Utländsk bakgrund i staten 2015

Transkript

1 Utländsk bakgrund i staten 2015 Arbetsgivarverket

2 Dnr 2015/0767

3 Förord Denna rapport syftar till att beskriva hur andelen anställda med utländsk bakgrund i staten utvecklats under perioden 2005 till Ett av de delmål för de statliga arbetsgivarna som regeringen har satt upp är att andelen anställda i staten med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer. För att följa upp detta mål använder regeringen andelen anställda med utländsk bakgrund i staten. Det är en av anledningarna till att det är viktigt att på en övergripande nivå följa utvecklingen av andelen med utländsk bakgrund i de statliga verksamheterna. Med staten avses i denna rapport dels myndigheter under regeringen, men även Arbetsgivarverkets frivilliga medlemmar. Att registrera utländsk bakgrund på arbetsplatsnivå är däremot inte lämpligt. Andelen med utländsk bakgrund förändras över tiden genom personalomsättning. Statliga arbetsgivare rekryterar efter författningsreglerade grunder som förtjänst och skicklighet för att få den kompetens som verksamheten behöver. Att rekrytera medarbetare till staten med utländsk bakgrund kan ytterligare bidra till att säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning och stödja en effektiv verk-samhet som lever upp till medborgarnas krav på kvalitet och service. Rapporten är författad av utredarna Youn Hee Pernling, Malin Sundeby och Matti Särngren. Stockholm i juni 2016 Eva Liedström Adler Generaldirektör 2

4 Sammanfattning Anställda med utländsk bakgrund i staten fortsätter att öka. År 2015 hade 17,7 procent av de statsanställda utländsk bakgrund. Bland de nyanställda i staten hade 26,8 procent utländsk bakgrund, detta är andra gången den senaste 10-årsperioden som denna andel är högre än i befolkningen. Andelen med utländsk bakgrund i hela befolkningen var 25,3 procent. En förklaring till skillnaden mellan andelen av nyanställda och andelen av alla statsanställda med utländsk bakgrund, är att andelen med utländsk bakgrund också ökat i hela befolkningen. Många av dem som idag är anställda i staten rekryterades när det fanns färre personer med utländsk bakgrund i befolkningen än idag. En majoritet av de anställda med utländsk bakgrund i staten är utrikes födda. Av de utrikes födda är mer än hälften, födda utanför Norden och EU. Andelen kvinnor i statsförvaltningen med utländsk bakgrund var 17,8 procent och andelen män var 17,5 procent år Bland nyanställda var andelen män med utländsk bakgrund något högre än andelen kvinnor med utländsk bakgrund. I staten är anställda med utländsk bakgrund i genomsnitt yngre än anställda med svensk bakgrund. Bland de anställda med utländsk bakgrund är 32,5 procent i åldrarna år. Totalt i staten var andelen i denna åldersgrupp 21,5 procent. Andelen anställda med utländsk bakgrund är högst inom verksamhetsinriktningarna Utbildning och Socialt skydd m.m. Lägst är andelarna i Försvar, Näringslivsfrågor m.m. och Samhällsskydd och rättsskipning. De verksamhetsinriktningar där andelarna är lägst är de som har störst andelar anställningar med krav på svenskt medborgarskap. Andelen med utländsk bakgrund i staten är störst inom storstadsregionerna, vilket bland annat kan förklaras av att de stora lärosätena finns i dessa regioner. Inom verksamhetsinriktningen Utbildning återfinns flest anställda med utländsk bakgrund inom alla tre kompetenskategorier, kärnkompetens, stödkompetens och ledningskompetens. Lärosätens verksamhet karaktäriseras av internationellt samarbete inom både forskning och utbildning. För att stärka banden mellan forskargrupper och knyta den bästa kompetensen till det egna universitetet sker rekryteringar ofta internationellt. Detta för med sig en mer internationell arbetsplats där arbetsspråket ofta är engelska vilket också kan underlätta rekrytering av individer med utländsk bakgrund inom andra kompetenskategorier. Gruppen anställda med utländsk bakgrund skiljer sig åt inom olika delar av staten. Inom Natur och teknik ökar andelen med utländsk bakgrund till exempel snabbare än för resten av staten, medan andelen inom IT-arbete ökar betydligt långsammare. 3

5 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Utländsk bakgrund i staten 6 Bakgrund 6 Andelen med utländsk bakgrund fortsätter öka 7 Andelen med utländsk bakgrund större bland nyanställda 8 Fler kvinnor än män bland de med utländsk bakgrund i staten 8 Större andel med utländsk bakgrund bland yngre 9 Störst andel med utländsk bakgrund i storstadsregionerna 9 Inom Utbildning är andelen med utländsk bakgrund högst 9 Vilka arbetsuppgifter utförs av anställda med utländsk bakgrund? 11 Natur och teknik 12 IT-arbete 13 Slutsats 16 Bilaga: Tabellsamling 17 Figur och tabellförteckning Tabell 1. Andel med utländsk bakgrund , procent 7 Figur 1. Andel anställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion 7 Figur 2. Andel nyanställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion 8 Figur 3. Åldersfördelning bland statligt anställda och bland personer med utländsk bakgrund i staten, samt nyanställda Figur 4. Utveckling av andel anställda med utländsk bakgrund inom olika verksamhetsinriktningar 2005, 2010 och 2015, procent 10 Tabell 2. Andel anställda med utländsk bakgrund inom olika verksamhetsinriktningar och kompetenskategorier år Figur 5. Andel av anställda med utländsk bakgrund per arbetsområde i BESTA 11 Figur 6. Natur och teknik och IT-arbete 11 forts. figur 6. Natur och teknik och IT-arbete 12 Figur 7. Utveckling av andelen anställda med utländsk bakgrund 12 Figur 8. IT-arbete, individer födda utomlands efter födelselandgrupp Figur 9. Arbetsområde IT, Utbildningsbakgrund efter svensk eller utländsk bakgrund 15 Tabell B1. Andel med utländsk bakgrund , procent 17 Tabell B2. Antal och andel anställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion 17 Tabell B3. Antal och andel nyanställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion 18 Tabell B4. Regionindelning för Sverige i statistik om utländsk bakgrund 18

6 Utländsk bakgrund i staten Bakgrund Regeringen har vid ett flertal tillfällen betonat vikten av etnisk och kulturell mångfald i arbetslivet. I den integrationspolitiska propositionen (prop. 1997/98:16) som antogs av riksdagen hösten 1997 framhåller regeringen att den etniska mångfalden bör genomsyra arbetslivet och att staten som arbetsgivare har ett särskilt ansvar. Senast i budgetpropositionen för 2016 skriver regeringen följande: Att de statsanställda avspeglar befolkningens sammansättning har betydelse för legitimiteten och allmänhetens förtroende för den statliga förvaltningen. Ett av de delmål för de statliga arbetsgivarna som regeringen har satt upp är att andelen anställda i staten med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer (prop. 2015/16:1, utg. omr. 2 avsnitt 5). Arbetsgivarverket har strategin Inkluderande synsätt - en strategi för mångfald i staten, som är ett stöd och ett verktyg för att nå det gemensamma arbetsgivarpolitiska målet att statliga verksamheter ska präglas av mångfald. Verksamheter som genom att tillämpa ett inkluderande synsätt, och därmed bättre ta tillvara och utveckla all den kompetens verksamheten behöver, bidrar till en effektiv verksamhet och ökad mångfald. Statliga arbetsgivare rekryterar efter förtjänst och skick-lighet för att få den kompetens som verksam- heten behöver. Anställda med utländsk bakgrund medverkar till att säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning och stödja en effektiv verksamhet som lever upp till medborgarnas krav på kvalitet och service. Uppgifterna i denna rapport är baserade på den partsgemensamma lönestatistiken som har kompletterats med uppgifter från Statistiska centralbyråns befolkningsregister för åren Av integritetsskäl är materialet avidentifierat. Inga uppgifter för enskilda myndigheter eller individer kan lämnas ut. I denna rapport används två begrepp, enligt Statistiska centralbyråns, SCB:s, definitioner om utländsk bakgrund och utrikes födda. Statistiken redovisas enligt COFOG och BESTA. Rapporten omfattar personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade ingår inte. Nyanställda avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. Fram till och med 2005 finns uppgifter om en person är nyanställd bara för de med en anställningsomfattning på 40 procent eller mer. Utländsk bakgrund En person med utländsk bakgrund definieras som en person som antingen är utrikes född eller är född i Sverige och där båda föräldrarna är utrikes födda. Utrikes född En utrikes född person är född i något annat land än Sverige. Även en person med okänt födelseland räknas som utrikes född. Verksamhetsinriktning - COFOG COFOG (Classification of Functions of Government) är ett system som används för att beskriva den offentliga sektorns utgiftsområden. Denna är en funktionell indelning som är framtagen av Förenta Nationerna och används bland annat för redovisning inom nationalräkenskaperna och för internationella jämförelser av offentlig verksamhet. Med anledning av att antalet anställda inom de olika verksamhetsinriktningarna är så olika, har de tio grupperna i COFOG blivit hopslagna till sju i Arbetsgivarverkets statistik. Vissa grupper hade annars blivit mycket små, då de i Sverige huvudsakligen återfinns inom kommuner och landsting. BESTA BESTA används som indelningsgrund för att gruppera och redovisa arbetsuppgifter för an-ställda som ingår i den partsgemensamma lönestatistiken för det statliga avtalsområdet. BESTA-systemet innebär en indelning i arbetsområden och grupperingsnivåer. Arbetsområde anger inriktning på arbetsuppgifternas innehåll och BESTA består av 64 arbetsområden. Grupperingsnivåerna är sex till antalet och anger arbetsuppgifternas omfång och komplexitet. Den ska också återspegla det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som krävs för att utföra dem. 6

7 Tabell 1. Andel med utländsk bakgrund , procent Staten 1 10,6 11,4 12,5 14,1 16,1 16,8 17,7 Nyanställda i staten 2 15,3 17,2 19,0 21,4 23,1 24,2 26,8 Förvärvsarbetande år 3 13,9 15,1 15,8 17,2 18,5 19,2 i.u. Befolkningen år 4 18,2 19,6 21,1 22,4 23,7 24,5 25,3 1Avser personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade ingår inte. 2Avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. Fram till och med 2005 beräknades detta endast för personer med en anställningsomfattning överstigande 40 procent. 3Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). I RAMS ingår egna företagare och personer vars arbetstidsomfattning är minst en timme per vecka. RAMS för år 2015 finns ännu inte tillgänglig. 4Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Andelen med utländsk bakgrund fortsätter öka Andelen anställda med utländsk bakgrund i staten har ökat från 10,6 procent år 2005 till 17,7 procent år Antalet uppgår år 2015 till personer. Som tabell 1 visar är andelen som har utländsk bakgrund lägre i staten än i befolkningen (20-64 år), och även något lägre än andelen med utländsk bakgrund bland alla förvärvsarbetande föregående år. En viktig anledning till att det är så är att andelen i befolkningen som har utländsk bakgrund har ökat över tid. Många av dem som idag är anställda i staten rekryterades när det fanns färre personer med utländsk bakgrund i befolkningen än idag. Därför är det också intressant att jämföra andelen som har utländsk bakgrund bland de nyanställda i staten med befolkningen. Andelen av de nyanställda som har utländsk bakgrund är 26,8 procent. Detta är andra gången den senaste 10-årsperioden som andelen är högre än i befolkningen, 25,3 procent. Första gången det hände var år 2012, se bilagan tabell B1. Figur 1 visar att en majoritet av de anställda i staten som har utländsk bakgrund är utrikes födda. Det är också i denna grupp som den största ökningen skett. En uppdelning efter födelseregion visar att andelen födda i Norden minskat medan andelen födda i EU och resten av världen ökat under tioårsperioden. Även andelen personer födda i Sverige med utländsk bakgrund ökar successivt och är sedan år 2009 större än andelen födda i Norden. 1För överskådlighetens skull redovisas här enbart uppgifter för vartannat år för perioden Uppgifter för samtliga år finns i tabell B1 i bilagan Figur 1. Andel anställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion Anmärkning Gruppen EU utom Norden omfattar övriga EU-medlemmar vid respektive tidpunkt, vilket innebär att gruppen utökats 2004 från EU15 till EU25, 2007 till EU27 och 2014 till EU28. Övriga världen minskar då med motsvarande länder. Av alla anställda i staten var 6,1 procent3 utländska medborgare år Av dessa var nästan hälften medborgare i ett annat EU-land. I befolkningen har 9,5 procent utländskt medborgarskap. I staten har 12,6 procent4 av de nyanställda utländskt medborgarskap. En orsak till den lägre andelen bland statsanställda kan vara att cirka 20 procent av samtliga statliga befattningar kräver svenskt medborgarskap. Exakta uppgifter om hur många befattningar i staten som kräver svenskt medborgarskap finns inte Född i Sverige med två föräldrar födda utomlands Norden utom Sverige EU utom Norden Övriga världen (inkl. Europa utom EU) Okänt 2Uppgifter som är underlag till figuren finns i tabell B2 i bilagan. 3Inklusive anställda med okänt medborgarskap. Värdet för befolkningen avser personer i åldrarna år. 4Inklusive nyanställda med okänt medborgarskap.

8 Andelen med utländsk bakgrund större bland nyanställda Utvecklingen bland nyanställda förtjänar att uppmärksammas särskilt. Det är den som visar på i vilken utsträckning arbetsgivarna idag rekryterar anställda med utländsk bakgrund och det är detta agerande som på sikt påverkar andelen i hela gruppen statsanställda. Totalt hade 26,8 procent av samtliga nyanställda5 i staten utländsk bakgrund år Andelen med utländsk bakgrund bland nyanställda ligger därmed på en historiskt hög nivå. Detta är andra gången den senaste tioårsperioden som andelen är högre än i befolkningen. Andelen med utländsk bakgrund i hela befolk-ningen var 25,3 procent. År 2013 minskade ande-len, delvis beroende på att nyanställningarna då skett i relativt större omfattning inom de verksamhetsinriktningar där andelen anställda med utländsk bakgrund är lägst och andelen tjänster som kräver svenskt medborgarskap är högst. Under de senaste två åren har åter en större andel av alla nyanställningar skett inom övriga verksamhetsinriktningar. Figur 2. Andel nyanställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion Anmärkning 1) Fram till och med 2005 finns uppgift om nyanställning endast för personer med en anställningsomfattning på 40 procent eller mer. Från och med 2006 finns uppgift om man är nyanställd för samtliga månadsavlönade oavsett anställningens omfattning. Antalet personer som klassas som nyanställda ökar med i genomsnitt personer per år med anledning av denna förändring. 2) Gruppen EU utom Norden omfattar övriga EU-medlemmar vid respektive tidpunkt, vilket innebär att gruppen utökats 2004 från EU15 till EU25, 2007 till EU27 och 2014 till EU28. Övriga världen minskar då med motsvarande länder Född i Sverige med två föräldrar födda utomlands Norden utom Sverige EU utom Norden Övriga världen (inkl. Europa utom EU) Okänt Fördelningen inom gruppen med utländsk bakgrund är något annorlunda bland de nyanställda jämfört med bland de sedan tidigare statsanställda. Något fler är födda i Sverige med utrikes födda föräldrar, och färre är födda i Norden. Fler är födda i EU eller resten av världen. Fler kvinnor än män bland de med utländsk bakgrund i staten Sedan 2008 arbetar något fler kvinnor än män i staten. Könsfördelningen varierar dock kraftigt mellan olika verksamhetsinriktningar. Till exempel är inom Försvar närmare 80 procent män, medan nästan 70 procent är kvinnor inom Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård. Antalet kvinnor är större än antalet män även bland dem som har utländsk bakgrund. Skillnader mellan verksamhetsinriktningarna när det gäller både könsfördelning och andel anställda med utländsk bakgrund bidrar till att andelen med utländsk bakgrund är lägre bland män. De mest mansdominerade verksamhetsinriktningarna har de totalt sett lägsta andelarna anställda med utländsk bakgrund. Andelen med utländsk bakgrund har sedan 2006 varit större bland nyanställda män än nyan-ställda kvinnor. Antalet nyanställda kvinnor med utländsk bakgrund var dock år 2015 fler än männen. En anledning till att andelen nyanställda män med utländsk bakgrund ändå är större, är att andelen med utländsk bakgrund är högre bland män inom de verksamhetsinriktningar som har totalt sett flest nyanställda. År 2015 var andelen med utländsk bakgrund i gruppen nyanställda män 27,9 procent mot 25,8 procent av de nyanställda kvinnorna. Detta hänger samman med att flest nyanställningar fortfarande sker inom verksamhetsinriktningen Utbildning. Inom Utbildning är det fler män än kvinnor med utländsk bakgrund som nyanställts. Även inom verksamhetsinriktningen med näst flest nyanställda, Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård, är andelen med utländsk bakgrund större bland män än kvinnor, trots att antalet nyanställda kvinnor är nästan dubbelt så många. Andelen kvinnor med utländsk bakgrund totalt i staten var 17,8 procent och andelen män var 17,5 procent år Avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. 6Uppgifter som är underlag till figuren finns i tabell B3 i bilagan. 8

9 Större andel med utländsk bakgrund bland yngre Även en förändrad åldersstruktur över tid påverkar andelen med utländsk bakgrund. Medelåldern bland anställda med utländsk bakgrund är lägre än den är bland anställda i staten totalt. Skillnaderna i åldersfördelning kan studeras i figur 3. På grund av att relativt stora pensionsavgångar de senaste åren ersatts med yngre anställda har medelåldern minskat för samtliga anställda oavsett bakgrund. Sett till medelåldern bland nyanställda är den än lägre. Nyanställda i staten är generellt sett yngre än samtliga anställda. Nyanställda med utländsk bakgrund är på samma sätt också yngre än alla med utländsk bakgrund i genomsnitt. Som figur 3 visar var de nyanställda med utländsk bakgrund också i snitt yngre än de nyanställda totalt sett. Andelen anställda med utländsk bakgrund i staten kan antas öka snabbare under kommande år. Detta eftersom de som pensioneras under de närmaste åren övervägande har svensk bakgrund, samtidigt som den största delen av de nyanställda är yngre, vilket är den del i befolkningen som har störst andel med utländsk bakgrund. Figur 3. Åldersfördelning bland statligt anställda och bland personer med utländsk bakgrund i staten, samt nyanställda 2015 Störst andel med utländsk bakgrund i storstadsregionerna Andelen med utländsk bakgrund skiljer sig också avsevärt åt mellan olika regioner av Sverige. Utanför de tre storstadsområdena är andelen personer med utländsk bakgrund lägre än genomsnittet. Det gäller oavsett om jämförelsen görs för befolkningen, samtliga sysselsatta på arbetsmarknaden eller statligt anställda. Högst andel med utländsk bakgrund i staten finns i de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö, där andelarna är över 20 procent. Inom Utbildning är andelen med utländsk bakgrund högst Andelen anställda med utländsk bakgrund varierar mellan olika delar av statsförvaltningen. Den högsta andelen anställda med utländsk bakgrund, cirka 30 procent, finns inom verksamhetsinriktningen Utbildning. Det är också denna verksamhetsinriktning som har flest anställda i statlig sektor. Universitetens och högskolornas verksamhet karaktäriseras av internationellt samarbete inom både forskning och utbildning. För att stärka banden mellan forskargrupper och knyta den bästa kompetensen till det egna universitetet sker rekryteringar ofta internationellt. Också andelen nyanställda med utländsk bakgrund är högst inom Utbildning, 42 procent år En tredjedel av alla nyanställda anställs inom denna verksamhetsinriktning Samtliga anställda Utländsk bakgrund Nyanställda utländsk bakgrund Samtliga nyanställda Verksamhetsinriktningen Socialt skydd m.m. har den näst högsta andelen anställda med utländsk bakgrund, 21 procent. Myndigheter inom denna verksamhetsinriktning har ofta kärnverksamheter som har direktkontakt med allmänheten. Utländsk bakgrund kan i sig innebära att individer har specifik kompetens som är extra viktig i kontakter med allmänheten exempelvis språkkunskaper. Detta kan vara en förklaring till en relativt sett hög andel anställda med utländsk bakgrund inom detta område. Andelen har ökat kraftigt sedan år 2014, då ett stort antal nyanställts inom denna verksamhetsinriktning det senaste året. Detta beror främst av det stora antalet nyanlända till Sverige, vilket gör att myndigheter inom verksamhetsinriktningen behövt mer personal. Nu har mer än var femte av alla nyanställda individer utländsk bakgrund inom verksamhetsinriktningen Socialt skydd m.m. 9

10 Gemensamt för alla verksamhetsinriktningar är att andelen anställda med utländsk bakgrund succesivt ökat under I figur 4 illustreras utvecklingen av andelen anställda med utländsk bakgrund inom samtliga verksamhetsinriktningar och staten totalt för perioden Figur 4. Utveckling av andel anställda med utländsk bakgrund inom olika verksamhetsinriktningar 2005, 2010 och 2015, procent Utbildning Socialt skydd m.m. 12,1 14,5 17,8 20,5 22,2 29,5 krav kan antas sänka andelen anställda med utländsk bakgrund inom dessa verksamheter. Det krävs svenskt medborgarskap till exempel för anställning inom försvaret respektive för att arbeta som domare eller polis. Det är en stor skillnad avseende andelen anställda med utländskt medborgarskap mellan verksamhetsinriktningarna. Inom Försvar och Samhällsskydd och rättsskipning är det mindre än en procent av de anställda som har annat medborgarskap än svenskt. Inom den största gruppen Utbildning har däremot 18 procent utländskt medborgarskap, att jämföra med 10 procent av befolkningen mellan år. Av alla anställda med utländsk bakgrund, har 34 procent utländskt medborgarskap. Fritidsverksamhet, kultur och religion Allmän offentlig förvaltning Näringslivsfrågor m.m. Samhällsskydd och rättsskipning Försvar Staten 4,2 5,3 6,3 8,5 10,3 7,0 8,3 6,8 9,0 10,6 Den lägsta andelen anställda med utländsk bakgrund finns inom verksamhetsinriktningen Försvar, där 6 procent av de anställda har utländsk bakgrund. Inom både verksamhetsinriktningarna Försvar och Näringslivsfrågor m.m., där affärsverken finns, samt inom Samhällsskydd och rättsskipning, finns befattningar som enligt olika författningar förutsätter svenskt medborgarskap7. Detta 10,6 12,5 12,8 14,2 13,4 10,6 13,3 17, Ett annat sätt att jämföra verksamhetsinriktningar med varandra är att studera hur stor andel av alla anställda inom respektive kompetenskategori som har utländsk bakgrund. I tabell 2 redovisas andelen anställda med utländsk bakgrund för olika delar av statsförvaltningen och inom olika kompetenskategorier. Här blir tydligt att verksamhetsinriktningen Utbildning har en stor andel med utländsk bakgrund inom både kärnkompetens och stödkompetens. Detta har till viss del studerats närmre i avsnittet om vilka arbetsuppgifter som utförs av individer med utländsk bakgrund. Kompetenskategori Tabell 2. Andel anställda med utländsk bakgrund inom olika verksamhetsinriktningar och kompetenskategorier år 2015 I förordning om skyldighet för myndigheter att lämna uppgifter om anställdas kompetenskategorier, AgV FS 2003:7 A 2, ges följande definitioner för kategorierna: Anställda med personalansvar och med uppgift att planera och leda myndighetens verksamhet klassificeras inom kategorin ledningskompetens. Personal med sakområdeskompetens inom myndighetens verksamhetsområde kategoriseras inom kategorin kärnkompetens. Kategorin stödkompetens omfattar personal med stödfunktion för lednings- och kärnkompetens, utan specifik sakområdeskompetens inom myndighetens verksamhetsområde. Utländsk bakgrund Kompetenskategorier andelar med utländsk bakgrund Verksamhetsinriktning Andel Ledning Kärn Stöd Allmän offentlig förvaltning 13,4 7,1 14,2 12,7 Försvar 6,3 4,1 6,2 6,6 Samhällsskydd och rättsskipning 10,6 5,3 10,9 12,0 Näringslivsfrågor m.m. 1 10,6 7,8 10,8 10,4 Fritidsverksamhet, kultur och religion 14,2 10,2 14,1 14,2 Utbildning 29,5 14,8 34,9 18,4 Socialt skydd m.m. 2 20,5 12,0 22,3 15,1 Staten 17,7 7,8 19,8 13,9 Anmärkning: 1) Näringslivsfrågor m.m. inkluderar miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling och Socialt skydd m.m. inkluderar hälso- och sjukvård. 2) Andelen personer med utländsk bakgrund är högre bland anställda som saknar uppgift om kompetenskategori, i genomsnitt 21,5 procent för år Dessa ingår i värdena för kolumnen Utländsk bakgrund andel. 7Enligt t.ex. Regeringsformen RF 11 kap. 11, Lag (1994:260) om offentlig anställning (LOA) och 29 Säkerhetsskyddslagen (1996:627) 10

11 Vilka arbetsuppgifter utförs av anställda med utländsk bakgrund? Figur 5. Andel av anställda med utländsk bakgrund per arbetsområde i BESTA Arbetsområde 46 IT-arbete 3,5% Arbetsomårde 19 Utbildning och forskning med teknisk och naturvetenskaplig inriktning 14,5% Individer med utländsk bakgrund finns inom alla arbetsområden på det statliga avtalsområdet. Det arbetsområde där det finns störst andel med utländsk bakgrund är arbetsområde 19 Utbildning och forskning med teknisk och naturvetenskaplig inriktning. De arbetsområden som är markerade i figur 5 är två områden som finns hos ett stort antal av Arbetsgivarverkets medlemmar och är totalt i staten stora arbetsområden. Arbetsområdena är dels 19 Utbildning och forskning med teknisk och naturvetenskaplig inriktning (Natur och teknik) som har flest antal anställda med utländsk bakgrund, och dels arbetsområde 46 IT-arbete (IT-arbete) med 3,5 procent av de anställda med utländsk bakgrund. För att om möjligt kunna jämföra dessa två arbetsområden är de nerbrutna till BESTAområden (arbetsområde och grupperingsnivå) och den valda grupperingsnivån är nivå 3. Denna är den vanligaste grupperingsnivån inom det statliga avtalsområdet och beskriver arbetsuppgifter som utförs i stor utsträckning självständigt utifrån tilllämpade riktlinjer och praxis inom verksamheten. Tidigare i denna rapport har det framkommit att verksamhetsinriktningen Utbildning har störst andel anställda med utländsk bakgrund. Det valda BESTA-området Natur och teknik är det enskilt största området inom Utbildning såväl för staten totalt som för de anställda med utländsk bakgrund. Kompetenskategorin kärnkompetens har en större andel anställda med utländsk bakgrund än kompetenskategorin stödkompetens. En bidragande orsak till detta kan vara att Natur och teknik, med sin stora andel av anställda med utländsk bakgrund, tillhör kärnkompetens. IT-arbete å andra sidan tillhör kategorin stödkompetens. När det kommer till andel individer med utländsk bakgrund skiljer sig dessa två områden markant åt. 11

12 Figur 6. Natur och teknik och IT-arbete Natur och teknik IT-arbete Natur och teknik är ett av få områden inom staten där individer med utländsk bakgrund är fler än individer med svensk bakgrund. Inom IT-arbete är det som en jämförelse endast 15 procent som har utländsk bakgrund. Detta är en något lägre andel än för staten totalt, där andelen är 18 procent. Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Natur och teknik utländsk bakgrund IT-arbete utländsk bakgrund Bland de med utländsk bakgrund inom Natur och teknik är nästan alla utrikes födda. Tre fjärdedelar av de med utländsk bakgrund inom IT-arbete är födda i ett annat land än Sverige. Utrikesfödd Svenskfödd Utrikesfödd Svenskfödd Natur och teknik IT-arbete Inom staten totalt är könsfördelningen 52 procent kvinnor respektive 48 procent män. Inom de specialstuderade områdena ser det annorlunda ut. Majoriteten är män inom båda områdena. Bland anställda med utländsk bakgrund i staten totalt är det dock flest kvinnor. Män Kvinnor Män Kvinnor Figur 7. Utveckling av andelen anställda med utländsk bakgrund 60% 50% Natur och teknik Staten totalt 40% Natur och teknik Åtta procent av alla med utländsk bakgrund i staten återfinns inom Natur och teknik grupperingsnivå 3. Här klassificeras arbetsuppgifter som innehas av doktorander inom Natur och teknik. Detta medför att alla anställda i gruppen har en god utbildningsbakgrund. 30% 20% 10% 0%

13 Andelen anställda med utländsk bakgrund har mer än fördubblats i Natur och teknik under de senaste tio åren. Det finns många förklaringar till en sådan utveckling. Som tidigare nämnts kan en förklaring vara att arbeten inom utbildningsväsendet är speciella då verksamheten bygger på internationella och nationella samarbeten mellan forskargrupper. En av Arbetsgivarverkets medlemmar som har många anställda inom Natur och teknik är Kungliga tekniska högskolan, KTH. De bedriver ett aktivt samarbete med forskarkluster över hela världen. En bidragande orsak till att antalet anställda med utländsk bakgrund är stort ar att det pågår en omfattande rekrytering av studenter internationellt vilket också marknadsför KTH i världen så att lärare och forskare senare vill arbeta där. En anledning till att antalet anställda med utländsk bakgrund ökat så snabbt inom Natur och teknik är att många som kommer som gästarbetare trivs så bra och därför väljer att stanna i Sverige och arbeta vidare inom högskolan. För att underlätta mottagandet av nyanställda från utlandet så arbetar KTH för ett gott mottagande med en enhet för omlokalisering, bland annat hjälper de till med bostäder. KTH ordnar även träffar för medföljande. All utbildning på masternivå sker på engelska vilket skapar en mer internationell miljö, detsamma gäller för introduktion av nyanställda som också sker på engelska. För att stärka sammanhållningen förmedlas interkulturell kunskap och beskrivning av hur det är att leva och arbeta i Sverige. Inom området Natur och teknik är individerna generellt sett yngre än i staten totalt, det beror främst på arbetsuppgifternas art och på de meriteringsgångar som finns på lärosäten. Drygt 80 procent är mellan år vilket också är en bidragande orsak till att individer med utländsk bakgrund i hela staten har en lägre medelålder än staten totalt. Merparten av de anställda inom Natur och teknik är individer födda i ett annat land än Sverige. Cirka 45 procent är födda i Sverige vilket är färre än i staten totalt där andelen är 85 procent. Den största gruppen av individer som är födda i annat land är individer födda i andra delar av Europa, vilket motsvarar en dryg fjärdedel av de anställda. Den näst största gruppen är från Asien och motsvarar 22 procent. Individer födda i Nordamerika, Sydamerika och Afrika motsvarar någon enstaka procent var. Individerna från Oceanien är så få att de inte utgör en egen procentandel. Ytterligare är det cirka 1 procent av individerna som har ett födelseland som är okänt. Könsfördelningen inom de olika världsdelarna är relativt lika, det vill säga att det är fler män än kvinnor inom Natur och teknik, men det är något större andel kvinnor är män som är födda i Sverige och framförallt en större andel män födda i Asien. Om endast nyanställda inom Natur och teknik studeras så blir bilden något förändrad. Av de individer som nyanställts är endast 37 procent födda i Sverige. Europa är fortfarande näst största region och därefter återfinns Asien, men andelarna från dessa regioner är högre bland nyanställda. IT-arbete IT-arbete är ett relativt stort arbetsområde i staten och återfinns inom många verksamheter. De senaste åren har området växt och utvecklats mycket, i takt med digitaliseringen och den tekniska utvecklingen. Ökningen av antalet anställda har skett för båda könen och könsfördelningen har varit relativt konstant över åren. Andelen män har varit betydligt större än andelen kvinnor. En anledning till att det inom IT-arbete är fler män än kvinnor, oberoende av svensk eller utländsk bakgrund, skulle kunna vara att det historiskt sett har varit en större andel män än kvinnor som har valt utbildningar inom IT-området. Andelen anställda med utländsk bakgrund inom IT-arbete är något lägre än för staten totalt. Dock har denna andel ökat, men ökningen har skett i betydligt långsammare takt än vad den gjort för anställda med utländsk bakgrund i resten av staten. Det kan bland annat bero på att anställda med utländsk bakgrund inom IT-arbete är äldre än de med utländsk bakgrund i staten totalt. De anställda finns också i ungefär likartad utsträckning inom de olika åldersgrupperna oberoende av svensk eller utländsk bakgrund. Detta medför att andelen med utländsk bakgrund i mindre utsträckning förändras på grund av att fler med svensk bakgrund går i pension, vilket kan ses i resten av staten. 13

14 Figur 8. IT-arbete, individer födda utomlands efter födelselandgrupp % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Europa exkl Sverige Sydamerika Asien Nordamerika Afrika Oceanien De flesta anställda med utländsk bakgrund inom IT-arbete är födda i annat land än Sverige. Förutom att vara född i Sverige är den vanligaste födelseregionen ett annat europeiskt land och den näst vanligaste är Asien. Andelen anställda som är födda i annat europeiskt land minskar, medan andelen som är födda i Asien ökar. Andelen med utländsk bakgrund inom IT-arbete i denna rapport är mindre än andelen med utländsk bakgrund inom den privata IT-sektorn8. En förklaring kan vara att arbetsuppgifterna skiljer sig åt eller att det är andra saker som påverkar, till exempel efterfrågan på god kunskap inom det svenska språket eller hur brist på kompetens hanteras. Det är framförallt inom arbetsuppgifter som är kopplade till systemutveckling som det råder brist på hela arbetsmarknaden. IT-arbete i staten består till större del av arbetsuppgifter som inte är systemutveckling och det är troligen därför bristen inte blir lika omfattande i staten. I Arbetsgivarverkets rapporter Konjunkturbarometern för statlig sektor en prognos för 2016 framgår att bristen är störst i staten inom IT, men att bristnivån fortfarande är relativt låg. Ytterligare framgår att bristen inte påverkar verksamheten i så stor utsträckning, vilket också kan ses i samband med att löneutvecklingen är lägre än för staten totalt, trots att det råder brist. Detta har studerats i Arbetsgivarverkets rapport Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Att bristen inte påverkar verksamheten tyder på att bristen löses på annat sätt till exempel genom konsulttjänster eller kortare visstidsanställningar. Det skulle vara intressant att studera andelen med utländsk bakgrund i gruppen konsulter inom IT-arbete. Då skulle andelen med utländsk bakgrund inom IT-arbete troligen öka. Utbildningsnivån på hela arbetsmarknaden har ökat, liksom utbildningsnivån inom staten. För anställda med utländsk bakgrund inom IT-arbete har utbildningsnivån också ökat under de senaste tio åren. Ökningen har framförallt skett i åldersgruppen år, medan förändringen i utbildningsbakgrund är knappt synlig i de äldsta åldersgrupperna. Inom IT-arbete är den högsta avslutade utbildningen vanligtvis eftergymnasial utbildning, följt av gymnasial utbildning. Bland individerna med utländsk bakgrund inom IT-arbete framgår att 8Privata IT-sektorn är här definierat som SNI 62 - Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d. 14

15 dessa har en högre utbildningsnivå än individer med svensk bakgrund. Individer med svensk bakgrund har framförallt en lägre utbildningsnivå i de äldre åldersgrupperna. Detta kan bero på att de har arbetat inom staten en längre period och anställdes när kraven på utbildningsnivå inte var lika höga. Deras arbetsuppgifter är troligen också av mer av underhåll och stödfunktioner. till stor del kärnkompetens. Intressant är dock att även lärosäten till stor del har många anställda med utländsk bakgrund inom IT-arbete, som är stödkompetens, vilket också framgår i Tabell 2. KTH ger en förklaring till detta. De arbetar aktivt med att ha en internationell arbetsplats, framförallt inom kärnverksamheten, vilket även medför att det får effekt på stödverksamheten. Som tidigare konstaterats är andelen anställda med utländsk bakgrund störst inom verksamhetsinriktningen Utbildning. Dessa anställda har Figur 9. Arbetsområde IT, Utbildningsbakgrund efter svensk eller utländsk bakgrund 80% 70% 60% 50% 40% 30% Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Forskarutbildning 20% 10% 0% Svensk bakgrund Utländsk bakgrund 15

16 Slutsats Andelen med utländsk bakgrund ökar i befolkningen liksom i staten och andelen bland nyanställda visar att utvecklingen fortsätter i samma riktning. Av anställda med utländsk bakgrund är de flesta födda i ett annat land än Sverige. Andelen födda i annat land än Sverige ökar inom hela staten och Asien är den födelseregion som ökar mest för de två studerade arbetsområdena, Natur och teknik samt IT-arbete. En anledning till att andelen födda i Asien ökar kan ha att göra med att andelen med högre utbildning har ökat i den regionen och att individer med den utbildningsbakgrunden också blivit mer benägna att söka sig till andra länder i takt med globaliseringen. Detta påverkar också utbildningsnivån bland anställda med utländsk bakgrund i staten totalt och bidrar ytterligare till den redan ökande andelen med eftergymnasial utbildning. Gruppen anställda med utländsk bakgrund skiljer sig åt inom olika delar av staten. Inom Natur och teknik ökar andelen med utländsk bakgrund till exempel snabbare än för resten av staten, medan andelen inom IT-arbete ökar betydligt långsammare. Andelen med utländsk bakgrund är störst inom storstadsregionerna, vilket för statens del kan förklaras av att de stora lärosätena finns i dessa regioner. Lärosätena i sin tur återfinns inom verksamhetsinriktningen Utbildning, där andelen med utländsk bakgrund är som störst. Inom IT-arbete är andelen med utländsk bakgrund däremot mindre än för staten totalt. Ytterligare skiljer sig de studerade arbetsområdena åt då Natur och teknik framförallt är arbetsuppgifter inom kärnkompetens och IT-arbete är arbetsuppgifter inom stödkompetens. Det som däremot är en gemensam nämnare är att det är verksamhetsinriktningen Utbildning som har högst andel med utländsk bakgrund inom alla tre kompetenskategorier. Arbetsgivarverkets medlem KTH har en stor andel anställda med utländsk bakgrund inom både kärn- och stödkompetens i verksamhetsinriktningen Utbildning. De arbetar aktivt med att skapa en internationell arbetsplats framförallt inom kärnkompetens, vilket får till följd att även verksamhetens stödkompetens påverkas. De anställda inom verksamheten kommer från länder där olika språk talas och engelska har blivit det gemensamma språket istället för svenska. Detta medför att kravet på det svenska språket i vissa delar av stödverksamheterna minskar samt att lärosätet också i större utsträckning ser möjligheter istället för hinder kopplat till en internationell arbetsplats även inom andra områden är kärnkompetens. Ytterligare är de på lärosätet måna om att i sin marknadsföring och i sina annonser i bild och text framhålla att det är en internationell arbetsplats, vilket gäller rekryteringar inom alla kompetenskategorier. Anställda med utländsk bakgrund är i regel yngre än de med svensk bakgrund. Inom Natur och teknik är de anställda också yngre, vilket troligen beror på arbetsuppgifternas art och de meriteringsgångar som finns på lärosäten. Inom IT-arbete däremot är de anställda äldre. Detta gäller också för individer med utländsk bakgrund i de två arbetsområdena. Snittåldern bland nyanställda är lägre än för de som redan arbetar inom staten. Vilket delvis kan kopplas till att många nyanställda anställs inom verksamhetsinriktningen Utbildning. Andelen med utländsk bakgrund väntas öka i staten, då de som ska pensioneras till större del har svensk bakgrund. Detta kommer troligen ske framförallt inom andra arbetsområden än de två som studerats, eftersom andelen med svensk bakgrund här inte är så dominerande i de äldre åldersgrupperna. 16

17 Bilaga: Tabellsamling Tabell B1. Andel med utländsk bakgrund , procent Staten 1 10,6 11,1 11,4 12,0 12,5 13,3 14,1 15,2 16,1 16,8 17,7 Nyanställda i 15,3 16,6 17,2 18,4 19,0 20,4 21,4 23,9 23,1 24,2 26,8 staten 2 Förvärvsarbetande 13,9 14,4 15,1 15,6 15,8 16,5 17,2 17,8 18,5 19,2 i.u år 3 Befolkningen år 4 18,2 18,8 19,6 20,3 21,1 21,8 22,4 23,0 23,7 24,5 25,3 1Avser personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade ingår inte. 2Avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. Fram till 2005 beräknades detta endast för personer med en anställningsomfattning överstigande 40 procent. 3Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). I RAMS ingår egna företagare och personer vars arbetstidsomfattning är minst en timme per vecka. RAMS för år 2015 finns ännu inte tillgänglig. 4Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Tabell B2. Antal och andel anställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion Antal anställda i staten 225,0 229,6 228,2 223,7 225,8 228,4 232,0 236,4 237,5 239,6 242,2 (tusental) 1 Antal anställda med 23,9 25,5 26,1 26,8 28,3 30,4 32,8 35,9 38,2 40,3 42,8 utländsk bakgrund (tusental) Andel anställda med 10,6 11,1 11,4 12,0 12,5 13,3 14,1 15,2 16,1 16,8 17,7 utländsk bakgrund, procent Varav: Född i Sverige med två 1,9 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,7 2,8 2,9 3,0 föräldrar födda utomlands Utrikes född 8,7 9,1 9,4 9,8 10,2 10,9 11,6 12,5 13,3 13,9 14,6 Varav född i: Norden utom Sverige 2,3 2,3 2,2 2,2 2,2 2,1 2,1 2,0 2,0 1,9 1,9 EU utom Norden 2 2,2 2,4 2,5 2,6 2,7 2,9 3,1 3,3 3,5 3,8 4,0 Övriga världen (inkl. 3,9 4,0 4,3 4,7 5,1 5,6 6,1 6,8 7,3 7,7 8,2 Europa utom EU) Okänt 0,3 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 0,4 0,5 0,5 0,6 1Avser personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade ingår inte. 2Gruppen EU utom Norden omfattar övriga EU-medlemmar vid respektive tidpunkt, vilket innebär att gruppen utökats 2004 från EU15 till EU25, 2007 till EU27 och 2014 till EU28. Övriga världen minskar då med motsvarande länder. 17

18 Tabell B3. Antal och andel nyanställda med utländsk bakgrund fördelade på födelse-region Antal nyanställda i staten (tusental) 1 Antal nyanställda med utländsk bakgrund (tusental) Andel nyanställda med utländsk bakgrund, procent Varav: Född i Sverige med två föräldrar födda utomlands ,5 28,9 25,2 24,7 26,2 27,8 29,3 30,9 29,6 28,7 29,1 3,3 4,8 4,3 4,6 5,0 5,7 6,3 7,4 6,8 7,0 7,8 15,3 16,6 17,2 18,4 19,0 20,4 21,4 23,9 23,1 24,2 26,8 2,5 3,0 2,8 3,0 2,8 3,1 3,2 3,6 3,4 3,7 4,0 Utrikes född 12,8 13,6 14,4 15,4 16,2 17,3 18,2 20,3 19,6 20,5 22,8 Varav född i: Norden utom Sverige 2,1 1,9 2,1 2,0 2,0 1,8 1,6 1,7 1,6 1,6 1,7 EU utom Norden 2 2,9 3,6 3,6 4,1 4,2 4,3 4,9 5,1 5,3 5,6 6,2 Övriga världen 6,8 7,1 7,7 8,3 8,8 9,8 10,5 12,1 11,3 11,6 13,2 (inkl. Europa utom EU) Okänt 1,0 1,0 1,0 1,0 1,1 1,4 1,3 1,4 1,5 1,7 1,8 1Avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. Fram till 2005 markerades nyanställningen endast för personer med en anställningsomfattning överstigande 40 procent. Från 2006 finns uppgift om ifall man är nyanställd för samtliga månadsavlönade oavsett anställningens omfattning. Antalet personer som klassas som nyanställda ökar med i genomsnitt personer per år med anledning av denna förändring. 2Gruppen EU utom Norden omfattar övriga EU-medlemmar vid respektive tidpunkt, vilket innebär att gruppen utökats 2004 från EU15 till EU25, 2007 till EU27 och 2014 till EU28. Övriga världen minskar då med motsvarande länder. Tabell B4. Regionindelning för Sverige i statistik om utländsk bakgrund Region Stor-Stockholm Stor-Göteborg Alingsås i Västra Götalands län Stor-Malmö Mellansverige i övrigt Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg Västsverige i övrigt Sydsverige i övrigt Norrland Definition Alla kommuner i Stockholms län Kungsbacka kommun i Hallands län och kommunerna Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale, Lerum, Lilla Edet, Göteborg, Mölndal, Kungälv och Kommunerna Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lomma, Svedala, Skurup, Höör, Malmö, Lund, Eslöv och Trelleborg i Skåne län Samtliga kommuner i länen Uppsala, Södermanland, Östergötland, Värmland, Samtliga kommuner i länen Halland och Västra Götaland förutom de som ingår i Stor-Göteborg, se ovan Samtliga kommuner i länen Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Blekinge och Skåne förutom de som ingår i Stor-Malmö, se ovan Samtliga kommuner i länen Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. 18

19

20 Rapportserie 2016:5 Box 3267, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 44 Växel: