Löneutveckling på det statliga området

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Löneutveckling på det statliga området"

Transkript

1 Löneutveckling på det statliga området Den första lönerevisionen i RALS Dnr Rapportserie 2009:2 Arbetsgivarverket

2 Arbetsgivarverket 2009

3 Löneutveckling på det statliga området Den första lönerevisionen i RALS Dnr

4 Förord I den här rapporten redovisas resultaten från den årliga mätningen i september av löneutvecklingen på det statliga avtalsområdet. Sedan ett antal år kompletteras lönestatistiken med en enkät till medlemmar hos Arbetsgivarverket med fler än 50 anställda. Syftet med enkäten, som skickades ut i januari 2009, är att följa upp vilka orsaker som har påverkat den uppmätta löneutvecklingen i statistiken och att få ett underlag för att kunna uppskatta utfallet av den första lönerevisionsperioden i RALS Ansvariga för arbetet med rapporten är Christer Carlsson och Anders Emlund. Stockholm i juni

5 Innehåll Det statliga avtalsområdet 6 Partsgemensam förhandlingsstatistik... 6 Antal anställda per sektor... 7 Lönespridning i staten Nominell och real löneutveckling Löneutveckling till följd av RALS Uppskattad kollektiv löneutveckling under den första lönerevisionsperioden Uppskattad löneutveckling för identiska individer under den första lönerevisionsperioden Löneutveckling på myndighetsnivå 14 Myndigheternas lönerevisioner Utfallet av lönerevisioner per sektor Löneutveckling på individnivå 16 Löneutvecklingen i olika åldersgrupper Löneutvecklingen i olika befattningsnivåer

6 Det statliga avtalsområdet Partsgemensam förhandlingsstatistik Arbetsgivarverket träffar som arbetsgivarpart avtal för sina medlemmar med de fackliga motparterna OFR/S, P, O:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna, Saco-S och SEKO. Arbetsgivarverkets medlemmar är dels statliga myndigheter under regeringen, dels ett antal icke-statliga arbetsgivare som har naturlig koppling till det statliga området. Bland de icke statliga medlemmarna finns ett tjugotal arbetsgivare. I samarbete med ovan nämnda fackliga organisationer producerar Arbetsgivarverket varje år lönestatistik som utgör en viktig grund för löneförhandlingarna. Den partsgemensamma förhandlingsstatistiken omfattar totalt arbetstagare, per september I förhandlingsstatistiken ingår samtliga medlemmar hos Arbetsgivarverket utom de icke-statliga medlemmarna som tillsammans har cirka anställda arbetstagare. Av de arbetstagare som ingår i statistiken har månadslön i form av individuell lön eller tarifflön och har lön per timme, dag, beting eller liknande. Könsfördelningen är jämn bland de anställda, 50,1 procent män och 49,9 procent kvinnor. Av de arbetstagare som har månadslön arbetar ca 85 procent heltid. Diagram 1. Andel män och kvinnor på det statliga avtalsområdet september

7 Antal anställda per sektor Arbetsgivarverkets medlemmar bedriver verksamhet av vitt skilda slag och har därför bildat olika branschgrupper - så kallade sektorer. Diagrammet nedan visar hur de arbetstagarna i statistiken var fördelade sektorsvis i september Jämfört med september 2007 har antalet anställda minskat med Större delen av minskningen har skett inom sektor Centro där Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Försvarsmakten vardera minskat med cirka 1000 anställda. Övriga sektorer uppvisar endast smärre förändringar. Diagram 2. Antal anställda per sektor september 2008 UPP (13 000) LRS (15 300) REK (1 800) AOU (4 300) MTJ (6 800) KULT (3 700) AFF (19 800) Centro ( ) UHF (64 000) AFF = Affärsverk och infrastuktur Centro = Större myndigheter med regional organisation UHF = Universitet, högskolor och forskning KULT = Kultur MTJ = Miljö, teknik och jordbruk AOU = Arbetsliv, omsorg och utbildning REK = Rättsmyndigheter och ekonomi LRS = Länsstyrelser, Regeringskansli och stabsmyndigheter UPP = Uppdragsbaserad verksamhet 7

8 Lönespridning i staten Lönespridningen har ökat markant de senaste två åren och uppgår till cirka 78 procent 1 mätt för samtliga anställda i september Detta innebär en ökning med nästan två procentenheter jämfört med september 2006 då lönespridningen uppgick till drygt 76 procent. Under de senaste elva åren har lönespridningen ökat från 72 procent 1997 till 78 procent En procentenhets ökning av lönespridningen innebär att löneskillnaden mellan den 90:e percentillönen och den 10:e percentillönen har ökat med cirka 260 kronor i månadsbelopp. Diagram 3. Lönefördelning totalt och per kön september ,0% 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Samtliga Män Kvinnor < < < < < < < < < < < < < < < < < <16 >14 Löneintervall ( kr ) Lönespridningen är större bland män än kvinnor inom det statliga avtalsområdet. För männen uppgår lönespridningen till 83 procent och för kvinnorna till 68 procent. Jämfört med september 2006 har lönespridningen ökat med två procentenheter för kvinnorna medan männens lönespridning är i stort sett oförändrad. Mer än hälften av kvinnorna har en lön som i september 2008 låg i intervallet mellan kronor och kronor. I motsvarande intervall återfanns en tredjedel av männen. Av männen har en tredjedel en lön som överstiger kronor. Motsvarande andel bland kvinnorna är 19 procent. 1 Formeln som används för att mäta lönespridning är 100 x (90:e percentillön 10:e percentillön) medianlön 8

9 Nominell och real löneutveckling De lokala lönerevisionerna har kommit att bli alltmer utspridda över året samtidigt som tiden mellan dessa lönerevisioner ofta varierar mellan olika myndigheter. Därför kan i regel inte den löneutveckling som registreras i statistiken för ett enskilt år direkt tolkas som ett resultat av just det årets lönerevision. För att få en tydligare bild av den kollektiva löneutvecklingen har utfallen i statistiken räknats om till en årstakt. Tabell 1. Nominell och real löneutveckling Statistikperiod sept-sept Avtalsperiod för centralt löneavtal Strukturrensad löneutvecking i statistiken Löneutveckling omräknad till årstakt Konsumentprisindex (KPI) Reallöneutveckling i årstakt RALS ,7 % 3,8 % -0,1 % 3,9 % RALS ,9 % 3,8 % 0,4 % 3,4 % RALS ,7 % 3,8 % 1,0 % 2,8 % RALS ,3 % 4,2 % 2,5 % 1,7 % RALS ,1 % 3,8 % 2,1 % 1,7 % RALS ,7 % 3,6 % 1,9 % 1,7 % RALS ,4 % 3,4 % 0,4 % 3,0 % RALS ,8 % 3,1 % 0,4 % 2,7 % RALS ,7 % 3,2 % 1,4 % 1,8 % RALS ,0 % 3,2 % 2,2 % 1,0 % RALS ,7 % 3,7 % 3,5 % 0,2 % Konsumentprisindex (KPI) är beräknad som förändring i årsmedeltal. Den relativt sett låga inflationstakten har inneburit att reallönutvecklingen varit positiv varje år under de senaste elva åren och uppgår till i genomsnitt 2,2 procent per år för perioden Motsvarande nominella löneökning har uppgått till 3,6 procent i genomsnitt för samma period. 9

10 Löneutveckling till följd av RALS I november 2007 undertecknade Arbetsgivarverket ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS ) med OFR/S, P och O, med Saco-S samt med SEKO. Avtalsperioden för dessa avtal är 1 oktober september Utgångspunkt i avtalen är att lönebildningen sker lokalt. Det är de lokala parterna som ska komma överens om lönerevisionstidpunkter och om nya löner för arbetstagarna. Om lokala parter inte kan enas gäller, i avtalen med OFR/S, P och O samt med SEKO, så kallade stupstocksregler med angivna revisionsbelopp. Dessa revisionsbelopp, som återges i tabell 2, gäller för respektive organisations medlemmar vid myndigheten. Detta innebär inte någon garanti om löneökning på individnivå. I avtalet med Saco:s finns inget revisionsbelopp angivet. Istället gäller en särskild förhandlingsordning vid oenighet. Följande tidpunkter och revisionsbelopp gäller vid oenighet då stupstocksreglerna tilllämpas: Tabell 2. Revisionsbelopp och revisionstidpunkter enligt RALS , när stupstocksregler tillämpas Den 1 januari Den 1 oktober 2008 Den 1 januari 2010 OFR/S, P och O 2,4 % dock lägst 590 kr 2,9 % dock lägst 730 kr 3,4 % dock lägst 850 kr SEKO 2,3 % dock lägst 610 kr 2,8 % dock lägst 750 kr 3,3 % dock lägst 880 kr Vid sista lönerevisionen den 1 januari 2010 kan revisionsbeloppet alternativt beräknas som skillnaden mellan 10,2 procent och det summerade talet av löneökningsbeloppen vid alla tidigare lönerevisionstillfällen under avtalsperioden, uttryckta i procent av det vid respektive revisionstillfälle aktuella underlaget. Detta revisionsbelopp ska användas, om det överstiger revisionsbeloppet beräknat enligt huvudalternativet i tabell 2 ovan. Uppskattad kollektiv löneutveckling under den första lönerevisionsperioden Med ledning av lönestatistiken i september 2008 och 2008 års lönestatistikenkät 3 har Arbetsgivarverket gjort en analys och uppskattning av löneutvecklingen 4 under den för- 2 Om engångsbelopp enligt RALS inte utbetalas gäller istället den 1 oktober 2007 som revisionstidpunkt. 3 I enkätundersökningen ingår samtliga myndigheter som har minst 50 identiska individer i lönestatistiken. För dessa har orsakerna till den löneutveckling som kan registreras i lönestatistiken undersökts. 10

11 sta lönerevisionsperioden i RALS Den uppskattade löneutvecklingstakten uppgår till 3,7 procent i årstakt för kollektivet. Nedan redovisas hur denna analys har gjorts. Tabell 3a. Förändring av genomsnittlig fast månadslön i lönestatistiken under mätperioden september 2007 september 2008 September 2007 September 2008 Ökning % ,1 Den genomsnittliga fasta månadslönen (grundlön + fasta lönetillägg) beräknad för årsarbetare hos Arbetsgivarverkets medlemmar steg under statistikperioden med 4,1 procent. Den uppmätta löneutvecklingen har till viss del påverkats av strukturella förskjutningar i statistikunderlaget som inträffat under statistikperioden, till exempel genom att yrkessammansättningen har ändrats under perioden. De strukturella effekterna har beräknats till 0,4 procentenheter enligt en standardberäkning som Arbetsgivarverket gjort med hänsyn till förändringar i ålder och arbetsuppgifter enligt BESTA. Den strukturrensade löneutvecklingen i statistiken uppgår således till 3,7 (4,1-0,4) procent. Merparten av den strukturrensade löneutvecklingen på 3,7 procentenheter består av löneökningar som härrör från den första lönerevisionen i RALS Den resterande delen utgörs dels av löneökningar från lokala lönerevisioner i RALS som blev klara efter föregående statistikinsamling i september 2007, dels av löneökningar som skett vid andra tillfällen än lönerevision. I tabell 3b redovisas hur stor del av den uppmätta löneutvecklingen i lönestatistiken som utgörs av ökningar till följd av den första lönerevisionen i RALS samt hur stor del som utgörs av andra löneökningar som skett under statistikperioden. Tabell 3b. Komponenter i den uppmätta kollektiva löneutvecklingen i lönestatistiken under mätperioden september 2007 september 2008 Strukturrensad löneutveckling i statistiken, september ,7 % Lönerevisioner enligt RALS ,1 % Resterande ökning 3,6 % Därav: Lönerevisioner enligt RALS ,1 % Övrig löneökning, september 2007 september ,5 % Ett antal myndigheter främst bland de större myndigheterna var inte klara med sina lönerevisioner vid statistiktillfället i september De lokala lönerevisioner som genomfördes efter september 2008, uppskattas med ledning av lönestatistikenkäten ha ökat lönenivån med ytterligare 0,8 procentenheter. Den totala löneutvecklingen efter det att den första lönerevisionen under avtalsperioden har genomförts på myndigheterna uppskattas därför till 4,4 (3,6 + 0,8) procent. 4 Engångsbelopp ingår inte i den uppskattade löneutvecklingen då dessa löneökningar inte är bestående. Däremot påverkas lönekostnaden som under hela avtalsperioden beräknas öka med i genomsnitt 0,25 % till följd av utbetalda engångsbelopp. 11

12 Av den totala löneutvecklingen på 4,4 procent utgörs 3,9 procentenheter av löneökningar till följd av lönerevision och 0,5 procentenheter av löneökningar som skett vid andra tillfällen än lönerevision. De lokala lönerevisionsperiodernas längd varierar mycket mellan myndigheterna och uppgår igenomsnitt till 14,4 månader. För att få en tydlig bild av hur hög löneökningstakten har varit oberoende av de olika längderna för de lokala lönerevisionsperioderna har Arbetsgivarverket räknat om löneökningen på 3,9 procent till följd av lönerevision till en årstakt som då uppgår till 3,2 procent. Inkluderas även löneökningarna på 0,5 procent som skett vid andra tillfällen än lönerevision uppgår årstakten till 3,7 procent för den totala löneutvecklingen under den första lönerevisionsperioden i RALS Tabell 3c. Uppskattad kollektiv löneutveckling under den första lönerevisionsperioden i RALS Uppskattad total ökning under den första lönerevisionsperioden 4,4 % Ökning omräknad till årstakt 3,7 % Uppskattad löneutveckling för identiska individer under den första lönerevisionsperioden Med identiska individer menas här anställda som finns med på samma myndighet under hela mätperioden i statistiken. Fördelen med att mäta löneutvecklingen för identiska individer är att löneutvecklingen inte påverkas av strukturella effekter som kan uppstå till följd av att lönerna för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Däremot får samtliga löneökningar till följd av befordringar, tariffuppflyttningar etc. fullt genomslag i den uppmätta genomsnittslönen. Löneutvecklingen för identiska individer är därför i regel högre än vad motsvarande kollektiva löneutveckling är. Med ledning av lönestatistiken i september 2008 och lönestatistikenkäten har Arbetsgivarverket uppskattat löneutvecklingstakten under den första lönerevisionsperioden i RALS till 4,6 procent i årstakt för identiska individer. Nedan redovisas hur denna analys har gjorts. Tabell 4a. Komponenter i den uppmätta löneutvecklingen för identiska individer i lönestatistiken under mätperioden september 2007 september 2008 Ökning för identiska individer i statistiken, september ,6 % Ökning som härrör från RALS ,1 % Resterande ökning 4,5 % Därav: Lönerevisioner enligt RALS ,1 % Övrig löneökning, september 2007 september ,4 % 12

13 De lönerevisioner på myndigheterna som genomfördes efter september 2008 och som avser den första lönerevisionsperioden i RALS antas ha ökat lönenivån lika mycket för identiska individer som för kollektivet, det vill säga med 0,8 procent. Totalt uppskattas löneutvecklingen för identiska individer uppgå till 5,3 (4,5 + 0,8) procent efter det att den första lönerevisionsperioden under avtalsperioden har genomförts på myndigheterna. Detta motsvarar en genomsnittlig årstakt på 4,6 procent, när hänsyn tagits till att de lokala lönerevisionsperiodernas längd varierar mellan myndigheterna. Tabell 4b. Uppskattad löneutveckling för identiska individer under den första lönerevisionsperioden i RALS Uppskattad total ökning under den första lönerevisionsperioden 5,3 % Ökning omräknad till årstakt 4,6 % Av den beräknade genomsnittliga löneutvecklingstakten för identiska individer på 4,6 procent utgörs 3,2 procentenheter av löneökningar från lokala lönerevisioner. Resterande ökning på 1,4 procent utgörs av löneutveckling till följd av befordringar, uppflyttningar i tariffer, ändrade arbetsuppgifter etc. 13

14 Löneutveckling på myndighetsnivå Myndigheternas lönerevisioner I nedanstående diagram visas hur den genomsnittliga löneökningen på 3,2 procent i årstakt, som härrör från lokala lönerevisioner under den första lönerevisionsperioden i RALS , är fördelad på olika ökningsintervall bland de cirka 170 myndigheter som har svarat på Arbetsgivarverkets lönestatistikenkät. Drygt en fjärdel av myndigheterna har träffat avtal om en löneökning som understiger 3,0 procent i genomsnittlig årstakt. Cirka hälften av myndigheterna återfinns i intervallet 3,0-4,0 procent i löneökningar. Övriga cirka tjugo procent av myndigheterna har träffat avtal som överstiger 4,0 procent i årstakt. Det bör understrykas att siffrorna anger hur löneutvecklingen har varit på myndigheterna efter det att den första lönerevisionen genomförts under avtalsperioden Myndigheterna kan ha valt att fördela löneutvecklingen olika sett över hela avtalsperioden, framtungt eller baktungt. Siffrorna ger därför ingen säker indikation på hur löneutvecklingstakten för myndigheterna kommer att bli för hela avtalsperioden Diagram 4. Löneökning omräknad till årstakt vid olika myndigheter till följd av den första lönerevisionen inom RALS Andel myndigheter (procent) < 3,0 3,0-3,49 3,5-3,99 4,0 - Löneökning i årstakt (procent) 14

15 Utfallet av lönerevisioner per sektor I nedanstående diagram har samma myndigheter som ovan grupperats efter sin sektortillhörighet. De löneökningar som skett vid lokala lönerevisioner varierar från 3,0 procent som lägst till 4,0 procent som högst omräknat till årstakt. Diagram 5. Genomsnittlig löneökning omräknad till årstakt till följd av den första lönerevisionen inom RALS , per sektor 10,0 9,0 8,0 Årstakt i procent 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 3,0 3,0 3,3 3,3 3,3 3,4 3,7 3,7 4,0 3,2 2,0 1,0 0,0 Centro KULT LRS UHF MTJ AOU AFF REK UPP Staten Sektor 15

16 Löneutveckling på individnivå För att få en bild av hur myndigheterna har fördelat löneökningar på individnivå under den första lönerevisionsperioden inom RALS har 150 myndigheter valts ut och analyserats i lönestatistiken. Urvalet består av de myndigheter som i enkätundersökningen har angett att hela utfallet efter den första lönevisionen ingår i lönestatistiken i september I underlaget till nedanstående diagram 6 ingår cirka identiska individer från dessa myndigheter. Det går inte att urskilja i lönestatistiken hur stor del av löneutvecklingen för en individ som beror på lönerevision respektive annan löneökning och därför kan inte heller löneutvecklingen omräknas till årstakt. Istället redovisas den totala löneökning som individerna har fått och som kan utläsas i statistiken mellan september 2007 och september Diagram 6. Spridningen av löneutvecklingen under den första lönerevisionsperioden inom RALS , identiska individer vid ett urval myndigheter 25,0 Andel individer (procent) 20,0 15,0 10,0 5,0 12,6 17,6 20,4 12,4 9,9 6,3 4,5 16,4 0,0 < 2,0 2,0-2,99 3,0-3,99 4,0-4,99 5,0-5,99 6,0-6,99 7,0-7,99 8,0 - Löneutveckling i procent Den individuella löneutvecklingen uppvisar en stor spridning. Drygt 10 procent av de anställda har haft en löneutveckling som understiger 2 procent. Hälften av de anställda har haft en löneutveckling som ligger i intervallet 2-5 procent. Drygt en tredjedel har haft en löneutveckling som överstiger 5 procent. Bland dessa anställda utgörs sannolikt 16

17 en viss del av löneutvecklingen av löneökningar till följd av befordringar, uppflyttningar i tariffer, ändrade arbetsuppgifter etc. Löneutvecklingen i olika åldersgrupper Det finns ett negativt samband på individnivå mellan ålder och löneutveckling dvs. den procentuella löneutvecklingen är högre för yngre än för äldre. Detta framgår av diagram 7 nedan i vilket löneutvecklingen redovisas för de cirka individerna, som ingår i urvalet, i olika åldersgrupper. Diagram 7. Samband mellan ålder och löneutveckling, identiska individer vid ett urval myndigheter 10,0 9,0 Löneutveckling (procent) 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 7,8 7,7 6,9 6,2 5,5 5,2 4,7 4,3 3,9 1,0 0, Åldersintervall Den genomsnittliga löneutvecklingen i procent i åldersgruppen år har varit nästan dubbelt så hög jämfört med i åldersgruppen 60 år och äldre. Tidigare analyser som Arbetsgivarverket har gjort har visat att den största delen av de skillnader som brukar finnas i löneutvecklingen mellan äldre och yngre anställda i huvudsak har uppkommit genom andra löneökningar än de som härrör från lönerevisioner, som till exempel befordringar, uppflyttningar i lokala tariffer, förändrade arbetsuppgifter etc. Löneutvecklingen i olika befattningsnivåer Av de cirka anställda som redovisas i ovanstående diagram på individnivå är cirka individer också klassade enligt BESTA (Befattningsgruppering för statistik). BESTA bygger på två grundbegrepp: arbetsområde och grupperingsnivå. Arbetsområde anger inriktning på arbetsuppgifternas innehåll till exempel polisarbete och ITarbete. Grupperingsnivån anger svårighetsgraden det vill säga arbetsuppgifternas om- 17

18 fång och komplexitet samt den självständighet och de kunskaper som deras utförande förutsätter. På nivå 1 klassificeras befattningar vars arbetsuppgifter i huvudsak är av biträdande art. Nivå 2 består i huvudsak av befattningar vars arbetsuppgifter är av assisterande art. På nivå 3 och 4 klassificeras i huvudsak befattningar vars arbetsuppgifter är av handläggande art. På nivåerna 5 och 6 klassificeras främst olika kategorier av chefer och specialister. En indelning av anställda efter grupperingsnivå över arbetsområdesgränserna, som görs i diagram 8, är grov men gör det ändå möjligt att visa hur de anställda fördelar sig på olika svårighetsnivåer. Detta speglar mycket av skillnaderna i lön mellan kvinnor och män. Som framgår av diagram 8 finns det fler män än kvinnor på de högsta grupperingsnivåerna 5 och 6 och fler kvinnor än män på nivåerna 2 och 3. Diagram 8. Antal män och kvinnor på olika grupperingsnivåer i BESTA september 2008, identiska individer vid ett urval myndigheter Män Kvinnor Grupperingsnivå 18

19 I diagram 9 redovisas den genomsnittliga löneutvecklingen på olika grupperingsnivåer i BESTA för de cirka individer som ingår i underlaget. Diagram 9. Löneutveckling på olika grupperingsnivåer i BESTA under den första lönerevisionsperioden inom RALS , identiska individer vid ett urval myndigheter Löneutveckling (procent) 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Män Kvinnor 6,1 6,4 5,5 5,0 5,1 5,0 5,1 5,3 5,3 5,4 5,2 5,1 4,5 4, Samtliga Grupperingsnivå Den genomsnittliga löneutvecklingen har varit relativt lika för de män och kvinnor som ingår i underlaget till ovanstående diagram och uppgår till 5,2 procent för männen och 5,1 procent för kvinnorna. Däremot skiljer sig utfallet mellan könen i de olika grupperingsnivåerna. Kvinnorna har haft en högre genomsnittlig ökning än männen i de högre grupperingsnivåerna 4-6 medan det omvända förhållandet gäller i grupperingsnivåerna

20 Rapportserie 2009:2 Box 3267, Stockholm Telefon , Fax Arbetsgivarverket

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling till följd av RALS 2007-2010 under statistikperioden september 2007 september 2010 Rapportserie 2011:6 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det

Läs mer

Löneutveckling på det statliga området

Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling på det statliga området Uppskattad löneutveckling hittills till följd av RALS 2007 2010 under statistikperioden september 2007 september 2009 Rapportserie 2010:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2003 till september 2004 Löneutveckling till följd av RALS 2002-2004 2005-05--25 0505-0450-21 2 Innehåll Förord 5 Det statliga avtalsområdet

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2011 - september 2012 Avtalsperioden 2010-2012 Rapportserie 2013:5 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001 2002 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 FÖRORD I februari 1999 skickade Arbetsgivarverket ut en enkät till samtliga myndigheter med fler

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 1999 till september 2000 avtalsperioden för RALS 1998 2001 FÖRORD I december 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1998 till september 1999 FÖRORD I januari 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt sätt, ut en enkät till samtliga

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2014 september 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0174 Förord Inom det statliga avtalsområdet sker fortlöpande förändringar av antal

Läs mer

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM På statens område har

Läs mer

Lönerapport 2008 Maj 2009

Lönerapport 2008 Maj 2009 Lönerapport 28 Maj 29 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 28 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer

Lönerapport 2011 Augusti 2012

Lönerapport 2011 Augusti 2012 Lönerapport 2011 Augusti 2012 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 2011 men innehåller även jämförelser med tidigare år.

Läs mer

Lönestatistik september Södra Sverige Anställda exklusive chefer

Lönestatistik september Södra Sverige Anställda exklusive chefer Lönestatistik september 2016 Södra Sverige Anställda exklusive chefer Om statistiken Arbetsgivarverket producerar lönestatistik för anställda inom det statliga avtalsområdet två gånger per år, i september

Läs mer

Lönestatistik september Hela riket Anställda exklusive chefer

Lönestatistik september Hela riket Anställda exklusive chefer Lönestatistik september 2016 Hela riket Anställda exklusive chefer Om statistiken Arbetsgivarverket producerar lönestatistik för anställda inom det statliga avtalsområdet två gånger per år, i september

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012 Rapportserie 2013:7 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Lönerapport 2010 Juli 2011

Lönerapport 2010 Juli 2011 Lönerapport 21 Juli 211 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 21 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2007 Rapportserie 2008:2 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0373 Förord I Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS

Läs mer

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004 Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt

Läs mer

BESTA-systemet. Syfte

BESTA-systemet. Syfte BESTA-systemet Arbetsgivarverket, OFR, SACO-S och SEKO har gemensamt utvecklat ett system för att gruppera statliga befattningar efter arbetsuppgifternas innehåll och svårighetsgrad. Systemet heter BESTA

Läs mer

Arbetsgivarverkets system för statistikinlämning Kompletterande frågor om statistiken

Arbetsgivarverkets system för statistikinlämning Kompletterande frågor om statistiken PM 2014-08-12 Arbetsgivarverkets system för statistikinlämning Kompletterande frågor om statistiken Innehåll Inledning... 2 Fråga 1... 3 Fråga 2... 4 Fråga 3a... 4 Fråga 3b... 4 Fråga 3c... 4 Fråga 4a...

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet SEKO universitetsklubben 1 Avtalstidens längd Parterna

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem

PRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem PRESSMEDDELANDE För ytterligare upplysningar, kontakta: Gunilla Hansén-Larson tfn 08-700 14 61, 070-514 61 00, Elisabet Sundén Ingeström, tfn 08-700 14 05 22 maj 2002 Osakliga löneskillnader ett överdrivet

Läs mer

LÖNESTATISTIK. Att använda. Lönestatistik

LÖNESTATISTIK. Att använda. Lönestatistik LÖNESTATISTIK Att använda Lönestatistik INNEHÅLL Lönestatistik... 3 Vad visar lönestatistiken... 4 Heltidslön... 4 Medellön... 5 Medianlön... 5 Percentil... 6 Att jämföra olika grupper... 7 Procent...

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS )

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS ) Avtal Bilaga 1 2016-10-05 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket Seko, Service- och kommunikationsfacket Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS

Läs mer

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan

Läs mer

Avtal mellan Skatteverket och OFR/S för revision enligt RALS 2016

Avtal mellan Skatteverket och OFR/S för revision enligt RALS 2016 Jth Skatteverket KB) Datum: 14 oktober Arbetsgivarsidan: Skatteverket Arbetstagarsidan: OFR/S Avtal mellan Skatteverket och OFR/S för revision enligt RALS 2016 1 Avtalsperiod Parterna sluter med stöd av

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2013 års löneenkät

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2013 års löneenkät Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2013 års löneenkät 2 Löneenkät 2013 Innehåll Tack 3 Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos riksdagens myndigheter (RD-RALS ) m.fl. avtal

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos riksdagens myndigheter (RD-RALS ) m.fl. avtal Förhandlingsprotokoll Dnr: 488-2013/14 2013-11-05 Parter Arbetsgivarsidan: Riksdagsförvaltningen Arbetstagarsidan: Fackförbundet ST Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos riksdagens myndigheter (RD-RALS

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS )

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS ) Avtal 2016-10-05 Bilaga 1 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom

Läs mer

Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2005

Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2005 Löner i näringslivet 2004 Björn Lindgren april 2005 Löner i näringslivet 2004 1 Förord Löner och arbetskraftskostnader svarar för en mycket stor del av företagens totala kostnader. Samtidigt utgör lön

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

Enkätundersökning 2015 utvärdering RALS-T

Enkätundersökning 2015 utvärdering RALS-T Enkätundersökning 2015 utvärdering RALS-T Bakgrund Som vid den tidigare utvärderingen av lönebildningsprocessen genomfördes även denna gång en enkätundersökning. Enkäten skickades ut i april månad 2015

Läs mer

Lönebildning 2010-02-11

Lönebildning 2010-02-11 Lönebildning På SMHI tillämpar vi lönesättande samtal, vilket innebär att den individuella lönesättningen vid lönerevisionen sker i samtalet med chef och medarbetare. Bildspelet användes som ett stöd i

Läs mer

Nivå och struktur. Sida 1 av 6

Nivå och struktur. Sida 1 av 6 Sida 1 av 6 Nivå och struktur Diagrammet nedan visar en schematisk bild över hur lönestrukturen kan se ut för medlemmarna i förbundet. Formen på kurvan dvs. strukturen visar att lönerna i genomsnitt är

Läs mer

Kollektivavtal om löner inom ramen för RALS avseende revisionstidpunkterna 1 oktober 2016 (1 bilaga)

Kollektivavtal om löner inom ramen för RALS avseende revisionstidpunkterna 1 oktober 2016 (1 bilaga) 2016-10-21 FM2016-21780:1 Sida 1 (5) Sändlista Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Martin Schönning,,

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. 2010-T Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet Saco-S-rådet 1 Avtalstidens längd Parterna sluter ett tillsvidareavtal

Läs mer

Guide till Saco Lönesök. Guide till Saco Lönesök

Guide till Saco Lönesök. Guide till Saco Lönesök Guide till Saco Lönesök Guide till Saco Lönesök Guide för att komma igång med Saco Lönesök Du når Saco Lönesök genom att logga in på ditt förbunds medlemssidor. Vad är Saco Lönesök? Saco Lönesök är en

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. löne. statistik

Facket för Service och Kommunikation. löne. statistik Facket för Service och Kommunikation löne statistik 2 Inför 2004 års avtalsrörelse tog SEKOs förhandlingsavdelning fram lönestatistik över medlemmarna. Syftet var att få en aktuell bild av lönenivåerna

Läs mer

Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010

Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010 1 (10) Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010 Definitioner Med RALS 2007-2010 avses Ramavtal 2007-2010 om löner m.m. för arbetstagare inom det

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Så mycket tjänar ingenjörscheferna. Juni 2013

Så mycket tjänar ingenjörscheferna. Juni 2013 Så mycket tjänar ingenjörscheferna i Sverige Juni 2013 2 Så mycket tjänar ingenjörschefer i Sverige Sverige är beroende av kompetenta chefer. Cheferna tar ett stort ansvar för utveckling och kvalitet hos

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Sveriges Veterinärförbund Lönestatistik Staten 2008 090508 (ml statistik/lönestat statl 08)

Sveriges Veterinärförbund Lönestatistik Staten 2008 090508 (ml statistik/lönestat statl 08) Veterinärförbundets lönestatistik 2008 för bl a statligt anställda veterinärer Förbundet tackar alla som har bidragit med uppgifter till statistiken. Av inkomna svar har 521 bearbetats. Den totala svarsprocenten

Läs mer

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar Löner m m 1. Löneprinciper Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. BILAGA A LÖNER M M Bilaga A Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgi erna

Läs mer

LIKA LÖN HANDBOKEN. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet

LIKA LÖN HANDBOKEN. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet LIKA LÖN HANDBOKEN Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet 2011 www.likalon.nu Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Stureplan 4c, 114 35 Stockholm Tel 08-611 17 30 www.bao.se Finansförbundet

Läs mer

Ditt ansvar ska synas på lönen

Ditt ansvar ska synas på lönen Din chefslön 2017 2 Ditt ansvar ska synas på lönen Att vara chef kan vara det roligaste och mest utvecklande du gör i ditt arbetsliv, men det kan också vara tufft och innebära stora utmaningar. Du ska

Läs mer

Lönestatistik 2010-06-01. efter lönerevisionstillfället 2010-01-01. Anställda inom Försäkringskassan

Lönestatistik 2010-06-01. efter lönerevisionstillfället 2010-01-01. Anställda inom Försäkringskassan Lönestatistik 2010-06-01 efter lönerevisionstillfället 2010-01-01 Anställda inom Försäkringskassan Partsgemensam lönestatistik Lönestatistikens syfte och användning Denna statistik syftar till att ge en

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Vi är överens osakliga löneskillnader ska bort

Vi är överens osakliga löneskillnader ska bort Vi är överens osakliga löneskillnader ska bort En partsgemensam satsning Målsättning att de statistiska skillnaderna i lön mellan kvinnor och män som utför lika arbete och som inte kan förklaras väsentligen

Läs mer

Arbetad tid och frånvaro

Arbetad tid och frånvaro Arbetad tid och frånvaro Tidsanvändningsstatistik 2006 2009 Rapportserie 2011:1 Arbetsgivarverket Arbetad tid och frånvaro Tidsanvändningsstatistik 2006-2009 2011-01-26 Dnr 1101-0034 Innehåll Om arbetad

Läs mer

Övergripande punkter avseende avtalsperioden 2007-2010

Övergripande punkter avseende avtalsperioden 2007-2010 Diarie nr 2007/1567/22 sid 1(9) Lokalt RALS-avtal 2007-2010 vid SMHI avtal nr 1 Övergripande punkter avseende avtalsperioden 2007-2010 Parterna sluter avtal om löner mm för ST och SACO inom SMHI för avtalsperioden

Läs mer

Lönesättning riktlinjer

Lönesättning riktlinjer Datum Reviderad 2016 01 12 Version Texten har lagts in nya mall 161001. Ej andra ändringar. Godkänd av Tony Schmidt Lönesättning riktlinjer Lönebildningen och lönesättningen på Tillväxtverket ska medverka

Läs mer

VD-löner April 2011

VD-löner April 2011 VD-löner 2010 April 2011 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 60 000 medlemsföretag. Omkring 40 000 företag är mindre, ägarledda företag med färre än 10 anställda. Ersättningen

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Lönestatistik 2014 för företagsläkare och skolläkare

Lönestatistik 2014 för företagsläkare och skolläkare Stockholm 2015-04-13 Till Läkarförbundets lokal- och yrkesföreningar Nr 8 2015 Lönestatistik 2014 för företagsläkare och skolläkare Bakgrund och syfte Läkarförbundet skickade i januari 2015 ut en enkät

Läs mer

BESTA-systemet. Syfte

BESTA-systemet. Syfte BESTA-systemet Arbetsgivarverket, OFR, Saco-S och SEKO har gemensamt utvecklat ett system för att gruppera statliga befattningar efter arbetsuppgifternas innehåll och svårighetsgrad. Systemet heter BESTA

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

TALARMANUS TILL KURSBILDERNA 2012 FÖR LIKA LÖN DEN NYA ARBETSMETODEN FÖR ATT ÅTGÄRDA OSAKLIGA LÖNESKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN

TALARMANUS TILL KURSBILDERNA 2012 FÖR LIKA LÖN DEN NYA ARBETSMETODEN FÖR ATT ÅTGÄRDA OSAKLIGA LÖNESKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN TALARMANUS TILL KURSBILDERNA 2012 FÖR LIKA LÖN DEN NYA ARBETSMETODEN FÖR ATT ÅTGÄRDA OSAKLIGA LÖNESKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN BILD 1 Hälsa deltagarna välkomna och introducera kursens syfte. Be deltagarna

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,

Läs mer

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014.

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. Löneläget 2014 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. 1 2 Innehåll Inledning 4 Varför samlar vi in lönestatistik? Definitioner Löneutveckling 5 Landsting 6 Tabell och fakta

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2013-2016)

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2013-2016) Avtal 2013-10-04 Bilaga 1 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet 2003 Statistikperioden september 2001 till september 2002 första lönerevisionen enligt RALS 2002 2004 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet statistikperioden

Läs mer

Lönerapport år 2007 Löner och löneutveckling år 1996 2006

Lönerapport år 2007 Löner och löneutveckling år 1996 2006 Lönerapport år 2007 Löner och löneutveckling år 1996 2006 Rapporten har utarbetats av LOs löne- och välfärdsenhet. För ytterligare information, kontakta Mats Larsson, telefon 08-796 28 11. Landsorganisationen

Läs mer

Avtal om delpension för arbetstagare hos staten

Avtal om delpension för arbetstagare hos staten Avtal om delpension för arbetstagare hos staten Cirkulär 2003: A 4 2003-11-12 Innehåll 1 Innehåll Förord 3 Avtal om delpension för arbetstagare hos staten m.fl. 5 Tillämpningsområde (1 ) 5 Villkor (2 )

Läs mer

Polismyndigheten Värmland

Polismyndigheten Värmland 1 (3) Datum2008-06-03 Diarienr (åberopas vid korresp) 2008-07-01 AAA-801-204/08 Er referens Polismyndigheten Värmland Arbetsgivare: Arbetstagare : Justering: Polismyndigheten Värmland OFR/P Värmlands Polisförening

Läs mer

Lönekartläggning och löneanalys för 2012

Lönekartläggning och löneanalys för 2012 P 2014/36 Lönekartläggning och löneanalys för 2012 Projektgrupp: Jenny Engström, OFR/S Suzanne Almgren Mason, HR-avd Moa Renström Hultgren, HR-avd Louise Nilsson/Helena Lindvall, Saco-S Sida 1(1) Innehåll

Läs mer

Gemensam kommentar till RALS 2010-T

Gemensam kommentar till RALS 2010-T Gemensam kommentar till RALS 2010-T Arbetsgivarverket och Saco-S 2010-11-11 Version 10.1 Innehåll RALS 2010-T en sammanfattning Inledning Partsgemensamt arbete med lokal lönebildning 3 4 5 Syftet med

Läs mer

RALS Erfarenheter från första delen av avtalsperioden

RALS Erfarenheter från första delen av avtalsperioden RALS 2007 2010 Erfarenheter från första delen av avtalsperioden Utgiven av Arbetsgivarverket 2009 Text: Förhandlingsenheten Produktion & grafisk form: Informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM

Läs mer

LÖNER/AVTAL. Lönerapport år 2011. Löner och löneutveckling år 2000 2010 efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten

LÖNER/AVTAL. Lönerapport år 2011. Löner och löneutveckling år 2000 2010 efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten LÖNER/AVTAL Lönerapport år 2011 Löner och löneutveckling år 2000 2010 efter klass och kön Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning...2 1 Löner och löneutveckling år 2010....4

Läs mer

Att leda och styra med individuell lön S T Ö D T I L L D I G S O M Ä R L Ö N E S Ä T T A N D E C H E F

Att leda och styra med individuell lön S T Ö D T I L L D I G S O M Ä R L Ö N E S Ä T T A N D E C H E F Att leda och styra med individuell lön S T Ö D T I L L D I G S O M Ä R L Ö N E S Ä T T A N D E C H E F Utgiven av Arbetsgivarverket 2010 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket Tryck: Tabergs Media

Läs mer

Lönestatistik. Avser lönenivåerna 2012

Lönestatistik. Avser lönenivåerna 2012 Lönestatistik Avser lönenivåerna 2012 Innehåll Förord 3 Allmänt 4 5 Varför samlar vi in lönestatistik år efter år 4 Definitioner 4 Sektorsfördelning 4 Fakta 4 Löneutveckling 5 Landsting 6 7 Fakta 6 L1.

Läs mer

VD-löner 2009. Mars 2010

VD-löner 2009. Mars 2010 VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är

Läs mer

Cirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för

Cirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för Cirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Arbetslivsenheten Datum:

Läs mer

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T 2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med

Läs mer

LIKA LÖN LIKA ARBETE HANDBOKEN. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet

LIKA LÖN LIKA ARBETE HANDBOKEN. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet LIKA LÖN LIKA ARBETE HANDBOKEN Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet 2011-2016, uppdaterad 2016 www.likalon.nu Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Stureplan 4c, 114 35 Stockholm

Läs mer

Din lön. Lönestatistik. Dags för lönesamtal? Använd statistiken

Din lön. Lönestatistik. Dags för lönesamtal? Använd statistiken Din lön Lönestatistik Dags för lönesamtal? Använd statistiken Innehåll Så använder du statistiken 3 Samtal om lön 4 Lönesamtalet steg för steg 8 Hela arbetsmarknaden 9 Lön efter examensår och sektor 9

Läs mer

Chefsavtal. I lydelse från och med den 1 oktober 2010 resp. 1 januari 2011. Publicerat den 9 maj 2011.

Chefsavtal. I lydelse från och med den 1 oktober 2010 resp. 1 januari 2011. Publicerat den 9 maj 2011. Chefsavtal I lydelse från och med den 1 oktober 2010 resp. 1 januari 2011 Publicerat den 9 maj 2011. 2 Innehållsförteckning Förord... 3 Chefsavtal... 4 Tillämpningsområde... 4 1... 4 2... 4 Vissa definitioner...

Läs mer

Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013

Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013 2013-06-19 Dnr 1210-0427-23 Bilaga 1 Till Saco-S Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013 1 Utgångspunkter I enlighet med Samarbetsavtalet för det statliga avtalsområdet ska förloppet och utfallet

Läs mer

Avtal om lönebildning

Avtal om lönebildning Avtal om lönebildning för fristående skolor och förskolor samt uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen och Lärarförbundet & Lärarnas Riksförbund, 1 maj 2007 31 dec 2009 SKTF, 1 maj 2007 31 dec

Läs mer

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010 Så går den till www.tullkust.se Nu startar avtalsrörelsen 2010! Nu har arbetet med 2010 års avtalsrörelse börjat eftersom nuvarande avtalsperiod löper ut den 30 september

Läs mer

Lönestatistik 2013 Advokatbyråer

Lönestatistik 2013 Advokatbyråer Lönestatistik 2013 Advokatbyråer Din lön Statistiken är baserad på löneenkäter som Jusek har samlat in under oktober 2013, från yrkesverksamma medlemmar anställda vid advokatbyrå*. Samtliga löneuppgifter

Läs mer

Löner/avtal. Lönerapport år Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten

Löner/avtal. Lönerapport år Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Löner/avtal Lönerapport år 2013 Löner och löneutveckling år 2000 2012 efter klass och kön Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Landsorganisationen i Sverige 2013 Omslagsfoto: Lars Forsstedt Grafisk

Läs mer

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige 2013 års lönestatistik Ingenjörer bidrar till snabb utveckling och hög tillväxt hos sina arbetsgivare det ska märkas på lönen. Sverige är beroende av kompetenta

Läs mer

offentlig sektor i fokus 1/2012 Löneutveckling med många mått mätt

offentlig sektor i fokus 1/2012 Löneutveckling med många mått mätt offentlig sektor i fokus 1/2012 Löneutveckling med många mått mätt Offentlig sektor i fokus 1/2012 Löneutveckling med många mått mätt Löneutvecklingstalet är inte ett entydigt begrepp utan kan beräknas

Läs mer

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna 1 Gemensamma utgångspunkter Avtalets inriktning är att uppnå en lönebildning som både arbetsgivaren och den enskilde tjänstemannen kan förstå och acceptera. Lönebildningen

Läs mer

Stöd för lokal lönebildning

Stöd för lokal lönebildning Stöd för lokal lönebildning R Å D T I L L L O K A L A P A R T E R V I D T I L L Ä M P N I N G E N A V R A L S 2 0 0 7-2 0 1 0 April 2008 Samarbetsrådet för det statliga avtalsområdet Samarbetsrådet för

Läs mer

Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013

Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013 2013-06-19 Dnr 1210-0427-23 Bilaga 1 Till OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013 1 Utgångspunkter I enlighet med Samarbetsavtalet

Läs mer

Lönesättning riktlinjer

Lönesättning riktlinjer Datum Reviderad 2016-11-28 Godkänd av Moa Hjertson Lönesättning riktlinjer Lönebildningen och lönesättningen på Tillväxtverket ska medverka till att målen för verksamheten uppnås och att verksamheten bedrivs

Läs mer

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009 VD-löner 28 en statistisk redovisning Mars 29 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 55 medlemsföretag. Drygt två av tre företag är mindre, ägarledda företag med färre än

Läs mer

Partsgemensam utvärdering av RALS-T

Partsgemensam utvärdering av RALS-T Partsgemensam utvärdering av RALS-T 3:e utvärderingen 2016-04-11 2016-04-11 Förord När Arbetsgivarverket och Saco-S slöt RALS-T 2010 och gjorde ramavtalet om löner till ett tillsvidareavtal togs ett viktigt

Läs mer

Sveriges Ingenjörers chefslönestatistik

Sveriges Ingenjörers chefslönestatistik Sveriges Ingenjörers chefslönestatistik 2 Sveriges Ingenjörers chefslönestatistik Innehåll De höga krav som följer med chefskapet ska synas på lönen... 3 Chefslönestatistik... 4 Saco Lönesök även för dig

Läs mer

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Bilaga 1 Löner Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Detta avtal gäller för medlemmar i Vision som

Läs mer

Lönestatistiken avser dels högskolan (medicinska fakulteterna) dels vissa statliga myndigheter. Uppgifterna finns också på Läkarförbundet hemsida.

Lönestatistiken avser dels högskolan (medicinska fakulteterna) dels vissa statliga myndigheter. Uppgifterna finns också på Läkarförbundet hemsida. Nr 5/2012 2013-03-25 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Statlig lönestatistik september 2012 Lönestatistiken avser dels högskolan (medicinska fakulteterna) dels vissa statliga myndigheter.

Läs mer

Svenska kyrkan 2002/2003. Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan

Svenska kyrkan 2002/2003. Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan Svenska kyrkan 2002/2003 Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan Februari 2003 2 Svenska kyrkan 2002/2003 Delrapport om förhandlingsprocessen

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...

Läs mer