Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001

Transkript

1 2002 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001

2 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS

3 Produktion: Arbetsgivarverket, 2002 Grafisk form: Ozelot Konsult AB Tryck: Elanders Novum AB 2

4 Innehåll Förord 5 Det statliga förhandlingsområdets omfattning Avtalsmässig löneökning enligt RALS Förändring av genomsnittlig fast lön för det statliga kollektivet under statistikperioden september 2000 september Löneutveckling för identiska individer under statistikperioden september 2000 september Resultat från 2001 års lönestatistikenkät 12 Uppskattad löneutveckling för det statliga kollektivet under avtalsperioden för RALS Uppskattad löneökning för identiska individer under avtalsperioden för RALS

5 4

6 Förord I januari 2002 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt sätt, ut en enkät till samtliga medlemmar hos Arbetsgivarverket med fler än 50 anställda för att följa upp vilka orsaker som har påverkat den uppmätta löneutvecklingen i lönestatistiken. Ett viktigt syfte med årets enkät har varit att få ett underlag för att kunna uppskatta hur stor den lokala löneutvecklingen har varit under avtalsperioden för RALS Eftersom flertalet myndigheter inte var klara med sina lönerevisioner till följd av RALS 2001 vid den ordinarie mättidpunkten i september 2001 har den ordinarie lönestatistiken kompletterats med löneuppgifter för december Årets enkätundersökning omfattar därför löneutvecklingen under två perioder: dels mellan september 2000 och september 2001, dels mellan september 2001 och december Sifferunderlaget i denna rapport bygger på resultatet från denna undersökning samt uppgifter från den partsgemensamma lönestatistiken per september 2001, kompletterad med löneuppgifter för december Stockholm i maj

7 Det statliga förhandlingsområdets omfattning Diagram 1. Det statliga förhandlingsområdets omfattning 2001 Den partsgemensamma förhandlingsstatistiken för det statliga avtalsområdet omfattar tjänstemän per den 1 september 2001, varav med individuell lön och med annan anställning. I denna siffra ingår inte Försäkringskassornas tjänstemän och inte heller de tjänstemännen hos de icke-obligatoriska medlemmar som Arbetsgivarverket också företräder. Jämfört med motsvarande antal anställda i förhandlingsstatistiken i september 2000 innebär detta att antalet anställda med individuell lön har minskat med ca under statistikperioden september 2000 september Minskningen kan fullt ut hänföras till att SJ med arbetstagare lämnat avtalsområdet under mätperioden. Av de tjänstemännen är knappt män och drygt kvinnor, vilket ger en könsfördelning på 55 procent män och 45 procent kvinnor. Andelen kvinnor har ökat (+ 1 procent). Likaså har genomsnittsåldern hos de statsanställda ökat, och är nu 45 år för båda könen. I båda fallen är ökningarna trendmässiga sedan flera år tillbaka. Av tjänstemännen med individuell lön arbetar knappt 87 procent heltid en svag minskning för tredje året i rad. 6

8 Diagram 2. Antal anställda per sektor, september 2001 Antal annan anställning individuell lön UHF UHF = Universitet, högskolor och forskning = Universitet, högskolor och forskning RÄTTS RÄTTS = Rättsväsendet = Rättsväsendet AFF FÖ = Försvarsmakten = Affärsverk och infrastruktur FÖ AOU = Arbetsliv, omsorg och utbildning = Försvarsmakten AUO AFF = Arbetsliv, = Affärsverk omsorg och och infrastruktur utbildning EK EK = Ekonomi = Ekonomi UPP UPP = Uppdragsbaserad = Uppdragsbaserad verksamhet verksamhet LRS LRS = Länsstyrelser, = Länsstyrelser, Regeringskansli Regeringskansli och stabsmynd. och stabsmynd. MTJ MTJ = Miljö, = Miljö, teknik teknik och och jordbruk jordbruk KULT KULT = Kultur = Kultur UHF RÄTTS FÖRSV AOU AFF EK UPP LRS MTJ KULT Sektor Arbetsgivarverkets medlemmar är indelade i sektorer. Diagrammet ovan visar hur de statstjänstemännen var fördelade sektorsvis i september Den största ökningen av antalet anställda har skett inom den största sektorn Universitet, högskolor och forskning där antalet anställda med individuell lön ökat med ytterligare drygt under året och nu uppgår till arbetstagare. Det innebär att UHF-sektorn nu omfattar över en fjärdedel av samtliga anställda med individuell lön i staten. Även sektorerna Ekonomi och Rättsväsendet har ökat, i bägge fallen med anställda. Störst minskning med nästan arbetstagare uppvisar sektorn Affärsverk, beroende på att SJ har lämnat det statliga avtalsområdet. Försvarsmakten har minskat med 800 anställda. Alla övriga sektorer uppvisar ökningar eller minskningar i storleksordningen färre än 400 anställda. 7

9 Avtalsmässig löneökning enligt RALS 2001 I april 2001 undertecknade parterna på det statliga avtalsområdet det slutliga RALSavtalet, som gällde för tiden 1 april mars Utgångspunkten för RALS-avtalet är lokal lönebildning, där de lokala parterna ska komma överens om lönerevisionstidpunkter, löneutrymme och fördelning på individer. Om lokala parter inte kan enas gäller olika stupstocksregler med garantibelopp som ska tillämpas. För SACO-S är parterna dock överens om att pröva en ny förhandlingsordning utan angivande av några nivåer för löneökningarna. Följande revisionsbelopp (utrymme) gäller per 1 april 2001 vid oenighet då stupstocksreglerna tillämpas: SACO-S OFR SEKO inget angivet utrymme 2,5 procent, dock lägst 420 kr 2,6 procent, dock lägst 420 kr På sid 15 i denna rapport finns en uppskattning av hur stor den faktiska löneutvecklingen har varit under avtalsperioden för RALS

10 Förändring av genomsnittlig fast lön för det statliga kollektivet under statistikperioden september 2000 september 2001 Tabell 1. Genomsnittlig fast lön för det statliga kollektivet september 2000 september 2001 Genomsnittlig fast lön inkl. SJ Genomsnittlig fast lön exkl. SJ sept 2000 sept 2001 ökn % sept 2000 sept 2001 ökn % Män , ,5 Kvinnor , ,6 Samtliga , ,4 Den genomsnittliga månadslönen (grundlön + fasta tillägg) beräknad för årsarbetare steg under statistikperioden med 3,0 procent och uppgick till kr i september En relativt stor del av den uppmätta löneutvecklingen är dock en ren strukturell effekt till följd av att SJ utgått ur statistiken under perioden. Om SJ exkluderas, så uppgår den uppmätta löneutvecklingen i stället till 2,4 procent. I detta ökningstal ingår även vissa andra effekter till följd av strukturella förskjutningar i statistikunderlaget som inträffat under mätperioden och som har påverkat genomsnittslönen (se tabell 2). Av den uppmätta ökningen på 2,4 procent uppskattas närmare hälften bero på eftersläpande lokala lönerevisioner från RALS Eftersom merparten av de lokala lönerevisionerna från RALS 2001 inte ingår i den ordinarie lönestatistiken per september 2001 har Arbetsgivarverket kompletterat lönestatistiken med löneuppgifter från december Den uppskattade löneutvecklingen för det statliga kollektivet under avtalsperioden för RALS 2001 återfinns på sid 15. En statligt anställd kvinnas lön uppgick i genomsnitt till kr i statistiken, vilket motsvarar 86 % av en statsanställd mans lön. Om löner för kvinnor och män som arbetar på samma myndighet och som har likartade arbetsuppgifter jämförs med hjälp av TNS (Nyckel för statistikanalys) uppgick kvinnornas genomsnittslön i stället till 97 procent av männens lön. 9

11 Arbetsgivarverket har utfört en regressionsanalys på TNS-befattningar och myndigheter i lönestatistiken, där inflytandet på löneskillnaderna av objektiva individkaraktäristika beaktats (t.ex. utbildningsnivå, ålder, anställningstid, region, kompetenskategori). Resultatet av denna analys är att drygt 1 procentenhet av ovanstående löneskillnad på 3 procent mellan könen förklaras av skillnader i dessa variabler. För att uppskatta storleken av strukturella effekter i den uppmätta löneökningen på 2,4 procent har Arbetsgivarverket genomfört en standardräkning av statistikmaterialet enligt motsvarande metod, som sedan lång tid används i lönestatistiken för tjänstemän inom den privata sektorn. En standardräkning innebär att strukturen i statistikpopulationen hålls konstant med hänsyn till vissa statistikvariabler mellan två tidpunkter. De variabler som har använts i det här fallet är TNS och tjänstebenämningar (där TNS-klassning saknas) samt tre åldersintervall (16 29 år, år, 50 år). Tabell 2. Strukturrensad löneökning i statistiken mellan september 2000 och september 2001, exklusive SJ Okorrigerad Strukturella Strukturrensad Uppskattad Övrig löneökning effekter löneökning löneökning i löneökning samband med lönerevisioner 2,4 % 0,1 % 2,3 % 1,7 % 0,6 % I den strukturrensade löneökningen (exklusive SJ) på 2,3 procent uppskattas, enligt den enkätundersökning som Arbetsgivarverket gjort om statistikutfallet, 1,1 procentenheter härröra från eftersläpande lokala lönerevisioner från RALS och 0,6 procentenheter från de lokala lönerevisioner från RALS 2001 som var klara och inrapporterade till löneuträkningssystemen vid statistiktillfället i september Övrig löneökning som inträffat under statistikperioden uppgår till 0,6 procent. 10

12 Löneutveckling för identiska individer under statistikperioden september 2000 september 2001 En annan metod som brukar användas i samband med löneutvecklingsanalyser är att mäta löneutvecklingen för identiska individer, dvs. personer som varit anställda vid samma myndighet vid båda mättidpunkterna. Genom att mäta löneutvecklingen för identiska individer elimineras strukturella effekter av hur lönen för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Det bör dock påpekas att samtliga löneökningar till följd av befordringar, omorganisationer, tariffuppflyttningar etc. får fullt genomslag i den uppmätta löneutvecklingen för identiska individer. Tabell 3. Löneökning för identiska individer i statistiken mellan september 2000 och september 2001 Löneökning Uppskattad löneökning Övrig för identiska individer i samband med lönerevisioner löneökning 3,1 % 1,7 % 1,4 % Löneökningen för identiska individer har varit 0,8 procentenheter högre än den strukturrensade kollektiva löneutvecklingen och uppgår till 3,1 procent under statistikperioden. 11

13 Resultat från 2001 års lönestatistikenkät Eftersom merparten av de lokala lönerevisionerna från RALS 2001 inte ingår i den ordinarie lönestatistiken per september 2001 har Arbetsgivarverket kompletterat lönestatistiken med löneuppgifter från december För att få en bild över hur stor löneutvecklingen har varit under avtalsperioden för RALS 2001 har löneutvecklingen för identiska individer mellan september 2000 och september 2001 och identiska individer mellan september 2001 och december 2001 analyserats, bland annat med hjälp av de enkätundersökningar som Arbetsgivarverket årligen gjort för att följa upp vilka orsaker som har påverkat den uppmätta löneutvecklingen i statistiken. I årets enkätundersökning ingår samtliga myndigheter som har 50 eller fler identiska individer i lönestatistiken mellan september 2000 och september Statistikenkäten skickades ut till 155 myndigheter/myndighetsområden. Enkäten besvarades av 96 procent av myndigheterna, som tillsammans omfattar 95 procent av antalet anställda i staten. Den uppmätta löneutvecklingen för identiska individer vid dessa myndigheter uppgick till 3,1 procent för perioden september 2000 september 2001 (period 1) och till 3,1 procent för tremånadersperioden september 2001 december 2001 (period 2). I nedanstående diagram redovisas myndigheternas svar om orsakerna till den uppmätta löneutvecklingen. Diagram 3. Löneutvecklingen för identiska individer, uppdelad på olika delkomponenter 4,0 sept 00 - sept 01 ( period 1 ) sept 01 - dec 01 ( period 2 ) 3,0 3,14 3,10 2,50 Procentenheter 2,0 1,0 1,10 0,62 0,83 0,0 0,14 Löneökning till följd av RALS Löneökning till följd av RALS ,13 0,06 Löneökning till följd av chefsavtalet 0,23 Befordringar m.m. 0,24 0,14 0,16 0,06 0,01 0,02 Lokala tariffer Inlösen av rörliga Andra orsaker tillägg Totalt 12

14 Löneökningar till följd av RALS Period 1 1,10 procentenheter utgörs av eftersläpande löneökningar till följd av RALS Inom sektorerna RÄTTS och UHF är detta särskilt vanligt förekommande. Period 2 Hela ökningen på 0,14 procentenheter består av löneökningar inom polisen till följd av lokala arbetstidsavtal. Löneökningar till följd av RALS 2001 Period 1 Endast 20 procent av myndigheterna har angett att de var helt eller delvis klara med sina lönerevisioner till följd av RALS 2001 under denna period. Dessa lönerevisioner har påverkat den uppmätta löneutvecklingen under perioden med 0,6 procentenheter. Period 2 Flertalet myndigheter har genomfört sina lönerevisioner till följd av RALS 2001 under denna period. Dessa lönerevisioner har påverkat den uppmätta löneutvecklingen med 2,5 procentenheter. Löneökningar till följd av chefsavtalet Löneökningar till följd av chefsavtalet har påverkat den uppmätta löneutvecklingen under statistikperioderna med 0,13 procentenheter (period 1) respektive 0,06 procentenheter (period 2). Andra löneökningar utöver lönerevision, t.ex. i samband med omorganisation, befordringar, förändrade arbetsuppgifter, osakliga löneskillnader etc. Period 1 Över 90 procent av myndigheterna har angett lönehöjningar till följd av omorganisationer, befordringar, förändrade arbetsuppgifter m.m. som en orsak till den uppmätta löneutvecklingen. Lönehöjningarna varierar kraftigt bland myndigheterna från någon tiondels procentenhet till extremfall på över 5 procentenheter. I genomsnitt har dessa lönehöjningar påverkat den uppmätta löneutvecklingen med 0,83 procentenheter. Period 2 För period 2 anger myndigheterna att dessa orsaker i genomsnitt har påverkat den uppmätta löneutvecklingen med 0,23 procentenheter. Löneökningar till följd av uppflyttningar i lokala tarifflönesystem Uppflyttningar i lokala tariffer och andra garantisystem har påverkat den uppmätta löneutvecklingen med i genomsnitt 0,24 procentenheter (period 1) respektive 0,14 procentenheter (period 2). Exempel på områden där denna orsak får 13

15 genomslag i den uppmätta löneutvecklingen är affärsverken, åklagarväsendet, domstolsväsendet, skatteförvaltningen och inom universitet och högskolor. Inlösen av rörliga tillägg Den genomsnittliga effekten av denna skenbara löneökning är 0,06 procentenheter under perioden september 2000 till september 2001 (period 1). Under period 2 är denna orsak till löneutvecklingen försumbar. Andra orsaker Knappt en fjärdedel av myndigheterna anger även andra orsaker som förklaring till den uppmätta löneutvecklingen i statistiken. Flertalet av dessa myndigheter uppger marknadsanpassning som anledning. I genomsnitt har dessa riktade satsningar påverkat löneutvecklingen med 0,16 procentenheter (period 1) respektive 0,02 procentenheter (period 2). 14

16 Uppskattad löneutveckling för det statliga kollektivet under avtalsperioden för RALS 2001 Med utgångspunkt från löneökningen i statistiken mellan september 2000 och september 2001 och orsakerna till löneökningarna enligt resultatet av löneenkäten kan följande uppskattning göras av löneutvecklingen för det statliga kollektivet under avtalsperioden för RALS Ökning i statistiken, sept 2000 sept 2001 Strukturrensad ökning 2,3 % Ökning som härrör från lönerevisioner från RALS ,1 % Resterande ökning i statistiken 1,2 % Därav: Utfall från lönerevisioner från RALS ,6 % Övrig löneökning, sept 00 sept 01 0,6 % Uppskattade ökningar till följd av lönerevisioner från RALS 2001 som ej ingår i statistiken per sept 2001 Lönerevisioner under okt 01 dec 01 2,5 % Avtalade löneökningar för lönerevisioner ej genomförda i dec 01 0,5 % Uppskattad ökning under avtalsperioden för RALS 2001 ca 4,2 % Enligt enkätundersökningen utgörs 2,5 procentenheter av den registrerade ökningen i statistiken mellan september 2001 och december 2001 av de lönerevisioner som genomförts under denna period. Resterande lokala lönerevisioner som inte var klara vid den kompletterande insamlingen till statistiken i december 2001 uppgår till 0,5 procent enligt enkätundersökningen. Totalt uppskattas löneökningen under avtalsperioden för RALS 2001 till ca 4,2 procent, varav 3,6 procent har lagts ut i samband med lokala lönerevisioner och 0,6 procent utgörs av övriga löneökningar som inträffat utöver lönerevisionerna. 15

17 Uppskattad löneökning för identiska individer under avtalsperioden för RALS 2001 Löneökningen för identiska individer under avtalsperioden för RALS 2001 uppskattas på motsvarande sätt som gjordes för det statliga kollektivet. Ökning i statistiken, sept 2000 sept 2001 Ökning för identiska individer 3,1 % Ökning som härrör från lönerevisioner från RALS ,1 % Resterande ökning i statistiken 2,0 % Därav: Utfall från lönerevisioner från RALS ,6 % Övrig löneökning, sept 00 sept 01 1,4 % Uppskattade ökningar till följd av lönerevisioner från RALS 2001 som ej ingår i statistiken per sept 2001 Lönerevisioner under okt 01 dec 01 2,5 % Avtalade löneökningar för lönerevisioner ej genomförda i dec 01 0,5 % Uppskattad ökning under avtalsperioden för RALS 2001 ca 5,0 % Den uppskattade löneutvecklingen för identiska individer är 0,8 procentenheter högre än den strukturrensade kollektiva löneutvecklingen och uppgår till 5,0 procent under avtalsperioden för RALS Diagram 4. Procentuell fördelning av myndigheter i olika löneökningsintervall, identiska individer, avtalsperioden för RALS % 30% 19% 15% 4% 7% -2,99 3,0-3,99 4,0-4,99 5,0-5,99 6,0-6,99 7,0 - Löneökningsintervall (%) 16

18 Den genomsnittliga löneökningen under avtalsperioden för RALS 2001 för de ca 150 medlemmar hos Arbetsgivarverket där antalet identiska individer uppgår till minst 50 i statistiken varierar från knappt 3 procent som lägst till nästan 10 procent som högst. Medianvärdet för löneökningen bland samtliga medlemmar i diagrammet ovan ligger på 5,0 procent. Knappt en fjärdedel av medlemmarna har haft en löneutveckling som understiger 4,0 procent, drygt hälften av medlemmarna har haft en löneutveckling som ligger i intervallet 4,0 till 6,0 procent, och knappt en fjärdedel har haft en löneutveckling som överstiger 6 procent. Diagram 5. Uppskattad löneutveckling för identiska individer per sektor under avtalsperioden för RALS 2001 Procent 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 4,4 4,4 5,1 5,2 Inlösen av rörliga tillägg Lönehöjningar till följd av befordringar och tariffuppflyttningar m.m. Lönehöjningar till följd av RALS 2001 och Chefsavtal 5,3 5,3 5,4 5,6 5,6 5,7 KULT RÄTTS AOU UHF UPP FÖ AFF MTJ LRS EK Staten Sektor 5,0 Som tidigare nämnts har den genomsnittliga löneutvecklingen för identiska individer under avtalsperioden för RALS 2001 uppskattats till 5,0 procent. Inom Arbetsgivarverkets olika sektorer varierar den genomsnittliga löneutvecklingen mellan 4,4 procent och 5,7 procent. Den nedre delen av staplarna ovan visar hur mycket myndigheterna uppskattar att lönerevisioner till följd av RALS 2001 och chefslöneavtalet påverkat den uppmätta löneutvecklingen inom sektorn. Genomsnittet för staten är 3,75 procent. Bland sektorerna varierar denna orsak från 3,24 procentenheter som lägst (RÄTTS) till 4,69 procentenheter som högst (LRS). Av diagrammet ovan framgår också hur mycket befordringar och tariffuppflyttningar påverkat den uppmätta löneutvecklingen för de olika sektorerna. Denna orsak till löneutvecklingen varierar mellan 0,90 procentenheter till 1,68 procentenheter som högst. Inom några sektorer har myndigheter löst in rörliga tillägg i den fasta månadslönen. I diagrammet ovan framgår att inom bl.a. sektorerna Försvaret (FÖ), Affärsverken (AFF) och Ekonomi (EK) har dessa skenbara löneökningar fått ett visst genomslag i den uppmätta löneutvecklingen inom sektorn. 17

19 Diagram 6. Procentuell fördelning av identiska individer i olika löneökningsintervall under perioden för RALS % 14% 16% 13% 13% 9% 6% 5% 3% 3% < 2,0 2,0-2,99 3,0-3,99 4,0-4,99 5,0-5,99 6,0-6,99 7,0-7,99 8,0-8,99 9,0-9,99 > 10,0 Löneökningsintervall (%) I underlaget till diagrammet ovan ingår ca identiska individer som fanns vid de ca 90 myndigheter som i enkätundersökningen angivit att samtliga lönerevisioner till följd av RALS 2001 ingår i den uppmätta löneutvecklingen under perioden september 2000 till december Myndigheter som angivit att eftersläpande lönerevisioner till följd av RALS har påverkat löneutvecklingen under denna period ingår inte. Likaså ingår inte heller de myndigheter som i enkätsvaren angivit att de hade kvarvarande utrymme till följd av RALS 2001 att fördela på individer efter den kompletterande lönestatistikinsamlingen i december Bland de myndigheter som av dessa skäl inte ingår i underlaget återfinns flera av de större myndighetsområdena, som t.ex. polisväsendet, försvarsmakten, domstolsväsendet och kriminalvården. Underlaget ovan ger därför främst en bild av hur utfallet på individnivå har varit på mindre och medelstora myndigheter, men är inte tillräckligt representativt för att man ska kunna dra några säkra slutsatser om utfallet på individnivå för hela det statliga avtalsområdet. Den genomsnittliga löneutvecklingen för ovanstående individer uppgick till 5,5 procent för hela perioden september 2000 till december De individuella löneökningarna uppvisar en stor spridning. Av de anställda har knappt en tredjedel haft en löneutveckling som understiger 3,0 procent under avtalsperioden för RALS En tredjedel av de anställda återfinns i löneökningsintervallet mellan 3,0 och 4,99 procent och drygt en tredjedel har haft löneökningar som överstiger 5,0 procent. Som tidigare påpekats ingår även löneökningar till följd av befordringar och uppflyttningar i tariffsystem i löneökningstalen för identiska individer. Detta förklarar sannolikt en stor del av löneutfallet i de högre löneökningsintervallen ovan. 18

20 Diagram 7. Löneutveckling under avtalsperioden för RALS Identiska individer i åldersintervall Av ovanstående diagram, som omfattar samma individer och mätperiod som i diagram 6, framgår att det finns ett tydligt samband mellan ålder och löneökning (negativt samband). Den genomsnittliga löneökningen under avtalsperioden för RALS 2001 har varit nästan exakt tre gånger högre i den lägsta åldersgruppen år jämfört med åldersgruppen för 60 år och äldre. Diagram 8. Antal män och kvinnor i TNS-nivåer Män Kvinnor Antal TNS-nivå Av de ca identiska individer som finns på de myndigheter som var klara med sina lönerevisioner till följd av RALS 2001 och som inte hade några eftersläpande lönehöjningar från RALS mellan september 2000 och december 2001 är ca individer klassade enligt TNS-systemet (Nyckel för statistikanalys). Fördelningen av dessa individer på olika TNS-nivåer framgår av ovanstående diagram. 19

21 Övergripande kriterier för nivåer i TNS-systemet Nivå 7 Arbetet utförs efter detaljerade anvisningar (arbetsuppgifter av biträdande art) Nivå 6 Arbetet utförs efter allmänna anvisningar (arbetsuppgifter av assisterande art) Nivå 5 Arbetet utförs helt självständigt och baseras på tidigare erfarenhet, praxis eller metoder. Problemen är komplexa men i huvudsak angivna eller definierade (arbetsuppgifter av handläggande art) Nivå 4 Arbetet innehåller betydande inslag av t.ex. planering och metodutveckling (chefer och specialister) Nivå 3 Arbetet är utpräglat nyskapande och problem kräver nya angreppssätt (höga chefer och specialister). Diagram 9. Löneutveckling under avtalsperioden för RALS Identiska individer per TNS-nivå Procent 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 4,9 4,4 Män Kvinnor 6,4 6,4 5,7 5,8 5,6 5,6 5,4 4, TNS-nivå För de ca identiska individer på de myndigheter som var klara med sina lönerevisioner för RALS 2001 och som inte hade några eftersläpande lönehöjningar till följd av RALS har den genomsnittliga löneutvecklingen uppgått till 5,6 procent för män och 5,5 procent för kvinnor under perioden september 2000 till december I ovanstående diagram redovisas löneutvecklingen för de ca individer som är TNS-klassade efter olika TNS-nivåer. Liksom under den föregående avtalsperioden RALS har kvinnor i TNS-nivå 4 och 3 i genomsnitt haft den högsta löneutvecklingen. Skillnaden i löneutveckling i dessa nivåer är ca 1 procentenhet högre för kvinnorna jämfört med männen. I svårighetsnivå 7 och 6 har löneutvecklingen i genomsnitt varit något lägre och här har i stället männen haft en högre löneutveckling än kvinnorna. 20

22 Box 3267, Stockholm Tfn , fax