Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren"

Transkript

1 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren Arbetsgivarverket

2 Dnr 2016/0373

3 Förord I Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS respektive RALS 2010-T1) framgår av de gemensamma löneprinciperna att: En arbetstagares lön ska bestämmas utifrån sakliga grunder såsom ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och övriga krav som är förenade med arbetsuppgifterna, samt arbetstagarens skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen. Av ramavtalen framgår också att de lokala parterna vid tillämpningen av löneprinciperna har att särskilt uppmärksamma sitt gemensamma ansvar för att det inte i något avseende uppstår osaklighet i lönesättningen, bland annat mot bakgrund av de förbud mot lönediskriminering som gäller enligt lag. Det innebär bland annat att parterna på alla nivåer har ett gemensamt ansvar för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Parterna ska också främja alla medarbetares lika möjligheter att på sakliga grunder påverka sin löneutveckling. Parterna har vidare att ta ställning till principerna för lönesättningen av de medarbetare som under viss tid inte befinner sig i arbete, som till exempel föräldralediga. Här redovisas en uppföljning av de undersökningar som tidigare publicerats. Syftet är att kartlägga dels löneskillnaderna år 2015, dels hur de förändrats åren Rapporten är författad av utredare Matti Särngren. Stockholm maj 2016 Eva Liedström Adler Generaldirektör 1 RALS mellan Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O respektive Seko. RALS 2010-T mellan Arbetsgivarverket och Saco-S. 2

4 Sammanfattning I Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS respektive RALS 2010-T) framgår att löner ska bestämmas utifrån sakliga grunder. Arbetsgivarverket har analyserat löneskillnader mellan kvinnor och män, med hjälp av den partsgemensamma lönestatistiken. Här redovisas en uppföljning av de undersökningar som tidigare publicerats. Syftet är att kartlägga dels löneskillnaderna år 2015, dels hur de förändrats åren I september 2015 var statsanställda kvinnors genomsnittslön 7,8 procent lägre än statsanställda mäns genomsnittslön. År 2014 var motsvarande löneskillnad 8,6 procent. Skillnaden har minskat successivt, men relativt mycket de senaste åren främst beroende på strukturella förändringar. Löneskillnaderna år 2000 var knappt 18 procent, vilket innebär att löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten minskat med 10 procentenheter under perioden Den statistiska analysen visar att den genomsnittliga löneskillnaden år 2015, liksom tidigare år, nästan helt kan hänföras till mätbara faktorer. Två faktorer står tillsammans för hälften av den totala löneskillnaden mellan kvinnor och män: att kvinnor jämfört med män oftare har arbetsuppgifter på en lägre grupperingsnivå2 och att kvinnor i större utsträckning än män arbetar deltid. Övriga faktorer som påverkar är skillnader i arbetsinnehåll mellan kvinnor och män och att fler män än kvinnor är chefer samt att löner ser olika ut hos olika myndigheter. Det finns också skillnader i utbildning, erfarenhet och i vilken region kvinnor respektive män arbetar. Den löneskillnad som slutligen blir kvar, den så kallade oförklarade löneskillnaden som inte kan förklaras av den mätbara information som finns tillgänglig i den partsgemensamma statistiken, var 0,9 procent i september år Motsvarande oförklarad löneskillnad var 1,1 procent år Grupperingsnivåerna i BESTA, Befattningsgruppering för statistik, anger arbetsuppgifternas omfång och komplexitet samt det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som deras utförande förutsätter. 3

5 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Vilka ingår i undersökningen? 5 BESTA-systemet 5 Urval och data 5 Vad mäts? 6 Beräkningssätt 6 Steg ett total genomsnittlig skillnad i utbetalad lön 6 Steg två arbetstidens omfattning beaktas 6 Steg tre att vara chef eller medarbetare beaktas 6 Steg fyra skillnader i grupperingsnivå beaktas 6 Steg fem skillnader i arbetsinnehåll beaktas 6 Steg sex arbete på olika myndigheter beaktas 7 Steg sju individuella bakgrundsvariabler beaktas 7 Konsekvenser av en stegvis analys 7 Resultat 8 Den genomsnittliga löneskillnaden fortsätter stadigt att minska 8 Långsiktigt minskar betydelsen av skillnad i arbetstid 8 Fler chefer bland både män och kvinnor 9 Minskad betydelse av grupperingsnivå 10 Skillnader i arbetets innehåll ökar i betydelse 10 Myndigheten förklarar en mindre del än tidigare år 11 De individuella faktorernas betydelse stabil 11 Kvarvarande löneskillnad kan inte förklaras med statistik på central nivå 11 Bilaga 1: Statistikens begränsningar 12 Statistikens möjligheter är begränsade 12 Alternativa metoder 12 Figur- och tabellförteckning Tabell 1. Antal anställda i analysen per steg 8 Diagram 1. Löneskillnad mellan kvinnor och män i statlig anställning åren uppdelat på förklaringsfaktorer 9

6 Urval och data Vilka ingår i undersökningen? Uppgifterna i den här undersökningen kommer från den partsgemensamma lönestatistiken som inhämtas i september varje år. I undersökningen ingår den del av Arbetsgivarverkets medlemmar som är myndigheter under regeringen. Detta för att resultatet av undersökningen även ska kunna fungera i regeringens uppföljning av statsförvaltningens utveckling. Arbetsgivarverkets frivilliga medlemmar eller myndigheter som sorterar under riksdagen ingår inte. I undersökningen ingår samtliga anställda som har månadslön och som arbetat minst 40 procent av heltid. Anledningen till att övriga anställda uteslutits, det vill säga de som haft en låg arbetstidsomfattning eller arbetat i anställning av tillfällig karaktär, är att uppgifterna om lön och arbetstidsomfattning är mindre tillförlitliga för dessa individer. Även myndighetschefer, vars löner beslutas av regeringen, har uteslutits. Genom att undersökningen är en totalundersökning och inte bygger på ett urval finns mycket goda möjligheter att få ett tillförlitligt resultat. Undersökningens mål är att jämföra kvinnor och män med samma individkaraktäristika. När information om individkaraktäristika tillförs i olika steg av analysen faller individer som det saknas relevanta uppgifter om bort från urvalet. (Se sidorna 8-11 för en beskrivning av effekterna). En viktig orsak till att anställda exkluderas från analysen från och med det steg som beskriver olika arbetsuppgifters betydelse för löneskillnaden, är att uppgifter saknas om klassificering enligt BESTA (Befattningsgruppering för statistik). Som minst ingår nära tre fjärdedelar av den totala populationen på drygt individer år Redovisning av hur många anställda som ingår i varje steg av analysen finns i tabell 1. BESTA-systemet En förutsättning för analys av löneskillnaderna mellan kvinnor och män är att det finns tillgång till en indelning i grupper med liknande arbetsuppgifter. Genom BESTAsystemet (Befattningsgruppering för statistik) har Arbetsgivarverket sådan information. I de nu gällande ramavtalen mellan Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O respektive Seko, samt i tillsvidareavtalet med Saco-S, har centrala parter kommit överens om fortsatt stöd till lokala parter vad gäller hantering och utveckling av den lokala lönebildningen. Detta arbete som i huvudsak sker i Partsrådets3 regi, innefattar förvaltning av det metodstöd som utvecklats i syfte att stödja lokala parters arbete med att säkerställa att det inte föreligger osakliga löneskillnader - BESTA-vägen. BESTA-systemet innebär en indelning av arbetsuppgifter i arbetsområden och grupperingsnivåer. Arbetsområde anger inriktning på arbetsuppgifternas innehåll. BESTA består av cirka 60 arbetsområden till exempel polisarbete, utbildning och forskning och IT-arbete. Grupperingsnivåerna är sex till antalet 3 Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet. 5

7 och anger arbetsuppgifternas svårighetsnivå med hänsyn till arbetsuppgifternas omfång och komplexitet samt det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som deras utförande förutsätter. BESTA-systemet innehåller även en uppdelning av de anställda i chefer och medarbetare. För att kategoriseras som chef krävs att den anställde har ett formellt personalansvar och har till uppgift att planera och leda myndighetens verksamhet på olika nivåer. För chefer finns fyra grupperingsnivåer, vilket innebär att det totala antalet grupperingsnivåer som används i beräkningarna här är tio. Täckningsgraden i klassningen enligt BESTA har stor betydelse för analysens kvalitet. Andelen anställda som var klassade enligt BESTA var 71 procent år Därefter har allt fler BESTA-klassats. I september 2015 var andelen 92 procent. Vad mäts? Det lönebegrepp som används i analysen är fast lön. Med fast lön avses månadslön plus fasta tillägg. Fasta tillägg betalas varje månad med ett fastställt belopp. Anledningen till att rörliga tillägg inte ingår är att dessa kan variera mycket från en månad till en annan. Beräkningssätt Steg ett total genomsnittlig skillnad i utbetalad lön I varje steg av analysen nedan introduceras ytterligare ny information. I det första steget jämförs kvinnors och mäns genomsnittliga utbetalade fasta lön per månad, vilket innebär att löneskillnaden påverkas av alla tänkbara faktorer inklusive arbetstidsomfattning, det vill säga heltidslöner jämförs med deltidslöner. Steg två arbetstidens omfattning beaktas I steg två inkluderas arbetsomfattning som en förklaring. Nu jämförs löner där varje deltidsarbetande individs lön räknats om till vad den skulle ha varit om personen arbetat heltid. I varje efterföljande steg av analysen ingår tidigare delar och kompletteras med mer information allt eftersom. Steg tre att vara chef eller medarbetare beaktas I steg tre används information om huruvida individen är chef eller medarbetare. I detta och varje kommande steg vägs sedan resultaten för varje jämförd grupp samman efter kvinnornas fördelning på grupperna. För analysen av löneskillnaderna 2015 har vi, liksom 2014, använt ledningskompetens istället för chef inom BESTA, på grund av att BESTA-klassning inom Försvarsmakten endast omfattar arbetsområdet Militärt arbete. Detta för att så många individer som möjligt skall ingå i respektive steg i analysen. Variabeln ledningskompetens har samma definition som chef inom BESTA, men omfattar år 2015 alltså samtliga anställda. Steg fyra skillnader i grupperingsnivå beaktas I steg fyra introduceras den information som BESTA ger om vilken typ av arbetsuppgifter den anställde har. I detta steg läggs information till om grupperingsnivå som beskriver den ungefärliga svårighetsnivån, med hänsyn till arbetsuppgifternas omfång och komplexitet samt det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som deras utförande förutsätter. Steg fem skillnader i arbetsinnehåll beaktas I steg fem introduceras arbetsområde med information om arbetsinnehåll, enligt BESTA. Det betyder att löner för kvinnor och män vilkas arbete har samma huvudinriktning 6

8 och grupperingsnivå jämförs. Inom varje arbetsområde kan alltså spännvidden fortfarande vara stor. Genomsnittslöner för alltför små grupper av män eller kvinnor, med vartdera könet färre än tre till antalet används inte i sammanvägningen av resterande löneskillnad, då slumpmässigheten har bedömts som alltför stor. Steg sex arbete på olika myndigheter beaktas I steg sex jämförs lönerna då hänsyn tagits till arbetstidsomfattning, chefskap, grupperingsnivå, arbetsinnehåll samt vilken myndighet den anställde arbetat vid. Faktorer som sannolikt bidrar till att minska löneskillnaden här är att olika yrkesgrupper som ändå inte går att skilja på i BESTA-klassningen oftast finns på ett antal myndigheter med olika kärnverksamhet, samt att löneläget kan ligga olika beroende på var i landet myndighetens verksamhet bedrivs. Även här finns ett krav på att varje jämförelse ska baseras på minst tre kvinnor respektive tre män i varje grupp. Steg sju individuella bakgrundsvariabler beaktas I steg sju analyseras löneskillnader med hjälp av regressionsanalys. Här introduceras ytterligare individuella karaktäristika som traditionellt finns med i empiriska studier av lön. I regressionen ingår bland annat utbildningsnivå, ålder, anställningstid vid myndigheten och var i landet man arbetar. Konsekvenser av en stegvis analys En effekt av att ny information stegvis ackumuleras är att antalet anställda som jämförs minskar. Som nämndes ovan är inte alla anställda BESTA-klassade. När information om BESTA-klassning tillförs analysen faller de icke klassade individerna bort från urvalet. Ju mer detaljerad specificering av lönejämförelsens grund, desto större är risken att båda könen inte blir representerade. Om bara det ena könet är representerat i gruppen finns det inga löner att jämföra och underlaget minskar därmed. Det går inte att behålla tillräcklig kvalitet i analysen genom att använda ännu grövre indelningar avseende arbeten, trots att detta skulle ge ett större underlag. Med en alltför grov klassificering riskerar analysen att jämföra ett arbete som har en majoritet av män med ett annat arbete som har en majoritet av kvinnor. En jämförelse av två grupper är alltid en balansgång mellan en adekvat jämförelsegrund och storleken på urvalet. Antalet anställda som den aktuella analysen bygger på redovisas i tabell 1 steg för steg. Den stegvisa ordning i vilken de olika faktorerna införs i analysen, har betydelse för hur stor andel av löneskillnaden respektive faktor förklarar. Även om ordningen har en viss betydelse för storleken på de enskilda faktorerna så förblir arbetets grupperingsnivå den viktigaste förklaringen oavsett vilken stegvis ordning som används. Vidare har ordningen ingen betydelse för storleken på den oförklarade löneskillnaden. Den statliga lönesättningen utgår från att lön bland annat sätts utifrån skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen. Eftersom relevanta mått på skicklighet och resultat saknas i statistiken används istället ålder och utbildningsnivå. I regressionen inkluderas också en marknadsrelaterad faktor som region. Regressionerna görs på varje enskild myndighet och BESTA-klass och kräver minst fem individer av vartdera könet samt minst 30 totalt. De skattade löneskillnaderna vägs sedan samman på samma sätt som i steg tre till sex, till en total förklarad löneskillnad. Återstoden är den oförklarade löneskillnaden. 7

9 Tabell 1. Antal anställda i analysen per steg Steg x x x x Anmärkning: Steg 1 är den totala löneskillnaden. Steg 2 beaktar arbetstidens omfattning. Steg 3 beaktar chefskap (observera att detta steg introducerades för första gången år 2004). Steg 4 beaktar arbetets grupperingsnivå. Steg 5 beaktar arbetets innehåll. Steg 6 beaktar vilken myndighet individen arbetar vid. Steg 7 beaktar individuella faktorer såsom utbildning, arbetslivserfarenhet och region. Färgerna i tabellen ovan motsvarar den del i diagram 1 som förklaras genom beräkningen i det steget. Den kraftiga ökningen av antalet individer i steg 7 de senaste åren beror på en ökad täckningsgrad och kvalitet i BESTA-klassningen. Resultat Den genomsnittliga löneskillnaden fortsätter stadigt att minska I ett första steg jämförs kvinnors utbetalade månadslön med mäns utbetalade månadslön. En jämförelse, utan hänsyn till sakliga faktorer vid individuell lönesättning, visar att kvinnornas löner i genomsnitt var cirka 7,8 procent lägre än männens år Statsanställda kvinnor i urvalet tjänade i genomsnitt kronor medan statsanställda män i genomsnitt tjänade kronor. År 2014 var motsvarande löneskillnad mellan kvinnor och män 8,6 procent. Mellan september 2014 och september 2015 minskade den totala löneskillnaden alltså med cirka 0,8 procenten-heter. Den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män har successivt minskat. Löneskillnaderna år 2000 var knappt 18 procent, vilket innebär att löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten minskat med 10 procentenheter under perioden I figur 1 visas en sammanställning av total löneskillnad och nedanstående faktorers förklaringsvärden. Långsiktigt minskar betydelsen av skillnad i arbetstid Kvinnor arbetar deltid oftare än män. År 2015 var det 15,2 procent av kvinnorna som arbetade deltid medan motsvarande andel för männen var 7,5 procent. Det bör noteras att en överväldigande majoritet, 96,1 procent, av de statsanställda har en heltidsanställning i botten. De som arbetar deltid gör det huvudsakligen av eget val. Arbetstidens omfattning är en av förklaringarna till att kvinnor har lägre genomsnittlig utbetalad lön än män. Skillnader i arbetstid mellan könen har varit stabil en längre period, 8

10 men för år 2015 förklarar den relativt sett en något större del av den totala löneskillnaden än tidigare, eftersom den totala skillnaden fortsatt minskat, cirka 1,4 procentenheter. Här och i alla efterföljande beräkningar har utbetalad lön räknats om till heltidslön för samtliga ingående löner. Andelen kvinnor som arbetar deltid har minskat under senare år, medan andelen män har ökat sedan år (Se figur 1 för en sammanställning av resultaten). År 2000, när drygt 19 procent av kvinnorna mot knappt 6 procent av männen arbetade deltid, förklarade skillnader i arbetstid 3,0 procentenheter av löneskillnaden. Fler chefer bland både män och kvinnor Det är vanligare att män än kvinnor är chefer. År 2015 var 61 procent av alla cheferna män och 39 procent kvinnor. Andelen chefer som är kvinnor har successivt ökat sedan år 2000, då den bara var 22 procent. Detta hänger delvis samman med en ökad andel kvinnor totalt i staten. Andelen av alla anställda män som är chefer har ökat och uppgår år 2015 till 9,2 procent. Andelen av alla anställda kvinnor som är chefer är 5,3 procent år Det är en ökning med 3 procentenheter sedan år 2000 vilket visar att kvinnor i större utsträckning gör en chefskarriär nu för tiden. Att män oftare än kvinnor är chefer förklarar 1,0 procentenheter av den observerade löneskillnaden. Den stora ökningen av förklaringsgraden för chef de senaste fem åren jämfört med år 2010, hänger samman med att en stor mängd främst manliga medarbetare Diagram 1. Löneskillnad mellan kvinnor och män i statlig anställning åren uppdelat på förklaringsfaktorer % 18 Arbetstidsomfattning Chefskap 16 3,0 2,7 2,6 2,5 Grupperingsnivå* Arbetsinnehåll ,7 5,4 4,9 3,8 2,4 2,5 1,0 2,5 2,1 1,1 1,9 1,4 1,9 1,3 1,9 1,9 Myndighet Utbildning, erfarenhet m.m. Oförklarad del 10 4,3 0,4 0,4 1,8 1,6 8 3,8 3,5 4,0 4,7 4,4 4,4 4,1 4,7 1,2 1,1 1,4 1,4 3,4 5,5 1,2 1,4 6 3,5 3,7 3,5 1,4 1, ,0 3,1 2,7 3,2 1,1 1,2 1,1 0,8 1,8 1,9 2,0 2,0 2,6 1,7 1,1 1,0 0,8 1,5 1,8 3,6 3,1 3,2 3,2 2,5 2,9 2,5 1,5 1,1 1,4 0,9 1,0 1,0 0,9 1,0 1,0 1,1 0,5 0,9 0,9 0,8 0,8 1,0 0,7 0,9 0,8 0,7 0,8 0,5 0,6 0,4 0,8 0,4 1,1 1,3 1,3 1,3 1,4 1,2 1,2 1,1 1,1 0, *Grupperingsnivå i BESTA, anger arbetsuppgifternas omfång och komplexitet samt det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som deras utförande förutsätter. Anmärkning: BESTA-klassningen, och med det chefskap, infördes som förklaring i analysen år

11 blivit chefer.4 Däremot minskade förklaringsgraden 2015, delvis som en effekt av att genomsnittslönen för kvinnor som är chefer är även under år 2015, liksom de senaste åren, högre än för män som är chefer. Genomsnittslönerna ökar också snabbare för kvinnliga chefer än för manliga chefer och uppgår i urvalet 2015 till kronor respektive kronor. Minskad betydelse av grupperingsnivå Den främsta orsaken till löneskillnaderna är att kvinnor och män i hög grad har arbetsuppgifter med olika omfång och komplexitet, samt krav på ansvar, självständighet, kunskaper och erfarenheter. År 2015 var 11 procent av de statsanställda kvinnorna klassade i någon av de båda högsta grupperingsnivåerna mot drygt 17 procent av männen. Samtidigt var knappt 26 procent av både kvinnorna och männen klassade i någon av de båda lägsta grupperingsnivåerna. Tendensen med en ökande andel män med arbetsuppgifter på de lägsta grupperingsnivåerna de senaste åren påverkar även den totala löneskillnaden för år Struktureffekter5 som ändrat sammansättningen av yrkesgrupper har också gjort att löneskillnaderna inom de lägsta grupperingsnivåerna minskat. Det är inte längre så stor kvinnodominans på lägre grupperingsnivåer. Andelen män på de lägsta grupperingsnivåerna har ökat med 3 procentenheter sedan år Tidigare år har löneskillnader på mellan ungefär fyra och sex procentenheter under hela 2000-talet, förklarats av att fler kvinnor än män arbetar med arbetsuppgifter på lägre grupperingsnivåer. År 2015 är grupperingsnivå fortfarande den viktigaste förklaringsfaktorn, även om den minskat i betydelse sedan föregående år. En anledning till denna minskning är den ökade andelen chefer på låga grupperingsnivåer främst bland män, under de senaste åren. Chefsfaktorn har 4 Med anledning av den ändrade personalstrukturen och en omklassning inom Försvarsmakten av arbetsledare som numera är chefer. Chefssteget beräknas för åren 2014 och 2015 med hjälp av den likvärdiga variabeln ledningskompetens. Se sidan 6. 5 Försvarsmaktens nya personalförsörjning påverkar i och med att många främst män anställts till arbeten med lägre löner. 10 därmed tagit över en del av förklaringsvärdet. Det senaste året har antalet kvinnor ökat på de högre nivåerna, samtidigt som kvinnors medellön ökat snabbare än mäns på motsvarande nivåer. Förklaringsgraden har därför de senaste två åren minskat till 2,9 respektive 2,5 procent. Kvinnor och män är nu mer lika fördelade på grupperingsnivå än tidigare. Indelningen i grupperingsnivåer är ganska grov och det talar för att skillnader i ansvar, självständighet med mera förklarar ännu mer av löneskillnaden än vad som redovisas i denna undersökning. Enligt figur 1 ovan har grupperingsnivå som förklaring varierat i betydelse sedan år Statistik baserat på det tidigare TNS-systemet visar att cirka 9 procent av de statsanställda kvinnorna och 21 procent av de statsanställda männen klassades i någon av de högsta svårighetsgraderna år Cirka 55 procent av kvinnorna och 45 procent av männen klassades i någon av de lägsta svårighetsgraderna år Fram till och med 2010 har andelen anställda i de lägre befattningsnivåerna minskat medan andelen anställda som klassats i de svårare nivåerna ökat. Under hela den perioden har detta gällt kvinnor i högre utsträckning än män. Under år 2011 bröts den trenden i och med den kraftiga ökning av män på låga grupperingsnivåer som skett under detta år. För år 2012 minskade åter andelen anställda i de lägsta grupperingsnivåerna, för både män och kvinnor. År 2013 uppvisade en ökning av andelen män och en fortsatt minskning av andelen kvinnor på de lägsta grupperingsnivåerna. År 2014 minskade andelen både bland kvinnor och bland män på dessa grupperingsnivåer och år 2015 är andelarna oförändrade sedan föregående år. Skillnader i arbetets innehåll ökar i betydelse Skillnaderna i arbetsinnehåll ger år 2015 upphov till löneskillnader på cirka 0,8 procentenheter (se figur 1), vilket är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående år. Enligt nationalekonomisk teori styrs lönen på en marknad för ett visst yrke i huvud-

12 sak av utbud och efterfrågan på arbetskraft. Anledningen till att löneskillnaderna minskar när arbetets innehåll beaktas är att marknaden i och med detta tenderar att betala yrken med efterfrågeöverskott mer än andra. Löneskillnaderna har minskat inom grupperingsnivåerna, främst bland chefer. Däremot ökar betydelsen av arbetsinnehåll som förklaringsfaktor för år 2015, vilket till en del beror på att ett stort antal kvinnor nyanställts inom arbetsområden med fler kvinnor redan anställda. Skillnaden mellan mäns och kvinnors medellöner har alltså ökat inom arbetsområdena. Indelningen i arbetsområden är skapad enbart för statistiskt bruk och inte för att peka ut om arbeten är lika i diskrimineringslagens mening. Kvarvarande löneskillnader kan vara orsakade av att det finns ett brett fält av arbetsuppgifter inom samma arbetsområde.6 Myndigheten förklarar en mindre del än tidigare år Att olika myndigheter betalar olika löner för arbeten med liknande svårighetsgrad och typ av arbetsuppgifter är också en del av förklaringen till löneskillnaden. Denna faktor har under den undersökta perioden gett upphov till en löneskillnad på mellan knappt en och drygt tre procentenheter. De senaste nio föregående åren har denna faktor gett upphov till löneskillnader på mellan 0,8 och 1,1 procentenheter. Andelen uppgick år 2015 till knappt 0,8 procentenheter. Förändringen sedan 2014 beror på sammanslagningen av polismyndigheterna till en myndighet. Att löneskillnaden minskar när hänsyn tas till vilken myndighet de anställda jobbat vid beror antagligen på att den grova uppdelningen på grupperingsnivå och arbetsområde inom BESTA blir något mindre grov då de som jämförs finns inom samma myndighet. På grund av myndigheternas olika verksamheter kan två myndigheter ha två olika yrkesgrupper även om dessa ryms inom samma arbetsområde enligt BESTA. Ett annat skäl kan vara att den marknadsmässiga lönen kan ligga olika högt på olika orter. Vidare kan myndigheterna värdera arbetsinnehållet olika beroende på skillnader i kärnverksamhet eller i de verksamhetsmål som ska uppnås. De individuella faktorernas betydelse stabil Sakliga skäl som kan motivera en löneskillnad, utöver de som redan nämnts, kan vara skillnader i skicklighet och resultat samt marknadsfaktorer med betydelse för lönen. Eftersom ett relevant mått på skicklighet saknas i statistiken används istället olika mått på erfarenhet (ålder och anställningstid) samt utbildningsnivå. Region inkluderas eftersom löneläget skiljer sig åt mellan olika delar av landet. För arbeten som enligt den grova statistiska uppdelningen är lika, förklarar dessa individuella faktorer 0,4 procentenheter av löneskillnaden år 2015 liksom år Sedan BESTA-systemet infördes 2004 har förklaringsgraden hos de individuella faktorerna tidigare legat mellan 0,5 och 1,0 procentenheter. Kvarvarande löneskillnad kan inte förklaras med statistik på central nivå Av den totala löneskillnaden för år 2015 på 7,8 procent, förklaras 6,9 procentenheter av de sakliga faktorer som presenterats ovan. Återstår gör en oförklarad löneskillnad på 0,9 procent. Analysen har gjorts med hjälp av viss statistisk indelning och på central nivå där detaljkunskapen om respektive arbete inte är fullständig. Att det finns en återstående oförklarad löneskillnad mellan kvinnor och män, innebär att den statistiska metoden inte kan ge mer information om vad löneskillnaden beror på. Det finns fler faktorer som skulle kunna påverka lönen, vissa är mätbara andra inte. 6 En viss betydelse har också omorganisationen av polisen till en myndighet, då skillnader i lönesättning mellan de tidigare myndigheterna inte längre syns i nästa steg. 11

13 Bilaga 1 Statistikens begränsningar Statistikens möjligheter är begränsade Med central individstatistik, som den här analysen bygger på, är det omöjligt att närmare analysera den oförklarade löneskillnaden. Det finns flera orsaker till detta. Det kan till exempel finnas gradskillnader i arbetsuppgifter och ansvar som inte går att avläsa i statistiken, individernas arbetsresultat är helt okända för analytikern, individernas skicklighet finns enbart uttryckt i grova utbildningstermer och det är även okänt vilka löneskillnader som uppkommer på grund av hur marknaden kan påverka efterfrågan på olika kompetenser. Det finns en rad löneskiljande faktorer som endast är kända på den lokala arbetsplatsen. Ändrade antalsrelationer mellan arbeten på de högsta grupperingsnivåerna och de övriga nivåerna kan också påverka den uppmätta löneskillnaden mellan kvinnor och män. Detta eftersom löneskillnaden är minst mellan kvinnor och män på de högsta grupperingsnivåerna. Även andra strukturella faktorer kan påverka på liknande sätt. Alternativa metoder Att redovisa statistik nedbruten på myndighetsnivå är en viktig del i förbättringsarbetet menar många. Att göra detta för mindre myndigheter är däremot vanskligt. Det kräver att antalet personer som jämförs är så stort att slumpen inte styr resultatet av utvärderingen. Anta att det på en myndighet bara finns en kvinna och en man vars arbeten är direkt jämförbara i fråga om svårighetsgrad och innehåll. Anta vidare att det råkar vara så att den ena är en högpresterande och den andre är en lågpresterande. Vid individuell lönesättning kommer de att premieras olika. Frågan är dock om dessa två individer är representativa för hur löner sätts mellan kvinnor och män på denna myndighet? Hur många bör då ingå i en utvärdering? Det beror på hur stor spridningen i gruppen är och vilka krav på precision och statistisk säkerhet som finns osv. Ett sätt att öka antalet individer i utvärderingen är att minska kravet på jämförelsegrunden. Som tidigare påpekats skulle en grövre jämförelsegrund naturligtvis öka antalet individer på respektive myndighet, men också leda till en överskattning av löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Eftersom uppdraget i detta fall är att redovisa hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män utvecklas, hade ett alternativ varit att enbart studera de myndigheter och grupper som går att följa samtliga år. Anledningen till att det alternativet valdes bort är att antalet individer som i sådant fall ingår i analysens sista steg skulle falla kraftigt. Att ta med ett så stort urval som möjligt i analysen bör säga mer om hur det ser ut i hela staten än ett snävare urval skulle ha gjort. För att säkerställa kvaliteten i uppgifterna har dock vissa begränsningar gjorts. För att begränsa problemen med att jämföra mycket små grupper där individuella skillnader som inte går att fånga i statistiken kan tänkas ge kraftigt utslag finns också krav på att minst tre individer av vartdera könet ska finnas i varje cell som ska jämföras. I det sista steget där regressioner används, krävs minst fem individer av vartdera könet och minst 30 totalt. Ett alternativ hade varit att vikta samman resultaten för de enskilda undergrupperna med samtliga anställdas fördelning i stället för med kvinnornas fördelning. Anledningen till att kvinnornas fördelning använts är just att den avviker från männens. Om fördelningen av samtliga anställda används så försvinner 12

14 den skillnad mellan åren som uppkommer på grund av att andelarna kvinnor och män i olika befattningar ändras. Under den period som studeras här har andelen kvinnor på högre befattningar kontinuerligt ökat. 13

15

16 Rapportserie 2016:3 Box 3267, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 44 Växel:

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2007 Rapportserie 2008:2 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012 Rapportserie 2013:7 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem

PRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem PRESSMEDDELANDE För ytterligare upplysningar, kontakta: Gunilla Hansén-Larson tfn 08-700 14 61, 070-514 61 00, Elisabet Sundén Ingeström, tfn 08-700 14 05 22 maj 2002 Osakliga löneskillnader ett överdrivet

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2011 - september 2012 Avtalsperioden 2010-2012 Rapportserie 2013:5 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden

Läs mer

Löneutveckling på det statliga området

Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling på det statliga området Den första lönerevisionen i RALS 2007 2010 Dnr 0906-0314-21 Rapportserie 2009:2 Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket 2009 Löneutveckling på det statliga området Den

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling till följd av RALS 2007-2010 under statistikperioden september 2007 september 2010 Rapportserie 2011:6 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2014 september 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0174 Förord Inom det statliga avtalsområdet sker fortlöpande förändringar av antal

Läs mer

BESTA-systemet. Syfte

BESTA-systemet. Syfte BESTA-systemet Arbetsgivarverket, OFR, SACO-S och SEKO har gemensamt utvecklat ett system för att gruppera statliga befattningar efter arbetsuppgifternas innehåll och svårighetsgrad. Systemet heter BESTA

Läs mer

Löneutveckling på det statliga området

Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling på det statliga området Uppskattad löneutveckling hittills till följd av RALS 2007 2010 under statistikperioden september 2007 september 2009 Rapportserie 2010:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling

Läs mer

Lönestatistik september Södra Sverige Anställda exklusive chefer

Lönestatistik september Södra Sverige Anställda exklusive chefer Lönestatistik september 2016 Södra Sverige Anställda exklusive chefer Om statistiken Arbetsgivarverket producerar lönestatistik för anställda inom det statliga avtalsområdet två gånger per år, i september

Läs mer

Lönestatistik september Hela riket Anställda exklusive chefer

Lönestatistik september Hela riket Anställda exklusive chefer Lönestatistik september 2016 Hela riket Anställda exklusive chefer Om statistiken Arbetsgivarverket producerar lönestatistik för anställda inom det statliga avtalsområdet två gånger per år, i september

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001 2002 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2003 till september 2004 Löneutveckling till följd av RALS 2002-2004 2005-05--25 0505-0450-21 2 Innehåll Förord 5 Det statliga avtalsområdet

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 FÖRORD I februari 1999 skickade Arbetsgivarverket ut en enkät till samtliga myndigheter med fler

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

KVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE

KVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE KVINNOR HAR 3 500 KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE 2 Sammanfattning OFÖRKLARADE LÖNESKILLNADER MELLAN KÖNEN INOM JUSEKS MEDLEMSGRUPPER

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. 2010-T Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet Saco-S-rådet 1 Avtalstidens längd Parterna sluter ett tillsvidareavtal

Läs mer

Ändringar av och tillägg till Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) m.fl. avtal

Ändringar av och tillägg till Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) m.fl. avtal Förhandlingsprotokoll 2016-10-05 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: Saco-S Ändringar av och tillägg till Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet

Läs mer

BESTA-systemet. Syfte

BESTA-systemet. Syfte BESTA-systemet Arbetsgivarverket, OFR, Saco-S och SEKO har gemensamt utvecklat ett system för att gruppera statliga befattningar efter arbetsuppgifternas innehåll och svårighetsgrad. Systemet heter BESTA

Läs mer

LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet

LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet www.likalon.nu Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Stureplan 4c, 114 35 Stockholm Tel 08-611 17

Läs mer

Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2016

Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2016 2016-06-22 Till Saco-S Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2016 1 Utgångspunkter I enlighet med Samarbetsavtalet och nu gällande ramavtal för det statliga avtalsområdet ska förloppet och utfallet

Läs mer

LÖNESTATISTIK. Att använda. Lönestatistik

LÖNESTATISTIK. Att använda. Lönestatistik LÖNESTATISTIK Att använda Lönestatistik INNEHÅLL Lönestatistik... 3 Vad visar lönestatistiken... 4 Heltidslön... 4 Medellön... 5 Medianlön... 5 Percentil... 6 Att jämföra olika grupper... 7 Procent...

Läs mer

Lönekartläggning 2016

Lönekartläggning 2016 Lönekartläggning 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metod... 3 Förankring fackliga organisationer... 4 Lika arbete... 4 Likvärdigt arbete... 4 Analys av löneskillnader... 4 Likvärdigt arbete...

Läs mer

Handlingsplan för jämställda löner

Handlingsplan för jämställda löner Handlingsplan för jämställda löner Jämställdhetsnätverket Avdelning 282 Vision 1. Samverkan Det är arbetsgivarens ansvar att genomföra lönekartläggningen, som ska ske i samverkan mellan arbetsgivaren och

Läs mer

Lönelots/JämO Rapport 2001:1

Lönelots/JämO Rapport 2001:1 -lpvwloogkhwvdqdo\vdy O QHVNLOOQDGHU± VWHJI UVWHJ Lönelots/JämO Rapport 2001:1 Ur Jämställdhetslagen 1992:433 i dess lydelse den 1 januari 2001 2 Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka om aktiva

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS )

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS ) Avtal Bilaga 1 2016-10-05 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket Seko, Service- och kommunikationsfacket Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS

Läs mer

Gemensam kommentar till RALS 2010-T

Gemensam kommentar till RALS 2010-T Gemensam kommentar till RALS 2010-T Arbetsgivarverket och Saco-S 2010-11-11 Version 10.1 Innehåll RALS 2010-T en sammanfattning Inledning Partsgemensamt arbete med lokal lönebildning 3 4 5 Syftet med

Läs mer

Lönesättning riktlinjer

Lönesättning riktlinjer Datum Reviderad 2016-11-28 Godkänd av Moa Hjertson Lönesättning riktlinjer Lönebildningen och lönesättningen på Tillväxtverket ska medverka till att målen för verksamheten uppnås och att verksamheten bedrivs

Läs mer

Lönesättning riktlinjer

Lönesättning riktlinjer Datum Reviderad 2016 01 12 Version Texten har lagts in nya mall 161001. Ej andra ändringar. Godkänd av Tony Schmidt Lönesättning riktlinjer Lönebildningen och lönesättningen på Tillväxtverket ska medverka

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida 2012-04-23 31-2012-3 9. Sign Sign Sign Sign. Löneavtal 2012. Version 2012-04-24

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida 2012-04-23 31-2012-3 9. Sign Sign Sign Sign. Löneavtal 2012. Version 2012-04-24 2012-04-23 31-2012-3 9 Löneavtal 2012 Version 2012-04-24 2012-04-23 31-2012-3 10 Verksamhetsutvecklin g Avstämning Medarbetarsamtal skäl. Överläggning Individuella lönesättande samtal Förhandling 2012-04-23

Läs mer

Gemensam kommentar till RALS 2010-T

Gemensam kommentar till RALS 2010-T Gemensam kommentar till RALS 2010-T Arbetsgivarverket och Saco-S 2014-01-08 Version 10.2 Innehåll RALS 2010-T en sammanfattning 3 Inledning 4 Centrala parters utvecklingsarbete och stöd till lokala parter

Läs mer

Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2009?

Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2009? Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2009? Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2009? 2 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet

Läs mer

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? Inledning GS medlemmar arbetar i branscher som traditionellt är mansdominerade. Det avspeglar sig även på medlemskåren

Läs mer

Vi är överens osakliga löneskillnader ska bort

Vi är överens osakliga löneskillnader ska bort Vi är överens osakliga löneskillnader ska bort En partsgemensam satsning Målsättning att de statistiska skillnaderna i lön mellan kvinnor och män som utför lika arbete och som inte kan förklaras väsentligen

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos riksdagens myndigheter (RD-RALS ) m.fl. avtal

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos riksdagens myndigheter (RD-RALS ) m.fl. avtal Förhandlingsprotokoll Dnr: 488-2013/14 2013-11-05 Parter Arbetsgivarsidan: Riksdagsförvaltningen Arbetstagarsidan: Fackförbundet ST Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos riksdagens myndigheter (RD-RALS

Läs mer

Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys

Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys 1 (8) Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys Sammanfattning Det finns höga förväntningar på Uppsala kommuns arbete med normkritiskt jämställdhetsarbete, inte minst ur ett arbetsgivarperspektiv. Även

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Stöd för lönekartläggning

Stöd för lönekartläggning Stöd för lönekartläggning Ett partsgemensamt metodstöd anpassad till statlig sektor för att identifiera och åtgärda osakliga löneskillnader Parternas gemensamma utgångspunkter Lönekartläggning: - knyter

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06 Jämställdhetsplan för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014 ljusdal.se Inledning Jämställdhetslagen pekar i 4-11 ut de områden där alla arbetsgivare är skyldiga att vidta så kallade aktiva åtgärder för

Läs mer

Riktlinjer för lönesättning vid Uppsala universitet

Riktlinjer för lönesättning vid Uppsala universitet UFV-PA 2014/639 Riktlinjer för lönesättning vid Uppsala universitet Fastställd av Personaldirektören 2014-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Utgångspunkter 3 3. Lönepolitiska mål 3 4. Lönepolitiskt

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETPLAN

JÄMSTÄLLDHETPLAN Administrativa enheten NOK 671-2010 JÄMSTÄLLDHETPLAN 2010-2011 JÄMIX Jämställdhetsdelen i Likabehandlingsplanen för 2010-2011 utgår i huvudsak ifrån NyckeltalsInstitutet AB:s jämställdhetsindex JÄMIX men

Läs mer

Svenska kyrkan 2002/2003. Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan

Svenska kyrkan 2002/2003. Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan Svenska kyrkan 2002/2003 Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan Februari 2003 2 Svenska kyrkan 2002/2003 Delrapport om förhandlingsprocessen

Läs mer

Gemensam kommentar till RALS

Gemensam kommentar till RALS Gemensam kommentar till RALS 2013-2016 Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O 2013-10-04 Version 2.0 Innehåll Ingress... 4 Centrala parters stöd till lokala parter 5 Processtöd... 5 Obligatorisk konsultation...

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1998 till september 1999 FÖRORD I januari 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt sätt, ut en enkät till samtliga

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Lönepolicy DOKUMENTNAMN Lönepolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2004-01-12 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 130211 12 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen VERSION 3.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten

Läs mer

Sveriges Veterinärförbund Lönestatistik Staten 2008 090508 (ml statistik/lönestat statl 08)

Sveriges Veterinärförbund Lönestatistik Staten 2008 090508 (ml statistik/lönestat statl 08) Veterinärförbundets lönestatistik 2008 för bl a statligt anställda veterinärer Förbundet tackar alla som har bidragit med uppgifter till statistiken. Av inkomna svar har 521 bearbetats. Den totala svarsprocenten

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

Lönekartläggning 2008 Enköpings kommun

Lönekartläggning 2008 Enköpings kommun 1 Lönekartläggning 2008 Enköpings kommun Personalenheten 2009-01-28 2 (11) FEL! HITTAR INTE Sammanfattning Jämställdhetslagen kräver att arbetsgivare med fler än tio anställda gör en årlig lönekartläggning.

Läs mer

Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010

Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010 1 (10) Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010 Definitioner Med RALS 2007-2010 avses Ramavtal 2007-2010 om löner m.m. för arbetstagare inom det

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Lönestatistik 2010-06-01. efter lönerevisionstillfället 2010-01-01. Anställda inom Försäkringskassan

Lönestatistik 2010-06-01. efter lönerevisionstillfället 2010-01-01. Anställda inom Försäkringskassan Lönestatistik 2010-06-01 efter lönerevisionstillfället 2010-01-01 Anställda inom Försäkringskassan Partsgemensam lönestatistik Lönestatistikens syfte och användning Denna statistik syftar till att ge en

Läs mer

Punkt 9: Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017

Punkt 9: Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017 2016-10-18 Punkt 9: Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017 Förslag till beslut i styrelsen att anteckna Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017 Jämställdhet och mångfaldsplan 2017 1. Inledning Diskrimineringslagen

Läs mer

Lönepolitiskt program för Hällefors kommun

Lönepolitiskt program för Hällefors kommun Lönepolitiskt program för Hällefors kommun 2(7) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunens lönepolitiska mål... 3 3 Lönebildning... 4 3.1 Nyanställning... 4 3.2 Löneöversyn... 4 3.3 Lönestruktur... 4 4 Kriterier...

Läs mer

SPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016

SPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016 SPV styrelsemöte nr 3-16 Bilaga 12a Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar

Läs mer

TALARMANUS TILL KURSBILDERNA 2012 FÖR LIKA LÖN DEN NYA ARBETSMETODEN FÖR ATT ÅTGÄRDA OSAKLIGA LÖNESKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN

TALARMANUS TILL KURSBILDERNA 2012 FÖR LIKA LÖN DEN NYA ARBETSMETODEN FÖR ATT ÅTGÄRDA OSAKLIGA LÖNESKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN TALARMANUS TILL KURSBILDERNA 2012 FÖR LIKA LÖN DEN NYA ARBETSMETODEN FÖR ATT ÅTGÄRDA OSAKLIGA LÖNESKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN BILD 1 Hälsa deltagarna välkomna och introducera kursens syfte. Be deltagarna

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ Utveckling och utbildning Alla statligt anställda ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete, det har de statliga arbetsgivarna och de fackliga

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

JÄMIX 2013 för Bromma sdf. Utgiven mars 2014

JÄMIX 2013 för Bromma sdf. Utgiven mars 2014 JÄMIX för Utgiven mars 2014 JÄMIX Innehållsförteckning Övergripande resultat 2 ÖVRIGA NYCKELTAL Läsanvisningar 4 Styrelse 23 Internrekrytering 24 Organisationsspecifika resultat Externrekrytering 25 Trappan

Läs mer

Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2010?

Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2010? Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2010? Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2010? 2 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet

Läs mer

Lön efter kön eller förtjänst om vikten av genusmedvetenhet vid lönesättning

Lön efter kön eller förtjänst om vikten av genusmedvetenhet vid lönesättning Lön efter kön eller förtjänst om vikten av genusmedvetenhet vid lönesättning Partsrådet torsdagen den 20 maj 2010 Christina Franzén www.ledarskapsakademi.se Lönesättning Lön så mycket mer än bara lön!

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ I denna broschyr återges några av de förmåner och villkor som gäller i den statliga sektorn. Mer information finns i Att arbeta statligt viktiga

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS )

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS ) Avtal 2016-10-05 Bilaga 1 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom

Läs mer

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2016

Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2016 2016-06-22 Till Seko, Service- och kommunikationsfacket Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2016 1 Utgångspunkter I enlighet med nu gällande ramavtal för det statliga avtalsområdet ska förloppet

Läs mer

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan

Läs mer

Enkätundersökning 2015 utvärdering RALS-T

Enkätundersökning 2015 utvärdering RALS-T Enkätundersökning 2015 utvärdering RALS-T Bakgrund Som vid den tidigare utvärderingen av lönebildningsprocessen genomfördes även denna gång en enkätundersökning. Enkäten skickades ut i april månad 2015

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Bakgrund och svarsfrekvens

Bakgrund och svarsfrekvens Bakgrund och svarsfrekvens Läkarförbundet skickade i december 2010 ut en enkätundersökning riktad till medlemmarna i Företags- och Skolläkarföreningen. Syftet med undersökningen har varit att kartlägga

Läs mer

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T 2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med

Läs mer

Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2012?

Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2012? Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2012? 2 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har tre huvuduppgifter:

Läs mer

statliga arbetsgivare finns med på listan över de tio arbetsgivare som juridikstudenter rankar som mest attraktiva. Källa: Universum, 2016.

statliga arbetsgivare finns med på listan över de tio arbetsgivare som juridikstudenter rankar som mest attraktiva. Källa: Universum, 2016. 6st statliga arbetsgivare finns med på listan över de tio arbetsgivare som juridikstudenter rankar som mest attraktiva. Källa: Universum, 2016. statliga myndigheter är med och arrangerar Hack for Sweden,

Läs mer

Innehåll. Förord. KAPITEL 2 GRUNDEN FÖR BRA LÖNEBILDNING 6 Lönegrupp Aktörer i en lönegrupp

Innehåll. Förord. KAPITEL 2 GRUNDEN FÖR BRA LÖNEBILDNING 6 Lönegrupp Aktörer i en lönegrupp Bra lönebildning 1 Förord IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige verkar för en företags- och medarbetarnära lönebildning där IKEM:s löneavtal ska ge lokala parter goda förutsättningar. Det är

Läs mer

SULF:s lönebilaga 2014 /Sveriges universitetslärarförbund

SULF:s lönebilaga 2014 /Sveriges universitetslärarförbund Sveriges universitetslärarförbund / Box 1227 / 111 82 Stockholm tel: 08-505 836 00/fax: 08-505 836 01 / e-post: kansli@sulf.se SULF:s lönebilaga 2014 /Sveriges universitetslärarförbund SULF:s lönebilaga

Läs mer

Lönestatistik 2014 för företagsläkare och skolläkare

Lönestatistik 2014 för företagsläkare och skolläkare Stockholm 2015-04-13 Till Läkarförbundets lokal- och yrkesföreningar Nr 8 2015 Lönestatistik 2014 för företagsläkare och skolläkare Bakgrund och syfte Läkarförbundet skickade i januari 2015 ut en enkät

Läs mer

-~~~~ SALA KOMMUN. Lönekartläggning 2014 i Sala kommun

-~~~~ SALA KOMMUN. Lönekartläggning 2014 i Sala kommun Dilagu KS 2015/102/1 -~~~~ KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Lars-Göran Carlsson Kommunstyrelsen 1(2) 2015-04-24 SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning lnk. 2n1S -n,- 1 2 Oiarienr 2.0/t{ /...,00/Aklbilaga

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1. Löneavtal 2013. Version 2013-06-19 TEO

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1. Löneavtal 2013. Version 2013-06-19 TEO Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1 Löneavtal 2013 Version 2013-06-19 TEO 2 Verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling kräver en aktiv medverkan från arbetsgivaren, arbetstagarna och de

Läs mer

Du och din lön. eller hur du kan göra din lönedialog bättre

Du och din lön. eller hur du kan göra din lönedialog bättre Du och din lön eller hur du kan göra din lönedialog bättre STs lönepolitik Din lön ska vara saklig Ju högre krav som ställs på ditt jobb och skickligare du är desto mer ska du tjäna Osakliga löneskillnader

Läs mer

Kollektivavtal om löner inom ramen för RALS avseende revisionstidpunkterna 1 oktober 2016 (1 bilaga)

Kollektivavtal om löner inom ramen för RALS avseende revisionstidpunkterna 1 oktober 2016 (1 bilaga) 2016-10-21 FM2016-21780:1 Sida 1 (5) Sändlista Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Martin Schönning,,

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Beslutsärende Jämställdhetsplan 2017

Beslutsärende Jämställdhetsplan 2017 Styrelsehandling 7 Dnr 0919/16 2016-10-28 Patrik Stoppert Beslutsärende Jämställdhetsplan 2017 Förslag till beslut Styrelsen godkänner Jämställdhetsplan 2017 enligt underlag redovisat i Bilaga 1 till Styrelsehandling

Läs mer

LIKA LÖN HANDBOKEN. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet

LIKA LÖN HANDBOKEN. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet LIKA LÖN HANDBOKEN Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet 2011 www.likalon.nu Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Stureplan 4c, 114 35 Stockholm Tel 08-611 17 30 www.bao.se Finansförbundet

Läs mer

295 (236 Kvinnor 61 Män) Undersköterskor 23 291 23 289 23 577 23 425 21 350 21 030 24 600 24 850

295 (236 Kvinnor 61 Män) Undersköterskor 23 291 23 289 23 577 23 425 21 350 21 030 24 600 24 850 sid 1 (10) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsförvaltningens jämställdhetsoch mångfaldsplan 2014-2016 Dnr VON-2014-19 Dpl 08 Inledning och bakgrund Jämställdhet och mångfald är en förutsättning

Läs mer

Lönepolicy med riktlinjer

Lönepolicy med riktlinjer Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-47011 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok POLICY Beslutande Kommunledningsutskottet 2016-06-15, 45 Giltighetstid 2016-2019 1(6) Dnr 2016/000600-003 Beteckning Aktualitetsprövning/revidering

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...

Läs mer

Avtal mellan Skatteverket och OFR/S för revision enligt RALS 2016

Avtal mellan Skatteverket och OFR/S för revision enligt RALS 2016 Jth Skatteverket KB) Datum: 14 oktober Arbetsgivarsidan: Skatteverket Arbetstagarsidan: OFR/S Avtal mellan Skatteverket och OFR/S för revision enligt RALS 2016 1 Avtalsperiod Parterna sluter med stöd av

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Sid 1 (10) 2015-12-09 Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016 stockholm.se Sid 2 (10) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Samverkan... 4 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Arbetad tid och frånvaro

Arbetad tid och frånvaro Arbetad tid och frånvaro Tidsanvändningsstatistik 2006 2009 Rapportserie 2011:1 Arbetsgivarverket Arbetad tid och frånvaro Tidsanvändningsstatistik 2006-2009 2011-01-26 Dnr 1101-0034 Innehåll Om arbetad

Läs mer