Löneutveckling på det statliga området

Transkript

1 Löneutveckling på det statliga området Statistikperioden september september 2011 Rapportserie 2012:2 Arbetsgivarverket

2

3 Löneutveckling på det statliga området Statistikperioden september 2010-september Dnr

4

5 Förord I rapporten Löneutveckling på det statliga avtalsområdet, som ges ut varje år, ges en översiktlig bild av antal anställda, lönestruktur och löneutveckling inom det statliga avtalsområdet. Uppgifterna baserar sig på den partsgemensamma lönestatistiken som samlas in i september varje år. I den här rapporten redovisas utfallet från statistikperioden september 2010 september Ansvariga för arbetet med rapporten är Christer Carlsson, Anders Emlund och Malin Sundeby. Stockholm i april

6

7 Innehåll Det statliga avtalsområdet 6 Partsgemensam förhandlingsstatistik 6 Antal anställda fördelade efter verksamhetsinriktning 7 Lönespridning i staten 8 Nominell och real löneutveckling Analys av löneutvecklingen under statistikperioden september september Kollektiv löneutveckling 10 Analys av löneutvecklingen 10 Löneutveckling för identiska individer 11 Löneutveckling på individnivå 13 Löneutvecklingen i olika befattningsnivåer 14 5

8

9 Det statliga avtalsområdet Partsgemensam förhandlingsstatistik Arbetsgivarverket träffar som arbetsgivarpart avtal för sina medlemmar med de fackliga motparterna OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna, Saco-S och SEKO. Arbetsgivarverkets medlemmar är dels statliga myndigheter under regeringen, dels ett antal icke-statliga arbetsgivare som har naturlig koppling till det statliga området. Bland de icke statliga medlemmarna finns ett tjugotal arbetsgivare. I samarbete med de fackliga organisationerna producerar Arbetsgivarverket varje år lönestatistik som utgör en viktig grund för löneförhandlingarna. Den partsgemensamma förhandlingsstatistiken omfattar cirka tjänstemän, per september I förhandlingsstatistiken ingår samtliga medlemmar hos Arbetsgivarverket. Av de anställda som ingår i statistiken har månadslön i form av individuell lön eller tarifflön och har lön per timme, dag, beting eller liknande. Könsfördelningen är jämn bland de anställda, 49,9 procent män och 50,1 procent kvinnor. Av de anställda med månadslön arbetar cirka 85 procent heltid. Diagram 1. Andel män och kvinnor på det statliga avtalsområdet september 2011 Månadsavlönade Kvinnor 46,7% Män 46,1% Kvinnor 3,4% Män 3,7% Timavlönade m.fl. 6

10 Antal anställda fördelade efter verksamhetsinriktning Arbetsgivarverkets medlemmar bedriver verksamhet av vitt skilda slag. Diagrammet nedan visar hur de cirka arbetstagarna i statistiken var fördelade efter verksamhetsinriktning enligt den internationella klassifikationen COFOG 1. Som framgår av diagrammet återfinns flest antal anställda inom COFOG-gruppen Utbildning och inom gruppen Samhällsskydd och rättsskipning. Jämfört med föregående års statistik i september 2010 har antalet anställda ökat med drygt Störst ökning har skett inom gruppen Utbildning som ökat med drygt anställda. Gruppen Försvar har ökat med nästan anställda och gruppen Samhällsskydd och rättsskipning har ökat med drygt 800 anställda. Minskningar av antalet anställda har skett inom gruppen Näringslivsfrågor som minskat med cirka 800 anställda och inom gruppen Socialt skydd som har minskat med omkring 500 anställda. Övriga grupper är i stort sett oförändrade. Diagram 2. Antal anställda efter verksamhetsinriktning september 2011 Utbildning Allmän offentlig förvaltning Fritidsverksamhet, kultur och religion Försvar Näringslivfrågor mm Socialt skydd mm Samhällsskydd och rättsskipning Socialt skydd mm inkluderar hälso- och sjukvård. Näringslivsfrågor mm inkluderar miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling. 1 COFOG = Classification of functions of the government, syftar till att redovisa offentliga utgifter efter funktion eller ändamål 7

11 Lönespridning i staten Under de senaste femton åren har lönespridningen 2 för månadsavlönade ökat från 72 procent 1997 till 79 procent Jämfört med föregående år har lönespridningen ökat med nästan två procentenheter. Det innebär att löneskillnaden mellan den 90:e percentillönen och den 10:e percentillönen har ökat med cirka 500 kronor i månadsbelopp det senaste året. Lönestrukturen har påverkats genom att nya och stora personalgrupper, som till exempel soldater och sjömän, har anställts inom Försvarsmakten under statistikperioden. Diagram 3. Lönefördelning totalt och per kön september ,0% Andel anställda i löneintervallet 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Samtliga Kvinnor Män < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < <60 60< Lön per månad, tusentals kronor Lönespridningen är större bland män än kvinnor inom det statliga avtalsområdet. För männen uppgår lönespridningen till 86 procent och för kvinnorna till 70 procent. 51 procent av kvinnorna och 38 procent av männen har en lön som i september 2011 låg under kronor. I intervallet kronor till kronor återfinns 38 procent av kvinnorna och 42 procent av männen. Av kvinnorna har 11 procent en lön som överstiger kronor. Motsvarande andel bland männen är 20 procent. 2 Formeln som används för att mäta lönespridning är 100 x (90:e percentillön 10:e percentillön) medianlön 8

12 Nominell och real löneutveckling Tidpunkterna för de lokala lönerevisionerna hos de statliga arbetsgivarna varierar mycket över året samtidigt som avtalsperiodens längd för lönerevisionerna ofta är olika mellan enskilda verksamheter. Därför kan i regel inte den löneutveckling som registreras i statistiken för ett enskilt år direkt tolkas som ett resultat av just det årets löneavtal. För att få en tydligare bild av hur stor löneutvecklingen varit under de centrala löneavtalens avtalsperioder har löneökningar i statistiken därför räknats om till en årstakt med hänsyn till tidsperioderna för de lokala lönerevisionerna. Tabell 1. Nominell och real löneutveckling Statistikperiod sept-sept Avtalsperiod för centralt löneavtal Strukturrensad löneutvecking i statistiken Löneutveckling omräknad till årstakt Konsumentprisindex (KPI) Reallöneutveckling i årstakt RALS ,7 % 3,8 % -0,1 % 3,9 % RALS ,9 % 3,8 % 0,4 % 3,4 % RALS ,7 % 3,8 % 1,0 % 2,8 % RALS ,3 % 4,2 % 2,5 % 1,7 % RALS ,1 % 3,8 % 2,1 % 1,7 % RALS ,7 % 3,6 % 1,9 % 1,7 % RALS ,4 % 3,4 % 0,4 % 3,0 % RALS ,8 % 3,1 % 0,4 % 2,7 % RALS ,7 % 3,2 % 1,4 % 1,8 % RALS ,0 % 3,2 % 2,2 % 1,0 % RALS ,7 % 3,7 % 3,5 % 0,2 % RALS ,5 % 3,4 % -0,3 % 3,7 % RALS ,0 % 4,1 % 1,3 % 2,8 % RALS / RALS-T 3,0 % 2,6 % 2,6 % 0,0 % Den löneutveckling som redovisas för perioden i tabellen ovan baserar sig på de arbetsgivare som genomfört sina lönerevisioner enligt RALS och RALS-T vid statistiktillfället i september Beräkningen av löneutvecklingen beskrivs närmare på sidorna i denna rapport. Konsumentprisindex (KPI) är beräknad som förändring i årsmedeltal. Den relativt sett låga inflationstakten har inneburit att reallöneutvecklingen uppgår till i genomsnitt 2,2 procent per år för perioden Motsvarande nominella löneökning har uppgått till 3,6 procent per år i genomsnitt för samma period. 9

13 Analys av löneutvecklingen under statistikperioden september september 2011 Kollektiv löneutveckling Den genomsnittliga månadslönen (grundlön + fasta lönetillägg) beräknad för årsarbetare 3 inom det statliga avtalsområdet ökade enligt den partsgemensamma lönestatistiken med 1,8 procent mellan september 2010 och september Tabell 2. Förändring av genomsnittlig fast månadslön september 2010-september 2011 September 2010 September 2011 Ökning % Kvinnor ,5 Män ,2 Samtliga ,8 Genomsnittslönen för september 2011 har påverkats kraftigt genom att nya och stora personalgrupper har anställts inom Försvarsmakten under statistikperioden som till exempel soldater och sjömän, som i huvudsak är män. Detta är också orsaken till den stora skillnaden i löneutveckling mellan kvinnor och män i tabell 2 ovan. Ökningen av den genomsnittliga månadslönen för det statliga avtalsområdet exklusive Försvarsmakten uppgår till 2,3 procent. Tabell 3. Ökning av genomsnittlig fast månadslön exklusive Försvarsmakten Ökning % Kvinnor 2,6 Män 2,2 Samtliga 2,3 Analys av löneutvecklingen Den löneutveckling som registrerats i statistiken har i huvudsak uppkommit genom lokala lönerevisioner som härrör från RALS och RALS-T och som genomförts under statistikperioden. RALS-avtalen gäller från 1 oktober Alla lokala lönerevisioner var dock inte genomförda vid statistiktillfället i september För cirka en tredjedel av de anställda som ingår i statistikunderlaget var inte de lokala lönerevisionerna genomförda vid statistiktillfället. 3 Med begreppet årsarbetare avses summan av tjänstgöringens omfattning för de arbetstagare som ingår i en redovisningsgrupp i statistiken. 10

14 För att få en uppskattning av hur den faktiska löneutvecklingen har varit bland medlemmar där de lokala lönerevisionerna var genomförda har Arbetsgivarverket gjort följande analys med ledning av statistiken. I analysen har Försvarsmakten exkluderats på grund av den ovan beskrivna effekten på löneutvecklingen i statistiken som uppkommit genom den ändrade personalstrukturen inom Försvarsmakten. Tabell 4. Ökning av genomsnittlig fast månadslön för medlemmar som genomfört sina lönerevisioner (exklusive Försvarsmakten) vid statistiktillfället i september 2011 Ökning % Genomsnittlig revisionsperiod Ökning i årstakt % i månader Kvinnor 3,2 13,6 2,8 Män 2,9 14,1 2,5 Samtliga 3,0 13,8 2,6 För medlemmar där lönerevisionerna enligt RALS och RALS-T ingår i lönestatistiken i september 2011 har den fasta lönen ökat med 3,0 procent i genomsnitt under perioden september 2010 till september Löneutvecklingen beräknad som årstakt, det vill säga med hänsyn tagen till lönerevisionsperiodernas olika längder, uppgår till 2,6 procent. Kvinnornas genomsnittslön har ökat något mer än männens genomsnittslön under perioden, 2,8 procent jämfört med 2,5 procent i årstakt. I beräkningsunderlaget ingår drygt årsarbetare vilket motsvarar cirka 60 procent av det totala antalet årsarbetare som ingår i lönestatistiken i september Löneutveckling för identiska individer Med identiska individer menas här anställda som finns vid samma medlem under hela mätperioden i statistiken. Fördelen med att mäta löneutvecklingen för identiska individer är att löneutvecklingen inte påverkas av sådana strukturella effekter som kan uppstå genom att lönerna för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Däremot får andra löneökningar än de som uppkommit genom lönerevision som till exempel befordringar och lönestegar genomslag fullt ut i beräkningen av löneutvecklingen för identiska individer. Löneutvecklingstalet för gruppen identiska individer är normalt sett högre än löneutvecklingstalet för kollektivet. 11

15 Tabell 5. Löneutveckling för identiska individer vid medlemmar som genomfört sina lönerevisioner (exklusive Försvarsmakten) vid statistiktillfället i september 2011 Ökning % Genomsnittlig revisionsperiod Ökning i årstakt % i månader Kvinnor 3,7 13,6 3,3 Män 3,8 14,1 3,2 Samtliga 3,8 13,8 3,3 För att minimera påverkan av löneökningar som uppkommit genom befordringar har löneutvecklingen även beräknats för identiska individer som finns på samma medlem och har samma BESTA-kod under mätperioden. Tabell 6. Löneutveckling för identiska individer med samma BESTA-kod båda åren vid medlemmar som genomfört sina lönerevisioner (exklusive Försvarsmakten) vid statistiktillfället i september 2011 Ökning % Genomsnittlig revisionsperiod Ökning i årstakt % i månader Kvinnor 3,4 13,5 3,0 Män 3,5 13,9 3,0 Samtliga 3,4 13,7 3,0 12

16 Löneutveckling på individnivå För att få en bild över hur arbetsgivarna har fördelat löneökningar på individnivå under statistikperioden september 2010 september 2011 har löneutvecklingen för de cirka individer i lönestatistiken som är anställd vid samma medlem mellan september 2010 och september 2011 och där arbetsgivaren har genomfört lönerevision enligt RALS och RALS-T analyserats. Detta motsvarar knappt 60 procent av det totala antalet identiska individer i staten. Det går inte att urskilja i lönestatistiken hur stor del av löneutvecklingen på individnivå som beror på lönerevision eller annan löneökning som till exempel löneökning till följd av befordring. Den löneökning som redovisas i nedanstående diagram utgörs därför av den totala löneökning som individerna fått och som kan utläsas i statistiken mellan september 2010 och september Diagram 4. Spridningen av löneutvecklingen i årstakt för identiska individer under statistikperioden 2010 september ,00 30,00 29,1 30,3 Andel individer i procent 25,00 20,00 15,00 10,00 9,7 12,2 8,7 5,00 5,1 3,1 1,9 0,00 <1 1,01-2 2,01-3 3,01-4 4,01-5 5,01-6 6,01-7 7,01< Löneutveckling i procent (årstakt) Den individuella löneutvecklingen visar att cirka 60 procent har en löneutveckling mellan 1 och 3 procent i årstakt. Av de anställda har 9,7 procent haft en löneutveckling som understiger 1 procent under perioden. Cirka 20 procent av de anställda har haft en löneutveckling som ligger i intervallet 3 till 7 procent. Knappt 10 procent har haft en löneut- 13

17 veckling som överstiger 7 procent. Bland dessa anställda utgörs sannolikt en del av löneutvecklingen av löneökningar till följd av befordringar, uppflyttningar i tariffer, ändrade arbetsuppgifter etc. Löneutvecklingen i olika befattningsnivåer Av de cirka identiska individer som redovisas i ovanstående diagram är cirka individer också klassade enligt BESTA (Befattningsgruppering för statistik). BESTA bygger på två grundbegrepp: arbetsområde och grupperingsnivå. Arbetsområdet anger inriktningen på arbetsuppgifternas innehåll till exempel utredningsarbete och IT-arbete. Grupperingsnivån anger svårighetsgraden med hänsyn till arbetsuppgifternas omfång och komplexitet samt den självständighet och de kunskaper som deras utförande förutsätter. På nivå 1 klassificeras befattningar vars arbetsuppgifter i huvudsak är av biträdande art. Nivå 2 består i huvudsak av befattningar vars arbetsuppgifter är av assisterande art. På nivå 3 och 4 klassificeras befattningar vars arbetsuppgifter är av handläggande art samt vissa kategorier av chefer. På nivåerna 5 och 6 klassificeras chefer och andra befattningar vars arbetsuppgifter ofta har en strategisk påverkan på myndighetens verksamhet. En indelning av anställda efter grupperingsnivå men över arbetsområdesgränser, som görs nedan, är relativt grov men gör det ändå möjligt att visa hur de anställda fördelar sig på olika svårighetsnivåer. Diagram 5. Antal kvinnor och män på olika grupperingsnivåer i BESTA, identiska individer september 2010 september 2011 Antal identiska individer Kvinnor Män Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6 Grupperingsnivå 14

18 Dessa diagram speglar inte samtliga anställda inom staten utan endast de som har genomfört lönerevision enligt RALS och RALS-T och är identiska individer på samma myndighet. Ett stort antal av de mansdominerade verksamheterna inom staten, såsom Försvarsmakten och Polisen är inte inkluderade. I diagram 6a redovisas den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt på olika grupperingsnivåer i BESTA för de cirka chefer som ingår i underlaget. Diagram 6a. Löneutveckling i årstakt för chefer under statistikperioden september 2010 september 2011, per nivå i BESTA för identiska individer Kvinnor, chef Män, chef Löneutveckling i procent 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 3,9 4,1 3,6 3,5 3,7 3,7 3,7 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6 Antal Grupperingsnivå 3,3 Den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt under statistikperioden september september 2011 har varit högre för de kvinnliga cheferna än för de manliga chefer som ingår i underlaget till ovanstående diagram och uppgår till 3,8 procent för kvinnorna och 3,5 procent för männen. Utfallet skiljer sig mellan könen i de olika grupperingsnivåerna. I nivå 5 har löneutvecklingen varit lika mellan könen. I grupperingsnivåerna 3, 4 och 6 har kvinnorna däremot haft en markant högre genomsnittlig ökning än männen. 15

19 Diagram 6b. Löneutveckling i årstakt för anställda exklusive chefer under statistikperioden september 2010 september 2011, per nivå i BESTA för identiska individer Löneutveckling i procent 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Kvinnor Män 3,9 3,7 3,4 3,5 3,4 3,0 3,1 3,1 2,8 2,8 2,9 2,6 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6 Grupperingsnivå Antal För övriga cirka anställda exklusive chefer som ingår i underlaget har den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt varit 3,1 procent för kvinnorna jämfört med 3,2 procent för männen. Även här skiljer sig utfallet i de olika grupperingsnivåerna åt. Kvinnorna har haft en något lägre löneutveckling i genomsnitt än männen i nivåerna 2 och 3. Men högre löneutveckling än männen i övriga nivåer. 16

20 Rapportserie 2012:2 Box 3267, Stockholm Telefon , Fax Arbetsgivarverket