Utländsk bakgrund i staten år 2014

Transkript

1 Utländsk bakgrund i staten år 2014 Rapportserie 2015:4 Arbetsgivarverket

2

3 Utländsk bakgrund i staten år Dnr: 2015/0013

4

5 Förord Denna rapport syftar till att beskriva hur andelen anställda med utländsk bakgrund i staten utvecklats under perioden 2004 till Ett av de mål för den statliga arbetsgivarpolitiken som regeringen har satt upp är att öka den etniska och kulturella mångfalden bland anställda i staten på alla nivåer. Som indikator för att följa upp detta mål använder regeringen andelen anställda med utländsk bakgrund på olika nivåer inom staten. Det är en av anledningarna till att det är viktigt att på en övergripande nivå följa utvecklingen av andelen med utländsk bakgrund i de statliga verksamheterna. Att registrera utländsk bakgrund på arbetsplatsnivå är däremot inte lämpligt. I Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken, som antogs hösten 2012, är en prioriterad arbetsgivarfråga att genom strategisk kompetensförsörjning och ett inkluderande synsätt ta tillvara och utveckla den kompetens som verksamheten kräver. Det innebär att främja en effektiv verksamhet genom att inkludera en blandning av bakgrunder och kompetenser som är av betydelse för verksamhetens behov. Mångfald i denna betydelse är ett vitt begrepp som innefattar mer än de grunder som skyddas i diskrimineringslagstiftningen. Att verksamheten innefattar personer med utländsk bakgrund kan vara en av många aspekter på en mångfald som främjar effektivitet. Andelen med utländsk bakgrund förändras över tiden genom personalomsättning. Statliga arbetsgivare rekryterar efter förtjänst och skicklighet för att få den kompetens som har betydelse för arbete, kvalitet och kundorientering i verksamheten. Anställda med utländsk bakgrund medverkar till att säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning och stödja en effektiv verksamhet som lever upp till medborgarnas krav på kvalitet och service. Ansvarig för denna rapport är Matti Särngren, utredare på Arbetsgivarverket. Stockholm, juni 2015

6

7 Innehåll Utländsk bakgrund i staten 4 Sammanfattning 4 Statistik om utländsk bakgrund 5 Andelen statsanställda med utländsk bakgrund fortsätter öka 6 Andelen med utländsk bakgrund störst bland nyanställda 7 Fler kvinnor än män med utländsk bakgrund i staten 8 Större andel utländsk bakgrund bland yngre 9 Inom Utbildning är andelen utländsk bakgrund högst 10 Flest med utländsk bakgrund inom kärnkompetens 13 Jämförelser mellan verksamhetsinriktningar inom kompetenskategorier 15 Störst andel statsanställda med utländsk bakgrund i storstadsregionerna 16 Verksamhetens art förklarar regionala skillnader i andelen statsanställda med utländsk bakgrund 17 Bilaga 18 Figurförteckning Figur 1 Åldersfördelning bland statligt anställda och bland personer med utländsk bakgrund i staten, samt nyanställda Figur 2 Utveckling av andel anställda med utländsk bakgrund inom olika verksamhetsinriktningar perioden , procent Figur 3 Fördelning av samtliga anställda, anställda med utländsk respektive svensk bakgrund mellan olika kompetenskategorier 2012, 2013 och 2014, procent Figur 4 Andel med utländsk bakgrund i staten, bland förvärvsarbetande och i befolkningen inom olika regioner i Sverige år , procent Tabellförteckning Tabell 1 Andel med utländsk bakgrund , procent... 6 Tabell 2 Andel anställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion... 7 Tabell 3 Andel nyanställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion... 8 Tabell 4 Personalomsättning och andelen nyanställda med utländsk bakgrund inom Tabell 5 olika verksamhetsinriktningar år , procent Antal anställda, antal anställda med utländsk bakgrund samt andel anställda med utländsk bakgrund inom olika kompetenskategorier och verksamhetsinriktningar år Tabell B1 Andel med utländsk bakgrund , procent Tabell B2 Andel anställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion Tabell B3 Andel nyanställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion Tabell B4 Regionindelning för Sverige i statistik om utländsk bakgrund... 19

8 Utländsk bakgrund i staten Sammanfattning Andelen anställda med utländsk bakgrund i de statliga verksamheterna fortsätter att öka. År 2014 hade 16,8 procent av de statsanställda utländsk bakgrund. Bland de nyanställda i staten hade 24,2 procent utländsk bakgrund. Detta är bara marginellt lägre än andelen som hade utländsk bakgrund i befolkningen. En förklaring till skillnaden mellan andelen av nyanställda och andelen av alla statsanställda som har utländsk bakgrund är att andelen ökat i befolkningen. Många av dem som idag är anställda i staten rekryterades när det fanns färre personer med utländsk bakgrund i befolkningen än idag. En majoritet, 13,9 procentenheter, av de anställda med utländsk bakgrund i staten var utrikes födda. 2,9 procentenheter var födda i Sverige av utrikes födda föräldrar. Av de utrikes födda är numera mer än hälften, 7,7 procentenheter, födda utanför Norden och EU. Andelen kvinnor i statsförvaltningen med utländsk bakgrund var 17,0 procent och andelen män var 16,6 procent år Bland de nyanställda var andelen män med utländsk bakgrund något högre än andelen kvinnor. Personer med utländsk bakgrund i staten är i genomsnitt yngre. Andelen anställda med utländsk bakgrund i åldrarna år var 32,7 procent år 2014, totalt i staten var andelen i denna åldersgrupp 21,2 procent. Andelen anställda med utländsk bakgrund är högst inom verksamhetsinriktningarna Utbildning (28,3 procent) och Socialt skydd m.m. 1 (18,6 procent). Lägst är andelarna i Försvar (6,2 procent), Näringslivsfrågor m.m. 2 (10,4 procent) och Samhällsskydd och rättsskipning (10,2 procent). De verksamhetsinriktningar där andelarna är lägst är de som har störst andelar anställda med krav på svenskt medborgarskap. En högre andel av de anställda med utländsk bakgrund räknas till kärnkompetens jämfört med anställda med svensk bakgrund och en mindre andel till stödkompetens. Andelen som räknas som ledningskompetens är mer än dubbelt så hög bland anställda med svensk bakgrund (7,7 procent) jämfört med bland dem med utländsk bakgrund (3,2 procent). Den totala andelen anställda med ledningskompetens är 7,0 procent år Andelen med utländsk bakgrund är högst i storstadsregionerna Stockholm, Malmö och Göteborg, både bland statsanställda och i befolkningen. I de båda regionerna 3 Norrland och Mellansverige i övrigt är andelen med utländsk bakgrund större bland statsanställda än bland förvärvsarbetande totalt sett. 1 Socialt skydd m.m. inkluderar hälso- och sjukvård. 2 Näringslivsfrågor m.m. inkluderar miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling. 3 Se figur 4 och tabell B4 för en förklaring av regionindelningen som används i rapporten. 4

9 Statistik om utländsk bakgrund Regeringen har vid ett flertal tillfällen betonat vikten av etnisk och kulturell mångfald i arbetslivet. I den integrationspolitiska propositionen (prop. 1997/98:16) som antogs av riksdagen hösten 1997 framhåller regeringen att den etniska mångfalden bör genomsyra arbetslivet och att staten som arbetsgivare har ett särskilt ansvar. Senast i budgetpropositionen för 2015 skriver regeringen följande: Att de statsanställda avspeglar befolkningens sammansättning har betydelse för legitimiteten och allmänhetens förtroende för den statliga förvaltningen. Ett mål som satts upp för de statliga arbetsgivarna är att den etniska och kulturella mångfalden bland de anställda i staten ska öka på alla nivåer (prop. 2014/15:1). Arbetsgivarverket har tagit fram en Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken. Målsättningen med strategin är bland annat att säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning som stödjer en effektiv verksamhet och som lever upp till medborgarnas krav på kvalitet och service. Bland de prioriterade arbetsgivarfrågor som ska ligga till grund för de statliga arbetsgivarnas arbete återfinns att tillämpa ett inkluderande synsätt och därmed ta till vara och utveckla den kompetens som verksamheten behöver för en effektiv verksamhet och ökad mångfald. Uppgifterna i denna rapport är baserade på Arbetsgivarverkets statistik över statsanställda som har kompletterats med uppgifter från Statistiska centralbyråns befolkningsregister för åren Av integritetsskäl är materialet avidentifierat. Inga uppgifter för enskilda myndigheter eller individer kan lämnas ut. För att undvika kategorisering av människor och lagring av integritetskänsliga uppgifter är det heller inte lämpligt att registrera utländsk bakgrund på arbetsplatsnivå. I denna rapport används två begrepp, enligt SCB:s definitioner, utrikes född 4 och utländsk bakgrund. En utrikes född person är född i något annat land än Sverige. En person med utländsk bakgrund definieras som en person som antingen är utrikes född eller är född i Sverige och där båda föräldrarna är utrikes födda. Arbetsgivarverket redovisar uppgifter om utländsk bakgrund inom staten enligt en internationell klassificering av offentlig sektor som syftar till att redovisa offentlig sektor efter funktion eller ändamål, Cofog 5. Ändamålen benämns i rapporten genomgående som verksamhetsinriktningar. 4 Även en person med okänt födelseland räknas som utrikes född. 5 Classification of the Functions of Government, Cofog används bland annat för redovisning inom nationalräkenskaperna och för internationella jämförelser av offentlig verksamhet. Klassifikationen har 10 huvudgrupper, men i redovisningen hos Arbetsgivarverket har antalet grupper reducerats till sju. Vissa av dessa 10 grupper hade annars blivit mycket små, då de i Sverige huvudsakligen återfinns inom kommuner och landsting. 5

10 Andelen statsanställda med utländsk bakgrund fortsätter öka Andelen anställda med utländsk bakgrund i staten har ökat från 10,4 procent år 2004 till 16,8 procent år 2014, vilket motsvarar drygt personer. Som tabell 1 visar är andelen som har utländsk bakgrund lägre i staten än i befolkningen (20-64 år), och även något lägre än andelen med utländsk bakgrund bland alla förvärvsarbetande föregående år. En viktig anledning till att det är så är att andelen i befolkningen som har utländsk bakgrund har ökat över tid. Många av dem som idag är anställda i staten rekryterades när det fanns färre personer med utländsk bakgrund i befolkningen än idag. Därför är det också intressant att jämföra andelen som har utländsk bakgrund bland de nyanställda i staten med befolkningen. Andelen av de nyanställda som har utländsk bakgrund är 24,2 procent. Detta är något lägre än i befolkningen, men skillnaden är liten, 0,3 procentenheter. Tabell 1 Andel med utländsk bakgrund , procent Staten 1) 10,4 11,1 12,0 13,3 15,2 16,1 16,8 Nyanställda i staten 2) 15,2 16,6 18,4 20,4 23,9 23,1 24,2 Förvärvsarbetande år 3) 13,6 14,4 15,6 16,5 17,8 18,5 i.u. Befolkningen år 4) 17,8 18,8 20,3 21,8 23,0 23,7 24,5 1) Avser personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade m.fl. ingår inte. 2) Avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. Fram till 2005 beräknades detta endast för personer med en anställningsomfattning överstigande 40 procent. 3) Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). I RAMS ingår egna företagare och personer vars arbetstidsomfattning är minst en timme per vecka. RAMS för år 2014 finns ännu inte tillgänglig. 4) Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Tabell 2 visar att en majoritet av de anställda i staten som har utländsk bakgrund är utrikes födda. Det är också i denna grupp som den största ökningen skett. En uppdelning efter födelseregion visar att andelen födda i Norden minskat medan andelen födda i EU och resten av världen ökat under tioårsperioden. 6 För överskådlighetens skull redovisas här enbart uppgifter för vartannat år för perioden Uppgifter för samtliga år finns i tabell B1 i bilagan. 6

11 Tabell 2 Andel anställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion Antal anställda i staten (tusental) 1) 229,1 229,6 223,7 228,4 236,4 237,5 239,6 Antal anställda med utländsk bakgrund (tusental) 23,9 25,5 26,8 30,4 35,9 38,2 40,3 Andel anställda med utländsk bakgrund, procent 10,4 11,1 12,0 13,3 15,2 16,1 16,8 Varav: Född i Sverige med två föräldrar födda utomlands 1,8 2,0 2,2 2,4 2,7 2,8 2,9 Utrikes född 8,6 9,1 9,8 10,9 12,5 13,3 13,9 Varav född i: Norden utom Sverige 2,4 2,3 2,2 2,1 2,0 2,0 1,9 EU utom Norden 2) 2,2 2,4 2,6 2,9 3,3 3,5 3,8 Övriga världen (inkl. Europa utom EU) 3,7 4,0 4,7 5,6 6,8 7,3 7,7 Okänt 0,3 0,4 0,3 0,3 0,4 0,5 0,5 1) Avser personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade m.fl. ingår inte. 2) Gruppen EU utom Norden omfattar övriga EU-medlemmar vid respektive tidpunkt, vilket innebär att gruppen utökats 2004 från EU15 till EU25, 2007 till EU27 och 2014 till EU28. Övriga världen minskar då med motsvarande länder. Kroatien blev medlem i EU 1 juli 2013 och ingår 2014 i EU utom Norden. Av alla anställda i staten var 5,9 procent 8 utländska medborgare år Av dessa var nästan hälften medborgare i ett annat EU-land. I befolkningen har 9,1 procent utländskt medborgarskap. I staten har 11,8 procent 9 av de nyanställda utländskt medborgarskap. En orsak till den lägre andelen bland statsanställda kan vara att cirka 20 procent av samtliga statliga befattningar kräver svenskt medborgarskap. Exakta uppgifter om hur många befattningar i staten som kräver svenskt medborgarskap finns inte. Andelen med utländsk bakgrund störst bland nyanställda Utvecklingen bland nyanställda förtjänar att uppmärksammas särskilt. Det är den som visar på i vilken utsträckning arbetsgivarna idag rekryterar anställda med utländsk bakgrund och det är detta agerande som på sikt påverkar andelen i hela gruppen statsanställda. Som tabell 3 visar hade 24,2 procent av samtliga nyanställda i staten utländsk bakgrund år Andelen med utländsk bakgrund bland nyanställda 10 ligger på en historiskt hög nivå år År 2013 minskade andelen, delvis beroende på att nyanställningarna då skett i 7 För överskådlighetens skull redovisas här enbart uppgifter för vartannat år för perioden Uppgifter för samtliga år finns i tabell B2 i bilagan. 8 Inklusive anställda med okänt medborgarskap. Värdet för befolkningen avser personer i åldrarna år. 9 Inklusive nyanställda med okänt medborgarskap. 10 Avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. 7

12 relativt större omfattning inom de verksamhetsinriktningar där andelen anställda med utländsk bakgrund är lägst och andelen tjänster som kräver svenskt medborgarskap är högst. Under år 2014 har åter en större andel av alla nyanställningar skett inom övriga verksamhetsinriktningar. Fördelningen inom gruppen med utländsk bakgrund är något annorlunda bland de nyanställda jämfört med bland de sedan tidigare statsanställda. Något fler är födda i Sverige med utrikes födda föräldrar, och färre är födda i Norden. Fler är födda i EU eller resten av världen. Tabell 3 Andel nyanställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion Antal nyanställda i staten 1) Antal nyanställda med utländsk bakgrund Andel nyanställda med utländsk bakgrund, procent 15,2 16,6 18,4 20,4 23,9 23,1 24,2 Varav: Född i Sverige med två föräldrar födda utomlands 2,4 3,0 3,0 3,1 3,6 3,4 3,7 Utrikes född 12,8 13,6 15,4 17,3 20,3 19,6 20,5 Varav född i: Norden utom Sverige 2,3 1,9 2,0 1,8 1,7 1,6 1,6 EU utom Norden 2) 2,9 3,6 4,1 4,3 5,1 5,3 5,6 Övriga världen (inkl. Europa utom EU) 6,6 7,1 8,3 9,8 12,1 11,3 11,6 Okänt 1,0 1,0 1,0 1,4 1,4 1,5 1,7 1) Avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. Antalsuppgifterna har avrundats till närmaste tiotal. Fram till 2005 markerades nyanställningen endast för personer med en anställningsomfattning överstigande 40 procent. Från 2006 finns uppgift om ifall man är nyanställd för samtliga månadsavlönade oavsett anställningens omfattning. Antalet personer som klassas som nyanställda ökar med i genomsnitt personer per år med anledning av denna förändring. 2) Gruppen EU utom Norden omfattar övriga EU-medlemmar vid respektive tidpunkt, vilket innebär att gruppen utökats 2004 från EU15 till EU25, 2007 till EU27 och 2014 till EU28. Övriga världen minskar då med motsvarande länder. Kroatien blev medlem i EU 1 juli 2013 och ingår 2014 i EU utom Norden. Fler kvinnor än män med utländsk bakgrund i staten Sedan 2008 arbetar något fler kvinnor än män i staten. Könsfördelningen varierar dock kraftigt mellan olika verksamhetsinriktningar i staten. Till exempel är inom Försvar närmare 80 procent män, medan nästan 70 procent är kvinnor inom Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård. Antalet kvinnor är större än antalet män även bland dem som har utländsk bakgrund. Skillnader mellan verksamhetsinriktningarna när det gäller både könsfördelning och andel anställda med utländsk bakgrund bidrar till att andelen med utländsk bakgrund är lägre bland män. De mest mansdominerade verksamhetsinriktningarna har de totalt sett lägsta andelarna anställda med utländsk bakgrund. 11 För överskådlighetens skull redovisas här enbart uppgifter för vartannat år för perioden Uppgifter för samtliga år finns i tabell B3 i bilagan. 8

13 Andelen med utländsk bakgrund har sedan 2006 varit större bland nyanställda män än nyanställda kvinnor. Antalet nyanställda kvinnor med utländsk bakgrund var år 2014 marginellt fler än männen. En anledning till att andelen nyanställda män med utländsk bakgrund ändå är större, är att andelen med utländsk bakgrund är högre bland män inom de verksamhetsinriktningar som har totalt sett flest nyanställda. År 2014 var andelen med utländsk bakgrund i gruppen nyanställda män 24,7 procent mot 23,7 procent av kvinnorna. Detta hänger samman med att flest nyanställningar fortfarande sker inom verksamhetsinriktningen Utbildning. Inom Utbildning är det fler män än kvinnor med utländsk bakgrund som nyanställts. Andelen kvinnor med utländsk bakgrund totalt i staten var 17,0 procent och andelen män var 16,6 procent år Större andel utländsk bakgrund bland yngre Även en förändrad åldersstruktur över tiden påverkar andelen med utländsk bakgrund. Andelen med utländsk bakgrund i befolkningen är större bland yngre. Nyanställda i staten är generellt sett yngre än samtliga anställda. Nyanställda med utländsk bakgrund är på samma sätt också yngre än alla med utländsk bakgrund i genomsnitt. Som figur 1 visar var de nyanställda med utländsk bakgrund också i snitt yngre än de nyanställda totalt sett. Figur 1 Åldersfördelning bland statligt anställda och bland personer med utländsk bakgrund i staten, samt nyanställda 2014 Anmärkning: Statligt anställda avser individer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade m.fl. ingår inte. Nyanställda är personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. Andelen anställda i åldrarna år med utländsk bakgrund var 32,7 procent år 2014, medan den bland anställda totalt var 21,2 procent. Andelen äldre är lägre bland anställda 9

14 med utländsk bakgrund. Bland samtliga statligt anställda var andelen som var 55 år eller äldre 24,1 procent, men bland anställda med utländsk bakgrund endast 16,4 procent, se figur 1. På grund av att relativt stora pensionsavgångar de senaste åren ersatts med yngre anställda har medelåldern för samtliga anställda minskat till 44,4 år, för nyanställda 34,7 år, för anställda med utländsk bakgrund 41,4 år och för nyanställda med utländsk bakgrund 36,1 år. Åldersfördelningen för de nyanställda i staten med utländsk bakgrund, liknar i högre grad den fördelning som finns i befolkningen som helhet. År 2014 var andelen personer med utländsk bakgrund i befolkningen i åldrarna år 30,0 procent. Bland nyanställda i staten var den 31,1 procent i samma åldersgrupp. Andelen anställda med utländsk bakgrund i staten kan antas öka snabbare under kommande år eftersom de som pensioneras under de närmaste åren övervägande har svensk bakgrund, och den största delen av de nyanställda är mellan år gamla, den åldersgrupp i befolkningen som har störst andel med utländsk bakgrund. Inom Utbildning är andelen utländsk bakgrund högst Andelen anställda med utländsk bakgrund varierar mellan olika delar av statsförvaltningen. Den högsta andelen anställda med utländsk bakgrund, 28,3 procent, finns inom verksamhetsinriktningen Utbildning. Det är också denna verksamhetsinriktning som har flest anställda i statlig sektor. Universitetens och högskolornas verksamhet karaktäriseras av internationellt samarbete inom både forskning och utbildning. För att stärka sambanden mellan forskargrupper och knyta den bästa kompetensen till det egna universitetet sker rekryteringar ofta internationellt. Också andelen nyanställda med utländsk bakgrund är högst inom Utbildning, 40,4 procent år En tredjedel av alla nyanställda anställs inom denna verksamhetsinriktning. Verksamhetsinriktningen Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård har den näst högsta andelen anställda med utländsk bakgrund, 18,6 procent. Myndigheter inom denna verksamhetsinriktning har ofta kärnverksamheter som har direktkontakt med allmänheten. Utländsk bakgrund kan i sig innebära att individer har specifik kompetens som är extra viktig i kontakter med allmänheten exempelvis språkkunskaper. Detta kan vara en förklaring till en relativt sett hög andel anställda med utländsk bakgrund inom denna verksamhetsinriktning. Gemensamt för alla verksamhetsinriktningar, med ett undantag, är att andelen anställda med utländsk bakgrund ökat varje år under I figur 2 illustreras utvecklingen av andelen anställda med utländsk bakgrund inom samtliga verksamhetsinriktningar och staten totalt för perioden Inom Fritidsverksamhet, kultur och religion ökar också andelen med utländsk bakgrund, men inte varje år. Efter som denna verksamhetsinriktning har få anställda slår slumpmässig variation mellan åren igenom här. 10

15 Figur 2 Utveckling av andel anställda med utländsk bakgrund inom olika verksamhetsinriktningar perioden , procent Anmärkning: Avser personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och hos frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade m.fl. ingår inte. Socialt skydd m.m. inkluderar hälso- och sjukvård och Näringslivsfrågor m.m. inkluderar miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling. Den lägsta andelen anställda med utländsk bakgrund finns inom verksamhetsinriktningen Försvar, där 6,2 procent av de anställda har utländsk bakgrund. Inom både verksamhetsinriktningarna Försvar och Näringslivsfrågor m.m. 12, där affärsverken finns, samt inom Samhällsskydd och rättsskipning, finns befattningar som enligt Lag (1994:260) 12 Näringslivsfrågor m.m. inkluderar miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling. 11

16 om offentlig anställning (LOA) eller av säkerhetsklassning förutsätter svenskt medborgarskap 13. Detta krav kan antas sänka andelen anställda med utländsk bakgrund inom dessa verksamheter. Det krävs svenskt medborgarskap t.ex. för anställning inom försvaret respektive för att arbeta som domare eller polis. Det är en stor skillnad avseende andelen anställda med utländskt medborgarskap mellan verksamhetsinriktningarna. Inom Försvar har endast 0,4 procent av de anställda annat medborgarskap än svenskt. Inom Samhällsskydd och rättsskipning är motsvarande andel 0,6 procent. Inom den största gruppen Utbildning har 17 procent utländskt medborgarskap, att jämföra med 9,1 procent av befolkningen mellan år. Eftersom personalomsättning är en förutsättning för en förändrad andel anställda med utländsk bakgrund, är det relevant att fråga om personalomsättningen 14 samvarierar med andelen anställda med utländsk bakgrund. I tabell 4 nedan kan något entydigt positivt samband mellan ökningstakt och personalomsättning inte urskiljas. Tabell 4 Personalomsättning och andelen nyanställda med utländsk bakgrund inom olika verksamhetsinriktningar år , procent Verksamhetsinriktning Personalomsättning 1) snitt Andel med utl. bakgrund av nyanställda, snitt Andel med utl. bakgrund av nyanställda 2014 Fritidsverksamhet, kultur och religion 14,2 15,3 20,1 Utbildning 13,8 31,8 40,4 Försvar 12,6 7,3 8,1 Socialt skydd m.m. 2) 11,0 20,0 26,1 Samhällsskydd och rättsskipning 10,4 12,2 13,5 Allmän offentlig förvaltning 10,1 14,1 16,2 Näringslivsfrågor m.m. 2) 9,8 11,9 13,3 Staten 11,6 19,5 24,2 1) Personalomsättningen är här definierad som antalet nyanställda i förhållande till antalet anställda samma år. 2) Socialt skydd m.m. inkluderar hälso- och sjukvård och Näringslivsfrågor m.m. inkluderar miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling. 13 Enligt 29 Säkerhetsskyddslagen (1996:627) 14 Personalomsättningen är här definierad som antalet nyanställda i förhållande till antalet anställda samma år. 12

17 Flest med utländsk bakgrund inom kärnkompetens Regeringen har fastställt kompetenskategorier 15 som anger hur de anställdas kompetens ska klassificeras i kategorierna lednings-, kärn- eller stödkompetens. Kategorin stödkompetens omfattar personal med stödfunktion för lednings- och kärnkompetens, utan specifik sakområdeskompetens inom myndighetens verksamhetsområde. Det gäller ofta personal inom till exempel IT och ekonomihantering. I figur 3 anges hur anställda med utländsk bakgrund, anställda med svensk bakgrund och anställda i staten totalt fördelas mellan olika kompetenskategorier för åren Drygt 2/3 av alla klassificerade statsanställda räknades som kärnkompetens Andelen som klassificerats som kärnkompetens är något högre bland anställda med utländsk bakgrund. Det finns dock stora variationer mellan de olika verksamhetsinriktningarna inom staten. Andelen statligt anställda som klassificeras som ledningskompetens har ökat sedan på senare år. Andelen ledningskompetens ökar dock långsammare bland dem med utländsk bakgrund. 7,7 procent av de med svensk bakgrund och 3,2 procent av de med utländsk bakgrund räknades som ledningskompetens år Samtidigt har också andelen som klassats som stödkompetens minskat under de senaste åren. Här har minskningen varit ungefär den samma för anställda med svensk och utländsk bakgrund. Figur 3 Fördelning av samtliga anställda, anställda med utländsk respektive svensk bakgrund mellan olika kompetenskategorier 2012, 2013 och 2014, procent Anmärkning: Anställda som inte klassificerats i någon kompetenskategori ingår inte. 15 I förordning om skyldighet för myndigheter att lämna uppgifter om anställdas kompetenskategorier, AgV FS 2003:7 A 2, ges följande definitioner för kategorierna: Anställda med personalansvar och med uppgift att planera och leda myndighetens verksamhet klassificeras inom kategorin ledningskompetens. Personal med sakområdeskompetens inom myndighetens verksamhetsområde kategoriseras inom kategorin kärnkompetens. Kategorin stödkompetens omfattar personal med stödfunktion för lednings- och kärnkompetens, utan specifik sakområdeskompetens inom myndighetens verksamhetsområde. 13

18 Fördelningen mellan olika kompetenskategorier skiljer sig mellan verksamhetsinriktningar. Den verksamhetsinriktning som har störst andel anställda med ledningskompetens är Försvar med 12,3 procent. Lägst andel ledningskompetens, 3,5 procent, har den största verksamhetsinriktningen Utbildning, där 30 procent av alla statsanställda finns. En förklaring till att andelen med ledningskompetens är låg bland anställda med utländsk bakgrund kan alltså vara det faktum att dessa i större utsträckning jobbar inom Utbildning än inom Försvar. Verksamhetsinriktningen Utbildning skiljer sig också från de andra när det gäller kärnoch stödkompetens. Anställda med utländsk bakgrund utgör här en andel kraftigt över genomsnittet inom kärnkompetens. Av anställda med utländsk bakgrund inom Utbildning tillhör 78 procent kärnkompetens medan samma andel för individer med svensk bakgrund endast är 61 procent. Inom stödkompetens återfinns i verksamhetsinriktningen Utbildning 20 procent av de anställda med utländsk bakgrund och 35 procent av de anställda med svensk bakgrund. 14

19 Jämförelser mellan verksamhetsinriktningar inom kompetenskategorier Ett annat sätt att jämföra verksamhetsinriktningar med varandra, över tiden och med staten totalt är att studera hur stor andel av alla anställda inom respektive kompetenskategori som har utländsk bakgrund. I tabell 5 nedan redovisas andelen anställda med utländsk bakgrund för olika delar av statsförvaltningen och inom olika kompetenskategorier. Tabell 5 Antal anställda, antal anställda med utländsk bakgrund samt andel anställda med utländsk bakgrund inom olika kompetenskategorier och verksamhetsinriktningar år 2014 Totalt Utländsk bakgrund Kompetenskategorier andelar med utländsk bakgrund Ändamål Antal Antal Andel Ledning Kärn Stöd Allmän offentlig förvaltning ,1 7,7 13,7 12,5 (20) (150) (0,5) (0,1) (0,6) (0,5) Försvar ,2 3,7 6,0 7,0 (1 250) (130) (0,2) (0,2) (0,2) (0,4) Samhällsskydd och rätts ,2 5,2 10,5 11,5 skipning (390) (170) (0,3) (0,0) (0,2) (0,5) Näringslivsfrågor m.m. 1) ,4 7,5 10,5 10,6 (-1 590) (0) (0,7) (0,3) (0,9) (0,7) Fritidsverksamhet, kultur och ,9 9,2 14,3 13,3 Religion (-60) (-20) (-0,3) (0,4) (-0,2) (-0,5) Utbildning ,3 14,6 33,4 18,0 (970) (1 060) (1,1) (1,1) (1,4) (0,6) Socialt skydd m.m. 1) ,6 10,3 20,2 15,2 (1 120) (620) (1,1) (0,1) (1,2) (1,1) Staten ,8 7,6 18,6 13,8 (2 110) (2 110) (0,7) (0,2) (1,0) (0,6) 1) Näringslivsfrågor m.m. inkluderar miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling och Socialt skydd m.m. inkluderar hälso- och sjukvård. Anm: Tabellen baseras på alla anställda med månadsavlönad anställning hos samtliga Arbetsgivarverkets medlemmar. Timavlönade m.fl. ingår inte. Inom parentesen anges förändringen i antal respektive procentenheter sedan föregående år. Antalen är nettotal, alltså skillnaden mellan nyanställda och de som slutat. Antalen är avrundade till närmaste tiotal, vilket medför att andelarna och deras förändringar inte kan beräknas med hjälp av de avrundade antalen. För staten totalt anges dock skillnaderna mellan avrundade procenttal. Anm: Andelen personer med utländsk bakgrund är högre bland anställda som saknar uppgift om kompetenskategori, i genomsnitt 19,9 procent för år Dessa ingår i värdena för kolumnen Utländsk bakgrund andel. 15

20 Störst andel statsanställda med utländsk bakgrund i storstadsregionerna Högst andel med utländsk bakgrund i staten finns i de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö, där andelarna är 21,2, 20,4 respektive 21,4 procent. Andelen med utländsk bakgrund skiljer sig avsevärt åt mellan olika regioner av Sverige. Utanför de tre storstadsområdena är andelen personer med utländsk bakgrund lägre än genomsnittet. Det gäller oavsett om jämförelsen görs för befolkningen, samtliga sysselsatta på arbetsmarknaden eller statligt anställda. I figur 4 finns en jämförelse av andelen anställda med utländsk bakgrund i staten, bland de förvärvsarbetande i åldern år och i befolkningen mellan år inom olika regioner i Sverige för Indelningen i regioner är hämtad från SCB 16, och har använts vid analyser av befolkningen med utländsk bakgrund, då den speglar regionala skillnader i Sverige. I tabell B4 i bilagan anges vilka delar av landet som ingår de olika regionerna. Figur 4 Andel med utländsk bakgrund i staten, bland förvärvsarbetande och i befolkningen inom olika regioner i Sverige år , procent Anmärkning: Statligt anställda avser individer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket åren Förvärvsarbetande avser individer i åldern år som är egna företagare eller vars arbetstidsomfattning är minst en timme per vecka. Observera att uppgifterna om förvärvsarbetande gäller perioden , då år 2013 är de senast tillgängliga uppgifterna. Befolkningen avser individer i befolkningen åren som är mellan år. 16 Källa: SCB, Beskrivning av Sveriges befolkning

21 Verksamhetens art förklarar regionala skillnader i andelen statsanställda med utländsk bakgrund Andelen med utländsk bakgrund i Norrland har vid de senaste årens jämförelser varit högre bland de statligt anställda. I Norrland återfinns dock de lägsta andelarna i befolkningen och bland de förvärvsarbetande. Regionen Mellansverige i övrigt är den enda del av landet, utom Norrland, där andelen med utländsk bakgrund i staten är högre än bland de förvärvsarbetande som helhet. Den lägsta andelen med utländsk bakgrund bland statsanställda finns i Sydsverige exklusive Stor-Malmö. I regionerna Sydsverige i övrigt och Västsverige i övrigt är de relativa skillnaderna störst mellan andelen statligt anställda med utländsk bakgrund och andelen bland de förvärvsarbetande respektive andelen i befolkningen. I Blekinge, Halland och Västergötland är andelen anställda inom Försvar dominerande, vilket delvis förklarar varför dessa regioner står sig sämre i de regionala jämförelserna. Det är även relativt få anställda inom Utbildning i regionerna Sydsverige i övrigt och Västsverige i övrigt. I storstadsområdena Malmö och Göteborg finns en relativt stor andel av de statligt anställda inom Utbildning samtidigt som det är mycket liten andel som är anställda inom Försvar i dessa regioner. Skillnaderna i andelen sysselsatta mellan samtliga förvärvsarbetande och alla statsanställda visar samma mönster i de olika regionerna oavsett svensk eller utländsk bakgrund. Inom verksamhetsinriktningarna Allmän offentlig förvaltning och Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård finns personal anställd i nästan samtliga av landets kommuner. Dessa båda verksamhetsinriktningar har andelar av anställda med utländsk bakgrund som är något under respektive över genomsnittet på 16,8 procent. Exempel på myndigheter inom dessa områden är Skatteverket, Tullverket, de olika länsstyrelserna, respektive Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket. Den största verksamhetsinriktningen inom staten, Utbildning, finns också över hela landet, men något mer koncentrerad till de större städerna, där andelen personer med utländsk bakgrund är större. Till verksamhetsinriktningen räknas också förvaltnings- och tillsynsmyndigheter inom utbildning såsom Centrala studiestödsnämnden och Skolverket liksom Specialpedagogiska skolmyndigheten. Totalt uppgår andelen statligt anställda till 5,6 procent av samtliga sysselsatta i Sverige. Andelen statligt anställda av samtliga sysselsatta är störst i regionerna Stor-Malmö och Norrland, 7,2 respektive 6,9 procent. Försvarsverksamhet samt universitets- och högskoleverksamhet drar upp andelen i Norrland. 17

22 Bilaga Tabell B1 Andel med utländsk bakgrund , procent Staten 1) 10,4 10,6 11,1 11,4 12,0 12,5 13,3 14,1 15,2 16,1 16,8 Nyanställda i staten 2) 15,2 15,3 16,6 17,2 18,4 19,0 20,4 21,4 23,9 23,1 24,2 Förvärvsarbetande ,6 13,9 14,4 15,1 15,6 15,8 16,5 17,2 17,8 18,5 i.u. år 3) Befolkningen år 4) 17,8 18,2 18,8 19,6 20,3 21,1 21,8 22,4 23,0 23,7 24,5 1) Avser personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade m.fl. ingår inte. 2) Avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. Fram till 2005 beräknades detta endast för personer med en anställningsomfattning överstigande 40 procent. 3) Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). I RAMS ingår egna företagare och personer vars arbetstidsomfattning är minst en timme per vecka. RAMS för år 2013 finns ännu inte tillgänglig. 4) Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Tabell B2 Andel anställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion Antal anställda i staten (tusental) 1) 229,1 225,0 229,6 228,2 223,7 225,8 228,4 232,0 236,4 237,5 239,6 Antal anställda med utländsk bakgrund (tusental) Andel anställda med utländsk bakgrund, procent Varav: Född i Sverige med två föräldrar födda utomlands 23,9 23,9 25,5 26,1 26,8 28,3 30,4 32,8 35,9 38,2 40,3 10,4 10,6 11,1 11,4 12,0 12,5 13,3 14,1 15,2 16,1 16,8 1,8 1,9 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,7 2,8 2,9 Utrikes född 8,6 8,7 9,1 9,4 9,8 10,2 10,9 11,6 12,5 13,3 13,9 Varav född i: Norden utom Sverige 2,4 2,3 2,3 2,2 2,2 2,2 2,1 2,1 2,0 2,0 1,9 EU utom Norden 2) 2,2 2,2 2,4 2,5 2,6 2,7 2,9 3,1 3,3 3,5 3,8 Övriga världen (inkl. Europa utom EU) 3,7 3,9 4,0 4,3 4,7 5,1 5,6 6,1 6,8 7,3 7,7 Okänt 0,3 0,3 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 0,4 0,5 0,5 1) Avser personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade m.fl. ingår inte. 2) Gruppen EU utom Norden omfattar övriga EU-medlemmar vid respektive tidpunkt, vilket innebär att gruppen utökats 2004 från EU15 till EU25, 2007 till EU27 och 2014 till EU28. Övriga världen minskar då med motsvarande länder. Kroatien blev medlem i EU 1 juli 2013 och ingår 2014 i EU utom Norden. 18

23 Tabell B3 Andel nyanställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion Antal nyanställda i staten (tusental) 1) 22,5 21,5 28,9 25,2 24,7 26,2 27,8 29,3 30,9 29,6 28,7 Antal nyanställda med utländsk bakgrund (tusental) Andel nyanställda med utländsk bakgrund, procent Varav: 3,4 3,3 4,8 4,3 4,6 5,0 5,7 6,3 7,4 6,8 7,0 15,2 15,3 16,6 17,2 18,4 19,0 20,4 21,4 23,9 23,1 24,2 Född i Sverige med två föräldrar födda utomlands Utrikes född Varav född i: Norden utom Sverige 2,4 2,5 3,0 2,8 3,0 2,8 3,1 3,2 3,6 3,4 3,7 12,8 12,8 13,6 14,4 15,4 16,2 17,3 18,2 20,3 19,6 20,5 2,3 2,1 1,9 2,1 2,0 2,0 1,8 1,6 1,7 1,6 1,6 EU utom Norden 2) 2,9 2,9 3,6 3,6 4,1 4,2 4,3 4,9 5,1 5,3 5,6 Övriga världen (inkl. Europa utom EU) Okänt 6,6 6,8 7,1 7,7 8,3 8,8 9,8 10,5 12,1 11,3 11,6 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,1 1,4 1,3 1,4 1,5 1,7 1) Avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. Antalsuppgifterna har avrundats till närmaste tiotal. Fram till 2005 markerades nyanställningen endast för personer med en anställningsomfattning överstigande 40 procent. Från 2006 finns uppgift om ifall man är nyanställd för samtliga månadsavlönade oavsett anställningens omfattning. Antalet personer som klassas som nyanställda ökar med i genomsnitt personer per år med anledning av denna förändring. 2) Gruppen EU utom Norden omfattar övriga EU-medlemmar vid respektive tidpunkt, vilket innebär att gruppen utökats 2004 från EU15 till EU25, 2007 till EU27 och 2014 till EU28. Övriga världen minskar då med motsvarande länder. Kroatien blev medlem i EU 1 juli 2013 och ingår 2014 i EU utom Norden. Tabell B4 REGION Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Mellansverige i övrigt Västsverige i övrigt Sydsverige i övrigt Norrland Regionindelning för Sverige i statistik om utländsk bakgrund DEFINITION: Alla kommuner i Stockholms län Kungsbacka kommun i Hallands län och kommunerna Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale, Lerum, Lilla Edet, Göteborg, Mölndal, Kungälv och Alingsås i Västra Götalands län Kommunerna Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lomma, Svedala, Skurup, Höör, Malmö, Lund, Eslöv och Trelleborg i Skåne län Samtliga kommuner i länen Uppsala, Södermanland, Östergötland, Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg Samtliga kommuner i länen Halland och Västra Götaland förutom de som ingår i Stor-Göteborg, se ovan Samtliga kommuner i länen Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Blekinge och Skåne förutom de som ingår i Stor-Malmö, se ovan Samtliga kommuner i länen Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. 19

24 Rapportserie 2015:4 Box 3267, Stockholm Telefon , Fax Arbetsgivarverket