FAO:s lönestatistik 2016

Transkript

1 FAO:s lönestatistik 2016 Rapporten innehåller: Lön och löneutveckling för olika åldersgrupper, regioner och yrkesfamiljer inom FAO-området. Antal anställda fördelat på yrkesfamiljer och könsfördelning inom försäkringsbranschen. Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation Box 24168, Stockholm Karlavägen 108 Tel

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Fakta om FAO:s lönestatistik Löneutveckling 2006/ / Spridningen av individernas löneutveckling Löneökning 2015/16 och nivå 2016 per åldersklass Löneökning 2015/16 och nivå 2016 per region Årlig löneökning och nivå 2016 per yrkesfamilj Lönestruktur och lönespridning inom FAO-området Antal anställda per yrkesfamilj Lönespridning för de 10 största yrkesgrupperna i försäkringsbranschen Antal samt könsfördelning per svårighetsnivå Löneskillnad mellan kvinnor och män

3 Sammanfattning Kollektiv löneutveckling 2015/16: Individuell löneutveckling 2015/16: Medianlön 2016: 2,2 procent 3,6 procent kronor Den sammanlagda kollektiva lönekostnadsutvecklingen i FAO:s medlemsbolag var 2,2 procent mellan oktober 2015 och oktober Detta mått visar förändringen i medellön utan hänsyn till att en del individer och företag har försvunnit respektive tillkommit mellan åren. Den genomsnittliga individuella löneutvecklingen var 3,6 procent vilket avser identiska individer som funnits med i statistiken både 2015 och I några fall kan de dock ha bytt befattning och/eller arbetsgivare. Det kan konstateras att löneutvecklingen varierar mycket från individ till individ, från en i vissa fall sänkt lön till en ökning med över 20 procent. Den vanligaste individuella löneökningen låg på mellan 2 och 3 procent och medianvärdet var 2,2 procent. Hälften av de anställda fick således en löneökning under 2,2 procent och hälften fick en löneökning över 2,2 procent. Medianlönen var kronor. Löneutvecklingen för identiska individer som inte har bytt vare sig befattning eller arbetsgivare var 3,1 procent. Detta mått ger samtidigt den bästa genomsnittliga bilden av periodens lönerevisioner. Den högsta genomsnittliga löneutvecklingen, 7,9 procent, har de tjänstemän som bytt arbetsgivare inom försäkringsbranschen haft. Det skiljer således nästan 5 procentenheter mellan de tjänstemän som stannat kvar i samma befattning hos sin arbetsgivare jämfört med de som bytt arbetsgivare. Den genomsnittliga fasta månadslönen i hela riket var kronor i oktober Det högsta löneläget finns i Storstockholm och är kronor, vilket är kronor högre än rikets genomsnitt. En förklaring till det högre löneläget i Stockholm är att många av FAO:s medlemsbolag har sina huvudkontor i Stockholm, vilket medför att andelen chefer är högre i stor-stockholm jämfört med de övriga regionerna. En annan förklaring är att många specialisttjänster finns i Stockholm vilket medför att befattningarnas genomsnittliga svårighetsnivå är högre. Därutöver finns en större konkurrens om arbetskraften i Stockholm vilket påverkar löneläget. Den årliga löneökningen har varit densamma i Stockholm jämfört med genomsnittsutvecklingen för hela riket (3,6 procent). Övriga Svealand har haft en löneutveckling på 3,7 procent, dvs något bättre. Den högsta löneökningen inom yrkesfamiljer har Aktuariellt arbete haft med 4,8 procent. Samma yrkesfamilj har den senaste femårsperioden haft en årlig snittökning på 5,7 procent per år, vilket är 1,8 procentenheter högre än FAOområdet som helhet. Samtliga åldersklasser har haft en reallöneökning dvs en löneutveckling som överstiger inflationstakten (KPI). Det varierar dock mellan åldersklasserna från 1,5 3

4 procent reallöneutveckling (för åldersgruppen år) till 6,3 procent (för åldersgruppen år). Den vanligaste arbetsuppgiften i försäkringsbranschen är någon form av skadearbete. En knapp fjärdedel (24 procent) av tjänstemännen arbetar inom yrkesfamiljerna Skadearbete, sak och Skadearbete, person. I den näst vanligaste yrkesgruppen, Innesäljare och kundservice arbetar 14 procent av alla tjänstemän och en tiondel (10 procent) arbetar inom yrkesgruppen IT-arbeten. Den mest kvinnodominerande yrkesfamiljen är Sekreterararbete/Assistent som består av 98 procent kvinnor. Den lägsta andelen kvinnor finns inom yrkesfamiljen Skadearbete, teknisk där drygt 11 procent är kvinnor. Kvinnors genomsnittliga lön i procent av mäns lön inom försäkringsbranschen är 88,2 procent. Denna löneskillnad förklaras till stor del av att kvinnor och män är ojämnt fördelade såväl i olika yrkesfamiljer som i yrken med olika svårighetsnivåer. Det finns samtidigt skillnader i de genomsnittliga lönenivåerna mellan olika företag. Om skillnaderna i yrkes- och företagstillhörighet rensas bort är kvinnors lön 96,6 procent i procent av mäns lön. Den återstående löneskillnaden om 3,4 procent, behöver emellertid inte vara osaklig. I en branschövergripande lönestatistik blir indelningen i befattningar nämligen grov och lönestatistiken kan t.ex. inte rensa för skillnader i arbetslivserfarenhet. För att konstatera om löneskillnaden är osaklig måste en analys göras på företagsnivå. 4

5 Fakta om FAO:s lönestatistik Varje år samlar FAO in lönestatistik från medlemsbolagen i syfte att beskriva lönerna för anställda inom försäkringsbranschen. Statistiken används som marknadslöneinformation på bolagen samt till analyser av olika slag. Statistikens redovisning FAO:s lönestatistik redovisas i fem publikationer. Tre av dessa visar lönestatistik per yrke (marknadslöneinformation) enligt följande: Fast lön per yrke, ålder och region Total lön per yrke, ålder och region Fast lön per yrke och ålder inklusive/exklusive chefer Den fjärde publikationen FAO:s lönestatistik, som redovisas i denna publikation, visar löneutveckling inom FAO-området för olika åldersgrupper, regioner och yrkesfamiljer. Dessutom redovisas antal anställda fördelat på yrkesfamiljer och könsfördelning inom försäkringsbranschen. Dessa fyra publikationer finns att hämta på FAO:s hemsida under fliken Statistik. Den femte publikationen innehåller chefslönestatistik och skickas ut till VD i respektive medlemsbolag. All data från lönestatistiken finns tillgänglig det webbaserade verktyget LönePuls, där medlemsbolag kan få hjälp med att ta fram underlag för lönekartläggning samt utföra analyser. Statistikens innehåll Populationen består av FAO:s medlemsföretag (FAO-området) samt bolag inom Folksam och KPA (KFO-området) och omfattar sammantaget Försäkringsbranschen. I denna population ingår omkring individer varav individer tillhör FAO-området. Statistiken sammanställs för anställda i åldern 18 upp till 67 år. Chefer som ingår i avtalsfrikretsen (knappt 200 personer), ingår inte medan övriga chefer finns med. Personer som har en fast lön understigande kronor ingår inte. De lönebegrepp som redovisas är Fast lön, som innefattar fast kontant månadslön inklusive fasta lönetillägg på ordinarie arbetstid. Deltidsanställdas löner har räknats upp till heltidslöner. I löneutvecklingstalen ingår endast anställda inom FAOområdet. Tjänstemän vars rörliga lön är större än 20 procent av total lön ingår inte heller i löneökningstalen. Yrke klassificeras enligt VY-koden (VY står för Värdering av Yrken), försäkringsbranschens yrkesklassificeringssystem för lönestatistik. VY-koden är fyrsiffrig varav de tre första siffrorna anger yrkesfamilj och den fjärde och sista siffran är en bedömning av befattningens svårighetsgrad (där lägsta nivå är 1 och högsta är 8). Mätmånaden är oktober Frågor? Har du frågor om lönestatistiken kan du vända dig till FAO:s statistiker Kajsa Lindell (kajsa.lindell@fao.se). 5

6 1 Löneutveckling 2006/ /16 Löneutveckling kan beräknas på flera olika sätt beroende på vad det är man vill beskriva. Nedan beskrivs de fem mått på löneutvecklingen som används inom FAOområdet: Definition av olika mått för löneutvecklingen Beskrivning Användning Mått A: Okorrigerat för strukturella förändringar Måttet visar förändringen i Används för att skatta hur lönekostnaden i genomsnitt medellön utan hänsyn till att en har förändrats för FAO:s medlemsbolag. Löneutvecklingstalet beskriver den kollektiva löne- del individer och företag har försvunnit respektive tillkommit utvecklingen. mellan mätningarna. Mått B: Identiska individer (matchat på personnummer) Måttet visar löneökningen för identiska individer, dvs. de individer som funnits med i statistiken båda åren (enbart matchat på personnummer) och i några fall kan ha bytt befattning och/eller arbetsgivare. Används för att för att beskriva den genomsnittliga löneutvecklingen mellan två år. Löneutvecklingstalet beskriver den individuella löneutvecklingen. Mått C: Identiska individer med samma befattning och arbetsgivare Måttet visar löneökningen för individer som funnits med i båda årens mätningar och inte bytt vare sig befattning eller arbetsgivare Mått D: Identiska individer som har bytt befattning Måttet visar löneökningen för individer som funnits med i båda årens mätningar och har bytt befattning Används för att för att beskriva den genomsnittliga löneutvecklingen mellan två år för individer som inte har bytt vare sig befattning eller arbetsgivare. Löneutvecklingstalet ger bäst bild av hur periodens lönerevisioner i genomsnitt har påverkat löneutvecklingen mellan åren. Används för att för att beskriva den genomsnittliga löneutvecklingen mellan två år för individer som har bytt befattning. Löneutvecklingstalet ger en bild av den löneökning som är hänförlig till befordringar. (Observera dock att befordringar inte alltid medför byte av yrkeskod och sådana befordringar fångas därmed inte upp i analysen.) Mått E: Identiska individer som har bytt arbetsgivare Måttet visar löneökningen för Används för att beskriva den genomsnittliga löneutvecklingen för de individer som funnits med i sta- individer som funnits med i båda årens mätningar och har bytt tistiken respektive år, och har bytt arbetsgivare. Löneutvecklingstalet ger en bild av den löneökning som är arbetsgivare hänförlig till byte av arbetsgivare. Den sammanlagda kollektiva lönekostnadsutvecklingen i FAO:s medlemsbolag var 2,2 procent mellan oktober 2015 och oktober Detta mått (A) visar förändringen i medellön utan hänsyn till att en del individer och företag har försvunnit respektive tillkommit mellan åren. 6

7 Den genomsnittliga individuella löneutvecklingen inom FAO-området var 3,6 procent. Måttet (B) avser identiska individer som funnits med i statistiken både 2015 och I några fall kan de dock ha bytt befattning och/eller arbetsgivare. Löneutvecklingen för identiska individer som inte har bytt vare sig befattning eller arbetsgivare var 3,1 procent. Detta mått (C) ger samtidigt den bästa genomsnittliga bilden av periodens lönerevisioner. Löneutvecklingstalet som ger bäst bild av hur periodens lönerevisioner i genomsnitt har påverkat löneutvecklingen är det mått som beskriver den genomsnittliga löneutvecklingen för identiska individer som inte har bytt vare sig befattning eller arbetsgivare(c). Den var 3,1 procent. Den högsta genomsnittliga löneutvecklingen, 7,9 procent, har de tjänstemän som bytt arbetsgivare inom försäkringsbranschen (E) haft. Det skiljer således nästan 5 procentenheter mellan de tjänstemän som stannat kvar i samma befattning hos sin arbetsgivare jämfört med de som bytt arbetsgivare. Tabell 1: Löneutvecklingen (fast månadslön) mätt på fem olika sätt FAO-området, Hela riket Löneutveckling, fast lön Fast månadslön, medelvärde 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 A Okorrigerat för strukturella förändringar ( individer) 3,4% 4,0% 3,4% 2,2% 3,7% 3,9% 4,5% 3,1% 2,2% 2,2% B Identiska individer, samma personnummer ( individer) 5,1% 4,3% 4,0% 3,1% 4,1% 4,5% 4,3% 3,6% 3,7% 3,6% C Identiska individer med samma befattning och arbetsgivare ( individer) 4,6% 3,7% 3,6% 2,3% 3,5% 4,0% 3,7% 3,0% 3,2% 3,1% D Identiska individer som har bytt befattning (1 832 individer) 7,9% 6,5% 5,8% 5,8% 6,0% 6,7% 5,9% 4,2% 5,9% 6,6% E Identiska individer som har bytt arbetsgivare (447 individer) 5,8% 10,1% 4,8% 9,4% 8,2% 8,3% 7,0% 11,7% 10,3% 7,9% Identiska individer median 3,8% 2,7% 3,3% 1,2% 2,6% 3,1% 2,9% 2,6% 2,5% 2,2% Endast tjänstemän vars rörliga lön är mindre än 20 % av total lön ingår. Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-området. 2 Det relativt låga löneökningstalet för perioden förklaras till del av att avtalet med FTF för tvåårsperioden 1/ / endast innehöll en lönerevision, 1/ ändrades den sista siffran i befattningens VY-kod, varför ovanligt många har bytt befattningskod (men inte nödvändigtvis fått förändrade arbetsuppgifter). Detta kan påverka löneökningstalen för måtten C och D 2013/14. 7

8 8

9 2 Spridningen av individernas löneutveckling 2016 Ett löneutvecklingstal som redovisas i form av ett medelvärde påverkas mycket av avvikande värden. Enskilda individers höga ökningstal kan märkbart höja ett medelvärde. Om löneökningen i stället visas i form av en median framkommer en mer rättvisande bild av vad som varit normal ökning under en viss period. Hälften av individerna har fått en ökning som är högre än medianen och hälften av individerna har fått en ökning som är lägre. För mätperioden oktober 2015 till oktober 2016 är enskilda individers förändringar i lön spridda alltifrån i vissa fall en minskad lön till över 20 procent i löneökning. Den genomsnittliga ökningen var 3,6 procent medan medianen uppgick till 2,2 procent. Den vanligaste ökningen låg i intervallet mellan 2 och 3 procent, 38 procent av individerna fick en löneökning på mellan 2 och 3 procent. Majoriteten av individerna (75 procent) hade en löneökning som var lägre än genomsnittsvärdet på 3,6 procent. 9

10 3 Löneökning 2015/16 och nivå 2016 per åldersklass Samtliga åldersklasser har haft en reallöneökning dvs en löneutveckling som överstiger inflationstakten (KPI). Det varierar dock mellan ålderklasserna från 1,5 procent (för åldersgruppen år) till 6,3 procent (för åldersgrupperna år). Det finns knappt 10 procent chefer bland de anställda. Andelen chefer per åldersgrupp ökar i stort sett upp till 50-årsåldern, för att därefter minska något i de äldre åldersgrupperna. Den genomsnittliga svårighetsnivån i befattningen är 3,1 för samtliga. Det är i åldersgruppen mellan 46 och 55 år som har den högsta svårighetsnivån i genomsnitt; 3,4. Tabell 2: Löneökning och nivå per åldersklass för identiska individer Åldersklass Antal tjm Fast lön okt -16 Löneutveckling, fast lön 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Genomsnittlig svårighetsnivå Andel chefer ,6 6,2 5,8 5,5 6,3 1,9 0,9% ,3 6,7 6,1 6,4 6,3 2,4 2,6% ,2 5,5 5,0 5,1 5,2 2,9 5,8% ,4 4,7 4,3 4,3 4,5 3,2 0,2% ,8 4,6 3,9 3,9 3,6 3,3 11,5% ,8 3,7 3,1 3,3 3,1 3,4 13,9% ,6 3,5 2,6 2,8 2,6 3,4 12,5% ,1 3,2 2,5 2,6 2,4 3,3 9,5% ,3 2,7 3,6 2,4 1,5 3,2 7,7% Samtliga ,5 4,3 3,7 3,7 3,6 3,1 9,7% KPI (okt-okt): 0,4% -0,1% -0,1% 0,1% 1,2% Endast tjänstemän vars rörliga lön är mindre än 20 % av total lön ingår. Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-området. 10

11 4 Löneökning 2015/16 och nivå 2016 per region Den genomsnittliga fasta månadslönen i hela riket var kronor i oktober Det högsta löneläget finns i Storstockholm och är kronor, vilket är kronor högre än rikets genomsnitt. En förklaring till det högre löneläget i Stockholm är att många av FAO:s medlemsbolag har sina huvudkontor i Stockholm, vilket medför att andelen chefer är högre i stor-stockholm jämfört med de övriga regionerna. En annan förklaring är att många specialisttjänster finns i Stockholm vilket medför att befattningarnas genomsnittliga svårighetsnivå är högre. Därutöver finns en större konkurrens om arbetskraften i Stockholm vilket påverkar löneläget. Den årliga löneökningen har varit densamma i Stockholm jämfört med genomsnittsutvecklingen för hela riket (3,6 procent). Övriga Svealand har haft en löneutveckling på 3,7 procent, dvs något bättre. Tabell 3: Löneökning och nivå per region för identiska individer Region Antal tjm Fast lön okt -16 Löneutveckling, fast lön 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Genomsnittlig svårighetsnivå Andel chefer Storstockholm ,8 4,8 3,8 3,7 3,6 3,5 11,6% Övr städer > inv ,3 4,3 3,7 3,6 3,6 2,8 7,8% Övriga Götaland ,8 3,8 3,5 4,1 3,4 2,9 8,9% Övriga Norrland ,6 4,6 3,2 3,6 3,4 2,6 6,5% Övriga Svealand ,4 3,4 3,6 3,7 3,7 3,0 3,4% Hela riket ,5 4,3 3,7 3,7 3,6 3,1 9,7% Endast tjänstemän vars rörliga lön är mindre än 20 % av total lön ingår. Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-området. 11

12 5 Årlig löneökning och nivå 2016 per yrkesfamilj Tabell 4 och 5 visar den årliga löneökningen för identiska individer , samt fast lön per månad i oktober 2016 för yrkesfamiljer med 90 eller fler tjänstemän. Storleken på respektive yrkesfamilj varierar mellan åren. Årlig snittökning anger medelvärdet för de år som yrket funnits med i statistiken under den senaste femårsperioden. Den högsta löneökningen inom yrkesfamiljer har Aktuariellt arbete haft med 4,8 procent. Samma yrkesfamilj har den senaste femårsperioden haft en årlig snittökning på 5,7 procent per år, vilket är 1,8 procentenheter högre än FAOområdet som helhet. Av de yrkesfamiljer som består av åtminstone 90 personer har yrkesfamiljen Telekommunikation/reception haft den lägsta löneökningen 2015/16 med en löneutveckling på 2,5 procent. Samma yrkesfamilj har under de senaste fem åren i genomsnitt haft en årlig snittökning på 2,8 procent per år, vilket är 1,1 procentenheter lägre löneutveckling jämfört med FAO-området som helhet. 12

13 Tabell 4: Löneökning och nivå per yrkesfamilj för identiska individer, sorterat efter lönökning Yrkesfamiljer med 90 eller fler tjänstemän Aktuariellt arbete ,4 6,1 5,1 5,3 4,8 5,7% 4,2 9,7 Riskkontroll/Risk manager ,1 5,1 4,6 4,0 4,6 4,3% 4,1 14,9 Key Account Manager (KAM) ,5 3,7 4,5 3,5 4,4 4,1% 3,7 12,7 Försäljning sak (försäkring) ,0 3,2 3,8 4,3 3,4% 3,3 14,5 Callcenter/Telemarketing ,2 5,9 3,3 4,7 4,2 4,5% 1,8 6,8 Kundservice/innesälj. sak (försäkr.) ,7 4,3 3,5 3,7 4,2 4,1% 2,1 6,3 Rådgivning (bank) ,9 3,9 3,0 5,2 4,1 4,0% 3,3 4,7 Systemspecialist ,2 3,6 4,5 3,4 4,0 3,9% 3,5 3,4 Personalarbete, generellt ,8 3,9 3,1 4,3 3,8 3,8% 3,6 8,0 Skadearbete, generellt ,9 4,4 3,6 3,9 3,8 3,9% 3,2 16,0 Underwriting ,9 3,6 4,4 4,5 3,8 4,2% 3,6 7,2 Affärs- & produktutv. (bank & försäkring) ,0 4,8 3,3 4,0 3,7 4,2% 4,0 15,7 Försäkringsjuridiskt arbete ,3 3,9 3,3 3,5 3,6 3,7% 4,2 6,5 Samtliga ,5 4,3 3,6 3,7 3,6 3,9% 3,1 9,7 Skadearbete, sak ,4 4,0 3,8 3,9 3,6 4,0% 2,5 5,9 Försäljning liv/spar (försäkring) ,7 3,0 3,3 3,5 3,4% 3,6 17,8 Processutveckling ,9 5,1 3,4 2,9 3,5 4,0% 3,8 15,5 Info- / kommunikationsarbete ,5 3,3 3,7 3,1 3,4 3,6% 3,7 10,3 Kundserv./Innesälj. liv/spar (bank & förs.) ,3 3,5 3,5 3,6 3,4 3,7% 2,7 5,3 Marknadsföring ,4 3,9 4,0 3,0 3,4 3,7% 3,5 10,2 Riskbedömning ,1 4,3 2,8 3,8 3,4 3,7% 3,6 2,8 IT, Funktionsansvarig ,1 2,4 2,3 3,3 3,4% 4,2 14,6 Rådgivning (bank & försäkring) ,4 4,3 3,8 4,4 3,3 4,6% 2,8 12,3 Skadearbete, person ,8 4,0 3,7 3,5 3,2 3,8% 2,8 4,2 Generell försäkringsadministration ,9 4,0 2,8 3,5 3,1 3,2% 2,3 6,8 Generellt bankarbete ,6 5,1 2,9 4,2 3,1 4,0% 2,7 10,4 Kontorsservicearbete ,1 3,3 3,2 3,2 3,1 3,4% 1,8 8,7 Skadearbete, utredning ,5 3,0 3,0 3,1 3,4% 4,0 6,5 Administrativ utv inom IT ,2 3,1 2,7 3,1 3,0 3,2% 3,6 10,2 IT-teknik ,7 3,5 3,4 2,6 3,0 3,2% 3,5 10,6 IT-utveckling ,6 3,3 3,0 2,9 3,0 3,2% 4,0 11,4 IT-utveckling,.Net ,5 2,6 3,1 3,0 3,4% 3,7 6,3 Kundservice (bank) ,2 4,4 2,6 3,0 3,0 3,4% 2,1 0,7 Kundservice/innesälj. liv/spar (försäkr.) ,3 3,8 3,7 3,7 3,0 3,5% 2,2 6,9 Redovisningsarbete ,2 4,2 3,7 2,9 3,0 3,6% 3,6 9,0 Skadearbete, teknisk ,2 3,2 3,2 2,9 3,0 3,3% 2,7 2,3 Controller, ekonomi ,0 5,1 4,4 3,9 2,9 4,2% 4,1 15,7 Skadearb./förs.reglering, ekonomi (pens.) ,3 3,1 3,7 3,7 2,9 3,3% 2,9 6,8 Ekonomiadministration ,1 3,4 2,7 3,2 2,8 3,2% 2,6 5,6 Generellt försäkringsarbete ,3 3,9 3,7 3,1 2,8 3,6% 2,7 7,3 Kundserv./Innesälj. liv/spar+sak (bank & ,5 4,1 3,1 3,6 2,8 3,4% 2,3 3,3 Systemförvaltning/administration ,2 2,2 3,6 2,8 2,8 3,1% 3,5 5,2 Sekreterararb./assistent ,3 3,9 3,6 3,2 2,7 3,5% 2,2 3,8 IT-arkitektur ,7 4,1 3,3 3,2 2,6 3,6% 4,3 4,8 Projektledning ,1 4,5 2,6 3,3 2,6 3,4% 4,0 10,3 Finansadm/backoffice ,3 4,0 3,6 2,6 2,5 3,4% 3,0 11,4 Telekomm. & reception ,7 3,0 2,6 2,4 2,5 2,8% 1,4 2,2 Endast tjänstemän vars rörliga lön är mindre än 20 % av total lön ingår. Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-området. Antal Medel svårighetsnivå Fast Löneutveckling, fast lön (%) månadslön 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Årlig snittökning Andel chefer (%) 13

14 Tabell 5: Löneökning och nivå per yrkesfamilj för identiska individer, sorterat efter årlig snittökning Yrkesfamiljer med 90 eller fler tjänstemän Löneutveckling, fast lön (%) 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Aktuariellt arbete ,4 6,1 5,1 5,3 4,8 5,7% 4,2 9,7 Rådgivning (bank & försäkring) ,4 4,3 3,8 4,4 3,3 4,6% 2,8 12,3 Callcenter/Telemarketing ,2 5,9 3,3 4,7 4,2 4,5% 1,8 6,8 Riskkontroll/Risk manager ,1 5,1 4,6 4,0 4,6 4,3% 4,1 14,9 Controller, ekonomi ,0 5,1 4,4 3,9 2,9 4,2% 4,1 15,7 Underwriting ,9 3,6 4,4 4,5 3,8 4,2% 3,6 7,2 Affärs- & produktutv. (bank & försäkring) ,0 4,8 3,3 4,0 3,7 4,2% 4,0 15,7 Key Account Manager (KAM) ,5 3,7 4,5 3,5 4,4 4,1% 3,7 12,7 Kundservice/innesälj. sak (försäkr.) ,7 4,3 3,5 3,7 4,2 4,1% 2,1 6,3 Rådgivning (bank) ,9 3,9 3,0 5,2 4,1 4,0% 3,3 4,7 Generellt bankarbete ,6 5,1 2,9 4,2 3,1 4,0% 2,7 10,4 Skadearbete, sak ,4 4,0 3,8 3,9 3,6 4,0% 2,5 5,9 Processutveckling ,9 5,1 3,4 2,9 3,5 4,0% 3,8 15,5 Samtliga ,5 4,3 3,6 3,7 3,6 3,9% 3,1 9,7 Systemspecialist ,2 3,6 4,5 3,4 4,0 3,9% 3,5 3,4 Skadearbete, generellt ,9 4,4 3,6 3,9 3,8 3,9% 3,2 16,0 Skadearbete, person ,8 4,0 3,7 3,5 3,2 3,8% 2,8 4,2 Personalarbete, generellt ,8 3,9 3,1 4,3 3,8 3,8% 3,6 8,0 Marknadsföring ,4 3,9 4,0 3,0 3,4 3,7% 3,5 10,2 Försäkringsjuridiskt arbete ,3 3,9 3,3 3,5 3,6 3,7% 4,2 6,5 Riskbedömning ,1 4,3 2,8 3,8 3,4 3,7% 3,6 2,8 Kundserv./Innesälj. liv/spar (bank & förs.) ,3 3,5 3,5 3,6 3,4 3,7% 2,7 5,3 Redovisningsarbete ,2 4,2 3,7 2,9 3,0 3,6% 3,6 9,0 IT-arkitektur ,7 4,1 3,3 3,2 2,6 3,6% 4,3 4,8 Info- / kommunikationsarbete ,5 3,3 3,7 3,1 3,4 3,6% 3,7 10,3 Generellt försäkringsarbete ,3 3,9 3,7 3,1 2,8 3,6% 2,7 7,3 Sekreterararb./assistent ,3 3,9 3,6 3,2 2,7 3,5% 2,2 3,8 Kundservice/innesälj. liv/spar (försäkr.) ,3 3,8 3,7 3,7 3,0 3,5% 2,2 6,9 Kundservice (bank) ,2 4,4 2,6 3,0 3,0 3,4% 2,1 0,7 Projektledning ,1 4,5 2,6 3,3 2,6 3,4% 4,0 10,3 Kundserv./Innesälj. liv/spar+sak (bank & ,5 4,1 3,1 3,6 2,8 3,4% 2,3 3,3 Finansadm/backoffice ,3 4,0 3,6 2,6 2,5 3,4% 3,0 11,4 Försäljning sak (försäkring) ,0 3,2 3,8 4,3 3,4% 3,3 14,5 Försäljning liv/spar (försäkring) ,7 3,0 3,3 3,5 3,4% 3,6 17,8 IT, Funktionsansvarig ,1 2,4 2,3 3,3 3,4% 4,2 14,6 Skadearbete, utredning ,5 3,0 3,0 3,1 3,4% 4,0 6,5 IT-utveckling,.Net ,5 2,6 3,1 3,0 3,4% 3,7 6,3 Kontorsservicearbete ,1 3,3 3,2 3,2 3,1 3,4% 1,8 8,7 Skadearb./förs.reglering, ekonomi (pens.) ,3 3,1 3,7 3,7 2,9 3,3% 2,9 6,8 Skadearbete, teknisk ,2 3,2 3,2 2,9 3,0 3,3% 2,7 2,3 Generell försäkringsadministration ,9 4,0 2,8 3,5 3,1 3,2% 2,3 6,8 Ekonomiadministration ,1 3,4 2,7 3,2 2,8 3,2% 2,6 5,6 IT-teknik ,7 3,5 3,4 2,6 3,0 3,2% 3,5 10,6 Administrativ utv inom IT ,2 3,1 2,7 3,1 3,0 3,2% 3,6 10,2 IT-utveckling ,6 3,3 3,0 2,9 3,0 3,2% 4,0 11,4 Systemförvaltning/administration ,2 2,2 3,6 2,8 2,8 3,1% 3,5 5,2 Telekomm. & reception ,7 3,0 2,6 2,4 2,5 2,8% 1,4 2,2 Endast tjänstemän vars rörliga lön är mindre än 20 % av total lön ingår. Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-området. Antal Fast månadslön 2016 Årlig snittökning Medel svårighetsnivå Andel chefer (%) 14

15 6 Lönestruktur och lönespridning inom FAO-området Lönestrukturen bland FAO:s medlemsbolag är, liksom på många andra områden på arbetsmarknaden, sned fördelad. Det vanligaste är en fast månadslön mellan och kronor. Medianlönen (som är den mittersta lönen om man rangordnar lönerna i storleksordning) är kronor. Medellönen är kronor. Att medellönen är så pass mycket högre än medianlönen beror på att det finns ett antal personer med mycket höga löner (t.ex. chefer och specialister) som påverkar medelvärdet. 15

16 16

17 7 Antal anställda per yrkesfamilj 2016 Den vanligaste arbetsuppgiften i försäkringsbranschen är någon form av skadearbete. En knapp fjärdedel (24 procent) av tjänstemännen arbetar inom yrkesfamiljerna Skadearbete, sak och Skadearbete, person. I den näst vanligaste yrkesgruppen, Innesäljare och kundservice arbetar 14 procent av alla tjänstemän och en tiondel (10 procent) arbetar inom yrkesgruppen IT-arbeten. De 10 största yrkesfamiljerna inom FAO-området är Skadearbete, sak Kundservice/innesäljare sakförsäkring Skadearbete, person Skadearbete, teknisk Generell försäkringsadministration Rådgivning (bank) Affärs- & produktutveckling (bank & försäkring) Generellt försäkringsarbete Kundservice/innesäljare liv/spar + sak (försäkring) Underwriting Inom dessa tio yrkesfamiljer arbetar knappt hälften (47 procent) av alla anställda inom försäkringsbranschen. Tabell 6 visar antalet anställda i försäkringsbranschen, sorterat på det totala antalet i varje yrkesfamilj. Den vanligaste yrkesfamiljen är Skadearbete, sak som omfattar drygt anställda, varav drygt är kvinnor. Tabell 7 visar antalet anställda i försäkringsbranschen, sorterat på andelen kvinnor inom respektive yrkesfamilj. I tabellen är yrken med jämn könsfördelning fetmarkerade. Med jämn könsfördelning menas att båda könen ska vara representerade med minst 40 procent. Den mest kvinnodominerande yrkesfamiljen är Sekreterararbete/Assistent som består av 98 procent kvinnor. Den lägsta andelen kvinnor finns inom yrkesfamiljen Skadearbete, teknisk där drygt 11 procent är kvinnor. 17

18 Tabell 6: Antalet anställda per yrkesfamilj 2016, sorterat på totalt antal Yrkeskod Yrkesfamiljer med 90 eller fler anställda Antal Kvinnor Män Samtliga Andel kvinnor 713 Skadearbete, sak ,6% 507 Kundservice/innesälj. sak (försäkr.) ,4% 712 Skadearbete, person ,4% 711 Skadearbete, teknisk ,4% 521 Generell försäkringsadministration ,8% 512 Rådgivning (bank) ,3% 601 Affärs- & produktutv. (bank & försäkring) ,8% 501 Generellt försäkringsarbete ,8% 508 Kundserv./innesälj. liv/spar+sak (försäkr.) ,0% 704 Underwriting ,5% 503 Försäljning sak (försäkring) ,0% 520 Callcenter/Telemarketing ,9% 114 Administrativ utv inom IT ,2% 750 Aktuariellt arbete ,8% 113 IT-utveckling ,9% 505 Key Account Manager (KAM) ,4% 511 Generellt bankarbete ,5% 312 Controller, ekonomi ,7% 506 Kundservice/innesälj. liv/spar (försäkr.) ,6% 714 Skadearb./förs.reglering, ekonomi (pens.) ,3% 270 Info- / kommunikationsarbete ,5% 502 Försäljning liv/spar (försäkring) ,3% 311 Ekonomiadministration ,6% 314 Redovisningsarbete ,0% 522 Systemspecialist ,2% 250 Kontorsservicearbete ,7% 211 Projektledning ,5% 516 Kundservice (bank) ,8% 513 Rådgivning (bank & försäkring) ,5% 802 Riskkontroll/Risk manager ,7% 603 Processutveckling ,9% 703 Riskbedömning ,0% 201 Försäkringsjuridiskt arbete ,5% 115 IT-arkitektur ,6% 230 Personalarbete, generellt ,8% 240 Sekreterararb./assistent ,6% 120 IT-utveckling,.Net ,1% 121 IT, Funktionsansvarig ,8% 273 Marknadsföring ,5% 509 Kundserv./Innesälj. liv/spar+sak (bank & förs.) ,9% 112 Systemförvaltning/administration ,3% 102 IT-teknik ,0% 710 Skadearbete, generellt ,9% 715 Skadearbete, utredning ,4% 260 Telekomm. & reception ,8% 304 Finansadm/backoffice ,7% 510 Kundserv./Innesälj. liv/spar (bank & förs.) ,1% 122 Testarbete ,5% 117 IT-utveckling, Stordator ,3% 210 Utredningsarbete ,3% 908 Övr. chefer, ledningsgrupp ,4% 202 Företags-/bolagsjuridiskt arbete ,9% 280 Inköpsarbete ,4% Övriga i yrkesgrupper med färre än 90 anställda ,2% Samtliga tjänstemän ,7% Källa: FAO:s lönestatistik, FAO- samt KFO-området. 18

19 Tabell 7: Antalet anställda per yrkesfamilj 2016, sorterat efter andel kvinnor Yrkeskod Yrkesfamiljer med 90 eller fler tjänstemän Antal Andel Kvinnor Män Samtliga kvinnor 240 Sekreterararb./assistent ,6% 260 Telekomm. & reception ,8% 230 Personalarbete, generellt ,8% 714 Skadearb./förs.reglering, ekonomi (pens.) ,3% 314 Redovisningsarbete ,0% 509 Kundserv./Innesälj. liv/spar+sak (bank & förs.) ,9% 311 Ekonomiadministration ,6% 521 Generell försäkringsadministration ,8% 516 Kundservice (bank) ,8% 506 Kundservice/innesälj. liv/spar (försäkr.) ,6% 270 Info- / kommunikationsarbete ,5% 273 Marknadsföring ,5% 501 Generellt försäkringsarbete ,8% 712 Skadearbete, person ,4% 511 Generellt bankarbete ,5% 202 Företags-/bolagsjuridiskt arbete ,9% 304 Finansadm/backoffice ,7% 713 Skadearbete, sak ,6% 507 Kundservice/innesälj. sak (försäkr.) ,4% 122 Testarbete ,5% 522 Systemspecialist ,2% 603 Processutveckling ,9% 201 Försäkringsjuridiskt arbete ,5% 312 Controller, ekonomi ,7% 210 Utredningsarbete ,3% 211 Projektledning ,5% 114 Administrativ utv inom IT ,2% 510 Kundserv./Innesälj. liv/spar (bank & förs.) ,1% 508 Kundserv./innesälj. liv/spar+sak (försäkr.) ,0% 512 Rådgivning (bank) ,3% 703 Riskbedömning ,0% 250 Kontorsservicearbete ,7% 112 Systemförvaltning/administration ,3% 601 Affärs- & produktutv. (bank & försäkring) ,8% 704 Underwriting ,5% 121 IT, Funktionsansvarig ,8% 710 Skadearbete, generellt ,9% 513 Rådgivning (bank & försäkring) ,5% 750 Aktuariellt arbete ,8% 802 Riskkontroll/Risk manager ,7% 117 IT-utveckling, Stordator ,3% 908 Övr. chefer, ledningsgrupp ,4% 113 IT-utveckling ,9% 505 Key Account Manager (KAM) ,4% 502 Försäljning liv/spar (försäkring) ,3% 520 Callcenter/Telemarketing ,9% 503 Försäljning sak (försäkring) ,0% 280 Inköpsarbete ,4% 715 Skadearbete, utredning ,4% 120 IT-utveckling,.Net ,1% 102 IT-teknik ,0% 115 IT-arkitektur ,6% 711 Skadearbete, teknisk ,4% Övriga i yrkesgrupper med färre än 90 anställda ,2% Samtliga tjänstemän ,7% Fetmarkerade yrkesfamiljer har jämn könsfördelning, dvs mellan 40 och 60 procent av respektive kön. Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-samt KFO-området. 19

20 8 Lönespridning för de 10 största yrkesgrupperna i försäkringsbranschen De yrkesgrupper som är störst med flest antal anställda redovisas i diagram 7 med den lönespridning som förekommer i respektive yrkesgrupp. För t.ex. skadearbeten är den 10:e percentillönen (P10) och den 90:e percentillönen (P90) kronor i fast lön per månad. Det innebär att av de som arbetade med olika former av skadearbeten hade 10 procent en lön under , 80 procent hade en lön mellan och kronor och 10 procent hade en lön över kronor. Den största lönespridningen (i form av skillnaden mellan P10 och P90) finns i yrkesgrupperna Återförsäkring och underwriting och Ekonomiarbeten. 20

21 Lönespridningen inom yrkesfamiljen Skadearbete, sak fördelat på svårighetsnivå visar att lönespridningen (som skillnad mellan P90 och P10) är störst i svårighetsnivå 5, där 80 procent har en lön som ligger mellan och kronor. 21

22 9 Antal samt könsfördelning per svårighetsnivå 2016 I samband med insamlingen 2014 ändrades VY-koderna i och med att innebörden för den fjärde siffran i koden (svårighetsgrad i yrket) ändrades. Det medför att jämförelser på den 4-siffriga koden inte är möjlig mellan 2014 och senare med tidigare år. Syftet med denna förändring var att få en större spridning bland svårighetsnivåerna hade 74 procent en befattning med svårighetsnivån 2 eller är motsvarande uppgift 59 procent, procent och procent. Detta visar att syftet med förändringen har uppfyllts och består även Den genomsnittliga svårighetsnivån var 2,9 år 2013 och är efter att omkodningen genomförts 3,2 år 2014, 3,1 år 2015 och 3,1 år Tabell 8: Antal samt andel individer per svårighetsnivå Svårighetsnivå Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel ,6% ,4% ,9% ,7% ,6% ,5% ,4% ,3% ,9% ,9% ,0% ,8% ,5% ,8% ,7% ,6% ,7% ,3% ,3% ,5% ,3% 372 2,0% 410 2,2% 411 2,1% ,3% 71 0,4% 80 0,4% 93 0,5% ,1% 10 0,1% 10 0,1% 11 0,1% Okänd 4 0,0% 135 0,7% 17 0,1% 77 0,4% Samtliga ,0% ,0% ,0% ,0% Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-samt KFO-området. 22

23 Andelen kvinnor är högst inom befattningar med de två lägsta svårighetsnivåerna. Männen dominerar inom befattningar med högre svårighetsnivåer. Sedan mätningen startade 2002 har ingen nämnvärd utjämning av könsfördelningen per svårighetsnivå skett. I genomsnitt har kvinnor en svårighetsgrad på 2,9 och motsvarande värde för män är 3,2. Tabell 9: Antal samt könsfördelning per svårighetsnivå 2016 Svårighetsnivå Kvinnor Män Samtliga Antal Andel Antal Andel Antal Andel ,3% 433 5,0% ,7% ,6% ,8% ,4% ,8% ,9% ,9% ,5% ,3% ,7% ,9% ,5% ,5% ,3% 270 3,1% 411 2,1% ,3% 66 0,8% 93 0,5% 8 6 0,1% 5 0,1% 11 0,1% Okänd 19 0,2% 57 0,7% 17 0,1% Samtliga ,0% ,0% ,0% Källa: FAO:s lönestatistik, FAO-samt KFO-området. 23

24 10 Löneskillnad mellan kvinnor och män Kvinnors genomsnittliga lön i procent av mäns lön inom försäkringsbranschen är 88,2 procent. Denna löneskillnad förklaras till stor del av att kvinnor och män är ojämnt fördelade såväl i olika yrkesfamiljer som i yrken med olika svårighetsnivåer. Det finns samtidigt skillnader i de genomsnittliga lönenivåerna mellan olika företag. Om skillnaderna i yrkes- och företagstillhörighet rensas bort är kvinnors lön 96,6 procent i procent av mäns lön. Den återstående löneskillnaden om 3,4 procent, behöver emellertid inte vara osaklig. I en branschövergripande lönestatistik blir indelningen i befattningar nämligen grov och lönestatistiken kan t.ex. inte rensa för skillnader i arbetslivserfarenhet För att konstatera om löneskillnaden är osaklig måste en analys göras på företagsnivå. De standardvägda lönerna i tabell 10 nedan visar hur lönerna för män respektive kvinnor ser ut om man rensar för de skillnader mellan kvinnor och män som finns vad gäller yrke och företag. Tabell 10: Genomsnittlig fast månadslön fördelad per kön År Genomsnittlig månadslön Standardvägd månadslön Män Kvinnor Kvinnors lön i procent av mäns lön Män Kvinnor Kvinnors lön i procent av mäns lön Procentuell löneskillnad Rålönegap hänsyn till yrke Lönegap med och företag ,4% ,4% 17,6 7, ,2% ,7% 17,8 6, ,6% ,4% 16,4 5, ,2% ,7% 15,8 5, ,5% ,9% 16,5 5, ,5% ,5% 15,5 4, ,9% ,6% 15,1 4, ,9% ,2% 15,1 3, ,7% ,8% 15,3 4, ,5% ,6% 14,5 4, ,5% ,0% 14,5 4, ,2% ,4% 12,8 3, ,3% ,3% 12,7 3, ,2% ,4% 11,8 3, ,2% ,6% 11,8 3,4 Källa: FAO:s lönestatistik, FAO- samt KFO-området. Inom försäkringsbranschen är kvinnors genomsnittliga lön 11,8 procent lägre än mäns lön Denna löneskillnad mellan könen kallas för rålönegap. Rålönegapet förklaras till stor del av att kvinnor och män är ojämnt fördelade såväl i olika yrkesfamiljer (se tabell 6) som i yrken med olika svårighetsnivåer (se tabell 9). Om skillnaderna i yrkes- och företagstillhörighet rensas bort uppgår det återstående lönegapet till 3,4 procent. Sedan 2002 har rålönegapet minskat med 5,8 procentenheter och det rensade lönegapet med 4,2 procentenheter. 24

25 Standardvägda månadslöner per svårighetsnivå visar att lönerna är relativt jämna mellan könen. Kvinnor har en något lägre genomsnittlig standardvägd månadslön än män. Det beror delvis på att något fler män är chefer. 25

26