KRAV-aktuellt N Y H E T S B R E V T I L L F Ö R E TA G A N S L U T N A T I L L K R A V O K T O B E R

Transkript

1 Vi ser till att skillnaden märks KRAV-aktuellt N Y H E T S B R E V T I L L F Ö R E TA G A N S L U T N A T I L L K R A V O K T O B E R Glimtar från marknaden Även om takten under 2004 varit lägre än tidigare så fortsätter den ekologiska marknaden att växa i Sverige. Här följer några glimtar Läs mer sidan 3 NY KRAV-REGEL: För ett renare vatten

2 Varumärke som är känt av 96 procent av konsumenterna. Många konsumenter har blivit vana att titta efter KRAV-märket i butikerna. Dotterbolaget får eget nyhetsblad Nu när KRAV har lagt över all verksamhet som har med certifiering att göra i sitt dotterbolag Aranea Certifiering känns det självklart att dottern också ger ut sitt eget nyhetsblad. Araneanytt heter det och du får det med samma utskick som KRAV Aktuellt. I Araneanytt kan du läsa om allt som har med själva certifieringen att göra. Och där får du också information om de nya certifieringstjänster som Aranea erbjuder som tillägg. Här i KRAV Aktuellt fortsätter vi att skriva om allt sådant som är intressant för dig som har KRAV-certifierad produktion. Det kommer förstås att handla om nya KRAV-regler. Men vi vill också förmedla vad som händer på marknaden och vad KRAV gör i Sverige och internationellt för att främja den ekologiska produktionen. Solweig Wall Ellström Informatör Redaktör: Solweig Wall Ellström solweig.wall.ellstrom@krav.se Tel: Formgivning: José Barrios Lancellotti Ansvarig utgivare: Jessica Elgenstierna Utgiven av KRAV, Box Uppsala Tel: e-post: info@krav.se - webb: Repro och tryck: Grafiska Punkten, Växjö Omslagets foto: Magnus Ström/Scandinavian Pictures Det här får du för licenspengarna Huvuddelen av er som läser detta äger KRAV-märket genom de 28 företag och föreningar som är medlemmar i KRAV ekonomisk förening. Och alla har vi tillsammans byggt upp ett starkt, trovärdigt varumärke som är känt av 96 procent av konsumenterna. Många konsumenter har blivit vana att titta efter KRAV-märket i butikerna. Det är kostsamt att bygga upp ett varumärke, men nu finns det här och alla ni som har KRAV-certifierad produktion får använda det till priset för licensen. KRAV-certifieringen ger dig också en stor valmöjlighet på marknaden. Du får tillgång till den etablerade handeln med KRAV-godkända produkter samtidigt som du förstås också kan sälja dina KRAV-godkända ekologiska produkter som EU-ekologiska. Licenspengarna går till varumärkets underhåll och utveckling så att det ska fortsätta att vara starkt och stärkas än mer. Kostnadseffektiv marknadsföring tillsammans med aktörerna, presskontakt, konsumentinformation, opinionsbildning, svar på angrepp i media och varumärkesskydd är några exempel på vad pengarna används till. På köpet verkar KRAV också för att du ska få bättre villkor genom att arbeta för att reglerna ska bli ändamålsenliga och praktiska. Det gör vi genom att utveckla KRAVs egna regler, men också genom lobbyarbete gentemot myndigheter och beslutsfattare i Sverige och internationellt. Vi lyssnar noga på dina argument. Och så får du förstås kundinformation via webb och KRAV Aktuellt med mera. I kommande nummer av KRAV Aktuellt återkommer vi och berättar mer om vad du får för licenspengarna. 2 - OKTOBER 2006

3 Miljö och hälsa Tydligt vad du betalar för Nu blir det tydligt vad som erbjuds och vad det kostar att få sin produktion KRAVcertifierad, säger Pia Högström, ekonomichef på KRAV. Prissystemet ändras inte i grunden, men på fakturorna k o m m e r det nästa år att bli synligt vad du betalar för själva certifieringen till Aranea och vad du betalar till KRAV för licensen, det vill säga för rätten att använda KRAVs märke. Uppdelningen är möjlig eftersom KRAV lagt certifieringsverksamheten i dotterbolaget Aranea Certifiering och ekonomierna skiljts åt. De nya prislistorna för 2007 kommer att läggas ut på KRAVs och Araneas webbplatser i mitten av oktober och med posten får du dem i månadsskiftet november-december. Alla betalar någonting för licensen, säger Pia Högström och berättar att många företag bara kommer att betala högst några hundralappar för den. För de flesta lantbrukare kommer det till exempel att handla om 60 till 750 kronor beroende på arealstorlek. Men det kommer fortfarande att vara så att huvuddelen av KRAVs inkomster kommer från de aktörer inom förädlingsindustrin som har hög omsättning av KRAV-märkta produkter, säger Pia Högström. De livsmedelsförädlare och grossister vars försäljning av KRAV-godkända produkter överstiger en miljon kronor får betala ett pris som ökar med försäljningsvärdet enligt samma principer som tidigare, med skillnaden att det nu syns att huvuddelen är öronmärkt för licensen. KRAV-koncernens sammantagna intäkter för certifiering och licens kommer att vara detsamma som tidigare men Aranea Certifiering fortsätter att höja priset för små lantbruksföretag och sänka det för alla större företag. Fakturorna kommer i de flesta fall att komma från Aranea och innehålla både Araneas pris för certifieringen och KRAVs pris för licensen. Därmed blir antalet fakturor som ska hanteras inte fler än tidigare. De förädlingsoch grossistföretag som säljer KRAVmärkta produkter för över 10 miljoner kronor kommer däremot att få licensensfakturan direkt från KRAV. På så vis blir det lättare att diskutera gemensamma marknadsinsatser. Bekämpningsmedel ökar risken för Parkinson Risken att drabbas av Parkinsons sjukdom tycks öka för dem som utsätts för bekämpningsmedel. Det visar en ny amerikansk studie som forskare vid Harvard School of Public Health gjort. Risken var 70 procent större för de personer i studien som angett att de utsatts för bekämpningsmedel. Effektivare mot cancer Ekologiska jordgubbar hämmade tillväxten av cancerceller mycket effektivare än konventionella jordgubbar. Det fann forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) nyligen i en undersökning där extrakt från jordgubbar tillfördes odlade cancerceller. Undersökningen visade också att de ekologiska jordgubbarna innehöll mer antioxidanter. Lärkor föredrar ekologiskt Marklevande fåglar, som lärkor och fasaner, väljer helst ekologiska odlingar när de ska häcka. Det framgår av en ny rapport från ett forskningssamarbete mellan universitetet i Kiel och danska miljömyndigheter. KRAV deltar i arbetet med aktionsplanen Ekologiskt Forum med säte i Kungliga Skogs- och lantbruksakademin har fått regeringens uppdrag att ta fram en aktionsplan för mer ekologisk mat. Planen ska peka ut vad som behöver göras för att nå målen ekologiskt certifierad produktion på 20 procent av jordbruksmarken och 25 procent ekologiska livsmedel i den offentliga sektorn. Arbetet som ska vara klart första juni 2007 sker i bred samverkan mellan aktörerna på marknaden. Per Baummann är projektledare och KRAVs vd Lena Söderberg deltar i styrgruppen. För mer information och synpunkter kontakta Per Baummann, epost: per.baummann@coop.se. Lika lite mögelgifter Det är vanligt att motståndare till ekologisk mat påstår att risken för mögelgifter i maten skulle vara större vid ekologisk produktion. De menar att det skulle bero på att kemiska bekämpningsmedel inte används. Men nu har det kommit en undersökning som visar att det är lika lite mögelgift i ekologiskt som i konventionellt. Livsmedelsverket har jämfört halterna av mögelgifter i ett stort antal sylter och spannmålsprodukter där hälften var ekologiska och hälften konventionella. De kunde inte se att odlingssättet gjorde någon skillnad. OKTOBER

4 Notiser Skyddsåtgärder mot fågelinfluensa Alla fågelägare måste vara beredda på att Jordbruksverket med kort varsel kan öka kraven på skyddsåtgärder mot fågelinfluensa. Den 18 september trädde ett nytt mer flexibelt regelverk ikraft som tar hänsyn till hur stora riskerna bedöms vara vid varje aktuell tidpunkt. Vilken skyddsnivå som är aktuellt styrs bland annat av ett övervakningsprogram för fågelinfluensa. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats ( Internationell konferens om djurvälfärd Över 250 av världens ledande experter på ekologisk djurhållning från 24 länder samlades när IFOAM* höll sin första konferens om ekologisk djurhållning. Den ägde rum den augusti på University of Minnesota i USA. För KRAV är frågor om djuromsorg viktiga att driva internationellt. Och det var just efter en motion från KRAV som frågan om ett ökat fokus på djurvälfärd i ekologisk produktion kom upp vid IFOAM General Assembly* i september i fjol. Konferensen är ett resultat av denna diskussion. * IFOAM är den ekologiska rörelsens internationella paraplyorganisation och General Assembly är IFOAMs högsta beslutande organ. Ingrediensmärkning tillåts inte Nu är det inte längre tillåtet att tala om att en produkt innehåller KRAVgodkända ingredienser om den inte i sin helhet är KRAV-godkänd. Det är innebörden av länsrättens beslut om att KRAVs dotterbolag Aranea Certifiering inte får certifiera enligt kapitel 20 i KRAVs regler. Beslutet gäller från första september När Livsmedelsverket godkände Aranea Certifiering för 2006 var godkännandet förknippat med villkoret att certifieringsbolaget senast första september måste se till att KRAVs regler i kapitel 20 inte tillämpas. Livsmedelsverket motiverade sitt beslut med att KRAVs namn för konsumenterna är synonymt med ekologiskt. Eftersom det inte är tillåtet att marknadsföra ekologiska ingredienser Prenumerera på enligt EG-förordningen anser Livsmedelsverket att det därmed inte heller är tillåtet att marknadsföra KRAVgodkända ingredienser. Aranea Certifiering överklagade till Länsrätten som gick på Livsmedelsverkets linje. Aranea Certifiering kommer att överklaga beslutet till Kammarrätten. Vi återkommer med mer information på webben och i KRAV-aktuellt. KRAV arbetar också för att det ska bli tillåtet att marknadsföra att produkter innehåller ekologiska ingredienser enligt den nya EG-förordning som håller på att utformas. Den svenska regeringen har intagit samma hållning och faktum är att det senaste förslaget till förordning innehåller ett konkret förslag på en variant av en sådan ingrediensmärkning. Nyhetsbrevet för dig som vill veta vad som händer i den ekologiska världen. KRAV-m@ilet är gratis. Anmäl dig på Certifierad produktion ger fullt ekostöd Av regeringens förslag till nytt program för landsbygdsutveckling framgår att den som skriver på ett nytt femårsavtal och inte har certifierad produktion bara kommer att få 75 procent av ekostödet under 2007 och Och därefter sjunker nivån till 50 procent. Från EU väntas beslutet om ekostödet i december och därefter utfärdar Jordbruksverket villkoren. Gruppcertifiering av storhushåll Nu när det finns ett nationellt mål på 25 procent ekologiska livsmedel inom offentliga sektorn är det förstås viktigt för storhushållen att kunna visa utåt att de satsar. Genom att vara KRAVcertifierade kan de aktivt marknadsföra sitt arbete med KRAV-godkända livsmedel och visa vad de gör. För att underlätta denna möjlighet har KRAV tagit fram regler för gruppcertifiering av storhushåll. Förutsättningen är att de har gemensamma centraliserade inköp, en centraliserad dokumentation samt ett internt system för uppföljning av att de olika enheterna följer KRAVs regler. De nya reglerna finns i kapitel 15 i den upplaga av KRAVs regler som träder i kraft första januari OKTOBER 2006

5 Regler Du kan påverka KRAVs regler Du som är KRAV-ansluten har möjlighet att påverka reglerna för ekologisk produktion. Och du är välkommen att lämna dina synpunkter när du vill. En del av KRAVs regler är lättare att påverka, det är de som KRAV bestämmer över helt och hållet själv. Det gäller till exempel regler inom områden som inte regleras av EUs förordning för ekologisk produktion. Andra regler är mer eller mindre avhängiga av vad som står i förordningen. KRAVs regler får vara strängare, men inte mildare. Men KRAV agerar också för att påverka EUs regler och i de sammanhangen kan våra synpunkter väga tungt eftersom vi har så många anslutna företag. När det gäller KRAVs regler är det ytterst styrelsen som fattar besluten om ändringar. Så här går en revision normalt till: Först bestämmer styrelsen vilken målsättning som ska gälla för revisionen och vilka delar av reglerna som ska revideras. Varje år tillsätts också en regelkommitté som har det övergripande ansvaret för regelutvecklingen och som lägger fram ändringsförslag till styrelsen. Denna kommitté som annons ska ha en sammansättning som ger en djup förståelse för de kontrollgrenar som ska revideras har hjälp av en regelansvarig på KRAV och arbetsgrupper som bildas för de olika avsnitt som ska revideras. Regelarbetsgruppen för revisionen av kapitel 3 Lantbruk och 4 Växtodling har till exempel bestått av representanter för rådgivning, forskning, lantbruksnäringen, bonderörelsen och Jordbruksverkets växtnäringsavdelning samt personal från KRAV. Arbetsgruppernas uppgift är att utarbeta förslag till regeländringar och då använder de sig bland annat av de synpunkter som inkommit. Förslagen behandlas av kommittén som lägger fram en remiss. Den finns tillgänglig på KRAVs webbplats och kan beställas i pappersform. Med hänsyn tagen till remissvaren lägger sedan regelkommittén fram ett reviderat förslag till styrelsen. Du har alltså möjlighet att påverka reglerna både genom att ge synpunkter före remissomgången och genom att svara på remissen. Och givetvis lyssnar vi noga på de synpunkter som våra anslutna företag lämnar. Det är ju ni som vet hur det fungerar i praktiken. Inköp av konventionella bin Har du KRAV-certifierad biodling och vill köpa in nya bisamhällen ska de i första hand vara KRAV-godkända. Hittar du inga sådana inom rimligt avstånd från gården kan inköp av konventionella samhällen godkännas efter prövning. Någon ny karens krävs inte för dem. En förutsättning för inköp av konventionella samhällen är dock att inget konventionellt vax förs in i den KRAV-certifierade biodlingen. På grund av EUs bestämmelser får endast tio procent konventionella samhällen införlivas i den befintliga certifierade produktionen vid en utökning. Utvintrade eller på annat sätt förlorade samhällen får dock ersättas med konventionella. Skärpning av ursprungsmärkning senareläggs I förra numret skev vi att det skulle bli en skärpning av reglerna för märkning med geografiskt ursprung i utgåva juli 2006 av KRAVs regler. Men så blev det inte. På sitt junimöte beslutade KRAVs styrelse att avvakta med skärpningen. Orsaken är att KRAV ska kunna beakta den allmänna diskussionen som pågår kring ursprungsmärkning. Jordbruksministern har bland annat bjudit in handeln för att diskutera frågan och samtidigt pågår också en diskussion om skärpning av det EU-direktiv som styr dessa frågor. Många konsumenter önskar ursprungsmärkning. KRAVs styrelse beslutade därför att på sikt införa en skärpning. OKTOBER

6 Lantbruk Nya regler för lantbruk och växtodling De reviderade reglerna för lantbruk och växtodling träder i kraft första januari De viktigaste nyheterna är följande: Ett redovisningssystem för växtnäring har införts. Du kan läsa mer om det i artikeln här intill. Regel för växthusodlare som handlar om att minst hälften av plantans näringsbehov ska tillgodoses genom upptag från jorden har strukits och ersatts av kraven i den nya regeln om redovisningssystem för växtnäring. En minsta jordvolym för krukodling införs. Reglerna som handlar om risken för kontaminering av GMO är tydligare. Hygieniserade slaktrester av kategori II material får användas som gödselmedel. Reglerna för användning av avloppsprodukter är tydligare. Reglerna om oorganiska gödselmedel och växtskyddsmedel har harmoniserats med IFOAM Basic Standards* vilket bland annat innebär att kalimagnesia blir ett tillåtet oorganiskt gödselmedel. Gödsel från konventionell slaktkycklingproduktion tillåts inte från och med Utsäde och plantor ska vara certifierade som ekologiska, men behöver inte vara KRAV-godkända. * IFOAM Basic Standards är de regler för ekologisk produktion som den internationella ekologiska paraplyorganisationen International Federation of Organic Agriculture Movements har antagit. KRAVs regler följer IFOAMs regler. Regelboken följer med tidningen Med den här tidningen följer regelboken. Där finns fler ändringar än de som vi skriver om här, så läs igenom de avsnitt som berör din produktion. Vi har också arbetat med reglerna för att de ska bli lätttare att använda. Minska algblomningen Att gå och bada en solig sommardag och finna en stinkande algsoppa istället för en glittrande vattenyta är ingen vidare upplevelse. Och inte blir den bättre om soppan utgörs av giftiga blågröna alger, eller cyanobakterier, som de egentligen heter. När det finns mycket näring i vattnet påskyndas igenväxningen av sjöar. Mängden alger i vattnet ökar också och kan leda till så kallad algblomning, som består av stora ansamlingar av alger eller cyanobakterier som flyter på ytan. När alger och cyanobakterier dör sjunker de till botten där de bryts ned med hjälp av syre. Är mängderna stora kan det gå åt så mycket syre att det blir brist i bottenvattnet. Värst drabbas bottendjuren på stora djup dit det inte kommer så mycket nytt syre. Stora delar av Östersjöns djupa bottnar är nu döda. För att slippa algblomningen gäller det att minska tillförseln av näringsämnen till vattnet. Ett sätt är att minska förbrukningen av fossila bränslen, eftersom avgaserna faktiskt faller ned som näringsämnen. Ett annat sätt är att se till att jordbruket läcker så lite växtnäring som möjligt. Det finns en hel del som lantbrukaren kan göra för att minska läckaget. Exempelvis är det bra om marken är beväxt under hösten och vintern. Grödan tar då upp näring och binder den så att den inte följer med vattnet som sköljer genom jorden på hösten eller rinner av på ytan under vintern. Och kanske den ekologiska lantbrukaren sporras extra mycket. Kommande grödor behöver ju växtnäringen. Har den läckt ut från åkern får den ekologiska bonden inte ersätta den med konstgödsel. För att slippa algblomningen gäller det att minska tillförseln av näringsämnen till vattnet. Men det gäller också att ha koll på hur mycket näringsämnen som förs in till gården med till exempel gödsel och foder till djur och hur mycket som förs bort med mjölk, säd och andra produkter som säljs. Idealet är en balans där det kommer in lika mycket som det förs bort. Blir tillförseln större än bortförseln ökar risken för läckage. Åter till algblomningen KRAV har nu antagit nya regler som handlar om just detta att hushålla med växtnäring. Tanken är att den KRAVgodkända produktionen i fortsättningen ännu mer aktivt ska bidra till att minska läckaget av växtnäring och därmed minska risken för till exempel algblomning. 6 - OKTOBER 2006

7 Djurhållning Det har vi gjort för att hjälpa dig som lantbrukare att få god kontroll på din växtnäring och minimera risken för att du förlorar värdefull näring genom läckage. Tanken med redovisningssystemet är att du som KRAV-ansluten producent enkelt ska kunna göra din egen balansberäkning och kunna jämföra dina resultat med andra KRAVanslutna producenters. Därmed har KRAV också tagit ett steg mot vad som står i nuvarande regel om att successivt införa ett miljöledningssystem. Fram till och med år 2009 är systemet frivilligt. Till grund för systemet ligger balansberäkningar för fosfor. Att vi valt just fosforn beror på att den hämtas från en ändlig naturresurs. Det är också relativt enkelt att göra en beräkning för fosfor och att tolka resultaten. Dessutom ökar risken för läckage om jordar Foto: Alf Linderheim/N - Naturfotograferna Ny regel hjälper dig som är lantbrukare Att hålla rätt på fosforn Den kanske största nyheten i utgåva januari 2007 av regelboken är att KRAV har infört ett redovisningssystem för växtnäring (regel samt bilaga 10). Nya regler De nya reviderade reglerna för KRAV-certifierad vildväxande produktion träder i kraft första januari De är något mer omfattande än de nuvarande och definierar på ett tydligare sätt de förutsättningar och villkor som krävs. som redan innehåller mycket fosfor (klass III-V) tillförs fosfor. Din strävan bör därför vara att få en balans mellan införd och bortförd mängd fosfor i P- AL klass III. I redovisningssystemet får du göra balansberäkning på gårdsnivå och redovisa vilka åtgärder du gör för att minska växtnäringsförlusterna. Vart femte år får du också göra en fördjupad översyn i form av en växtnäringsbalans. I den ingår även kvävebalans och utlakningsberäkningar utförd i till exempel STANK in MIND (om du inte har en helt liten produktion). Har din gård en större tillförsel än bortförsel av fosfor ska du också ha en markkarta tillgänglig. För dig som har växthus ser systemet lite annorlunda ut. Dessutom införs ett krav på minsta jordvolym för krukodling. för vildväxande produktion Nya regler för djurhållning, biodling och foder De reviderade reglerna för djurhållning, biodling och foder (kapitel, 5, 6 respektive 11 samt bilagor) träder i kraft första januari Här listas de viktigaste nyheterna: Djurhållningen Vad som ska journalföras har samlats i en regel. Att ko och kalv ska gå tillsammans har inte förändrats, men en motivering ges. Grisar ska ha tillgång till bete i minst fyra månader, men det är flexibelt i tiden när betet ska infalla. Suggor som ska betäckas får möjlighet till längre undantag från beteskravet än vad som gäller nu och grisar som ska till slakt under sommaren har fått sitt beteskrav tydligare specificerat. Regeln som gav möjlighet till undantag från kravet på 50 procents självförsörjning har tagits bort för nötkreatur. Den har aldrig utnyttjats. Ditiden för smågrisar som föds upp i grupp kan vara kortare än tidigare under förutsättning att det finns en hälsoplan. Karenstiden för slakt förkortas efter antibiotikabehandling. Bilagan för stallmått är omarbetad för att bli tydligare och överensstämma med de viktskategorier som anges i de svenska djurskyddsbestämmelserna. Vissa detaljer har flyttats från regler i kapitel 5.2 till bilagan. Biodlingen Reglerna är anpassade till den praktiska tillämpningen vid inköp av bisamhälle och för utbyte av vax. Det finns nu en skrivning om att undvika toxiska effekter av material i kupor. Skrivningen är en anpassning till IFOAM Basic Standards. Fodret Reglerna för fodertillverkning har fått ett eget kapitel, 11. Regler för utfodring på gården ingår däremot som tidigare i kapitel 5. Bilagan om foder är ändrad för att KRAVs regler ska stämma överens med EU-reglerna som har en mycket detaljerad lista. OKTOBER

8 E K O N O M I S K F Ö R E N I N G Postadress: KRAV Box 1037, Uppsala Besöksadress: Kungsängsgatan 12 Tel: Fax: Webb: E-post: info@krav.se Intensivt arbete i Lund Fyrtio procent ekologisk mat i den offentliga upphandlingen år Det ambitiösa målet bestämde sig Lunds kommunfullmäktige för i våras. Det innebär en fyrdubbling av inköpen av ekologisk mat och nu är arbetet igång för att förankra målet i alla berörda förvaltningar som ska genomföra det. Vissa förskolor ligger redan över fyrtio procent, berättar Kerstin Andersson från Ekologiskt Marknadscentrum som sedan 2003 arbetat med EMIL projektet Ekologisk Mat i Lund. Och kan de små så kan de stora! säger hon. Strategin är att börja byta ut mjölken, därefter nötfärs, nästa steg är grönsaker. Det är viktigt att köpa det som redan finns och tänka på säsong. Gertrud Sonesson är kostchef för skola och äldreomsorg och tillämpar nu erfarenheterna från EMIL i större skala. För att nå målet 2012 måste vi jobba hårt redan idag, säger Gertrud Sonesson. Det gäller att hitta stora volymer av lämpliga produkter till bra pris. Det kräver mycket samordning. Vi har till exempel en gemensam matsedel för alla skolor terminsvis och för äldreomsorgen halvårsvis. Och det krävs framförhållning - de upphandlingsavtal vi nu arbetar fram i Lund kommer att gälla för Utbildning är viktigt för att få med personalen. Och råvarorna måste fungera sönderkokt, missfärgad ekologisk potatis har gett bakslag hos både kökspersonal och skolelever, berättar Gertrud. Hon rekommenderar att börja med mejeriprodukter, kaffe, nötfärs med flera nötprodukter, fläskkött om det går att få tag på, vitkål, morötter, ris, pasta, bröd, krossade tomater, inlagda rödbetor och gurka. Det är produkter som det finns tillgång till redan idag till relativt bra priser och som fungerar för storkökens matlagning och servering. Det går lite trögt hos grossisterna med det ekologiska sortimentet, tycker Gertrud Sonesson. Men vi för en intensiv dialog med både grossister och producenter för att få fram fungerande produkter av bra kvalité i lämpliga förpackningar. Och skolor och äldrevård efterfrågar olika produkter. Kerstin Andersson menar att kommunerna måste bli tydliga med sina önskemål, men även företag kan gå till kommunerna och fråga efter vad Foto: Mjölkfrämjandet de behöver. Hon berättar att Malmö skolrestauranger till exempel har fått fram en panerad fisk genom en lyckad dialog med ett företag. Och tack vare Lunds kommun finns nu ris från Saltå Kvarn hos ICA meny. Kerstin Andersson menar att det helt klart finns ett stort utrymme för produktutveckling i den offentliga sektorn. Att ta fram produktspecifikationer för ekologiska produkter är ett stort och viktigt arbete i den kommunala upphandlingen. Här samarbetar Lund med sina grannkommuner och andra. Ett nationellt nätverk för ekologisk mat i offentlig sektor har också bildats under ledning av Kerstin Andersson. Gudrun Helmfrid KRAV-märket är känt av 96 procent av befolkningen och står för bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. Märket finns på närmare ekologiska matvaror. Märket visar att varan är producerad enligt KRAVs regler, utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel, GMO eller onaturliga tillsatser.