Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Transkript

1 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling till följd av RALS under statistikperioden september 2007 september 2010 Rapportserie 2011:6 Arbetsgivarverket

2

3 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling till följd av RALS under statistikperioden september september Dnr

4

5 Förord I november 2007 undertecknade Arbetsgivarverket ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS ) med OFR/S,P,O, med Saco-S samt med SEKO. Avtalsperioden för dessa avtal är 1 oktober september I den här rapporten redovisas med ledning av den partsgemensamma lönestatistiken från september 2007 till september 2010 hur löneutvecklingen varit under hela avtalsperioden. Ansvariga för arbetet med rapporten är Christer Carlsson och Anders Emlund. Stockholm i juni

6

7 Innehåll Det statliga avtalsområdet 6 Partsgemensam förhandlingsstatistik 6 Antal anställda fördelade efter verksamhetsinriktning 7 Lönespridning i staten 8 Nominell och real löneutveckling Löneutveckling till följd av RALS Kollektiv löneutveckling under avtalsperioden Uppskattad löneutveckling för identiska individer hittills under avtalsperioden för RALS Löneutveckling på individnivå 14 Löneutvecklingen i olika åldersgrupper 15 Löneutvecklingen i olika befattningsnivåer 15 5

8

9 Det statliga avtalsområdet Partsgemensam förhandlingsstatistik Arbetsgivarverket träffar som arbetsgivarpart avtal för sina medlemmar med de fackliga motparterna OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna, Saco-S och SEKO. Arbetsgivarverkets medlemmar är dels statliga myndigheter under regeringen, dels ett antal icke-statliga arbetsgivare som har naturlig koppling till det statliga området. Bland de icke statliga medlemmarna finns ett tjugotal arbetsgivare. I samarbete med de fackliga organisationerna producerar Arbetsgivarverket varje år lönestatistik som utgör en viktig grund för löneförhandlingarna. Den partsgemensamma förhandlingsstatistiken omfattar drygt arbetstagare, per september I förhandlingsstatistiken ingår samtliga medlemmar hos Arbetsgivarverket. Av de arbetstagare som ingår i statistiken har månadslön i form av individuell lön eller tarifflön och har lön per timme, dag, beting eller liknande. Könsfördelningen är jämn bland de anställda, 49,8 procent män och 50,2 procent kvinnor. Av de arbetstagare som har månadslön arbetar cirka 85 procent heltid. Diagram 1. Andel män och kvinnor på det statliga avtalsområdet september 2010 Månadsavlönade Kvinnor 46,9% Män 46,1% Män Kvinnor 3,7% 3,3% Timavlönade m.fl. 6

10 Antal anställda fördelade efter verksamhetsinriktning Arbetsgivarverkets medlemmar bedriver verksamhet av vitt skilda slag. Diagrammet nedan visar hur de arbetstagarna i statistiken var fördelade efter verksamhetsinriktning enligt den internationella klassifikationen COFOG 1 i september Som framgår av diagrammet återfinns flest antal anställda inom COFOG-gruppen Utbildning och minst antal anställda inom gruppen Fritidsverksamhet, kultur och religion. Jämfört med september 2009 har antalet anställda i statistiken ökat med cirka Den största ökningen av antalet anställda har skett inom gruppen Utbildning som ökat med drygt Ökningar har även skett inom Socialt skydd mm som ökat med anställda samt Samhällsskydd och rättsskipning som ökat med anställda. Inom gruppen Näringslivsfrågor mm har antalet anställda minskat med och inom Allmän offentlig förvaltning har antalet anställda minskat med Diagram 2. Antal anställda efter verksamhetsinriktning september 2010 Utbildning Allmän offentlig förvaltning Fritidsverksamhet, kultur och religion Försvar Näringslivsfrågor mm Socialt skydd mm Samhällsskydd och rättsskipning Socialt skydd mm inkluderar hälso- och sjukvård. Näringslivsfrågor mm inkluderar miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling. 1 COFOG = Classification of functions of the government, syftar till att redovisa offentliga utgifter efter funktion eller ändamål 7

11 Lönespridning i staten Under de senaste fjorton åren har lönespridningen 2 för månadsavlönade ökat från 72 procent 1997 till 77 procent Jämfört med föregående år har lönespridningen dock minskat med nästan en procentenhet. Det innebär att löneskillnaden mellan den 90:e percentillönen och den 10:e percentillönen har minskat med 285 kronor i månadsbelopp. Diagram 3. Lönefördelning totalt och per kön september ,0% 18,0% Andel anställda i löneintervallet 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Samtliga Kvinnor Män > < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < Lön per månad, tusentals kronor Lönespridningen är större bland män än kvinnor inom det statliga avtalsområdet. För männen uppgår lönespridningen till 83 procent och för kvinnorna till 69 procent. Cirka 55 procent av kvinnorna och 40 procent av männen har en lön som i september 2010 låg under kronor. I intervallet kronor till kronor återfanns cirka 35 procent av kvinnorna och 40 procent av männen. Av kvinnorna har 10 procent en lön som överstiger kronor. Motsvarande andel bland männen är 19 procent. 2 Formeln som används för att mäta lönespridning är 100 x (90:e percentillön 10:e percentillön) medianlön 8

12 Nominell och real löneutveckling Tidpunkterna för de lokala lönerevisionerna varierar mycket över året samtidigt som avtalsperiodens längd för lönerevisionerna ofta är olika mellan enskilda medlemmar. Därför kan i regel inte den löneutveckling som registreras i statistiken för ett enskilt år direkt tolkas som ett resultat av just det årets löneavtal. För att få en tydligare bild av hur stor löneutvecklingen varit under de centrala löneavtalens avtalsperioder har medlemmarnas löneökningar i statistiken därför räknats om till en årstakt med hänsyn till tidsperioderna för de lokala lönerevisionerna. Tabell 1. Nominell och real löneutveckling Statistikperiod sept-sept Avtalsperiod för centralt löneavtal Strukturrensad löneutvecking i statistiken Löneutveckling omräknad till årstakt Konsumentprisindex (KPI) Reallöneutveckling i årstakt RALS ,7 % 3,8 % -0,1 % 3,9 % RALS ,9 % 3,8 % 0,4 % 3,4 % RALS ,7 % 3,8 % 1,0 % 2,8 % RALS ,3 % 4,2 % 2,5 % 1,7 % RALS ,1 % 3,8 % 2,1 % 1,7 % RALS ,7 % 3,6 % 1,9 % 1,7 % RALS ,4 % 3,4 % 0,4 % 3,0 % RALS ,8 % 3,1 % 0,4 % 2,7 % RALS ,7 % 3,2 % 1,4 % 1,8 % RALS ,0 % 3,2 % 2,2 % 1,0 % RALS ,7 % 3,7 % 3,5 % 0,2 % RALS ,5 % 3,4 % -0,3 % 3,7 % RALS ,0 % 4,1 % 1,3 % 2,8 % Konsumentprisindex (KPI) är beräknad som förändring i årsmedeltal. Den relativt sett låga inflationstakten har inneburit att reallöneutvecklingen varit positiv under samtliga år de senaste tretton åren och uppgår till i genomsnitt 2,3 procent per år för perioden Motsvarande nominella löneökning har uppgått till 3,6 procent per år i genomsnitt för samma period. 9

13 Löneutveckling till följd av RALS I november 2007 undertecknade Arbetsgivarverket ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS ) med OFR/S,P,O med Saco-S samt med SEKO. Avtalsperioden för dessa avtal omfattar tiden 1 oktober september Utgångspunkt i avtalen är att lönebildning sker lokalt. De lokala parterna ska komma överens om lönerevisionstidpunkter och om nya löner för arbetstagarna. Om lokala parter inte kan enas gäller, i avtalen med OFR/S,P,O samt med SEKO, så kallade stupstocksregler med angivna revisionsbelopp. Dessa revisionsbelopp, som återges i tabell 2, gäller för respektive organisations medlemmar vid myndigheten. Detta innebär inte någon garanti om löneökning på individnivå 3. I avtalet med Saco-S finns inget angivet revisionsbelopp eller någon löneökningsgaranti. Istället gäller en särskild förhandlingsordning vid oenighet. I tabell 2 nedan redovisas de tidpunkter och revisionsbelopp som gäller vid oenighet då stupstocksreglerna tillämpas. Tabell 2. Revisionsbelopp och revisionspunkter enligt RALS , när stupstocksregler tillämpas 1 januari oktober januari 2010 OFR/S,P,O 2,4 % dock lägst 590 kr 2,9 % dock lägst 730 kr 3,4 % dock lägst 850 kr SEKO 2,3 % dock lägst 610 kr 2,8 % dock lägst 750 kr 3,3 % dock lägst 880 kr Vid sista lönerevisionen den 1 januari 2010 kan revisionsbeloppet alternativt beräknas som skillnaden mellan 10,2 procent och det summerade talet av löneökningsbeloppen vid alla tidigare lönerevisionstillfällen under avtalsperioden, uttryckta i procent av det vid respektive revisionstillfälle aktuella underlaget. Detta revisionsbelopp ska användas, om det överstiger revisionsbeloppet beräknat enligt huvudalternativet i tabell 2 ovan. Kollektiv löneutveckling under avtalsperioden Den faktiska löneutvecklingen under hela avtalsperioden för RALS kan avläsas i lönestatistiken under mätperioden september 2007 till september Sammanlagt för hela avtalsperioden uppgår den uppmätta löneutvecklingen för kollektivet till 11,6 procent enligt statistiken. Detta motsvarar en genomsnittlig årstakt på 3,7 procent för kollektivet under avtalsperioden. 3 I avtalen med OFR/S,P,O och SEKO finns det en löneökningsgaranti som innebär att den lön som gällde vid ingången av avtalsperioden ska vid periodens slut ha ökat med kr för en heltidsarbetande medlem. 4 Om engångsbelopp enligt RALS inte utbetalas gäller istället den 1 oktober 2007 som revisionstidpunkt. 10

14 I tabell 3 (a-d) redovisas hur denna analys gjorts. Tabell 3a. Strukturrensad kollektiv löneutvecklingen i statistiken under perioden september september 2010 September 2008 September 2009 September 2010 Summa (kedjat) Strukturrensad löneökning 3,7 % 4,5 % 3,0 % 11,6 % I tabell 3a redovisas den uppmätta löneutvecklingen efter strukturrensning 5 i lönestatistiken från september 2007 till september Den löneutveckling som har registrerats i statistiken för ett enskilt år ovan kan dock inte direkt tolkas som resultatet av just det årets lokala löneavtal enligt RALS Detta beror på följande orsaker: Det finns några eftersläpande lokala lönerevisioner som härrör från föregående avtalsperiod (RALS ) som blev klara efter statistikinsamlingen i september Dessa lönerevisioner har påverkat löneutfallet i statistiken 2008 med 0,1 procentenheter. Ett antal medlemmar var inte klara med sina första lönerevisioner enligt RALS vid statistiktillfället i september Enligt Arbetsgivarverkets lönestatistikenkät uppskattas dessa lönerevisioner motsvara en ökning av lönenivån i staten med 0,8 procentenheter. Detta innebär att det uppmätta statistikutfallet i september 2008 skulle varit 0,8 procentenheter högre om dessa lönerevisioner varit klara vid statistiktillfället. Statistikutfallet i september 2009 skulle på motsvarande sätt varit 0,8 procentenheter lägre. Några medlemmar var inte klara med samtliga lönerevisioner vid statistiktillfället i september Det uppmätta statistikutfallet beräknas vara cirka 0,1 procentenhet för lågt på grund av detta. I tabell 3b har statistikutfallet korrigerats med hänsyn till dessa orsaker. Tabell 3b. Strukturrensad kollektiv löneutveckling i statistiken korrigerad för att tidsmässigt visa utfallet under avtalsperioden för RALS September 2008 September 2009 September 2010 Genomsnitt per år Korrigerad löneökning 4,4 % 3,7 % 3,1 % 3,7 % Den uppmätta löneutvecklingen i statistiken för ett visst år påverkas också av hur långa de lokala lönerevisionsperioderna är. I tabell 3c anges hur långa revisionsperioderna är i genomsnitt för den korrigerade löneutvecklingen ovan. Tabell 3c. Genomsnittlig längd för de lokala lönerevisionsperioderna Lokala lönerevisionsperioder, antal månader i genomsnitt September 2008 September 2009 September 2010 Summa 14,4 13,2 8, Strukturrensningen har gjorts enligt SÅY-metoden som innebär att effekter på löneutvecklingen till följd av förändrad yrkes- och åldersstruktur har rensats bort. 11

15 För att få en tydligare bild av hur hög löneökningstakten har varit för enskilda år under avtalsperioden har Arbetsgivarverket räknat om den korrigerade löneutvecklingen i tabell 3b till en årstakt med hänsyn till lönerevisionsperiodernas längd. Tabell 3d. Kollektiv löneutveckling i årstakt under avtalsperioden för RALS Löneomräkning omräknad till årstakt September 2008 September 2009 September 2010 Genomsnitt per år 3,7 % 3,4 % 4,1 % 3,7 % Uppskattad löneutveckling för identiska individer hittills under avtalsperioden för RALS Med identiska individer menas här anställda som finns vid samma medlem under hela mätperioden i statistiken. Fördelen med att mäta löneutvecklingen för identiska individer är att löneutvecklingen inte påverkas av sådana strukturella effekter som kan uppstå genom att lönerna för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Däremot får samtliga löneökningar till följd av befordringar, tariffuppflyttningar etc. fullt genomslag i den uppmätta genomsnittslönen för identiska individer. Löneutvecklingen för identiska individer är därför i regel högre än vad motsvarande kollektiva löneutveckling är. Den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt uppgår till 4,7 procent för identiska individer under avtalsperioden I tabell 4 (a-c) redovisas hur denna analys har gjorts. Tabell 4a. Löneutveckling för identiska individer i statistiken under perioden september september 2010 Löneutveckling för identiska individer September 2008 September 2009 September 2010 Summa (kedjat) 4,6 % 5,4 % 4,2 % 14,9 % I tabell 4b har statistikutfallet för identiska individer korrigerats på motsvarande sätt som gjordes för kollektivet i tabell 3b. Tabell 4b. Löneutveckling för identiska individer i statistiken korrigerad för att tidsmässigt visa utfallet under avtalsperioden för RALS Korrigerad löneökning för identiska individer September 2008 September 2009 September 2010 Genomsnitt per år 5,3 % 4,6 % 4,3 % 4,7 % 12

16 I tabell 4c har den korrigerade löneökningen för identiska individer räknats om till en årstakt med hänsyn till lönerevisionsperiodernas längd i tabell 3c. Tabell 4c. Uppskattad löneutveckling i årstakt för identiska individer hittills under avtalsperioden för RALS Löneutveckling årstakt identiska individer September 2008 September 2009 September 2010 Genomsnitt per år 4,6 % 4,3 % 5,2 4,7 % 13

17 Löneutveckling på individnivå För att få en bild över hur medlemmarna har fördelat löneökningar på individnivå under avtalsperioden för RALS har löneutvecklingen för de cirka individer i lönestatistiken som är anställda vid samma medlem mellan september 2007 och september 2010 analyserats. Det går inte att urskilja i lönestatistiken hur stor del av löneutvecklingen på individnivå som beror på lönerevision eller annan löneökning som till exempel löneökning till följd av befordring. Den löneökning som redovisas i nedanstående diagram utgörs därför av den totala löneökning som individerna fått och som kan utläsas i statistiken mellan september 2007 och september Löneökningen är omräknad till genomsnittlig årstakt under avtalsperioden för RALS Diagram 4. Spridningen av löneutvecklingen i årstakt för identiska individer under avtalsperioden för RALS ,0 27,3 25,0 Andel individer (procent) 20,0 15,0 10,0 5,0 5,9 13,9 19,6 11,0 6,8 4,4 11,1 0,0-1,99 2-2,99 3-3,99 4-4,99 5-5,99 6-6,99 7-7,99 8,0 - Löneutveckling i procent (årstakt) Den individuella löneutvecklingen uppvisar en stor spridning. Av de anställda har 6 procent haft en löneutveckling som understiger 2 procent i årstakt. Cirka 60 procent av de anställda har haft en löneutveckling som ligger i intervallet 2 till 5 procent. En tredjedel har haft en löneutveckling som överstiger 5 procent i årstakt. Bland dessa anställda utgörs sannolikt en del av löneutvecklingen av löneökningar till följd av befordringar, uppflyttningar i tariffer, ändrade arbetsuppgifter etc. 14

18 Löneutvecklingen i olika åldersgrupper Det finns ett negativt samband på individnivå mellan ålder och löneutveckling, det vill säga den procentuella löneutvecklingen är högre för yngre än för äldre. Detta framgår av diagram 5 där den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt hittills under avtalsperioden redovisas i olika åldersgrupper för de cirka identiska individerna. Diagram 5. Samband mellan ålder och löneutveckling 8,0 7,0 6,8 7,1 6,9 Löneutveckling i procent (årstakt) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 5,9 5,2 4,8 4,4 4,0 3,6 1,0 0, Åldersintervall Den genomsnittliga löneutvecklingen i procent har varit nästan dubbelt så hög i de lägre åldersgrupperna jämfört med den högsta åldersgruppen 60 år och äldre. Tidigare analyser som Arbetsgivarverket har gjort har visat att en stor del av de skillnader som brukar finnas i löneutvecklingen mellan äldre och yngre anställda har uppkommit genom andra löneökningar än de som härrör från lönerevisioner, som till exempel förändrade arbetsuppgifter, befordringar, uppflyttningar i lokala tariffer etc. Löneutvecklingen i olika befattningsnivåer Av de cirka identiska individer som redovisas i ovanstående diagram är cirka individer också klassade enligt BESTA (Befattningsgruppering för statistik). Skillnaden i antal beror främst på att Försvarsmakten inte ingår i underlaget på grund av att de genomfört en omfattande översyn av sin BESTA-klassificering under BESTA bygger på två grundbegrepp: arbetsområde och grupperingsnivå. Arbetsområdet anger inriktningen på arbetsuppgifternas innehåll till exempel polisarbete och ITarbete. Grupperingsnivån anger svårighetsgraden med hänsyn till arbetsuppgifternas omfång och komplexitet samt den självständighet och de kunskaper som deras utförande förutsätter. 15

19 På nivå 1 klassificeras befattningar vars arbetsuppgifter i huvudsak är av biträdande art. Nivå 2 består i huvudsak av befattningar vars arbetsuppgifter är av assisterande art. På nivå 3 och 4 klassificeras befattningar vars arbetsuppgifter är av handläggande art samt vissa kategorier av chefer. På nivåerna 5 och 6 klassificeras chefer och andra befattningar vars arbetsuppgifter ofta har en strategisk påverkan på myndighetens verksamhet. En indelning av anställda efter grupperingsnivå men över arbetsområdesgränser, som görs nedan, är relativt grov men gör det ändå möjligt att visa hur de anställda fördelar sig på olika svårighetsnivåer. Detta speglar mycket av skillnaderna i lön mellan kvinnor och män. Som framgår nedan finns det fler män än kvinnor på de högre grupperingsnivåerna både för kategorin chefer och för övriga anställda. Andelen kvinnor har dock ökat kontinuerligt i dessa nivåer under den senaste femårsperioden. Diagram 6. Antal kvinnor och män på olika grupperingsnivåer i BESTA, identiska individer september september Kvinnor Män Antal identiska individer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6 Grupperingsnivå I diagram 7a redovisas den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt på olika grupperingsnivåer i BESTA för de cirka chefer som ingår i underlaget. 16

20 Diagram 7a. Löneutveckling i årstakt för chefer under avtalsperioden för RALS , per nivå i BESTA för identiska individer 8,0 Kvinnor, chef Män, chef Löneutveckling i procent (årstakt) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 6,2 6,2 6,3 6,3 5,9 5,6 6,0 5,4 0, Nivå i BESTA Antal Den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt under avtalsperioden för RALS har varit högre för de kvinnliga chefer än för de manliga chefer som ingår i underlaget till ovanstående diagram och uppgår till 6,3 procent för kvinnorna och 5,7 procent för männen. Utfallet skiljer sig mellan könen i de olika grupperingsnivåerna. I nivå 3 har löneutvecklingen varit lika mellan könen. I grupperingsnivåerna 4-6 har kvinnorna däremot haft en markant högre genomsnittlig ökning än männen. En orsak till att de kvinnliga cheferna haft en högre löneutveckling än de manliga cheferna är att en relativt sett större andel av de kvinnliga cheferna blivit befordrade till chefer under mätperioden. 17

21 Diagram 7b. Löneutveckling i årstakt för anställda exklusive chefer under avtalsperioden för RALS , per nivå i BESTA för identiska individer 8,0 7,0 Kvinnor, ej chef Män, ej chef Löneutveckling i procent (årstakt) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 4,1 4,4 4,3 4,6 4,7 4,8 4,8 4,3 5,4 5,5 4,6 4,6 0, Nivå i BESTA Antal För övriga cirka anställda exklusive chefer som ingår i underlaget har den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt varit 4,7 procent för kvinnorna jämfört med 4,6 procent för männen. Även här skiljer sig utfallet i de olika grupperingsnivåerna åt. Kvinnorna har haft en något lägre löneutveckling i genomsnitt än männen i nivåerna 1 till 3. Men betydligt högre löneutveckling än männen i nivåerna 4 till 6. Här är det också en större andel bland kvinnorna jämfört med männen som har blivit klassificerade i en högre nivåsiffra under mätperioden. Det tyder på att skillnaden i löneutveckling till en del beror på att kvinnorna i större utsträckning än männen haft löneökningar till följd av befordringar och ändrade arbetsuppgifter. 18

22

23

24 Rapportserie 2011:6 Box 3267, Stockholm Telefon , Fax Arbetsgivarverket