Fakta om löner och arbetstider 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakta om löner och arbetstider 2014"

Transkript

1 MAJ 214 Fakta om löner och arbetstider 214 KAPITLETS NAMN 5

2 Fakta om löner och arbetstider 214 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell, redaktör Tommy Björk Kjell Frykhammar Pär Lundqvist Edel Karlsson Håål Svenskt Näringsliv, telefon För beställning av ytterligare exemplar av denna publikation, kontakta Svenskt Näringslivs förlagsservice telefon 2-72 eller

3 Innehåll Fakta om löner och arbetstider 214 Tema: Företagsnära lönebildning 3 1. Löneutveckling, BNP och KPI 1 2. Lönespridning Löner och löneformer Löneavtalens utveckling Konflikter Arbetsgivaravgifter och premier till avtalsförsäkringar Internationella löner och arbetskraftskostnader 4 8. Arbetstid och semester Tidsanvändning och frånvaro Arbetsmarknadens struktur Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden 64 Källor 71 1

4 Fakta om löner och arbetstider 214 Löner och arbetstider är ständigt aktuella frågor såväl i det enskilda företaget som i samhällsdebatten. Det är frågor som hör till företagandets vardag samtidigt som de ofta påverkas eller regleras av viktiga aktörer utanför företaget i kollektivavtalen eller genom politiska beslut. Svenskt Näringsliv verkar för att det finns goda förutsättningar för företagande och tillväxt i Sverige. Det är viktigt för våra möjligheter till långsiktig tillväxt att frågor om löner och arbetstider kan ges företagsanpassade lösningar. Därför är dessa frågor viktiga i samhällsdebatten och det finns ett stort behov av aktuella och relevanta fakta. I Fakta om löner och arbetstider 214 ger vi en översiktlig bild av löner, arbetskraftskostnader, arbets tider med mera. Huvuddelen av uppgifterna baseras på lönestatistik som samlas in av Svenskt Näringsliv. Faktasamlingen är avsedd för alla som behöver lättillgängliga uppgifter om löne- och arbetstidsfrågor som till exempel företag, anställda, näringslivsorganisationer, fackföreningar, politiker, journalister, lärare och studerande. Vår förhoppning är att Fakta om löner och arbetstider 214 ska bidra till konkretion och nytta och samtidigt stimulera till diskussion. Skriften utkommer årligen och finns både i tryckt form och i en interaktiv version på där även data och diagram kan laddas ned. Stockholm i maj 214 Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice Svenskt Näringsliv

5 Tema: Företagsnära lönebildning Lönebildning är en komplex process som involverar ett stort antal aktörer och har en stor betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen. I företagen påverkas behoven att rekrytera, utveckla, behålla och ibland även avveckla medarbetare. Lönebildningen påverkas också av fackliga parters krav och förhandlingsstyrka gentemot arbetsgivarparterna. Lönebildningens många aktörer Genom en mängd aktiviteter leder lönebildningen fram till att löner bestäms för anställda på arbetsmarknaden. Aktörerna består av samhällsekonomer som gör övergripande samhällsekonomiska analyser, arbetsmarknadens parter som träffar centrala kollektivavtal om löner, företag och i förekommande fall fackliga klubbar som träffar löneavtal i företagen och, slutligen, anställda vars nya lön sätts. I de samhällsekonomiska analyserna görs bedömningar av lönekostnadsökningars effekter på samhällsekonomin. Faktorer som samvarierar med och påverkas av lönebildningen är arbetslöshet, sysselsättning, inflation, växelkurs och räntor. Lönekostnadsökningarnas effekter på konkurrenskraften i den svenska exportindustrin är en mycket betydelsefull faktor. Det finns sedan slutet av 199-talet en stark samsyn att den konkurrensutsatta sektorns bedömningar av lönekostnadsutvecklingen ska väga tungt i den normering som sker. Sedan 1997, då Industriavtalet tecknades, har normeringen kommit att sättas genom det så kallade märket, som fastställs av industrins parter och som regel följs av parterna på den övriga delen av arbetsmarknaden. Figur.1 Lönebildningens aktörer Samhällsekonomer Övergripande analyser Parter Centrala löneavtal Medarbetare Bedömning Ny lön Företag Lokala löneavtal eller individuell lön Löneavtalen har olika konstruktion De centrala kollektivavtalen om löner kan ha olika karaktär. Utifrån avtalskonstruktion delas de in i olika avtalsgrupper. I de olika avtalsgrupperna regleras löneökningar på företags- eller individnivå på olika sätt. I vissa centrala löneavtal bestäms de nya lönerna för alla anställda som omfattas av avtalen. I andra löneavtal beskrivs enbart principer för lönesättningen och hur löneprocessen på företagen ska gå till. Däremellan finns en rad olika avtalskonstruktioner som delats in i avtalsgrupper. Avtalen i de olika avtalsgrupperna ger olika förutsättningar för företagen att arbeta och använda lönebildningen för att utveckla medarbetarnas motivation och företagets utveckling tjänstemän Företagsnära lönebildning 3

6 och produktivitet. Ju större möjligheter ett avtal ger företaget att påverka löneökningen och lönesättningen av medarbetarna, ju mer företagsnära är avtalet. Företagsnära lönebildning sker ofta i samarbete med de fackliga organisationerna på företagen och överenskoms i lokala avtal. Tillämpningen av de löneavtal som gäller kan bli olika i företagen. Det beror på vilka lösningar man enas om med de fackliga organisationerna på företagsnivå. De lokala parterna har olika frihetsgrad beroende på det centrala avtalets konstruktion och vilka förutsättningar avtalet ger. Arbetssätten på företagsnivå kan därmed bli olika såväl mellan olika avtal men även inom samma avtalskonstruktion. Vissa avtalskonstruktioner skapar stort utrymme för att koppla samman lönesättningen av varje medarbetare med en bedömning av hans eller hennes arbetsresultat. I några avtal är det möjligt att enbart bedöma ansvar, typ av arbete, eventuella utbildningar, det vill säga vad medarbetaren gör. I andra avtal är det också möjligt att bedöma hur arbete utförs av medarbetaren. Medarbetarnära lönesättning kombineras ofta med en dialog mellan chef och medarbetare om arbetsresultat och lön. I vissa avtal träffas även överenskommelsen om ny lön mellan medarbetaren och chefen. Andra avtal kräver den fackliga organisationens godkännande. Företagsnära lönebildning Svenskt Näringsliv har tillsammans med medlemsorganisationerna under många år arbetat för att utveckla en mer företagsnära lönebildning och en medarbetarnära lönesättning. Syftet är att genom en företagsnära lönebildning motivera medarbetare och bidra till konkurrenskraftiga företag som främjar tillväxt, jobb och välstånd. Ur företagens perspektiv är målet att främja en önskad utveckling, smartare arbetssätt och en god kompetensförsörjning som ökar produktivitet och konkurrensförmåga och ger fler nöjda medarbetare. Ur medarbetarnas perspektiv är målet att kunna påverka den egna lönen och arbetssituationen för att uppleva ökad motivation och högre arbetstillfredsställelse. Den långsiktiga målsättningen innebär konkret att Lönerna ska bestämmas i företaget med utgångspunkt i företagets och medarbetarnas förutsättningar. Lönesättningen ska vara en affärsprocess som kopplar ihop företagets mål med medarbetarnas mål och resultat. Verksamhetens utveckling, konkurrensförmåga och kompetensförsörjning ska styra lönebildningen i företaget. Lönesättningen ska stimulera medarbetares företagsamhet, utveckling och resultat. Medarbetare ska uppleva att det lönar sig att göra ett bra jobb. Medarbetare ska genom sitt arbetsresultat kunna påverka sin lön och sin utveckling. Bedömningen av medarbetares arbetsresultat görs på ett tydligt och transparent sätt och innebär att varje medarbetare synliggörs. Väl fungerande företagsnära lönebildning och medarbetarnära lönesättning skapar tillit och förtroende och ställer krav på företag och chefer att ta ett tydligt ansvar för lönesättningen. 4 Företagsnära lönebildning

7 Olika löneavtalskonstruktioner Förutsättningarna för att utveckla företagsnära lönebildning är alltså olika beroende på avtalskonstruktionens karaktär. Svenskt Näringsliv använder sig av följande indelning i avtalsgrupper. Diagram.1 Andel anställda inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag som omfattas av viss avtalskonstruktion 11% 6% 1. Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme (sifferlösa avtal). 14% 2. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek vid lokal oenighet. 3% 7% 3. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek samt individgaranti vid lokal oenighet. 4. Lönepott utan individgaranti. 12% 5. Lönepott med individgaranti eller stupstock om individgaranti vid lokal oenighet. 6. Generell utläggning och lokal lönepott. 22% 7. Generell utläggning. I avtalsgrupp 1 ges den största förutsättningen för företagsnära lönebildning. Varken löneökningsnivå eller löneökning på individnivå är angiven i avtalet. På företagsnivå kan utfallet bli både lägre eller högre än den normering som gjorts genom märket. Möjligheten att differentiera löneökningarna mellan medarbetare är inte heller begränsade i avtalen. Det fackliga inflytandet över lönebildningen sker som regel genom en inledande diskussion med företagsledningen om förutsättningarna för lönerevision, till exempel ekonomiska förutsättningar, företagets lönepolitik, lönekriterier och löneprocessens utformning. När de nya lönerna är klara görs en uppföljning. Den fackliga organisationen har därmed en mer processäkrande funktion i förhållande till företaget och en rådgivande funktion i förhållande till sina medlemmar. Det är inte självklart, men väldigt vanligt, att lönesättningen av medarbetarna sker i dialog mellan chef och medarbetare i denna avtalskonstruktion. Omkring 12 medarbetare omfattas av modellen. I princip samtliga avtal för Ledarna ingår. Av de övriga avtalen i gruppen är flertalet träffade med akademikerförbund men även några finns tecknade med tjänstemannaorganisationer. PMS 545 PMS 116 PMS 649 PMS 144 PMS 5435 PMS 185 PMS 7546 I avtalsgrupp 2 ges samma frihet för företagsnära lönebildning som i de sifferlösa avtalen, under förutsättning att de lokala parterna enas om de nya lönernas nivå och fördelning. Vid oenighet gäller den avtalade nivån enligt den centralt överenskomna stupstocken. Stupstocken är den i det centrala avtalet överenskomna nivån för lönehöjning som gäller om man inte kommer överens lokalt. Vid en oenighetssituation är således utrymmet givet men arbetsgivare bestämmer hur fördelningen av utrymmet ska göras mellan de anställda. Även i denna typ av avtal är det vanligt att den tänkta lokala löneprocessen beskrivs i det centrala avtalet och att en dialog förs mellan medarbetare och chef om arbetsresultat och lön. I denna grupp, som omfattar omkring 25 medarbetare, är merparten akademikeroch tjänstemannaavtal. Fyra avtal inom gruppen finns på arbetarområdet. Två är träffade mellan IKEM och Metall och två mellan Almega Tjänsteföretagen och SEKO. Denna avtalsgrupp ökade markant i 213 års avtalsrörelse genom att avtal som tidigare ingått i grupp 4, avtal med lönepott, övergick till denna stupstockskonstruktion. Även i avtalsgrupp 3 ges stor frihet för företagsnära lönebildning under förutsättning att lokala parter enas om de nya lönerna. Vid oenighet finns dock större begränsningar än i avtalsgrupp 2, eftersom avtalen innehåller stupstock om såväl nivå som individgaranti. Blir lokala parter oeniga är arbetsgivarens möjlighet att fördela det utrymme som finns reglerat genom stupstocken begränsat av den stupstock om individgaranti som reglerar arbetsgivarens möjligheter Företagsnära lönebildning 5

8 till differentiering mellan medarbetarna. Vid en oenighetssituation blir därmed lönerna mer lika på individnivå (storleken på individgarantin påverkar givetvis) och möjligheten att särskilt belöna goda arbetsinsatser begränsas. En oenighet innebär också att det arbete som gjorts på företaget för att koppla ihop bedömning av medarbetarnas arbetsresultat och lön kan komma att bli mer förändrad i förhållande till tänkt fördelning på individnivå än vid oenighet enligt avtalsgrupp 2. Avtalsgrupp 3 omfattar cirka 12 medarbetare och finns såväl inom akademiker- och tjänstemannaavtal som inom arbetaravtal. Avtalsgrupp 4 har ett i avtalet definierat utrymme men inga individgarantier. Inom ramen för utrymmet disponeras hela löneutrymmet utan begränsande individgarantier på lokal nivå. Förutsättningarna för att i företagen disponera löneutrymmet är därmed så stort som lokala parter kan enas om. Avtalskonstruktionen bygger på att lokala avtal träffas om nya löner, ofta inom ramen för så kallade lokala lönesystem. Konstruktionen ger utrymme för alltifrån en helt individualiserad lokal lönebildning till generell fördelning på lokal nivå. Omkring 22 medarbetare omfattas av avtalsgrupp 4. De tillhör såväl akademikerorganisationer som arbetare. På tjänstemannasidan finns endast tre avtal i avtalsgrupp 4. Avtalsgrupp 5 omfattar avtal som har ett angivet utrymme i form av en lönepott (lönepotten är det löneökningsutrymme som är angivet i det centrala avtalet) samt individgaranti eller stupstock om individgaranti om lokala parter inte enas om fördelningen. Individgarantins storlek i förhållandet till lönepotten blir betydelsefull för vilket utrymme som finns för företagsnära lönebildning och medarbetarnära lönesättning. Trenden i avtalsrörelsen 213 var att individgarantins andel av löneutrymmet minskade. Det här är den näst största avtalsgruppen och omfattar drygt 4 medarbetare. Avtalskonstruktionen domineras av Unionen (till exempel avtalet med Teknikföretagen som omfattar cirka 12 anställda och är det näst största avtalet inom privat sektor) men även flera arbetaravtal finns inom avtalsgruppen. Avtalsgrupp 6 är den största avtalsgruppen. Här ingår de avtal där parterna i de centrala avtalen enats om generella lönepåslag som varje medarbetare får i kombination med en lönepott för lokal fördelning. Utrymme kan finnas för inslag av företagsnära lönebildning i den delen som avser lönepotten. Avtalsgrupp 6 omfattar flest medarbetare inom privat sektor, drygt 55. Här ingår i princip bara avtal inom arbetarområdet. Stora områden är handeln (bland annat privat sektors största avtal, Detaljhandelsavtalet med 2 anställda), besöksnäring, skogsföretag, fastighetsskötsel och vissa delar av industrin. Avtalsgrupp 7 omfattar avtal med enbart generella höjningar i centrala avtal, till exempel tariffavtal. Här är företagsnära lönebildning helt utesluten. Viktigt att notera är dock att utrymme för lokal förhandling av ackord finns inom byggbranschen. Detta innebär lokal lönebildning på arbetsplatsnivå/lokal nivå som trots den centraliserade avtalskonstruktionen, kan ge löneutveckling utöver centralt överenskomna avtalsvärden. Denna avtalsgrupp omfattar närmare 2 anställda. I gruppen ingår huvudsakligen arbetaravtal inom exempelvis bygg-, anläggnings- och tranportsektorerna, bemanningsföretag, säkerhetföretag, lantbruk samt piloter. 6 Företagsnära lönebildning

9 Att utveckla företagsnära lönebildning och medarbetarnära lönesättning Av beskrivningarna av de olika avtalsgrupperna framgår att det inom nästan samtliga är möjligt att ha större eller mindre inslag av företagsnära lönebildning. Omfattningen blir dock mycket olika beroende av inom vilka ramar avtalen medger att så sker. Av störst betydelse är om det finns angivna siffror avseende nivå som normerar (nedåt) eller inte om lokala parter har förmåga att komma överens där avtalen innehåller stupstockar om lokala parter kan enas om principer för fördelning som innehåller individuell bedömning av vad och hur medarbetare arbetar, när avtalen har stupstock eller lönepott om det finns individgarantier som låser upp stora delar av utrymmet om det överhuvudtaget finns utrymme för lokala överenskommelser. Förutsättningarna för ett företag blir således olika beroende av vilken/vilka avtalstyper som företaget omfattas av. Men även relationerna till de fackliga organisationerna på företaget kan bli avgörande för vad som är möjligt att komma överens om. Avtalen ger förutsättningarna, men säger inget om tillämpningen Det går inte att dra slutsatsen att alla företag till fullo har utvecklat lönebildningen enligt de möjligheter som finns i respektive avtalsgrupp. I avtalen skapas enbart förutsättningarna, sedan är det upp till varje företag att utforma lönebildningen i företaget. Svenskt Näringsliv beskriver avtalen i avtalsgrupperna 1-4 som företagsnära då dessa skapar störst förutsättningar för företagsnära lönebildning. Avtalsgrupp 1 har ingen normering avseende utrymme och kan därför på företagsnivå ligga både under och över normeringen enligt märket. Här krävs formellt ingen överenskommelse med de fackliga organisationerna men reellt sker vanligen samråd och strävan efter samförstånd såväl kring nivå som kring principer för fördelning. I avtalsgrupperna 2-3 kan också löneutvecklingen ligga under eller över avtalad nivå, men det förutsätter en lokal överenskommelse med den fackliga organisationen. Efterenhetsmässigt är det mycket sällsynt att företagen uppnår överenskommelser under den i det centrala avtalet angivna stupstocken som därmed i princip blir ett golv, och om företaget så bedömer, även ett tak. Avtalsgrupp 3 innehåller även en stupstock med individgaranti. Vid oenighet kan det därför bli stora förändringar även avseende den individuella fördelningen i förhållande till diskuterad fördelning innan oenighet konstateras. I avtalsgrupp 4 är nivån angiven men kan överstigas. Fördelningen kan dock göras utan formella begränsningar i form av individgarantier. I praktiken krävs dock samförstånd med de fackliga motparterna även om fördelningen. Begränsningarna i avtalsgrupperna 2, 3 och 4 är således av olika karaktär men blir i praktiken ganska lika, om lokala parter inte enas. Även i avtalsgrupperna 5 och 6 finns visst utrymme för att arbeta med företagsnära lönebildning genom att använda del av löneutrymmet för detta ändamål. Det kräver dock lokal överenskommelse med de fackliga organisationerna. Någon möjlighet att på företagsnivå anpassa lönenivån nedåt finns inte i dessa avtalskonstruktioner. Företagsnära lönebildning 7

10 Medarbetares förväntningar på lönesättning År 211 gjorde Svenskt Näringsliv en enkät där förvärvsarbetande tillfrågades om hur de vill lönesättas. Tre av fyra svarade att de vill att lön sätts mellan chefen och medarbetaren, med eller utan stöd av facket. Bland LO-medlemmar förespråkade 7 procent denna ordning, bland TCO-medlemmar 84 procent och bland medlemmar i Saco var 85 procent för denna modell. Samtidigt konstaterade knappt hälften att det var den ordningen som gällde på deras arbetsplatser. Endast 33 procent av LO-medlemmarna, 54 procent av TCO-medlemmarna och 57 procent av medlemmarna i Saco lönesattes av chefen med eller utan stöd av facket. Diagram.2 Förvärvsarbetande om hur de helst vill att lönen bör bestämmas respektive om hur den verkligen bestäms LO-medlem TCOmedlem SACOmedlem Ej fackligt ansluten Lönen bör bestämmas Lönen bestäms Lönen bör bestämmas Lönen bestäms Lönen bör bestämmas Lönen bestäms Lönen bör bestämmas Lönen bestäms % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% mellan mig och min chef mellan det lokala facket och företaget på annat sätt, nämligen mellan mig och min chef, men med stöd av facket av det centrala kollektivantalet vet ej/ej svar Källa: Demoskop Det finns således en stark förväntan bland medarbetarna att lönebildningen ska utvecklas. De intervjuade tillfrågades också vad som skulle påverka lönen. Svaren visar samstämmigt att de individbaserade kriterierna prestation, ansvar och svårighetsgrad är de högst värderade lönekriterierna. Det gäller oavsett facklig tillhörighet. 8 Företagsnära lönebildning

11 Diagram.3 Förvärvsarbetande om vad som ska påverka lönen I vilken utsträckning tycker du att vart och ett av följande ska påverka din lön? Hur väl du presterar Hur ansvarsfullt jobbet är Hur svårt jobbet är Marknadslönen (dvs vad andra företag ger i lön till motsvarande tjänst) Hur bra det går för det företag eller den organisation du arbetar för Hur många år du har arbetat i branschen Hur många år du har arbetat på företaget/i organisationen Din ålder Anmärkning: Här redovisas de som svarat att de instämmer i stor eller mycket stor utsträckning. Källa: Demoskop Undersökningen ger vid handen att medarbetare vill bedömas både utifrån vad de gör på jobbet, ansvar och svårighetsgrad, och hur de gör det, prestationen. Svaren visar att lönebildningen, för att kunna leva upp till de förväntningar som uttrycks, bör vara mer företags- och medarbetarnära än i dagsläget. Företagsnära lönebildning 9

12 1. Löneutveckling, BNP och KPI Anställdas löner och sociala avgifter och därmed företagens löne- och arbetskraftskostnader revideras varje år. Löneökningar innebär inte alltid att det går att köpa mer för pengarna eftersom prisutvecklingen i nverkar på köpkraften. Diagram 1.1 Löneutveckling Löne- och arbetskraftskostnadsutveckling Den årliga löneökningstakten för arbetare och tjänstemän växlade ned från mellan 6 och 12 procent under 197- och 198-talet till mellan 2 och 6 procent under 199- och 2-talet. Tidigare var det inte ovanligt med löneökningar på mer än 1 procent och 1975 ökade tjänstemännens löner med närmare 19 procent. De senaste tio åren har löneökningarna varit mellan 2, och 4,5 procent. Samtidigt som den nominella löneutvecklingen växlade ned under 199-talet gjorde också inflationen det. Den reala löneutvecklingen har därför utvecklats betydligt mer stabilt under de senaste 18 åren. Mellan 1977 och 1983 var den reala löneutvecklingen negativ för både arbetare och tjänstemän liksom under några år i början av 199-talet. Det är således inte så att höga nominella löneökningar ger höga reallöneökningar. Över tid tycks det motsatta förhållandet stämma bättre. De sociala kostnaderna för arbetare har under ett antal år varit nedsatta till följd av att premierna subventioneras via överskottsmedel i de kollektivavtalade försäkringssystemen. Procent År Arbetare Tjänstemän BNP KPI Tabell 1.1 Arbetskraftskostnadsutveckling i procent Arbetare Tjänstemän BNP KPI Sociala Sociala Löneutveckling kostnader Totalt Löneutveckling kostnader Totalt och SCB 2 2,9, 2,9 5,4 1,1 6,2 4,5 1, 21 4,4,4 4,1 4,4 1,3 5,3 1,3 2,4 22 3,2, 3,2 3,7,6 3,3 2,5 2,2 23 3,4 1, 4,2 2,4 2,4 4, 2,3 1,9 24 2,7,1 2,6 3,8,1 3,9 4,2,4 25 3,2,7 2,7 3,1,2 3, 3,2,5 26 3,1 4,7,4 2,4, 2,4 4,3 1,4 27 3,7 4,7 7,4 3,3,3 3,1 3,3 2,2 28 4,4,8 3,8 3,6 7, 1,2,6 3,4 29 2,7 1,7 1,5 2,8 4,9 6,3 5,,3 21 2,1, 2,1 2,3, 2,3 6,1 1, ,4,5 2, 2,8,2 3, 3,9 2, ,1 1,4 4,2 2,4,1 2,5,8, ,9,9 1,2 2,,6 1,6 1,5,, Skatteverket och SCB 1 Löneutveckling, BNP och KPI

13 BAKGRUNDSINFORMATION Utvecklingen i lön och arbetskraftskostnad kan mätas nominellt och realt. Den nominella utvecklingen är den faktiskt uppmätta. Den reala beräknas genom justering för genomsnittlig prisutveckling. På så vis ges en bild av hur mycket mer/ mindre den anställde faktiskt kan handla varor och tjänster för. I tabellen redovisas de totala ökningarna i arbetskraftskostnad, det vill säga löneökningar inklusive förändringar i sociala kostnader. Uppgifterna om sociala kostnader avser det förändrade avgiftsuttagets inverkan på de totala arbetskraftskostnaderna. Löneutvecklingstalen för arbetare t o m 1996/97 baserades på löneelementen TPSH och korrigerades med hänsyn till de avtalsmässiga höjningar som inträffat under andra halvåret respektive år. Eftersom en ny insamlingsperiod utan helgdagar används från och med 1998, beräknas löneutvecklingen från och med 1997/98 enbart på tid- och prestationslön. Diagram 1.2 Årslön, arbetskraftskostnad och reallön för arbetare Kronor År Årslön Arbetskraftskostnad Reallön i 197 års priser Sedan 197 har arbetarnas genomsnittliga löner ökat med cirka 1 1 procent och till följd av högre kostnadsökningar i lagstadgade och avtalade arbetsgivaravgifter har arbetskraftskostnaderna ökat med cirka 1 3 procent. Reallönen har under samma period ökat med 59 procent. Under vissa perioder har reallönen till och med minskat. Sedan 1994 har reallöneutvecklingen varit god, sammantaget har den ökat med 38 procent (räknat på totalstatistik). och SCB Tabell 1.2 Arbetare Arbetskrafts- Reallön i kostnad Årslön 197 års priser Arbetskrafts- Reallön i kostnad Årslön 197 års priser , Skatteverket och SCB BAKGRUNDSINFORMATION Uppgifterna avser arbetare i företag anslutna till Svenskt Näringsliv. Uppgifterna har inte strukturrensats och är därför inte fullt jämförbara med motsvarande uppgifter gällande tjänstemän. Löneutveckling, BNP och KPI 11

14 Diagram 1.3 Årslön, arbetskraftskostnad och reallön för tjänstemän Kronor Årslön Arbetskraftskostnad Reallön i 197 års priser År och SCB Sedan 197 har tjänstemännens genomsnittliga löner ökat med cirka 1 2 procent men på grund av höjningar av lagstadgade och avtalade arbetsgivaravgifter har arbetskraftskostnaderna ökat med cirka 1 5 procent. Reallönen har under samma period ökat med 72 procent. Under vissa perioder har den till och med minskat. Nästan hela reallöneökningen, 61 procent, har därför tillkommit under de senaste 18 åren (beräknat på totalstatistik). Tabell 1.3 Tjänstemän Arbetskrafts- Reallön i kostnad Årslön 197 års priser Arbetskrafts- Reallön i kostnad Årslön 197 års priser , Skatteverket och SCB BAKGRUNDSINFORMATION Uppgifterna avser tjänstemän i företag anslutna till Svenskt Näringsliv 12 Löneutveckling, BNP och KPI

15 Reallöneutveckling De genomsnittliga reallönerna har under de senaste 43 åren ökat med 59 procent för arbetare och 72 procent för tjänstemän. Utvecklingen har emellertid varit ryckig. Under vissa perioder har reallönen stigit kraftigt och under andra perioder har reallönen sjunkit. Denna utveckling kan delas in i fem perioder. 197 till och med 1976 ökade reallönerna för arbetare med över 21 procent. Därpå följde en period på sju år då reallönerna minskade med totalt drygt 12 procent. Åren 1984 till och med 1989 ökade sedan reallönerna igen, totalt med nästan 14 procent. Trots fem år med stigande reallön var reallönen ändå inte lika hög 1989 som den var Efter 1989 följde åter en period fram till 1994 med fallande reallön. Reallönetappet under denna period summerade till totalt fem procent. Efter 1995 har reallönen ökat varje år. År 213 var reallönen för en arbetare i genomsnitt 38 procent högre än vad den var Även för tjänstemän har reallönen utvecklats ömsom positivt och ömsom negativt fram till mitten av 199-talet. 197 till 1976 ökade reallönen med över 14 procent. Därpå följde sju år med sjunkande reallön, totalt med minus 14 procent. Därefter ökade reallönen med drygt 1 procent fram till och med 1989 för att sedan åter sjunka med en dryg procent fram till och med Efter 1995 har reallönen ökat med 61 procent. Diagram 1.4 Reallön för arbetare i 213 års priser Kronor per år År Diagram 1.5 Reallön för tjänstemän i 213 års priser Kronor per år År Löneutveckling, BNP och KPI 13

16 En viktig slutsats som kan dras är att 197-, 198- och halva 199-talet präglades av att lönebildningen inte lyckades leverera reallöneökningar. Denna period sammanfaller med en period med höga nominella löneökningar, återkommande kostnadskriser i näringslivet, devalveringar av kronan, detaljstyrande centrala avtal med olika former av pris- och löneutvecklingsgarantier, hög inflation samt osäkerhet om den framtida inflationen. Lönebildningen omgärdas sedan början av 199-talet av en delvis annan kontext. Viktiga förutsättningar är numera rörlig växelkurs och självständig centralbank vilket har resulterat i låg och stabil inflation samt lägre nominella löneökningar. Lönebildningen har också decentraliserats genom att löneförhandlingar mellan centralorganisationerna helt har avskaffats och genom att förbundsavtalen ger större möjligheter för företagen att bestämma nivån på löneökningen och/eller fördelningen av löneökningen. Allt detta har sannolikt bidragit till att lönebildningen och reallönerna har utvecklats mer stabilt under de senaste 15 åren. En tjänsteman tjänar i genomsnitt 176 kronor mer per år 213 än 1994 och en arbetare 89 kronor mer, räknat i 213 års priser. Jämfört med 197 har tjänstemännens genomsnittliga köpkraft ökat med 196 kronor och arbetarnas genomsnittliga köpkraft har ökat med 119 kronor. Löneutveckling Fram till slutet av 198-talet var följsamheten i löneutvecklingen stor mellan olika grupper av tjänstemän och arbetare. I samband med övergången från centrala till förbundsvisa och lokala löneförhandlingar har följsamheten minskat något. Näringsgrenarnas förmåga att bära olika löneutveckling har nu en större betydelse. Löneutvecklingen påverkas nu i större utsträckning till exempel av konjunkturen inom byggbranschen och strukturella förändringar inom industrin. Diagram 1.6 Relativ löneutveckling för arbetare per näringsgren samt tjänstemän totalt, 1977 = index 1 Index År Industri Byggnadsverksamhet Handel, hotell o restaurang Transporter Tjänster & service Tjänstemän 14 Löneutveckling, BNP och KPI

17 Diagram 1.7 Relativ lönenivå för arbetare per näringsgren samt tjänstemän totalt Index År Industri Byggnadsverksamhet Handel, hotell o restaurang Transporter Tjänster & service Tjänstemän Arbetare, hela Svenskt Näringsliv = 1 P P Diagram 1.8 Löneutvecklingen i absoluta tal (omräknat till timförtjänster) för arbetare per näringsgren samt tjänstemän totalt Kronor per timme År Industri Byggnadsverksamhet Handel, hotell o restaurang Transport Tjänster & service Tjänstemän BAKGRUNDSINFORMATION Uppgifterna avser anställda i företag anslutna till Svenskt Näringsliv. Uppgifterna avseende arbetare har inte strukturrensats och är därför inte fullt jämförbara med uppgifterna avseende tjänstemän. Lönebegreppet för arbetare är tid- och prestationslön samt skift-/obtillägg och helglön (T+P+S+H). Lönebegreppet för tjänstemän är fast månadslön, naturaförmåner samt genomsnittligt värde av prestationslön (provision, tantiem o dyl). Löneutveckling, BNP och KPI 15

18 2. Lönespridning Lönernas nivåer speglar både företagens och marknadens värderingar av olika roller och arbetsinsatser i företagen. Spridningen av lönerna är relativt låg i Sverige. För arbetare är lönestrukturen sammanpressad både inom och mellan åldrarna. För tjänstemän är lönespridningen större. Skatter och transfereringar gör att den verkliga spridningen har en än mer sammanpressad struktur. Lönespridning 213 Lönespridningen är störst inom den privata sektorn, särskilt bland tjänstemännen. Inom den offentliga sektorn är lönestrukturen mer sammanpressad. En förklaring är de stora homogena yrkesgrupper som finns i kommuner och landsting. Diagram 2.1 Lönefördelning inom privat och offentlig sektor 213 Antal individer Offentlig sektor Privat sektor Månadslön , Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarverket Diagram 2.2 Lönespridning i olika löneintervall Andel i procent Anställda i kommuner Arbetare inom Svenskt Näringsliv Anställda i staten Tjänstemän inom Svenskt Näringsliv Anställda i landsting Månadslön , Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarverket 16 Lönespridning

19 Lönespridning i olika åldrar Lönestrukturen för arbetare är sammanpressad både inom och mellan åldrarna. För tjänstemän däremot är lönespridningen betydligt större bland de äldre än bland de yngre. Lönespridningen efter 52 års ålder är relativt jämn och svagt minskande. Tjänstemännens lönestruktur ligger i viss utsträckning omlott med arbetarnas. Samtidigt är tjänstemännens tionde percentil cirka 1 5 kronor högre än arbetarnas och för medianen är skillnaden cirka 5 7 kronor. Man kan alltså inte generellt tala om arbetare som en låglönegrupp och tjänstemän som en höglönegrupp. De stora skillnaderna återfinns istället i de högre inkomstskikten i respektive grupp. Diagrammen visar enbart lönespridningen 213 och ger inte en bild av individuell löneutveckling över tid. Diagram 2.3 Lönespridning 213 för arbetare Kronor per månad Ålder 1:e perc 5:e perc 9:e perc Diagram 2.4 Lönespridning 213 för tjänstemän Kronor per månad Ålder 1:e perc 5:e perc 9:e perc Lönespridning 17

20 Lönespridning Lönespridningen minskade för både arbetare och tjänstemän från 197 till 198. Under en period i början av 198-talet var spridningen oförändrad. För arbetare ökade därefter spridningen till och med 28. Därefter har vi sett en minskad lönespridning för arbetare. För tjänstemän har lönespridningen ökat från början av 198-talet, framförallt i de högre löneskikten. Den minskade spridningen i de nedre löneskikten under början av 199-talet beror på att mer rutinbetonade och lågt betalda arbeten försvann i samband med de kraftiga rationaliseringarna. I och med stabiliseringen av arbetsmarknaden från 199-talets mitt har spridningen i de lägre skikten återgått till 1975 års nivå. Lönespridningen för tjänstemän har minskat gradvis under 2-talet minskningen har huvudsakligen skett för de med högre löner. Diagram 2.5 Lönespridning i Svenskt Näringslivs medlemsföretag Tjänstemän P1/P5 Tjänstemän P9/P5 Arbetare P1/P5 Arbetare P9/5 BAKGRUNDSINFORMATION Lönespridningen beräknas här som 1:e och 9:e percentillönen i relation till medianlönen för respektive grupp. Lönebegreppet för arbetare är tid- och prestationslön samt skift-/obtillägg och helglön (T+P+S+H). Lönebegreppet för tjänstemän är fast månadslön, naturaförmåner samt genomsnittligt värde av prestationslön (provision, tantiem och dylikt). 18 Lönespridning

Fakta om löner och arbetstider 2013

Fakta om löner och arbetstider 2013 Maj 213 Fakta om löner och arbetstider 213 Kapitlets namn 5 Fakta om löner och arbetstider 213 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell,

Läs mer

Fakta om löner och arbetstider 2015

Fakta om löner och arbetstider 2015 MAJ 215 Fakta om löner och arbetstider 215 KAPITLETS NAMN 7 Fakta om löner och arbetstider 215 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Krister B Andersson,

Läs mer

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004 Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt

Läs mer

Fakta om Löner och Arbetstider 2012

Fakta om Löner och Arbetstider 2012 MAJ 212 Fakta om Löner och Arbetstider 212 KAPITLETS NAMN 3 Fakta om Löner och Arbetstider 212 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell,

Läs mer

Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2005

Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2005 Löner i näringslivet 2004 Björn Lindgren april 2005 Löner i näringslivet 2004 1 Förord Löner och arbetskraftskostnader svarar för en mycket stor del av företagens totala kostnader. Samtidigt utgör lön

Läs mer

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto

Läs mer

VD-löner April 2011

VD-löner April 2011 VD-löner 2010 April 2011 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 60 000 medlemsföretag. Omkring 40 000 företag är mindre, ägarledda företag med färre än 10 anställda. Ersättningen

Läs mer

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet MAJ 2015 Lönesättning för motivation och produktivitet Författare: Edel Karlsson Håål och Jonatan Hedin, Svenskt Näringsliv. Förord I den här undersökningen kommer medarbetare på svensk arbetsmarknad till

Läs mer

VD-löner 2009. Mars 2010

VD-löner 2009. Mars 2010 VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är

Läs mer

Lönerapport 2010 Juli 2011

Lönerapport 2010 Juli 2011 Lönerapport 21 Juli 211 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 21 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer

Stockholm i april Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice. Svenskt Näringsliv

Stockholm i april Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice. Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv arbetar för att det skapas goda förutsättningar för tillväxt så att Sverige åter kan bli ett av världens rikaste länder. Vi tror att hög tillväxt är bra såväl för företag, företagare

Läs mer

Stockholm i april Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice. Svenskt Näringsliv

Stockholm i april Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice. Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv arbetar för att det skapas goda förutsättningar för tillväxt så att Sverige åter kan bli ett av världens rikaste länder. Vi tror att hög tillväxt är bra såväl för företag, företagare

Läs mer

Lönerapport 2008 Maj 2009

Lönerapport 2008 Maj 2009 Lönerapport 28 Maj 29 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 28 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Löneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4

Löneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4 Cirkulär Nr 3 Februari 2014 Slutresultat från lönestatistiken 2013 Lönestatistiken avseende september 2013 är nu färdigbearbetad. I nedanstående tabeller och diagram redovisas huvudresultaten för arbetare

Läs mer

Nästa år kommer löneavtal för en stor

Nästa år kommer löneavtal för en stor Avtalsrörelsen 7 Nästa år kommer löneavtal för en stor del av den svenska arbetsmarknaden att omförhandlas. Löneökningarna påverkar hur kostnader och priser utvecklas i ekonomin. Därför är bedömningen

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009 VD-löner 28 en statistisk redovisning Mars 29 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 55 medlemsföretag. Drygt två av tre företag är mindre, ägarledda företag med färre än

Läs mer

MARKNADSLÖNE- INFORMATION. Personlig assistans

MARKNADSLÖNE- INFORMATION. Personlig assistans MARKNADSLÖNE- INFORMATION Personlig assistans September 2014 1 Innehåll Löneinformation för 2014... 3 Lönetabeller: Hela riket... 6 Mellansverige... 7 Södra Sverige... 8 Norra Sverige... 9 Stockholms län...

Läs mer

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014.

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. Löneläget 2014 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. 1 2 Innehåll Inledning 4 Varför samlar vi in lönestatistik? Definitioner Löneutveckling 5 Landsting 6 Tabell och fakta

Läs mer

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens

Läs mer

Mars 2012. Lönebildning i företag lönar sig

Mars 2012. Lönebildning i företag lönar sig Mars 2012 Lönebildning i företag lönar sig Förord Svenskt Näringsliv anser att lönebildningen i ökande utsträckning bör ske i företagen och med utgångspunkt i företagens och medarbetarnas förutsättningar.

Läs mer

Innehåll. tjänstemännens semesterstandard. förord 2. statistikens uppbyggnad 3

Innehåll. tjänstemännens semesterstandard. förord 2. statistikens uppbyggnad 3 Innehåll 1 Innehåll förord 2 statistikens uppbyggnad 3 löner 25 4 8 lönekostnader 25 4 5 spridning av löneutvecklingen 24 25 6 lön per skiftform 25 7 8 löneutveckling, bnp och kpi 9 16 löne- och arbetskraftskostnadsutveckling

Läs mer

Löneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän.

Löneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. Löneavtal 2012-2014 Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. 1. UTGÅNGSPUNKTER Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt

Läs mer

Bakgrund Visitas avtalsyrkanden

Bakgrund Visitas avtalsyrkanden Bakgrund Visitas avtalsyrkanden BAKGRUND VISITAS AVTALSYRKANDEN Lönesättningen är ett mycket viktigt verktyg för arbetsgivarna i besöksnäringen för kunna att utveckla sin verksamhet. För att förbättra

Läs mer

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna 1 Gemensamma utgångspunkter Avtalets inriktning är att uppnå en lönebildning som både arbetsgivaren och den enskilde tjänstemannen kan förstå och acceptera. Lönebildningen

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Av Industriavtalet framgår att industrins parter samarbetar för att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Det innebär att

Läs mer

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016 Löneavtal 2013-2016 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Ideella och Idéburna Organisationer och Unionen, Akademikerförbunden och Vision avseende tjänstemän. 1. Utgångspunkter

Läs mer

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,

Läs mer

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Bilaga 1 Löner Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Detta avtal gäller för medlemmar i Vision som

Läs mer

MAJ Fakta om löner och arbetstider Temaavsnitt om migration KAPITLETS NAMN 6

MAJ Fakta om löner och arbetstider Temaavsnitt om migration KAPITLETS NAMN 6 MAJ 217 Fakta om löner och arbetstider 217 Temaavsnitt om migration KAPITLETS NAMN 6 Fakta om löner och arbetstider 217 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande

Läs mer

Övergripande lönestatistik avseende september 2014

Övergripande lönestatistik avseende september 2014 www.svensktnaringsliv.se MARS 2015 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Fakta om löner i våra medlemsföretag Arkitektkopia AB, Bromma, 2015 Övergripande lönestatistik avseende september

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Lönerevision 2015 Enligt det avtal som Livsmedelsföretagen träffat med Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) ska företagen genomföra lönerevision per den 1 april 2015.

Läs mer

Arbetare, totalt 4,4 2,7 2,1 3,1 9,6

Arbetare, totalt 4,4 2,7 2,1 3,1 9,6 MEDLEMSINFORMATION 6/11 April 2011 Stoppmöbelindustriavtalet Slutresultat från lönestatistiken 2010 - reviderat Lönestatistiken avseende september 2010 är nu färdigbearbetad. I nedanstående tabeller och

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida 2012-04-23 31-2012-3 9. Sign Sign Sign Sign. Löneavtal 2012. Version 2012-04-24

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida 2012-04-23 31-2012-3 9. Sign Sign Sign Sign. Löneavtal 2012. Version 2012-04-24 2012-04-23 31-2012-3 9 Löneavtal 2012 Version 2012-04-24 2012-04-23 31-2012-3 10 Verksamhetsutvecklin g Avstämning Medarbetarsamtal skäl. Överläggning Individuella lönesättande samtal Förhandling 2012-04-23

Läs mer

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun Rutiner Rutiner inför löneöversyn Enköpings kommun Hela kommunen har en gemensam lönepolitik och den lönepolitiken ska vara känd bland såväl chefer som medarbetare i hela organisationen. Det ska vara en

Läs mer

Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011

Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011 Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI 2012 Övergripande lönestatistik avseende september 2011 Inledning 2 1. Inledning samlar in och sammanställer lönestatistik på uppdrag av medlemsorganisationerna.

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Samsyn om hur lön ska sättas Undersökningar om lönesättning utförda under Karin Stenberg Oktober 2011

Samsyn om hur lön ska sättas Undersökningar om lönesättning utförda under Karin Stenberg Oktober 2011 Samsyn om hur lön ska sättas Undersökningar om lönesättning utförda under 0 Karin Stenberg Oktober 0 Förord Förord Företag och medarbetare är överens. De vill att lönen ska sättas efter en dialog mellan

Läs mer

Gemensam kommentar till RALS

Gemensam kommentar till RALS Gemensam kommentar till RALS 2013-2016 Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O 2013-10-04 Version 2.0 Innehåll Ingress... 4 Centrala parters stöd till lokala parter 5 Processtöd... 5 Obligatorisk konsultation...

Läs mer

Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2006

Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2006 Löner i näringslivet 2005 Björn Lindgren april 2006 Löner i näringslivet 2005 1 Förord Löner och arbetskraftskostnader svarar för en mycket stor del av företagens totala kostnader. Samtidigt utgör lön

Läs mer

Lönerapport 2011 Augusti 2012

Lönerapport 2011 Augusti 2012 Lönerapport 2011 Augusti 2012 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 2011 men innehåller även jämförelser med tidigare år.

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2003 till september 2004 Löneutveckling till följd av RALS 2002-2004 2005-05--25 0505-0450-21 2 Innehåll Förord 5 Det statliga avtalsområdet

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. 2010-T Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet Saco-S-rådet 1 Avtalstidens längd Parterna sluter ett tillsvidareavtal

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Inledning Den 4 juni 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och Svenska Transportarbetareförbundet (Transport)

Läs mer

Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Lönepolicy

Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Lönepolicy Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28 Lönepolicy Innehåll LÖNEPOLITISKA RIKTLINJER... 3 Utvecklingsarbete... 4 Mål... 4 Ansvarsfördelning... 4 Grunder... 6 Förutsättningar och ansvar...

Läs mer

Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport

Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Bakgrund Parterna tillsatte denna arbetsgrupp i samband med avtalsförhandlingarna 2013 för att ta fram ett underlag förhandlingar med anledning av krav från Almega om övergång

Läs mer

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL 2012 Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier och Unionen... Sid 3-4 Sveriges Byggindustrier och Sveriges Ingenjörer... Sid

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner. Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår

Läs mer

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T 2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1. Löneavtal 2013. Version 2013-06-19 TEO

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1. Löneavtal 2013. Version 2013-06-19 TEO Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1 Löneavtal 2013 Version 2013-06-19 TEO 2 Verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling kräver en aktiv medverkan från arbetsgivaren, arbetstagarna och de

Läs mer

Avtalsextra 12 juni 2012

Avtalsextra 12 juni 2012 Avtalsextra 12 juni 2012 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade efter medling ett nytt kollektivavtal den 10 juni 2012. Nedan finns en sammanfattning av avtalet. - avtalsperioden är

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

policy modell plan program regel riktlinje rutin strategi taxa policy för lön ... Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-10-12 152

policy modell plan program regel riktlinje rutin strategi taxa policy för lön ... Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-10-12 152 modell policy policy för lön plan program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-10-12 152 Ansvarig: Personalchef Revideras:

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Riktlinjer och förutsättningar för en väl fungerande lönepolicy bilaga till lönepolicy

Riktlinjer och förutsättningar för en väl fungerande lönepolicy bilaga till lönepolicy BOTKYRKA KOMMUN 1 [5] Riktlinjer och förutsättningar för en väl fungerande lönepolicy bilaga till lönepolicy Beskrivning av löneöversynsprocessen i Botkyrka kommun Löneöversynen är en årlig process som

Läs mer

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Innehåll 1. Lönebildning i Sverige jämfört med inom Europa 2. En väl fungerande lönebildning Lönebildning enligt industrins parter 3. Vem kan sätta ett märke?

Läs mer

Lönepolicy, lönepolitik och löneväxling i Hofors kommun

Lönepolicy, lönepolitik och löneväxling i Hofors kommun Lönepolicy, lönepolitik och löneväxling i Hofors kommun Hofors kommun fastställd av, KS 2008-03-03, 34 Lönepolicyn gäller från och med faställningsdatum Revideras 2016-08-31 2 (9) Hofors kommuns lönepolicy

Läs mer

LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:

LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid: LÖNEAVTAL Telekom 2017 2020 Giltighetstid: 2017-04-01 2020-03-31 Innehåll 1 Avtalets omfattning... 5 2 Principer för lönebildning och lönesättning... 5 2.1 Övergripande mål... 5 2.2 Lönerevisionens omfattning...

Läs mer

Löneprocessen - pågår hela året

Löneprocessen - pågår hela året Löneprocessen - pågår hela året Arbetet med lön är mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår hela året. Kretsloppet har många delar: klubbens egen strategi, förhandling,

Läs mer

Förslag till Lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun

Förslag till Lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2016-12-12 Kommunledningskontoret HR KSKF/2016:625 Ulrika Jonsson 016-710 73 01 1 (2) Kommunstyrelsens personalutskott Förslag till Lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun 2017-2019 Förslag

Läs mer

Gemensam kommentar till RALS 2010-T

Gemensam kommentar till RALS 2010-T Gemensam kommentar till RALS 2010-T Arbetsgivarverket och Saco-S 2010-11-11 Version 10.1 Innehåll RALS 2010-T en sammanfattning Inledning Partsgemensamt arbete med lokal lönebildning 3 4 5 Syftet med

Läs mer

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare LÖNEAVTAL Friskolor Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare Innehållsförteckning Kollektivavtal om lönebildning i fristående

Läs mer

Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016

Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016 Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016 Journalistförbundets kommentarer till förändringar i allmänna villkor, Löneavtal, Rekommendation till löneprocess 2013-2016 och Utvecklingsavtal Bilaga 2, Allmänna

Läs mer

Avtal om lönebildning

Avtal om lönebildning Avtal om lönebildning för fristående skolor och förskolor samt uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen och Lärarförbundet & Lärarnas Riksförbund, 1 maj 2007 31 dec 2009 SKTF, 1 maj 2007 31 dec

Läs mer

Kvinnliga chefer inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag

Kvinnliga chefer inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag 2010-07-02 Sammanställt av Kajsa Lindell Kvinnliga inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag en i näringslivet fortsätter att öka. Även om andelen kvinnor inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag har varit

Läs mer

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Almega Tjänsteförbunden, Sveriges Arkitekter och Sveriges Ingenjörer har gemensamt tagit fram dessa riktlinjer för lokal lönebildning. Riktlinjerna

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Januari månad såg en större aktivitet på arbetsmarknaden i

Läs mer

Ordlista om lönebildning

Ordlista om lönebildning Ordlista om lönebildning ORDLISTA Ackordslön Lön vars storlek avgörs av hur många enheter individen eller gruppen producerar. Olika former av ackordslön är rakt ackord (enbart ackordslön) och blandackord

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Partsgemensamma tillämpningsanvisningar för lönebildning i IT-företag.

Partsgemensamma tillämpningsanvisningar för lönebildning i IT-företag. Partsgemensamma tillämpningsanvisningar för lönebildning i IT-företag. Dessa partsgemensamma anvisningarna utgår från löneavtalet mellan IT&Telekomföretagen och Unionen respektive Sveriges Ingenjörer,

Läs mer

Löneutveckling på det statliga området

Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling på det statliga området Den första lönerevisionen i RALS 2007 2010 Dnr 0906-0314-21 Rapportserie 2009:2 Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket 2009 Löneutveckling på det statliga området Den

Läs mer

Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015

Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015 Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015 Löneavtal HÖK 11 Bilaga 1 till HÖK 11 1 Grundläggande principer för lönesättningen

Läs mer

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Inledning Denna redogörelse omfattar Överenskommelse om Lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare.

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Supplement/Löneavtal SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer Skogsbruk tjänstemän

Supplement/Löneavtal SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer Skogsbruk tjänstemän Supplement/Löneavtal SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer Skogsbruk tjänstemän 1 april 2012 31 maj 2013 Lo neavtal Skog SLA Naturvetarna/Sveriges Ingenjo rer LÖNEBILDNINGEN I FÖRETAGET SLA och Naturvetarna/Sveriges

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

Löneläget En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2016.

Löneläget En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2016. Löneläget 2016 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2016. Tack för att du svarat på löneenkäten! Ett stort tack till alla er som svarade på 2016 års lönenkät! Det är er förtjänst

Läs mer

Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten

Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten PM 1 (5) Datum 2015-09-24 Polismyndigheten Sektionen för arbetsgivarpolitik/avtal Diarienr (åberopas) Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten Arbetet med lönerevisionen är i full gång. Här

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer