Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet
|
|
- Gustav Vikström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1998 till september 1999
2 FÖRORD I januari 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt sätt, ut en enkät till samtliga myndigheter med fler än 50 anställda för att följa upp vilka orsaker som har påverkat den uppmätta löneutvecklingen i lönestatistiken mellan september 1998 och september Ett annat syfte med enkäten var att få underlag för att kunna uppskatta den hittillsvarande löneutvecklingen till följd av RALS I denna rapport redovisas resultatet från denna undersökning tillsammans med vissa andra resultat från den partsgemensamma lönestatistiken per september 1999 för det statliga området. Stockholm i april
3 2
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Det statliga förhandlingsområdets omfattning Avtalsmässig löneökning under statistikperioden september 1998 september Förändring av genomsnittlig fast lön för det statliga kollektivet under statistikperioden september 1998 september Uppskattad löneutveckling i årstakt under den innevarande avtalsperioden RALS Löneutvecklingen för identiska individer...12 Orsaker till den uppmätta löneutvecklingen för identiska individer i statistiken september 1998 september
5 4
6 DET STATLIGA FÖRHANDLINGSOMRÅDETS OMFATTNING 1999 Diagram 1 Individuell lön Kvinnor heltid 31,2% Män heltid 49,2% Kvinnor deltid 8,1% Kvinnor 3,3% Män 5,0% Män deltid 3,3% Arvodesanställning Den partsgemensamma förhandlingsstatistiken för det statliga avtalsområdet omfattar totalt tjänstemän per den 1 september 1999, varav med individuell lön, och med arvodesanställning. I dessa siffror ingår inte Försäkringskassornas tjänstemän och ej heller de drygt tjänstemännen hos de icke-obligatoriska medlemmar som Arbetsgivarverket också företräder. Jämfört med motsvarande antal anställda i förhandlingsstatistiken i september 1998 innebär detta att antalet anställda med individuell lön har minskat med c:a 500 under statistikperioden september 1998 september Av de tjänstemännen är män och kvinnor, vilket ger en könsfördelning på 57 % män och 43 % kvinnor. Andelen kvinnor har ökat (+ 0,4 %). Av tjänstemännen med individuell lön arbetar knappt 88 % heltid, en svag ökning (+0,3 %) jämfört med föregående mättillfälle. I båda fallen är ökningarna trendmässiga. Genomsnittsåldern på de statsanställda är drygt 44 år. 5
7 Diagram 2 Antal anställda per sektor september 1999 Antal arvodesanställning individuell lön UHF = Universitet, högskolor och forskning RÄTTS = Rättsväsendet AFF = Affärsverk och infrastruktur FÖ = Försvarsväsendet AOU = Arbetsliv, omsorg och utbildning EK = Ekonomi UPP = Uppdragsbaserad verksamhet LRS = Länsstyrelser, Regeringskansli och stabsmyndigheter MTJ = Miljö, teknik och jordbruk KULT = Kultur KYRK = Kyrkan UHF RÄTTS AFF FÖ AOU EK UPP LRS MTJ KYRK KULT Sektor Arbetsgivarverkets medlemmar är indelade i sektorer. Diagrammet ovan visar hur de statstjänstemännen var fördelade sektorsvis i september Den största ökningen av antalet anställda har skett inom den största sektorn Universitet, högskolor och forskning där antalet anställda med individuell lön har ökat med ytterligare c:a under statistikperioden och nu uppgår till c:a arbetstagare, dvs nästan 25 % av samtliga med individuell lön i staten. Den största minskningen av antalet anställda har skett inom sektorn Affärsverk och infrastruktur som har minskat med c:a anställda under denna period. Inom sektorerna Försvar, Ekonomi samt Uppdragsbaserad verksamhet har det också förekommit minskningar i storleksordningen arbetstagare per sektor. Övriga sektorer uppvisar endast små förändringar. Det bör observeras att sektor Kyrka upphörde vid utgången av
8 AVTALSMÄSSIG LÖNEÖKNING UNDER STATISTIKPERIODEN SEPTEMBER 1998 SEPTEMBER 1999 I maj 1998 undertecknade parterna på det statliga avtalsområdet det slutgiltiga RALS-avtalet för tiden 1 april mars Huvudalternativet i RALS-avtalet för de lokala lönerevisionerna är en fri förhandlingsordning där parterna före vissa angivna tidpunkter kan enas om utrymme för löneökninger, tidpunkter för lönerevision samt fördelning på individer. Om lokala parter inte kan enas träder vissa stupstocksregler i RALS-avtalet in som innebär följande löneökningsutrymme för de olika organisationerna vid respektive revisionstillfälle: Tabell 1 1 april april april 2000 SACO-S 2,3 % 2,3 % 2,3 % OFR 2,5 % 2,5 % 2,4 % SEKO 2,6 % 2,5 % 2,5 % När avtalet slöts bedömde parterna på central nivå att arbetskraftskostnaderna på grund av bestämmelserna i RALS kommer att ha stigit med c:a 9,0 % vid avtalsperiodens slut, rensat för effekter av strukturella förändringar. Bedömningen innefattar den lokala lönebildningens betydelse för lönekostnadernas utveckling. På sid 10 i denna rapport återfinns en uppskattning av hur stor löneutvecklingstakten hittills varit under avtalsperioden. Enligt denna beräkning, som Arbetsgivarverket har gjort med ledning av lönestatistiken och en enkätundersökning, uppgår den beräknade årstakten för löneutvecklingen till totalt c:a 3,5 % (exklusive polisväsendet och korrigerad för strukturella effekter). 7
9 FÖRÄNDRING AV GENOMSNITTLIG FAST LÖN FÖR DET STATLIGA KOLLEKTIVET UNDER STATISTIKPERIODEN SEPTEMBER 1998 SEPTEMBER 1999 Tabell 2 Genomsnittlig fast lön Genomsnittlig fast lön Ökning September 1998 September 1999 % Män ,2 Kvinnor ,3 Samtliga ,5 Enligt lönestatistiken i september 1999 uppgår den genomsnittliga fasta lönen (grundlön + fasta lönetillägg) till kr beräknad för årsarbetare 1. En statligt anställd kvinnas lön uppgår i genomsnitt till kr vilket motsvarar 87 % av en statsanställd mans lön. Jämförs löner för kvinnor och män som har likartade arbetsuppgifter med hjälp av TNS (Nyckel för statistikanalys) uppgår kvinnornas genomsnittslön i stället till 96 % av männens genomsnittslön. Ökningen av den genomsnittliga fasta lönen mellan september 1998 och september 1999 uppgick till 5,5 %. Merparten av denna ökning härrör från lokala lönerevisioner enligt RALS som har träffats under statistikperioden. Det relativt sett höga ökningstalet i statistiken i förhållande till stupstocksprocenten i RALS-avtalet förklaras till stor del av att det i årets statistik för flertalet myndigheter ingår löneökningar från två lönerevisioner eftersom de inte hann genomföra den första lönerevisionen under den förra statistikperioden. För polisväsendet, som utgör c:a 10 % av hela statistikunderlaget, ingår däremot inga lokala lönerevisionsökningar alls till följd av polisavtalet, eftersom detta avtal träffades först efter det att årets statistik hade insamlats. Svårigheten att tolka löneutvecklingen i statistiken blir inte mindre av att lönerevisionsperiodernas längd dessutom kan variera på olika myndigheter. Ett exempel på dessa tolkningsproblem gäller löneutvecklingen för kvinnor som enligt statistiken ovan har varit drygt en procentenhet högre än männens löneutveckling. En stor del av denna skillnad beror dock sannolikt på att polisväsendets låga löneökning i statistiken har påverkat löneutvecklingstalet för männen i högre grad än för kvinnorna. En mer rättvisande bild av hur löneutvecklingen för könen har varit återfinns på sid 12 där redovisningen i stället bygger på löneutvecklingen för identiska individer och där polisväsendet har exkluderats ur beräkningen. 1) Med begreppet årsarbetare avses summan av tjänstgöringens omfattning för de tjänstemän som ingår i en redovisningsgrupp i statistiken. 8
10 I ökningstalet 5,5 % ingår, förutom rena löneökningar, även effekter av strukturella förskjutningar i statistikunderlaget som inträffat under mätperioden och som har påverkat storleken på genomsnittslönen. För att uppskatta storleken av strukturella effekter i den uppmätta löneökningen har Arbetsgivarverket genomfört en standardräkning av statistikmaterialet enligt motsvarande metod som sedan lång tid används i lönestatistiken för tjänstemän inom den privata sektorn. En standardräkning innebär att strukturen i statistikpopulationen hålls konstant med hänsyn till vissa statistikvariabler mellan två tidpunkter. De variabler som har använts i det här fallet är TNS och tjänstebenämningar (där TNS-klassning ännu saknas) samt tre åldersintervall (16 29 år, år, 50 år). STANDARDRÄKNAD LÖNEÖKNING I STATISTIKEN MELLAN SEPTEMBER 1998 OCH SEPTEMBER 1999 Tabell 3 Okorrigerad Strukturella Standardräknad Uppskattad Övrig löneökning effekter löneökning löneökning i ökning samband med lönerevisioner 5,5 % 0,6 % 4,9 % 4,6 % 0,3 % Den standardräknade löneökningen uppgår till 4,9 %. Skillnaden på 0,6 % mellan den okorrigerade ökningen i statistiken och den standardräknade löneökningen utgörs av strukturella effekter. Den standardräknade löneökningen kan i sin tur delas upp i två komponenter, dels ökning i samband med lönerevision, dels övrig ökning under mätperioden. Enligt den enkätundersökning som Arbetsgivarverket gjort om statistikutfallet kan 4,6 procentenheter av löneökningen i statistiken hänföras till de lokala lönerevisioner som genomförts under statistikperioden september 1998 till september Ökningstalen för enskilda myndigheter varierar dock kraftigt främst beroende på hur många lönerevisioner som genomförts under statistikperioden och hur långa avtalsperioder som träffats för dessa lokala revisioner. Den återstående skillnaden på 0,3 procentenheter mellan den standardräknade löneökningen och den uppskattade avtalsmässiga ökningen är en uppskattning av hur stor den faktiska löneökningen har varit, utöver vad som har lagts ut i samband med lönerevisionerna under perioden. 9
11 UPPSKATTAD LÖNEUTVECKLING I ÅRSTAKT UNDER DEN INNEVARANDE AVTALSPERIODEN RALS För att få en tydligare bild av hur stor löneutvecklingen i staten har varit under den hittillsvarande delen av avtalsperioden för RALS har löneökningstalen i statistiken för september 1998 och september 1999 omräknats till årstakt, med hänsyn tagen till hur lång tidsperiod som de lokala lönerevisionerna som ingår i statistiken omfattar. Enligt den gjorda enkätundersökningen täcker de lokala löneavtalen som ingår i statistiken för september 1998 och september 1999 i genomsnitt in drygt 20 månader av de 36 månader som RALS-avtalet totalt omfattar. I den gjorda beräkningen har polisväsendet exkluderats på grund av att inga lönerevisioner enligt RALS ännu var genomförda för poliser vid statistiktillfället. Av den avtalsmässiga löneökningen på 0,6 % som ingår i statistiken för perioden september 1997 september 1998 utgörs 0,3 procentenheter av eftersläpande lokala lönerevisioner från RALS Denna del ingår därför inte heller i beräkningen av årstakten för den hittillsvarande avtalsperioden för RALS Tabell 4 Statistikperiod Okorrigerad Strukturella Standard- Ökning i Övrig löneökning effekter räknad samband ökning löneökning med lönerevisioner Sept 97 Sept 98 1,7 % 0,7 % 1,0 % 0,6 % 0,4 % Sept 98 Sept 99 6,0 % 0,6 % 5,4 % 5,1 % 0,3 % Den standardräknade löneökningen beräknad på ovan angivet sätt uppgår då till totalt 6,1 % i statistiken för perioden september 1997 september Detta motsvararar en genomsnittlig årstakt (exklusive polisväsendet och exklusive strukturella effekter) på 3,5 % när hänsyn tagits till de lokala lönerevisionsperiodernas olika längd. Av den beräknade löneökningstakten kan 3,2 procentenheter hänföras till lokala lönerevisioner och 0,3 procentenheter till övriga löneökningar som lagts ut. 10
12 Som framgår av nedanstående diagram varierar det utlagda genomsnittliga löneökningsutrymmet för de lokala lönerevisionerna inom olika sektorer mellan 3,8 och 2,8 procent i uppskattad årstakt. Diagram 3 Genomsnittligt löneökningsutrymme för lokala lönerevisioner enligt RALS m.m. (omräknat till årstakt) inom olika sektorer Procent Anm. Exkl. polisväsendet Uppskattad årstakt 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2,8 3,5 3,0 3,0 3,1 3,0 3,4 3,8 3,2 3,2 3,2 0,5 0,0 AFF Ekonomi UHF Kultur MTJ AOU Rätts LRS UPP Försv. Staten Sektor 11
13 LÖNEUTVECKLINGEN FÖR IDENTISKA INDIVIDER En metod som också brukar användas i samband med löneutvecklingsanalyser är att mäta löneutvecklingen för identiska individer, d.v.s. personer som varit anställda vid samma myndighet vid båda mättidpunkterna. Genom att mäta löneutvecklingen för identiska individer i stället för kollektivet elimineras effekten av hur lönen för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Man får då ett bättre mått på hur den faktiska löneutvecklingen varit under perioden jämfört med om man enbart ser till förändringen av genomsnittslönen för kollektivet. Det bör dock påpekas att samtliga löneökningar till följd av tariffuppflyttningar, befordringar, omorganisationer, inlösen av rörliga tillägg i den fasta lönen m.m. får fullt utslag i den uppmätta löneutvecklingen för identiska individer. Tabell 5 Förändring av genomsnittslönen för identiska individer mellan september 1998 och september 1999 Ökning inkl. polisväsendet Ökning exkl. polisväsendet Män 5,8 % 6,4 % Kvinnor 6,4 % 6,6 % Samtliga 6,0 % 6,5 % Av tabell 5 framgår att löneutvecklingen för identiska individer i genomsnitt varit 6,0 % mellan september 1998 och september Kvinnornas löneutveckling är här 0,6 procentenheter högre än männens. Denna löneskillnad mellan könen är således mindre än den löneskillnad som blir resultatet när man mäter den kollektiva ökningen (se sid 8). Om polisväsendet exkluderas minskar skillnaden i löneutveckling mellan könen och uppgår då istället till 0,2 procentenheter. Kvinnorna har således haft en något högre löneutveckling i genomsnitt än männen under perioden och som framgår av nästa avsnitt i rapporten har skillnaden i löneutveckling varit störst på de högre befattningsnivåerna. 12
14 LÖNEUTVECKLING PER BEFATTNINGSNIVÅ I TNS-SYSTEMET Diagram 4 Procentuell fördelning av män och kvinnor i TNS-nivåer i september 1999 Procent Män Kvinnor TNS-nivå Av det totala antalet anställda inom staten är c:a 60 % klassade enligt TNSsystemet (Nyckel för statistikanalys). Ett område som ännu är oklassat och inte ingår i TNS-statistiken är polisväsendet. Till stora delar återfinns män och kvinnor i såväl olika nivåer som olika familjer inom TNS-systemet. Av de TNS-klassade kvinnorna finns knappt 60 % i nivåerna 7 och 6 medan motsvarande andel för männen är knappt 50 %. I nivåerna 4 och 3 återfinns 9 % av de klassade kvinnorna medan motsvarande andel för männen är 20 %. Övergripande kriterier för nivåer i TNS-systemet Nivå 7 Arbetet utförs efter detaljerade anvisningar (arbetsuppgifter av biträdande art) Nivå 6 Arbetet utförs efter allmänna anvisningar (arbetsuppgifter av assisterande art) Nivå 5 Arbetet utförs helt självständigt och baseras på tidigare erfarenheter, praxis eller metoder. Problemen är komplexa men i huvudsak angivna eller definierade (arbetsuppgifter av handläggande art) Nivå 4 Arbetet innehåller betydande inslag av t.ex. planering och metodutveckling (chefer och specialister) Nivå 3 Arbetet är utpräglat nyskapande och problem kräver nya angreppssätt (höga chefer och specialister) 13
15 Diagram 5 Löneutvecklingen september 1998 september 1999 för identiska individer per TNS-nivå Procent 12,0 Män Kvinnor 10,0 8,0 6,0 5,3 5,2 5,5 6,1 6,9 7,2 6,7 7,9 6,4 7,7 4,0 2,0 0, TNS-nivå 4 3 För de TNS-klassade har löneutvecklingen under perioden varit högst i de mer kvalificerade befattningsnivåerna. På samtliga nivåer utom nivå 7 har löneutvecklingen för kvinnor varit högre än för män. I de högsta skikten, nivå 4 och 3, har kvinnornas löneutveckling varit markant högre än männens. 14
16 ORSAKER TILL DEN UPPMÄTTA LÖNEUTVECKLINGEN I STATISTIKEN SEPTEMBER 1998 SEPTEMBER 1999 Arbetsgivarverket har på sedvanligt sätt i en enkät ombett myndigheterna att så omsorgsfullt som möjligt uppskatta hur mycket olika orsaker påverkat den uppmätta löneutvecklingen för identiska individer vid myndigheten. I undersökningen ingår alla myndigheter med 50 eller fler anställda. Av dessa har 98 % besvarat enkäten. Den genomsnittliga löneutvecklingen för identiska individer vid dessa myndigheter uppgår i genomsnitt till 6,0 %. I den redovisning av enkätresultatet som följer nedan har dock polisväsendet exkluderats på grund av att inga lönerevisioner enligt RALS ännu var genomförda för poliser vid statistiktillfället. Den uppmätta löneutvecklingen för identiska individer i statistiken uppgår då i stället i genomsnitt till 6,5 %. Diagram 6 10,0 Löneutvecklingen för identiska individer på 6,5% (exkl. polisen) i statistiken september 1998 september 1999 uppdelad på olika delkomponenter 9,0 8,0 7,0 6,49 Procentenheter 6,0 5,0 4,0 3,0 5,16 2,0 1,0 0,0 Löneökningar till följd av RALS inkl. C-avtal 0,80 Befordringar m.m. 0,15 0,08 0,30 Lokala tariffer Inlösen av rörliga tillägg Andra orsaker Totalt (exkl. polisen) (1) Löneökningar till följd av RALS och chefsavtalet Av den genomsnittliga löneökningen på 6,5 % för identiska individer kan ca 80 % hänföras till löneökningar till följd av RALS och chefsavtalet. I genomsnitt har löneökningar i samband med lönerevisioner påverkat löneutvecklingen med 5,16 procentenheter under statistikperioden. 15
17 (2) Andra lönehöjningar utöver lönerevision, t ex i samband med omorganisation, befordringar, förändrade arbetsuppgifter, osakliga löneskillnader etc Lönehöjningar utöver lönerevisioner, till följd av omorganisationer, befordringar, förändrade arbetsuppgifter m.m., har i genomsnitt påverkat den uppmätta löneutvecklingen med 0,80 procentenheter. Av myndigheterna anger 80 procent detta som en orsak till den uppmätta löneutvecklingen vid myndigheten. Påverkan på det myndighetsvisa löneökningstalet varierar kraftigt, från någon tiondels procentenhet till 2,5 procentenheter. (3) Löneökningar till följd av uppflyttningar i lokala tarifflönesystem Uppflyttningar i lokala tariffer och andra garantisystem har påverkat den uppmätta löneutvecklingen med i genomsnitt 0,15 procentenheter. Antalet myndigheter som angett tariffer som orsak har minskat jämfört med föregående år. I år anger 15 % av myndigheterna tariffuppflyttningar som orsak jämfört med c:a en fjärdedel vid förra enkättillfället. Exempel på områden där tariffsystem får genomslag i den uppmätta löneutvecklingen är affärsverken, skatteförvaltningen och inom universitet och högskolor. (4) Inlösen av rörliga tillägg Drygt en fjärdedel av myndigheterna som besvarat enkäten har löst in och inarbetat rörliga tillägg i den fasta månadslönen. Den genomsnittliga effekten av denna skenbara löneökning är 0,08 procentenheter under statistikperioden. (5) Andra orsaker Drygt en fjärdedel av myndigheterna anger även andra orsaker som förklaring till den uppmätta löneutvecklingen under perioden. Av dessa har många gjort riktade satsningar på marknadskänsliga grupper, t ex IT-personal. Andra exempel på orsaker som redovisas här är lönehöjningar i samband med övergång från tidsbegränsade till tillsvidareanställningar och inrättande av marknadslönetillägg inom försvaret. 1) Med begreppet årsarbetare avses summan av tjänstgöringens omfattning för de tjänstemän som ingår i en redovisningsgrupp i statistiken. 16
18 Ytterligare exemplar kan beställas från Svensk Specialdistribution Finspångsgatan 51, Spånga Tel Fax
Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998
Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 FÖRORD I februari 1999 skickade Arbetsgivarverket ut en enkät till samtliga myndigheter med fler
Läs merLöneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001
2002 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden
Läs merLöneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000
Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 1999 till september 2000 avtalsperioden för RALS 1998 2001 FÖRORD I december 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2003 till september 2004 Löneutveckling till följd av RALS 2002-2004 2005-05--25 0505-0450-21 2 Innehåll Förord 5 Det statliga avtalsområdet
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet 2006 Statistikperioden september 2004 till september 2005 Första lönerevisionsperioden inom RALS 2004 2007 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden
Läs merLöneutveckling på det statliga området. Löneutveckling till följd av RALS Statistikperioden september 2005 till september 2006
Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling till följd av RALS 2004-2007 Statistikperioden september 2005 till september 2006 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling till
Läs merLöneutveckling på det statliga området
Löneutveckling på det statliga området Den första lönerevisionen i RALS 2007 2010 Dnr 0906-0314-21 Rapportserie 2009:2 Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket 2009 Löneutveckling på det statliga området Den
Läs merLöneutveckling på det statliga området
Löneutveckling på det statliga området Statistikperioden september 2010 - september 2011 Rapportserie 2012:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga området Statistikperioden september 2010-september
Läs merLöneutveckling på det statliga området
Löneutveckling på det statliga området Uppskattad löneutveckling hittills till följd av RALS 2007 2010 under statistikperioden september 2007 september 2009 Rapportserie 2010:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2011 - september 2012 Avtalsperioden 2010-2012 Rapportserie 2013:5 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling till följd av RALS 2007-2010 under statistikperioden september 2007 september 2010 Rapportserie 2011:6 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september
Läs merStatistikperioden september 2015 september 2016
Statistikperioden september 2015 september 2016 Diarienummer: 2017/0272 Använd gärna fakta ur den här rapporten men kom ihåg att ange källa: Arbetsgivarverket (om inget annat anges) Förord Sammanfattning
Läs merLÖNEUTVECKLING PÅ DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET
Rapportserie 2018 #2 LÖNEUTVECKLING PÅ DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET Statistikperioden september 2016 september 2017 LÖNEUTVECKLING PÅ DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET Statistikperioden september 2016 september
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september
Läs merMedlemsorganisationen för statliga arbetsgivare
Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM På statens område har
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2014 september 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0174 Förord Inom det statliga avtalsområdet sker fortlöpande förändringar av antal
Läs merPRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem
PRESSMEDDELANDE För ytterligare upplysningar, kontakta: Gunilla Hansén-Larson tfn 08-700 14 61, 070-514 61 00, Elisabet Sundén Ingeström, tfn 08-700 14 05 22 maj 2002 Osakliga löneskillnader ett överdrivet
Läs merLÖNEUTVECKLING PÅ DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET
Rapportserie 2019 #2 LÖNEUTVECKLING PÅ DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET Statistikperioden september 2017 september 2018 LÖNEUTVECKLING PÅ DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET Statistikperioden september 2017 september
Läs merLönerapport 2008 Maj 2009
Lönerapport 28 Maj 29 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 28 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012 Rapportserie 2013:7 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2007 Rapportserie 2008:2 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merLönerapport 2011 Augusti 2012
Lönerapport 2011 Augusti 2012 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 2011 men innehåller även jämförelser med tidigare år.
Läs merFAO:s lönestatistik 2016
FAO:s lönestatistik 2016 Rapporten innehåller: Lön och löneutveckling för olika åldersgrupper, regioner och yrkesfamiljer inom FAO-området. Antal anställda fördelat på yrkesfamiljer och könsfördelning
Läs merLönerelationer mellan kvinnor och män 2003
mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt preliminära
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017 Utfall helåret 2016 Helåret 2016 var den definitiva löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt
Läs merPensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014
Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt definitiva siffror
Läs merLönerapport 2010 Juli 2011
Lönerapport 21 Juli 211 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 21 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik
Läs merLöner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004
Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt
Läs merFAO:s lönestatistik redovisas i fyra publikationer. Tre av dessa visar FAO:s lönestatistik per yrke (marknadslöneinformation) enligt följande:
Cirkulär 2/2016 Stockholm 2016-02-09 Handläggare: Kajsa Lindell Lönestatistik per oktober 2015 FAO:s lönestatistik redovisas i fyra publikationer. Tre av dessa visar FAO:s lönestatistik per yrke (marknadslöneinformation)
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var den löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt preliminära siffror.
Läs merJämställda löner för Sverige framåt
Jämställda löner för Sverige framåt 1 2 Sverige ska vara ett jämställt land där män och kvinnor behandlas lika. Där vi bedöms som de individer vi är och efter vilka insatser vi gör. Där kön inte står i
Läs merStatlig lönestatistik september 2017
Nr 4/2018 Stockholm 2018-04-16 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Statlig lönestatistik september 2017 Lönestatistiken avser dels högskolan (medicinska fakulteterna) dels vissa statliga myndigheter.
Läs merLöner i näringslivet Björn Lindgren april 2005
Löner i näringslivet 2004 Björn Lindgren april 2005 Löner i näringslivet 2004 1 Förord Löner och arbetskraftskostnader svarar för en mycket stor del av företagens totala kostnader. Samtidigt utgör lön
Läs merEn statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005
Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig
Läs merLön i privata och kommunala skolor
PM Till Från Datum Angående Namn mottagare Almega Arbetsgivarsamverkan Datum Lön i friskolor Lön i privata och kommunala skolor Denna PM syftar till att bemöta påståenden om att privata skolor har lägre
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet 2003 Statistikperioden september 2001 till september 2002 första lönerevisionen enligt RALS 2002 2004 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet statistikperioden
Läs merLÖNESTATISTIK. Att använda. Lönestatistik
LÖNESTATISTIK Att använda Lönestatistik INNEHÅLL Lönestatistik... 3 Vad visar lönestatistiken... 4 Heltidslön... 4 Medellön... 5 Medianlön... 5 Percentil... 6 Att jämföra olika grupper... 7 Procent...
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0373 Förord I Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS
Läs merSPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016
SPV styrelsemöte nr 3-16 Bilaga 12a Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar
Läs merPensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015
Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2
Läs merEn information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information.
Bilaga 2 LOKALT LÖNEAVTAL Inledning Det traditionella centrala löneavtalet anger hur löneökningarna ska räknas fram, t ex i kronor, procent och fördelning av potter. Detta avtal är ett alternativ och anger
Läs merLIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet
LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet www.likalon.nu Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Stureplan 4c, 114 35 Stockholm Tel 08-611 17
Läs merLöner inom industrin 2009
Löner inom industrin 2009 Augusti 2010 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fackförbund inom industrin som omfattas av det så kallade industriavtalet. De sex förbunden är Sveriges
Läs merLön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män
Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga
Läs merInom offentlig sektor ingår primär-kommuner och regioner ( landsting ) som samlas in av SKL och staten samlas in av arbetsgivarverket.
Offentlig sektor Inom offentlig sektor ingår primär-kommuner och regioner ( landsting ) som samlas in av SKL och staten samlas in av arbetsgivarverket. Population Lönestatistiken baseras på grundlön inklusive
Läs merFöretag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling.
Avtal om löner m m 1 Löner 1.1 Regler för lönesättning Gemensamma utgångspunkter Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling. Det är av stor vikt
Läs merLöner. industrin. inom. En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Oktober 2003
Löner inom industrin 22 En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Oktober 23 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de sju fackliga förbund inom industrin som
Läs merLönerna ska bestämmas med hänsyn till arbetstagarens bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse.
080306 Information till dig som är anställd där arbetsgivaren omfattas av Arbetsgivaralliansens bransch- och löneavtal för Branschkommittén för Vård och Omsorg Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen
Läs merFÖRBEREDELSEARBETE FÖR LÖNESÄTTANDE SAMTAL
FÖRBEREDELSEARBETE FÖR LÖNESÄTTANDE SAMTAL Förberedande lönediskussioner m.m. Detta är bra att ta upp; Presentation av lönerna för alla anställda, alla kategorier Löneläget för myndigheten/domstolen i
Läs merLönestatistik 2017 för företagsläkare och skolläkare
Nr 8/2018 Till Läkarförbunds yrkes- och lokalföreningar Lönestatistik 2017 för företagsläkare och skolläkare Bakgrund och syfte Läkarförbundet skickade i januari 2018 ut en enkät till medlemmarna i Företagsläkarföreningen
Läs merAVSKAFFA TJEJTAXAN NU
Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007. AVSKAFFA TJEJTAXAN NU Ingångslöneskillnaderna ökar dramatiskt 2 Om Juseks arbetsmarknadsundersökning
Läs merSaco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T
2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med
Läs mer1 Parterna tecknar avtal med tillhörande bilaga om lokal hantering av revision för arbetstagare tillhörande OFR/S. Avtalet biläggs protokollet.
Dnr: 2 STO-2018/88 Protokoll Parter: Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM OFR/S Ärende: Lokalt kollektivavtal med stöd av RALS 2017-2020 mellan Arbetsgivarverket och OFR/S om lönerevision för perioden
Läs merEtt år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels
Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade
Läs merLön och karriär för utlandsfödda ingenjörer
Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk
Läs merAnvisning till avtalets löneökningsbestämmelser
1 (7) Bilaga 2 Anvisning till avtalets löneökningsbestämmelser 2017-2020 Inledning För att få en bra struktur på förhandlingsarbetet är det en fördel om den lokala fackliga organisationen arbetar efter
Läs merLöneutveckling inom industrin
Löneutveckling inom industrin 2001-2003 En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Juni 2004 Innehåll 1. Källor och statistikproducenter 3 2. Parternas statistik 4 3. SCB:s konjunkturstatistik
Läs merStatlig lönestatistik september 2016
Nr 6/2017 Stockholm 2017-05-12 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Statlig lönestatistik september 2016 Lönestatistiken avser dels högskolan (medicinska fakulteterna) dels vissa statliga myndigheter.
Läs merLönestatistik 2016 för företagsläkare och skolläkare
Nr 9/2017 2017-07-07 Till Läkarförbunds yrkes- och lokalföreningar Lönestatistik 2016 för företagsläkare och skolläkare Läkarförbundet skickade i januari 2017 ut en enkät till medlemmarna i Företagsläkarföreningen
Läs merLöneavtal Löneprinciper. Bilaga 1 ( B1Lön)
Bilaga 1 (31-2004-7-B1Lön) Löneavtal 2004-2007 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Utbildning och Folkbildning, avtalsområde Folkhögskola och SFHL, Lärarnas Samverkansråd, SKTF
Läs merLÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna
LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna 1 Gemensamma utgångspunkter Avtalets inriktning är att uppnå en lönebildning som både arbetsgivaren och den enskilde tjänstemannen kan förstå och acceptera. Lönebildningen
Läs merPresskonferens om löner och löneskillnad
Presskonferens om löner och löneskillnad, tisdag 2018-06-19 Lönestrukturstatistiken 2017 John Ekberg Statistikansvarig Lönestrukturstatistiken Årlig undersökning Baseras på individuppgifter Uppgifter om
Läs merLöner i privat sektor, mars 2007
Löner i privat sektor, mars 2007 Krister B Andersson Maj 2007 Sammanfattning Innehåll 1 Innehåll Sidan SAMMANFATTNING GENOMSNITTLIG LÖN OCH LÖNEUTVECKLING SAMT ÖVERTID...2 ALLMÄN KOMMENTAR...2 GENOMSNITTSLÖNER
Läs mer1 Lönehöjningar from den 1 januari 2005
Bilaga 2 till överenskommelse Arbetsgivaralliansen branschkommitté Vård och Omsorg - CFmfl, Sveriges Läkarförbund, SKTF, Vårdförbundet Löneavtal 2005 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté
Läs merSveriges Veterinärförbund Lönestatistik Staten 2008 090508 (ml statistik/lönestat statl 08)
Veterinärförbundets lönestatistik 2008 för bl a statligt anställda veterinärer Förbundet tackar alla som har bidragit med uppgifter till statistiken. Av inkomna svar har 521 bearbetats. Den totala svarsprocenten
Läs merArbetsgivarverkets system för statistikinlämning Kompletterande frågor om statistiken
PM 2014-08-12 Arbetsgivarverkets system för statistikinlämning Kompletterande frågor om statistiken Innehåll Inledning... 2 Fråga 1... 3 Fråga 2... 4 Fråga 3a... 4 Fråga 3b... 4 Fråga 3c... 4 Fråga 4a...
Läs merRamavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS )
Avtal Bilaga 1 2016-10-05 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket Seko, Service- och kommunikationsfacket Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS
Läs merOm enkäten. Resultat privat anställda företagsläkare, nov Bakgrund och syfte
Om enkäten Bakgrund och syfte Läkarförbundet skickade i december 2018 ut en enkät till medlemmarna i Företagsläkarföreningen och Skolläkarföreningen. Syftet med undersökningen har varit att kartlägga löneförhållanden
Läs merNivå och struktur. Sida 1 av 6
Sida 1 av 6 Nivå och struktur Diagrammet nedan visar en schematisk bild över hur lönestrukturen kan se ut för medlemmarna i förbundet. Formen på kurvan dvs. strukturen visar att lönerna i genomsnitt är
Läs merBilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys
1 (8) Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys Sammanfattning Det finns höga förväntningar på Uppsala kommuns arbete med normkritiskt jämställdhetsarbete, inte minst ur ett arbetsgivarperspektiv. Även
Läs merLöner och administrativa kostnader inom personlig assistans
Löner och administrativa kostnader inom personlig assistans Innehåll Inledning... 3 Löner... 4 Fördelning mellan löne- och administrationskostnader... 7 Inledning Under 1994 infördes rätten till personlig
Läs merLönestatistik september Södra Sverige Anställda exklusive chefer
Lönestatistik september 2016 Södra Sverige Anställda exklusive chefer Om statistiken Arbetsgivarverket producerar lönestatistik för anställda inom det statliga avtalsområdet två gånger per år, i september
Läs merSTÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016
STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...
Läs merLönestatistik september Hela riket Anställda exklusive chefer
Lönestatistik september 2016 Hela riket Anställda exklusive chefer Om statistiken Arbetsgivarverket producerar lönestatistik för anställda inom det statliga avtalsområdet två gånger per år, i september
Läs merLöner år Löneutvecklingen mellan åren 1994, 1997 och 2001
Löner år 2001 Löneutvecklingen mellan åren 1994, 1997 och 2001 Denna rapport har utarbetats av LOs Löne- och välfärdsenhet. För ytterligare information kontakta Mats Larsson, telefon 08 796 28 11 eller
Läs merVägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF
Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,
Läs merLönerevision för Unionen
Lönerevision för Unionen 2017-2019 1 Lönehöjningar 1.1 Beräkning av löneutrymme för individuell höjning den 1 juli 2017, 1 maj 2018 och 1 maj 2019 30 juni 2017. 30 april 2018. 30 april 2019. 1.2 Förstärkt
Läs mer2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar
Löner m m 1. Löneprinciper Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. BILAGA A LÖNER M M Bilaga A Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgi erna
Läs merAvtal mellan Skatteverket och OFR/S för revision enligt RALS 2016
Jth Skatteverket KB) Datum: 14 oktober Arbetsgivarsidan: Skatteverket Arbetstagarsidan: OFR/S Avtal mellan Skatteverket och OFR/S för revision enligt RALS 2016 1 Avtalsperiod Parterna sluter med stöd av
Läs merHar förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?
44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.
Läs merLöner. industrin. inom. En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Juni 2004
Löner inom industrin 23 En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Juni 24 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fackförbund inom industrin som omfattas av
Läs merLokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010
1 (10) Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010 Definitioner Med RALS 2007-2010 avses Ramavtal 2007-2010 om löner m.m. för arbetstagare inom det
Läs merNästa år kommer löneavtal för en stor
Avtalsrörelsen 7 Nästa år kommer löneavtal för en stor del av den svenska arbetsmarknaden att omförhandlas. Löneökningarna påverkar hur kostnader och priser utvecklas i ekonomin. Därför är bedömningen
Läs merLönetrappan Låg- och höglönetagare bland arbetare och tjänstemän år 2002
Lönetrappan Låg- och höglönetagare bland arbetare och tjänstemän år 2002 LO / Löne och välfärdsenheten April 2004 Mats Larsson 1 Innehåll Sammanfattning...3 1 Syfte och underlag...6 2 Medellön...7 3 Låglönetrappa...9
Läs merLokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter
Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. 2010-T Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet Saco-S-rådet 1 Avtalstidens längd Parterna sluter ett tillsvidareavtal
Läs merIndustrianställdas. löneutveckling. - olika statistikkällor
Industrianställdas löneutveckling - olika statistikkällor - 2001-2004 En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp September 2005 Innehåll 1. Källor och statistikproducenter 3 2.
Läs mer3. Parterna enas om att prolongera avtalet om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän.
ÖVERENSKOMMELSE mellan Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund (PAF) och Sveriges Ingenjörer 1. Parterna enas om att för tiden från den 1 maj 2010 till och med den 29 februari 2012 prolongera senast gällande
Läs merArbetad tid och frånvaro
Arbetad tid och frånvaro Tidsanvändningsstatistik 2006 2009 Rapportserie 2011:1 Arbetsgivarverket Arbetad tid och frånvaro Tidsanvändningsstatistik 2006-2009 2011-01-26 Dnr 1101-0034 Innehåll Om arbetad
Läs merRamavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T)
Bilaga 1 2010-10-25 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: Saco-S Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) 1 Parterna sluter ramavtal
Läs merFrågor och svar med anledning av lönerevision per den 1 april 2018 enligt löneavtal mellan Domstolsverket och ST inom Sveriges Domstolar (ST)
R2A DATUM 1 (8) HR-avdelningen Förhandlingsenheten Mikael Sandh mikael.sandh@dom.se Frågor och svar med anledning av lönerevision per den 1 april 2018 enligt löneavtal mellan Domstolsverket och ST inom
Läs merFÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida 2012-04-23 31-2012-3 9. Sign Sign Sign Sign. Löneavtal 2012. Version 2012-04-24
2012-04-23 31-2012-3 9 Löneavtal 2012 Version 2012-04-24 2012-04-23 31-2012-3 10 Verksamhetsutvecklin g Avstämning Medarbetarsamtal skäl. Överläggning Individuella lönesättande samtal Förhandling 2012-04-23
Läs merLönesättning riktlinjer
Datum Reviderad 2016-11-28 Godkänd av Moa Hjertson Lönesättning riktlinjer Lönebildningen och lönesättningen på Tillväxtverket ska medverka till att målen för verksamheten uppnås och att verksamheten bedrivs
Läs merLönestatistik september Stockholms län Anställda inklusive chefer
Lönestatistik september 2018 Stockholms län Anställda inklusive chefer Om statistiken Arbetsgivarverket producerar lönestatistik för anställda inom det statliga avtalsområdet två gånger per år, i september
Läs mer