Svar på medborgarförslag angående incitament till enskil a energieffektiviseringsåtgärder, kf 60-10, ksau 54, ks 47

Transkript

1 ~2'JU,:J S~~NTRÄD E S PROTOKOll Samrnantradesdaturn ~ TRI'.NAs KOMMUN Sida 35(45) KOMMUNSTRYR8-SENS AU 123 Dnr 120/10 Svar på medborgarförslag angående incitament till enskil a energieffektiviseringsåtgärder, kf 60-10, ksau 54, ks 47 Ingvar Danman vill i sitt medborgarförslag att Tranås kornmun vidta åtgärder föratt minska energiförbrukningen. Därför föreslår Danman: att kommunledning beordrar det av kommunens innevånare helägda bolaget Tranås Energi AB att med omedelbarverkan börja inhandla all den energi som medborgarna själva genererar och som kan komma det allmänna nätet till godo till exakt samma priser som T. E. idag betalar för sina leveranser från befintliga stora leverantörer att kommunledning genom sitt medlemskap i gruppen "Uthållig kommun" tar initiatv till att förmå regeringen att införa det tyska systemet i Sverige där statsmakten betalar generingskostnaden för nybyggd elproduktion till den av privata medborgare producerade elenergin med för närvarande c:a4,50 kr/kwt att kommunledningen omedelbart ålägger TE att omarbeta sina taxor så att det blir lönsamt för alla medborgare, företag och offentlig sektor att minska sin energiförbrukning Danman motiverar sitt förslag med attdet kommer generera mer kapital till medborgarna att röra sig med föreget bruk. Vidare kommer förslaget all främja företagsetableringar, turismnäringen samt inflyttningen till kommunen. Kommunfullmäktigebeslutar att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Yttrande har inhämtats från Tranås Energi AB som kommenterar medborgarförslaget. Kontentan avyttrandet blir att det inte ligger i kommunens intresse att enligt medborgarförslaget bidra till fördyrande elpriser törbåde invånare och företaq. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog kommunstyrelsen besluta att med hänvisning till yttrande från Tranås Energi AB, avslå medborgarförslaget. Kommunstyrelsen beslutar 2011 ' att återremittera medborgarförslaget med motiveringen att förslagsställarens första och tredje yrkande bör utredas med ingående. Yttrandeinkom från Tranås Energi AB Beträffande törsta att-satsen så framgår det i Tranås Energi AB:s yttrande att bolaget i princip inhandlar energi i enlighet med förslagsställarens önskemål. Beträffande den tredje att -satsen så meddelar bolaget att en översyn avtaxekonstruktionen kommer att bli aktuell i samband med den nya elnätsregleringen. Incitament till energieffektiviseringar är en viktig faktor i dessa sammanhang men Tranås Energi AB poängterar även vikten avatt kunna garantera en ansvarsfull leverans- och personsäkerhet. För att kunna garantera en ansvarsfull leverans- och personsäkerhel krävs atten stor del av tarifferna ej är beroende av om kunder förbrukar lite eller mycket el. ( I y\ l Justerares sign IUtdraqsbestyr...""

2 . ~~~,; S~~NTRÄDESPRO OKOLL ~ f Sammanträdesdat um _~ ~:: TRANAs KOMMUN Sida 36 (45) KOMMUNSTRYRELSENS AU s 123 Dnr 120/ 10 Kommunstyrelsensarbetsutsk tt föreslår kommunstyrelsens best t att avslå medborgarförslaget. Expedieras till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande

3 TRANAs KOMMUN Datum Vår betecknng dnr Kommunstyrelsens arbetsutskott Svar på medborgarförslag angående incitament till enskilda energieffektiviseringsåtgärder Ingvar Danman vill i sitt medborgarförslag atttranås kommun vidtar åtgärder för att minska energiförbrukningen. Därför föreslår Danman : att kommunledning beordrar det av kommunens innevånare helägda bolaget Tranås Energi AB att med omedelbar verkan börja inhandla all den energi som medborgarna själva genererar och som kan komma det allmänna nätet till godo till exakt samma priser som T.E. idag betalar för sina leveranser från befintliga stora leverantörer att kommunledning genom sitt medlemskap i gruppen "Uthållig kommun" tar initiativ till att förmå regeringen att införa det tyska systemet i Sverige där statsmakten betalar generingskostnaden för nybyggd elproduktion till den av privata medborgare producerade elenergin med för närvarande c:a 4,50 kr/kwt att kommunledningen omedelbart ålägger T.E. att omarbeta sina taxor så att det blir lönsamt för alla medborgare, företag och offentlig sektor att minska sin energiförbrukning Danman motiverar sitt förslag med att det kommer generera mer kapital till medborgarna att röra sig med för eget bruk. Vidare kommer förslaget att främja företagsetableringar, turismnäringen samt inflyttningen till kommenen. Kommunfullmäktige beslutar att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Yttrande har inhämtats från Tranås Energi AB som kommenterar medborgarförslaget. Kontentan av yttrandet blir attdel inte ligger i kommunens intresse att enligt medborgarförslaget bidra till fördyrande elpriser för både invånare och företag. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog kommunstyrelsen besluta att med hänvisning till yttrande från Tranås Energi AB, avslå medborgarförslagel. Kommunstyrelsen beslutar att återremittera medborgarförslaget med motiveringen att förslagsställarens första och tredje yrkande bör utredas med ingående. Yttrande inkom från Tranås Energi AB Beträffande första att -satsen så framgårdeti Tranås Energi AB:s yttrande att bolaget i princip inhandlar energi i enlighet med törslaqsst äliarens önskemål. Beträffande den tredje att - satsen så meddelar bolaget att en översyn avtaxekonstruktionen kommer att bli aktuell i samband -- --_..._ _..._._._ Kommunled ingskontoret tfn Tranås tax VlWlV. ranas.se

4 ~ TRANAs KOMMUN med den nya elnätsregleringen. Incitament till energiehektiviseringar ären viktig faktor i dessa sammanhang men Tranås Energi AB poängterar även vikten av attkunna garantera en ansvarsfull leverans- och persons åkerhet. För att kunna garantera en ansvarsfull leverans- och personsäkerhet krävs att en stor del avtariherna ejär beroende avom kunder förbrukar lite eller mycket el. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås besluta att avslå medborgarförslaget För kommunledningskansliet ~~ _~~ --e-< Cecilia Stedt Kommunsekreterare Tranås kommun. '

5 r fl J l =-- T NÄs Anl...?~tL J.~...~~.... KL-. 11!; 11 --:E ENERGI ru., 72{) UN Tranås kommun Kommunstyrelsen Återr emiss av m edborgar förslag. dnr 120/10-6 Tranås Energis ursprungliga yttrande gäller fortsatt i sin helhet. Några kompletteringar och fö rtydliganden: Vad gäller första att-satsen framgår det av yttrandet att en småskalig elproducent har rätt att levere ra in el på vårt elnät och också sälja elen till samma pris som Tranås Energi sälj er respekt ive köper el på elbörsen Nordpool. Således är det redan idag i princip på så sått som förslagsställaren föresl år! Vad gäller synpunkter på de lagar, förordningar och föreskrifter som styr elmarknaden liksom pri sregler ingen av de svenska elnäten måste förslags ställaren rimligen hänvi sas till rik sdag, reger ing och berörda myndigheter, energimyndigheten och energimarknadsinspektionen. Vad gäller tredje att-satsen är det ju Tranås Energis styrel ses ansvar att, utifrån givet ägardiraktlv, fatta beslut om Tranå s Energis taxekontruktion. Som framgår av yttrandet är då incitament till energ ieffektivisering en av flera komponente r som styrelsen har att ta hänsy n till. Den nya elnätsregleringen (förhandsregleringen) är nu på plat s och kommer, som framgår av yttrandet, att träda i kraft Hösten 2011 kommer Tranås Energi att få besked om vilken intä ktsram bolaget har att förhålla sig till åren I samband med detta kommer en översyn av ta xekonstruktionen att göras. En viktig faktor blir då självklart incitament t ill energieffektivisering men en annan viktig f aktor är de investeringar och det underhåll som krävs för att upprätthålla en ansvarsfull leverans- och personsäkerhet. Också detta till stor del styrt av Jagar, förordningar och föreskrifter. Det sistnämnda förutsätter en relativt stor andel fast del i tarifferna då detta ej är beroende av om kunderförbrukar lite eller mycket el utan enbart av att elen skall överföras på ett stab ilt och säkert sätt på elnätet. Noterbart är också att Tranås Energis taxekonstruktion inte skiljer sig från branschen j övrigt och vad som år praxis. En särskild utredning ut över den ovanstående översynen är således inte meningsfull. Tranås Styrelsen genom David Hultman Ordförande ivrj-/ ij Niklas Johansson VD PoSfo rjress Tr,Jnås Fnel'gi AB. Box 386, TI a rl ~ S I BescKsodll; 's Norra Storgatan 64 I Te! Oi S I,cax Plusgiro Ejll ä l I PJusgiro Fjärrvärme i 8(){Pkg:m E/nöt ()L1 6 IBcmKgilo Fjärrvärme E post tranascnergi@lr,mas.50! Web WVI"'l-AJ.tr;masenergi.seI O'gti!lisot.rY1snummer

6 TRANAs KONIMUN Datum Vår beteckning dnr 120/10-6 Er beteckning Niklas Johansson Tranås Energi AB Återremiss av me dborgarförslag Då kommunstyrelsen valde attåterremittera Medborgarförslag angående incitament tillenskilda energieffektiviseringsåtgärder , ombeds här med Tranås Energi AB att inkomma med ett yttrande i ärendet. Med vänliga hälsningar Tranås kommun, Kommunledningskansliet Cecilia Stedt, cecilia.stedt@tranas.se _...._ _.._---_..._._ Kommunledningskontoret 57382Tranås tln tax

7 SAiv\MANTRÄDESPROTO ou, r~, \ Samm anträdesda tum I _:~ I TRANAs KOMMUN Sida 13 (20) l.::.y KOM MUNSTYRELSEN 47 Onr 12D/ 1D Svar på medborgarförs!ag angående incitament till enski lda en ~ r gieffektiviseringsåtgärder, kf 60-10, ksa 54 Ingvar Danman vill i sitt medborgarförslag atttranås kommun vidtar åtgärder för att minska energiförbrukningen. Därför föreslår Danman: att kommunledning beordrar det av kommunens innevånare helägda bolaget Trar.ås Energi AB att med omedelbar verkan börja inhandla all den energi som medborgarna själva genererar och som kan komma det allmänna nätet till godo till exakt samma priser som TE idag betalar för sina leveranser från befintliga stora leverantörer att kommunledning genom sitt medlemskap i gruppen "Uthållig kommun" tar initiativ till att förmå regeringen att införa det tyska systemet i Sverige där statsmakten betalar generingskostnaden för nybyggd elproduktion till den av privata medborgare producerade elenergin med för närvarande c:a 4,50 kr/kv'l/t att kommunledningen omedelbart ålägger TE. attomarbeta sina taxor så att det blir lönsamt för alla medborgare, företag och offentlig sektor att minska sin energiförbrukning Danman motiverar sitt förslag med att det kommer generera mer kapital till medborgarna att röra sig med för eget bruk. Vidare kommer förslaget att främja företagsetableringar, turismnäringen samt inflyttningen till kommunen. Kommunfullmäktige beslutar att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Yttrande har inhämtats från Tranås Energi AB som kommenterar medborgarförslaget. Kontentan av yttrandet blir att det inte ligger i kommunens intresse att enligt medborgarförslaget bidra till fördyrande elpriser för både invånare och företag. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog kommunstyrelsen besluta att med hänvisning till yttrande från Tranås Energi AB, avslå medborgarförslaget. Under kommunstyrelsens sammanträde yrkar Colm ÖCiaman (MP) på återremiss av medborgartörslaget med motiveringen att förslagsställarens törsta och tredje yrkande bör utredas mer ingående. Yrkanden Kommunstyrelsens arbetsutskotts Colm ÖCiarnain (MP) Justerares 519n,!,,") (J \~ /~ i\ i - -:;rx Uldragsbestyrkande

8 SANVJ~NTRÄ DESPRO TOKOlL rf~1 Sammanträdesdatum I _~~, I TRANAs KOMiV! UN 20"i Sida 14 (20) ~ KOMMUNSTYRB.SEJ'l 47 Dnr att återremittera medborgarförslaget. Justerares sign / )! i "C-, Ut<lragscestyrkande --.

9 ...;r~8 x '!;f;~ TRANAs KOMMUN ~- "'"" KOMMUNSTRYRRSENS AU SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samman trädesdatum Sida 16(25) 54 Dnr 120/10 Svar på medborgarförslag angående incitame nt till enskilda energieffektiviseringsåtgärder, kf Ingvar Danman vill i sitt medborgartörslag att Tranås kommun vidtar åtgärder för att minska energiförbrukningen. Därtör föreslår Danman: att kommunledning beordrar det av kommunens innevånare helägda bolaget Tranås Energi AB att med omedelbar verkan börja inhandla all den energi som medborgarna själva genererar och som kan komma det allmänna nätet till godo till exakt samma priser som TE idag betalar för sina leveranser från befintliga stora leverantörer att kommunledning genom sitt medlemskap i gruppen "Uthållig kommun" tar initiativ till att förmå regeringen att införa det tyska systemet i Sverige där statsmakten betalar generingskostnaden för nybyggd elproduktion till den av privata medborgare producerade elenergin med förnärvarande c:a 4,50 kr/kwt att kommunledningen omedelbart ålägger T.E. att omarbeta sina taxor såatt det blir lönsamt för alla medborgare, företag och offentlig sektor att minska sin energiförbrukning Danman motiverar sitt förslag med att det kommer generera mer kapital till medborgarna att röra sig med föreget bruk. Vidare kommer förslaget att främja företagsetableringar, turismnäringen samt inflyttningen till kommunen. Kommunfullmäktige beslutar att remittera medborgartörslaget till kommunstyrelsen. Yttrande har inhämtats från Tranås Energi AB som kommenterar medborgartörslaget. Kontentan av yttrandet blir att det inte ligger i kommunens intresse att enligt medborgartörslaget bidra till fördyrande elpriser för både invånare och företag. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att med hänvisning till yttrande från Tranås Energi AB, avslå medborgartörslaget. Justr:;:..sign UldragsOOstyrkande,I

10 TRANAs KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Datum Vårbeteckning dnr 120/10 Kommunstyrelse ns arbetsutskott Svar på medborgarförslag angående incitament till e nskilda ene rgieffektiviseringsåtgärder Ingvar Danman vill i sitt medborgarförslag att Tranås kommun vidtar åtgärder föratt minska energiförbrukningen. Därför föreslår Danman: att kommunledning beordrar det avkommunens innevånare helägda bolaget Tranås Energi AB att med omedelbar verkan börja inhandla all den energi som medborgarna själva genererar och som kan komma det allmänna nätet till godo till exakt samma priser som T.E. idag betalar för sina leveranser från befintliga stora leverantörer att kommunledning genom sitt medlemskap i gruppen "Uthållig kommun" tar initiativ till att förmå regeringen att införa det tyska systemet i Sverige där statsmakten betalar generingskostnaden för nybyggd elproduklion till den avprivata medborgare producerade elenergin med för närvarande c:a 4,50 kr/kwt attkommunledningen omedelbart ålägger TE attomarbeta sina taxor såatt det blir lönsamt föralla medborgare, företag och offentlig sektor att minska sin energiförbrukning Danman motiverar sitt förslag med att det kommer generera mer kapital till medborgarna att röra sig med föreget bruk. Vidare kommer förslaget att främja företagsetableringar, turismnäringen samt inflyttningen till kommunen. Kommunfullmäktige beslutar att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Yttrande har inhämtats från Tranås Energi AB som kommenterar medborgarförslaget. Kontentan avyttrandet blir att det inte ligger i kommunens intresse att enligt medborgarförslaget bidra till fördyrande elpriser för både invånare och företag. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås med hänvisning till Tranås Energi AB:s yttrande besluta attmed hänvisning till yttrande från Tranås Energi AB, avslå medborgarförslaget. För kommunledningskansliet ~L~~~ Cecilia Stedt Kommunsekreterare Tranås kommun " 1 p

11 - Dat um fra ' "S MMUN KL-For u'.;... ni c sn ;:;}" Ank (Q.Q.?:Q. I ~ Dnr--&O 4 / 0 - SI i. Tranås kommun I<ommunledningskontoret Yttrande gällande medborgarförslag angående incitament till enskilda energieffektivisenngsåtgärder, dnr O Tranås Energi står Idag för ett starkt miljöengagemang men också föi- närhet, tillgänglighet och en tydlig lokal föranknng. Vi välkomnar all dialog med medborgare och kunder, vilka alltid är välkomna att ta direkt kontakt med oss för att diskutera energreffektivisenng taxor eller något annat. Att kommunlednmgen beordror l... I (rån befintliga stom leverontörer: Elöverfönng ( e ln ; ' ~ ) Fr-å.n och med I apnl infördes en lagändring som Innebär att en elanvändare som hal- ett säknngsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el som kan matas in med en effekt om högst 43,5 kilowatt Inte behöver betala nätavgift för sin Inmatning om han eller hon under ett kalenderår tal' ut mer el från elsystemer än han eller hon matar In på elsystemet. I övnga fall måste kunden betala nätavgift utifrån den vid var tid gällande taxan, vilken är övervakad och granskad av energirnarknadsmspektionen. El (elhandel) T ranås E:lergl Elförsährung A B, vilket är den Juridiska person där elhandel bedrvs, köper elen direkt via elb örsen N ordpool och alltså Inte via någon " leverantör" avel. D en el som detta bo lag liksom moderbolaget Själva producerar (vattenkraft och kraftvärme) säljs också til l N ordpool. På denna elbörs köps och sähs el trll ett spotpns som faststäils varje handelsdag ut ifrån tll igång och efterfr-ågan. D ärutöver finns möjlighet en att finansiellt pussäkra hela eller delar av den volym som säljs eller köps via terminskontrakt och motsvarande, Vilket T ranås Energi Elförsäljnlng AB också gör i enlighet med den av styrelsen fastställda nskpolrcyn. Eventuella andra elproducenter (mklus.ve småskaliga) som finns inom Tranas Energis eln äts koncessionsområde far också sälja sm ei till Nordpool och kan dessutom pussäkra volymen på samma sätt som Tranås Energi gör. D är-med är det per automatik så att enskilda elproducenter har möjlighet att sälja elen till samrna pns som Tranås Energi och T ranås Energi Hförsäljru ng Vid varje given tidpunkt köper och säljer el för Att kommunledmngen genom I.... I elenergin med for nörvarande co 4,50 kr/kwh I Sverige finns t ill skilinad från Tyskland Inget direktstöd eller bidrag för utbyggnad av förnyelsebar elproduktron utan Istället finns etl he lt marknadsbaserat st öds ystem, elcernfikatsystemet, Vilket är' beslutat med bred polit isk majoritet I nksdagen. Bilaga I til : detta yttrande besknver hur stödsystemet fungerar'.,uos/ uciress Tranas Energi AB, Box 386.5/3 24Tranas l Besöksadress Na lta Storgatan 64 l Tel O i 25 l Fax I I 3 75 Plusgrrc E/nejr A I Pll.is.,~rro Fjön votme ' I Bankgll'O Elnål I B(Jokg:ro f'jör(vörmc 5082-! 800 Epos! tj"<lnascllcr gl 2'l1-anas.sc i Wcb wwwtranasenergi.se I Orgon:sotionsnummcr 5S ]

12 Datum An kommunledningen omedelbortt... / ott mmsko sin energlrorbruknmg Dagens taxor för eln ät och fjärrvärme är utformade med fasta och rörliga delar: De fasta delarna Itaxorna fi nns bland annat föi~ att både elnät och fj ärrvärme är mvestenngstunga verksamheter där stort kapital finns bundet I anläggningarna, Tranås Energi är beroende av att under' mycket lång tid säkerställa en trygg finansiering fö r' dessa anläggningar, en fi nansienng som hämtas hem genom kundens taxor. Kunden får' betala en VISS fast de! för den SelYICe det Inne bär' att ha tillgång till det befintliga nätet. Idag uppgår'de n fasta dele n I elnätsta xan fö r säkringskunder t ill 58 % och I fj ärrv ärmetaxan till 23 % (om man räknar' med effektavgiften som dock anpassas utifrån kundens förbrukrungsrnönster år från år). Den fasta delen I ta xorna står I proportion till Tranås Energis fasta kostnader. Den rörliga delen Itaxorna finns Just för att kunden ska ha möjhghet att påverka sina energikostnader. Med nuvarande taxa är många energieffekrivrsenogar dir-ekt lönsamma och vissa åtgårder kan återbetala sig på ett par månade r. Tranås Ene rgi erbjuder även energieffekt ivsenngstj änster t ill sina kunder, både för'att öka se rvicegrade n fö r kunderna och för att göra en rrulj ömsat s. Med en st örre rörlig del I ta xorna skulle de ekonomiska motamen ten för kund erna art geno mföra energieffektivrseringar givetvis öka. Samtidigt minskar dock den säkra Intäktsdel som behövs för att väga upp Tranås Energis mvesteringsnivå. Nivån på Tranås Energis taxor liksom konstruktionen av desamma är den av kommunfu llmäktige utse dda styrelsens ansvar' och beslutas I samband med att budgeten fö r respektrve räkenskapsår fastställs. Styrelsen hal' då att ta hänsyn t il l en rad faktorer där förutom motament till energieffektrvisenngsåtgärde r också hänsyn måste tas t ill kommande Investenngsbehov syftande till att upprätthålla leverans- och personsäkerhet liksom det i ägardrrekuvet angivna avkastningskravet mm mm. Viktigt att komma Ihåg är- också att den del av verksamheten som utgör ett monopol, dvs. elnätet, så granskas oc h övervakas taxorna av energirnarknadsmspekt io nen, vilket styrelsen också har att ta hänsyn lnspektionen kommer dessutom från och med fastställa en så kallad intäktsl-am för elnätsverksamheten! förväg och Inte som nu granska taxorna i efterhand. Någo n st örre eventuell I översyn av elnätsta xan kan därför- Inte unde r några o mständigheter bli aktuell förrän resu ltatet av de nna nya "ex -ante" mode ll är klarlagd. TRANÅS EN ERG I AB Postadress Tran.is Energi AG. Box <1 Tranas i 5csöks(Jc!ress Norra Storgatan 6<1 I Tri OI' i Fax 'S Plusgiro Erna "1 I PIUSgfiO Fjar(\/(irme I Bankgno E./nöt I Bon!<f;lfu FJörrviir.rnc [pus! tr'j.nasci1ergi@tr anas.se I WeLJ I OrgOlllsouonsnurnmer Yl

13 g:d i «: 'i' -----=~~ ~ J ;, J Sverige ska ande len el so m producer as med hjälp avfomybara energikä llor. så som so l, vind, va tte nkraft, biobränslen oc h el S0 111 p roduceras med torv i kraf tvärm everk: öka. För att stimulera ökningen finns lagen om elcertifika t. Målet med elcertifikatsystemet är att an vändn ingen av el fr ån förnyba ra energikällor ska öka i nivå med 25 TWh till år Energimyndigheten Elcertifikatsys remet startade den l maj Lage n kom till som en del av Sveriges långsikt iga energipolitik och bidrar till att öka den förnyba ra elproduktionen och minska utsläppen av växth usgase r. Elcert ifikatsys ternet pågår till och med år Marknadsbaserat stödsyst em Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stö dsystem som ska gynna elproduktion från förny bara energikällor på ett kostnadseffekti vt sätt. Sys temet ersätter tidigare sta tliga investerings- och drift bidrag tiii vindkraft, kraftvärme och smås kalig va ttenkraft. Princ ipen är att det finns en säljare och en köpare samt att hand ej ske r mellan dessa. Likna nde sys tem för att främja förny bar elproduktion finns i andra europeiska lände r, som till exe mpel BeJgien, Italien, Po len och Storbritannien, I dagsläget omfattar de t sve nska elcertifikatsysterne t endast el som produceras i Sverige. Elproducenter och kvotpliktiga Elcertifika tsyste rne t inr-ebär att produ center av förnybar el får ett ( l) elcertifikat av staten för varje producerad megawatt imme (MW h) el. Ge nom att sälja elce rtifikat tar produ cent erna en extra intäkt utöver själva elförsäljningen, vilket skapar bättre ekono miska villkor för miljöanpassad elproduktion och stimulerar utbyggnaden avelproduktion med förnybara källor. Efterfråga n på elcertifikat ska pas genom att alla elleve ranörer samt vissa ela nvä nda re är sky ldiga at! köp a elcertifika: motsvarande en viss andel (kvo t) av sin elförsälj ning eller elanvä ndni ng, en så kallad kvo tplikt. Kvotens sto rlek va rierar för varje år och den medför en öka nde efter frågan på förnybar el och elcertifikat. Priset på elcertifikaten avgörs av tillgång och efterfrågan och görs upp mellan köpare och sär are för respekt ive affär De kvotpli ktiga elleverantörernas kost nad för elcertifikaten ingår som en del av det elpris som elleverant örern a tar ut ifrån sina kund er.

14 ARSCYKE L 31 januari Senast de 3 1 januar : unde rrättas certitikatko-uohavare av Svenska Kraftnät om innehål let på sitt cert ifikatkonto per den 31 dec emoer aret innan. 1 mars Senast dci' 1 mars ska den som är kvo tol iktig lämna ;n sin kvot pli ktsdeklaranon som visar den elleverans/etanv änd ninq som ska ligga till grund beräkningen av t öreqåcnd e års kvo tplikt och det antal e ~cert ifikat som ska annuueras den 1 april. 3 1 m ars Den 31 mars är de n sista dagcn för den som är l<vctpliktig att se till att det finns ett tillr äc kliqt anta l elcertifikat på kontot för att fullgöra kvot pltkten samt att markera vilka elce i kat pa kontot som ska användas för annutlennq. 1 april Svenska Kraftn ät annulle rar etcert ifikat uti från de kvo t pliktigas inläm nade dek larat ioner för fullgörande av kvotplikten. Saknas elcertifikat aktualiseras beslut om kvotpltktsavgift. 1 september Sista datum fö r Energimy ndigheter. att fatt a beslut om kvo tplikt savgift. Dec: mber januari m ån ad Energimyndigheten skicka ut underlag avseende de klarationer som de kvo:plikt iga ska lämna In senast den 1 mars, Fortlöpande under året Energimyndigheten lämnar fort löpan de informati on via we bb och nyhe tsb rev cm förändringar och resultat som är av betydelse för marknad en och dess axt öre r, Kvotpl iktiga Enligt lagen om elcertifikat är följ ande kvotpliktiga: Hl everantorer so m levererar el t ill elanvandare Elanvandare I den utst rack runq som de anvä nt el som d e själva har prod uce rat, Importerat eller köp t på den nord iska elbö rsen Ehntensiv Industri Elektroniska elcertifikat Elcertifikat är ett elektron iskt intyg som bara finns i elektroniskt forma l. Både produ center och kvotpliktiga har ett konto i Svenska Kraftnäts elektroniska kontoföringsregister Cesar. Där tilld elas producentern a sina elcertifikat av staten och där sluförs hand eln mellan köpare och sälja re. Viktigt att uppfylla kvotplikten Varje år ska de kvotpli ktiga uppfylla sin kvotplikt. Det ske r genom att de kvotpjiktiga senas t den l mars varje år lämn ar in en deklaration till Energ imyndigheten, där de redovisar hur mycket el som de är kvo tpliktiga för. Senast den 3 1 mars ska alla kvotpliktiga ha tillräckligt med elcertifikat på sitt kont o i Cesa r för att uppfylla sin sammanlagda kvotplikt. Den l april annul1erar Sve nska Kraftnät elce rtifikaten baserat på de inlämn ade deklarationerna. Om det saknas elcertifikat på kontot för att upp fylla kvotplikten vid annu l lerin gen beslutar Energim yndi gheten om att den kvotpl iktige ska betala en kvotpliktsavgift. Denna avgi ft baseras på mängden elce rtif kat som sak nades för att uppfylla kvotpiikten och uppgår till 150 procent av mede lpriset på elcertifikat ett år bakåt i tiden, från den I april. De kvotpliktiga som har ett överskott på elcertifikat kan spara dem till komm ande års behov eller sälja dem. Undantag från kvotpli ten för el intensiv industri Efterso m elcertifikarsysternet medför en ökad kostn ad för elanvändarna Ii uns ett undantag från kvotplikten för elintensiv industri. Undantaget gäller el som använ ds i företagets tillverkningsprocess. En elintensiv industri är ett företag SQl1l i sin helhet eller en del av ett föret ag som utgö r en ege n verksamhe t eller verksamhetsgren där det: - bedrivs och under de senaste tre åren har bedri vits industri ell tillverkning i en process i vilken det använts i genomsnitt minst 190 MWh el för varje miljon kron or av förädlin gsvärdet av den elintens iva industrins produktion, eller - bedri vs ny verksamhet med industricii till verkn ing i en process i vilken det används eller beräkn as användas i zenomsnitt minst 190 MWh el för varje ~ il io n kronor av förädlingsvärd et av den eli~ t en si v a industrin s produk tion, eller bed ri ve r ver ksamhet för vilken avdrag får göras för ska tt på elektrisk kraft enligt I l kap ~ 2J eller 5 lagen (1994 :1776) om skatt på energi (LSE). För att beviljas und antag krävs att företage t registrerats hos Energirnyndigheten som elintensiv industri Hur får en an läggning el certifikat? För att en anläggning som producerar förnybar el ska få elcertifikat krävs att anläggninge n blir godkä nd av Energimy ndighete n. Kravet för att bli godk änd är att anl äggningen anvä nder någon av de energikä llor som uppräknas i lagen, är ansluten till ett clnät och att elproduktionen mäts per Iimrne. Behove t av detaljuppgift er varierar mellan olika typer av energ ikällor, När anläggningen är godkä nd far producenten e tr (1) elcert ifika t för varje produ cerad MWb som är ejcertifikatberättigad. Elcertifika ten utfärda: och kontoförs av Sven ska Kraftnät i Cesar. Anläggningens inrapporterade mät värden ligger till grund för det antal elcertifika t som utfärdas,

15 Elcert ifi katsyste met Rik,dilqen har luta t att stöcet till elproduktion från förnybara ~ nerg i k a ll o r (sol, vmd, vetten, btobransten) och torv ska komm a från eke rnfikat systemet. Elcertifi kats t met star tade den 1 maj 2003 och p åq är till och med Ar KVOTER NA E IGT LAGEN (2 003 :113) OM ELCERTIFIKAT ~yste me r <flj "'äe ra r3 äilla r~ Allastanvåndare rnaste stodra denfomybaraelproduktionen ~~rl oenom altproducenter av fornybar elochtorvlar -elcertltil-.at avstalen l ;nedan elleveranlorern<i arskyld,og.? all kopa och famna In elt.brtlfika!,romailande111 smellorsaljnr"9 Andelenelceruhkat (kvolen) som ~: Ie \j e ra nlor e1'l skalamna In varierarlorvaqe sr \/llkllt rue dior en ḻ v;: ökande e fl~ rtrr ga n P(I förnybarel ochelcer'jllk31 Gr:-nomfO rs<lljnl'lgen av li? lcer t l~ ( fäl. 400UCenterndckcoornrska resurser roi attutökapreduktonenav fornybar ~I å ~ e a rn.~ i1 I :ll ä ä ~ '~_7L l r uva m~d ':- 5 T. " t lll.!ll 2020 F-ti rnybar ~ I i il.~ 1.-_ Elrorsaljnlng,JL----, ~ Ellevf".>t <lntö,junadeklarerar "Iilfj("ar Sin elforsål,lllngtill EnergimyndlgMlen.~ trfrån elfof:.6irul19 och kvotenroi en3klue1laaret befarnas elleverantorens kvolplikt i:: en I apnl varjl' arlamliol E'! 1('Yelantoren.beraknal ant31 elcerllnwt bil staten ocb en annulkftng sker I ochmed an elcer lilikötenannuueres m,lsh..erlel!eranlo,enkopa nyaekerufikat ror alt upp f >~ 1a nastii~ rs kvoirjhkl l- -J GRAfi K TO...tAS C;HI'.ING'I >-:.O Även elproduktion kraftvärmeverk med torv som energikälla berättigar tiildelning av elcertifikat, De tta medför all elcertifika tsystemet har två syften, dels stödja elproduktion med förnybara energikällor och dels stödja elproduktion med torv i kraftvärmeverk. Begränsningar i tillde lninge n En produktionsanläggning drifttagen efter I maj 2003 kan få elcertifikat under maximalt 15 år. Begränsningen tilldelningen av e!certifikat syftar till att hålla nere kostnaderna för konsume nterna, så all de inte ska behöva betala för redan lönsam elproduktion. Begränsningen ska också öka satsningen på ny förnybar elprc duktion. Anläggningar som drifttogs innan lagens ikraftträdande den J maj 2003 fasas ut ut' elcertifikatsystemet vid I utgången av åren och beroende på kraftsjag och tidigare stöd. Informatio om elc ertifikat Energi myndigheten redovisar marknadsstatistik, som antal godkända produktionsanläggningar och registrerade kvotpliktiga samt allmän inform ation om e lcertifikats ystemet i en årlig publikation och på.. Sv en ska Kraftnät red ovisa r löpande information, till exem pel antal utfärdade, omsa tta och annullerade e1certifikat samt e1certifika tens medelpris. https.z/elcert ifikat.svk.se Energimarknadsinspelaionens tj äns t Elpriskollen redovisar priser och villkor för de vanligaste avtalstyperna från samtliga elhaudelsföretage n j Sverige Antal elcertifikat pe försåld eller använd MWh el, i procent. Ar ? Procent 7,4 % 8,1 % 10,4 % 12,6 % 1 5, ~ % 16.3 % 17,0 % 17.9 % 17,9 % 17.9 % 13.5 % 14,2 % 14.3 % 14,4 % 15,2 % 16,8 % 18.1 % 19,5 % 19,0 % 18.0 % 17,0 % 16.1 % 14.9 % 13,7 % 12,4 % 10,7 % 9.2 % 7,6 % 6. 1 % 4,5 % 2.8 % 1.2 % 0.8 %

16 Fakta elproduktion och elcertifikat Nedanst ående förnybara energikä llor ernåuer elcertifikat. År 2002 stod dessa energikällor för 6,5 TWh producerad el. ci rka 4,5 procent, av den totala elprcduktio nen. De förnybara källorna som erhåller e lce rti fika t är; v ir.dkratt So lenerg i Geotermisk energ i Biobr änslen Vågenerg Vattenkra ft småskaliga vattenkraftanlägg ninga r (enheter om hbgst kw) återupptagen drift i ned lagda anläggningar ökn,ng av produktione n i befintlig vattenkraft ny vattenkraft anläggningar som ;nte kan få långsiktig lönsam produkt ron på grund av rnyndlqhetsbes tut eller omfattande ombyqqnatlon VEM GÖR VAD Energimyndigheten ska Godkanna och kontrollera elcertii ikatberättigade anlaqqrunqar Registrera och avregi strera kvotpliktiga företag och pnvat persone r Handha kvotp likt igas deklarationer av kvotp liktig el Ge förhan dsbesked om möjlighe t till godkännand e för ti llde lning av elcertrnkat I vissa spe cifika arenden Beslut a om förseningsavgift er för dem so m rnte lämnat In deklaration sena st den 1 mars Besl uta om kvo tpl ikts avg ift om kvotplikten Inte uppfyllts Ha til lsynsansvar när det gä ller efterlevnaden av lag, fo rordn ing och fö reskrifter om elcertinkat Informera om elcert itikatsystemet Bevaka och ana lyser a utvecklingen på elcert rtrkatrn arknad en Svensk a Kraftnät sk a Utfärda elceruhkat base rat på mat varde n från elcertifikat berätt igad elp rodukt ion Uppratta oc h dnva elcert lfll,at registret över Innehav av elcertmkat Sena st den 31 januarr underratta certifika tkontoh avar e om Inneh ållet på sitt certifikatkonto Annullera elcert ifikat den 1 apr il enligt Inlämnad e deklarationer Löpande publicera rntorrnatlon om anta l uttardare. oms atta och annullerade elcert rnka t samt elcertifikatens volymvaqda me delpus Forutom den t örnybara elproduktionen är också elorcduktion i kraftvärmeverk med torv som energikälla berättigad tllldelnmo avelcertifikat. Energimyndighetens arbet ar för ett tryggt, rruh övanlipt och effektivt energ isyst em. Svenska Kraftnät ar ett at tarsverk som sköter stamnätet för elkraft och som har systemansvaret for den svenska elmarknade n. Energimyndigheten Enerqimyndrqhet en, Box 310,63104 Esk ilstun a, Telefon: ?0 00, Fax: 016, , Svenska Kraftn ät, Box 526, Vällingby. Telefon ' , Fax: ,

17 Datum Vår bet TRANAs KOMMUN dm 120/1 0 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Er Bel Tranås Energi AB Begäran om yttrande gällande medborgarförslag angående incitament til l enskiida energieffektiviseringsåtgärder Kommunledningskontoret önskar inhämta ett yttrande från Tran ås Energi AB gällandeovanstående medborgarförslag. Yttrandet bör vara kommunledningskontorettill handa senastden 1 augusti Återkom till undertecknad om denna tidsplan ej är realistisk. För kommunledning skontoret CeciliaStedt Kommunledningskontoret Tfn: E-p ost: ceci lia.stedt@ tranas,se Kommunledn ingskontoret Ifn Tranås lax IW(t1 tranas.se 'T

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 7 (43) 60 Dnr120 /10 Medborgarförslag angående incitament till enskilda energieffektiviseringsåtgärder Ingvar Danman vill i sitt medborgarförslag att Tranås kommun vidtar åtgärder för att minska energiförbrukningen. Därför föreslår Danman: att kcmmunledninqen beordrar det av kommunens innevånare helägda bolaget Tranås Energi AB attmed omedelbar verkan börja inhandla all den energi som medborgarna själva genererar och som kan komma det allmänna nätet till godo till exakt samma priser som T.E. idag betalar för sina leveranser från befintliga stora leverantörer att kommunledningen genom sitt medlemskap i gruppen "Uthållig kommun" tarinitiativ till att förmå regeringen att införa det tyska systemet i Sverige där statsmakten betalar genereringskostnaden för nybyggd elproduktion till den av privata medborgare producerade elenergin med för närvarande c:a 4, 50 kr/kwt att kommunledningen omedelbart ålägger T.E. att omarbeta sina taxor så att det blir lönsamt för alla medborgare, företag och offentlig sektor att minska sin energiförbrukning Danman motiverar sitt förslag med attdet kommer generera mer kapital till medborgarna att röra sig med för eget bruk. Vidare kommer förslaget att främja företagsetableringar, turismnäringen samt inflyttningen till kommunen. Kommunfullmäktige beslutar att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen., Justerares~ Utdragsbestyrkande I A~ / 2 I _ ( ~.~~~=-=--.;::;;;-~

19 Tranås kommun MED BORGARFÖRSLAG TRA. las KO MUN KL-:=,::n/altningen A :Q O f(),- 0 ',3- Q1 nk......,.. Wii ~nr..-7.:<..0,,,ro j, [ <,/,] 1') ' 1 1' H -dl ANGÅENDE INCITAMENT TILL o. ENSKILDA ENERGIEFFEKTIVISERI NGSATGARDER BAKGRUND Den tidningsartikel, som var införd bl.a. i Tranås Tidning 18/12-09 (se bilaga 1), där det visades. att havsytan stiger 65 m. då polarisarna har smält. En rapport från utgrävningar i Mexiko visade dels att havsytan hade stigit 90 m. på total t 8 är vid ett tidigare tillfälle då jordens klimat också hade förändrats. Denna utgrävning visade att nivå höjningen precis som idag gick långsamt i början men att havsytans höjning per år accelererade mycket kraftigt efter de första 2-3 åren. Undersökningar av fältgeologer visar, att klimatet och därmed havsytans nivå har ändrats flera gånger under jordens historia. Den nivå som har varit rådande de senaste c åren är ett medelvärde. Vid långa köldperioder, då havens vatten bundits som snö och is över polarom rådena och kontinenterna, har havsytan befunnit sig 90 m. lägre än dagens nivå. Då var Medel havet ett innanhav. Under perioder då jordens medeltemperatur har varit betydligt högre än vad den är idag och inget vatten har varit bundet som is under flera år i sträck, har havsytan varit 90 m. högre än j dag som utgrävningen i Mexico visade. Lägger vi till att allt det vatten som är bundet året runt på våra kontinenter idag också smälter talar det mesta för att fältgeologernas siffror om att vattenytan kommer att stiga med c:a 90 m. kommer att besannas. FÖRUTSÄTININGAR 1. Att kommunledningen tolkar sitt uppdrag från medborgarna som medlem i gruppen "Uthålliga Kommuner" att i enlighet därmed ta initiativ för att tillse att Tranås kommun vidtar nödvåndiqa åtgärder för att påbörja den omställning för att omvandla kommunen till en uthållig kommun enligt de krav som de nya fakta som jag visade ovan nödvändiggör under en betydligt kortare tidsrymd än vad som tidigare ansetts vara nödvändigt. 2. SCS: s statistik för år 2007 enligt vilken omräknad till kronor med ett kwt-pris inklusive alla skatter och nätavgiften på 1 kr. blir den totala kostnaden för samtliga medborgare i Tranås kommun kr. detta år. Med en genomsnittlig energiprisökning med 10 % under kommande år innebär detta att vid oförändrad energikonsumtion den totala energikostnaden för samtliga medborgare under kommande 10-årsperiod kommer att bli kr. och under den kommande 12 års perioden samt för den kommande 15-årsperioden kr. (se bilaga 2). De totala utgifterna för kommunens enskilda hushåll kommer enligt samma underlag att i genomsnitt bli kr, kr. respektive kr. (se bilaga 3). EKONOMI De i avsnitt 2 närmast ovan visade kostnaderna kommer att fortsätta att öka för varje år som går om inga åtgärder vidtas. Emellertid kommer dessa kostnader au minska i motsvarande grad för varje kwt som effektiv iseras bort enligt mina yrkanden nedan. FÖRDELAR a) Sedan väl investeringarna börjar att betalas av kommer kommuninnevånarna som helhet att få mer kapital att röra sig med för eget bruk. b) Då kommunens energieffektiviseringsprogram börjar bli känt kommer företag drivna av uppfinnare och produktutvecklare att etablera sig i kommunen för att tillverka de nya produkter 1

20 som dessa projekt kommer att inspirera till och därigenom generera nya arbeten i tillverkningssektorn. Många av kommunens installationsföretag kommer att behöva nyanställa för att installera all den småskaliga utrustning i de enskilda hushållen, i hyreshusen och i företa.ge ~ samt i den offentliga sektorns lokaler som kommer att behövas i detta ffektiviseringsprogram. c) Besöksnäringen i kommunen kommer att få ett kraftigt uppsving genom att många besökare från när och fjärran kommer att komma hit för att på ort och ställe se hur vi har burit oss åt. Som exempel för detta kan nämnas en by i Tyskland som helt upphörde med att använda fossila bränslen till uppvärmning utan i stället ersatte dessa bränslen med det gratismaterial (tidigare benämnt avfall) som främst byns jordbruk haft stigande kostnader för att bli av med. Redan det första året kom över besökare till denna by, där tidigare varje enskild turist som besökt byn varit en stor händelse, för att studera deras tillvägagångssätt. d) Sjunkande energipriser kommer att leda till ökad inflyttning. YRKANDEN Jag yrkar att kommunledningen beordrar det av kommunens innevånare helägda b o l ag ~ ' Tranås Energi att med omedelbar verkan börja inhandla all den energi S OIIl medborgarna själva genererar och som kan komma det allmänna nätet till godo till exakt samma priser som T. E. idag betalar för sina leveranser från befintli ga stora leverantörer. att kommunledningen genom sitt medlemskap i gruppen "Uthålliga kommu ner" tar initiativ till att förmå regeringen att införa det Tyska systemet i Sverige där statsmakten betalar genereringskostnaden för nybyggd elproduktion till den av privata medborgare producerade elenergin med för närvarande c: a 4,50 kr/kwt. att kommunledningen omedelbart ålägger T. E. att omarbeta sina taxor så att det blir lönsamt för alla medborgare, företag och offentlig sektor att minska sin energiförbrukning. Detta görs genom att beräkna en mall för vad varje slag av kund genomsnittligt bör förbruka. Därefter sätts taxorna t.ex. så att den första 10-delen av denna norm förbrukning inklusive nätavgifter och skatter kostar 0,05 kr/kwt och så vidare i intervaller upp till normförbrukningen som i dagsläget kostar 1 kr/kwt. Vid förbrukning utöver normförbrukningen betalas i dagsläget t.ex. 1,10 kr/kwt tör den första 1O-delen och sedan ökas avgiften med förslagsvis 10 % i varje interv. upp till dubbla normförbrukningen. Därefter skall avgiften öka brant upp till 10 kr/kwt. Denna nya taxesättning medför att det blir mycket lönsamt att snabbt minska slöseriet med energi. Tranås den..:f:..i l..?).:::.../.q. \J c,! ::::.pv't.....:1./c{(l(j.<:!:~«(4x L Ingvar-nanman Vegagatan 5C Tranås Tfn:

21 ..),I. 1 ~ L- Isen på jorden mo svarar 65 m högre havsyt Glaciärer och andra isar täcker upp till tio procent av jordens landyta och håller cirka tre fjärdedelar av de totala färskvattenreserverna. Om all is på land smälter, skulle havsytan stiga med nästan 65 meter. Antarktis bidrar då med cirka 57 meter och Grönland med sju meter. >Ismassorna på land l!1!h Isfria Atlanten. Ungefarlig ismass~luni 2008 khppor ','Ronne CJ Istäcke..~ s h eff ANTARKTI S.' :; CJ Isshelf ~. " J,> /.."' G"""","...f~ G3 Drivis. :'"Thw'a"es L Sycrpolen.' ~ "Jl', r.,pnanll ~ ii. - -, 1\ "., ':'...;~>. ~. \ -'... '-'. ",,",... ogf!ldar',.,.~ T~ansantaricti ska ::o:"0~~ G~~~ Pf:.;=~ - ~:ha:u~?..~~. "~~~:~~~m. Stenbockens - '~,"".,- ~ ",...,.. ". vändkrets y Pine Island-glaciären Västantarktis istäcke ~ Antarktis största isavlämnare Tunnas utmed en hastighet uita och kontinentens snabbast motsvarande 0,24 mm höjning ninförflyttande glaciär. av havsytans nivå per år. ANTARKTIS a v- KALLOR ","arid GlaCier Manlw ring Service. Bnush AnrarcncaSUn'e'{. Ano,,1 P,EUTtRS SVENSKA GRAFIKsfllAWTT

22 ;", ENERGIKOSTNAD I FULLSTÄNDIG ENERGIKOSTNAD. TRANÅS KOMMUN Ärlig Summa 10,12 Ar ökning 10 % Kilokronor resp. 15 år , , , , , , , , , , , , , , _ ÅR _..-._---_._ _..._ _.._.._.. I f _ "-- _. I-- ~ - I-- - I-- - I-- f- - I-- I--! serier l l!. Serie21 \_D S e r i~ I I I- f-- I-- I-- - f-- I f-- I I-- 1 o,,,,,, ~ _..._ -

23 o - ENERGIKOSTNAD 2007 GENOMSNITTSHUSHÅLL Ärlig Summa 10,12 År ökning 10 % Kr resp. 15 år , , , , , , , , , , , , , , _.. _ _._ _--_ _.-- - ' -- _._ - - _..._ - -_ _ I- I- I- l-. I- I- l-- I - - _.-.- I- f- f- I- I- I- f- I f- l- I I ~- l- I - f- I-- I rse-rl;1 Serie2 I D Serie3. I I I- f- I--- I- l- I I- l- I- l- I- l i- l- i _._._._._._--_._- - -,