Löneutveckling på det statliga området

Transkript

1 Löneutveckling på det statliga området Den första lönerevisionen i RALS Dnr Rapportserie 2009:2 Arbetsgivarverket

2 Arbetsgivarverket 2009

3 Löneutveckling på det statliga området Den första lönerevisionen i RALS Dnr

4 Förord I den här rapporten redovisas resultaten från den årliga mätningen i september av löneutvecklingen på det statliga avtalsområdet. Sedan ett antal år kompletteras lönestatistiken med en enkät till medlemmar hos Arbetsgivarverket med fler än 50 anställda. Syftet med enkäten, som skickades ut i januari 2009, är att följa upp vilka orsaker som har påverkat den uppmätta löneutvecklingen i statistiken och att få ett underlag för att kunna uppskatta utfallet av den första lönerevisionsperioden i RALS Ansvariga för arbetet med rapporten är Christer Carlsson och Anders Emlund. Stockholm i juni

5 Innehåll Det statliga avtalsområdet 6 Partsgemensam förhandlingsstatistik... 6 Antal anställda per sektor... 7 Lönespridning i staten Nominell och real löneutveckling Löneutveckling till följd av RALS Uppskattad kollektiv löneutveckling under den första lönerevisionsperioden Uppskattad löneutveckling för identiska individer under den första lönerevisionsperioden Löneutveckling på myndighetsnivå 14 Myndigheternas lönerevisioner Utfallet av lönerevisioner per sektor Löneutveckling på individnivå 16 Löneutvecklingen i olika åldersgrupper Löneutvecklingen i olika befattningsnivåer

6 Det statliga avtalsområdet Partsgemensam förhandlingsstatistik Arbetsgivarverket träffar som arbetsgivarpart avtal för sina medlemmar med de fackliga motparterna OFR/S, P, O:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna, Saco-S och SEKO. Arbetsgivarverkets medlemmar är dels statliga myndigheter under regeringen, dels ett antal icke-statliga arbetsgivare som har naturlig koppling till det statliga området. Bland de icke statliga medlemmarna finns ett tjugotal arbetsgivare. I samarbete med ovan nämnda fackliga organisationer producerar Arbetsgivarverket varje år lönestatistik som utgör en viktig grund för löneförhandlingarna. Den partsgemensamma förhandlingsstatistiken omfattar totalt arbetstagare, per september I förhandlingsstatistiken ingår samtliga medlemmar hos Arbetsgivarverket utom de icke-statliga medlemmarna som tillsammans har cirka anställda arbetstagare. Av de arbetstagare som ingår i statistiken har månadslön i form av individuell lön eller tarifflön och har lön per timme, dag, beting eller liknande. Könsfördelningen är jämn bland de anställda, 50,1 procent män och 49,9 procent kvinnor. Av de arbetstagare som har månadslön arbetar ca 85 procent heltid. Diagram 1. Andel män och kvinnor på det statliga avtalsområdet september

7 Antal anställda per sektor Arbetsgivarverkets medlemmar bedriver verksamhet av vitt skilda slag och har därför bildat olika branschgrupper - så kallade sektorer. Diagrammet nedan visar hur de arbetstagarna i statistiken var fördelade sektorsvis i september Jämfört med september 2007 har antalet anställda minskat med Större delen av minskningen har skett inom sektor Centro där Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Försvarsmakten vardera minskat med cirka 1000 anställda. Övriga sektorer uppvisar endast smärre förändringar. Diagram 2. Antal anställda per sektor september 2008 UPP (13 000) LRS (15 300) REK (1 800) AOU (4 300) MTJ (6 800) KULT (3 700) AFF (19 800) Centro ( ) UHF (64 000) AFF = Affärsverk och infrastuktur Centro = Större myndigheter med regional organisation UHF = Universitet, högskolor och forskning KULT = Kultur MTJ = Miljö, teknik och jordbruk AOU = Arbetsliv, omsorg och utbildning REK = Rättsmyndigheter och ekonomi LRS = Länsstyrelser, Regeringskansli och stabsmyndigheter UPP = Uppdragsbaserad verksamhet 7

8 Lönespridning i staten Lönespridningen har ökat markant de senaste två åren och uppgår till cirka 78 procent 1 mätt för samtliga anställda i september Detta innebär en ökning med nästan två procentenheter jämfört med september 2006 då lönespridningen uppgick till drygt 76 procent. Under de senaste elva åren har lönespridningen ökat från 72 procent 1997 till 78 procent En procentenhets ökning av lönespridningen innebär att löneskillnaden mellan den 90:e percentillönen och den 10:e percentillönen har ökat med cirka 260 kronor i månadsbelopp. Diagram 3. Lönefördelning totalt och per kön september ,0% 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Samtliga Män Kvinnor < < < < < < < < < < < < < < < < < <16 >14 Löneintervall ( kr ) Lönespridningen är större bland män än kvinnor inom det statliga avtalsområdet. För männen uppgår lönespridningen till 83 procent och för kvinnorna till 68 procent. Jämfört med september 2006 har lönespridningen ökat med två procentenheter för kvinnorna medan männens lönespridning är i stort sett oförändrad. Mer än hälften av kvinnorna har en lön som i september 2008 låg i intervallet mellan kronor och kronor. I motsvarande intervall återfanns en tredjedel av männen. Av männen har en tredjedel en lön som överstiger kronor. Motsvarande andel bland kvinnorna är 19 procent. 1 Formeln som används för att mäta lönespridning är 100 x (90:e percentillön 10:e percentillön) medianlön 8

9 Nominell och real löneutveckling De lokala lönerevisionerna har kommit att bli alltmer utspridda över året samtidigt som tiden mellan dessa lönerevisioner ofta varierar mellan olika myndigheter. Därför kan i regel inte den löneutveckling som registreras i statistiken för ett enskilt år direkt tolkas som ett resultat av just det årets lönerevision. För att få en tydligare bild av den kollektiva löneutvecklingen har utfallen i statistiken räknats om till en årstakt. Tabell 1. Nominell och real löneutveckling Statistikperiod sept-sept Avtalsperiod för centralt löneavtal Strukturrensad löneutvecking i statistiken Löneutveckling omräknad till årstakt Konsumentprisindex (KPI) Reallöneutveckling i årstakt RALS ,7 % 3,8 % -0,1 % 3,9 % RALS ,9 % 3,8 % 0,4 % 3,4 % RALS ,7 % 3,8 % 1,0 % 2,8 % RALS ,3 % 4,2 % 2,5 % 1,7 % RALS ,1 % 3,8 % 2,1 % 1,7 % RALS ,7 % 3,6 % 1,9 % 1,7 % RALS ,4 % 3,4 % 0,4 % 3,0 % RALS ,8 % 3,1 % 0,4 % 2,7 % RALS ,7 % 3,2 % 1,4 % 1,8 % RALS ,0 % 3,2 % 2,2 % 1,0 % RALS ,7 % 3,7 % 3,5 % 0,2 % Konsumentprisindex (KPI) är beräknad som förändring i årsmedeltal. Den relativt sett låga inflationstakten har inneburit att reallönutvecklingen varit positiv varje år under de senaste elva åren och uppgår till i genomsnitt 2,2 procent per år för perioden Motsvarande nominella löneökning har uppgått till 3,6 procent i genomsnitt för samma period. 9

10 Löneutveckling till följd av RALS I november 2007 undertecknade Arbetsgivarverket ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS ) med OFR/S, P och O, med Saco-S samt med SEKO. Avtalsperioden för dessa avtal är 1 oktober september Utgångspunkt i avtalen är att lönebildningen sker lokalt. Det är de lokala parterna som ska komma överens om lönerevisionstidpunkter och om nya löner för arbetstagarna. Om lokala parter inte kan enas gäller, i avtalen med OFR/S, P och O samt med SEKO, så kallade stupstocksregler med angivna revisionsbelopp. Dessa revisionsbelopp, som återges i tabell 2, gäller för respektive organisations medlemmar vid myndigheten. Detta innebär inte någon garanti om löneökning på individnivå. I avtalet med Saco:s finns inget revisionsbelopp angivet. Istället gäller en särskild förhandlingsordning vid oenighet. Följande tidpunkter och revisionsbelopp gäller vid oenighet då stupstocksreglerna tilllämpas: Tabell 2. Revisionsbelopp och revisionstidpunkter enligt RALS , när stupstocksregler tillämpas Den 1 januari Den 1 oktober 2008 Den 1 januari 2010 OFR/S, P och O 2,4 % dock lägst 590 kr 2,9 % dock lägst 730 kr 3,4 % dock lägst 850 kr SEKO 2,3 % dock lägst 610 kr 2,8 % dock lägst 750 kr 3,3 % dock lägst 880 kr Vid sista lönerevisionen den 1 januari 2010 kan revisionsbeloppet alternativt beräknas som skillnaden mellan 10,2 procent och det summerade talet av löneökningsbeloppen vid alla tidigare lönerevisionstillfällen under avtalsperioden, uttryckta i procent av det vid respektive revisionstillfälle aktuella underlaget. Detta revisionsbelopp ska användas, om det överstiger revisionsbeloppet beräknat enligt huvudalternativet i tabell 2 ovan. Uppskattad kollektiv löneutveckling under den första lönerevisionsperioden Med ledning av lönestatistiken i september 2008 och 2008 års lönestatistikenkät 3 har Arbetsgivarverket gjort en analys och uppskattning av löneutvecklingen 4 under den för- 2 Om engångsbelopp enligt RALS inte utbetalas gäller istället den 1 oktober 2007 som revisionstidpunkt. 3 I enkätundersökningen ingår samtliga myndigheter som har minst 50 identiska individer i lönestatistiken. För dessa har orsakerna till den löneutveckling som kan registreras i lönestatistiken undersökts. 10

11 sta lönerevisionsperioden i RALS Den uppskattade löneutvecklingstakten uppgår till 3,7 procent i årstakt för kollektivet. Nedan redovisas hur denna analys har gjorts. Tabell 3a. Förändring av genomsnittlig fast månadslön i lönestatistiken under mätperioden september 2007 september 2008 September 2007 September 2008 Ökning % ,1 Den genomsnittliga fasta månadslönen (grundlön + fasta lönetillägg) beräknad för årsarbetare hos Arbetsgivarverkets medlemmar steg under statistikperioden med 4,1 procent. Den uppmätta löneutvecklingen har till viss del påverkats av strukturella förskjutningar i statistikunderlaget som inträffat under statistikperioden, till exempel genom att yrkessammansättningen har ändrats under perioden. De strukturella effekterna har beräknats till 0,4 procentenheter enligt en standardberäkning som Arbetsgivarverket gjort med hänsyn till förändringar i ålder och arbetsuppgifter enligt BESTA. Den strukturrensade löneutvecklingen i statistiken uppgår således till 3,7 (4,1-0,4) procent. Merparten av den strukturrensade löneutvecklingen på 3,7 procentenheter består av löneökningar som härrör från den första lönerevisionen i RALS Den resterande delen utgörs dels av löneökningar från lokala lönerevisioner i RALS som blev klara efter föregående statistikinsamling i september 2007, dels av löneökningar som skett vid andra tillfällen än lönerevision. I tabell 3b redovisas hur stor del av den uppmätta löneutvecklingen i lönestatistiken som utgörs av ökningar till följd av den första lönerevisionen i RALS samt hur stor del som utgörs av andra löneökningar som skett under statistikperioden. Tabell 3b. Komponenter i den uppmätta kollektiva löneutvecklingen i lönestatistiken under mätperioden september 2007 september 2008 Strukturrensad löneutveckling i statistiken, september ,7 % Lönerevisioner enligt RALS ,1 % Resterande ökning 3,6 % Därav: Lönerevisioner enligt RALS ,1 % Övrig löneökning, september 2007 september ,5 % Ett antal myndigheter främst bland de större myndigheterna var inte klara med sina lönerevisioner vid statistiktillfället i september De lokala lönerevisioner som genomfördes efter september 2008, uppskattas med ledning av lönestatistikenkäten ha ökat lönenivån med ytterligare 0,8 procentenheter. Den totala löneutvecklingen efter det att den första lönerevisionen under avtalsperioden har genomförts på myndigheterna uppskattas därför till 4,4 (3,6 + 0,8) procent. 4 Engångsbelopp ingår inte i den uppskattade löneutvecklingen då dessa löneökningar inte är bestående. Däremot påverkas lönekostnaden som under hela avtalsperioden beräknas öka med i genomsnitt 0,25 % till följd av utbetalda engångsbelopp. 11

12 Av den totala löneutvecklingen på 4,4 procent utgörs 3,9 procentenheter av löneökningar till följd av lönerevision och 0,5 procentenheter av löneökningar som skett vid andra tillfällen än lönerevision. De lokala lönerevisionsperiodernas längd varierar mycket mellan myndigheterna och uppgår igenomsnitt till 14,4 månader. För att få en tydlig bild av hur hög löneökningstakten har varit oberoende av de olika längderna för de lokala lönerevisionsperioderna har Arbetsgivarverket räknat om löneökningen på 3,9 procent till följd av lönerevision till en årstakt som då uppgår till 3,2 procent. Inkluderas även löneökningarna på 0,5 procent som skett vid andra tillfällen än lönerevision uppgår årstakten till 3,7 procent för den totala löneutvecklingen under den första lönerevisionsperioden i RALS Tabell 3c. Uppskattad kollektiv löneutveckling under den första lönerevisionsperioden i RALS Uppskattad total ökning under den första lönerevisionsperioden 4,4 % Ökning omräknad till årstakt 3,7 % Uppskattad löneutveckling för identiska individer under den första lönerevisionsperioden Med identiska individer menas här anställda som finns med på samma myndighet under hela mätperioden i statistiken. Fördelen med att mäta löneutvecklingen för identiska individer är att löneutvecklingen inte påverkas av strukturella effekter som kan uppstå till följd av att lönerna för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Däremot får samtliga löneökningar till följd av befordringar, tariffuppflyttningar etc. fullt genomslag i den uppmätta genomsnittslönen. Löneutvecklingen för identiska individer är därför i regel högre än vad motsvarande kollektiva löneutveckling är. Med ledning av lönestatistiken i september 2008 och lönestatistikenkäten har Arbetsgivarverket uppskattat löneutvecklingstakten under den första lönerevisionsperioden i RALS till 4,6 procent i årstakt för identiska individer. Nedan redovisas hur denna analys har gjorts. Tabell 4a. Komponenter i den uppmätta löneutvecklingen för identiska individer i lönestatistiken under mätperioden september 2007 september 2008 Ökning för identiska individer i statistiken, september ,6 % Ökning som härrör från RALS ,1 % Resterande ökning 4,5 % Därav: Lönerevisioner enligt RALS ,1 % Övrig löneökning, september 2007 september ,4 % 12

13 De lönerevisioner på myndigheterna som genomfördes efter september 2008 och som avser den första lönerevisionsperioden i RALS antas ha ökat lönenivån lika mycket för identiska individer som för kollektivet, det vill säga med 0,8 procent. Totalt uppskattas löneutvecklingen för identiska individer uppgå till 5,3 (4,5 + 0,8) procent efter det att den första lönerevisionsperioden under avtalsperioden har genomförts på myndigheterna. Detta motsvarar en genomsnittlig årstakt på 4,6 procent, när hänsyn tagits till att de lokala lönerevisionsperiodernas längd varierar mellan myndigheterna. Tabell 4b. Uppskattad löneutveckling för identiska individer under den första lönerevisionsperioden i RALS Uppskattad total ökning under den första lönerevisionsperioden 5,3 % Ökning omräknad till årstakt 4,6 % Av den beräknade genomsnittliga löneutvecklingstakten för identiska individer på 4,6 procent utgörs 3,2 procentenheter av löneökningar från lokala lönerevisioner. Resterande ökning på 1,4 procent utgörs av löneutveckling till följd av befordringar, uppflyttningar i tariffer, ändrade arbetsuppgifter etc. 13

14 Löneutveckling på myndighetsnivå Myndigheternas lönerevisioner I nedanstående diagram visas hur den genomsnittliga löneökningen på 3,2 procent i årstakt, som härrör från lokala lönerevisioner under den första lönerevisionsperioden i RALS , är fördelad på olika ökningsintervall bland de cirka 170 myndigheter som har svarat på Arbetsgivarverkets lönestatistikenkät. Drygt en fjärdel av myndigheterna har träffat avtal om en löneökning som understiger 3,0 procent i genomsnittlig årstakt. Cirka hälften av myndigheterna återfinns i intervallet 3,0-4,0 procent i löneökningar. Övriga cirka tjugo procent av myndigheterna har träffat avtal som överstiger 4,0 procent i årstakt. Det bör understrykas att siffrorna anger hur löneutvecklingen har varit på myndigheterna efter det att den första lönerevisionen genomförts under avtalsperioden Myndigheterna kan ha valt att fördela löneutvecklingen olika sett över hela avtalsperioden, framtungt eller baktungt. Siffrorna ger därför ingen säker indikation på hur löneutvecklingstakten för myndigheterna kommer att bli för hela avtalsperioden Diagram 4. Löneökning omräknad till årstakt vid olika myndigheter till följd av den första lönerevisionen inom RALS Andel myndigheter (procent) < 3,0 3,0-3,49 3,5-3,99 4,0 - Löneökning i årstakt (procent) 14

15 Utfallet av lönerevisioner per sektor I nedanstående diagram har samma myndigheter som ovan grupperats efter sin sektortillhörighet. De löneökningar som skett vid lokala lönerevisioner varierar från 3,0 procent som lägst till 4,0 procent som högst omräknat till årstakt. Diagram 5. Genomsnittlig löneökning omräknad till årstakt till följd av den första lönerevisionen inom RALS , per sektor 10,0 9,0 8,0 Årstakt i procent 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 3,0 3,0 3,3 3,3 3,3 3,4 3,7 3,7 4,0 3,2 2,0 1,0 0,0 Centro KULT LRS UHF MTJ AOU AFF REK UPP Staten Sektor 15

16 Löneutveckling på individnivå För att få en bild av hur myndigheterna har fördelat löneökningar på individnivå under den första lönerevisionsperioden inom RALS har 150 myndigheter valts ut och analyserats i lönestatistiken. Urvalet består av de myndigheter som i enkätundersökningen har angett att hela utfallet efter den första lönevisionen ingår i lönestatistiken i september I underlaget till nedanstående diagram 6 ingår cirka identiska individer från dessa myndigheter. Det går inte att urskilja i lönestatistiken hur stor del av löneutvecklingen för en individ som beror på lönerevision respektive annan löneökning och därför kan inte heller löneutvecklingen omräknas till årstakt. Istället redovisas den totala löneökning som individerna har fått och som kan utläsas i statistiken mellan september 2007 och september Diagram 6. Spridningen av löneutvecklingen under den första lönerevisionsperioden inom RALS , identiska individer vid ett urval myndigheter 25,0 Andel individer (procent) 20,0 15,0 10,0 5,0 12,6 17,6 20,4 12,4 9,9 6,3 4,5 16,4 0,0 < 2,0 2,0-2,99 3,0-3,99 4,0-4,99 5,0-5,99 6,0-6,99 7,0-7,99 8,0 - Löneutveckling i procent Den individuella löneutvecklingen uppvisar en stor spridning. Drygt 10 procent av de anställda har haft en löneutveckling som understiger 2 procent. Hälften av de anställda har haft en löneutveckling som ligger i intervallet 2-5 procent. Drygt en tredjedel har haft en löneutveckling som överstiger 5 procent. Bland dessa anställda utgörs sannolikt 16

17 en viss del av löneutvecklingen av löneökningar till följd av befordringar, uppflyttningar i tariffer, ändrade arbetsuppgifter etc. Löneutvecklingen i olika åldersgrupper Det finns ett negativt samband på individnivå mellan ålder och löneutveckling dvs. den procentuella löneutvecklingen är högre för yngre än för äldre. Detta framgår av diagram 7 nedan i vilket löneutvecklingen redovisas för de cirka individerna, som ingår i urvalet, i olika åldersgrupper. Diagram 7. Samband mellan ålder och löneutveckling, identiska individer vid ett urval myndigheter 10,0 9,0 Löneutveckling (procent) 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 7,8 7,7 6,9 6,2 5,5 5,2 4,7 4,3 3,9 1,0 0, Åldersintervall Den genomsnittliga löneutvecklingen i procent i åldersgruppen år har varit nästan dubbelt så hög jämfört med i åldersgruppen 60 år och äldre. Tidigare analyser som Arbetsgivarverket har gjort har visat att den största delen av de skillnader som brukar finnas i löneutvecklingen mellan äldre och yngre anställda i huvudsak har uppkommit genom andra löneökningar än de som härrör från lönerevisioner, som till exempel befordringar, uppflyttningar i lokala tariffer, förändrade arbetsuppgifter etc. Löneutvecklingen i olika befattningsnivåer Av de cirka anställda som redovisas i ovanstående diagram på individnivå är cirka individer också klassade enligt BESTA (Befattningsgruppering för statistik). BESTA bygger på två grundbegrepp: arbetsområde och grupperingsnivå. Arbetsområde anger inriktning på arbetsuppgifternas innehåll till exempel polisarbete och ITarbete. Grupperingsnivån anger svårighetsgraden det vill säga arbetsuppgifternas om- 17

18 fång och komplexitet samt den självständighet och de kunskaper som deras utförande förutsätter. På nivå 1 klassificeras befattningar vars arbetsuppgifter i huvudsak är av biträdande art. Nivå 2 består i huvudsak av befattningar vars arbetsuppgifter är av assisterande art. På nivå 3 och 4 klassificeras i huvudsak befattningar vars arbetsuppgifter är av handläggande art. På nivåerna 5 och 6 klassificeras främst olika kategorier av chefer och specialister. En indelning av anställda efter grupperingsnivå över arbetsområdesgränserna, som görs i diagram 8, är grov men gör det ändå möjligt att visa hur de anställda fördelar sig på olika svårighetsnivåer. Detta speglar mycket av skillnaderna i lön mellan kvinnor och män. Som framgår av diagram 8 finns det fler män än kvinnor på de högsta grupperingsnivåerna 5 och 6 och fler kvinnor än män på nivåerna 2 och 3. Diagram 8. Antal män och kvinnor på olika grupperingsnivåer i BESTA september 2008, identiska individer vid ett urval myndigheter Män Kvinnor Grupperingsnivå 18

19 I diagram 9 redovisas den genomsnittliga löneutvecklingen på olika grupperingsnivåer i BESTA för de cirka individer som ingår i underlaget. Diagram 9. Löneutveckling på olika grupperingsnivåer i BESTA under den första lönerevisionsperioden inom RALS , identiska individer vid ett urval myndigheter Löneutveckling (procent) 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Män Kvinnor 6,1 6,4 5,5 5,0 5,1 5,0 5,1 5,3 5,3 5,4 5,2 5,1 4,5 4, Samtliga Grupperingsnivå Den genomsnittliga löneutvecklingen har varit relativt lika för de män och kvinnor som ingår i underlaget till ovanstående diagram och uppgår till 5,2 procent för männen och 5,1 procent för kvinnorna. Däremot skiljer sig utfallet mellan könen i de olika grupperingsnivåerna. Kvinnorna har haft en högre genomsnittlig ökning än männen i de högre grupperingsnivåerna 4-6 medan det omvända förhållandet gäller i grupperingsnivåerna

20 Rapportserie 2009:2 Box 3267, Stockholm Telefon , Fax Arbetsgivarverket