Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Löneutveckling på det statliga avtalsområdet"

Transkript

1 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2003 till september 2004 Löneutveckling till följd av RALS

2 2

3 Innehåll Förord 5 Det statliga avtalsområdet 7 Lönespridning i staten 9 Löneutveckling september 2003 september Löneutveckling till följd av RALS Nominell och real löneutveckling

4 4

5 Förord I den här rapporten redovisas resultaten från den årliga mätningen i september av löneutvecklingen på det statliga avtalsområdet. Den löneutveckling som registrerats i lönestatistiken för september 2004 består i huvudsak av kvarvarande lokala lönerevisioner från RALS som genomförts under statistikperioden. En slutredovisning av hur stor den faktiska löneutvecklingen varit under hela avtalsperioden kan nu göras och återfinns i denna rapport. Lönestatistiken kompletteras normalt med att myndigheterna besvarar en enkät som knyter an till den uppmätta löneutvecklingen i statistiken. Syftet är bl.a. att få ökad kunskap om lönestatistikens innehåll. Eftersom den insamlade lönestatistiken avseende december 2003 redan innehöll all väsentlig information om löneökningar under avtalsperioden för RALS , och redovisats i föregående års rapport, har Arbetsgivarverket valt att inte skicka ut någon ny enkät till myndigheterna rörande lönestatistiken för september Vidare har ofta lönerevisioner fram till december insamlingsåret kunnat följas upp med en extra insamling av lönedata i december. Det nya avtalet slöts 15 november 2004 och gäller från 1 oktober Merparten av lönerevisionerna till följd av det avtalet har därför kommit att ligga spritt under våren Löneutvecklingen till följd av första lönerevisionen enligt RALS kommer därför att redovisas först i nästa rapport. Stockholm i maj 2005 Birgitta Isaksson Pérez Generaldirektör 5

6 6

7 Det statliga avtalsområdet Partsgemensam förhandlingsstatistik Arbetsgivarverket träffar som arbetsgivarpart avtal för sina medlemmar med de fackliga motparterna OFR, SACO-S och SEKO på det statliga avtalsområdet. Arbetsgivarverkets medlemmar är dels statliga myndigheter under regeringen, dels ett antal icke-statliga arbetsgivare som har naturlig koppling till det statliga området. Bland de icke-statliga medlemmarna finns försäkringskassorna (vid statistiktillfället i september 2004) samt ytterligare ett tjugotal arbetsgivare. I samarbete med ovan nämnda fackliga organisationer producerar Arbetsgivarverket varje år lönestatistik som utgör en viktig grund för löneförhandlingarna. I den partsgemensamma förhandlingsstatistiken som omfattar totalt tjänstemän, per september 2004, ingår samtliga medlemmar hos Arbetsgivarverket utom de icke-statliga medlemmarna som tillsammans har ca anställda tjänstemän. Av de tjänstemännen som ingår i statistiken har individuell månadslön eller tarifflön och annan anställning som t ex betings-, dag- eller timanställning. Könsfördelningen är relativt jämn bland de anställda, 54 procent män och 46 procent kvinnor. Av tjänstemännen med individuell lön eller tarifflön arbetar knappt 86 procent heltid vilket är samma andel som föregående år. Diagram 1. Andel män och kvinnor inom det statliga förhandlingsområdet september 2004 Individuell lön eller tarifflön Män heltid 46,0% Kvinnor heltid 34,1% Kvinnor deltid 8,9% Kvinnor 2,8% Män 3,9% Män deltid 4,3% Betings-, dag och timanställda 7

8 Antal anställda per sektor Arbetsgivarverkets medlemmar bedriver verksamhet av vitt skilda slag och har därför bildat olika branschgrupper eller sektorer. Diagrammet nedan visar hur de tjänstemännen i statistiken var fördelade sektorsvis i september Jämfört med förra årets statistik i september 2003 har antalet anställda ökat med 260. Förändringen är historiskt sett liten, efter många år av såväl kraftiga minskningar som ökningar. Störst minskning har skett inom Försvarsmakten, som har minskat med drygt 800 anställda. Sektor Affärsverk har minskat med knappt 200 anställda. I likhet med tidigare år har sektorn Universitet, högskolor och forskning ökat mest. I år har ökningen uppgått till cirka 500 anställda vilket innebär att denna sektor nu har över arbetstagare totalt, varav ca med individuell lön. Det innebär att mer än var fjärde tjänsteman i staten numera är anställd vid någon av de myndigheter som tillhör UHF-sektorn. Övriga sektorer uppvisar endast smärre ökningar eller minskningar. Diagram 2. Antal anställda per sektor september Betings-, dag- och timanställda Individuell lön Antal RÄTTS UHF AOU AFF EK UPP LRS MTJ KULT Sektor RÄTTS = Rättsväsendet inkl. Försvarsmakten UHF = Universitet, högskolor och forskning AOU = Arbetsliv, omsorg och utbildning AFF = Affärsverk och infrastruktur EK = Ekonomi UPP = Uppdragsbaserad verksamhet LRS = Länsstyrelser, Regeringskansli och stabsmyndigheter MTJ = Miljö, teknik och jordbruk KULT = Kultur 8

9 Lönespridning i staten Större lönespridning bland män Lönespridningen är större bland män än kvinnor inom det statliga avtalsområdet. Hälften av alla kvinnor har en lön som i september 2004 låg i intervallet mellan kr och kr. I motsvarande intervall återfinns en dryg tredjedel av männen. Av männen har 26 procent en lön som överstiger kr. Motsvarande andel bland kvinnorna är 14 procent. Diagram 3. Lönespridning för samtliga och per kön september Samtliga Män Kvinnor 20 Andel individer (procent) < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < 16 < 14 Löneintervall ( kr) Ökad lönespridning Lönespridning mäts ofta som skillnaden mellan den 90:e percentillönen och den 10:e percentillönen i relation till medianlönen. Dessa lönebegrepp innebär att 90 procent respektive 10 procent av de anställda har en lön som är lägre än vad som den 90:e respektive 10:e percentillönen visar. 50 procent av de anställda har en lön som är lägre än vad medianlönen visar. Lönespridningen mätt på detta sätt uppgår till 76 procent 1 för hela populationen i statistiken för september För männen uppgår lönespridningen till 81 procent och för kvinnorna till 67 procent. Lönespridningen har ökat under de senaste sju åren men i relativt långsam takt, från 72 procent 1997 till 76 procent år En procentenhets ökning av lönespridningen innebär att skillnaden mellan den 90:e percentillönen och den 10:e percentillönen har ökat med 230 kr i månadsbelopp (i 2004 års löneläge). 1 Formeln som används för att mäta lönespridningen är 100% x (90:e percentillönen 10:e percentillönen)/medianlönen. Formeln ger i det här fallet 100% x ( kr kr)/ = 76%. 9

10 Löneutveckling september september 2004 Kollektiv löneutveckling genomsnittslön Den genomsnittliga månadslönen (grundlön + fasta lönetillägg) beräknad för årsarbetare hos Arbetsgivarverkets obligatoriska medlemmar exklusive försäkringskasseområdet steg under statistikperioden med 2,6 procent. Tabell 1. Förändring av genomsnittlig fast månadslön september 2003 september 2004 September 2003 September 2004 Ökning % Män ,3 Kvinnor ,0 Samtliga ,6 Av den löneutveckling som har registrerats under statistikperioden kan 2,2 procentenheter hänföras till kvarvarande lokala lönerevisioner från RALS enligt resultatet från den enkät och den extrainsamling av löneuppgifter som gjordes i december Resterande 0,4 procentenheter utgörs av strukturella effekter och löneökningar utöver lönerevision. Strukturella effekter som kan påverka löneutvecklingen i statistiken uppkommer främst genom att yrkesstrukturen har förändrats under statistikperioden t.ex. genom nyanställningar och avgångar som skett under perioden. Tidigare år har storleken av strukturella effekter beräknats genom en standardräkning som innebär att statistikpopulationen hållits konstant mellan två tidpunkter i statistiken med hänsyn till yrkessammansättning (med hjälp av TNS och tjänstebenämningar där TNS-klassning saknas) och åldersfördelning (tre åldersintervall år, år, 50- år). Eftersom TNS användes som indelningsgrund i statistiken september 2003 och BESTA i statistiken i september 2004 och dessa klassificeringssystem till väsentliga delar inte är översättningsbara sinsemellan går det inte att konstanthålla yrkessammansättningen mellan september 2003 och september 2004 genom en sedvanlig standardräkning. Antalet anställda i statistiken är i stort sett oförändrat mellan september 2003 och september 2004 vilket tyder på att det inte har inträffat några stora förändringar i yrkesstrukturen under denna period. För att uppskatta hur stor del av den resterande löneökningen på 0,4 procentenheter som utgörs av strukturella effekter respektive löneökningar utöver lönerevision har därför antagits att samma relativa storleksförhållande gäller mellan dessa båda komponenter i 2004 års statistik som gällde i 2003 års statistik 1. Denna jämförelse innebär att storleken på strukturella effekter respektive löneökningar utöver lönerevision uppskattas till 0,2 procentenheter vardera i lönestatistiken Den strukturrensade löneökningen år 2004 har därmed uppskattats till 2,4 procent, varav 0,2 procentenheter utgör löneökningar utöver lönerevision. Tabell 2. Uppskattad strukturrensad löneutveckling september september 2004 Okorrigerad löneutveckling Strukturella effekter Strukturrensad löneutveckling 2,6 % 0,2 % 2,4 % 1 I 2003 års lönestatistik uppgick strukturella effekter till 0,4 procent och löneökningar utöver lönerevision till 0,3 procent. 10

11 I de två föregående rapporterna om löneutvecklingen på det statliga avtalsområdet har uppskattningar gjorts om löneutvecklingstakten till följd av RALS En slutredovisning kan nu göras av hur stor den faktiska löneutvecklingen har varit under hela avtalsperioden Denna redovisning återfinns på sidan 13. Löneutveckling för kvinnor och män Genomsnittslönen för kvinnor har ökat betydligt mer än genomsnittslönen för män, 3,0 procent respektive 2,3 procent, vilket framgår av tabell 1 ovan. Denna relativt stora skillnad i genomsnittlig löneutveckling minskar dock om löneutvecklingen istället mäts för identiska individer (se tabell 3). Genomsnittslönen för kvinnor uppgick till kr i september 2004, vilket motsvarar 88 procent av genomsnittslönen för män. Merparten av denna löneskillnad mellan kvinnor och män är relaterad till befattningsskillnader. Om lönerna för kvinnor och män som arbetar med likartade arbetsuppgifter inom samma myndighet jämförs med hjälp av BESTA uppgår kvinnornas genomsnittslön i stället till cirka 97 procent av männens genomsnittslön. Denna löneskillnad minskar ytterligare om hänsyn tas till skillnader i olika bakgrundsfaktorer som utbildningsnivå, ålder, anställningstid, region etc. Detta framgår av en tidigare studie 1 som Arbetsgivarverket har gjort utifrån lönestatistiken för år I den undersökningen förklarade skillnader i dessa variabler ytterligare drygt en procentenhet av den uppmätta löneskillnaden mellan män och kvinnor. Löneutveckling för identiska individer Med identiska individer menas personer som finns med vid båda mättidpunkterna i statistiken, dvs. både i september 2003 och september Fördelen med att mäta löneutvecklingen för identiska individer är att löneutvecklingen inte påverkas av strukturella effekter som kan uppstå till följd av att lönerna för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Däremot får samtliga löneökningar till följd av befordringar, tariffuppflyttningar etc. fullt genomslag i den uppmätta genomsnittslönen. Löneutvecklingen för identiska individer är därför i regel högre än vad motsvarande kollektiv löneutveckling är. I tabell 3 redovisas löneutvecklingen för identiska individer som har varit anställda vid samma myndighet i september 2003 och september Tabell 3. Löneutveckling för identiska individer september 2003 september 2004 September 2003 September 2004 Ökning % Män ,9 Kvinnor ,1 Samtliga ,0 Löneutvecklingen för identiska individer uppgick till 3,0 procent. För kvinnor var ökningen 3,1 procent och för männen 2,9 procent. Den relativt stora skillnad i löneutveckling mellan kvinnor och män som redovisas i tabell 1 minskar betydligt när löneutvecklingen istället mäts för identiska individer. Detta beror till stor del på att genomsnittslönerna för kvinnor och män har påverkats i olika grad av de nyanställningar och avgångar som skett under statistikperioden. Detta har påverkat den kollektiva löneutvecklingen men inte löneutvecklingen för identiska individer. Kvinnornas löner steg dock fortfarande något snabbare än männens när identiska individer studeras. Löneutvecklingen för 1 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda män och kvinnor år (Dnr ESA-70) 11

12 män och kvinnor kan dock ha påverkats av att de lokala lönerevisioner som ingår i statistikutfallet ovan kan omfatta olika andelar av männen och kvinnorna. En redovisning av hur löneutvecklingen har varit för identiska individer uppdelat på män och kvinnor under hela avtalsperioden har därför gjorts och återfinns på sidan

13 Löneutveckling till följd av RALS RALS I maj 2002 undertecknade Arbetsgivarverket ramavtal om löner för arbetstagare hos staten (RALS ) med OFR/S, P och O, med SACO-S samt med SEKO. Avtalsperioden för dessa avtal omfattade tiden 1 april september Utgångspunkt i avtalen var att lönebildning sker lokalt. De lokala parterna skulle komma överens om lönerevisionstidpunkter och om nya löner för individer. Om lokala parter inte kunde enas gällde, i avtalen med OFR/S, P och O samt med SEKO, stupstocksregler med angivna revisionsbelopp. Revisionsbeloppen utgjordes av en procentsats av de anställdas löner och gällde för respektive myndighet och avtalsområde (OFR respektive SEKO). Detta innebar inte någon garanti om löneökning på individnivå. I avtalet med SACO-S fanns inget revisionsbelopp angivet. Istället gällde en särskild förhandlingsordning vid oenighet. Följande tidpunkter och revisionsbelopp gällde vid oenighet då stupstocksreglerna tillämpades. Tabell 4. Revisionsbelopp och revisionstidpunkter enligt RALS , när stupstocksregler tillämpas Den 1 april 2002 Den 1 juli 2003 OFR/S, P och O 3,0 procent, dock lägst 530 kr 3,3 procent, dock lägst 620 kr SEKO 3,0 procent, dock lägst 530 kr 3,3 procent, dock lägst 620 kr Kollektiv löneutveckling under avtalsperioden I tabell 5 redovisas hur löneutvecklingen har varit under avtalsperioden Redovisningen grundar sig på löneutvecklingen enligt lönestatistiken för 2002, 2003 och 2004 insamlad i september respektive år samt på resultat från de lönestatistikenkäter som skickats ut som komplement till statistiken. I tabellen redovisas också hur stor del av den uppmätta löneutvecklingen i lönestatistiken som utgörs av ökningar till följd av lönerevisioner inom RALS samt hur stor del som utgörs av övrig löneökning som skett mellan lönerevisionerna. Tabell 5. Komponenter i den kollektiva löneutvecklingen i statistiken september 2001 september 2004 Strukturrensad ökning i statistiken Därav: Lönerevision enligt RALS Sept 01 Sept 02 Sept 02 Sept 03 Sept 03 Sept 04 Summa ökning (Kedjat) 0,9 % 1 5,7 % 2,4 % 9,2 % 0,3 % 5,4 % 2,2 % 8,0 % Övrig löneökning 0,6 % 0,3 % 0,2 % 1,1 % 1 Ökningen i statistiken uppgår till 4,1 % mellan september 2001 och september Av denna ökning har 3,2 procentenheter som härrör från RALS och RALS 2001 exkluderats. 13

14 Löneökningar till följd av lönerevisioner inom RALS uppgår till 8,0 procent för hela avtalsperioden. I lönestatistiken har merparten av dessa löneökningar registrerats under mätperioden september september Detta beror på att flertalet myndigheter genomförde både den första och den andra omgången av sina lönerevisioner under denna mätperiod. Övrig löneökning som skett mellan lönerevisionerna uppgår till 1,1 procent sammanlagt för hela perioden september 2001 till september För att få en tydligare bild av hur löneökningstakten har varit under avtalsperioden har den strukturrensade löneökningen ovan omräknats till årstakt, där hänsyn tagits till att avtalsperioden omfattar 30 månader (1 april 2002 till 30 september 2004). Löneutvecklingstakten har gått ned under avtalsperioden beroende på att den löneökning som skett utöver revisionerna successivt har minskat under perioden. Tabell 6. Kollektiv löneutveckling omräknad till årstakt, avtalsperioden Strukturrensad ökning (årstakt) (Genomsnitt) 3,8 % 3,6 % 3,4 % 3,6 % Löneutveckling för identiska individer under avtalsperioden I tabell 7 redovisas hur löneutvecklingen har varit för identiska individer under avtalsperioden Tabell 7. Komponenter i löneutvecklingen för identiska individer i statistiken september september 2004 Ökning för identiska individer Sept 01 Sept 02 Sept 02 Sept 03 Sept 03 Sept 04 Summa ökning (Kedjat) 1,7 % 6,9 % 3,0 % 12,0 % Totalt uppgår löneutvecklingen för identiska individer under avtalsperioden till 12,0 procent. Detta motsvarar en genomsnittlig årstakt på 4,4 procent med hänsyn tagen till att avtalsperioden för RALS är 30 månader. Av den genomsnittliga löneutvecklingstakten för identiska individer utgörs 3,2 procentenheter av löneökningar från lokala lönerevisioner. Resterande ökning på 1,2 procent utgörs av löneökningar till följd av befordringar, uppflyttningar i tariffer, ändrade arbetsuppgifter etc. Löneutveckling för kvinnor och män under avtalsperioden För att få en bild av hur löneutvecklingen har varit för kvinnor och män under avtalsperioden har alla myndigheter som genomfört samtliga lönerevisioner inom RALS under statistikperioden september 2002 september 2004 valts ut. De myndigheter som genomförde den första lönerevisionen inom RALS under 14

15 statistikperioden september september 2002 ingår inte i beräkningen eftersom det inte är möjligt att på individnivå särskilja vilka löneökningar som härrör från RALS 2001 respektive RALS under denna statistikperiod. Totalt ingår cirka identiska individer i beräkningsunderlaget vilket motsvarar nästan 90 procent av samtliga identiska individer som finns i statistiken under denna något förkortade period september 2002-september Tabell 8. Löneutveckling för kvinnor och män, identiska individer vid ett urval myndigheter september september 2004 Sept 02 Sept 03 Sept 03 Sept 04 Summa ökning (Kedjat) Kvinnor 7,1 % 3,1 % 10,4 % Män 6,7 % 3,0 % 9,9 % Samtliga 6,8 % 3,0 % 10,0 % Kvinnorna på de myndigheter som ingår i urvalet har haft 0,5 procentenheter högre genomsnittlig löneutveckling än männen, 10,4 procent för kvinnor jämfört med 9,9 procent för männen. Nominell och real löneutveckling De lokala lönerevisionerna har kommit att bli alltmer utspridda över året samtidigt som tidpunkterna för lönerevisionerna ofta varierar mellan olika myndigheter. Därför kan i regel inte den löneutveckling som registreras i statistiken för ett enskilt år direkt tolkas som ett resultat av just det årets löneavtal. För att få en tydligare bild av löneutvecklingen har utfallen i statistiken räknats om till en årstakt som är kopplad till de centrala löneavtalens avtalsperioder. Tabell 9. Nominell och real löneutveckling Statistikperiod sept - sept Avtalsperiod för centraltlöneavtal i statistiken Strukturrensad löneutveckling Löneutveckling omräknad till årstakt Konsumentprisindex (KPI) Real löneutveckling i årstakt RALS ,7 % 3,8 % - 0,1 % 3,9 % RALS ,9 % 3,8 % 0,4 % 3,4 % RALS ,7 % 3,8 % 1,0 % 2,8 % RALS ,3 % 4,2 % 2,5 % 1,7 % RALS ,1 % 3,8 % 2,1 % 1,7 % RALS ,7 % 3,6 % 1,9 % 1,7 % RALS ,4 % 3,4 % 0,4 % 3,0 % Konsumentprisindex (KPI) är beräknad som förändring i årsmedeltal. Den relativt sett låga inflationstakten har inneburit kraftiga reallöneökningar som i genomsnitt har uppgått till cirka 2,5 procent per år under de senaste 7 åren. 15

Löneutveckling på det statliga området

Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling på det statliga området Den första lönerevisionen i RALS 2007 2010 Dnr 0906-0314-21 Rapportserie 2009:2 Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket 2009 Löneutveckling på det statliga området Den

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 FÖRORD I februari 1999 skickade Arbetsgivarverket ut en enkät till samtliga myndigheter med fler

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001 2002 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden

Läs mer

Löneutveckling på det statliga området

Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling på det statliga området Uppskattad löneutveckling hittills till följd av RALS 2007 2010 under statistikperioden september 2007 september 2009 Rapportserie 2010:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2011 - september 2012 Avtalsperioden 2010-2012 Rapportserie 2013:5 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling till följd av RALS 2007-2010 under statistikperioden september 2007 september 2010 Rapportserie 2011:6 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1998 till september 1999 FÖRORD I januari 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt sätt, ut en enkät till samtliga

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 1999 till september 2000 avtalsperioden för RALS 1998 2001 FÖRORD I december 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2014 september 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0174 Förord Inom det statliga avtalsområdet sker fortlöpande förändringar av antal

Läs mer

Lönerapport 2008 Maj 2009

Lönerapport 2008 Maj 2009 Lönerapport 28 Maj 29 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 28 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer

Lönerapport 2011 Augusti 2012

Lönerapport 2011 Augusti 2012 Lönerapport 2011 Augusti 2012 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 2011 men innehåller även jämförelser med tidigare år.

Läs mer

Lönerapport 2010 Juli 2011

Lönerapport 2010 Juli 2011 Lönerapport 21 Juli 211 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 21 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM På statens område har

Läs mer

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004 Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem

PRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem PRESSMEDDELANDE För ytterligare upplysningar, kontakta: Gunilla Hansén-Larson tfn 08-700 14 61, 070-514 61 00, Elisabet Sundén Ingeström, tfn 08-700 14 05 22 maj 2002 Osakliga löneskillnader ett överdrivet

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012 Rapportserie 2013:7 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2007 Rapportserie 2008:2 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Arbetsgivarverkets system för statistikinlämning Kompletterande frågor om statistiken

Arbetsgivarverkets system för statistikinlämning Kompletterande frågor om statistiken PM 2014-08-12 Arbetsgivarverkets system för statistikinlämning Kompletterande frågor om statistiken Innehåll Inledning... 2 Fråga 1... 3 Fråga 2... 4 Fråga 3a... 4 Fråga 3b... 4 Fråga 3c... 4 Fråga 4a...

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS )

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS ) Avtal Bilaga 1 2016-10-05 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket Seko, Service- och kommunikationsfacket Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. löne. statistik

Facket för Service och Kommunikation. löne. statistik Facket för Service och Kommunikation löne statistik 2 Inför 2004 års avtalsrörelse tog SEKOs förhandlingsavdelning fram lönestatistik över medlemmarna. Syftet var att få en aktuell bild av lönenivåerna

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet SEKO universitetsklubben 1 Avtalstidens längd Parterna

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0373 Förord I Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2005

Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2005 Löner i näringslivet 2004 Björn Lindgren april 2005 Löner i näringslivet 2004 1 Förord Löner och arbetskraftskostnader svarar för en mycket stor del av företagens totala kostnader. Samtidigt utgör lön

Läs mer

LÖNESTATISTIK. Att använda. Lönestatistik

LÖNESTATISTIK. Att använda. Lönestatistik LÖNESTATISTIK Att använda Lönestatistik INNEHÅLL Lönestatistik... 3 Vad visar lönestatistiken... 4 Heltidslön... 4 Medellön... 5 Medianlön... 5 Percentil... 6 Att jämföra olika grupper... 7 Procent...

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. 2010-T Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet Saco-S-rådet 1 Avtalstidens längd Parterna sluter ett tillsvidareavtal

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos riksdagens myndigheter (RD-RALS ) m.fl. avtal

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos riksdagens myndigheter (RD-RALS ) m.fl. avtal Förhandlingsprotokoll Dnr: 488-2013/14 2013-11-05 Parter Arbetsgivarsidan: Riksdagsförvaltningen Arbetstagarsidan: Fackförbundet ST Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos riksdagens myndigheter (RD-RALS

Läs mer

Enkätundersökning 2015 utvärdering RALS-T

Enkätundersökning 2015 utvärdering RALS-T Enkätundersökning 2015 utvärdering RALS-T Bakgrund Som vid den tidigare utvärderingen av lönebildningsprocessen genomfördes även denna gång en enkätundersökning. Enkäten skickades ut i april månad 2015

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS )

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS ) Avtal 2016-10-05 Bilaga 1 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom

Läs mer

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan

Läs mer

SPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016

SPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016 SPV styrelsemöte nr 3-16 Bilaga 12a Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar

Läs mer

Lönestatistik september Södra Sverige Anställda exklusive chefer

Lönestatistik september Södra Sverige Anställda exklusive chefer Lönestatistik september 2016 Södra Sverige Anställda exklusive chefer Om statistiken Arbetsgivarverket producerar lönestatistik för anställda inom det statliga avtalsområdet två gånger per år, i september

Läs mer

Lönestatistik september Hela riket Anställda exklusive chefer

Lönestatistik september Hela riket Anställda exklusive chefer Lönestatistik september 2016 Hela riket Anställda exklusive chefer Om statistiken Arbetsgivarverket producerar lönestatistik för anställda inom det statliga avtalsområdet två gånger per år, i september

Läs mer

Sveriges Veterinärförbund Lönestatistik Staten 2008 090508 (ml statistik/lönestat statl 08)

Sveriges Veterinärförbund Lönestatistik Staten 2008 090508 (ml statistik/lönestat statl 08) Veterinärförbundets lönestatistik 2008 för bl a statligt anställda veterinärer Förbundet tackar alla som har bidragit med uppgifter till statistiken. Av inkomna svar har 521 bearbetats. Den totala svarsprocenten

Läs mer

Löner/avtal. Lönerapport år Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten

Löner/avtal. Lönerapport år Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Löner/avtal Lönerapport år 2013 Löner och löneutveckling år 2000 2012 efter klass och kön Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Landsorganisationen i Sverige 2013 Omslagsfoto: Lars Forsstedt Grafisk

Läs mer

LÖNER/AVTAL. Lönerapport år 2011. Löner och löneutveckling år 2000 2010 efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten

LÖNER/AVTAL. Lönerapport år 2011. Löner och löneutveckling år 2000 2010 efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten LÖNER/AVTAL Lönerapport år 2011 Löner och löneutveckling år 2000 2010 efter klass och kön Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning...2 1 Löner och löneutveckling år 2010....4

Läs mer

Handlingsplan för jämställda löner och anställningsvillkor

Handlingsplan för jämställda löner och anställningsvillkor Handlingsplan för jämställda löner och anställningsvillkor 2005-2006 Sammanställd av: Susanne Fransson, personalavdelningen Fastställd av rektor 2006 01 20 Handlingsplan för jämställda löner och anställningsvillkor

Läs mer

Från avtalsrörelse till arbetskostnad

Från avtalsrörelse till arbetskostnad Avtalsrörelsen 2010 och arbetsmarknaden 2010 2012 37 FÖRDJUPNING Från avtalsrörelse till arbetskostnad Denna fördjupning redogör för Konjunkturinstitutets syn på vilka faktorer som påverkar den viktiga

Läs mer

BESTA-systemet. Syfte

BESTA-systemet. Syfte BESTA-systemet Arbetsgivarverket, OFR, SACO-S och SEKO har gemensamt utvecklat ett system för att gruppera statliga befattningar efter arbetsuppgifternas innehåll och svårighetsgrad. Systemet heter BESTA

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Inledning Den 4 juni 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och Svenska Transportarbetareförbundet (Transport)

Läs mer

Lönerapport år 2007 Löner och löneutveckling år 1996 2006

Lönerapport år 2007 Löner och löneutveckling år 1996 2006 Lönerapport år 2007 Löner och löneutveckling år 1996 2006 Rapporten har utarbetats av LOs löne- och välfärdsenhet. För ytterligare information, kontakta Mats Larsson, telefon 08-796 28 11. Landsorganisationen

Läs mer

Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010

Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010 1 (10) Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010 Definitioner Med RALS 2007-2010 avses Ramavtal 2007-2010 om löner m.m. för arbetstagare inom det

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...

Läs mer

Kollektivavtal om löner inom ramen för RALS avseende revisionstidpunkterna 1 oktober 2016 (1 bilaga)

Kollektivavtal om löner inom ramen för RALS avseende revisionstidpunkterna 1 oktober 2016 (1 bilaga) 2016-10-21 FM2016-21780:1 Sida 1 (5) Sändlista Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Martin Schönning,,

Läs mer

Guide till Saco Lönesök. Guide till Saco Lönesök

Guide till Saco Lönesök. Guide till Saco Lönesök Guide till Saco Lönesök Guide till Saco Lönesök Guide för att komma igång med Saco Lönesök Du når Saco Lönesök genom att logga in på ditt förbunds medlemssidor. Vad är Saco Lönesök? Saco Lönesök är en

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - utvecklin av pensionsskulden inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Gemensam kommentar till RALS 2010-T

Gemensam kommentar till RALS 2010-T Gemensam kommentar till RALS 2010-T Arbetsgivarverket och Saco-S 2010-11-11 Version 10.1 Innehåll RALS 2010-T en sammanfattning Inledning Partsgemensamt arbete med lokal lönebildning 3 4 5 Syftet med

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,

Läs mer

Stöd för lokal lönebildning

Stöd för lokal lönebildning Stöd för lokal lönebildning R Å D T I L L L O K A L A P A R T E R V I D T I L L Ä M P N I N G E N A V R A L S 2 0 0 7-2 0 1 0 April 2008 Samarbetsrådet för det statliga avtalsområdet Samarbetsrådet för

Läs mer

LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet

LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet www.likalon.nu Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Stureplan 4c, 114 35 Stockholm Tel 08-611 17

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Gemensam kommentar till RALS 2010-T

Gemensam kommentar till RALS 2010-T Gemensam kommentar till RALS 2010-T Arbetsgivarverket och Saco-S 2014-01-08 Version 10.2 Innehåll RALS 2010-T en sammanfattning 3 Inledning 4 Centrala parters utvecklingsarbete och stöd till lokala parter

Läs mer

Folkbildningsförbundet. Folkbildningsförbundet Lärarnas samverkansråd Teaterförbundet Handelsanställdas förbund

Folkbildningsförbundet. Folkbildningsförbundet Lärarnas samverkansråd Teaterförbundet Handelsanställdas förbund Förhandlingsprotokoll Ärende: Överenskommelse om allmänna anställningsvillkor och löner för perioden 2012-09-01 2014-08-31 för cirkelledare m.fl.ledare/lärare. Tid: 2013-01-09 Plats Parter Justeras av

Läs mer

LÖNER/AVTAL. Lönerapport år Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten

LÖNER/AVTAL. Lönerapport år Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten LÖNER/AVTAL Lönerapport år 2012 Löner och löneutveckling år 2001 2011 efter klass och kön Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning...2 1 Löner år 2011.....4 2 Löneutveckling

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2013 års löneenkät

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2013 års löneenkät Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2013 års löneenkät 2 Löneenkät 2013 Innehåll Tack 3 Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor

Läs mer

Löneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4

Löneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4 Cirkulär Nr 3 Februari 2014 Slutresultat från lönestatistiken 2013 Lönestatistiken avseende september 2013 är nu färdigbearbetad. I nedanstående tabeller och diagram redovisas huvudresultaten för arbetare

Läs mer

Avtal klart - utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar

Avtal klart - utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar TIDNINGEN FÖR FÖRTROENDEVALDA Avtal 2010 15 OKTOBER ÅRGÅNG 22 Avtal klart utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar POSITIVT I AVTALET Förhandlingsorganet OFR/S/P/O*, där Fackförbundet ST är det

Läs mer

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige 2013 års lönestatistik Ingenjörer bidrar till snabb utveckling och hög tillväxt hos sina arbetsgivare det ska märkas på lönen. Sverige är beroende av kompetenta

Läs mer

Nivå och struktur. Sida 1 av 6

Nivå och struktur. Sida 1 av 6 Sida 1 av 6 Nivå och struktur Diagrammet nedan visar en schematisk bild över hur lönestrukturen kan se ut för medlemmarna i förbundet. Formen på kurvan dvs. strukturen visar att lönerna i genomsnitt är

Läs mer

En information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information.

En information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information. Bilaga 2 LOKALT LÖNEAVTAL Inledning Det traditionella centrala löneavtalet anger hur löneökningarna ska räknas fram, t ex i kronor, procent och fördelning av potter. Detta avtal är ett alternativ och anger

Läs mer

Avtal mellan Skatteverket och OFR/S för revision enligt RALS 2016

Avtal mellan Skatteverket och OFR/S för revision enligt RALS 2016 Jth Skatteverket KB) Datum: 14 oktober Arbetsgivarsidan: Skatteverket Arbetstagarsidan: OFR/S Avtal mellan Skatteverket och OFR/S för revision enligt RALS 2016 1 Avtalsperiod Parterna sluter med stöd av

Läs mer

Lönesättning riktlinjer

Lönesättning riktlinjer Datum Reviderad 2016 01 12 Version Texten har lagts in nya mall 161001. Ej andra ändringar. Godkänd av Tony Schmidt Lönesättning riktlinjer Lönebildningen och lönesättningen på Tillväxtverket ska medverka

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Statistikunderlag till förtroendevalda inom landstinget inför lönerevisionen 2012

Statistikunderlag till förtroendevalda inom landstinget inför lönerevisionen 2012 Statistikunderlag till förtroendevalda inom landstinget inför lönerevisionen 2012 Sveriges Ingenjörer använder två olika statistikkällor för offentliga sektorn. Dels används resultaten från vår löneenkät

Läs mer

Löner i privat sektor, mars 2007

Löner i privat sektor, mars 2007 Löner i privat sektor, mars 2007 Krister B Andersson Maj 2007 Sammanfattning Innehåll 1 Innehåll Sidan SAMMANFATTNING GENOMSNITTLIG LÖN OCH LÖNEUTVECKLING SAMT ÖVERTID...2 ALLMÄN KOMMENTAR...2 GENOMSNITTSLÖNER

Läs mer

Bakgrund Visitas avtalsyrkanden

Bakgrund Visitas avtalsyrkanden Bakgrund Visitas avtalsyrkanden BAKGRUND VISITAS AVTALSYRKANDEN Lönesättningen är ett mycket viktigt verktyg för arbetsgivarna i besöksnäringen för kunna att utveckla sin verksamhet. För att förbättra

Läs mer

Arbetsgivarfrågor. Nr 4 Februari 2009. Lönerevision 2009. Avtal för tjänstemän. Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna

Arbetsgivarfrågor. Nr 4 Februari 2009. Lönerevision 2009. Avtal för tjänstemän. Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna Arbetsgivarfrågor Nr 4 Februari 2009 Lönerevision 2009 Avtal för tjänstemän Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna Under våren 2007 träffades treåriga löneavtal med Sif (nuvarande Unionen), Sveriges

Läs mer

Övergripande lönestatistik avseende september 2014

Övergripande lönestatistik avseende september 2014 www.svensktnaringsliv.se MARS 2015 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Fakta om löner i våra medlemsföretag Arkitektkopia AB, Bromma, 2015 Övergripande lönestatistik avseende september

Läs mer

Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011

Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011 Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI 2012 Övergripande lönestatistik avseende september 2011 Inledning 2 1. Inledning samlar in och sammanställer lönestatistik på uppdrag av medlemsorganisationerna.

Läs mer

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen inför lönerevisionen 2012

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen inför lönerevisionen 2012 Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen inför lönerevisionen 2012 Sveriges Ingenjörer använder två olika statistikkällor för offentliga sektorn. Dels används resultaten från vår löneenkät

Läs mer

Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016

Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016 Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016 Journalistförbundets kommentarer till förändringar i allmänna villkor, Löneavtal, Rekommendation till löneprocess 2013-2016 och Utvecklingsavtal Bilaga 2, Allmänna

Läs mer

Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013

Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013 2013-06-19 Dnr 1210-0427-23 Bilaga 1 Till Saco-S Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013 1 Utgångspunkter I enlighet med Samarbetsavtalet för det statliga avtalsområdet ska förloppet och utfallet

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Lönepolicy DOKUMENTNAMN Lönepolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2004-01-12 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 130211 12 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen VERSION 3.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten

Läs mer

Nästa år kommer löneavtal för en stor

Nästa år kommer löneavtal för en stor Avtalsrörelsen 7 Nästa år kommer löneavtal för en stor del av den svenska arbetsmarknaden att omförhandlas. Löneökningarna påverkar hur kostnader och priser utvecklas i ekonomin. Därför är bedömningen

Läs mer

Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling.

Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling. Avtal om löner m m 1 Löner 1.1 Regler för lönesättning Gemensamma utgångspunkter Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling. Det är av stor vikt

Läs mer

Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport

Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Bakgrund Parterna tillsatte denna arbetsgrupp i samband med avtalsförhandlingarna 2013 för att ta fram ett underlag förhandlingar med anledning av krav från Almega om övergång

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

TALARMANUS TILL KURSBILDERNA 2012 FÖR LIKA LÖN DEN NYA ARBETSMETODEN FÖR ATT ÅTGÄRDA OSAKLIGA LÖNESKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN

TALARMANUS TILL KURSBILDERNA 2012 FÖR LIKA LÖN DEN NYA ARBETSMETODEN FÖR ATT ÅTGÄRDA OSAKLIGA LÖNESKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN TALARMANUS TILL KURSBILDERNA 2012 FÖR LIKA LÖN DEN NYA ARBETSMETODEN FÖR ATT ÅTGÄRDA OSAKLIGA LÖNESKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN BILD 1 Hälsa deltagarna välkomna och introducera kursens syfte. Be deltagarna

Läs mer

JÄMIX 2013 för Bromma sdf. Utgiven mars 2014

JÄMIX 2013 för Bromma sdf. Utgiven mars 2014 JÄMIX för Utgiven mars 2014 JÄMIX Innehållsförteckning Övergripande resultat 2 ÖVRIGA NYCKELTAL Läsanvisningar 4 Styrelse 23 Internrekrytering 24 Organisationsspecifika resultat Externrekrytering 25 Trappan

Läs mer

Lönestatistiken avser dels högskolan (medicinska fakulteterna) dels vissa statliga myndigheter. Uppgifterna finns också på Läkarförbundet hemsida.

Lönestatistiken avser dels högskolan (medicinska fakulteterna) dels vissa statliga myndigheter. Uppgifterna finns också på Läkarförbundet hemsida. Nr 5/2012 2013-03-25 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Statlig lönestatistik september 2012 Lönestatistiken avser dels högskolan (medicinska fakulteterna) dels vissa statliga myndigheter.

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Vi är överens osakliga löneskillnader ska bort

Vi är överens osakliga löneskillnader ska bort Vi är överens osakliga löneskillnader ska bort En partsgemensam satsning Målsättning att de statistiska skillnaderna i lön mellan kvinnor och män som utför lika arbete och som inte kan förklaras väsentligen

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

LIKA LÖN HANDBOKEN. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet

LIKA LÖN HANDBOKEN. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet LIKA LÖN HANDBOKEN Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet 2011 www.likalon.nu Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Stureplan 4c, 114 35 Stockholm Tel 08-611 17 30 www.bao.se Finansförbundet

Läs mer

offentlig sektor i fokus 1/2012 Löneutveckling med många mått mätt

offentlig sektor i fokus 1/2012 Löneutveckling med många mått mätt offentlig sektor i fokus 1/2012 Löneutveckling med många mått mätt Offentlig sektor i fokus 1/2012 Löneutveckling med många mått mätt Löneutvecklingstalet är inte ett entydigt begrepp utan kan beräknas

Läs mer

Lönestatistik 2014 för företagsläkare och skolläkare

Lönestatistik 2014 för företagsläkare och skolläkare Stockholm 2015-04-13 Till Läkarförbundets lokal- och yrkesföreningar Nr 8 2015 Lönestatistik 2014 för företagsläkare och skolläkare Bakgrund och syfte Läkarförbundet skickade i januari 2015 ut en enkät

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Inledning Den 3 juni enades Arbetsgivarförbundet Pacta och Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets) om en ny ÖLA 13, Överenskommelse

Läs mer

Bakgrund och svarsfrekvens

Bakgrund och svarsfrekvens Bakgrund och svarsfrekvens Läkarförbundet skickade i december 2010 ut en enkätundersökning riktad till medlemmarna i Företags- och Skolläkarföreningen. Syftet med undersökningen har varit att kartlägga

Läs mer