Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001"

Transkript

1 2002 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001

2 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS

3 Produktion: Arbetsgivarverket, 2002 Grafisk form: Ozelot Konsult AB Tryck: Elanders Novum AB 2

4 Innehåll Förord 5 Det statliga förhandlingsområdets omfattning Avtalsmässig löneökning enligt RALS Förändring av genomsnittlig fast lön för det statliga kollektivet under statistikperioden september 2000 september Löneutveckling för identiska individer under statistikperioden september 2000 september Resultat från 2001 års lönestatistikenkät 12 Uppskattad löneutveckling för det statliga kollektivet under avtalsperioden för RALS Uppskattad löneökning för identiska individer under avtalsperioden för RALS

5 4

6 Förord I januari 2002 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt sätt, ut en enkät till samtliga medlemmar hos Arbetsgivarverket med fler än 50 anställda för att följa upp vilka orsaker som har påverkat den uppmätta löneutvecklingen i lönestatistiken. Ett viktigt syfte med årets enkät har varit att få ett underlag för att kunna uppskatta hur stor den lokala löneutvecklingen har varit under avtalsperioden för RALS Eftersom flertalet myndigheter inte var klara med sina lönerevisioner till följd av RALS 2001 vid den ordinarie mättidpunkten i september 2001 har den ordinarie lönestatistiken kompletterats med löneuppgifter för december Årets enkätundersökning omfattar därför löneutvecklingen under två perioder: dels mellan september 2000 och september 2001, dels mellan september 2001 och december Sifferunderlaget i denna rapport bygger på resultatet från denna undersökning samt uppgifter från den partsgemensamma lönestatistiken per september 2001, kompletterad med löneuppgifter för december Stockholm i maj

7 Det statliga förhandlingsområdets omfattning Diagram 1. Det statliga förhandlingsområdets omfattning 2001 Den partsgemensamma förhandlingsstatistiken för det statliga avtalsområdet omfattar tjänstemän per den 1 september 2001, varav med individuell lön och med annan anställning. I denna siffra ingår inte Försäkringskassornas tjänstemän och inte heller de tjänstemännen hos de icke-obligatoriska medlemmar som Arbetsgivarverket också företräder. Jämfört med motsvarande antal anställda i förhandlingsstatistiken i september 2000 innebär detta att antalet anställda med individuell lön har minskat med ca under statistikperioden september 2000 september Minskningen kan fullt ut hänföras till att SJ med arbetstagare lämnat avtalsområdet under mätperioden. Av de tjänstemännen är knappt män och drygt kvinnor, vilket ger en könsfördelning på 55 procent män och 45 procent kvinnor. Andelen kvinnor har ökat (+ 1 procent). Likaså har genomsnittsåldern hos de statsanställda ökat, och är nu 45 år för båda könen. I båda fallen är ökningarna trendmässiga sedan flera år tillbaka. Av tjänstemännen med individuell lön arbetar knappt 87 procent heltid en svag minskning för tredje året i rad. 6

8 Diagram 2. Antal anställda per sektor, september 2001 Antal annan anställning individuell lön UHF UHF = Universitet, högskolor och forskning = Universitet, högskolor och forskning RÄTTS RÄTTS = Rättsväsendet = Rättsväsendet AFF FÖ = Försvarsmakten = Affärsverk och infrastruktur FÖ AOU = Arbetsliv, omsorg och utbildning = Försvarsmakten AUO AFF = Arbetsliv, = Affärsverk omsorg och och infrastruktur utbildning EK EK = Ekonomi = Ekonomi UPP UPP = Uppdragsbaserad = Uppdragsbaserad verksamhet verksamhet LRS LRS = Länsstyrelser, = Länsstyrelser, Regeringskansli Regeringskansli och stabsmynd. och stabsmynd. MTJ MTJ = Miljö, = Miljö, teknik teknik och och jordbruk jordbruk KULT KULT = Kultur = Kultur UHF RÄTTS FÖRSV AOU AFF EK UPP LRS MTJ KULT Sektor Arbetsgivarverkets medlemmar är indelade i sektorer. Diagrammet ovan visar hur de statstjänstemännen var fördelade sektorsvis i september Den största ökningen av antalet anställda har skett inom den största sektorn Universitet, högskolor och forskning där antalet anställda med individuell lön ökat med ytterligare drygt under året och nu uppgår till arbetstagare. Det innebär att UHF-sektorn nu omfattar över en fjärdedel av samtliga anställda med individuell lön i staten. Även sektorerna Ekonomi och Rättsväsendet har ökat, i bägge fallen med anställda. Störst minskning med nästan arbetstagare uppvisar sektorn Affärsverk, beroende på att SJ har lämnat det statliga avtalsområdet. Försvarsmakten har minskat med 800 anställda. Alla övriga sektorer uppvisar ökningar eller minskningar i storleksordningen färre än 400 anställda. 7

9 Avtalsmässig löneökning enligt RALS 2001 I april 2001 undertecknade parterna på det statliga avtalsområdet det slutliga RALSavtalet, som gällde för tiden 1 april mars Utgångspunkten för RALS-avtalet är lokal lönebildning, där de lokala parterna ska komma överens om lönerevisionstidpunkter, löneutrymme och fördelning på individer. Om lokala parter inte kan enas gäller olika stupstocksregler med garantibelopp som ska tillämpas. För SACO-S är parterna dock överens om att pröva en ny förhandlingsordning utan angivande av några nivåer för löneökningarna. Följande revisionsbelopp (utrymme) gäller per 1 april 2001 vid oenighet då stupstocksreglerna tillämpas: SACO-S OFR SEKO inget angivet utrymme 2,5 procent, dock lägst 420 kr 2,6 procent, dock lägst 420 kr På sid 15 i denna rapport finns en uppskattning av hur stor den faktiska löneutvecklingen har varit under avtalsperioden för RALS

10 Förändring av genomsnittlig fast lön för det statliga kollektivet under statistikperioden september 2000 september 2001 Tabell 1. Genomsnittlig fast lön för det statliga kollektivet september 2000 september 2001 Genomsnittlig fast lön inkl. SJ Genomsnittlig fast lön exkl. SJ sept 2000 sept 2001 ökn % sept 2000 sept 2001 ökn % Män , ,5 Kvinnor , ,6 Samtliga , ,4 Den genomsnittliga månadslönen (grundlön + fasta tillägg) beräknad för årsarbetare steg under statistikperioden med 3,0 procent och uppgick till kr i september En relativt stor del av den uppmätta löneutvecklingen är dock en ren strukturell effekt till följd av att SJ utgått ur statistiken under perioden. Om SJ exkluderas, så uppgår den uppmätta löneutvecklingen i stället till 2,4 procent. I detta ökningstal ingår även vissa andra effekter till följd av strukturella förskjutningar i statistikunderlaget som inträffat under mätperioden och som har påverkat genomsnittslönen (se tabell 2). Av den uppmätta ökningen på 2,4 procent uppskattas närmare hälften bero på eftersläpande lokala lönerevisioner från RALS Eftersom merparten av de lokala lönerevisionerna från RALS 2001 inte ingår i den ordinarie lönestatistiken per september 2001 har Arbetsgivarverket kompletterat lönestatistiken med löneuppgifter från december Den uppskattade löneutvecklingen för det statliga kollektivet under avtalsperioden för RALS 2001 återfinns på sid 15. En statligt anställd kvinnas lön uppgick i genomsnitt till kr i statistiken, vilket motsvarar 86 % av en statsanställd mans lön. Om löner för kvinnor och män som arbetar på samma myndighet och som har likartade arbetsuppgifter jämförs med hjälp av TNS (Nyckel för statistikanalys) uppgick kvinnornas genomsnittslön i stället till 97 procent av männens lön. 9

11 Arbetsgivarverket har utfört en regressionsanalys på TNS-befattningar och myndigheter i lönestatistiken, där inflytandet på löneskillnaderna av objektiva individkaraktäristika beaktats (t.ex. utbildningsnivå, ålder, anställningstid, region, kompetenskategori). Resultatet av denna analys är att drygt 1 procentenhet av ovanstående löneskillnad på 3 procent mellan könen förklaras av skillnader i dessa variabler. För att uppskatta storleken av strukturella effekter i den uppmätta löneökningen på 2,4 procent har Arbetsgivarverket genomfört en standardräkning av statistikmaterialet enligt motsvarande metod, som sedan lång tid används i lönestatistiken för tjänstemän inom den privata sektorn. En standardräkning innebär att strukturen i statistikpopulationen hålls konstant med hänsyn till vissa statistikvariabler mellan två tidpunkter. De variabler som har använts i det här fallet är TNS och tjänstebenämningar (där TNS-klassning saknas) samt tre åldersintervall (16 29 år, år, 50 år). Tabell 2. Strukturrensad löneökning i statistiken mellan september 2000 och september 2001, exklusive SJ Okorrigerad Strukturella Strukturrensad Uppskattad Övrig löneökning effekter löneökning löneökning i löneökning samband med lönerevisioner 2,4 % 0,1 % 2,3 % 1,7 % 0,6 % I den strukturrensade löneökningen (exklusive SJ) på 2,3 procent uppskattas, enligt den enkätundersökning som Arbetsgivarverket gjort om statistikutfallet, 1,1 procentenheter härröra från eftersläpande lokala lönerevisioner från RALS och 0,6 procentenheter från de lokala lönerevisioner från RALS 2001 som var klara och inrapporterade till löneuträkningssystemen vid statistiktillfället i september Övrig löneökning som inträffat under statistikperioden uppgår till 0,6 procent. 10

12 Löneutveckling för identiska individer under statistikperioden september 2000 september 2001 En annan metod som brukar användas i samband med löneutvecklingsanalyser är att mäta löneutvecklingen för identiska individer, dvs. personer som varit anställda vid samma myndighet vid båda mättidpunkterna. Genom att mäta löneutvecklingen för identiska individer elimineras strukturella effekter av hur lönen för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Det bör dock påpekas att samtliga löneökningar till följd av befordringar, omorganisationer, tariffuppflyttningar etc. får fullt genomslag i den uppmätta löneutvecklingen för identiska individer. Tabell 3. Löneökning för identiska individer i statistiken mellan september 2000 och september 2001 Löneökning Uppskattad löneökning Övrig för identiska individer i samband med lönerevisioner löneökning 3,1 % 1,7 % 1,4 % Löneökningen för identiska individer har varit 0,8 procentenheter högre än den strukturrensade kollektiva löneutvecklingen och uppgår till 3,1 procent under statistikperioden. 11

13 Resultat från 2001 års lönestatistikenkät Eftersom merparten av de lokala lönerevisionerna från RALS 2001 inte ingår i den ordinarie lönestatistiken per september 2001 har Arbetsgivarverket kompletterat lönestatistiken med löneuppgifter från december För att få en bild över hur stor löneutvecklingen har varit under avtalsperioden för RALS 2001 har löneutvecklingen för identiska individer mellan september 2000 och september 2001 och identiska individer mellan september 2001 och december 2001 analyserats, bland annat med hjälp av de enkätundersökningar som Arbetsgivarverket årligen gjort för att följa upp vilka orsaker som har påverkat den uppmätta löneutvecklingen i statistiken. I årets enkätundersökning ingår samtliga myndigheter som har 50 eller fler identiska individer i lönestatistiken mellan september 2000 och september Statistikenkäten skickades ut till 155 myndigheter/myndighetsområden. Enkäten besvarades av 96 procent av myndigheterna, som tillsammans omfattar 95 procent av antalet anställda i staten. Den uppmätta löneutvecklingen för identiska individer vid dessa myndigheter uppgick till 3,1 procent för perioden september 2000 september 2001 (period 1) och till 3,1 procent för tremånadersperioden september 2001 december 2001 (period 2). I nedanstående diagram redovisas myndigheternas svar om orsakerna till den uppmätta löneutvecklingen. Diagram 3. Löneutvecklingen för identiska individer, uppdelad på olika delkomponenter 4,0 sept 00 - sept 01 ( period 1 ) sept 01 - dec 01 ( period 2 ) 3,0 3,14 3,10 2,50 Procentenheter 2,0 1,0 1,10 0,62 0,83 0,0 0,14 Löneökning till följd av RALS Löneökning till följd av RALS ,13 0,06 Löneökning till följd av chefsavtalet 0,23 Befordringar m.m. 0,24 0,14 0,16 0,06 0,01 0,02 Lokala tariffer Inlösen av rörliga Andra orsaker tillägg Totalt 12

14 Löneökningar till följd av RALS Period 1 1,10 procentenheter utgörs av eftersläpande löneökningar till följd av RALS Inom sektorerna RÄTTS och UHF är detta särskilt vanligt förekommande. Period 2 Hela ökningen på 0,14 procentenheter består av löneökningar inom polisen till följd av lokala arbetstidsavtal. Löneökningar till följd av RALS 2001 Period 1 Endast 20 procent av myndigheterna har angett att de var helt eller delvis klara med sina lönerevisioner till följd av RALS 2001 under denna period. Dessa lönerevisioner har påverkat den uppmätta löneutvecklingen under perioden med 0,6 procentenheter. Period 2 Flertalet myndigheter har genomfört sina lönerevisioner till följd av RALS 2001 under denna period. Dessa lönerevisioner har påverkat den uppmätta löneutvecklingen med 2,5 procentenheter. Löneökningar till följd av chefsavtalet Löneökningar till följd av chefsavtalet har påverkat den uppmätta löneutvecklingen under statistikperioderna med 0,13 procentenheter (period 1) respektive 0,06 procentenheter (period 2). Andra löneökningar utöver lönerevision, t.ex. i samband med omorganisation, befordringar, förändrade arbetsuppgifter, osakliga löneskillnader etc. Period 1 Över 90 procent av myndigheterna har angett lönehöjningar till följd av omorganisationer, befordringar, förändrade arbetsuppgifter m.m. som en orsak till den uppmätta löneutvecklingen. Lönehöjningarna varierar kraftigt bland myndigheterna från någon tiondels procentenhet till extremfall på över 5 procentenheter. I genomsnitt har dessa lönehöjningar påverkat den uppmätta löneutvecklingen med 0,83 procentenheter. Period 2 För period 2 anger myndigheterna att dessa orsaker i genomsnitt har påverkat den uppmätta löneutvecklingen med 0,23 procentenheter. Löneökningar till följd av uppflyttningar i lokala tarifflönesystem Uppflyttningar i lokala tariffer och andra garantisystem har påverkat den uppmätta löneutvecklingen med i genomsnitt 0,24 procentenheter (period 1) respektive 0,14 procentenheter (period 2). Exempel på områden där denna orsak får 13

15 genomslag i den uppmätta löneutvecklingen är affärsverken, åklagarväsendet, domstolsväsendet, skatteförvaltningen och inom universitet och högskolor. Inlösen av rörliga tillägg Den genomsnittliga effekten av denna skenbara löneökning är 0,06 procentenheter under perioden september 2000 till september 2001 (period 1). Under period 2 är denna orsak till löneutvecklingen försumbar. Andra orsaker Knappt en fjärdedel av myndigheterna anger även andra orsaker som förklaring till den uppmätta löneutvecklingen i statistiken. Flertalet av dessa myndigheter uppger marknadsanpassning som anledning. I genomsnitt har dessa riktade satsningar påverkat löneutvecklingen med 0,16 procentenheter (period 1) respektive 0,02 procentenheter (period 2). 14

16 Uppskattad löneutveckling för det statliga kollektivet under avtalsperioden för RALS 2001 Med utgångspunkt från löneökningen i statistiken mellan september 2000 och september 2001 och orsakerna till löneökningarna enligt resultatet av löneenkäten kan följande uppskattning göras av löneutvecklingen för det statliga kollektivet under avtalsperioden för RALS Ökning i statistiken, sept 2000 sept 2001 Strukturrensad ökning 2,3 % Ökning som härrör från lönerevisioner från RALS ,1 % Resterande ökning i statistiken 1,2 % Därav: Utfall från lönerevisioner från RALS ,6 % Övrig löneökning, sept 00 sept 01 0,6 % Uppskattade ökningar till följd av lönerevisioner från RALS 2001 som ej ingår i statistiken per sept 2001 Lönerevisioner under okt 01 dec 01 2,5 % Avtalade löneökningar för lönerevisioner ej genomförda i dec 01 0,5 % Uppskattad ökning under avtalsperioden för RALS 2001 ca 4,2 % Enligt enkätundersökningen utgörs 2,5 procentenheter av den registrerade ökningen i statistiken mellan september 2001 och december 2001 av de lönerevisioner som genomförts under denna period. Resterande lokala lönerevisioner som inte var klara vid den kompletterande insamlingen till statistiken i december 2001 uppgår till 0,5 procent enligt enkätundersökningen. Totalt uppskattas löneökningen under avtalsperioden för RALS 2001 till ca 4,2 procent, varav 3,6 procent har lagts ut i samband med lokala lönerevisioner och 0,6 procent utgörs av övriga löneökningar som inträffat utöver lönerevisionerna. 15

17 Uppskattad löneökning för identiska individer under avtalsperioden för RALS 2001 Löneökningen för identiska individer under avtalsperioden för RALS 2001 uppskattas på motsvarande sätt som gjordes för det statliga kollektivet. Ökning i statistiken, sept 2000 sept 2001 Ökning för identiska individer 3,1 % Ökning som härrör från lönerevisioner från RALS ,1 % Resterande ökning i statistiken 2,0 % Därav: Utfall från lönerevisioner från RALS ,6 % Övrig löneökning, sept 00 sept 01 1,4 % Uppskattade ökningar till följd av lönerevisioner från RALS 2001 som ej ingår i statistiken per sept 2001 Lönerevisioner under okt 01 dec 01 2,5 % Avtalade löneökningar för lönerevisioner ej genomförda i dec 01 0,5 % Uppskattad ökning under avtalsperioden för RALS 2001 ca 5,0 % Den uppskattade löneutvecklingen för identiska individer är 0,8 procentenheter högre än den strukturrensade kollektiva löneutvecklingen och uppgår till 5,0 procent under avtalsperioden för RALS Diagram 4. Procentuell fördelning av myndigheter i olika löneökningsintervall, identiska individer, avtalsperioden för RALS % 30% 19% 15% 4% 7% -2,99 3,0-3,99 4,0-4,99 5,0-5,99 6,0-6,99 7,0 - Löneökningsintervall (%) 16

18 Den genomsnittliga löneökningen under avtalsperioden för RALS 2001 för de ca 150 medlemmar hos Arbetsgivarverket där antalet identiska individer uppgår till minst 50 i statistiken varierar från knappt 3 procent som lägst till nästan 10 procent som högst. Medianvärdet för löneökningen bland samtliga medlemmar i diagrammet ovan ligger på 5,0 procent. Knappt en fjärdedel av medlemmarna har haft en löneutveckling som understiger 4,0 procent, drygt hälften av medlemmarna har haft en löneutveckling som ligger i intervallet 4,0 till 6,0 procent, och knappt en fjärdedel har haft en löneutveckling som överstiger 6 procent. Diagram 5. Uppskattad löneutveckling för identiska individer per sektor under avtalsperioden för RALS 2001 Procent 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 4,4 4,4 5,1 5,2 Inlösen av rörliga tillägg Lönehöjningar till följd av befordringar och tariffuppflyttningar m.m. Lönehöjningar till följd av RALS 2001 och Chefsavtal 5,3 5,3 5,4 5,6 5,6 5,7 KULT RÄTTS AOU UHF UPP FÖ AFF MTJ LRS EK Staten Sektor 5,0 Som tidigare nämnts har den genomsnittliga löneutvecklingen för identiska individer under avtalsperioden för RALS 2001 uppskattats till 5,0 procent. Inom Arbetsgivarverkets olika sektorer varierar den genomsnittliga löneutvecklingen mellan 4,4 procent och 5,7 procent. Den nedre delen av staplarna ovan visar hur mycket myndigheterna uppskattar att lönerevisioner till följd av RALS 2001 och chefslöneavtalet påverkat den uppmätta löneutvecklingen inom sektorn. Genomsnittet för staten är 3,75 procent. Bland sektorerna varierar denna orsak från 3,24 procentenheter som lägst (RÄTTS) till 4,69 procentenheter som högst (LRS). Av diagrammet ovan framgår också hur mycket befordringar och tariffuppflyttningar påverkat den uppmätta löneutvecklingen för de olika sektorerna. Denna orsak till löneutvecklingen varierar mellan 0,90 procentenheter till 1,68 procentenheter som högst. Inom några sektorer har myndigheter löst in rörliga tillägg i den fasta månadslönen. I diagrammet ovan framgår att inom bl.a. sektorerna Försvaret (FÖ), Affärsverken (AFF) och Ekonomi (EK) har dessa skenbara löneökningar fått ett visst genomslag i den uppmätta löneutvecklingen inom sektorn. 17

19 Diagram 6. Procentuell fördelning av identiska individer i olika löneökningsintervall under perioden för RALS % 14% 16% 13% 13% 9% 6% 5% 3% 3% < 2,0 2,0-2,99 3,0-3,99 4,0-4,99 5,0-5,99 6,0-6,99 7,0-7,99 8,0-8,99 9,0-9,99 > 10,0 Löneökningsintervall (%) I underlaget till diagrammet ovan ingår ca identiska individer som fanns vid de ca 90 myndigheter som i enkätundersökningen angivit att samtliga lönerevisioner till följd av RALS 2001 ingår i den uppmätta löneutvecklingen under perioden september 2000 till december Myndigheter som angivit att eftersläpande lönerevisioner till följd av RALS har påverkat löneutvecklingen under denna period ingår inte. Likaså ingår inte heller de myndigheter som i enkätsvaren angivit att de hade kvarvarande utrymme till följd av RALS 2001 att fördela på individer efter den kompletterande lönestatistikinsamlingen i december Bland de myndigheter som av dessa skäl inte ingår i underlaget återfinns flera av de större myndighetsområdena, som t.ex. polisväsendet, försvarsmakten, domstolsväsendet och kriminalvården. Underlaget ovan ger därför främst en bild av hur utfallet på individnivå har varit på mindre och medelstora myndigheter, men är inte tillräckligt representativt för att man ska kunna dra några säkra slutsatser om utfallet på individnivå för hela det statliga avtalsområdet. Den genomsnittliga löneutvecklingen för ovanstående individer uppgick till 5,5 procent för hela perioden september 2000 till december De individuella löneökningarna uppvisar en stor spridning. Av de anställda har knappt en tredjedel haft en löneutveckling som understiger 3,0 procent under avtalsperioden för RALS En tredjedel av de anställda återfinns i löneökningsintervallet mellan 3,0 och 4,99 procent och drygt en tredjedel har haft löneökningar som överstiger 5,0 procent. Som tidigare påpekats ingår även löneökningar till följd av befordringar och uppflyttningar i tariffsystem i löneökningstalen för identiska individer. Detta förklarar sannolikt en stor del av löneutfallet i de högre löneökningsintervallen ovan. 18

20 Diagram 7. Löneutveckling under avtalsperioden för RALS Identiska individer i åldersintervall Av ovanstående diagram, som omfattar samma individer och mätperiod som i diagram 6, framgår att det finns ett tydligt samband mellan ålder och löneökning (negativt samband). Den genomsnittliga löneökningen under avtalsperioden för RALS 2001 har varit nästan exakt tre gånger högre i den lägsta åldersgruppen år jämfört med åldersgruppen för 60 år och äldre. Diagram 8. Antal män och kvinnor i TNS-nivåer Män Kvinnor Antal TNS-nivå Av de ca identiska individer som finns på de myndigheter som var klara med sina lönerevisioner till följd av RALS 2001 och som inte hade några eftersläpande lönehöjningar från RALS mellan september 2000 och december 2001 är ca individer klassade enligt TNS-systemet (Nyckel för statistikanalys). Fördelningen av dessa individer på olika TNS-nivåer framgår av ovanstående diagram. 19

21 Övergripande kriterier för nivåer i TNS-systemet Nivå 7 Arbetet utförs efter detaljerade anvisningar (arbetsuppgifter av biträdande art) Nivå 6 Arbetet utförs efter allmänna anvisningar (arbetsuppgifter av assisterande art) Nivå 5 Arbetet utförs helt självständigt och baseras på tidigare erfarenhet, praxis eller metoder. Problemen är komplexa men i huvudsak angivna eller definierade (arbetsuppgifter av handläggande art) Nivå 4 Arbetet innehåller betydande inslag av t.ex. planering och metodutveckling (chefer och specialister) Nivå 3 Arbetet är utpräglat nyskapande och problem kräver nya angreppssätt (höga chefer och specialister). Diagram 9. Löneutveckling under avtalsperioden för RALS Identiska individer per TNS-nivå Procent 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 4,9 4,4 Män Kvinnor 6,4 6,4 5,7 5,8 5,6 5,6 5,4 4, TNS-nivå För de ca identiska individer på de myndigheter som var klara med sina lönerevisioner för RALS 2001 och som inte hade några eftersläpande lönehöjningar till följd av RALS har den genomsnittliga löneutvecklingen uppgått till 5,6 procent för män och 5,5 procent för kvinnor under perioden september 2000 till december I ovanstående diagram redovisas löneutvecklingen för de ca individer som är TNS-klassade efter olika TNS-nivåer. Liksom under den föregående avtalsperioden RALS har kvinnor i TNS-nivå 4 och 3 i genomsnitt haft den högsta löneutvecklingen. Skillnaden i löneutveckling i dessa nivåer är ca 1 procentenhet högre för kvinnorna jämfört med männen. I svårighetsnivå 7 och 6 har löneutvecklingen i genomsnitt varit något lägre och här har i stället männen haft en högre löneutveckling än kvinnorna. 20

22 Box 3267, Stockholm Tfn , fax

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 FÖRORD I februari 1999 skickade Arbetsgivarverket ut en enkät till samtliga myndigheter med fler

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1998 till september 1999 FÖRORD I januari 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt sätt, ut en enkät till samtliga

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 1999 till september 2000 avtalsperioden för RALS 1998 2001 FÖRORD I december 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2003 till september 2004 Löneutveckling till följd av RALS 2002-2004 2005-05--25 0505-0450-21 2 Innehåll Förord 5 Det statliga avtalsområdet

Läs mer

Löneutveckling på det statliga området

Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling på det statliga området Den första lönerevisionen i RALS 2007 2010 Dnr 0906-0314-21 Rapportserie 2009:2 Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket 2009 Löneutveckling på det statliga området Den

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling till följd av RALS 2007-2010 under statistikperioden september 2007 september 2010 Rapportserie 2011:6 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det

Läs mer

Löneutveckling på det statliga området

Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling på det statliga området Uppskattad löneutveckling hittills till följd av RALS 2007 2010 under statistikperioden september 2007 september 2009 Rapportserie 2010:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2011 - september 2012 Avtalsperioden 2010-2012 Rapportserie 2013:5 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM På statens område har

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2014 september 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0174 Förord Inom det statliga avtalsområdet sker fortlöpande förändringar av antal

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2007 Rapportserie 2008:2 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012 Rapportserie 2013:7 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem

PRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem PRESSMEDDELANDE För ytterligare upplysningar, kontakta: Gunilla Hansén-Larson tfn 08-700 14 61, 070-514 61 00, Elisabet Sundén Ingeström, tfn 08-700 14 05 22 maj 2002 Osakliga löneskillnader ett överdrivet

Läs mer

Lönerapport 2008 Maj 2009

Lönerapport 2008 Maj 2009 Lönerapport 28 Maj 29 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 28 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0373 Förord I Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Lönerapport 2011 Augusti 2012

Lönerapport 2011 Augusti 2012 Lönerapport 2011 Augusti 2012 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 2011 men innehåller även jämförelser med tidigare år.

Läs mer

SPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016

SPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016 SPV styrelsemöte nr 3-16 Bilaga 12a Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar

Läs mer

Lönerapport 2010 Juli 2011

Lönerapport 2010 Juli 2011 Lönerapport 21 Juli 211 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 21 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer

LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet

LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet www.likalon.nu Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Stureplan 4c, 114 35 Stockholm Tel 08-611 17

Läs mer

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004 Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt

Läs mer

Lönestatistiken avser dels högskolan (medicinska fakulteterna) dels vissa statliga myndigheter. Uppgifterna finns också på Läkarförbundet hemsida.

Lönestatistiken avser dels högskolan (medicinska fakulteterna) dels vissa statliga myndigheter. Uppgifterna finns också på Läkarförbundet hemsida. Nr 5/2012 2013-03-25 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Statlig lönestatistik september 2012 Lönestatistiken avser dels högskolan (medicinska fakulteterna) dels vissa statliga myndigheter.

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

Arbetsgivarverkets system för statistikinlämning Kompletterande frågor om statistiken

Arbetsgivarverkets system för statistikinlämning Kompletterande frågor om statistiken PM 2014-08-12 Arbetsgivarverkets system för statistikinlämning Kompletterande frågor om statistiken Innehåll Inledning... 2 Fråga 1... 3 Fråga 2... 4 Fråga 3a... 4 Fråga 3b... 4 Fråga 3c... 4 Fråga 4a...

Läs mer

Lönestrukturstatistik 2009

Lönestrukturstatistik 2009 Löner och arbetskraftskostnader 2010 Lönestrukturstatistik 2009 Utbildningens inverkan på lönen störst bland löntagare inom kommunsektorn år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över lönestrukturer

Läs mer

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T 2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med

Läs mer

LÖNESTATISTIK. Att använda. Lönestatistik

LÖNESTATISTIK. Att använda. Lönestatistik LÖNESTATISTIK Att använda Lönestatistik INNEHÅLL Lönestatistik... 3 Vad visar lönestatistiken... 4 Heltidslön... 4 Medellön... 5 Medianlön... 5 Percentil... 6 Att jämföra olika grupper... 7 Procent...

Läs mer

Statistikunderlag till förtroendevalda inom landstinget inför lönerevisionen 2012

Statistikunderlag till förtroendevalda inom landstinget inför lönerevisionen 2012 Statistikunderlag till förtroendevalda inom landstinget inför lönerevisionen 2012 Sveriges Ingenjörer använder två olika statistikkällor för offentliga sektorn. Dels används resultaten från vår löneenkät

Läs mer

Sveriges Ingenjörers chefslönestatistik

Sveriges Ingenjörers chefslönestatistik Sveriges Ingenjörers chefslönestatistik 2 Sveriges Ingenjörers chefslönestatistik Innehåll De höga krav som följer med chefskapet ska synas på lönen... 3 Chefslönestatistik... 4 Saco Lönesök även för dig

Läs mer

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar Löner m m 1. Löneprinciper Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. BILAGA A LÖNER M M Bilaga A Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgi erna

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

KVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE

KVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE KVINNOR HAR 3 500 KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE 2 Sammanfattning OFÖRKLARADE LÖNESKILLNADER MELLAN KÖNEN INOM JUSEKS MEDLEMSGRUPPER

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

En information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information.

En information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information. Bilaga 2 LOKALT LÖNEAVTAL Inledning Det traditionella centrala löneavtalet anger hur löneökningarna ska räknas fram, t ex i kronor, procent och fördelning av potter. Detta avtal är ett alternativ och anger

Läs mer

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen inför lönerevisionen 2012

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen inför lönerevisionen 2012 Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen inför lönerevisionen 2012 Sveriges Ingenjörer använder två olika statistikkällor för offentliga sektorn. Dels används resultaten från vår löneenkät

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2017

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2017 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2017 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Utländsk bakgrund i staten

Utländsk bakgrund i staten Utländsk bakgrund i staten Rapportserie 2008:5 Arbetsgivarverket Utländsk bakgrund i staten år 2007 2008-10-16 Dnr: 0809-0486 Innehåll Utländsk bakgrund i staten år 2007 3 Sammanfattning 3 Statistik

Läs mer

Ditt ansvar ska synas på lönen

Ditt ansvar ska synas på lönen Din chefslön 2017 2 Ditt ansvar ska synas på lönen Att vara chef kan vara det roligaste och mest utvecklande du gör i ditt arbetsliv, men det kan också vara tufft och innebära stora utmaningar. Du ska

Läs mer

Utländsk bakgrund i staten 2006

Utländsk bakgrund i staten 2006 Utländsk bakgrund i staten 2006 2007-08-06 0707-0436-15 Innehåll Utländsk bakgrund i staten 3 Sammanfattning 3 Statistik om utländsk bakgrund 4 Andelen anställda med utländsk bakgrund ökar snabbare i

Läs mer

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan

Läs mer

Cirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för

Cirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för Cirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Arbetslivsenheten Datum:

Läs mer

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige 2013 års lönestatistik Ingenjörer bidrar till snabb utveckling och hög tillväxt hos sina arbetsgivare det ska märkas på lönen. Sverige är beroende av kompetenta

Läs mer

Arbetad tid och frånvaro

Arbetad tid och frånvaro Arbetad tid och frånvaro Tidsanvändningsstatistik 2006 2009 Rapportserie 2011:1 Arbetsgivarverket Arbetad tid och frånvaro Tidsanvändningsstatistik 2006-2009 2011-01-26 Dnr 1101-0034 Innehåll Om arbetad

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet 2003 Statistikperioden september 2001 till september 2002 första lönerevisionen enligt RALS 2002 2004 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet statistikperioden

Läs mer

Sveriges Veterinärförbund Lönestatistik Staten 2008 090508 (ml statistik/lönestat statl 08)

Sveriges Veterinärförbund Lönestatistik Staten 2008 090508 (ml statistik/lönestat statl 08) Veterinärförbundets lönestatistik 2008 för bl a statligt anställda veterinärer Förbundet tackar alla som har bidragit med uppgifter till statistiken. Av inkomna svar har 521 bearbetats. Den totala svarsprocenten

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

AVSKAFFA TJEJTAXAN NU

AVSKAFFA TJEJTAXAN NU Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007. AVSKAFFA TJEJTAXAN NU Ingångslöneskillnaderna ökar dramatiskt 2 Om Juseks arbetsmarknadsundersökning

Läs mer

Kollektivavtal om löner inom ramen för RALS avseende revisionstidpunkterna 1 oktober 2016 (1 bilaga)

Kollektivavtal om löner inom ramen för RALS avseende revisionstidpunkterna 1 oktober 2016 (1 bilaga) 2016-10-21 FM2016-21780:1 Sida 1 (5) Sändlista Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Martin Schönning,,

Läs mer

Teknisk not: Lönealgoritmen

Teknisk not: Lönealgoritmen Teknisk not: Lönealgoritmen Konjunkturlönestatistiken, som räknas till den officiella lönestatistiken, har som huvudsyfte att belysa nivån på arbetstagarnas löner i Sverige och hur dessa utvecklas. Konjunkturlönestatistiken

Läs mer

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014.

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. Löneläget 2014 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. 1 2 Innehåll Inledning 4 Varför samlar vi in lönestatistik? Definitioner Löneutveckling 5 Landsting 6 Tabell och fakta

Läs mer

Lönestatistik. Avser lönenivåerna 2012

Lönestatistik. Avser lönenivåerna 2012 Lönestatistik Avser lönenivåerna 2012 Innehåll Förord 3 Allmänt 4 5 Varför samlar vi in lönestatistik år efter år 4 Definitioner 4 Sektorsfördelning 4 Fakta 4 Löneutveckling 5 Landsting 6 7 Fakta 6 L1.

Läs mer

Så mycket tjänar ingenjörscheferna. Juni 2013

Så mycket tjänar ingenjörscheferna. Juni 2013 Så mycket tjänar ingenjörscheferna i Sverige Juni 2013 2 Så mycket tjänar ingenjörschefer i Sverige Sverige är beroende av kompetenta chefer. Cheferna tar ett stort ansvar för utveckling och kvalitet hos

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2013 års löneenkät

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2013 års löneenkät Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2013 års löneenkät 2 Löneenkät 2013 Innehåll Tack 3 Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor

Läs mer

Enkätundersökning 2015 utvärdering RALS-T

Enkätundersökning 2015 utvärdering RALS-T Enkätundersökning 2015 utvärdering RALS-T Bakgrund Som vid den tidigare utvärderingen av lönebildningsprocessen genomfördes även denna gång en enkätundersökning. Enkäten skickades ut i april månad 2015

Läs mer

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna 1 Gemensamma utgångspunkter Avtalets inriktning är att uppnå en lönebildning som både arbetsgivaren och den enskilde tjänstemannen kan förstå och acceptera. Lönebildningen

Läs mer

Månadslöner inom den privata sektorn

Månadslöner inom den privata sektorn Löner och arbetskraftskostnader 2011 Månadslöner inom den privata sektorn Lönerna för månadsavlönade löntagare inom den privata sektorn 3 255 euro i oktober 2010 Enligt Statistikcentralen var lönen för

Läs mer

Lönestrukturstatistik 2012

Lönestrukturstatistik 2012 Löner och arbetskraftskostnader 2013 Lönestrukturstatistik 2012 Statens medellöner har ökat mest av arbetsgivarsektorerna åren 2003-2012 Enligt Statistikcentralens lönestrukturstatistik var den genomsnittliga

Läs mer

Medellön anger genomsnittslönen, det vill säga den totala lönesumman dividerad med antalet observationer. Stockholm i januari 2008

Medellön anger genomsnittslönen, det vill säga den totala lönesumman dividerad med antalet observationer. Stockholm i januari 2008 Medlemsinformation. Jusektidningen februari 2008. Tryckt hos Sörmlands Grafiska AB. LÖNESTATISTIK 2007 I detta material presenteras Juseks statistik över löneläget i september 2007. Statistiken kan tjäna

Läs mer

Ditt ansvar ska synas på lönen

Ditt ansvar ska synas på lönen Din chefslön 2015 2 Ditt ansvar ska synas på lönen Att vara chef kan vara det roligaste och mest utvecklande du gör i ditt arbetsliv, men det kan också vara tufft och innebära stora utmaningar. Du ska

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling.

Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling. Avtal om löner m m 1 Löner 1.1 Regler för lönesättning Gemensamma utgångspunkter Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling. Det är av stor vikt

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Chefsavtal. I lydelse från och med den 1 oktober 2010 resp. 1 januari 2011. Publicerat den 9 maj 2011.

Chefsavtal. I lydelse från och med den 1 oktober 2010 resp. 1 januari 2011. Publicerat den 9 maj 2011. Chefsavtal I lydelse från och med den 1 oktober 2010 resp. 1 januari 2011 Publicerat den 9 maj 2011. 2 Innehållsförteckning Förord... 3 Chefsavtal... 4 Tillämpningsområde... 4 1... 4 2... 4 Vissa definitioner...

Läs mer

Folkbildningsförbundet. Folkbildningsförbundet Lärarnas samverkansråd Teaterförbundet Handelsanställdas förbund

Folkbildningsförbundet. Folkbildningsförbundet Lärarnas samverkansråd Teaterförbundet Handelsanställdas förbund Förhandlingsprotokoll Ärende: Överenskommelse om allmänna anställningsvillkor och löner för perioden 2012-09-01 2014-08-31 för cirkelledare m.fl.ledare/lärare. Tid: 2013-01-09 Plats Parter Justeras av

Läs mer

Redovisning av statsbidraget för karriärtjänster 2016

Redovisning av statsbidraget för karriärtjänster 2016 Senast uppdaterad: 2017-02-21 1 (13) Redovisning av statsbidraget för karriärtjänster Sammanfattning Under betalade Skolverket ut drygt 1,2 miljarder kronor i statsbidrag till huvudmän som inrättat karriärtjänster

Läs mer

Ditt ansvar ska synas på lönen

Ditt ansvar ska synas på lönen Din chefslön 2016 2 Ditt ansvar ska synas på lönen Att vara chef kan vara det roligaste och mest utvecklande du gör i ditt arbetsliv, men det kan också vara tufft och innebära stora utmaningar. Du ska

Läs mer

Bilaga 6. Statlig styrning

Bilaga 6. Statlig styrning Bilaga 6 Statlig styrning Bilaga 6 Statlig styrning Innehållsförteckning 1 Inledning...5 2 Uppföljning av den ekonomiska styrningen...5 3 Utvecklingen inom statsförvaltningen...5 4 Statsförvaltningens

Läs mer

Lönestatistik 2014 för företagsläkare och skolläkare

Lönestatistik 2014 för företagsläkare och skolläkare Stockholm 2015-04-13 Till Läkarförbundets lokal- och yrkesföreningar Nr 8 2015 Lönestatistik 2014 för företagsläkare och skolläkare Bakgrund och syfte Läkarförbundet skickade i januari 2015 ut en enkät

Läs mer

Lönestatistik 2013 Advokatbyråer

Lönestatistik 2013 Advokatbyråer Lönestatistik 2013 Advokatbyråer Din lön Statistiken är baserad på löneenkäter som Jusek har samlat in under oktober 2013, från yrkesverksamma medlemmar anställda vid advokatbyrå*. Samtliga löneuppgifter

Läs mer

Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys

Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys 1 (8) Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys Sammanfattning Det finns höga förväntningar på Uppsala kommuns arbete med normkritiskt jämställdhetsarbete, inte minst ur ett arbetsgivarperspektiv. Även

Läs mer

Lönestatistik september Södra Sverige Anställda exklusive chefer

Lönestatistik september Södra Sverige Anställda exklusive chefer Lönestatistik september 2016 Södra Sverige Anställda exklusive chefer Om statistiken Arbetsgivarverket producerar lönestatistik för anställda inom det statliga avtalsområdet två gånger per år, i september

Läs mer

Lönestatistik september Hela riket Anställda exklusive chefer

Lönestatistik september Hela riket Anställda exklusive chefer Lönestatistik september 2016 Hela riket Anställda exklusive chefer Om statistiken Arbetsgivarverket producerar lönestatistik för anställda inom det statliga avtalsområdet två gånger per år, i september

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS )

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS ) Avtal Bilaga 1 2016-10-05 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket Seko, Service- och kommunikationsfacket Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS

Läs mer

Guide till Saco Lönesök. Guide till Saco Lönesök

Guide till Saco Lönesök. Guide till Saco Lönesök Guide till Saco Lönesök Guide till Saco Lönesök Guide för att komma igång med Saco Lönesök Du når Saco Lönesök genom att logga in på ditt förbunds medlemssidor. Vad är Saco Lönesök? Saco Lönesök är en

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2017 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden. www.pwc.se/riskpremiestudien

Läs mer

Arbetstid Arbetstidslagen (1982:673) gäller med nedanstående ändringar och tillägg.

Arbetstid Arbetstidslagen (1982:673) gäller med nedanstående ändringar och tillägg. Sverige Arbetstid Arbetstidslagen (1982:673) gäller med nedanstående ändringar och tillägg. Ordinarie arbetstid per vecka Ordinarie arbetstid för heltidsanställd är 40 timmar i genomsnitt per vecka. För

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2008 Kvartal 2

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2008 Kvartal 2 ARBETSMARKNADSRAPPORT 8 Kvartal Ny rekordlåg arbetslöshet bland Jusekmedlemmar Andelen av Juseks medlemmar anslutna till Akademikernas erkända a-kassa med arbetslöshetsersättning har fortsatt minska under

Läs mer

Det handlar om lika villkor undersökning om jämställdhetsplaner och lönekartläggningar

Det handlar om lika villkor undersökning om jämställdhetsplaner och lönekartläggningar Det handlar om lika villkor undersökning om jämställdhetsplaner och lönekartläggningar Inledning Under våren 2012 presenterade GS rapporten Jämställt arbetsliv ett arbete på lika villkor. Rapporten syftade

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ Utveckling och utbildning Alla statligt anställda ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete, det har de statliga arbetsgivarna och de fackliga

Läs mer

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,

Läs mer

Löner i privat sektor, mars 2007

Löner i privat sektor, mars 2007 Löner i privat sektor, mars 2007 Krister B Andersson Maj 2007 Sammanfattning Innehåll 1 Innehåll Sidan SAMMANFATTNING GENOMSNITTLIG LÖN OCH LÖNEUTVECKLING SAMT ÖVERTID...2 ALLMÄN KOMMENTAR...2 GENOMSNITTSLÖNER

Läs mer

Bilaga 1. Statistik om uppdragsarkeologi

Bilaga 1. Statistik om uppdragsarkeologi Bilaga 1. Statistik om uppdragsarkeologi 1. Antal beslut om uppdragsarkeologi 23-29 Antal beslut 14 13 12 11 1 9 8 7 5 4 3 2 1 132 124 13 184 1113 1122 1119 23 24 25 2 27 28 29 2. Beslutad kostnad för

Läs mer

VD-löner April 2011

VD-löner April 2011 VD-löner 2010 April 2011 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 60 000 medlemsföretag. Omkring 40 000 företag är mindre, ägarledda företag med färre än 10 anställda. Ersättningen

Läs mer

Lönesättning riktlinjer

Lönesättning riktlinjer Datum Reviderad 2016 01 12 Version Texten har lagts in nya mall 161001. Ej andra ändringar. Godkänd av Tony Schmidt Lönesättning riktlinjer Lönebildningen och lönesättningen på Tillväxtverket ska medverka

Läs mer

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? Inledning GS medlemmar arbetar i branscher som traditionellt är mansdominerade. Det avspeglar sig även på medlemskåren

Läs mer

Avtalsextra 12 juni 2012

Avtalsextra 12 juni 2012 Avtalsextra 12 juni 2012 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade efter medling ett nytt kollektivavtal den 10 juni 2012. Nedan finns en sammanfattning av avtalet. - avtalsperioden är

Läs mer

PERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012

PERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012 FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING HR-AVDELNINGEN BENGT WALLENIUS SID 1 (6) 2012-12-27 PERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012 Alla uppgifter avser tillsvidareanställd personal om inte annat anges. Anställda

Läs mer

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009 VD-löner 28 en statistisk redovisning Mars 29 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 55 medlemsföretag. Drygt två av tre företag är mindre, ägarledda företag med färre än

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer