Statistikunderlag till förtroendevalda inom landstinget inför lönerevisionen 2012

Transkript

1 Statistikunderlag till förtroendevalda inom landstinget inför lönerevisionen 2012 Sveriges Ingenjörer använder två olika statistikkällor för offentliga sektorn. Dels används resultaten från vår löneenkät som skickas ut årligen till alla yrkesverksamma medlemmar bosatta i Sverige. Vi får också in partsgemensam statistik från arbetsgivaren med löneuppgifter på alla anställda som är medlemmar i Sveriges Ingenjörer i september varje år. Statistiken bearbetas och publiceras på Sveriges Ingenjörers hemsida, dels som färdiga statistiktabeller och dokument och dels i en lönestatistikdatabas där man gör egna urval. Denna databas heter Saco Lönesök och innehåller även uppgifter från andra Saco-förbund vilket gör lönejämförelser med andra akademikergrupper möjliga. Här kan du som förtroendevalda ta fram anpassad statistik till exempelvis löneförhandlingar. I detta underlag finns en del statistik du kan ha glädje av, exempelvis lön och löneökningar, rörlighet, bakgrundsvariabler som kan förklara skillnader i struktur, ingångslöner och relativa lönelägen. Om det är något du saknar eller har frågor om är du alltid välkommen att kontakta statistikerna på Sveriges Ingenjörer. Bakgrund Medlemmarna inom landstinget utgör ca 2 procent av Sveriges Ingenjörers medlemmar. Sedan Civilingenjörsförbundet och Ingenjörsförbundet slogs samman till Sveriges Ingenjörer har den största andelen medlemmar inom landstinget varit gymnasieingenjörer. I privat och statlig sektor är den absolut största andelen medlemmar civilingenjörer. De senaste åren har andelen civilingenjörer och högskoleingenjörer ökat inom landstinget var 28 procent av medlemmarna civilingenjörer och 18 procent högskoleingenjörer. Knappt hälften, 48 procent, av medlemmarna inom landstinget var gymnasieingenjörer Andelen gymnasieingenjörer minskar för varje år eftersom det inte rekryteras nya gymnasieingenjörer och många av de befintliga går i pension. 26 procent av medlemmarna inom landstinget är kvinnor, vilket är en något högre andel än inom privat och statlig sektor. Hälften av medlemmar inom landstinget har angivit annan befattning när de svarar på löneenkäten. Bara 13 procent har angivit att de arbetar som chefer vilket är betydligt lägre andel än bland Sveriges Ingenjörers medlemmar totalt. En fjärdedel av medlemmarna inom landstinget anger att de arbetar som specialister och 9 procent att de arbetar som projektledare. Drygt hälften av medlemmarna anger att de någon gång arbetar övertid. Dessa arbetar i genomsnitt 8 timmar övertid per månad. Tre av fyra har rätt till särskild övertidsersättning. Det är en högre andel än inom privat och statlig sektor bytte 9 procent av medlemmarna inom landstinget arbete, denna andel är ganska konstant över åren men är betydligt lägre än för övriga medlemmar. Av dem som bytte arbete 2010 inom landstinget så bytte hälften inom landstinget och hälften till annan arbetsgivare. 78 procent av medlemmarna inom landstinget har haft ett lönesamtal under Andelen som uppger att de haft lönesamtal har stigit kraftigt de senaste åren men tyvärr anser en lägre andel att samtalet varit bra. En sammanställning av bakgrundsstatistik för 2008, 2009 och 2010 för landstinget finns på nästa sida. 1

2 2

3 Åldersfördelning De senaste 15 åren har det skett en stor förändring av åldersstrukturen inom landstinget. I diagrammet nedan jämförs åldersstrukturen 1994 och Medelåldern 1994 var 42,0 år, 15 år senare har den höjts till 46,7 år. Det är 2009 en betydligt lägre andel medlemmar i åldrarna år och en mycket större andel medlemmar över 51 år. Detta beror delvis på en förändring av medlemsstrukturen i och med sammanslagningen av Civilingenjörsförbundet och Ingenjörsförbundet till Sveriges Ingenjörer Underlaget från 1994 avser enbart dåvarande Civilingenjörsförbundet medlemmar (mestadels civilingenjörer) medan underlaget för 2009 innehåller samtliga medlemsgrupper. Om man tar bort gymnasieingenjörerna ur underlaget 2009 för att få en jämförbar grupp så är trenden densamma som i diagrammet, men inte lika tydlig var 43 procent av medlemmarna inom landstinget 50 år eller äldre och 18 procent 60 år eller äldre. Detta i kombination med att väldigt få nyutexaminerade börjar arbeta inom landstinget kan innebära en stor brist på ingenjörer i landstinget inom några år. Som en jämförelse kan nämnas att 1994 var 18 procent av medlemmarna i landstinget över 50 år och bara 1 procent var 60 år eller äldre. 7,0% Åldersfördelning landstinget 1994 resp 2009, alla medlemskategorier ,0% ,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0%

4 Löner I diagrammet nedan jämförs medianlönerna för civilingenjörer inom privat sektor, statlig sektor resp. landstinget 2010 fördelat på examensår utan hänsyn till befattning. Det är tydligt att medlemmar inom privata sektorn har en högre medianlön från det att de börjar arbeta till dess att de går i pension. Medianlönerna inom landstinget ligger väldigt lika med medianlönerna i statlig sektor de första 5 åren efter examen, sedan har medlemmarna inom statlig sektor en högre medianlön. Lönekurvan för landstinget är betydligt flackare än för övriga. Anledningen till att lönekurvan för landstinget är hackigare än för privat och statlig sektor är att de grundar sig på ett mindre antal medlemmar och är därför känsligare för extremvärden. Medianlöner för civilingenjörer 2010 fördelat per examensår Medianlön Privat Stat Landsting Examensår Den klart största utbildningsgruppen inom landstinget är som tidigare nämnts gymnasieingenjörer. På nästa sida visas ett diagram med medianlönerna för gymnasieingenjörer fördelat på ålder i 5-årsklasser. Medlemmarna i landstinget har lägst medianlön för samtliga åldrar medan medlemmarna i privat sektor har de högsta medianlönerna även här. Skillnaden i medianlön mellan åldersgrupperna var bara 2000 kronor i månaden för gymnasieingenjörer som arbetar inom landstinget. I diagrammet ovan ses att lönespannet är större för civilingenjörer än för gymnasieingenjörer. 4

5 Medianlöner för gymnasieingenjörer 2010 fördelat per ålder Medianlön Privat Stat Landsting Ålder 5

6 30 Andelen medlemmar per löneklass fördelat per arbetsmarknadssektor Andel av medlemmarna Privat Stat Kommun Landsting Löneklass i 1000-tal kronor Diagrammet visar andelen medlemmar per löneklass fördelat i klasser om 5000 kronor och per arbetsmarknadssektor. Diagrammet visar alla medlemmar, dvs inom landstinget är en betydligt högre andel medlemmar gymnasieingenjörer än i ex privat sektor vilket också påverkar lönerna. Här tas heller ingen hänsyn till åldersfördelning eller befattningsfördelning. 6

7 Löneökningar 10% Individuella löneökningar 2010 alla medlemmar per arbetsmarknadssektor 9% 8% 7% Ökning % 5% 4% Poly. (Privat) Poly. (Stat) Poly. (Kommun) Poly. (Landsting) 3% 2% 1% 0% Examensår Diagrammet visar löneökningen för alla medlemmar som besvarat löneenkäten både 2009 och 2010 och som arbetar inom samma arbetsmarknadssektor de båda åren. Löneökningarna är fördelade per examensår, däremot tas ingen hänsyn till befattning eller utbildningsinriktning eftersom underlagen då blir för små. Här tas heller ingen hänsyn till hur stor andel som bytt jobb under året eller hur många som haft revision. Under 2010 var det en stor andel medlemmar som inte haft sin lönerevision då löneinsamlingen skedde vilket naturligtvis påverkar ökningstalen. Exempelvis angav en tredjedel av medlemmarna inom landstinget att de inte hade fått sin lön reviderad För samtliga arbetsmarknadssektorer kan man se att de medlemmar som har en ny examen har de högsta procentuella löneökningarna. Detta beror delvis på att dessa är den grupp som oftast byter jobb och därmed får en högre löneökning. Diagrammet visar den procentuella löneökningen och eftersom de yngre ofta har en lägre lön ger samma löneökning i kronor en högre procentuell ökning. Skillnaden i löneökning mellan unga och äldre är störst inom privata sektorn. Inom landstinget har även medlemmar med en ny examen en förhållandevis låg löneökning. 7

8 Vanligaste löneökningen för medlemmar i landstinget 2010 samt medellön per ökningsklass 30% % % 15% 10% 5% Alla medlemmar Medellön 2009 landsting Medellön 0% 0 negativ 0 0-1% 1-2% 2-3% 3-4% 4-5% 5-6% 6-7% 7-8% 8-9% 9-10% +10% Diagrammet visar löneökningarna för identiska individer sorterade efter storlek på löneökningen, staplarna anger hur stor andel av medlemmarna som finns per löneökningsklass Medellönerna 2009 för medlemmarna i Sveriges Ingenjörer inom landstinget per löneökningsklass är inlagda som streckade linjer. Den vanligaste förekommande löneökningen var faktiskt noll, en fjärdedel av alla medlemmar inom landstinget rapporterade in samma lön 2009 som 2010 (detta kan delvis bero på att 2010 års revision var försenad). Den vanligaste ökningen bland de medlemmar som haft en ökning var 2-3 procent. Den genomsnittliga individuella löneökningen för alla medlemmar inom landstinget var 2,8 procent. 8

9 Ingångslöner över tiden I diagrammet nedan jämförs ingångslönerna för civilingenjörer inom privat, statlig resp. kommunal sektor för perioden Med kommunal sektor avses i detta fall både kommun och landsting då det inte går att särredovisa dessa pga. ett litet underlag nyutexaminerade. I början av perioden hade medlemmar inom statlig sektor högst ingångslön, privat och kommunal sektor låg på samma nivå. De senaste 15 åren har dock de medlemmar som börjar arbeta inom privat sektor haft den högsta genomsnittliga ingångslönen så blev dock skillnaden i ingångslön mellan privat sektor och kommunal sektor mindre Ingångslöner för civilingenjörer per arbetsmarknadssektor Privat Stat 5000 Kommun och landsting I diagrammet på nästa sida visas antalet nyutexaminerade som besvarat löneenkäten Det är stora variationer i hur många nyutexaminerade som börjar arbeta samma år som de tar examen och hur dessa fördelas mellan sektorerna. Genomgående kan sägas att de allra flesta nyutexaminerade börjar arbeta inom privata sektorn. Uppgifterna hämtas från löneenkäten. Från och med 2006 avser löneenkäten medlemmens uppgifter i september istället för som tidigare december. Detta förklarar till stor del att det är färre nyutexaminerade som har fått jobb de senaste åren var det fler nyutexaminerade än 2009, framförallt inom privat sektor men även inom kommunal sektor. 9

10 Antal nyutexaminerade fördelat på arbetsmarknadssektor Privat Stat Kommun och landsting

11 Rörlighet Bland de medlemmar inom landstinget som besvarade löneenkäten hade 9 procent bytt arbete under Andelen som byter arbete skiljer sig dock mycket beroende på ålder. Det är framförallt de yngre medlemmarna som bytte jobb. I åldersgrupperna under 35 år bytte nästan var femte medlem arbete under Bland medlemmar över 60 år var det bara knappt 3 procent som bytte arbete under året. De medlemmar som arbetade i landstinget 2010 och bytte arbete under 2010 hade en genomsnittlig löneökning på 10 procent. De som bytte från en annan arbetsgivare fick i snitt 12,1 procent och de som bytte inom landstinget hade en genomsnittlig löneökning på 8,9 procent. De med en nyare examen har en något högre procentuell löneökning än de med en äldre examen. De som inte bytte arbete under året hade en genomsnittlig löneökning på 2,4 procent. 20% Andel medlemmar inom landstinget som bytte jobb 2010, fördelat på åldersklass 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Ålder i 5-års klasser 11

12 Saco Lönesök Saco har tillsammans med förbunden utvecklat Saco Lönesök, en webbapplikation kopplad till Sveriges största databas för akademikerlöner. Den bygger på löneuppgifter från över akademiker. Löneuppgifterna kommer dels från förbundens löneenkäter och dels från den partsgemensamma lönestatistiken som bygger på uppgifter som samlats in via arbetsgivare inom offentlig sektor. Om lönejämförelser ska göras mot exempelvis privat och statlig sektor måste uppgifterna från löneenkäten användas för att få jämförbara mått. Om man vill ta fram lönestatistik för enbart landsting kan det vara bättre att använda den partsgemensamma statistiken eftersom den är heltäckande. I löneenkäten var svarsfrekvensen år procent vilket innebär att det inte finns löneuppgifter för alla medlemmar. I den partsgemensamma statistiken kan man även dela upp statistiken på arbetsområde AID som bättre beskriver de olika tjänster som finns inom landstingen än de arbetsområden som är gemensamma för hela Sveriges Ingenjörer. Statistiken kan för löneenkäten delas upp i olika arbetsmarknadssektorer, examensår, åldersgrupper, utbildningar, befattningar, arbetsområden, regioner mm. Den partsgemensamma statistiken kan inte delas upp per examensår men istället på t ex olika landsting och AID-koder. Statistiken presenteras sedan i form av tabeller och olika typer av diagram. Länken till Saco Lönesök hittar du på Sveriges Ingenjörers hemsida. Det är bara medlemmarna i Sveriges Ingenjörer som kan välja att enbart titta på statistiken för förbundet. Övriga förbund ser Sveriges Ingenjörers medlemmar i sammanställningen för samtliga Saco-förbund. På motsvarande sätt kan vi inte se medlemmar från andra Saco-förbund fördelat på förbund. Statistiken i Saco Lönesök finns tillgänglig för åren På nästa sida följer ett exempel på hur det ser ut om man väljer statistik från arbetsgivaren (partsgemensam statistik) fördelad per landsting. Statistiken är enbart redovisad per landsting och säger ingenting om hur fördelningen på ex befattning, kön eller ålder ser ut. Statistiken redovisas i en tabell och med ett boxplotdiagram om man inte själv valt ett annat presentationssätt. 12

13 Landsting Antal Medel 10:e Perc Undre Kvartil Median Övre Kvartil 90:e Perc Blekinge Dalarna Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Region Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götalandsreg Örebro Östergötland Samtliga

14 Statistiken är fördelad på exempelvis födelseår. För varje årskull redovisas antal samt statistikmåtten som beskrivs nedan. Medelvärdet är summan av de observerade värdena dividerad med antalet observationer. Exempelvis summan av alla löner i en årskull dividerat med antalet löneobservationer i samma årskull. Medianen delar materialet i två lika stora delar. När observationerna i ett material är ordnade i storleksordning är medianen mittobservationens variabelvärde. Om antalet observationer är jämnt blir medianen medelvärdet av de två mittvärdena. Medianlönen är den lön där 50 procent av lönerna är lägre och 50 procent av lönerna är högre. Kvartiler delar materialet i fyra lika stora delar och gränserna dem emellan kallas första, andra och tredje kvartil. Median och andra kvartil är samma sak. 1:a kvartilen (undre kvartil) är den lön där 25 procent av lönerna är lägre och 75 procent av lönerna är högre. 3:e kvartilen (övre kvartil) är den lön där 75 procent av lönerna är lägre och 25 procent av lönerna är högre. Percentiler delar materialet i hundra lika stora delar. 10:e percentil är den lön där 10 procent av lönerna är lägre och 90 procent av lönerna är högre. 90:e percentil är den lön där 90 procent av lönerna är lägre och 10 procent av lönerna är högre. Median och 50:e percentil är samma sak. Medel och median är exempel på så kallade genomsnittsmått eller lägesmått. Medelvärdet är mer känsligt för extremvärden och skeva fördelningar än medianen. Om det exempelvis finns en person med väldigt hög lön i en årskull med få svaranden så påverkas medelvärdet mycket men inte medianen. Kvartilerna och percentilerna är spridningsmått som används för att se lönespridningen inom gruppen. De statistiska måtten kan presenteras grafiskt i form av sk. löneboxar i ett diagram (boxplotdiagram). För att en lönebox ska visas i Saco Lönesök måste underlaget bestå av minst 20 värden. Medianlönen markeras genom att dela boxen i två lika stora delar. Kvartilmåtten markeras av boxens ytterväggar, således finns 50 % av lönerna i underlaget inne i boxen. 10:e respektive 90:e percentil markeras av löneboxens svansar vilket betyder att 80 % av lönerna i underlaget finns mellan löneboxens svansar. I löneboxen redovisas också medellönen, i det här fallet markerat med en ring. 14

15 Nedan är ett Boxplot-diagram som visar samma sak som den tidigare tabellen på ett annat sätt. Relativa lönelägen Relativt löneläge är ett mått som Sveriges Ingenjörer använder vid jämförelser av lönelägen mellan olika grupper. Det vanligaste är att det handlar om lönejämförelser mellan olika företag men det kan också vara t ex myndigheter, kommuner, landsting, geografiska regioner eller avtalsområden. Relativt Iöneläge är ett alternativ till att jämföra medellöner och skillnaden är att måttet tar hänsyn till jämförelsegruppernas eventuella olikheter med avseende på ett antal olika karaktäristika som vi vet har betydelse för lönenivån. På detta sätt kan man rensa bort åtminstone en del av den löneskillnad som beror på att personerna i jämförelsegrupperna kan ha olika utbildning, olika examensår etc. Då vi beräknar det relativa löneläget för t ex ett företag utgår vi från de medlemmar som har besvarat löneenkäten. För att komma med i underlaget ska medlemmen även ha ett examensår och en arbetsgivare registrerad i medlemsregistret. Varje individ på företaget jämförs med en jämförelsegrupp, oftast privata sektorn totalt, som har samma examensår, utbildningsgrupp och befattningsgrupp. Utbildningsgrupperna är civilingenjörer, högskoleingenjörer, annan högskoleutbildning samt gymnasieingenjörer mfl. Befattningsgrupperna är fyra till antalet; chefer och företagsledare, projektledare, specialister samt annan befattning. Hänsyn tas också till om individen har rätt till övertidsersättning eller inte. Detta gör att exempelvis en projektledare som har rätt 15

16 till övertidsersättning jämförs mot andra projektledare i hela privata sektorn som har samma examensår, motsvarande utbildningsnivå och som har rätt till övertidsersättning. Om lönenivån på företaget är exakt densamma som inom jämförelsegruppen (med avseende på examensgrupp, examensår, befattningsgrupp och övertidsersättning eller ej), kommer det relativa löneläget att vara 100. Ett lägre relativt löneläge betyder att företaget har ett lägre löneläge än jämförelsegruppen, ett högre relativt löneläge betyder att företaget har ett högre löneläge än privat sektor. För att ta fram ett relativt löneläge krävs löneuppgifter från 30 eller fler svarande medlemmar. Nedan följer relativa lönelägen för de landsting där vi har tillräckligt underlag. Den första listan avser privata sektorn som jämförelsegrupp och den andra avser hela landstingssektorn. Listorna är sorterade i bokstavsordning utifrån landstingens namn. Landstingens inbördes placering på listan samt antalet individer i underlaget anges också. Relativa lönelägen landsting jämfört med privata sektorn Rank Arbetsplats Relativt löneläge Antal 14 Blekinge läns landsting Gävleborgs läns landsting Hallands läns landsting Jämtlands läns landsting Jönköpings läns landsting Kalmar läns landsting Kronobergs läns landsting Landstinget Dalarna Norrbottens läns landsting Skåne läns landsting Stockholms läns landsting Södermanlands läns landsting Uppsala läns landsting Värmlands läns landsting Västerbottens läns landsting Västernorrlands läns landsting Västmanlands läns landsting Västra Götalands Läns Landsting Örebro läns landsting Östergötlands läns landsting

17 Relativa lönelägen landsting jämfört med landstingssektorn totalt Rank Arbetsplats Relativt löneläge Antal 9 Blekinge läns landsting Gävleborgs läns landsting Hallands läns landsting Jämtlands läns landsting Jönköpings läns landsting Kalmar läns landsting Kronobergs läns landsting Landstinget Dalarna Norrbottens läns landsting Skåne läns landsting Stockholms läns landsting Södermanlands läns landsting Uppsala läns landsting Värmlands läns landsting Västerbottens läns landsting Västernorrlands läns landsting Västmanlands läns landsting Västra Götalands Läns Landsting Örebro läns landsting Östergötlands läns landsting Hör gärna av er vid frågor eller beställningar av ytterligare statistik till Anna Liljenberg, via telefon eller e-post anna.liljenberg@sverigesingenjorer.se 17