FAO:s lönestatistik redovisas i fyra publikationer. Tre av dessa visar FAO:s lönestatistik per yrke (marknadslöneinformation) enligt följande:

Transkript

1 Cirkulär 2/2016 Stockholm Handläggare: Kajsa Lindell Lönestatistik per oktober 2015 FAO:s lönestatistik redovisas i fyra publikationer. Tre av dessa visar FAO:s lönestatistik per yrke (marknadslöneinformation) enligt följande: Fast lön per yrke, ålder och region Total lön per yrke, ålder och region Fast lön per yrke och ålder inklusive/exklusive chefer Den fjärde publikationen FAO:s lönestatistik 2015, som presenteras genom detta cirkulär, visar lön och löneutveckling för olika åldersgrupper, regioner och yrkesfamiljer. Dessutom innehåller den uppgifter om antal anställda fördelat på yrkesfamiljer och könsfördelning inom försäkringsbranschen. Samtliga publikationer finns att ladda ner på under fliken Statistik/Lönestatistik. Frågor rörande statistiken besvaras av Kajsa Lindell (kajsa.lindell@fao.se). Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation Box Stockholm Karlavägen 108 Tel info@fao.se

2 FAO:s lönestatistik 2015 Rapporten innehåller: - Lön och löneutveckling för olika åldersgrupper, regioner och yrkesfamiljer inom FAO-området - Antal anställda fördelat på yrkesfamiljer och könsfördelning inom försäkringsbranschen Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation Box Stockholm Karlavägen 108 Tel info@fao.se

3 Innehåll Sammanfattning... 3 Fakta om FAO:s lönestatistik Löneutveckling Spridningen av individernas löneutveckling Löneökning 2014/15 och nivå 2015 per åldersklass Löneökning 2014/15 och nivå 2015 per region Årlig löneökning och nivå 2015 per yrkesfamilj Antal anställda per yrkesfamilj Antal samt könsfördelning per svårighetsnivå Löneskillnad mellan kvinnor och män

4 Sammanfattning Den genomsnittliga utvecklingen av lönekostnaderna i FAO:s medlemsbolag var 2,2 procent mellan oktober 2014 och oktober Detta mått visar förändringen i medellön utan hänsyn till att en del individer och företag har försvunnit respektive tillkommit mellan mätningarna och beskriver den genomsnittliga kollektiva löneutvecklingen. Den individuella löneutvecklingen inom FAO-området var 3,7 procent för anställda inom FAO-området. Måttet visar löneökningen för identiska individer, dvs. de individer som funnits med i statistiken både 2014 och 2015, som i några fall kan ha bytt befattning och/eller arbetsgivare. Fördelningen av löneökningar varierar dock mycket från individ till individ, från under 0 procent till över 20 procent, och fördelningen är mycket sned. De allra flesta fick en löneökning mellan 2 och 3 procent mellan 2014 och 2015 och medianvärdet var 2,5 procent. Hälften av de anställda fick alltså en löneökning under 2,5 procent och hälften fick en löneökning över 2,5 procent. Löneutvecklingstalet som ger bäst bild av hur periodens lönerevisioner i genomsnitt har påverkat löneutvecklingen är det mått som beskriver den genomsnittliga löneutvecklingen för identiska individer som inte har bytt vare sig befattning eller arbetsgivare. Den var 3,2 procent. Den högsta löneutvecklingen, 10,3 procent, uppmättes för de tjänstemän som bytt arbetsgivare inom försäkringsbranschen mellan mätperioderna. Det skiljer drygt 7 procentenheter mellan de tjänstemän som stannat kvar i samma befattning hos samma arbetsgivare jämfört med de som bytt arbetsgivare. Samtliga åldersklasser har haft en löneökning som överstiger inflationstakten (KPI) och därmed haft en reallöneutveckling från 2,4 procent (för åldersgruppen år) till 6,4 procent (för åldersgruppen år). Den genomsnittliga fasta månadslönen var kronor i oktober I Storstockholm var den knappt kronor högre. Den årliga löneökningen har också varit något högre i Stockholm under de senaste åren jämfört med genomsnittsutvecklingen för hela riket. En förklaring till det högre löneläget i Stockholm är att många av FAO:s medlemsbolag har sina huvudkontor i Stockholm, vilket medför att andelen chefer är högre i storstockholm jämfört med de övriga regionerna. En annan är att många specialisttjänster finns i Stockholm vilket medför att befattningarnas genomsnittliga svårighetsnivå är högre. Båda dessa anledningar samt den konkurrens som finns om arbetskraften i Stockholm påverkar löneläget. Yrkesfamiljen Aktuariellt arbete har haft den högsta löneökningen 2014/15 inom försäkringsbranschen med en utveckling på 5,3 procent. Samma yrkesfamilj har under den senaste femårsperioden i genomsnitt haft en årlig snittökning på 6,3 procent per år, vilket är 2,2 procentenheter högre löneutveckling jämfört med FAOområdet som helhet. Av samtliga tjänstemän inom försäkringsbranschen arbetar en fjärdedel (25 procent) med någon form av skadearbete, de flesta arbetar inom yrkesfamiljerna Skadearbete, sak och Skadearbete, person. I den näst vanligaste yrkesgruppen, Innesäljare och kundservice arbetar 15 procent av alla tjänstemän. En dryg tion- 3

5 del (11 procent) av de anställda inom försäkringsbranschen arbetar inom yrkesgruppen IT-arbeten. Den högsta andelen kvinnor finns inom yrkesfamiljen Sekreterararbete/Assistent där 95 procent är kvinnor. Den lägsta andelen kvinnor finns inom yrkesfamiljen Skadearbete, teknisk där knappt 19 procent är kvinnor. Inom FAO-området är kvinnors genomsnittliga lön i procent av männens lön 88,2 procent. Denna löneskillnad mellan könen förklaras till stor del av att kvinnor och män är ojämnt fördelade såväl i olika yrkesfamiljer som i yrken med olika svårighetsnivåer. Det finns också skillnader i de genomsnittliga lönenivåerna mellan olika företag. Om skillnaderna i yrkes- och företagstillhörighet rensas bort är kvinnors lön i procent av männens lön 96,4 procent. Den återstående löneskillnaden, 3,6 procent, behöver inte vara en osaklig löneskillnad. I en branschövergripande lönestatistik blir indelningen i befattningar grov och lönestatistiken kan t.ex. inte rensa för skillnader i arbetslivserfarenhet. En eventuell osaklig löneskillnad kan endast förekomma vid en analys på företagsnivå. 4

6 Fakta om FAO:s lönestatistik Varje år samlar FAO in lönestatistik från medlemsbolagen i syfte att beskriva lönerna för anställda inom försäkringsbranschen. Statistiken används som marknadslöneinformation på bolagen samt till analyser av olika slag. Statistikens redovisning FAO:s lönestatistik redovisas i fem publikationer. Tre av dessa visar lönestatistik per yrke (marknadslöneinformation) enligt följande: Fast lön per yrke, ålder och region Total lön per yrke, ålder och region Fast lön per yrke och ålder inklusive/exklusive chefer Den fjärde publikationen FAO:s lönestatistik, som redovisas i denna publikation, visar löneutveckling inom FAO-området för olika åldersgrupper, regioner och yrkesfamiljer. Dessutom redovisas antal anställda fördelat på yrkesfamiljer och könsfördelning inom försäkringsbranschen. Alla publikationer finns att hämta på FAO:s hemsida under fliken Statistik. Den femte publikationen innehåller chefslönestatistik och skickas ut till VD i respektive medlemsbolag. All data från lönestatistiken finns tillgänglig det webbaserade verktyget LönePuls, där medlemsbolag kan få hjälp med att ta fram underlag för lönekartläggning samt utföra analyser. Statistikens innehåll Populationen består av FAO:s medlemsföretag (FAO-området) samt bolag inom Folksam och KPA (KFO-området) och omfattar sammantaget Försäkringsbranschen. I denna population ingår omkring individer varav individer tillhör FAO-området. Statistiken sammanställs för anställda i åldern 18 upp till 67 år. Chefer som ingår i avtalsfrikretsen (knappt 200 personer), ingår inte medan övriga chefer finns med. Personer som har en fast lön understigande kronor ingår inte. De lönebegrepp som redovisas är: Fast lön som innefattar fast kontant månadslön inklusive fasta lönetillägg på ordinarie arbetstid, där deltidsanställdas löner har räknats upp till heltidslöner. I löneutvecklingstalen ingår endast anställda inom FAO-området. Tjänstemän vars rörliga lön är större än 20 procent av total lön ingår inte heller i löneökningstalen. Yrke klassificeras enligt VY-koden (VY står för Värdering av Yrken), försäkringsbranschens yrkesklassificeringssystem för lönestatistik. VY-koden är fyrsiffrig varav de tre första siffrorna anger yrkesfamilj och den fjärde och sista siffran är en bedömning av befattningens svårighetsgrad (där lägsta nivå är 1 och högsta är 8). Mätmånaden är oktober Frågor? Har du frågor om lönestatistiken kan du vända dig till FAO:s statistiker Kajsa Lindell (kajsa.lindell@fao.se). 5

7 1 Löneutveckling Löneutveckling kan beräknas på flera olika sätt beroende på vad det är man vill beskriva. Nedan beskrivs de fem mått på löneutvecklingen som används inom FAOområdet: Definition av olika mått för löneutvecklingen Beskrivning Användning Mått A: Okorrigerat för strukturella förändringar Måttet visar förändringen i Används för att skatta hur lönekostnaden i genomsnitt medellön utan hänsyn till att en har förändrats för FAO:s medlemsbolag. Lönedel individer och företag har för- utvecklingstalet beskriver den kollektiva lönesvunnit respektive tillkommit utvecklingen. mellan mätningarna. Mått B: Identiska individer (matchat på personnummer) Måttet visar löneökningen för identiska individer, dvs. de individer som funnits med i statistiken båda åren (enbart matchat på personnummer) och i några fall kan ha bytt befattning och/eller arbetsgivare. Används för att för att beskriva den genomsnittliga löneutvecklingen mellan två år. Löneutvecklingstalet beskriver den individuella löneutvecklingen. Mått C: Identiska individer med samma befattning och arbetsgivare Måttet visar löneökningen för Används för att för att beskriva den genomsnittliga individer som funnits med i båda löneutvecklingen mellan två år för individer som inte årens mätningar och inte bytt har bytt vare sig befattning eller arbetsgivare. Lönevare sig befattning eller arbets- utvecklingstalet ger bäst bild av hur periodens lönegivare revisioner i genomsnitt har påverkat löneutvecklingen mellan åren. Mått D: Identiska individer som har bytt befattning Måttet visar löneökningen för individer som funnits med i båda årens mätningar och har bytt befattning Mått E: Identiska individer som har bytt arbetsgivare Måttet visar löneökningen för individer som funnits med i båda årens mätningar och har bytt arbetsgivare Används för att för att beskriva den genomsnittliga löneutvecklingen mellan två år för individer som har bytt befattning. Löneutvecklingstalet ger en bild av den löneökning som är hänförlig till befordringar. (Observera dock att befordringar inte alltid medför byte av yrkeskod och sådana befordringar fångas därmed inte upp i analysen.) Används för att beskriva den genomsnittliga löneutvecklingen för de individer som funnits med i statistiken respektive år, och har bytt arbetsgivare. Löneutvecklingstalet ger en bild av den löneökning som är hänförlig till byte av arbetsgivare. Den genomsnittliga utvecklingen av lönekostnaderna i FAO:s medlemsbolag var 2,2 procent mellan oktober 2014 och oktober Detta mått (A) visar förändringen i medellön utan hänsyn till att en del individer och företag har försvunnit respektive tillkommit mellan mätningarna och beskriver den kollektiva löneutvecklingen. Den individuella löneutvecklingen inom FAO-området var 3,7 procent för anställda inom FAO-området. Måttet (B) visar löneökningen för identiska individer, dvs. de 6

8 individer som funnits med i statistiken både 2014 och 2015, och i några fall kan ha bytt befattning och/eller arbetsgivare. Fördelningen av löneökningar varierar dock mycket från individ till individ, från under 0 procent till över 20 procent, och fördelningen är mycket sned. De allra flesta fick en löneökning mellan 2 och 3 procent mellan 2014 och 2015 och medianvärdet var 2,5 procent. Hälften av de anställda fick alltså en löneökning under 2,5 procent och hälften fick en löneökning över 2,5 procent. Löneutvecklingstalet som ger bäst bild av hur periodens lönerevisioner i genomsnitt har påverkat löneutvecklingen är det mått som beskriver den genomsnittliga löneutvecklingen för identiska individer som inte har bytt vare sig befattning eller arbetsgivare(c). Den var 3,2 procent. Den högsta löneutvecklingen, 10,3 procent, uppmättes för de tjänstemän som bytt arbetsgivare inom försäkringsbranschen (E) mellan mätperioderna. Det skiljer drygt 7 procentenheter mellan de tjänstemän som stannat kvar i samma befattning hos samma arbetsgivare jämfört med de som bytt arbetsgivare. Tabell 1: Löneutvecklingen (fast månadslön) mätt på fem olika sätt FAO-området, Hela riket Löneutveckling, fast lön Fast månadslön, medelvärde 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 A Okorrigerat för struk-turella förändringar ( individer) 3,4% 4,0% 3,4% 2,2% 3,7% 3,9% 4,5% 3,1% 2,2% B Identiska individer, samma personnummer ( individer) 5,1% 4,3% 4,0% 3,1% 4,1% 4,5% 4,3% 3,6% 3,7% C Identiska individer med samma befatt-ning oc h arbetsgivare ( individer) 4,6% 3,7% 3,6% 2,3% 3,5% 4,0% 3,7% 3,0% 3,2% D Identiska individer som har bytt befatt-ning (2 249 individer) 7,9% 6,5% 5,8% 5,8% 6,0% 6,7% 5,9% 4,2% 5,9% E Identiska individer som har bytt arbets-givare (340 individer) 5,8% 10,1% 4,8% 9,4% 8,2% 8,3% 7,0% 11,7% 10,3% Identiska individer median 3,8% 2,7% 3,3% 1,2% 2,6% 3,1% 2,9% 2,6% 2,5% Endast tjänstemän vars rörliga lön är mindre än 20 % av total lön ingår. Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-området. 2 Det relativt låga löneökningstalet för perioden förklaras till del av att avtalet med FTF för tvåårsperioden 1/ / endast innehöll en lönerevision, 1/ ändrades den sista siffran i befattningens VY-kod, varför ovanligt många har bytt befattningskod (men inte nödvändigtvis fått förändrade arbetsuppgifter). Detta kan påverka löneökningstalen för måtten C och D 2013/14. 7

9 8

10 2 Spridningen av individernas löneutveckling 2015 Ett löneutvecklingstal som redovisas i form av ett medelvärde påverkas mycket av avvikande värden. Enskilda individers höga ökningstal kan märkbart höja ett medelvärde. Om löneökningen i stället visas i form av en median framkommer en mer rättvisande bild av vad som varit normal ökning under en viss period. Hälften av individerna har fått en ökning som är högre än medianen och hälften av individerna har fått en ökning som är lägre. För mätperioden oktober 2014 till oktober 2015 är enskilda individers förändringar i lön spridda alltifrån minskad lön till över 20 procent i löneökning. Den genomsnittliga ökningen var 3,7 procent medan medianen uppgick till 2,5 procent. Den vanligaste ökningen låg i intervallet mellan 2 och 3 procents löneökning, 41 procent av individerna fick en löneökning på mellan 2 och 3 procent. Majoriteten av individerna (75 procent) hade en löneökning som var lägre än genomsnittsvärdet på 3,7 procent. 9

11 3 Löneökning 2014/15 och nivå 2015 per åldersklass Samtliga åldersklasser har haft en löneökning som överstiger inflationstakten (KPI) och därmed haft en reallöneutveckling. Utvecklingen har varit från 2,4 procent (för åringar) till 6,4 procent (för åringar). Det finns drygt 10 procent chefer bland de anställda. Andelen chefer per åldersgrupp ökar upp till 50-årsåldern, för att därefter minska något i de äldre åldersgrupperna. Den genomsnittliga svårighetsnivån i befattningen är 3,1 för samtliga. Det är i åldersgruppen mellan 46 och 50 år som har den högsta svårighetsnivån i genomsnitt, 3,2. Tabell 2: Löneökning och nivå per åldersklass för identiska individer Åldersklass Antal tjm Fast lön okt -15 Löneutveckling, fast lön Genomsnittlig 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 svårighetsnivå Andel chefer ,2 6,6 6,2 5,8 5,5 1,9 1,0% ,1 7,3 6,7 6,1 6,4 2,4 2,9% ,9 6,2 5,5 5,0 5,1 2,9 6,3% ,8 5,4 4,7 4,3 4,3 3,1 10,1% ,2 4,8 4,6 3,9 3,9 3,3 11,8% ,8 3,8 3,7 3,1 3,3 3,4 14,9% ,3 3,6 3,5 2,6 2,8 3,3 12,7% ,4 3,1 3,2 2,5 2,6 3,2 10,1% ,4 2,3 2,7 3,6 2,4 3,1 7,4% Samtliga ,1 4,5 4,3 3,7 3,7 3,1 10,2% KPI (okt- okt): 2,6% 0,4% - 0,1% - 0,1% 0,1% Endast tjänstemän vars rörliga lön är mindre än 20 % av total lön ingår. Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-området. 10

12 11

13 4 Löneökning 2014/15 och nivå 2015 per region Den genomsnittliga fasta månadslönen var kronor i oktober I Storstockholm var den knappt kronor högre. Den årliga löneökningen har också varit något högre i Stockholm under de senaste åren jämfört med genomsnittsutvecklingen för hela riket. En förklaring till det högre löneläget i Stockholm är att många av FAO:s medlemsbolag har sina huvudkontor i Stockholm, vilket medför att andelen chefer är högre i Storstockholm jämfört med de övriga regionerna. En annan är att många specialisttjänster finns i Stockholm vilket medför att befattningarnas genomsnittliga svårighetsnivå är högre. Båda dessa anledningar samt den konkurrens som finns om arbetskraften i Stockholm påverkar löneläget. Tabell 3: Löneökning och nivå per region för identiska individer Region Antal Fast lön Löneutveckling, fast lön Genomsnittlig Andel tjm okt /11 11/12 12/13 13/14 14/15 svårighetsnivå chefer Storstoc kholm Övr städer > inv ,3 3,8 4,8 4,3 4,8 4,3 3,8 3,7 3,7 3,6 3,5 2,8 11,9% 8,0% Övriga Götaland ,2 3,8 3,8 3,5 4,1 2,8 9,6% Övriga Norrland ,4 4,6 4,6 3,2 3,6 2,6 7,2% Övriga Svealand ,2 3,4 3,4 3,6 3,7 3,1 9,2% Hela riket ,1 4,5 4,3 3,7 3,7 3,1 10,2% Endast tjänstemän vars rörliga lön är mindre än 20 % av total lön ingår. Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-området. 12

14 5 Årlig löneökning och nivå 2015 per yrkesfamilj Tabell 4 och 5 visar den årliga löneökningen för identiska individer , samt fast lön per månad oktober 2015 för yrkesfamiljer med 90 eller fler tjänstemän. Årlig snittökning anger medelvärdet för de år som yrket funnits med i statistiken under den senaste femårsperioden. Storleken på respektive yrkesfamilj varierar mellan åren. De största yrkesfamiljerna inom FAO-området är Skadearbete, sak Kundservice/innesäljare sakförsäkring Skadearbete, person Skadearbete, teknisk Generellt försäkringsarbete Inom dessa yrkesfamiljer arbetar en knapp tredjedel av alla anställda inom FAOområdet. Yrkesfamiljen Aktuariellt arbete har haft den högsta löneökningen 2014/15 med en löneutveckling på 5,3 procent. Samma yrkesfamilj har under den senaste femårsperioden i genomsnitt haft en årlig snittökning på 6,3 procent per år, vilket är 2,2 procentenheter högre löneutveckling jämfört med FAO-området som helhet. Av de yrkesfamiljer som består av åtminstone 90 personer har yrkesfamiljen Utredningsarbete haft den lägsta löneökningen 2014/15 med en löneutveckling på 2,4 procent. Yrkesfamiljen Telekommunikation/reception har under den senaste femårsperioden i genomsnitt haft en årlig snittökning på 3,0 procent per år, vilket är 1,1 procentenheter lägre löneutveckling jämfört med FAO-området som helhet. 13

15 Tabell 4: Löneökning och nivå per yrkesfamilj för identiska individer, sorterat efter lönökning Yrkesfamiljer med 90 eller Antal Fast lön fler tjänstemän tjm okt -15 Löneutveckling, fast lön (%) Årlig snitt- Genomsnittlig Andel 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 ökning svårighetsnivå chefer Aktuariellt arbete ,6 7,4 6,1 5,1 5,3 6,3% 4,1 10,8% Rådgivning (bank) ,4 3,9 3,9 3,0 5,2 4,1% 3,2 6,6% Callc enter/telemarketing ,3 4,2 5,9 3,3 4,7 4,5% 1,7 1,7% Underwriting ,6 4,9 3,6 4,4 4,5 4,4% 3,6 7,2% Rådgivning (bank & försäkring) ,1 7,4 4,3 3,8 4,4 4,6% 2,9 16,3% Personalarbete, generellt ,9 3,8 3,9 3,1 4,3 3,8% 3,7 8,2% Generellt bankarbete ,9 4,6 5,1 2,9 4,2 4,1% 2,8 11,9% Affärs- & produktutv. (bank & försäkring) ,1 5,0 4,8 3,3 4,0 4,3% 4,0 15,3% Riskkontroll/Risk manager ,8 3,1 5,1 4,6 4,0 4,7% 4,3 16,3% Controller, ekonomi ,4 5,0 5,1 4,4 3,9 4,7% 4,1 16,6% Skadearbete, generellt ,6 3,9 4,4 3,6 3,9 3,9% 3,3 17,1% Skadearbete, sak ,4 4,4 4,0 3,8 3,9 4,1% 2,5 7,0% Försäljning sak (försäkring) ,0 3,2 3,8 3,7% 3,3 16,7% Riskbedömning ,3 4,1 4,3 2,8 3,8 4,1% 3,6 4,6% Kundservic e/innesälj. liv/spar (försäkr.) ,5 3,3 3,8 3,7 3,7 3,6% 2,1 7,3% Kundservic e/innesälj. sak (försäkr.) ,8 4,7 4,3 3,5 3,7 4,0% 2,2 7,6% Samtliga ,1 4,5 4,5 3,7 3,7 4,1% 3,1 10,2% Skadearb./förs.reglering, ekonomi (pens.) ,5 3,3 3,1 3,7 3,7 3,5% 3,2 5,9% Kundserv./Innesälj. liv/spar (bank & förs.) ,1 4,3 3,5 3,5 3,6 4,2% 2,6 7,0% Kundserv./Innesälj. liv/spar+sak (bank & förs.) ,7 3,5 4,1 3,1 3,6 3,4% 2,4 6,3% Försäkringsjuridiskt arbete ,2 4,3 3,9 3,3 3,5 3,8% 4,2 5,4% Generell försäkringsadministration ,1 2,9 4,0 2,8 3,5 3,3% 2,2 6,2% Key Ac c ount Manager (KAM) ,6 4,5 3,7 4,5 3,5 4,5% 3,7 10,3% Skadearbete, person ,6 4,8 4,0 3,7 3,5 3,9% 2,8 4,2% Systemspec ialist ,9 4,2 3,6 4,5 3,4 3,9% 3,5 2,8% Försäljning liv/spar (försäkring) ,7 3,0 3,3 3,7% 3,6 16,1% Projektledning ,2 4,1 4,5 2,6 3,3 3,9% 3,9 10,9% Ekonomiadministration ,4 4,1 3,4 2,7 3,2 3,5% 2,4 5,8% IT-arkitektur ,7 4,7 4,1 3,3 3,2 3,8% 4,3 4,4% Kontorsservic earbete ,7 4,1 3,3 3,2 3,2 3,5% 1,8 7,5% Sekreterararb./assistent ,3 4,3 3,9 3,6 3,2 3,6% 2,3 3,6% Administrativ utv inom IT ,6 4,2 3,1 2,7 3,1 3,3% 3,6 14,2% Generellt försäkringsarbete ,6 4,3 3,9 3,7 3,1 3,7% 2,7 7,2% Info-/kommunikationsarbete ,9 4,5 3,3 3,7 3,1 3,7% 3,7 10,8% IT-utvec kling,.net ,5 2,6 3,1 3,1% 3,6 5,5% Kundservic e (bank) ,4 4,2 4,4 2,6 3,0 3,9% 2,0 1,4% Skadearbete, utredning ,5 3,0 3,0 3,5% 4,0 6,4% IT-utvec kling ,9 3,6 3,3 3,0 2,9 3,2% 3,9 11,1% Proc essutvec kling ,5 4,9 5,1 3,4 2,9 4,0% 3,8 14,3% Redovisningsarbete ,7 4,2 4,2 3,7 2,9 4,3% 3,5 9,2% Skadearbete, teknisk ,1 4,2 3,2 3,2 2,9 3,3% 2,7 2,7% Systemförvaltning/administration ,9 4,2 2,2 3,6 2,8 3,1% 3,4 5,3% Finansadm/bac koffic e ,7 4,3 4,0 3,6 2,6 3,8% 3,0 13,1% IT-teknik ,6 3,7 3,5 3,4 2,6 3,4% 3,5 12,8% Telekomm. & rec eption ,3 3,7 3,0 2,6 2,4 3,0% 1,3 2,0% Utredningsarbete ,8 4,3 3,5 2,5 2,4 3,3% 3,9 9,1% Endast tjänstemän vars rörliga lön är mindre än 20 % av total lön ingår. Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-området. 14

16 Tabell 5: Löneökning och nivå per yrkesfamilj för identiska individer, sorterat efter årlig snittökning Yrkesfamiljer med 90 eller Antal Fast lön fler tjänstemän tjm okt -15 Löneutveckling, fast lön (%) 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Årlig snittökning Genomsnittlig Andel svårighetsnivå chefer Aktuariellt arbete ,6 7,4 6,1 5,1 5,3 6,3% 4,1 10,8% Controller, ekonomi ,4 5,0 5,1 4,4 3,9 4,7% 4,1 16,6% Riskkontroll/Risk manager ,8 3,1 5,1 4,6 4,0 4,7% 4,3 16,3% Rådgivning (bank & försäkring) ,1 7,4 4,3 3,8 4,4 4,6% 2,9 16,3% Key Ac c ount Manager (KAM) ,6 4,5 3,7 4,5 3,5 4,5% 3,7 10,3% Callc enter/telemarketing ,3 4,2 5,9 3,3 4,7 4,5% 1,7 1,7% Underwriting ,6 4,9 3,6 4,4 4,5 4,4% 3,6 7,2% Redovisningsarbete ,7 4,2 4,2 3,7 2,9 4,3% 3,5 9,2% Affärs- & produktutv. (bank & försäkring) ,1 5,0 4,8 3,3 4,0 4,3% 4,0 15,3% Kundserv./Innesälj. liv/spar (bank & förs.) ,1 4,3 3,5 3,5 3,6 4,2% 2,6 7,0% Generellt bankarbete ,9 4,6 5,1 2,9 4,2 4,1% 2,8 11,9% Skadearbete, sak ,4 4,4 4,0 3,8 3,9 4,1% 2,5 7,0% Samtliga ,1 4,5 4,5 3,7 3,7 4,1% 3,1 10,2% Rådgivning (bank) ,4 3,9 3,9 3,0 5,2 4,1% 3,2 6,6% Riskbedömning ,3 4,1 4,3 2,8 3,8 4,1% 3,6 4,6% Kundservic e/innesälj. sak ,8 4,7 4,3 3,5 3,7 4,0% 2,2 7,6% Proc essutvec kling ,5 4,9 5,1 3,4 2,9 4,0% 3,8 14,3% Skadearbete, person ,6 4,8 4,0 3,7 3,5 3,9% 2,8 4,2% Projektledning ,2 4,1 4,5 2,6 3,3 3,9% 3,9 10,9% Systemspec ialist ,9 4,2 3,6 4,5 3,4 3,9% 3,5 2,8% Kundservic e (bank) ,4 4,2 4,4 2,6 3,0 3,9% 2,0 1,4% Skadearbete, generellt ,6 3,9 4,4 3,6 3,9 3,9% 3,3 17,1% Finansadm/bac koffic e ,7 4,3 4,0 3,6 2,6 3,8% 3,0 13,1% Försäkringsjuridiskt arbete ,2 4,3 3,9 3,3 3,5 3,8% 4,2 5,4% IT-arkitektur ,7 4,7 4,1 3,3 3,2 3,8% 4,3 4,4% Personalarbete, generellt ,9 3,8 3,9 3,1 4,3 3,8% 3,7 8,2% Generellt försäkringsarbete ,6 4,3 3,9 3,7 3,1 3,7% 2,7 7,2% Info-/kommunikationsarbete ,9 4,5 3,3 3,7 3,1 3,7% 3,7 10,8% Försäljning sak (försäkring) ,0 3,2 3,8 3,7% 3,3 16,7% Försäljning liv/spar (försäkring) ,7 3,0 3,3 3,7% 3,6 16,1% Sekreterararb./assistent ,3 4,3 3,9 3,6 3,2 3,6% 2,3 3,6% Kundservic e/innesälj. liv/spar ,5 3,3 3,8 3,7 3,7 3,6% 2,1 7,3% Ekonomiadministration ,4 4,1 3,4 2,7 3,2 3,5% 2,4 5,8% Skadearbete, utredning ,5 3,0 3,0 3,5% 4,0 6,4% Kontorsservic earbete ,7 4,1 3,3 3,2 3,2 3,5% 1,8 7,5% Skadearb./förs.reglering, ekonomi (pens.) ,5 3,3 3,1 3,7 3,7 3,5% 3,2 5,9% Kundserv./Innesälj. liv/spar+sak (bank & förs.) ,7 3,5 4,1 3,1 3,6 3,4% 2,4 6,3% IT-teknik ,6 3,7 3,5 3,4 2,6 3,4% 3,5 12,8% Administrativ utv inom IT ,6 4,2 3,1 2,7 3,1 3,3% 3,6 14,2% Skadearbete, teknisk ,1 4,2 3,2 3,2 2,9 3,3% 2,7 2,7% Utredningsarbete ,8 4,3 3,5 2,5 2,4 3,3% 3,9 9,1% Generell ,1 2,9 4,0 2,8 3,5 3,3% 2,2 6,2% IT-utvec kling ,9 3,6 3,3 3,0 2,9 3,2% 3,9 11,1% Systemförvaltning/administration ,9 4,2 2,2 3,6 2,8 3,1% 3,4 5,3% IT-utvec kling,.net ,5 2,6 3,1 3,1% 3,6 5,5% Telekomm. & rec eption ,3 3,7 3,0 2,6 2,4 3,0% 1,3 2,0% Endast tjänstemän vars rörliga lön är mindre än 20 % av total lön ingår. Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-området. 15

17 6 Antal anställda per yrkesfamilj 2015 Av samtliga tjänstemän inom försäkringsbranschen arbetar en fjärdedel (25 procent) med någon form av skadearbete, de flesta arbetar inom yrkesfamiljerna Skadearbete, sak och Skadearbete, person. I den näst vanligaste yrkesgruppen, Innesäljare och kundservice arbetar 15 procent av alla tjänstemän. En dryg tiondel (11 procent) av de anställda inom försäkringsbranschen arbetar inom yrkesgruppen IT-arbeten. Tabell 6 visar antalet anställda i försäkringsbranschen, sorterat på det totala antalet i varje yrkesfamilj. Den vanligaste yrkesfamiljen är Skadearbete, sak som omfattar knappt anställda, varav drygt är kvinnor. Tabell 7 visar antalet anställda i försäkringsbranschen, sorterat på andelen kvinnor inom respektive yrkesfamilj. Den högsta andelen kvinnor finns inom yrkesfamiljen Sekreterararbete/Assistent där 95 procent är kvinnor. Den lägsta andelen kvinnor finns inom yrkesfamiljen Skadearbete, teknisk där 19 procent är kvinnor. I tabellen är yrken med jämn könsfördelning fetmarkerade. Med jämn könsfördelning menas att båda könen ska vara representerade med minst 40 procent. 16

18 Tabell 6: Antalet anställda per yrkesfamilj 2015, sorterat på totalt antal Yrkeskod Yrkesfamiljer med 90 eller fler anställda Antal Andel Kvinnor Män Samtliga kvinnor 713 Skadearbete, sak ,1% 507 Kundservic e/innesälj, sak (försäkr.) ,0% 712 Skadearbete, person ,3% 711 Skadearbete, teknisk ,0% 501 Generellt försäkringsarbete ,8% 512 Rådgivning (bank) ,5% 601 Affärs- & produktutv. (bank & försäkring) ,6% 521 Generell försäkringsadministration ,1% 508 Kundserv./Innesälj, liv/spar+sak (försäkr,) ,8% 704 Underwriting ,7% 503 Försäljning sak (försäkring) ,2% 520 Callc enter/telemarketing ,7% 714 Skadearb./förs.reglering, ekonomi (pens.) ,4% 114 Administrativ utv inom IT ,1% 505 Key Ac c ount Manager (KAM) ,3% 750 Aktuariellt arbete ,2% 113 IT- utvec kling ,9% 511 Generellt bankarbete ,4% 506 Kundservic e/innesälj, liv/spar (försäkr.) ,9% 312 Controller, ekonomi ,8% 311 Ekonomiadministration ,8% 270 Info- /kommunikationsarbete ,8% 314 Redovisningsarbete ,9% 502 Försäljning liv/spar (försäkring) ,6% 250 Kontorsservic earbete ,3% 513 Rådgivning (bank & försäkring) ,2% 516 Kundservic e (bank) ,9% 522 Systemspec ialist ,1% 703 Riskbedömning ,6% 211 Projektledning ,6% 240 Sekreterararb./assistent ,3% 230 Personalarbete, generellt ,7% 120 IT- utvec kling,.net ,0% 509 Kundserv./Innesälj, liv/spar+sak (bank & förs.) ,5% 115 IT- arkitektur ,3% 603 Proc essutvec kling ,0% 802 Riskkontroll/Risk manager ,2% 201 Försäkringsjuridiskt arbete ,2% 121 IT, Funktionsansvarig ,3% 112 Systemförvaltning/administration ,0% 273 Marknadsföring ,1% 102 IT- teknik ,9% 710 Skadearbete, generellt ,5% 260 Telekomm, & rec eption ,7% 510 Kundserv./Innesälj, liv/spar (bank & förs.) ,0% 715 Skadearbete, utredning ,3% 304 Finansadm/bac koffic e ,5% 210 Utredningsarbete ,0% 117 IT- utvec kling, Stordator ,7% 122 Testarbete ,6% Övriga i yrkesgrupper med färre än 90 anställda ,8% Samtliga tjänstemän ,8% Källa: FAO:s lönestatistik, FAO- samt KFO- området. 17

19 Tabell 7: Antalet anställda per yrkesfamilj 2015, sorterat efter andel kvinnor Yrkeskod Yrkesfamiljer med 90 eller fler tjänstemän Antal Kvinnor Män Samtliga Andel kvinnor 240 Sekreterararb,/assistent ,3% 260 Telekomm, & rec eption ,7% 714 Skadearb./förs.reglering, ekonomi (pens.) ,4% 314 Redovisningsarbete ,9% 230 Personalarbete, generellt ,7% 311 Ekonomiadministration ,8% 509 Kundserv./Innesälj, liv/spar+sak (bank & förs.) ,5% 521 Generell försäkringsadministration ,1% 516 Kundservic e (bank) ,9% 270 Info- /kommunikationsarbete ,8% 273 Marknadsföring ,1% 506 Kundservic e/innesälj, liv/spar (försäkr.) ,9% 501 Generellt försäkringsarbete ,8% 712 Skadearbete, person ,3% 511 Generellt bankarbete ,4% 522 Systemspec ialist ,1% 210 Utredningsarbete ,0% 304 Finansadm/bac koffic e ,5% 507 Kundservic e/innesälj, sak (försäkr.) ,0% 713 Skadearbete, sak ,1% 122 Testarbete ,6% 603 Processutveckling ,0% 211 Projektledning ,6% 312 Controller, ekonomi ,8% 201 Försäkringsjuridiskt arbete ,2% 114 Administrativ utv inom IT ,1% 512 Rådgivning (bank) ,5% 508 Kundserv./Innesälj, liv/spar+sak (försäkr.) ,8% 510 Kundserv./Innesälj, liv/spar (bank & förs.) ,0% 704 Underwriting ,7% 250 Kontorsservicearbete ,3% 112 Systemförvaltning/administration ,0% 703 Riskbedömning ,6% 601 Affärs- & produktutv, (bank & försäkring) ,6% 121 IT, Funktionsansvarig ,3% 513 Rådgivning (bank & försäkring) ,2% 802 Riskkontroll/Risk manager ,2% 710 Skadearbete, generellt ,5% 750 Aktuariellt arbete ,2% 117 IT- utvec kling, Stordator ,7% 505 Key Ac c ount Manager (KAM) ,3% 113 IT- utvec kling ,9% 502 Försäljning liv/spar (försäkring) ,6% 520 Callc enter/telemarketing ,7% 503 Försäljning sak (försäkring) ,2% 120 IT- utvec kling,.net ,0% 102 IT- teknik ,9% 715 Skadearbete, utredning ,3% 115 IT- arkitektur ,3% 711 Skadearbete, teknisk ,0% Övriga i yrkesgrupper med färre än 90 anställda ,8% Samtliga tjänstemän ,8% Fetmarkerade yrkesfamiljer har jämn könsfördelning, dvs mellan 40 och 60 procent av respektive kön. Källa: FAO:s lönestatistik, FAO- samt KFO- området. 18

20 7 Antal samt könsfördelning per svårighetsnivå 2015 I samband med insamlingen 2014 ändrades VY-koderna i och med att innebörden för den fjärde siffran i koden (svårighetsgrad i yrket) har ändrats. Det medför att jämförelser på den 4-siffriga koden inte är möjlig mellan 2014 och senare med tidigare år. Syftet med denna förändring var att få en större spridning bland svårighetsnivåerna hade 74 procent en befattning med svårighetsnivån 2 eller är motsvarande uppgift 59 procent och procent. Detta visar att syftet med förändringen har uppfyllts och består även Den genomsnittliga svårighetsnivån var 2,9 år 2013 och är efter att omkodningen har genomförts 3,2 år 2014 och 3,1 år Tabell 8: Antal samt andel individer per svårighetsnivå Svårighetsnivå Antal Andel Antal Andel Antal Andel Okänd 640 3,6% ,4% ,9% ,6% ,5% ,4% ,9% ,9% ,0% ,5% ,8% ,7% 828 4,7% ,3% ,3% 228 1,3% 372 2,0% 410 2,2% 55 0,3% 71 0,4% 80 0,4% 15 0,1% 10 0,1% 10 0,1% 4 0,0% 135 0,7% 17 0,1% Samtliga ,0% ,0% ,0% Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-samt KFO-området. 19

21 Andelen kvinnor är högst inom befattningar med de två lägsta svårighetsnivåerna. Männen dominerar inom befattningar med högre svårighetsnivåer. Sedan mätningen startade 2002 har ingen nämnvärd utjämning av könsfördelningen per svårighetsnivå skett. I genomsnitt har kvinnor en svårighetsgrad på 2,9 och motsvarande värde för män är 3,2. Tabell 9: Antal samt könsfördelning per svårighetsnivå 2015 Svårighetsnivå Kvinnor Män Samtliga Antal Andel Antal Andel Antal Andel Okänd 672 6,5% 441 5,2% ,9% ,0% ,5% ,4% ,4% ,7% ,0% ,8% ,1% ,7% 772 7,5% ,5% ,3% 148 1,4% 262 3,1% 410 2,2% 21 0,2% 59 0,7% 80 0,4% 4 0,0% 6 0,1% 10 0,1% 9 0,1% 7 0,1% 17 0,1% Samtliga ,0% ,0% ,0% Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-samt KFO-området. 20

22 21

23 8 Löneskillnad mellan kvinnor och män Inom FAO-området är kvinnors genomsnittliga lön i procent av männens lön 88,2 procent. Denna löneskillnad mellan könen förklaras till stor del av att kvinnor och män är ojämnt fördelade såväl i olika yrkesfamiljer som i yrken med olika svårighetsnivåer. Det finns också skillnader i de genomsnittliga lönenivåerna mellan olika företag. Om skillnaderna i yrkes- och företagstillhörighet rensas bort är kvinnors lön i procent av männens lön 96,4 procent. Den återstående löneskillnaden, 3,6 procent, behöver inte vara en osaklig löneskillnad. I en branschövergripande lönestatistik blir indelningen i befattningar grov och lönestatistiken kan t.ex. inte rensa för skillnader i arbetslivserfarenhet. En eventuell osaklig löneskillnad kan endast förekomma vid en analys på företagsnivå. De standardvägda lönerna i tabell 10 nedan visar hur lönerna för män respektive kvinnor ser ut om man rensar för de skillnader mellan kvinnor och män som finns vad gäller yrke och företag. Tabell 10: Genomsnittlig fast månadslön fördelad per kön År Genomsnittlig månadslön Standardvägd månadslön Procentuell löneskillnad Män Kvinnor Kvinnors lön Män Kvinnor Kvinnors lön Rålöne- Lönegap med i procent av i procent av gap hänsyn till yrke mäns lön mäns lön och företag ,4% ,4% 17,6% 7,6% ,2% ,7% 17,8% 6,3% ,6% ,4% 16,4% 5,6% ,2% ,7% 15,8% 5,3% ,5% ,9% 16,5% 5,1% ,5% ,5% 15,5% 4,5% ,9% ,6% 15,1% 4,4% ,9% ,2% 15,1% 3,8% ,7% ,8% 15,3% 4,2% ,5% ,6% 14,5% 4,4% ,5% ,0% 14,5% 4,0% ,2% ,4% 12,8% 3,6% ,3% ,3% 12,7% 3,7% ,2% ,4% 11,8% 3,6% Källa: FAO:s lönestatistik, FAO- samt KFO-området. Inom försäkringsbranschen är kvinnors genomsnittliga lön 11,8 procent lägre än mäns lön Denna löneskillnad mellan könen kallas för rålönegap. Rålönegapet förklaras till stor del av att kvinnor och män är ojämnt fördelade såväl i olika yrkesfamiljer (se tabell 6) som i yrken med olika svårighetsnivåer (se tabell 9). Om skillnaderna i yrkes- och företagstillhörighet rensas bort uppgår det återstående lönegapet till 3,6 procent. Sedan 2002 har rålönegapet minskat med 5,8 procentenheter och det rensade lönegapet med 4,0 procentenheter. 22

24 23