Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Transkript

1 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september september 2012 Avtalsperioden Rapportserie 2013:5

2

3 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september september 2012 Avtalsperioden Dnr

4

5 Förord Arbetsgivarverkets årliga rapport Löneutveckling på det statliga avtalsområdet ger en översiktlig bild av antal anställda, lönestruktur och löneutveckling inom det statliga avtalsområdet. Uppgifterna baserar sig på den partsgemensamma lönestatistiken som samlas in i september varje år. Denna rapport redovisar utfallet från statistikperioden september september 2012 och för hela avtalsperioden Ansvariga för arbetet med rapporten är Anders Emlund och Malin Sundeby. Stockholm i april

6 Innehåll Förord 4 Innehåll 5 Det statliga avtalsområdet 6 Partsgemensam förhandlingsstatistik 6 Antal anställda fördelade efter verksamhetsinriktning 7 Lönespridning i staten 8 Nominell och real löneutveckling Analys av löneutvecklingen under statistikperioden september september 2012 och avtalsperioden Kollektiv löneutveckling 10 Analys av löneutvecklingen 10 Löneutveckling för identiska individer 11 Löneutveckling under avtalsperioden Löneutveckling på individnivå 14 Löneutvecklingen i olika befattningsnivåer 15 5

7 Det statliga avtalsområdet Partsgemensam förhandlingsstatistik Arbetsgivarverket träffar som arbetsgivarpart avtal för sina medlemmar med de fackliga motparterna OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna, Saco-S och SEKO. Arbetsgivarverkets medlemmar är dels statliga myndigheter under regeringen, dels ett antal icke-statliga arbetsgivare som har naturlig koppling till det statliga området. Bland de icke statliga medlemmarna finns ett tjugotal arbetsgivare. I samarbete med de fackliga organisationerna producerar Arbetsgivarverket varje år lönestatistik som utgör en viktig grund för löneförhandlingarna. Den partsgemensamma förhandlingsstatistiken omfattar cirka tjänstemän, per september I förhandlingsstatistiken ingår samtliga medlemmar hos Arbetsgivarverket. Av de anställda som ingår i statistiken har månadslön i form av individuell lön eller tarifflön och har lön per timme, dag, beting eller liknande. Könsfördelningen är jämn bland de anställda, 49,5 procent män och 50,5 procent kvinnor. Av de anställda med månadslön arbetar cirka 85 procent heltid. Diagram 1. Andel män och kvinnor på det statliga avtalsområdet september 2012 Månadsavlönade Kvinnor 47,4% Män 45,7% Kvinnor 3,1% Män 3,7 % Timavlönade m. fl. 6

8 Antal anställda fördelade efter verksamhetsinriktning Arbetsgivarverkets medlemmar bedriver verksamhet av vitt skilda slag. Diagrammet nedan visar hur de cirka arbetstagarna i statistiken var fördelade efter verksamhetsinriktning enligt den internationella klassifikationen COFOG 1. Som framgår av diagrammet återfinns flest antal anställda inom COFOG verksamhetsinriktningen Utbildning och inom verksamhetsinriktningen Samhällsskydd och rättsskipning. Jämfört med föregående års statistik i september 2011 har antalet anställda ökat med knappt Störst ökning har skett inom gruppen Socialt skydd m.m. som ökat med cirka anställda. Gruppen Försvar har ökat med nästan 600 anställda och gruppen Allmän offentlig förvaltning med 400. Övriga grupper är i stort sett oförändrade. Diagram 2. Antal anställda efter verksamhetsinriktning september 2012 Utbildning Allmän offentlig förvaltning Fritidsverksamhet, kultur och religion Försvar Näringslivfrågor mm Socialt skydd mm Samhällsskydd och rättsskipning Socialt skydd mm inkluderar Hälso- och sjukvård. Näringslivsfrågor mm inkluderar Miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling. 1 COFOG = Classification of functions of the government, syftar till att redovisa offentliga utgifter efter funktion eller ändamål 7

9 Lönespridning i staten Under de senaste femton åren har lönespridningen 2 för månadsavlönade ökat från 72 procent 1997 till 79 procent Jämfört med föregående år är lönespridningen oförändrad. Diagram 3. Lönefördelning totalt och per kön september ,0% Andel anställda i löneintervallet 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Samtliga Kvinnor Män < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < <60 60< Lön per månad, tusentals kronor Lönespridningen är större bland män än kvinnor inom det statliga avtalsområdet. För männen uppgår lönespridningen till 86 procent och för kvinnorna till 70 procent. Även dessa könsuppdelade siffror är oförändrade jämför med föregående år. Lönestrukturen påverkades föregående år genom att nya och stora personalgrupper, soldater och sjömän inom Försvaret tillkom, därför återfinns ett relativt stort antal män i löneintervallet procent av kvinnorna och 36 procent av männen har en lön som i september 2012 låg under kronor. I intervallet kronor till kronor återfinns 40 procent av kvinnorna och 42 procent av männen. Av kvinnorna har 13 procent en lön som överstiger kronor. Motsvarande andel bland männen är 22 procent. 2 Formeln som används för att mäta lönespridning är 100 x (90:e percentillön 10:e percentillön) medianlön 8

10 Nominell och real löneutveckling Tidpunkterna för de lokala lönerevisionerna hos de statliga arbetsgivarna varierar över året samtidigt som avtalsperiodens längd för lönerevisionerna ofta är olika mellan enskilda verksamheter. Därför kan i regel inte den löneutveckling som registreras i statistiken för ett enskilt år direkt tolkas som ett resultat av just det årets löneavtal. För att få en tydligare bild av hur stor löneutvecklingen varit under de centrala löneavtalens avtalsperioder har löneökningar i statistiken därför räknats om till en årstakt med hänsyn till tidsperioderna för de lokala lönerevisionerna. Tabell 1. Nominell och real löneutveckling Statistikperiod sept-sept Avtalsperiod för centralt löneavtal Strukturrensad löneutvecking i statistiken Löneutveckling omräknad till årstakt Konsumentprisindex (KPI) Reallöneutveckling i årstakt RALS ,7 % 3,8 % -0,1 % 3,9 % RALS ,9 % 3,8 % 0,4 % 3,4 % RALS ,7 % 3,8 % 1,0 % 2,8 % RALS ,3 % 4,2 % 2,5 % 1,7 % RALS ,1 % 3,8 % 2,1 % 1,7 % RALS ,7 % 3,6 % 1,9 % 1,7 % RALS ,4 % 3,4 % 0,4 % 3,0 % RALS ,8 % 3,1 % 0,4 % 2,7 % RALS ,7 % 3,2 % 1,4 % 1,8 % RALS ,0 % 3,2 % 2,2 % 1,0 % RALS ,7 % 3,7 % 3,5 % 0,2 % RALS ,5 % 3,4 % -0,3 % 3,7 % RALS ,0 % 4,1 % 1,3 % 2,8 % RALS / 2,9 % 2,9 % 2,6 % 0,0 % RALS-T RALS / 2,3 % 2,3 % 0,9 % 1,4 % RALS-T Totalt Genomsnitt per år 3,4 % 3,5 % 1,4 % 2,1 % I det löneutvecklingstal som redovisas för perioden i tabellen ovan ingår samtliga myndigheter. Beräkningen av löneutvecklingen beskrivs närmare på sidorna i denna rapport. Konsumentprisindex (KPI) är beräknad som förändring i årsmedeltal. Den relativt sett låga inflationstakten har inneburit att reallöneutvecklingen uppgår till i genomsnitt 2,1 procent per år för perioden Motsvarande nominella löneökning har uppgått till 3,5 procent per år i genomsnitt för samma period. 9

11 Analys av löneutvecklingen under statistikperioden september september 2012 och avtalsperioden Kollektiv löneutveckling Den genomsnittliga fasta månadslönen (grundlön + fasta lönetillägg) beräknad för årsarbetare 3 inom det statliga avtalsområdet ökade enligt den partsgemensamma lönestatistiken med 2,5 procent mellan september 2011 och september Tabell 2. Förändring av genomsnittlig fast månadslön september september 2012 September 2011 September 2012 Ökning % Kvinnor ,8 Män ,4 Samtliga ,5 De flesta av Arbetsgivarverkets medlemmar hade vid mättillfället september 2012 genomfört samtliga lönerevisioner enligt RALS och slutfört två revisioner av RALS-T. Försvarsmakten har enbart genomfört en lönerevision för merparten av sina anställda vilket påverkar genomsnittslönen. Detta medför till den relativt stora skillnad på löneökningar mellan kvinnor och män, då de flesta som har oförändrad lön är män inom militärt arbete. Ökningen av den genomsnittliga månadslönen för det statliga avtalsområdet exklusive Försvarsmakten uppgår till 2,8 procent. Analys av löneutvecklingen Den löneutveckling som registrerats i statistiken har i huvudsak uppkommit genom lokala lönerevisioner som härrör från RALS och RALS-T och som genomförts under statistikperioden. Vid föregående mättidpunkt, september 2011, hade enbart två tredjedelar av verksamheterna genomfört lönerevision enligt ovan nämnda ramavtal om löner m.m. Detta medför att den kollektiva löneutvecklingen för statistikperioden september 2011 september 2012 uppgår till 2,8 procent. Löneutvecklingen beräknad som årstakt blir dock betydligt lägre, se nedan. I analysen har Försvarsmakten exkluderats på grund av den ovan beskrivna effekten på löneutvecklingen i statistiken. 3 Med begreppet årsarbetare avses summan av tjänstgöringens omfattning för de arbetstagare som ingår i en redovisningsgrupp i statistiken. 10

12 Tabell 3. Förändring av genomsnittlig fast månadslön september september 2012, exklusive Försvarsmakten Ökning % Genomsnittlig revisionsperiod i månader Ökning i årstakt % Kvinnor 2,8 14,0 2,4 Män 2,9 15,3 2,2 Samtliga 2,8 14,6 2,3 Den fasta lönen har ökat med 2,8 procent i genomsnitt under perioden september 2011 till september Löneutvecklingen beräknad som årstakt, det vill säga med hänsyn tagen till lönerevisionsperiodernas olika längder, uppgår till 2,3 procent. Kvinnornas genomsnittslön har ökat något mer än männens genomsnittslön under perioden, 2,4 procent jämfört med 2,2 procent i årstakt. I beräkningsunderlaget ingår drygt årsarbetare vilket motsvarar cirka 90 procent av det totala antalet årsarbetare som ingår i lönestatistiken i september Löneutveckling för identiska individer Med identiska individer menas här anställda som finns vid samma medlem under hela mätperioden i statistiken. Fördelen med att mäta löneutvecklingen för identiska individer är att löneutvecklingen inte påverkas av sådana strukturella effekter som kan uppstå genom att lönerna för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Däremot får andra löneökningar än de som uppkommit genom lönerevision som till exempel tariffer och befordringar genomslag fullt ut i beräkningen av löneutvecklingen för identiska individer. Löneutvecklingstalet för gruppen identiska individer är normalt sett högre än löneutvecklingstalet för kollektivet. Tabell 4. Löneutveckling för identiska individer statistikperioden september september 2012, exklusive Försvarsmakten Ökning % Genomsnittlig revisionsperiod i månader Ökning i årstakt % Kvinnor 3,8 14,0 3,3 Män 4,0 15,5 3,1 Samtliga 3,8 14,7 3,3 För att minimera påverkan av löneökningar som uppkommit genom befordringar har löneutvecklingen även beräknats för identiska individer som finns vid samma medlem och har samma BESTA-kod under mätperioden. 11

13 Tabell 5. Löneutveckling för identiska individer med samma BESTA - kod båda åren statistikperioden september 2011 september 2012, exklusive Försvarsmakten Ökning % Genomsnittlig revisionsperiod i månader Ökning i årstakt % Kvinnor 3,5 14,0 3,0 Män 3,7 15,7 2,8 Samtliga 3,6 14,8 2,9 Löneutveckling under avtalsperioden Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O och SEKO avslutade i och med 30 september 2012 en tvåårig avtalsperiod. Saco-S och Arbetsgivarverket har ett avtal som gäller tillsvidare med start 1 oktober För att på ett bra sätt kunna mäta löneutvecklingen i staten jämfört med utvecklingen inom andra områden på arbetsmarknaden följer nedan en redovisning över löneutvecklingen under hela avtalsperioden för samtliga anställda inom staten. Försvarsmakten är exkluderade dels på grund av att de enbart genomfört en lönerevision, som nämns ovan, och dels på grund av stora strukturella förändringar under avtalsperioden. Försvarsmakten har anställt stora grupper i lägre lönenivåer, till exempel soldater och sjömän under utbildning, vilket påverkar genomsnittslönen för hela staten. Tabell 6. Förändring av genomsnittlig fast månadslön under avtalsperioden , exklusive Försvarsmakten Ökning % Ökning i årstakt % Kvinnor 5,5 2,7 Män 5,1 2,5 Samtliga 5,2 2,6 Tabell 7. Löneutveckling för identiska individer under avtalsperioden , exklusive Försvarsmakten Ökning % Ökning i årstakt % Kvinnor 7,2 3,6 Män 7,2 3,5 Samtliga 7,2 3,6 Kvinnor och män som är identiska individer vid samma medlem har under hela avtalsperioden haft samma löneutveckling om 7,2 procent. För att minimera påverkan av löneökningar som uppkommit genom befordringar har löneutvecklingen även beräknats för identiska individer som finns vid samma medlem och har samma BESTA-kod under mätperioden. 12

14 Tabell 8. Löneutveckling för identiska individer med samma BESTA-kod, hela perioden, under avtalsperioden , exklusive Försvarsmakten Ökning % Ökning i årstakt % Kvinnor 6,4 3,2 Män 6,3 3,1 Samtliga 6,3 3,1 13

15 Löneutveckling på individnivå För att få en bild över hur löneökningar fördelats på individnivå under avtalsperioden har löneutvecklingen för de individer i lönestatistiken som är anställda vid samma medlem mellan september 2010 och september 2012 analyserats. Analysen omfattar Arbetsgivarverkets medlemmar exklusive Försvarsmakten, vilket motsvarar identiska individer. Det går inte att urskilja i lönestatistiken hur stor del av löneutvecklingen på individnivå som beror på lönerevision eller annan löneökning som till exempel löneökning till följd av befordran. Den löneökning som redovisas i nedanstående diagram utgörs därför av den totala löneökning som individerna fått och som kan utläsas i statistiken mellan september 2010 och september Diagram 4. Spridningen av löneutvecklingen i årstakt för identiska individer under avtalsperioden ,0 30,0 29,6 Andel individer i procent 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 6,9 23,3 13,5 7,5 4,6 3,1 11,5 0,0 <1 1,01-2 2,01-3 3,01-4 4,01-5 5,01-6 6,01-7 7,01< Löneutveckling i procent (årstakt) Den individuella löneutvecklingen visar att 52,9 procent har en löneutveckling mellan 1 och 3 procent i årstakt. Av de anställda har 6,9 procent haft en löneutveckling som understiger 1 procent per år under perioden. 28,7 procent av de anställda har haft en löneutveckling som ligger i intervallet 3 till 7 procent och 11,5 procent har haft en genomsnittlig löneutveckling som överstiger 7 procent per år. Bland dessa anställda utgörs sannolikt en del av löneutvecklingen av löneökningar till följd av befordringar, uppflyttningar i tariffer, ändrade arbetsuppgifter etc. 14

16 Löneutvecklingen i olika befattningsnivåer Av de cirka identiska individer som redovisas i ovanstående diagram är cirka individer också klassade enligt BESTA (Befattningsgruppering för statistik). BESTA bygger på två grundbegrepp: arbetsområde och grupperingsnivå. Arbetsområdet anger inriktningen på arbetsuppgifternas innehåll till exempel utredningsarbete och IT-arbete. Grupperingsnivån anger svårighetsgraden med hänsyn till arbetsuppgifternas omfång och komplexitet samt den självständighet och de kunskaper som deras utförande förutsätter. På nivå 1 klassificeras befattningar vars arbetsuppgifter i huvudsak är av biträdande art. Nivå 2 består i huvudsak av befattningar vars arbetsuppgifter är av assisterande art. På nivå 3 och 4 klassificeras befattningar vars arbetsuppgifter är av handläggande art samt vissa kategorier av chefer. På nivåerna 5 och 6 klassificeras chefer och andra befattningar vars arbetsuppgifter ofta har en strategisk påverkan på verksamheten. En indelning av anställda efter grupperingsnivå men över arbetsområdesgränser, som görs nedan, är relativt grov men gör det ändå möjligt att visa hur de anställda fördelar sig på olika svårighetsnivåer. Diagram 5. Antal kvinnor och män på olika grupperingsnivåer i BESTA, identiska individer september september 2012 Kvinnor Män Antal identiska individer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6 Grupperingsnivå Dessa diagram speglar samtliga anställda inom staten som är identiska individer vid samma medlem. Mansdominerade Försvarsmakten är inte inkluderad. 15

17 I diagram 6a redovisas den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt på olika grupperingsnivåer i BESTA för de cirka chefer som ingår i underlaget. Diagram 6a. Löneutveckling i årstakt för chefer under avtalsperioden , per nivå i BESTA för identiska individer Kvinnor, chef Män, chef Löneutveckling i procent 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 4,7 5,2 4,8 5,0 4,5 4,4 4,3 4,0 0,0 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6 Antal Grupperingsnivå Den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt under avtalsperioden har varit högre för de kvinnliga cheferna än för de manliga chefer som ingår i underlaget till ovanstående diagram och uppgår till 5,0 procent för kvinnorna och 4,3 procent för männen. Kvinnorna har haft en högre löneutveckling i samtliga grupperingsnivåer. I nivå 4 och 6 har kvinnorna haft en markant högre genomsnittlig ökning än männen. 16

18 Diagram 6b. Löneutveckling i årstakt för anställda exklusive chefer under avtalsperioden , per nivå i BESTA för identiska individer Kvinnor Män 6,0 Löneutveckling i procent 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 2,6 2,6 3,0 3,5 3,4 3,5 3,5 3,2 4,4 4,8 3,9 4,0 0,0 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6 Antal Grupperingsgnivå För övriga cirka anställda exklusive chefer som ingår i underlaget har den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt varit 3,5 procent för kvinnorna jämfört med 3,4 procent för männen. Kvinnorna har haft en något lägre löneutveckling i genomsnitt än männen i nivå 2 och 3. Men högre löneutveckling än männen i nivåerna 4, 5 och 6. 17

19

20 Box 3267, Stockholm Telefon , Fax Rapportserie 2013:5