Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2005"

Transkript

1 Löner i näringslivet 2004 Björn Lindgren april 2005

2 Löner i näringslivet Förord Löner och arbetskraftskostnader svarar för en mycket stor del av företagens totala kostnader. Samtidigt utgör lön den huvudsakliga inkomstkällan för företagens anställda. Lönens storlek och utveckling är därför av stor betydelse för både företagen och de anställda. vet att löner och lönekostnader är just så viktigt. Därför avser vi att framöver bättre beskriva de förhållanden och förutsättningar som råder för våra medlemsföretag. Svenska företag utsätts ständigt för konkurrens. Konkurrens är både inhemsk, dvs från andra företag och från kommuner eller landsting, och internationell. Lönerna i det svenska näringslivet kan aldrig öka fortare än vad lönerna gör i de länder där de konkurrerande företagen verkar, för då förlorar svenska företag i konkurrenskraft. Under lång tid har det varit relevant att jämföra med länderna i gamla Västeuropa som Tyskland, England, Frankrike samt USA och Japan. Den nya världen, efter berlinmurens fall, integrationen av tio nya EU-länder, Kina som idag kallas världens verkstad och Indien som konkurrerar med bland annat duktiga IT-tekniker, är en helt annan. Verksamhet i Sverige måste jämföras med verksamhet var helst i världen. Löner i näringslivet 2004 avser att beskriva löner och löneutveckling i det privata näringslivet i Sverige. Rapporten tar dels sikte på lönenivå och löneutveckling 2004 och dels på löneutvecklingen över perioden 1970 till och med Vidare avses att i rapporten peka på vissa strukturella förändringar i lönebildningen och löneutvecklingen som har inträffat under den undersökta perioden. Med denna rapport finns det därmed fakta att utgå ifrån. Den beskriver på ett bra sätt den övergripande bilden av löner i näringslivet. Rapporten är författad av Björn Lindgren och är i vissa delar en uppdatering av rapporten Löner i näringslivet som utkom i april Huvuddelen av materialet baserar på den lönestatistik som producerar. Jan-Peter Duker Vice VD och ansvarig för arbetsgivarfrågor SVENSKT NÄRINGSLIV

3 Löner i näringslivet Innehåll LÖNER OCH ARBETSKRAFTSKOSTNADER LÖNEÖKNINGAR LÖNEÖKNINGSSPRIDNING LÖNEUTVECKLING 1970 TILL REALLÖNEUTVECKLING 1970 TILL SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER...7 KÄLLOR OCH FAKTA OM STATISTIKEN...8

4 Löner i näringslivet Löner i näringslivet LÖNER OCH ARBETSKRAFTSKOSTNADER 2004 Den genomsnittliga timlönen för en arbetare i det privata näringslivet 2004 var knappt 123 kr vilket motsvarar en årslön på kr. Lönen varierar mellan olika näringsgrenar. Byggverksamhet har högst genomsnittslön följt av industrin medan servicesektorn har lägst genomsnittslön följt av varuhandel, hotell och restaurang. Skillnaden i genomsnittlig årslön mellan byggverksamhet och servicesektorn är kr. En tjänsteman tjänade under 2004 i genomsnitt knappt kr i månaden vilket motsvarar kr om året. Lönekostnader 2004* Timlön** alt Arb.kraft Arbetare månadslön Årslön** kostnad Företagens direkta arbetskraftskostnad 1 överstiger vida medarbetarens bruttolön. På en genomsnittlig årslön för en arbetare betalar arbetsgivaren kr i lagstadgade och kollektivavtalade arbetsgivaravgifter. Arbetskraftskostnaden för en genomsnittlig årslön för en arbetare uppgår därmed till kr. På en genomsnittlig årslön för en tjänsteman Arbetare totalt 122, Egentlig industri 128, Byggnadsverksamhet 136, Varuhandel, hotell och restaurang 111, Samfärdsel 121, Service 107, Tjänstemän * Identiska arbetsplatser förutom för byggnadsverksamhet som är beräknat på totalstatistik. ** T+P+S+H *** Årsgenomsnitt Källa: betalar arbetsgivaren utöver bruttolön ytterligare kr i arbetsgivaravgifter vilket ger en arbetskraftskostnad på kr. Den anställdes bruttolön utgör endast mellan 66 och 72 procent av företagens arbetskraftskostnad. En jämförelse mellan arbetskraftskostnad och nettolön efter skatt 2 visar att en arbetare i genomsnitt tjänar kr efter skatt vilket motsvarar knappt 49 procent av arbetsgivarens direkta lönekostnad. En tjänsteman tjänar i genomsnitt kr i nettolön efter skatt vilket motsvarar ungefär 44 procent av företagets direkta lönekostnad. En medarbetare får alltså i genomsnitt ut mindre än hälften av vad arbetsgivarens direkta arbetskraftskostnad är. LÖNEÖKNINGAR 2004 Under 2004 ökade lönerna i genomsnitt med 3,3 procent vilket var en tiondels procentenhet högre än den genomsnittliga löneökningen de tre senaste åren. Löneutvecklingen varierar kraftigt mellan olika näringsgrenar och mellan arbetare och tjänstemän ökade arbetarnas löner i genomsnitt med 2,7 procent. Men för de olika näringsgrenarna varierar löneökningen mellan 1,9 och 3,9 procent. Högst löneutveckling för arbetare återfinns inom samfärdsel 3 följt av varuhandel, hotell och restaurang. Lägst löneutveckling återfinns 1 Med direkt arbetskraftskostnad avses lön, lagstadgade arbetsgivaravgifter samt premier till kollektivavtalade pensioner och försäkringar. 2 Beräkningen har gjorts med den genomsnittliga kommunalskatten inklusive begravningsavgiften (totalt 31,73 procent) på lönesummor upp till brytpunkten kr per år. På lönesummor därutöver tillkommer även statlig inkomstskatt (20 procent). Vidare har justeringar gjorts för grundavdrag samt kompensation för pensionsavgifter. 3 Samfärdsel omfattar olika former av varu- och persontransporter som t ex lastbils- och åkeriverksamhet, busstrafik, sjöfart, flyg och taxi.

5 Löner i näringslivet inom servicesektorn följt av byggnadsverksamhet. Även inom de olika näringsgrenarna skiljer sig löneutvecklingen mellan olika branscher och olika företag. Tjänstemännens löner ökade 2004, korrigerat för ålder, yrke och arbetstid, med 3,8 procent. På grund av en omläggning av lönestatistiken är det dock högst sannolikt att tjänstemännens löneökning överskattas. Detta framkommer av att den okorrigerade löneökningen uppgår till 3,2 procent. Den korrigerade löneökningen ligger normalt lägre än den okorrigerade löneökningen. Arbetarnas reallöner ökade i genomsnitt med 2,3 procent 2004 och tjänstemännens reallöner med i genomsnitt 3,4 procent. Reallöneutvecklingen för både arbetare och tjänstemän var i genomsnitt 2,9 procent. Löneutveckling 2004* Arbetare Utv i % 03/04 Utv i % 01/04** Arbetare totalt 2,7 3,0 Egentlig industri 2,7 2,9 Byggnadsverksamhet 2,3 2,7 Varuhandel, hotell och restaurang 3,1 3,8 Samfärdsel 3,9 3,3 Service 1,9 2,4 Tjänstemän totalt 3,8 3,3 Arbetare och tjänstemän 3,3 3,2 * Identiska arbetsplatser förutom för byggnadsverksamhet som är beräknat på totalstatistik. ** Årsgenomsnitt Källa: Ett enskilt år kan löneökningarna skilja sig kraftigt åt mellan olika näringsgrenar men om man ser över en treårsperiod är löneökningarna betydligt mer lika. Skillnaden mellan de olika näringsgrenarna minskar då från 2 till 1,4 procentenheter. Över perioden 2001 till 2004 återfinns den högsta löneutvecklingen för arbetare inom varuhandel, hotell och restaurang följt av arbetare inom samfärdsel och tjänstemännen. Skillnaden mellan arbetare och tjänstemän minskar också betydligt från 1,1 till 0,3 procentenheter. Tjänstemännens treårsgenomsnitt är då också sannolikt överskattat (se förklaring ovan). LÖNEÖKNINGSSPRIDNING 2004 Den vanligast förekommande löneökningen (typökningen) 2004 låg för både arbetare och tjänstemän mellan 2 och 3 procent. Typökningen var alltså ungefär lika hög för arbetare som för tjänstemän. Löneökningen varierar inte bara mellan olika sektorer utan framför allt mellan individer. En stor del av arbetarna har en löneökning mellan 0 och 8 procent. Samtidigt är det inte ovanligt med negativ löneutveckling eller Antal <-9 <-7-8> <-5-6> <-3-4> <-1-2> Löneökningsspridning 2004 arbetare löneökningar över 8 procent. 3 procent av arbetarna hade en löneökning på 20 procent eller mer under Tjänstemännens spridning på löneökningen är även den omfattande. Även för tjänstemän är det vanligt förekommande med löneökningar över 8 procent eller negativ löneutveckling under Drygt 3 procent av tjänstemännen hade en löneökning på 20 procent eller mer under Diagrammen över löneökningsspridningen visar även ett annat intressant samband. Nämligen att löneökningen tenderar att negativt samvariera med lönenivån. Medarbetare med ett högt löneläge 2003 fick en lägre löneökning eller till och med en lönesänkning 2004 och medarbetare < 0 1> < 2 3> < 4 5> < 6 7> < 8 9> <10 11> <12 13> <14 15> Typökningen är mellan 2 och 3 procent <16 17> <18 19> <20 21> <22 23> Löneökningsintervall (i procent) Genomsnittlig timlön 2003 <24 25> <26 27> <28 29> <30 31> <32 33> <34 35> <36 37> <38 39> <40 > Kr/tim

6 Löner i näringslivet med ett lågt löneläge fick en högre löneökning Extra tydligt är detta samband för personer med stora lönesänkningar. De arbetare som fick en lönesänkning på 9 procent eller mer hade 2003 en genomsnittslön som översteg genomsnittslönen för hela urvalet med 27 procent och de tjänstemän som fick motsvarande lönesänkning hade en genomsnittslön som översteg genomsnittslönen för tjänstemän med 25 procent. Antal <-9 <-7-8> <-5-6> <-3-4> <-1-2> < 0 1> < 2 3> < 4 5> < 6 7> < 8 9> Löneökningsspridning 2004 tjänstemän <10 11> <12 13> Typökningen är mellan 2 och 3 procent <14 15> <16 17> <18 19> <20 21> <22 23> Löneökningsintervall (i procent) <24 25> Genomsnittlig månadslön 2003 <26 27> <28 29> <30 31> <32 33> <34 35> <36 37> <38 39> <40 > Kr/mån Den huvudsakliga förklaringen till lönesänkningar är att personer med ackordslöner och olika andra former av resultatlöner som hade mycket hög lön 2003 inte lyckades lika bra Motsatt förhållande gäller för delar av den grupp medarbetare som hade en mycket god löneutveckling 2004, dvs ackordslönen eller resultatlönen gav betydligt bättre löneutfall 2004 än I denna grupp finner man även personer som växlar upp från ingångslön till mer normala löner inom området samt personer som av andra anledningar, t ex befordringar, breddat arbetsområde etc, fått högre löneökningar än andra grupper. LÖNEUTVECKLING 1970 TILL 2004 Löneutvecklingen för arbetare respektive tjänstemän följer varandra relativt väl under perioden 1970 till Vissa år är löneökningen högre för arbetare och andra år högre för tjänstemän. Sett över hela perioden har arbetarna haft en bättre löneutveckling än vad tjänstemännen haft. Arbetarnas löneökningar ackumulerar till 880 procent medan tjänstemännens löneökningar ackumulerar till 790 procent. Procent Löneutveckling Ackumulerad löneökning Arbetare Tjänstemän Löneökningstakten varierade från mitten av 1970-talet och under 1980-talet normalt på nivåer mellan 6 och 10 procent. I tidigt 1970-tal förekom även ännu högre löneökningar vissa år. Index (1991 = 100) Under 1990-talet växlade löneökningstakten ner väsentligt. Löneökningstakten ligger sedan dess normalt på nivåer Arbetare Tjänstemän

7 Löner i näringslivet mellan 2,5 och 5 procent för både arbetare och tjänstemän. Denna nedväxling i löneökningstakten sammanfaller med strukturella förändringar i lönebildningen och i förutsättningarna för lönebildningen. En närmare granskning av den ackumulerade löneökningen för arbetare respektive tjänstemän sedan 1991, dvs sedan den nuvarande löneökningskorridoren etablerades, ger att några större skillnader inte förekommer. Under de inledande 7 åren följdes löneutvecklingen för arbetare och tjänstemän åt. Från och med 1998 har tjänstemännens löner ökat något mer. Under hela perioden 1991 till 2004 ökade arbetarnas löner med 58 procent och tjänstemännens löner med 66 procent. Tjänstemännen har därmed under de senaste sex åren hämtat igen en del av den högre löneökning som arbetarna hade de 27 år som föregick denna period. REALLÖNEUTVECKLING 1970 TILL 2004 Samtidigt som den nominella löneutvecklingstakten var hög under och 1980-talen var under dessa årtionden även inflationen hög. Under och 2000-talen har det motsatta förhållandet gällt, det vill säga den nominella löneutvecklingen har varit lägre men samtidigt har inflationstakten varit låg. Procent Löneutveckling och KPI 1970 till 2004 Arbetare Tjänstemän KPI -1 Dessa förhållanden har en betydande effekt på lönebildningens avkastning i form av reallöneutveckling. I diagrammet redovisas reallöneutveckling baserat på löneutveckling. 4 Fram till 1993 var lönebildningen instabil på så sätt att den utföll i ömsom negativ och ömsom positiv reallöneutveckling. Perioder med god eller mycket god reallöneutveckling följdes av perioder med negativ reallöneutveckling. Mellan 1976 och 1983 sjönk till exempel reallönerna med 15 procent för arbetare och nästan 19 procent för tjänstemän. Tjänstemännens ackumulerade reallöneutveckling från 1970 till 1993 uppgick till minus 5 procent medan arbetarnas ackumulerade utveckling uppgick till plus 10 procent Efter 1993 verkar en strukturell förändring i mönstret ha inträffat. Reallöneutvecklingen har sedan dess varit kraftigt positiv för både arbetare och tjänstemän. Den ackumulerade reallöneutvecklingen för arbetare för perioden 1970 till och 2004 uppgår till 43 procent och för tjänstemän till 29 procent. Reallöneutvecklingen mellan 1993 och 2004 uppgår till omkring 34 procent för både arbetare och tjänstemän. Index (1970 = 100) Arbetare Tjänstemän Reallöneutveckling Löneutvecklingen respektive år är deflaterat med inflation mätt som KPI. Löneutvecklingstalen är korrigerad för strukturella effekter vilket gör att den redovisade reallöneutvecklingen kan tolkas som resultatet av lönebildningen.

8 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER En arbetare tjänade under 2004 i genomsnitt kr och en tjänsteman i genomsnitt kr. Det är dock stor skillnad mellan olika näringsgrenar. Företagens arbetskraftskostnad är betydligt högre en bruttolönen. De anställdas nettolön efter skatt uppgår i genomsnitt bara till 49 procent av företagets arbetskraftskostnad för en arbetare och till 44 procent för en tjänsteman. Löneökningen i näringslivet uppgick 2004 till 3,3 procent vilket ger en reallöneökning på 2,9 procent. Även löneökningen skiljer sig åt mellan olika näringsgrenar men framför allt skiljer sig löneökningarna mellan olika individer. Ett tydligt mönster är att individer med hög lön får lägre löneökning och individer med lägre lön får högre löneökning. Den nominella löneutvecklingen sjönk successivt under perioden 1970 till Under och 1980-talet var den nominella löneutvecklingen hög. Under och 2000-talet har löneutvecklingstakten varit betydligt lägre. Arbetarna har under hela denna period haft en nominell löneutveckling på 880 procent medan tjänstemännen haft en nominell löneutveckling på 790 procent. Under de senaste sex åren har dock tjänstemännen haft en något högre ackumulerad löneutveckling. Reallöneutvecklingen var från 1970 till 1993 högst instabil med ömsom ökade reallöner och ömsom sjunkande reallöner. Tjänstemännens reallöneutveckling under hela denna period var till och med negativ inträffade en strukturell förändring i reallöneutvecklingens mönster. Samtliga år därefter har reallöneutvecklingen varit positiv. Det kan konstateras att den strukturella förändring i den nominella och reala löneutvecklingen som inträffade i början av 1990-talet sammanfaller med strukturella förändringar i lönebildningen och i förutsättningarna för lönebildningen. I början av 1990-talet frånträdde SAF förhandlingsbordet och löneförhandlingarna förs sedan dess mellan förbundsparter. Under 1990-talet genomfördes också en rad förändringar i löneavtalskonstruktionerna vilka medförde att de företagsvisa och individuella inslagen utökades. De lokala parterna fick utökade möjligheter att träffa överenskommelse om storleken på löneökningarna samt större inflytande över den individuella fördelningen. Det senare genom att individgarantierna tog en mindre andel av löneutrymmet i anspråk, lägstlönerna höjdes inte i samma omfattning som utgående löner och alla former av löne-, förtjänst- och prisutvecklingsgarantier samt olika former av matematiska låglönekonstruktioner togs bort. Även de yttre förutsättningarna för de förhandlande parterna förändrades under 1990-talet. Riksbanken bytte växelkursregim från fast till rörlig växelkurs med ett tydligt och efterhand allt mer trovärdigt inflationsmål. Vidare har statsfinanserna stabiliserats. Sammantaget ger dessa förändringar stabila och tydliga yttre förutsättningar för de förhandlande parterna. Dessa förändringar i de inre och yttre förutsättningarna för lönebildningen torde ha bidragit både till att den nominella löneökningstakten har justerats ner och att lönebildningen numera ger en god reallöneutveckling. Detta betyder dock inte att lönebildningen fungerar väl. Snarare är det så att företagens lönekostnader fortfarande ökar i en för snabb takt och att de lokala och individuella inslagen behöver ökas ytterligare.

9 Löner i näringslivet KÄLLOR OCH FAKTA OM STATISTIKEN Det statistiska materialet avseende lönenivåer och utvecklingstal är hämtat från s lönestatistik. Detta är samma statistik som utgör den officiella lönestatistiken avseende företag som är medlemmar i. Statistiken avser löner för hel- och deltidsanställda mellan 18 och 64 år. För tjänstemän är lönebegreppet genomgående summan av fast kontant månadslön, naturaförmåner och genomsnittligt värde av prestationslön (provision, tantiem o dyl). Löneutvecklingen för tjänstemän redovisas som ett s k SÅYA-tal (Standardräkning, Ålder, Yrke, Arbetstid). Hänsyn tas då till ändringar i ålders- och yrkessammansättningen samt förändringar i den ordinarie veckoarbetstidens längd så att dessa struktureffekter inte mäts som lönenivåförändringar. För arbetare baseras löneutvecklingstalen på summan av tid- och prestationslön (T+P). I lönenivåtalen inkluderas även skift- och obtillägg samt helglön (T+P+S+H). Vinstandelar ingår inte i den redovisade statistiken var mätperioden andra kvartalet för arbetare och augusti månad för tjänstemän. Från och med statistiken avseende 1998 används en enhetlig mätperiod för båda personalkategorierna. Mellan 1998 och 2000 användes månaderna september och oktober som mätperiod. Från och med år 2001 används september månad. Bortfallet, mätt i antal individer, i 2004 års statistik var cirka 15 procent. Uppgifter om inflation och kommunalskatter är hämtat från Uppgifter om statsskatt och brytpunkter för statsskatt är hämtat från

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004 Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt

Läs mer

Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2006

Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2006 Löner i näringslivet 2005 Björn Lindgren april 2006 Löner i näringslivet 2005 1 Förord Löner och arbetskraftskostnader svarar för en mycket stor del av företagens totala kostnader. Samtidigt utgör lön

Läs mer

Löneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4

Löneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4 Cirkulär Nr 3 Februari 2014 Slutresultat från lönestatistiken 2013 Lönestatistiken avseende september 2013 är nu färdigbearbetad. I nedanstående tabeller och diagram redovisas huvudresultaten för arbetare

Läs mer

Lönerapport 2011 Augusti 2012

Lönerapport 2011 Augusti 2012 Lönerapport 2011 Augusti 2012 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 2011 men innehåller även jämförelser med tidigare år.

Läs mer

Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011

Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011 Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI 2012 Övergripande lönestatistik avseende september 2011 Inledning 2 1. Inledning samlar in och sammanställer lönestatistik på uppdrag av medlemsorganisationerna.

Läs mer

Arbetare, totalt 4,4 2,7 2,1 3,1 9,6

Arbetare, totalt 4,4 2,7 2,1 3,1 9,6 MEDLEMSINFORMATION 6/11 April 2011 Stoppmöbelindustriavtalet Slutresultat från lönestatistiken 2010 - reviderat Lönestatistiken avseende september 2010 är nu färdigbearbetad. I nedanstående tabeller och

Läs mer

Lönerapport 2010 Juli 2011

Lönerapport 2010 Juli 2011 Lönerapport 21 Juli 211 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 21 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009 VD-löner 28 en statistisk redovisning Mars 29 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 55 medlemsföretag. Drygt två av tre företag är mindre, ägarledda företag med färre än

Läs mer

Innehåll. tjänstemännens semesterstandard. förord 2. statistikens uppbyggnad 3

Innehåll. tjänstemännens semesterstandard. förord 2. statistikens uppbyggnad 3 Innehåll 1 Innehåll förord 2 statistikens uppbyggnad 3 löner 25 4 8 lönekostnader 25 4 5 spridning av löneutvecklingen 24 25 6 lön per skiftform 25 7 8 löneutveckling, bnp och kpi 9 16 löne- och arbetskraftskostnadsutveckling

Läs mer

Övergripande lönestatistik avseende september 2014

Övergripande lönestatistik avseende september 2014 www.svensktnaringsliv.se MARS 2015 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Fakta om löner i våra medlemsföretag Arkitektkopia AB, Bromma, 2015 Övergripande lönestatistik avseende september

Läs mer

Stockholm i april Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice. Svenskt Näringsliv

Stockholm i april Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice. Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv arbetar för att det skapas goda förutsättningar för tillväxt så att Sverige åter kan bli ett av världens rikaste länder. Vi tror att hög tillväxt är bra såväl för företag, företagare

Läs mer

Lönerapport 2008 Maj 2009

Lönerapport 2008 Maj 2009 Lönerapport 28 Maj 29 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 28 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer

Fakta om löner och arbetstider 2014

Fakta om löner och arbetstider 2014 MAJ 214 Fakta om löner och arbetstider 214 KAPITLETS NAMN 5 Fakta om löner och arbetstider 214 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell,

Läs mer

Fakta om löner och arbetstider 2013

Fakta om löner och arbetstider 2013 Maj 213 Fakta om löner och arbetstider 213 Kapitlets namn 5 Fakta om löner och arbetstider 213 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell,

Läs mer

Stockholm i april Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice. Svenskt Näringsliv

Stockholm i april Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice. Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv arbetar för att det skapas goda förutsättningar för tillväxt så att Sverige åter kan bli ett av världens rikaste länder. Vi tror att hög tillväxt är bra såväl för företag, företagare

Läs mer

VD-löner 2009. Mars 2010

VD-löner 2009. Mars 2010 VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är

Läs mer

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Av Industriavtalet framgår att industrins parter samarbetar för att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Det innebär att

Läs mer

VD-löner April 2011

VD-löner April 2011 VD-löner 2010 April 2011 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 60 000 medlemsföretag. Omkring 40 000 företag är mindre, ägarledda företag med färre än 10 anställda. Ersättningen

Läs mer

Fakta om Löner och Arbetstider 2012

Fakta om Löner och Arbetstider 2012 MAJ 212 Fakta om Löner och Arbetstider 212 KAPITLETS NAMN 3 Fakta om Löner och Arbetstider 212 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell,

Läs mer

Fakta om löner och arbetstider 2015

Fakta om löner och arbetstider 2015 MAJ 215 Fakta om löner och arbetstider 215 KAPITLETS NAMN 7 Fakta om löner och arbetstider 215 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Krister B Andersson,

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Kvinnliga chefer inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag

Kvinnliga chefer inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag 2010-07-02 Sammanställt av Kajsa Lindell Kvinnliga inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag en i näringslivet fortsätter att öka. Även om andelen kvinnor inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag har varit

Läs mer

Avtalsextra 12 juni 2012

Avtalsextra 12 juni 2012 Avtalsextra 12 juni 2012 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade efter medling ett nytt kollektivavtal den 10 juni 2012. Nedan finns en sammanfattning av avtalet. - avtalsperioden är

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2003 till september 2004 Löneutveckling till följd av RALS 2002-2004 2005-05--25 0505-0450-21 2 Innehåll Förord 5 Det statliga avtalsområdet

Läs mer

Löneutveckling på det statliga området

Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling på det statliga området Den första lönerevisionen i RALS 2007 2010 Dnr 0906-0314-21 Rapportserie 2009:2 Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket 2009 Löneutveckling på det statliga området Den

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Löner i privat sektor, mars 2007

Löner i privat sektor, mars 2007 Löner i privat sektor, mars 2007 Krister B Andersson Maj 2007 Sammanfattning Innehåll 1 Innehåll Sidan SAMMANFATTNING GENOMSNITTLIG LÖN OCH LÖNEUTVECKLING SAMT ÖVERTID...2 ALLMÄN KOMMENTAR...2 GENOMSNITTSLÖNER

Läs mer

april 2013 Fakta om VD-löner avseende 2012

april 2013 Fakta om VD-löner avseende 2012 april 2013 Fakta om VD-löner avseende 2012 Stor spridning av VD-lönerna Svenskt Näringsliv har cirka 60 000 medlemsföretag. Omkring 40 000 företag är mindre, ägarledda företag med färre än 10 anställda.

Läs mer

Fakta om löner i våra medlemsföretag

Fakta om löner i våra medlemsföretag JANUARI 2014 KAJSA LINDELL Fakta om löner i våra medlemsföretag Övergripande lönestatistik avseende september 2013 Innehåll 1. Inledning...2 2. Lönenivåer 2013...3 3. Löneutveckling....4 4. Lönespridning

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

LÖNER/AVTAL. Lönerapport år 2011. Löner och löneutveckling år 2000 2010 efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten

LÖNER/AVTAL. Lönerapport år 2011. Löner och löneutveckling år 2000 2010 efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten LÖNER/AVTAL Lönerapport år 2011 Löner och löneutveckling år 2000 2010 efter klass och kön Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning...2 1 Löner och löneutveckling år 2010....4

Läs mer

Nästa år kommer löneavtal för en stor

Nästa år kommer löneavtal för en stor Avtalsrörelsen 7 Nästa år kommer löneavtal för en stor del av den svenska arbetsmarknaden att omförhandlas. Löneökningarna påverkar hur kostnader och priser utvecklas i ekonomin. Därför är bedömningen

Läs mer

INFLATIONSRAPPORT 2002:2

INFLATIONSRAPPORT 2002:2 LÖNESTATISTIK OCH UPPDATERING AV AVTALSLÄGET VÅREN I denna ruta ges en redogörelse av en del av den statistik över löner och arbetskraftskostnader som finns tillgänglig. Rutan innehåller också en beskrivning

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2011 - september 2012 Avtalsperioden 2010-2012 Rapportserie 2013:5 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden

Läs mer

Löner för industriarbetare i olika länder

Löner för industriarbetare i olika länder LÖNER/AVTAL Löner för industriarbetare i olika länder Löner och löneutveckling år 2000 2008 för industriarbetare i 33 länder Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 =

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige 2013 års lönestatistik Ingenjörer bidrar till snabb utveckling och hög tillväxt hos sina arbetsgivare det ska märkas på lönen. Sverige är beroende av kompetenta

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem

PRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem PRESSMEDDELANDE För ytterligare upplysningar, kontakta: Gunilla Hansén-Larson tfn 08-700 14 61, 070-514 61 00, Elisabet Sundén Ingeström, tfn 08-700 14 05 22 maj 2002 Osakliga löneskillnader ett överdrivet

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling till följd av RALS 2007-2010 under statistikperioden september 2007 september 2010 Rapportserie 2011:6 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det

Läs mer

Avtalsextra 23 maj 2013

Avtalsextra 23 maj 2013 Avtalsextra 23 maj 2013 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade den 16 maj 2013 ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2013 30 april 2016, vilket motsvarar 35 månader. Båda parter

Läs mer

Arbetskraftskostnadsundersökning år 2012

Arbetskraftskostnadsundersökning år 2012 Löner och arbetskraftskostnader 2014 Arbetskraftskostnadsundersökning år 2012 Kostnaden för arbetad timme 3 euro för arbetsgivaren år 2012 Enligt de preliminära uppgifterna i Statistikcentralens arbetskraftskostnadsundersökning

Läs mer

Avtalsextra 23 maj 2013

Avtalsextra 23 maj 2013 Avtalsextra 23 maj 2013 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade den 16 maj 2013 ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2013 30 april 2016, vilket motsvarar 35 månader. Båda parter

Läs mer

Fakta om löner - löneutveckling

Fakta om löner - löneutveckling 2012-06-05 Fakta om löner - löneutveckling Löneutveckling i ekonomin t o m mars 2012 1 Fakta om löneutveckling mars 2012. Rapport över löneutveckling baserat på statistik från Medlingsinstitutet/SCB. Löneutvecklingstalen

Läs mer

Anvisningar till KFS lönestatistik och till SCB med Excel- Senaste datum för leverans till KFS är 2015-11-14

Anvisningar till KFS lönestatistik och till SCB med Excel- Senaste datum för leverans till KFS är 2015-11-14 mall Anvisningar till KFS lönestatistik och till SCB med Excel- Arbetsgivaren skall samråda med arbetstagarorganisationerna om hur samarbetet med yrkesindelningen, klassificeringen, ska gå till. Arbetsgivaren

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

Modell för löneökningar

Modell för löneökningar Lönebildningsrapporten 13 35 FÖRDJUPNING Modell för löneökningar I denna fördjupning redovisas och analyseras en modell för löneökningar. De centralt avtalade löneökningarna förklarar en stor del av den

Läs mer

Bakgrund Visitas avtalsyrkanden

Bakgrund Visitas avtalsyrkanden Bakgrund Visitas avtalsyrkanden BAKGRUND VISITAS AVTALSYRKANDEN Lönesättningen är ett mycket viktigt verktyg för arbetsgivarna i besöksnäringen för kunna att utveckla sin verksamhet. För att förbättra

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

MASKINFÖRARAVTALET - SÄRSKILDA LÖNETILLÄGG 2014

MASKINFÖRARAVTALET - SÄRSKILDA LÖNETILLÄGG 2014 MASKINFÖRARAVTALET - SÄRSKILDA LÖNETILLÄGG 2014 Beräkning av särskilda lönetillägg år 2014 Fr. o m det intjänandeår/semesterår som startar 2014 sker beräkningen av särskilda tillägg enligt Maskinföraravtalet

Läs mer

MER PENSION FÖR PENGARNA EFFEKTEN AV TRE UPPHANDLINGAR

MER PENSION FÖR PENGARNA EFFEKTEN AV TRE UPPHANDLINGAR MER PENSION FÖR PENGARNA EFFEKTEN AV TRE UPPHANDLINGAR Fondavgifterna inom tjänstepensionen ITP åren 2005 2014, jämfört med fondavgifterna på den öppna marknaden 1 INNEHÅLL SAMMANFATTNING...3 MER PENSION

Läs mer

Från avtalsrörelse till arbetskostnad

Från avtalsrörelse till arbetskostnad Avtalsrörelsen 2010 och arbetsmarknaden 2010 2012 37 FÖRDJUPNING Från avtalsrörelse till arbetskostnad Denna fördjupning redogör för Konjunkturinstitutets syn på vilka faktorer som påverkar den viktiga

Läs mer

Anvisningar till KFS Lönestatistik och SCB:s lönestrukturstatistik 2014 (Excel-mall)

Anvisningar till KFS Lönestatistik och SCB:s lönestrukturstatistik 2014 (Excel-mall) 1 (5) Anvisningar till KFS Lönestatistik och SCB:s lönestrukturstatistik 2014 (Excel-mall) Lönestatistiken avser löneläget 1 september - 30 september 2014. Insamlingen är databaserad och skall levereras

Läs mer

Anvisningar för inrapportering av lönestatistik Personlig assistans Hälsa, vård och övrig omsorg (HVO)

Anvisningar för inrapportering av lönestatistik Personlig assistans Hälsa, vård och övrig omsorg (HVO) Anvisningar för inrapportering av lönestatistik Personlig assistans Hälsa, vård och övrig omsorg (HVO) Om Ni är tveksam angående redovisningen kontakta: KFO supporten, telefon: 08-697 40 36 eller kfo@aon.se

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Ekonomi-SKOP Företagens löneförväntningar, 29 februari kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Ekonomi-SKOP Företagens löneförväntningar, 29 februari kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker Ekonomi-SKOP, - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Stabilt nedåtriktad trend för företagens löneförväntningar - SKOP:s förväntansindex når ny bottennivå - En oritet räknar med oförändrad eller långsame

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Kalmar kommun...4 Manligt

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1998 till september 1999 FÖRORD I januari 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt sätt, ut en enkät till samtliga

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Sveriges Ingenjörers chefslönestatistik

Sveriges Ingenjörers chefslönestatistik Sveriges Ingenjörers chefslönestatistik 2 Sveriges Ingenjörers chefslönestatistik Innehåll De höga krav som följer med chefskapet ska synas på lönen... 3 Chefslönestatistik... 4 Saco Lönesök även för dig

Läs mer

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

Att tänka på ifall man vill löneväxla

Att tänka på ifall man vill löneväxla Löneväxling 1 2 Löneväxling Löneväxling, eller löneavstående, innebär att man avstår från en del av den framtida löneutbetalningen eller en kommande löneökning för att istället erhålla någon annan erbjuden

Läs mer

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001 2002 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden

Läs mer

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013 Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Ordlista om lönebildning

Ordlista om lönebildning Ordlista om lönebildning ORDLISTA Ackordslön Lön vars storlek avgörs av hur många enheter individen eller gruppen producerar. Olika former av ackordslön är rakt ackord (enbart ackordslön) och blandackord

Läs mer

Ditt ansvar ska synas på lönen

Ditt ansvar ska synas på lönen Din chefslön 2015 2 Ditt ansvar ska synas på lönen Att vara chef kan vara det roligaste och mest utvecklande du gör i ditt arbetsliv, men det kan också vara tufft och innebära stora utmaningar. Du ska

Läs mer

Lönestrukturstatistik 2009

Lönestrukturstatistik 2009 Löner och arbetskraftskostnader 2010 Lönestrukturstatistik 2009 Utbildningens inverkan på lönen störst bland löntagare inom kommunsektorn år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över lönestrukturer

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 FÖRORD I februari 1999 skickade Arbetsgivarverket ut en enkät till samtliga myndigheter med fler

Läs mer

Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2010?

Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2010? Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2010? Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2010? 2 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet

Läs mer

VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT

VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften

Läs mer

Stolpe ut låglönesatsningar i jakt på en målgrupp

Stolpe ut låglönesatsningar i jakt på en målgrupp Stolpe ut låglönesatsningar i jakt på en målgrupp Innehåll 1. Inledning 2. Resultat i korthet 3. Syfte och metod 4. Resultat 5. Avslutande kommentarer 1. Inledning Tonläget i debatten om kollektivavtal

Läs mer

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Ditt ansvar ska synas på lönen

Ditt ansvar ska synas på lönen Din chefslön 2016 2 Ditt ansvar ska synas på lönen Att vara chef kan vara det roligaste och mest utvecklande du gör i ditt arbetsliv, men det kan också vara tufft och innebära stora utmaningar. Du ska

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...

Läs mer

TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING

TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING EN ANALYS AV INDUSTRINS KOSTNADSLÄGE OCH KONKURRENSKRAFT EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA OCH TEKNIKFÖRETAGEN EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA

Läs mer

Instruktioner. Vad ska redovisas? Vilka ska ingå i löneredovisningen? Vilka ska inte ingå i löneredovisningen? Tänk på att

Instruktioner. Vad ska redovisas? Vilka ska ingå i löneredovisningen? Vilka ska inte ingå i löneredovisningen? Tänk på att Instruktioner Konjunkturstatistik, löner för privat sektor Vad ska redovisas? Statistikrapporteringen ska ske summerat för hela företaget/ angivna arbetsställen varje månad. Redovisningsindelningen framgår

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Uppsala kommun... 4 Manligt

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Resultaten redovisas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen åt Den Nya Välfärden är Örjan Hultåker.

Resultaten redovisas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen åt Den Nya Välfärden är Örjan Hultåker. Rapport till om arbetsgivaravgifter SKOP gör regelbundna undersökningar bland företag med minst en anställd (företags-skop). I intervjuades 600 företagare/företagsledare i företags-skop om hur de skulle

Läs mer

KVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE

KVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE KVINNOR HAR 3 500 KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE 2 Sammanfattning OFÖRKLARADE LÖNESKILLNADER MELLAN KÖNEN INOM JUSEKS MEDLEMSGRUPPER

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

LÖNESTATISTIK 2015 SVERIGES FARMACEUTER

LÖNESTATISTIK 2015 SVERIGES FARMACEUTER LÖNESTATISTIK 2015 SVERIGES FARMACEUTER LÖNESTATISTIK FÖR FARMACEUTER Här kommer 2015 års lönestatistik för farmaceuter. Fortfarande är vår statistik unik på så sätt att den ger möjlighet till överblick

Läs mer

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun Rutiner Rutiner inför löneöversyn Enköpings kommun Hela kommunen har en gemensam lönepolitik och den lönepolitiken ska vara känd bland såväl chefer som medarbetare i hela organisationen. Det ska vara en

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Lönerevision 2015 Enligt det avtal som Livsmedelsföretagen träffat med Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) ska företagen genomföra lönerevision per den 1 april 2015.

Läs mer

Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V)

Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V) Kommittémotion V333 Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V) Medlingsinstitutets uppdrag 1 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Medlingsinstitutets

Läs mer

GEMENSAMMA AVTALSKRAV Avtal 2017

GEMENSAMMA AVTALSKRAV Avtal 2017 GEMENSAMMA AVTALSKRAV Avtal 2017 Till Teknikföretagen/Teknikarbetsgivarna IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen framställer härmed sina gemensamma krav på prolongering av gällande avtal med följande

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - utvecklin av pensionsskulden inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

2015-12-04. 5.1 Månadstabellen... 5 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 6. 6.1 Grundavdrag...

2015-12-04. 5.1 Månadstabellen... 5 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 6. 6.1 Grundavdrag... *Skatteverket 1(21) Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner... 3 4 Tabellernas indelning i avlöningsperioder... 5

Läs mer