Fakta om Löner och Arbetstider 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakta om Löner och Arbetstider 2012"

Transkript

1 MAJ 212 Fakta om Löner och Arbetstider 212 KAPITLETS NAMN 3

2 Fakta om Löner och Arbetstider 212 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell, redaktör Tommy Björk Kjell Frykhammar Pär Lundqvist Karin Stenberg Svenskt Näringsliv, telefon För beställning av ytterligare exemplar av denna publikation, kontakta Svenskt Näringslivs förlagsservice telefon 2-72 eller

3 Innehåll Fakta om löner och arbetstider 212 Tema: Unga på arbetsmarknaden 3 1. Löneutveckling, BNP och KPI 9 2. Lönespridning Löner och löneformer Löneavtalens utveckling Konflikter Arbetsgivaravgifter och premier till avtalsförsäkringar Internationella löner och arbetskraftskostnader Arbetstid och semester Tidsanvändning och frånvaro Arbetsmarknadens struktur 55 Källor 63 1

4 Fakta om löner och arbetstider 212 Löner och arbetstider är ständigt aktuella frågor såväl i det enskilda företaget som i samhällsdebatten. Det är frågor som hör till företagandets vardag samtidigt som de ofta påverkas eller regleras av viktiga aktörer utanför företaget i kollektivavtalen eller genom politiska beslut. Svenskt Näringsliv verkar för att det finns goda förutsättningar för företagande och tillväxt i Sverige. Det är viktigt för våra möjligheter till långsiktig tillväxt att frågor om löner och arbetstider kan ges företagsanpassade lösningar. Därför är dessa frågor viktiga i samhällsdebatten och det fi nns ett stort behov av aktuella och relevanta fakta. I Fakta om löner och arbetstider 212 ger vi en översiktlig bild av löner, arbetskraftskostnader, arbets tider m.m. Huvuddelen av uppgifterna baseras på lönestatistik som samlas in av Svenskt Näringsliv. Faktasamlingen är avsedd för alla som behöver lättillgängliga uppgifter om löneoch arbetstidsfrågor som till exempel företag, anställda, näringslivsorganisationer, fackföreningar, politiker, journalister, lärare och studerande. Vår förhoppning är att Fakta om löner och arbetstider 212 ska bidra till konkretion och nytta och samtidigt stimulera till diskussion. Skriften utkommer årligen och finns både i tryckt form och i en interaktiv version på där även data och diagram kan laddas ned. Stockholm i maj 212 Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice Svenskt Näringsliv

5 Tema: Unga på arbetsmarknaden Det finns drygt 1,24 miljoner unga i åldersgruppen år, det motsvarar 18 procent av den arbetsföra befolkningen i åldern år. Omkring hälften befinner sig i arbetskraften, och av dem är drygt tre av fyra sysselsatta. De flesta sysselsatta är tidsbegränsat anställda (56 procent) eller fast anställda (41 procent). Endast 2 procent av de unga är företagare. Av de unga anställda arbetar majoriteten, personer eller 81 procent, inom den privata sektorn. Figur.1 Antal personer i åldern år Procenttalet i varje box anger andelen av antalet personer i boxen ovanför. Andelen unga i åldern år är 18 procent av befolkningen år. Samtliga uppgifter avser 211. Unga i befolkningen år (18 procent) I arbetskraften (52 procent) Ej i arbetskraften 1) (48 procent) Sysselsatta 52 8 (77 procent) Arbetslösa (23 procent) Anställda 49 4 (98 procent) Företagare och medhjälpande familjemedlem 12 5 (2 procent) Heltidsstuderande 2) 67 (45 procent) Övriga arbetslösa 82 3 (55 procent) Anställda i privat sektor (81 procent) Anställda i statlig sektor 1 5 (2 procent) Anställda i kommunal sektor 72 2 (15 procent) Fast anställda 3) (47 procent) Tidsbegränsat anställda 4) 21 5 (53 procent) Fast anställda 3) 4 4 (42 procent) Tidsbegränsat anställda 4) 6 1 (58 procent) Fast anställda 3) 13 3 (18 procent) Tidsbegränsat anställda 4) 58 9 (82 procent) 1) Ej i arbetskraften omfattar studerande (8 procent), 68 4 unga som velat och kunnat arbeta under referensveckan (12 procent), 26 1 unga som inte velat arbeta (annat skäl än sjuk eller studerande), 16 1 unga som velat men ej kunnat (3 procent) samt 9 8 unga som var sjuka (2 procent). 2) Heltidsstuderande som har sökt arbete. Heltidsstuderande som inte har eller har sökt arbete finns i gruppen Ej i arbetskraften. 3) Fast anställda omfattar personer med tillsvidareanställning. 4) Tidsbegränsat anställda omfattar personer med vikariat, anställningsstöd, säsongsarbete, provanställning, överenskommen visstidsanställning m.m. Källa: SCB Unga på arbetsmarknaden 3

6 Andelen unga medarbetare i respektive sektor var 211 omkring 81 procent i den privata sektorn, 15 procent i den kommunala sektorn och 2 procent i den statliga sektorn. Andelen unga i de olika sektorerna har varit relativt konstant de senaste åren. Diagram.1 Antal anställda år per sektor Diagram.2 Andel anställda år av samtliga anställda år 1 5 Procent statlig kommunal privat Källa: SCB Var finns unga i Svenskt Näringslivs medlemsföretag? Unga finns inom alla näringsgrenar inom den privata sektorn. Inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag finns de flesta unga inom handel, hotell och restaurang samt service. Unga arbetare (18-24 år) arbetar framför allt inom handel, hotell och restaurang (35 procent) och inom service (25 procent). Unga tjänstemän (18-24 år) arbetar framför allt inom service (9 procent). Om man utvidgar begreppet unga till år är andelen unga 43 procent bland arbetare och 27 procent bland tjänstemän. En förklaring till att antalet unga tjänstemän år är relativt få är att tjänstemän oftast har en längre akademisk utbildning och därmed kommer ut på arbetsmarknaden vid en senare ålder än vad arbetare gör. Tabell.1 Unga i Svenskt Näringslivs medlemsföretag Näringsgren Arbetare Tjänstemän Andel Andel Andel Andel unga unga unga unga år år år år år år år år år år Industri % 29% % 18% Byggnadsverksamhet % 38% % 23% Handel, hotell och restaurang % 64% % 31% Transporter % 29% % 23% Jord- och skogsbruk % 39% % 22% Service % 52% % 33% Samtliga % 43% % 27% 4 Unga på arbetsmarknaden

7 Ingångslöner för unga För unga arbetare i åldern år var ingångslönen 21 4 kr år 211. För övriga var lönen 24 9 kr. Detta ger en löneskillnad på 3 5 kr. Ingångslönen för unga arbetare är 86 procent av medianlönen för övriga. Denna andel varierar mellan som lägst 78 procent inom byggnadsverksamheten och som högst 96 procent inom transportverksamheten. BAKGRUNDSINFORMATION Ingångslön definieras här som den lön unga år har och som fanns med för första gången i lönestatistiken avseende september 211. Tabell.2 Ingångslön (median) för unga arbetare år jämfört med medianlön för övriga per näringsgren Ingångslön Medianlön Differens, Arbetare Nya år Övriga år Nya i procent av Övriga Differens i kronor Industri % 3 8 Byggnadsverksamhet % 6 4 Handel, hotell o restaurang % 2 7 Transporter % 1 Jord- och skogsbruk % 3 3 Service % 1 8 Samtliga % 3 5 Diagram.3 Ingångslön (median) för unga arbetare år jämfört med medianlön för övriga per näringsgren 4 35 Ingångslön Nya år Medianlön Övriga år Industri (85%) Byggnadsverksamhet (78%) Handel, hotell och restaurang (89%) Transporter (96%) Jord- och skogsbruk (85%) Service (92%) Procenttalen anger hur stor andel ingångslönen utgör i förhållande till medianlönen Unga på arbetsmarknaden 5

8 För unga tjänstemän i åldern år var ingångslönen 19 4 kr år 211. För övriga var lönen 31 5 kr. Detta ger en löneskillnad på 12 1 kr. Ingångslönen för unga tjänstemän är 62 procent av medianlönen för övriga. Denna andel varierar mellan som lägst 61 procent inom industrin och som högst 69 procent inom transportverksamheten. Tabell.3 Ingångslön (median) för unga tjänstemän år jämfört med medianlön för övriga per näringsgren Ingångslön Medianlön Differens, Tjänstemän Nya år Övriga år Nya i procent av Övriga Differens i kronor Industri % 14 Byggnadsverksamhet % 11 5 Handel, hotell o restaurang % 9 6 Transporter % 9 3 Jord- och skogsbruk % 12 8 Service % 9 4 Samtliga % 12 1 Diagram.4 Ingångslön (median) för unga tjänstemän år jämfört med medianlön för övriga per näringsgren Ingångslön Nya år Medianlön Övriga år Industri (61%) Byggnadsverksamhet (67%) Handel, hotell och restaurang (68%) Transporter (69%) Jord- och skogsbruk (6%) Service (67%) Procenttalen anger hur stor andel ingångslönen utgör i förhållande till medianlönen Ungdomsyrken I de yrken som är vanligast förekommande bland ungdomar är det i de flesta fall mycket liten skillnad mellan ingångslönen för unga jämfört med medianlönen för äldre. Det yrke där det finns flest unga i åldern år är försäljare inom fackhandeln. Där är ingångslönen (median) 22 6 kr, medan den är 24 6 kr för övriga. De ungas ingångslön motsvarar 92 procent av de övrigas medianlön, vilket innebär en skillnad på 2 kr. Skillnaden varierar mellan 95 procent (för hotell- och kontorsstädare) och 68 procent (för övrig kontorspersonal), vilket motsvarar en differens mellan ingångslön och medianlön på mellan 1 kr och 8 4 kr. 6 Unga på arbetsmarknaden

9 Tabell.4 De tio vanligaste yrkesgrupperna bland unga år Ingångslön Medianlön Differens, Vanligaste ungdomsyrken Nya år Övriga år Nya i procent av Övriga Differens i kronor 9122 Hotell- och kontorsstädare m.fl % Försäljare, dagligvaror % Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl % Försäljare, fackhandel % Hovmästare, servitörer och bartendrar % Köks- och restaurangbiträden % Handpaketerare och andra fabriksarbetare % Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl % Lagerassistenter m.fl % Övrig kontorspersonal % 8 4 Den 4-siffriga koden framför varje yrke är den yrkeskod som avses (enligt SSYK 96). Diagram.5 Ingångslön (median) för unga år jämfört med medianlön för övriga i de 1 vanligaste yrkena för unga 3 Ingångslön Medianlön Hotell- och kontorsstädare m.fl. (95 %) 5221 Försäljare, dagligvaror (95 %) 4211 Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl. (93 %) 5222 Försäljare, fackhandel (92 %) 5123 Hovmästare, servitörer och bartendrar (91 %) 913 Köks- och restaurangbiträden (9 %) 932 Handpaketerare och andra fabriksarbetare (89 %) 5133 Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. (87 %) 4131 Lagerassistenter m.fl. (86 %) 419 Övrig kontorspersonal (68 %) Den 4-siffriga koden framför varje yrke är den yrkeskod som avses (enligt SSYK 96). Yrkena är sorterade efter hur stor andel ingångslönen utgör av medianlönen för respektive yrke. Unga på arbetsmarknaden 7

10 Löneutveckling Att ungdomar, som oftast inte har någon längre arbetslivserfarenhet, kommer in på en lägre lön än äldre som har varit längre på arbetsmarknaden är naturligt. För en arbetsgivare som ska anställa en person är det förenat med en viss utbildnings- och/eller handledningskostnad för att få den nye i arbete. Även om unga oftast startar på en lägre lön har de också en mycket bättre löneutveckling än äldre som nyanställs. För arbetare som var mellan 18 och 24 år 28 och nya på jobbet inom byggnadsverksamheten så har löneutvecklingen fram till 211 varit 25 procent. För en äldre person i åldern år har löneutvecklingen varit 9 procent. Det kan framför allt förklaras med att unga ofta kommer in som lärlingar på byggen och därmed har en lägre lön. När de sedan får alltmer arbetslivserfarenhet ökar lönen ganska snabbt. Inom transportsektorn är skillnaden mellan löneutvecklingen för en ung och en äldre inte lika stor. Unga nyanställda har haft en löneutveckling på 12 procent och äldre nyanställda 1 procent. Anledningen är den sammanpressade lönestrukturen som finns inom transportverksamheten. Diagram.6 Löneutveckling för nyanställda arbetare per näringsgren Procent % år år 21% 2 18% 19% 15 16% 14% 11% 12% 1 9% 9% 1% 9% 5 Industri Byggnadsverksamhet Handel, hotell och restaurang Transporter Jord- och skogsbruk Service För tjänstemän som var mellan 18 och 24 år 28 och nya på jobbet inom service så har löneutvecklingen fram till 211 varit 25 procent. För en äldre person i åldern år har löneutvecklingen varit 15 procent. Diagram.7 Löneutveckling för nyanställda tjänstemän per näringsgren Procent % 24% år år 25% % 16% 19% 13% 18% 12% 15% 15% 1 5 Industri Byggnadsverksamhet Handel, hotell och restaurang Transporter *Antalet nyanställda unga tjänstemän inom jord- och skogsbruk är för få för att kunna redovisas. Jord- och skogsbruk* Service 8 Unga på arbetsmarknaden

11 1. Löneutveckling, BNP och KPI Anställdas löner och sociala avgifter och därmed företagens löne- och arbetskraftskostnader revideras varje år. Löneökningar innebär inte alltid att det går att köpa mer för pengarna eftersom prisutvecklingen i nverkar på köpkraften. Löne- och arbetskraftskostnadsutveckling Den årliga löneökningstakten för arbetare och tjänstemän växlade ned från mellan 6 och 12 procent under 197- och 198-talet till mellan 2 och 6 procent under 199- och 2-talet. Tidigare var det inte ovanligt med löneökningar på mer än 1 procent och 1975 ökade tjänstemännens löner med närmare 19 procent. De senaste tio åren har löneökningarna varit mellan 2,5 och 4,5 procent. Samtidigt som den nominella löneutvecklingen växlade ned under 199-talet gjorde också inflationen det. Den reala löneutvecklingen har därför utvecklats betydligt mer stabilt under de senaste 18 åren. Mellan 1977 och 1983 var den reala löneutvecklingen negativ för både arbetare och tjänstemän liksom under några år i början av 199-talet. Det är således inte så att höga nominella löneökningar ger höga reallöneökningar. Över tid tycks det motsatta förhållandet stämma bättre. De sociala kostnaderna för arbetare har under ett antal år varit nedsatta till följd av att premierna subventioneras via överskottsmedel i de kollektivavtalade försäkringssystemen. Diagram 1.1 Löneutveckling Procent År Arbetare Tjänstemän BNP KPI och SCB Tabell 1.1 Arbetskraftskostnadsutveckling i procent Arbetare Tjänstemän BNP KPI Sociala Sociala Löneutveckling kostnader Totalt Löneutveckling kostnader Totalt 2 2,9, 2,9 5,4 1,1 6,2 4,5 1, 21 4,4,4 4,1 4,4 1,3 5,3 1,3 2,4 22 3,2, 3,2 3,7,6 3,3 2,5 2,2 23 3,4 1, 4,2 2,4 2,4 4, 2,3 1,9 24 2,7,1 2,6 3,8,1 3,9 4,2,4 25 3,2,7 2,7 3,1,2 3, 3,2,5 26 3,1 4,7,4 2,4, 2,4 4,3 1,4 27 3,7 4,7 7,4 3,3,3 3,1 3,3 2,2 28 4,4,8 3,8 3,6 7, 1,2,6 3,4 29 2,7 1,7 1,5 2,8 4,9 6,3 5,,3 21 2,1, 2,1 2,3, 2,3 6,1 1, ,4,5 2, 2,8,2 3, 3,9 2,6, Skatteverket och SCB Löneutveckling, BNP och KPI 9

12 BAKGRUNDSINFORMATION Utvecklingen i lön och arbetskraftskostnad kan mätas nominellt och realt. Den nominella utvecklingen är den faktiskt uppmätta. Den reala beräknas genom justering för genomsnittlig prisutveckling. På så vis ges en bild av hur mycket mer/ mindre den anställde faktiskt kan handla varor och tjänster för. I tabellen redovisas de totala ökningarna i arbetskraftskostnad, det vill säga löneökningar inklusive förändringar i sociala kostnader. Uppgifterna om sociala kostnader avser det förändrade avgiftsuttagets inverkan på de totala arbetskraftskostnaderna. Löneutvecklingstalen för arbetare t o m 1996/97 baserades på löneelementen TPSH och korrigerades med hänsyn till de avtalsmässiga höjningar som inträffat under andra halvåret respektive år. Eftersom en ny insamlingsperiod utan helgdagar används från och med 1998, beräknas löneutvecklingen från och med 1997/98 enbart på tid- och prestationslön. Diagram 1.2 Arbetskraftskostnad, årslön och reallön för arbetare Kronor Årslön Arbetskraftskostnad Reallön i 197 års priser År och SCB Sedan 197 har arbetarnas genomsnittliga löner ökat med över 1 procent och till följd av högre kostnadsökningar i lagstadgade och avtalade arbetsgivaravgifter har arbetskraftskostnaderna ökat med närmare 1 3 procent. Reallönen har under samma period ökat med 52 procent. Under vissa perioder har reallönen till och med minskat. Sedan 1994 har reallöneutvecklingen varit god, sammantaget har den ökat med 32 procent (räknat på total statistik). Tabell 1.2 Arbetare Arbetskrafts- Reallön i kostnad Årslön 197 års priser Arbetskrafts- Reallön i kostnad Årslön 197 års priser , Skatteverket och SCB BAKGRUNDSINFORMATION Uppgifterna avser arbetare i företag anslutna till Svenskt Näringsliv. Uppgifterna har inte strukturrensats och är därför inte fullt jämförbara med motsvarande uppgifter gällande tjänstemän. 1 Löneutveckling, BNP och KPI

13 Diagram 1.3 Arbetskraftskostnad, årslön och reallön för tjänstemän Kronor Årslön Arbetskraftskostnad Reallön i 197 års priser År och SCB Sedan 197 har tjänstemännens genomsnittliga löner ökat med mer än 1 1 procent men på grund av höjningar av lagstadgade och avtalade arbetsgivaravgifter har arbetskraftskostnaderna ökat med cirka 1 4 procent. Reallönen har under samma period ökat med 66 procent. Under vissa perioder har den till och med minskat. Nästan hela reallöneökningen, 55 procent, har därför tillkommit under de senaste 15 åren (beräknat på totalstatistik). Tabell 1.3 Tjänstemän Arbetskrafts- Reallön i kostnad Årslön 197 års priser Arbetskrafts- Reallön i kostnad Årslön 197 års priser , Skatteverket och SCB BAKGRUNDSINFORMATION Uppgifterna avser tjänstemän i företag anslutna till Svenskt Näringsliv Löneutveckling, BNP och KPI 11

14 Reallöneutveckling De genomsnittliga reallönerna har under de senaste 41 åren ökat med 52 procent för arbetare och 66 procent för tjänstemän. Utvecklingen har emellertid varit ryckig. Under vissa perioder har reallönen stigit kraftigt och under andra perioder har reallönen sjunkit. Denna utveckling kan delas in i fem perioder. 197 till och med 1976 ökade reallönerna för arbetare med över 21 procent. Därpå följde en period på sju år då reallönerna minskade med totalt drygt 12 procent. Åren 1984 till och med 1989 ökade sedan reallönerna igen, totalt med nästan 14 procent. Trots fem år med stigande reallön var reallönen ändå inte lika hög 1989 som den var Efter 1989 följde åter en period fram till 1994 med fallande reallön. Reallönetappet under denna period summerade till totalt fem procent. Efter 1995 har reallönen ökat varje år. År 29 var reallönen för en arbetare i genomsnitt 37 procent högre än vad den var Även för tjänstemän har reallönen utvecklats ömsom positivt och ömsom negativt fram till mitten av 199-talet. 197 till 1976 ökade reallönen med över 14 procent. Därpå följde sju år med sjunkande reallön, totalt med minus 14 procent. Därefter ökade reallönen med drygt 1 procent fram till och med 1989 för att sedan åter sjunka med en dryg procent fram till och med Efter 1995 har reallönen ökat med 56 procent. Diagram 1.4 Reallön för arbetare i 211 års priser Kronor per år År Diagram 1.5 Reallön för tjänstemän i 211 års priser Kronor per år År 12 Löneutveckling, BNP och KPI

15 En viktig slutsats som kan dras är att 197-, 198- och halva 199-talet präglades av att lönebildningen inte lyckades leverera reallöneökningar. Denna period sammanfaller med en period med höga nominella löneökningar, återkommande kostnadskriser i näringslivet, devalveringar av kronan, detaljstyrande centrala avtal med olika former av pris- och löneutvecklingsgarantier, hög inflation samt osäkerhet om den framtida inflationen. Lönebildningen omgärdas sedan början av 199-talet av en delvis annan kontext. Viktiga förutsättningar är numera rörlig växelkurs och självständig centralbank vilket har resulterat i låg och stabil inflation samt lägre nominella löneökningar. Lönebildningen har också decentraliserats genom att löneförhandlingar mellan centralorganisationerna helt har avskaffats och genom att förbundsavtalen ger större möjligheter för företagen att bestämma nivå på löneökningen och/eller fördelningen av löneökningen. Allt detta har sannolikt bidragit till att lönebildningen och reallönerna har utvecklats mer stabilt under de senaste 15 åren. En tjänsteman tjänar i genomsnitt 159 kr mer per år 211 än 1994 och en arbetare 8 kr mer, räknat i 211 års priser. Jämfört med 197 har tjänstemännens genomsnittliga köpkraft ökat med 178 kr och arbetarnas genomsnittliga köpkraft har ökat med 11 kr. Löneutveckling Fram till slutet av 198-talet var följsamheten i löneutveckling stor mellan olika grupper av tjänstemän och arbetare. I samband med övergången från centrala till förbundsvisa och lokala löneförhandlingar har följsamheten minskat något. Näringsgrenarnas förmåga att bära olika löneutveckling har nu en större betydelse. Löneutvecklingen påverkas nu i större utsträckning till exempel av konjunkturen inom byggbranschen och strukturella förändringar inom industrin. Diagram 1.6 Relativ löneutveckling för arbetare per näringsgren samt tjänstemän totalt, 1977 = index 1 Index År Industri Byggnadsverksamhet Handel, hotell o restaurang Transporter Service Tjänstemän Löneutveckling, BNP och KPI 13

16 Diagram 1.7 Relativ lönenivå för arbetare per näringsgren samt tjänstemän totalt Index År Industri Byggnadsverksamhet Handel, hotell o restaurang Transporter Service Tjänstemän Arbetare, hela Svenskt Näringsliv = 1 Diagram 1.8 Löneutvecklingen i absoluta tal (omräknat till timförtjänster) för arbetare per näringsgren samt tjänstemän totalt Kronor per timme Industri Byggnadsverksamhet Transporter Handel, hotell o restaurang Service Tjänstemän År BAKGRUNDSINFORMATION Uppgifterna avser anställda i företag anslutna till Svenskt Näringsliv. Uppgifterna avseende arbetare har inte strukturrensats och är därför inte fullt jämförbara med uppgifterna avseende tjänstemän. Lönebegreppet för arbetare är tid- och prestationslön samt skift-/obtillägg och helglön (T+P+S+H). Lönebegreppet för tjänstemän är fast månadslön, naturaförmåner samt genomsnittligt värde av prestationslön (provision, tantiem o dyl). 14 Löneutveckling, BNP och KPI

17 2. Lönespridning Lönernas nivåer speglar både företagens och marknadens värdering av olika roller och arbetsinsatser i företagen. Spridningen av lönerna är relativt låg i Sverige. För arbetare är lönestrukturen sammanpressad både inom och mellan åldrarna. För tjänstemän är lönespridningen större. Skatter och transfereringar gör att den verkliga spridningen har en än mer sammanpressad struktur. Lönespridning 211 Lönespridningen är störst inom den privata sektorn, särskilt bland tjänstemännen. Inom den offentliga sektorn är lönestrukturen mer sammanpressad. En förklaring är de stora homogena yrkesgrupper som finns i kommuner och landsting. Diagram 2.1 Lönefördelning inom privat och offentlig sektor 211 Antal individer Offentlig sektor Privat sektor Månadslön , Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarverket Diagram 2.2 Lönespridning i olika löneintervall Andel i procent Anställda i kommuner Arbetare inom Svenskt Näringsliv Anställda i staten Tjänstemän inom Svenskt Näringsliv Anställda i landsting Månadslön , Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarverket Lönespridning 15

18 Lönespridning i olika åldrar Lönestrukturen för arbetare är sammanpressad både inom och mellan åldrarna. För tjänstemän däremot är lönespridningen betydligt större bland de äldre än bland de yngre. Lönespridningen efter 51 års ålder är relativt jämn och svagt minskande. Tjänstemännen lönestruktur ligger i viss utsträckning omlott med arbetarnas. Samtidigt är tjänstemännens tionde percentil cirka 1 4 kr högre än arbetarnas och för medianen är skillnaden cirka 5 3 kr. Man kan alltså inte generellt tala om arbetare som en låglönegrupp och tjänstemän som en höglönegrupp. De stora skillnaderna återfinns i stället i de högre inkomstskikten i respektive grupp. Diagrammen visar enbart lönespridningen 211 och ger inte en bild av individuell löneutveckling över tid. Diagram 2.3 Lönespridning 211 för arbetare Kr/mån :e perc 5:e perc 9:e perc Ålder Diagram 2.4 Lönespridning 211 för tjänstemän Kr/mån :e perc 5:e perc 9:e perc Ålder 16 Lönespridning

19 Lönespridning Lönespridningen minskade för både arbetare och tjänstemän från 197 till 198. Under en period under början av 198-talet var spridningen oförändrad. För arbetare ökade därefter spridningen till och med år 28. Därefter har vi sett en minskad lönespridning för arbetare. För tjänstemän har lönespridningen ökat från början av 198-talet, framförallt i de högre löneskikten. Den minskade spridningen i de nedre löneskikten under början av 199-talet beror på att mer rutinbetonade och lågt betalda arbeten försvann i samband med de kraftiga rationaliseringarna. I och med stabiliseringen av arbetsmarknaden från 199-talets mitt har spridningen i de lägre skikten återgått till 1975 års nivå. Lönespridningen för tjänstemän har i stort varit oförändrad under 2-talet. Diagram 2.5 Lönespridning i Svenskt Näringslivs medlemsföretag Tjänstemän P1/P5 Tjänstemän P9/P5 Arbetare P1/P5 Arbetare P9/5 BAKGRUNDSINFORMATION Lönespridningen beräknas här som 1:e och 9:e percentillönen i relation till medianlönen för respektive grupp. Lönebegreppet för arbetare är tid- och prestationslön samt skift-/obtillägg och helglön (T+P+S+H). Lönebegreppet för tjänstemän är fast månadslön, naturaförmåner samt genomsnittligt värde av prestationslön (provision, tantiem o dyl). Lönespridning 17

20 Lönespridning före och efter skatt Lönespridningen är störst bland anställda med eftergymnasial utbildning. För övriga utbildningar är lönespridningen mindre än 16 kronor. Chefer och specialister har den största lönespridningen medan den för övriga arbeten är relativt blygsam. Inom EU har Sverige den minsta lönespridningen före skatt enligt Eurostats Structure of Earnings Survey. Detta förhållande förstärks ytterligare av höga och progressiva skatter. Den premie i form av högre lön som en anställd får genom en högre utbildning och/ eller ett ökat ansvar motverkas av höga marginalskatter. Diagram 2.6 Lönespridning före och efter skatt i olika arbeten 211 Före skatt Efter skatt Före skatt Efter skatt Före skatt Efter skatt Före skatt Efter skatt Chefer Chefer Specialister Specialister Övriga tjänstemän Övriga tjänstemän Arbetare Arbetare Kronor per månad 1:e-4:e perc 4:e-6:e perc 6:e-9:e perc och Skatteverket Diagram 2.7 Lönespridning före och efter skatt fördelat på utbildningsnivå 211 Före skatt Efter skatt Före skatt Efter skatt Före skatt Efter skatt Eftergymnasial >= 3 år Eftergymnasial >= 3 år Eftergymnasial <3 år Eftergymnasial <3 år Gymnasieutbildning Gymnasieutbildning Före skatt Efter skatt Förgymnasial Förgymnasial Kronor per månad 1:e-4:e perc 4:e-6:e perc 6:e-9:e perc och Skatteverket BAKGRUNDSINFORMATION I skatteberäkningarna har hänsyn tagits till genomsnittlig kommunalskatt, statlig skatt, värnskatt, begravningsavgift och jobbskatteavdrag. 18 Lönespridning

21 Lönespridning geografiskt 211 Högst löneläge har Stockholm. Lägst löneläge återfi nns i Jämtland. Spridningen är relativt liten och i över hälften av länen är löneläget procent av riksgenomsnittet. Figur 2.1 Relativt löneläge per län, arbetare och tjänstemän Index Antal 16 till till till till 97 3 Län Index Ranking Stockholms län 18 1 Västra Götalands län 13 2 Skåne län 13 3 Västmanlands län 12 4 Uppsala län 12 5 Blekinge län 11 6 Kronobergs län 11 7 Norrbottens län 1 8 Västernorrlands län 1 9 Värmlands län 1 1 Örebro län 1 11 Gävleborgs län 1 12 Södermanlands län 1 13 Östergötlands län 1 14 Dalarnas län 1 15 Kalmar län Hallands län Västerbottens län Jönköpings län Gotlands län 95 2 Jämtlands län Riksgenomsnittet = 1. BAKGRUNDSINFORMATION I beräkningarna har hänsyn tagits till länens olika yrkesstruktur. Lönespridning 19

Fakta om löner och arbetstider 2015

Fakta om löner och arbetstider 2015 MAJ 215 Fakta om löner och arbetstider 215 KAPITLETS NAMN 7 Fakta om löner och arbetstider 215 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Krister B Andersson,

Läs mer

Fakta om löner och arbetstider 2013

Fakta om löner och arbetstider 2013 Maj 213 Fakta om löner och arbetstider 213 Kapitlets namn 5 Fakta om löner och arbetstider 213 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell,

Läs mer

Fakta om löner och arbetstider 2014

Fakta om löner och arbetstider 2014 MAJ 214 Fakta om löner och arbetstider 214 KAPITLETS NAMN 5 Fakta om löner och arbetstider 214 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell,

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

VD-löner 2009. Mars 2010

VD-löner 2009. Mars 2010 VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är

Läs mer

Löneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4

Löneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4 Cirkulär Nr 3 Februari 2014 Slutresultat från lönestatistiken 2013 Lönestatistiken avseende september 2013 är nu färdigbearbetad. I nedanstående tabeller och diagram redovisas huvudresultaten för arbetare

Läs mer

Övergripande lönestatistik avseende september 2014

Övergripande lönestatistik avseende september 2014 www.svensktnaringsliv.se MARS 2015 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Fakta om löner i våra medlemsföretag Arkitektkopia AB, Bromma, 2015 Övergripande lönestatistik avseende september

Läs mer

Ordlista om lönebildning

Ordlista om lönebildning Ordlista om lönebildning ORDLISTA Ackordslön Lön vars storlek avgörs av hur många enheter individen eller gruppen producerar. Olika former av ackordslön är rakt ackord (enbart ackordslön) och blandackord

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto

Läs mer

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009 VD-löner 28 en statistisk redovisning Mars 29 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 55 medlemsföretag. Drygt två av tre företag är mindre, ägarledda företag med färre än

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014.

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. Löneläget 2014 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. 1 2 Innehåll Inledning 4 Varför samlar vi in lönestatistik? Definitioner Löneutveckling 5 Landsting 6 Tabell och fakta

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar.

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar. Facklig ordlista och förkortningsförklaring AEA AHT Ajournera Akademikeralliansen Akademikerförening Arbetsbrist Avtalsperiod Avtalslöst tillstånd Avtalsturlista Bifalla Bordläggning Centrala avtal Dispositiv

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Avtalsextra 12 juni 2012

Avtalsextra 12 juni 2012 Avtalsextra 12 juni 2012 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade efter medling ett nytt kollektivavtal den 10 juni 2012. Nedan finns en sammanfattning av avtalet. - avtalsperioden är

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Från avtalsrörelse till arbetskostnad

Från avtalsrörelse till arbetskostnad Avtalsrörelsen 2010 och arbetsmarknaden 2010 2012 37 FÖRDJUPNING Från avtalsrörelse till arbetskostnad Denna fördjupning redogör för Konjunkturinstitutets syn på vilka faktorer som påverkar den viktiga

Läs mer

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun Rutiner Rutiner inför löneöversyn Enköpings kommun Hela kommunen har en gemensam lönepolitik och den lönepolitiken ska vara känd bland såväl chefer som medarbetare i hela organisationen. Det ska vara en

Läs mer

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013 Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Avtalsextra 14 juni 2013

Avtalsextra 14 juni 2013 Avtalsextra 14 juni 2013 Nytt kollektivavtal med Unionen Allmänt Visita och Unionen träffade den 23 maj 2013 ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2013 31 maj 2016, vilket motsvarar 36 månader. Båda

Läs mer

Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner. 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg

Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner. 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg 1 Bakgrund Vi analyserar hur arbetsmarknaden och lönebildningen

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge

Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 211 1 Under hösten 211 inleds en ny större avtalsrörelse som sedan fortsätter under 212. Nya löneavtal som berör minst 2,7

Läs mer

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden En lön att leva av Utvecklingen för svensk besöksnäring har under de senaste tio åren varit

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

AVTAL 2016. Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser

AVTAL 2016. Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser AVTAL 2016 Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser 2 Inledning 2016 är det dags att förhandla om kollektivavtalen igen det är dags för en ny avtalsrörelse, den fjärde Unionen genomför. Inför och

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Du och din lön Lönebilaga 2014

Du och din lön Lönebilaga 2014 Du och din lön Lönebilaga 2014 Utnyttja alla tillfällen att förhandla din lön Det är dags att presentera vår andra lönebilaga. Den här gången baserad på den löneenkät vi genomförde i slutet av förra året.

Läs mer

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen Sveriges Ingenjörer använder två olika statistikkällor för offentliga sektorn. Dels används resultaten från vår löneenkät som skickas ut årligen till

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Inledning Denna redogörelse omfattar Överenskommelse om Lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare.

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Få rätt ingångslön det tjänar alla på

Få rätt ingångslön det tjänar alla på Du och din lön 2015 Få rätt ingångslön det tjänar alla på 2013 DEN FÖRSTA SKOLLEDARLÖNEN betyder mycket för din fortsatta löneutveckling. Det är svårt att rätta till en för låg ingångslön i senare lönerevisioner.

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Arbetsmarknadsinformation december 2010 Arbetsmarknadsinformation ember 2011 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 3 Översikt 3 Medlemmar i program och anställning med stöd 5 Åldersgrupp

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Inledning Den 4 juni 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och Svenska Transportarbetareförbundet (Transport)

Läs mer

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare LÖNEAVTAL Friskolor Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare Innehållsförteckning Kollektivavtal om lönebildning i fristående

Läs mer

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Innehåll 1. Lönebildning i Sverige jämfört med inom Europa 2. En väl fungerande lönebildning Lönebildning enligt industrins parter 3. Vem kan sätta ett märke?

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 FÖRORD I februari 1999 skickade Arbetsgivarverket ut en enkät till samtliga myndigheter med fler

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Instruktioner. Vad ska redovisas? Vilka ska ingå i löneredovisningen? Vilka ska inte ingå i löneredovisningen? Tänk på att

Instruktioner. Vad ska redovisas? Vilka ska ingå i löneredovisningen? Vilka ska inte ingå i löneredovisningen? Tänk på att Instruktioner Konjunkturstatistik, löner för privat sektor Vad ska redovisas? Statistikrapporteringen ska ske summerat för hela företaget/ angivna arbetsställen varje månad. Redovisningsindelningen framgår

Läs mer

2002-01-08. Till CFs förtroendemän inom massa- och pappersindustrin. Pension, pengar eller tid! -information och anvisningar om arbetstidskonton

2002-01-08. Till CFs förtroendemän inom massa- och pappersindustrin. Pension, pengar eller tid! -information och anvisningar om arbetstidskonton 2002-01-08 Till CFs förtroendemän inom massa- och pappersindustrin Pension, pengar eller tid! -information och anvisningar om arbetstidskonton Bakgrund Arbetstidsförkortning och formerna för denna var

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Inledning Den 3 juni enades Arbetsgivarförbundet Pacta och Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets) om en ny ÖLA 13, Överenskommelse

Läs mer

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016 Löneavtal 2013-2016 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Ideella och Idéburna Organisationer och Unionen, Akademikerförbunden och Vision avseende tjänstemän. 1. Utgångspunkter

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Cirkulär 3/2012 2012-03-13

Cirkulär 3/2012 2012-03-13 Cirkulär 3/2012 2012-03-13 Grönt cirkulär distribueras till arbetsplatserna Avtalsuppgörelse med SEKO 2012 Bilagor Lönetabeller för Väg och Banavtalet. INNEHÅLL 1. Avtalsperiod och ikraftträdande 2. Lön

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar Löner m m 1. Löneprinciper Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. BILAGA A LÖNER M M Bilaga A Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgi erna

Läs mer

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Bilaga 1 Löner Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Detta avtal gäller för medlemmar i Vision som

Läs mer

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,

Läs mer

Löneavtal mellan Svensk Scenkonst och Unionen

Löneavtal mellan Svensk Scenkonst och Unionen 1 Löneavtal mellan Svensk Scenkonst och Unionen 1. Löner 1.1 Regler för lönesättning Utgångspunkter Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en reallöneutveckling. Det

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

7 Se Kommunal (2002), Kommunalarnas löner Underlag till avtalskonferenserna. INFLATIONSRAPPORT 2002:4

7 Se Kommunal (2002), Kommunalarnas löner Underlag till avtalskonferenserna. INFLATIONSRAPPORT 2002:4 KOMMUNALS AVTALSUPPSÄGNING OCH UTVECKLINGEN AV RELATIVLÖNERNA Fackförbundet Kommunals styrelse beslutade den 22 oktober att säga upp det tredje avtalsåret, dvs. perioden 1 april 2003 31 mars 2004, i löneavtalen

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

September 2013. Förändringar tredje kvartalet 2013 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41

September 2013. Förändringar tredje kvartalet 2013 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT September 2013 Förändringar tredje kvartalet 2013 Under tredje kvartalet 2013 var andelen arbetsökande något lägre än vad det var under

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Folkbildningsförbundet. Folkbildningsförbundet Lärarnas samverkansråd Teaterförbundet Handelsanställdas förbund

Folkbildningsförbundet. Folkbildningsförbundet Lärarnas samverkansråd Teaterförbundet Handelsanställdas förbund Förhandlingsprotokoll Ärende: Överenskommelse om allmänna anställningsvillkor och löner för perioden 2012-09-01 2014-08-31 för cirkelledare m.fl.ledare/lärare. Tid: 2013-01-09 Plats Parter Justeras av

Läs mer

Lönestatistik. Avser lönenivåerna 2012

Lönestatistik. Avser lönenivåerna 2012 Lönestatistik Avser lönenivåerna 2012 Innehåll Förord 3 Allmänt 4 5 Varför samlar vi in lönestatistik år efter år 4 Definitioner 4 Sektorsfördelning 4 Fakta 4 Löneutveckling 5 Landsting 6 7 Fakta 6 L1.

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet MAJ 2015 Lönesättning för motivation och produktivitet Författare: Edel Karlsson Håål och Jonatan Hedin, Svenskt Näringsliv. Förord I den här undersökningen kommer medarbetare på svensk arbetsmarknad till

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Lönepolicy

Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Lönepolicy Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28 Lönepolicy Innehåll LÖNEPOLITISKA RIKTLINJER... 3 Utvecklingsarbete... 4 Mål... 4 Ansvarsfördelning... 4 Grunder... 6 Förutsättningar och ansvar...

Läs mer

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14 Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige 1 januari - 30 juni 2015 Rapport 2015:14 Halvårsrapport januari - juni 2015 Register för företag som utstationerar arbetstagare

Läs mer

Nyheter i Energiavtalet med Kommunal

Nyheter i Energiavtalet med Kommunal Nyheter i Energiavtalet med Kommunal Den 19 juni 2013 tecknade KFS och Kommunal ett treårigt avtal med ett värde om 6,8 procent. Nedan följer en detaljerad redogörelse för förändringarna i avtalet. Löneökningar

Läs mer

Förbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 Kylavtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBUNDET

Förbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 Kylavtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBUNDET Förbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 Kylavtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBUNDET Allmänna förutsättningar VVS Företagens yrkanden Avtall 3 Den rådande europeiska skuldkrisen och

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige 2013 års lönestatistik Ingenjörer bidrar till snabb utveckling och hög tillväxt hos sina arbetsgivare det ska märkas på lönen. Sverige är beroende av kompetenta

Läs mer

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1. Löneavtal 2013. Version 2013-06-19 TEO

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1. Löneavtal 2013. Version 2013-06-19 TEO Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1 Löneavtal 2013 Version 2013-06-19 TEO 2 Verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling kräver en aktiv medverkan från arbetsgivaren, arbetstagarna och de

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer