Fakta om Löner och Arbetstider 2012

Transkript

1 MAJ 212 Fakta om Löner och Arbetstider 212 KAPITLETS NAMN 3

2 Fakta om Löner och Arbetstider 212 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell, redaktör Tommy Björk Kjell Frykhammar Pär Lundqvist Karin Stenberg Svenskt Näringsliv, telefon För beställning av ytterligare exemplar av denna publikation, kontakta Svenskt Näringslivs förlagsservice telefon 2-72 eller svensktnaringsliv@cm.se

3 Innehåll Fakta om löner och arbetstider 212 Tema: Unga på arbetsmarknaden 3 1. Löneutveckling, BNP och KPI 9 2. Lönespridning Löner och löneformer Löneavtalens utveckling Konflikter Arbetsgivaravgifter och premier till avtalsförsäkringar Internationella löner och arbetskraftskostnader Arbetstid och semester Tidsanvändning och frånvaro Arbetsmarknadens struktur 55 Källor 63 1

4 Fakta om löner och arbetstider 212 Löner och arbetstider är ständigt aktuella frågor såväl i det enskilda företaget som i samhällsdebatten. Det är frågor som hör till företagandets vardag samtidigt som de ofta påverkas eller regleras av viktiga aktörer utanför företaget i kollektivavtalen eller genom politiska beslut. Svenskt Näringsliv verkar för att det finns goda förutsättningar för företagande och tillväxt i Sverige. Det är viktigt för våra möjligheter till långsiktig tillväxt att frågor om löner och arbetstider kan ges företagsanpassade lösningar. Därför är dessa frågor viktiga i samhällsdebatten och det fi nns ett stort behov av aktuella och relevanta fakta. I Fakta om löner och arbetstider 212 ger vi en översiktlig bild av löner, arbetskraftskostnader, arbets tider m.m. Huvuddelen av uppgifterna baseras på lönestatistik som samlas in av Svenskt Näringsliv. Faktasamlingen är avsedd för alla som behöver lättillgängliga uppgifter om löneoch arbetstidsfrågor som till exempel företag, anställda, näringslivsorganisationer, fackföreningar, politiker, journalister, lärare och studerande. Vår förhoppning är att Fakta om löner och arbetstider 212 ska bidra till konkretion och nytta och samtidigt stimulera till diskussion. Skriften utkommer årligen och finns både i tryckt form och i en interaktiv version på där även data och diagram kan laddas ned. Stockholm i maj 212 Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice Svenskt Näringsliv

5 Tema: Unga på arbetsmarknaden Det finns drygt 1,24 miljoner unga i åldersgruppen år, det motsvarar 18 procent av den arbetsföra befolkningen i åldern år. Omkring hälften befinner sig i arbetskraften, och av dem är drygt tre av fyra sysselsatta. De flesta sysselsatta är tidsbegränsat anställda (56 procent) eller fast anställda (41 procent). Endast 2 procent av de unga är företagare. Av de unga anställda arbetar majoriteten, personer eller 81 procent, inom den privata sektorn. Figur.1 Antal personer i åldern år Procenttalet i varje box anger andelen av antalet personer i boxen ovanför. Andelen unga i åldern år är 18 procent av befolkningen år. Samtliga uppgifter avser 211. Unga i befolkningen år (18 procent) I arbetskraften (52 procent) Ej i arbetskraften 1) (48 procent) Sysselsatta 52 8 (77 procent) Arbetslösa (23 procent) Anställda 49 4 (98 procent) Företagare och medhjälpande familjemedlem 12 5 (2 procent) Heltidsstuderande 2) 67 (45 procent) Övriga arbetslösa 82 3 (55 procent) Anställda i privat sektor (81 procent) Anställda i statlig sektor 1 5 (2 procent) Anställda i kommunal sektor 72 2 (15 procent) Fast anställda 3) (47 procent) Tidsbegränsat anställda 4) 21 5 (53 procent) Fast anställda 3) 4 4 (42 procent) Tidsbegränsat anställda 4) 6 1 (58 procent) Fast anställda 3) 13 3 (18 procent) Tidsbegränsat anställda 4) 58 9 (82 procent) 1) Ej i arbetskraften omfattar studerande (8 procent), 68 4 unga som velat och kunnat arbeta under referensveckan (12 procent), 26 1 unga som inte velat arbeta (annat skäl än sjuk eller studerande), 16 1 unga som velat men ej kunnat (3 procent) samt 9 8 unga som var sjuka (2 procent). 2) Heltidsstuderande som har sökt arbete. Heltidsstuderande som inte har eller har sökt arbete finns i gruppen Ej i arbetskraften. 3) Fast anställda omfattar personer med tillsvidareanställning. 4) Tidsbegränsat anställda omfattar personer med vikariat, anställningsstöd, säsongsarbete, provanställning, överenskommen visstidsanställning m.m. Källa: SCB Unga på arbetsmarknaden 3

6 Andelen unga medarbetare i respektive sektor var 211 omkring 81 procent i den privata sektorn, 15 procent i den kommunala sektorn och 2 procent i den statliga sektorn. Andelen unga i de olika sektorerna har varit relativt konstant de senaste åren. Diagram.1 Antal anställda år per sektor Diagram.2 Andel anställda år av samtliga anställda år 1 5 Procent statlig kommunal privat Källa: SCB Var finns unga i Svenskt Näringslivs medlemsföretag? Unga finns inom alla näringsgrenar inom den privata sektorn. Inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag finns de flesta unga inom handel, hotell och restaurang samt service. Unga arbetare (18-24 år) arbetar framför allt inom handel, hotell och restaurang (35 procent) och inom service (25 procent). Unga tjänstemän (18-24 år) arbetar framför allt inom service (9 procent). Om man utvidgar begreppet unga till år är andelen unga 43 procent bland arbetare och 27 procent bland tjänstemän. En förklaring till att antalet unga tjänstemän år är relativt få är att tjänstemän oftast har en längre akademisk utbildning och därmed kommer ut på arbetsmarknaden vid en senare ålder än vad arbetare gör. Tabell.1 Unga i Svenskt Näringslivs medlemsföretag Näringsgren Arbetare Tjänstemän Andel Andel Andel Andel unga unga unga unga år år år år år år år år år år Industri % 29% % 18% Byggnadsverksamhet % 38% % 23% Handel, hotell och restaurang % 64% % 31% Transporter % 29% % 23% Jord- och skogsbruk % 39% % 22% Service % 52% % 33% Samtliga % 43% % 27% 4 Unga på arbetsmarknaden

7 Ingångslöner för unga För unga arbetare i åldern år var ingångslönen 21 4 kr år 211. För övriga var lönen 24 9 kr. Detta ger en löneskillnad på 3 5 kr. Ingångslönen för unga arbetare är 86 procent av medianlönen för övriga. Denna andel varierar mellan som lägst 78 procent inom byggnadsverksamheten och som högst 96 procent inom transportverksamheten. BAKGRUNDSINFORMATION Ingångslön definieras här som den lön unga år har och som fanns med för första gången i lönestatistiken avseende september 211. Tabell.2 Ingångslön (median) för unga arbetare år jämfört med medianlön för övriga per näringsgren Ingångslön Medianlön Differens, Arbetare Nya år Övriga år Nya i procent av Övriga Differens i kronor Industri % 3 8 Byggnadsverksamhet % 6 4 Handel, hotell o restaurang % 2 7 Transporter % 1 Jord- och skogsbruk % 3 3 Service % 1 8 Samtliga % 3 5 Diagram.3 Ingångslön (median) för unga arbetare år jämfört med medianlön för övriga per näringsgren 4 35 Ingångslön Nya år Medianlön Övriga år Industri (85%) Byggnadsverksamhet (78%) Handel, hotell och restaurang (89%) Transporter (96%) Jord- och skogsbruk (85%) Service (92%) Procenttalen anger hur stor andel ingångslönen utgör i förhållande till medianlönen Unga på arbetsmarknaden 5

8 För unga tjänstemän i åldern år var ingångslönen 19 4 kr år 211. För övriga var lönen 31 5 kr. Detta ger en löneskillnad på 12 1 kr. Ingångslönen för unga tjänstemän är 62 procent av medianlönen för övriga. Denna andel varierar mellan som lägst 61 procent inom industrin och som högst 69 procent inom transportverksamheten. Tabell.3 Ingångslön (median) för unga tjänstemän år jämfört med medianlön för övriga per näringsgren Ingångslön Medianlön Differens, Tjänstemän Nya år Övriga år Nya i procent av Övriga Differens i kronor Industri % 14 Byggnadsverksamhet % 11 5 Handel, hotell o restaurang % 9 6 Transporter % 9 3 Jord- och skogsbruk % 12 8 Service % 9 4 Samtliga % 12 1 Diagram.4 Ingångslön (median) för unga tjänstemän år jämfört med medianlön för övriga per näringsgren Ingångslön Nya år Medianlön Övriga år Industri (61%) Byggnadsverksamhet (67%) Handel, hotell och restaurang (68%) Transporter (69%) Jord- och skogsbruk (6%) Service (67%) Procenttalen anger hur stor andel ingångslönen utgör i förhållande till medianlönen Ungdomsyrken I de yrken som är vanligast förekommande bland ungdomar är det i de flesta fall mycket liten skillnad mellan ingångslönen för unga jämfört med medianlönen för äldre. Det yrke där det finns flest unga i åldern år är försäljare inom fackhandeln. Där är ingångslönen (median) 22 6 kr, medan den är 24 6 kr för övriga. De ungas ingångslön motsvarar 92 procent av de övrigas medianlön, vilket innebär en skillnad på 2 kr. Skillnaden varierar mellan 95 procent (för hotell- och kontorsstädare) och 68 procent (för övrig kontorspersonal), vilket motsvarar en differens mellan ingångslön och medianlön på mellan 1 kr och 8 4 kr. 6 Unga på arbetsmarknaden

9 Tabell.4 De tio vanligaste yrkesgrupperna bland unga år Ingångslön Medianlön Differens, Vanligaste ungdomsyrken Nya år Övriga år Nya i procent av Övriga Differens i kronor 9122 Hotell- och kontorsstädare m.fl % Försäljare, dagligvaror % Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl % Försäljare, fackhandel % Hovmästare, servitörer och bartendrar % Köks- och restaurangbiträden % Handpaketerare och andra fabriksarbetare % Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl % Lagerassistenter m.fl % Övrig kontorspersonal % 8 4 Den 4-siffriga koden framför varje yrke är den yrkeskod som avses (enligt SSYK 96). Diagram.5 Ingångslön (median) för unga år jämfört med medianlön för övriga i de 1 vanligaste yrkena för unga 3 Ingångslön Medianlön Hotell- och kontorsstädare m.fl. (95 %) 5221 Försäljare, dagligvaror (95 %) 4211 Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl. (93 %) 5222 Försäljare, fackhandel (92 %) 5123 Hovmästare, servitörer och bartendrar (91 %) 913 Köks- och restaurangbiträden (9 %) 932 Handpaketerare och andra fabriksarbetare (89 %) 5133 Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. (87 %) 4131 Lagerassistenter m.fl. (86 %) 419 Övrig kontorspersonal (68 %) Den 4-siffriga koden framför varje yrke är den yrkeskod som avses (enligt SSYK 96). Yrkena är sorterade efter hur stor andel ingångslönen utgör av medianlönen för respektive yrke. Unga på arbetsmarknaden 7

10 Löneutveckling Att ungdomar, som oftast inte har någon längre arbetslivserfarenhet, kommer in på en lägre lön än äldre som har varit längre på arbetsmarknaden är naturligt. För en arbetsgivare som ska anställa en person är det förenat med en viss utbildnings- och/eller handledningskostnad för att få den nye i arbete. Även om unga oftast startar på en lägre lön har de också en mycket bättre löneutveckling än äldre som nyanställs. För arbetare som var mellan 18 och 24 år 28 och nya på jobbet inom byggnadsverksamheten så har löneutvecklingen fram till 211 varit 25 procent. För en äldre person i åldern år har löneutvecklingen varit 9 procent. Det kan framför allt förklaras med att unga ofta kommer in som lärlingar på byggen och därmed har en lägre lön. När de sedan får alltmer arbetslivserfarenhet ökar lönen ganska snabbt. Inom transportsektorn är skillnaden mellan löneutvecklingen för en ung och en äldre inte lika stor. Unga nyanställda har haft en löneutveckling på 12 procent och äldre nyanställda 1 procent. Anledningen är den sammanpressade lönestrukturen som finns inom transportverksamheten. Diagram.6 Löneutveckling för nyanställda arbetare per näringsgren Procent % år år 21% 2 18% 19% 15 16% 14% 11% 12% 1 9% 9% 1% 9% 5 Industri Byggnadsverksamhet Handel, hotell och restaurang Transporter Jord- och skogsbruk Service För tjänstemän som var mellan 18 och 24 år 28 och nya på jobbet inom service så har löneutvecklingen fram till 211 varit 25 procent. För en äldre person i åldern år har löneutvecklingen varit 15 procent. Diagram.7 Löneutveckling för nyanställda tjänstemän per näringsgren Procent % 24% år år 25% % 16% 19% 13% 18% 12% 15% 15% 1 5 Industri Byggnadsverksamhet Handel, hotell och restaurang Transporter *Antalet nyanställda unga tjänstemän inom jord- och skogsbruk är för få för att kunna redovisas. Jord- och skogsbruk* Service 8 Unga på arbetsmarknaden

11 1. Löneutveckling, BNP och KPI Anställdas löner och sociala avgifter och därmed företagens löne- och arbetskraftskostnader revideras varje år. Löneökningar innebär inte alltid att det går att köpa mer för pengarna eftersom prisutvecklingen i nverkar på köpkraften. Löne- och arbetskraftskostnadsutveckling Den årliga löneökningstakten för arbetare och tjänstemän växlade ned från mellan 6 och 12 procent under 197- och 198-talet till mellan 2 och 6 procent under 199- och 2-talet. Tidigare var det inte ovanligt med löneökningar på mer än 1 procent och 1975 ökade tjänstemännens löner med närmare 19 procent. De senaste tio åren har löneökningarna varit mellan 2,5 och 4,5 procent. Samtidigt som den nominella löneutvecklingen växlade ned under 199-talet gjorde också inflationen det. Den reala löneutvecklingen har därför utvecklats betydligt mer stabilt under de senaste 18 åren. Mellan 1977 och 1983 var den reala löneutvecklingen negativ för både arbetare och tjänstemän liksom under några år i början av 199-talet. Det är således inte så att höga nominella löneökningar ger höga reallöneökningar. Över tid tycks det motsatta förhållandet stämma bättre. De sociala kostnaderna för arbetare har under ett antal år varit nedsatta till följd av att premierna subventioneras via överskottsmedel i de kollektivavtalade försäkringssystemen. Diagram 1.1 Löneutveckling Procent År Arbetare Tjänstemän BNP KPI och SCB Tabell 1.1 Arbetskraftskostnadsutveckling i procent Arbetare Tjänstemän BNP KPI Sociala Sociala Löneutveckling kostnader Totalt Löneutveckling kostnader Totalt 2 2,9, 2,9 5,4 1,1 6,2 4,5 1, 21 4,4,4 4,1 4,4 1,3 5,3 1,3 2,4 22 3,2, 3,2 3,7,6 3,3 2,5 2,2 23 3,4 1, 4,2 2,4 2,4 4, 2,3 1,9 24 2,7,1 2,6 3,8,1 3,9 4,2,4 25 3,2,7 2,7 3,1,2 3, 3,2,5 26 3,1 4,7,4 2,4, 2,4 4,3 1,4 27 3,7 4,7 7,4 3,3,3 3,1 3,3 2,2 28 4,4,8 3,8 3,6 7, 1,2,6 3,4 29 2,7 1,7 1,5 2,8 4,9 6,3 5,,3 21 2,1, 2,1 2,3, 2,3 6,1 1, ,4,5 2, 2,8,2 3, 3,9 2,6, Skatteverket och SCB Löneutveckling, BNP och KPI 9

12 BAKGRUNDSINFORMATION Utvecklingen i lön och arbetskraftskostnad kan mätas nominellt och realt. Den nominella utvecklingen är den faktiskt uppmätta. Den reala beräknas genom justering för genomsnittlig prisutveckling. På så vis ges en bild av hur mycket mer/ mindre den anställde faktiskt kan handla varor och tjänster för. I tabellen redovisas de totala ökningarna i arbetskraftskostnad, det vill säga löneökningar inklusive förändringar i sociala kostnader. Uppgifterna om sociala kostnader avser det förändrade avgiftsuttagets inverkan på de totala arbetskraftskostnaderna. Löneutvecklingstalen för arbetare t o m 1996/97 baserades på löneelementen TPSH och korrigerades med hänsyn till de avtalsmässiga höjningar som inträffat under andra halvåret respektive år. Eftersom en ny insamlingsperiod utan helgdagar används från och med 1998, beräknas löneutvecklingen från och med 1997/98 enbart på tid- och prestationslön. Diagram 1.2 Arbetskraftskostnad, årslön och reallön för arbetare Kronor Årslön Arbetskraftskostnad Reallön i 197 års priser År och SCB Sedan 197 har arbetarnas genomsnittliga löner ökat med över 1 procent och till följd av högre kostnadsökningar i lagstadgade och avtalade arbetsgivaravgifter har arbetskraftskostnaderna ökat med närmare 1 3 procent. Reallönen har under samma period ökat med 52 procent. Under vissa perioder har reallönen till och med minskat. Sedan 1994 har reallöneutvecklingen varit god, sammantaget har den ökat med 32 procent (räknat på total statistik). Tabell 1.2 Arbetare Arbetskrafts- Reallön i kostnad Årslön 197 års priser Arbetskrafts- Reallön i kostnad Årslön 197 års priser , Skatteverket och SCB BAKGRUNDSINFORMATION Uppgifterna avser arbetare i företag anslutna till Svenskt Näringsliv. Uppgifterna har inte strukturrensats och är därför inte fullt jämförbara med motsvarande uppgifter gällande tjänstemän. 1 Löneutveckling, BNP och KPI

13 Diagram 1.3 Arbetskraftskostnad, årslön och reallön för tjänstemän Kronor Årslön Arbetskraftskostnad Reallön i 197 års priser År och SCB Sedan 197 har tjänstemännens genomsnittliga löner ökat med mer än 1 1 procent men på grund av höjningar av lagstadgade och avtalade arbetsgivaravgifter har arbetskraftskostnaderna ökat med cirka 1 4 procent. Reallönen har under samma period ökat med 66 procent. Under vissa perioder har den till och med minskat. Nästan hela reallöneökningen, 55 procent, har därför tillkommit under de senaste 15 åren (beräknat på totalstatistik). Tabell 1.3 Tjänstemän Arbetskrafts- Reallön i kostnad Årslön 197 års priser Arbetskrafts- Reallön i kostnad Årslön 197 års priser , Skatteverket och SCB BAKGRUNDSINFORMATION Uppgifterna avser tjänstemän i företag anslutna till Svenskt Näringsliv Löneutveckling, BNP och KPI 11

14 Reallöneutveckling De genomsnittliga reallönerna har under de senaste 41 åren ökat med 52 procent för arbetare och 66 procent för tjänstemän. Utvecklingen har emellertid varit ryckig. Under vissa perioder har reallönen stigit kraftigt och under andra perioder har reallönen sjunkit. Denna utveckling kan delas in i fem perioder. 197 till och med 1976 ökade reallönerna för arbetare med över 21 procent. Därpå följde en period på sju år då reallönerna minskade med totalt drygt 12 procent. Åren 1984 till och med 1989 ökade sedan reallönerna igen, totalt med nästan 14 procent. Trots fem år med stigande reallön var reallönen ändå inte lika hög 1989 som den var Efter 1989 följde åter en period fram till 1994 med fallande reallön. Reallönetappet under denna period summerade till totalt fem procent. Efter 1995 har reallönen ökat varje år. År 29 var reallönen för en arbetare i genomsnitt 37 procent högre än vad den var Även för tjänstemän har reallönen utvecklats ömsom positivt och ömsom negativt fram till mitten av 199-talet. 197 till 1976 ökade reallönen med över 14 procent. Därpå följde sju år med sjunkande reallön, totalt med minus 14 procent. Därefter ökade reallönen med drygt 1 procent fram till och med 1989 för att sedan åter sjunka med en dryg procent fram till och med Efter 1995 har reallönen ökat med 56 procent. Diagram 1.4 Reallön för arbetare i 211 års priser Kronor per år År Diagram 1.5 Reallön för tjänstemän i 211 års priser Kronor per år År 12 Löneutveckling, BNP och KPI

15 En viktig slutsats som kan dras är att 197-, 198- och halva 199-talet präglades av att lönebildningen inte lyckades leverera reallöneökningar. Denna period sammanfaller med en period med höga nominella löneökningar, återkommande kostnadskriser i näringslivet, devalveringar av kronan, detaljstyrande centrala avtal med olika former av pris- och löneutvecklingsgarantier, hög inflation samt osäkerhet om den framtida inflationen. Lönebildningen omgärdas sedan början av 199-talet av en delvis annan kontext. Viktiga förutsättningar är numera rörlig växelkurs och självständig centralbank vilket har resulterat i låg och stabil inflation samt lägre nominella löneökningar. Lönebildningen har också decentraliserats genom att löneförhandlingar mellan centralorganisationerna helt har avskaffats och genom att förbundsavtalen ger större möjligheter för företagen att bestämma nivå på löneökningen och/eller fördelningen av löneökningen. Allt detta har sannolikt bidragit till att lönebildningen och reallönerna har utvecklats mer stabilt under de senaste 15 åren. En tjänsteman tjänar i genomsnitt 159 kr mer per år 211 än 1994 och en arbetare 8 kr mer, räknat i 211 års priser. Jämfört med 197 har tjänstemännens genomsnittliga köpkraft ökat med 178 kr och arbetarnas genomsnittliga köpkraft har ökat med 11 kr. Löneutveckling Fram till slutet av 198-talet var följsamheten i löneutveckling stor mellan olika grupper av tjänstemän och arbetare. I samband med övergången från centrala till förbundsvisa och lokala löneförhandlingar har följsamheten minskat något. Näringsgrenarnas förmåga att bära olika löneutveckling har nu en större betydelse. Löneutvecklingen påverkas nu i större utsträckning till exempel av konjunkturen inom byggbranschen och strukturella förändringar inom industrin. Diagram 1.6 Relativ löneutveckling för arbetare per näringsgren samt tjänstemän totalt, 1977 = index 1 Index År Industri Byggnadsverksamhet Handel, hotell o restaurang Transporter Service Tjänstemän Löneutveckling, BNP och KPI 13

16 Diagram 1.7 Relativ lönenivå för arbetare per näringsgren samt tjänstemän totalt Index År Industri Byggnadsverksamhet Handel, hotell o restaurang Transporter Service Tjänstemän Arbetare, hela Svenskt Näringsliv = 1 Diagram 1.8 Löneutvecklingen i absoluta tal (omräknat till timförtjänster) för arbetare per näringsgren samt tjänstemän totalt Kronor per timme Industri Byggnadsverksamhet Transporter Handel, hotell o restaurang Service Tjänstemän År BAKGRUNDSINFORMATION Uppgifterna avser anställda i företag anslutna till Svenskt Näringsliv. Uppgifterna avseende arbetare har inte strukturrensats och är därför inte fullt jämförbara med uppgifterna avseende tjänstemän. Lönebegreppet för arbetare är tid- och prestationslön samt skift-/obtillägg och helglön (T+P+S+H). Lönebegreppet för tjänstemän är fast månadslön, naturaförmåner samt genomsnittligt värde av prestationslön (provision, tantiem o dyl). 14 Löneutveckling, BNP och KPI

17 2. Lönespridning Lönernas nivåer speglar både företagens och marknadens värdering av olika roller och arbetsinsatser i företagen. Spridningen av lönerna är relativt låg i Sverige. För arbetare är lönestrukturen sammanpressad både inom och mellan åldrarna. För tjänstemän är lönespridningen större. Skatter och transfereringar gör att den verkliga spridningen har en än mer sammanpressad struktur. Lönespridning 211 Lönespridningen är störst inom den privata sektorn, särskilt bland tjänstemännen. Inom den offentliga sektorn är lönestrukturen mer sammanpressad. En förklaring är de stora homogena yrkesgrupper som finns i kommuner och landsting. Diagram 2.1 Lönefördelning inom privat och offentlig sektor 211 Antal individer Offentlig sektor Privat sektor Månadslön , Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarverket Diagram 2.2 Lönespridning i olika löneintervall Andel i procent Anställda i kommuner Arbetare inom Svenskt Näringsliv Anställda i staten Tjänstemän inom Svenskt Näringsliv Anställda i landsting Månadslön , Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarverket Lönespridning 15

18 Lönespridning i olika åldrar Lönestrukturen för arbetare är sammanpressad både inom och mellan åldrarna. För tjänstemän däremot är lönespridningen betydligt större bland de äldre än bland de yngre. Lönespridningen efter 51 års ålder är relativt jämn och svagt minskande. Tjänstemännen lönestruktur ligger i viss utsträckning omlott med arbetarnas. Samtidigt är tjänstemännens tionde percentil cirka 1 4 kr högre än arbetarnas och för medianen är skillnaden cirka 5 3 kr. Man kan alltså inte generellt tala om arbetare som en låglönegrupp och tjänstemän som en höglönegrupp. De stora skillnaderna återfinns i stället i de högre inkomstskikten i respektive grupp. Diagrammen visar enbart lönespridningen 211 och ger inte en bild av individuell löneutveckling över tid. Diagram 2.3 Lönespridning 211 för arbetare Kr/mån :e perc 5:e perc 9:e perc Ålder Diagram 2.4 Lönespridning 211 för tjänstemän Kr/mån :e perc 5:e perc 9:e perc Ålder 16 Lönespridning

19 Lönespridning Lönespridningen minskade för både arbetare och tjänstemän från 197 till 198. Under en period under början av 198-talet var spridningen oförändrad. För arbetare ökade därefter spridningen till och med år 28. Därefter har vi sett en minskad lönespridning för arbetare. För tjänstemän har lönespridningen ökat från början av 198-talet, framförallt i de högre löneskikten. Den minskade spridningen i de nedre löneskikten under början av 199-talet beror på att mer rutinbetonade och lågt betalda arbeten försvann i samband med de kraftiga rationaliseringarna. I och med stabiliseringen av arbetsmarknaden från 199-talets mitt har spridningen i de lägre skikten återgått till 1975 års nivå. Lönespridningen för tjänstemän har i stort varit oförändrad under 2-talet. Diagram 2.5 Lönespridning i Svenskt Näringslivs medlemsföretag Tjänstemän P1/P5 Tjänstemän P9/P5 Arbetare P1/P5 Arbetare P9/5 BAKGRUNDSINFORMATION Lönespridningen beräknas här som 1:e och 9:e percentillönen i relation till medianlönen för respektive grupp. Lönebegreppet för arbetare är tid- och prestationslön samt skift-/obtillägg och helglön (T+P+S+H). Lönebegreppet för tjänstemän är fast månadslön, naturaförmåner samt genomsnittligt värde av prestationslön (provision, tantiem o dyl). Lönespridning 17

20 Lönespridning före och efter skatt Lönespridningen är störst bland anställda med eftergymnasial utbildning. För övriga utbildningar är lönespridningen mindre än 16 kronor. Chefer och specialister har den största lönespridningen medan den för övriga arbeten är relativt blygsam. Inom EU har Sverige den minsta lönespridningen före skatt enligt Eurostats Structure of Earnings Survey. Detta förhållande förstärks ytterligare av höga och progressiva skatter. Den premie i form av högre lön som en anställd får genom en högre utbildning och/ eller ett ökat ansvar motverkas av höga marginalskatter. Diagram 2.6 Lönespridning före och efter skatt i olika arbeten 211 Före skatt Efter skatt Före skatt Efter skatt Före skatt Efter skatt Före skatt Efter skatt Chefer Chefer Specialister Specialister Övriga tjänstemän Övriga tjänstemän Arbetare Arbetare Kronor per månad 1:e-4:e perc 4:e-6:e perc 6:e-9:e perc och Skatteverket Diagram 2.7 Lönespridning före och efter skatt fördelat på utbildningsnivå 211 Före skatt Efter skatt Före skatt Efter skatt Före skatt Efter skatt Eftergymnasial >= 3 år Eftergymnasial >= 3 år Eftergymnasial <3 år Eftergymnasial <3 år Gymnasieutbildning Gymnasieutbildning Före skatt Efter skatt Förgymnasial Förgymnasial Kronor per månad 1:e-4:e perc 4:e-6:e perc 6:e-9:e perc och Skatteverket BAKGRUNDSINFORMATION I skatteberäkningarna har hänsyn tagits till genomsnittlig kommunalskatt, statlig skatt, värnskatt, begravningsavgift och jobbskatteavdrag. 18 Lönespridning

21 Lönespridning geografiskt 211 Högst löneläge har Stockholm. Lägst löneläge återfi nns i Jämtland. Spridningen är relativt liten och i över hälften av länen är löneläget procent av riksgenomsnittet. Figur 2.1 Relativt löneläge per län, arbetare och tjänstemän Index Antal 16 till till till till 97 3 Län Index Ranking Stockholms län 18 1 Västra Götalands län 13 2 Skåne län 13 3 Västmanlands län 12 4 Uppsala län 12 5 Blekinge län 11 6 Kronobergs län 11 7 Norrbottens län 1 8 Västernorrlands län 1 9 Värmlands län 1 1 Örebro län 1 11 Gävleborgs län 1 12 Södermanlands län 1 13 Östergötlands län 1 14 Dalarnas län 1 15 Kalmar län Hallands län Västerbottens län Jönköpings län Gotlands län 95 2 Jämtlands län Riksgenomsnittet = 1. BAKGRUNDSINFORMATION I beräkningarna har hänsyn tagits till länens olika yrkesstruktur. Lönespridning 19