KRAV-aktuellt. Ekologiskt fortsätter att gå bra! Prenumerera på nyheter: Juni

Transkript

1 KRAV-aktuellt Juni NYHETSBREV TILL FÖRETAG ANSLUTNA TILL KRAV Ekologiskt fortsätter att gå bra! Prenumerera på nyheter:

2 några ord Foto: Thomas Carlgren Hallå Tobias Wåhlén chef för extern kommunikation på Arla Foods! Ni hade en stor försäljningsökning av KRAV-märkta mejeriprodukter förra året, men under första kvartalet i år har trenden brutits. Hur ser du på utvecklingen? Vi ser den avstannade volymökningen för ekologiska produkter under början av 2009 som ett hack i en långsiktigt uppåtgående kurva. Lågkonjunkturen och den stadigt ökande konkurrensen pressar försäljningen av ekologisk mjölk, men generellt kan man säga att ekologiska mejeriprodukter ligger på ungefär samma nivåer som motsvarande period förra året. Det nya är att försäljningsökningen har avtagit för tillfället. Positivt är dock att bönderna får mer betalt idag för den ekologiska mjölk de levererar än de fått tidigare. Detta kommer långsiktigt att gynna en fortsatt bra balans mellan tillgång och efterfrågan. Redaktör: Solweig Wall Ellström solweig.wall.ellstrom@krav.se Tel: Formgivning: José Barrios Lancellotti Ansvarig utgivare: Solweig Wall Ellström Utgiven av KRAV Box 1037, Uppsala Tel: e-post: info@krav.se - webb: Repro och tryck: Grafiska Punkten, Växjö Omslagets foto: August Åberg/Bildarkivet.se För annonsering: Solweig Wall Ellström Tel: Ekologiskt fortsätter att gå bra Ekoförsäljningen ökade med 46 procent KRAV-aktuellt ringde upp Risenta som lanserade många KRAVmärkta produkter förra året. Har de upplevt någon avmattning i försäljningen första kvartalet i år på grund av lågkonjunkturen? Nej, det har gått bra, vi är nöjda, säger företagets marknadschef Kristina Wärgården. KRAV-aktuellt ringde vidare och fann visserligen företag vars ekoförsäljning minskat något, men då utifrån en stor ökning förra året. Helhetsbilden är att ekologiskt fortsätter att gå bra. Exempelvis minskar inte efterfrågan på KRAV-ägg. Katarina Wolf som arbetar med marknadsstatistik på KRAV sammanfattar: Det är möjligt att lågkonjunkturen leder till att vissa nytillkomna Satsning på ekomat i Örebro Elva kök inom äldreboenden, skolor och förskolor i Örebro kommun ingår i ett pilotprojekt för att öka andelen ekologiskt. Enligt våra miljömål sedan 2004, ska mängden ekologiska inköp kontinuerligt öka. Och så har de gjort. Men efter en viss svacka 2008 vill vi nu vässa oss och öka takten, säger projektledaren Marie Janson, på kommunens klimatkontor. Vi försöker hitta nya vägar till förbättring. Trots tuffare tider menar Marie Janson att intresset för ekologisk mat är mycket stort och att diskussionen om tillsatser gör att väldigt många pratar mat just nu. De elva utvalda köken erbjuds utbildning, studiebesök och regelbundna avstämningar. I köken finns stor erfarenhet och kunnighet, och man har en realistisk syn på vad som känns rimligt. konsumenter kommer att köpa mindre ekologiskt, men den mer etablerade KRAV-konsumenten hittar allt fler produkter i hyllan. Ekologiskt är ett nytt förhållningssätt som är här för att stanna. När KRAV-aktuellts rundringning kommer till handeln blir det bekräftat att ekologiskt fortsätter att gå bra. Så är det för ICA och hos Coop ökade ekoförsäljningen med procent under årets första kvartal jämfört med samma period förra året. Motsvarande jämförelse för Axfood visar 38 procents ökning. Lanseringen av Garant har naturligtvis bidragit starkt till detta. Vi har upplevt en efterfrågan som är större än vi lyckats nå, säger Axfoods presschef Ingmar Kroon. Vi tror att deras och våra samlade synpunkter blir ett recept för framgång i ekomatsfrågan i Örebro, säger Marie Janson. Pilotprojektet ingår i ett Marie janson större projekt. På olika sätt ska vi uppmärksamma att konsumtionen har stor påverkan på klimat och miljö och särskilt lyfta livsmedlens roll, säger Marie Janson. Exempel på aktiviteter är en utbildningsdag om KRAV och ekologiskt, ett besök på mässan Interfood, en lokal minimässa och flera utbildningsdagar. Under 2008 utgjorde Örebro Kommuns inköp av ekologiskt lite drygt 10 procent av de totala livsmedelsinköpen i kronor räknat. 2 Juni 2009

3 notiser Eko behöver inte kosta mer Det går att äta för en bättre miljö och ändå få pengar över. Det har Statens folkhälsoinstitut räknat ut. Idag går procent av våra matkostnader till chips, godis, läsk och andra så kallade utrymmesvaror. Genom att köpa hälften så mycket av sådana varor kan mycket pengar sparas. En del av pengarna kan förslagsvis läggas på ekologiska livsmedel, säger Anita Linell, avdelningschef vid Statens folkhälsoinstitut i ett pressmeddelande. Andra tips är att minska köttkonsumtionen och istället äta baljväxter och säsongsanpassade grönsaker. Butikskampanj med lyckat resultat För att öka kännedomen om KRAVmärkta fiskprodukter arrangerade KRAV i april en butikskampanj i samarbete med Konsumentföreningen Väst, Coop, Arla och Domstein. I sju Coopbutiker i Västra Götaland bjöd Konsumentföreningens ambassadörer under två dagar på panerad torsk från Domstein med gräddfil från Arla. Torsken stektes på plats av ambassadörerna och lades på smörat bröd. Gräddfilen toppades med en dillkvist. Alla är överraskade av hur gott det är med så enkla medel som fisk och gräddfil, skriver en av ambassadörerna i utvärderingen. Projektledaren Veronica Karlsson på KRAV berättar att utvärderingen visar att konsumenterna varit mycket intresserade och positiva och att många köpte både fisk och gräddfil. Hur ser Domstein på kampanjen? Vi märker att försäljningen av sprödbakad torsk har ökat, säger Ulrica Wahlund, som marknadsför Domsteins produkter. För vår del är det viktigt att föra ut att torsken är KRAV-märkt och att nå ut till konsumenter med att de kan äta torsk med gott samvete. Vi vill ge så mycket information som möjligt så att de känner sig trygga. Ambassadörerna som utbildats av KRAV svarade på kundernas frågor och delade ut informationsmaterial. Att varje fiskförpackning har detaljerad information om fångstzon och båt som fiskat torsken väckte stort intresse liksom de kartor över fångstplatser och bilder på båtar som fanns på plats och som också återfinns på KRAV väljer Ekobanken KRAV har sedan länge placerat tillfälliga medel i Ekobanken, men från första april i år övergår hela KRAVs tjänstebehov till Ekobanken. Banken placerar pengar i ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbar verksamhet. Polaricas vd blev Årets livsmedelsexportör Exportrådet som delade ut priset lyfte i sin motivering fram Polaricas unika kombination av norrländsk frifräsartradition och ständig produktinnovation. De vann Arla Foods Guldko 2009 Tre av priserna gick till KRAV-anslutna företag när Arla Foods Guldko delades ut. Coop Konsum fick priset för Bästa miljöarbete, Annerstaskolan i Huddinge för Bästa matglädjeskola och ICA Supermarket Parken i Örebro för Bästa matglädjebutik. Tipsa gärna om KRAV-anslutna som får utmärkelser! Juni

4 miljö & hälsa Giftcocktail Av frukt och grönsaker som produceras inom EU innehåller hälften rester av kemiska bekämpningsmedel. Det framkom när Naturskyddsföreningen i november avslöjade en ny opublicerad granskning som EU-kommissionen låtit göra. Värst är vindruvor där över 70 procent innehåller giftiga preparat. Undersökningen visar också att det ofta rör sig om flera olika ämnen. Värst var en paprika som innehöll 29 olika bekämpningsmedel. Livsmedelsverkets undersökningar visar liknande resultat hittades rester av bekämpningsmedel i 60 procent av proverna på frukt, grönsaker och spannmål. I 40 procent av proven hittades minst två bekämpningsmedel vilket är en ökning mot året innan. Livsmedelsverket skriver på sin webbplats att det inom EU inte finns någon begränsning av hur många bekämpningsmedel man får använda samtidigt på en och samma gröda. Och när riskerna med dagens bekämpningsmedel värderas tar man oftast bara hänsyn till ett bekämpningsmedel i taget. Nu föreslår dock EU att nya riskbedömningar ska utföras för att ta hänsyn till eventuella samverkande effekter. Ännu finns dock inte någon gemensam modell. Sju gårdar mjölk från närområdet Prenumerera på nyheter Visste du att du kan få ett e-postmeddelande när KRAV lägger ut nyheter på webben? Titta efter nedanstående symbol på eller gå in på: Det är vanligt att folk strövar förbi Stabby Gård som ligger nära Uppsala. Gården drivs enligt KRAVs regler av familjen Gauffin, och där finns 180 kor och ett 30-tal tackor som håller markerna öppna. För ett par år sedan väcktes en idé. Människor som gick förbi stannade och frågade var de kunde köpa vår mjölk, säger Elisabeth Gauffin och berättar att det ledde till tankar om ett varumärke för KRAV-märkt mjölk från Uppland. Under namnet Sju Gårdar finns nu mjölken från Stabby gård och från sex andra gårdar att köpa i uppländska butiker. Elisabeth Gauffin, som deltar i gårdens arbete men också är vice ordförande i LRF, kan tydligt se att närhet och ursprung är viktigt för konsumenterna. Maten är anonym, men folk vill veta varifrån den kommer, säger hon. Ekologiskt är starkt, men kombinationen ekologiskt och ursprung är ännu starkare. Försäljningen Elisabeth Gauffin av Sju Gårdars mjölk har pågått sedan i februari och ser ut att gå riktigt bra. Bönderna själva har också varit ute i butikerna och presenterat produkterna för kunder. Människor tycker att det är intressant att träffa oss bönder, säger Elisabeth Gauffin och påpekar att för Sju Gårdar är relationen med konsumenterna mycket viktig. Ytterst är det de som avgör, säger hon. 4 Juni 2009

5 miljö Certifierat ursprung har ett mervärde Många konsumenter vill veta varifrån maten kommer. Skälen kan variera, en del vill undvika mat som rest mycket eller gynna den egna orten. Konsumenter kan tycka att närproducerat kännas tryggare eller så vill någon minnas en spännande utlandssemester. Men det syns sällan varifrån maten kommer och därför kan en märkning av ursprunget innebära ett mervärde. KRAV-certifierade färskvaror ska alltid märkas med ursprungsland och konsumenten ska kunna få reda på ursprungsland för råvaror i en produkt via t.ex. hemsidor eller telefon. För konventionella produkter gäller att nötkött, ägg, honung samt färska grönsaker och frukt ska vara ursprungsmärkta i butiken samt att konsumenten ska kunna få information om ursprungsland eller fångstzon för fisk, skaldjur och blötdjur. Ursprunget för köttet i köttbullarna behöver däremot inte anges. Ju mer sammansatta produkterna är desto svårare blir det för producenten att på förpackningen kunna ange ursprung för ingredienserna, i synnerhet om man behöver byta leverantörer. Den som har möjlighet att ange ett efterfrågat ursprung har därför ett mervärde att erbjuda. Att ursprungsmärka dina KRAVcertifierade produkter är inte svårt om de uppfyller reglerna. Ingredienserna i KRAV-märkta produkter har redan en spårbarhet, säger Lars Hällbom tf regelutvecklingschef på KRAV. Meddela certifieringsorganet att du vill att ursprungsmärkningen ska ingå i ceritifieringen och ange det geografiska området direkt under KRAV-märket. Minst 80 procent av innehållet ska komma från det angivna området Många konsumenter är intresserade av lokalt producerad mat, men vad är det egentligen? Texten på etiketten är inte alltid entydig. Produkter får till exempel heta något med gård eller lant även om råvarorna importeras från utländska storjordbruk och tillverkas i jätteanläggningar. Råvarorna kommer ju från lantbruk. Det räcker också med att receptet kommer från Dalsland för att ordet Dalsland ska få finnas i produktnamnet. Frågan är också hur stor del av en produkt som ska komma från en angiven ort för att produktionen ska uppfattas som lokal. En sylt kan kokas i Småland men innehålla bär från andra länder och socker från andra sidan jordklotet. Ibland händer det också att begreppen lokalt och ekologiskt blandas samman. Men hur lokalt den skånska potatisen än säljs kan den vara sprutad sju gånger med kemiska bekämpningsmedel om den inte är ekologisk. Ett sätt att bli tydlig är att certifiera produktens ursprung enligt KRAVs regler. Korv från Storgård KRAV- märkt med certifierat ursprung och tillverkningen av produkten ska ske i området eller så nära detta som möjligt. Står det exempelvis Uppland under KRAV-märket på en jordgubbsyoghurt ska mjölken komma från Uppland och samma sak gäller för karaktärsråvaran jordgubbar. Om yoghurten dessutom innehåller vanilj, utan att ordet ingår i namnet, får denna komma från annat håll. Ekojordbruk bra vid torka Två nya rapporter har kommit som visar att ekologiskt jordbruk producerar högre skörd vid torka. Wisconsin Integrated Cropping Systems Trials rapporterar resultat från långliggande försök som visar att skördarna var högre i ekologisk produktion än i konventionell under torra år. Skörden var lika under normala år och 10 procent lägre under år med blöt vår. Cornelluniversitetets vetenskapliga granskning av resultaten från det 22-åriga Rodaleförsöket, visar att efter fem år blev de ekologiska skördarna lika stora eller större än de konventionella. På grund av de ekologiska jordarnas bättre förmåga att hålla kvar vattnet minskade heller inte skördarna särskilt mycket under torrår vilket de däremot gjorde i den konventionella odlingen. Den ekologiska odlingen krävde dessutom 30 procent mindre mängd fossil energi. Ovanstående stämmer också väl överens med den stora studie av 114 projekt i Afrika som redovisas i en FN-publikation. Den studien visar att såväl skördarna som bördigheten och motståndskraften mot torka ökade vid ekologisk produktion. (Se KRAVaktuellt december 2008.) GMO-fria zoner i Sverige Vi kommer att arbeta för att Borlänge ska vara en GMO-fri* kommun, sa kommunalråden Nils Persson (s) och Nils Gossas (mp) nyligen i ett gemensamt uttalande. Östersunds kommunfullmäktige har redan tagit ett sådant beslut och i området arbetar också LRF för att göra hela Jämtlands län till en GMO-fri zon. Målet är att ingen mat ska produceras med hjälp av GMOgrödor eller GMO-foder och ingen GMO-mat ska återfinnas i butikerna. KRAV-bönder och lantbrukare som är anslutna till Svenskt Sigill producerar utan GMO. * GMO betyder genmodifierade organismer. Deras arvsanlag har ändrats på teknisk väg på ett sätt som naturen inte kan åstadkomma. Det finns risk för att GMO kan spridas till vilda växter och till andra odlade växter. Juni

6 regler Musselmjöl istället för fiskmjöl i foder KRAV undersöker nu de praktiska förutsättningarna för att fasa ut fiskmjöl i foder till fjäderfä. Fiskmjölet används för att hönsen ska få sitt proteinbehov tillfredställt, men det kan vara tveksamt om fiskmjölet har ett hållbart ursprung. Dessutom inför EU restriktioner för användning av fiskmjöl i ekologisk produktion från och med En möjlig ersättning är odlad mussla. Ett antal olika studier har genomförts för att utvärdera musslan som foder, och det har visat sig att den är minst lika bra som fisk. Att använda odlad mussla innebär också att man återför näringsämnen från det övergödda havet till lantbruket och det är ett kretslopp som KRAV vill se mer av, säger Johan Cejie som arbetar med frågan på KRAV. För att komma ur beroendet av tveksamt fiske och för att stödja utvecklingen av musselproduktion för lantbruket, har KRAV bestämt sig för att undersöka möjligheterna att fasa ut fiskmjölet och rekommendera musselmjöl som ersättning, säger han. Nödvändiga regeländringar kommer att arbetas fram och skickas på remiss på vanligt vis. Foder från ett annat land Om du är lantbrukare och själv vill importera eller införa ekologiskt foder från ett annat land så kan du göra det. Förutsättningen är att du anmäler hos ditt certifieringsföretag att du också vill ha certifiering enligt kapitel 16 i KRAVs regler. Med en annons i REKO når du en matglad och medveten målgrupp hållbart och ekologiskt för dig som ställer krav reko hållbart och ekologiskt för dig som ställer krav Nr 2 JUNi JUli 2009 Pris: 34 kr magasinreko.se Annonspriser hittar du på 6 Juni 2009 plus + Isabella Lövin + I LA är organic regel + Solkraft på export + Ekochoklad med guldkant 34:- ny tidning NR 2 jun aug 09 Somrigt! enkel middag i mästarklass Mat: Bröllop: högsäsong för reko bröllop Granskat: hur lokal är din mat? På kockskolan: blod, svett och kämpaglöd på grythyttan Släpp loss och gör nåt crazy i köket! renée voltaire Vad ska gälla för KRAVmärkt från andra länder? Vilka krav bör vi ställa på produkter från andra länder för att de ska få KRAV-märkas och finns det onödiga regler för den svenska produktionen som vi kan ta bort? Dessa frågor är extra aktuella i och med Arlas planerade lansering av KRAV-märkt ekologisk Klövermjölk från Danmark. Frågorna är också centrala när KRAV nu går igenom samtliga regler. KRAVs nuvarande regler för produkter från andra länder har sitt ursprung i en helt annan situation än dagens. KRAV-märkta bananer är ett typexempel. Det var självklart för KRAV att utforma sina regler för importerade produkter så att bananer skulle kunna KRAV-märkas, trots att de inte produceras enligt exakt samma regler som svenska KRAV-märkta produkter. Genom att tillåta KRAV-märkning av utländska produkter stärks ekoproduktionen i andra länder, men också i Sverige. När ekologiska produkter från andra länder KRAV-märks blir tillgången jämnare och utbudet större på den svenska marknaden. Betydligt fler tillgängliga råvaror gör också att det går att göra fler förädlade produkter. I grunden är ekoreglerna lika världen över, men de har utformats utifrån skilda lokala förhållanden, så också KRAVs regler. Samordning har skett via den ekologiska paraplyorganisationen IFOAM. Nu har en helt annan situation uppkommit där EU har utvecklat minimiregler som ska gälla för alla ekologiska produkter som säljs inom unionen. Produktion kan ske enligt bara dessa regler, men produkter från andra länder kan mycket väl vara producerade enligt högre ställda krav. Brittiska Soil Association har till exempel regler för grisproduktion som är betydligt strängare än EUs regler. Eftersom ekomärkningen är statlig i Danmark är Lars Hällbom det lätt att tro att det är EUs regler som gäller där. Men genom en branschöverenskommelse har ytterligare regler kunnat läggas till. Så hur är det med den danska KRAV-mjölk som Arla planerar att introducera i Sverige när detta skrivs? De jämförelser som vi har gjort visar att de danska reglerna med små undantag uppfyller KRAVs regler för Det är viktigt att våra regler inte missgynnar KRAV-producenter samtidigt som vi vill undvika onödiga barriärer mot produkter från andra länder.

7 mjölkproduktion, säger Lars Hällbom, tf regelutvecklingschef på KRAV. Det är till och med så att de danska reglerna i vissa avseenden är strängare än KRAVs regler. Det Lars Hällbom syftar på är att det finns väldigt få ekokor som är uppbundna under vintern i Danmark och att de som är det ska rastas dagligen. I Sverige finns många KRAV-kor som är uppbundna på vintern och det är först vintern 2011 som de behöver rastas och då bara två gånger i veckan. I Danmark finns också förbud mot export av kalvar som är under tre månader. KRAV å sin sida har något större krav på bete och på hur lång tid per dag kor ska vara ute under betesperioden, och så ska ko och kalv hållas tillsammans i tre dygn istället för ett. Det som allmänt gäller vid KRAVmärkning av produkter från andra länder är att det finns några få regler utöver EU-reglerna som alltid måste uppfyllas. Men kanske det behövs fler sådana regler? Det är viktigt att våra regler inte missgynnar KRAV-producenter samtidigt som vi vill undvika onödiga barriärer mot produkter från andra länder. Därför går vi nu igenom vad som ska gälla för produkter från andra länder och vi har satt igång ett arbete där alla är välkomna att vara med, säger Lars Hällbom. Vi vill också ta bort regler som skapar krångel utan att ge nytta för miljö, hälsa eller djuromsorg. Därför ska två viktiga frågor ställas för de regler som är unika för KRAV. Den ena är vilka av dem som kan tas bort och den andra vilka regler som är så viktiga att de bör gälla också vid import och införsel. Reglernas mervärde för människor, djur och miljö spelar stor roll vid bedömningen liksom den höga kännedom och trovärdighet som KRAV-märket har. Svåra frågor som huruvida ko och kalv ska gå tillsammans de första dagarna tar vi upp vid de ordinarie revisionerna av KRAVs regelbok. De görs område för område med början första januari Men, vi har redan haft förslag på regler som kan tas bort i en remiss som låg ute till 30 april, säger Lars Hällbom. Ett av remissförslagen är att karenstiderna för inköpta konventionella djur ska anpassas till EUs regler. Unga ekokockar i Lejonkampen KRAV delade ut pris till unga kockar som deltog i Lejonkampen i Småland, ett vandringspris som Svenska Kockar i Småland håller i. Denna gång var det ekologiska råvaror som gällde. Finalen gick av stapeln 16 april på toppmoderna John Bauergymnasiet i Växjö som har en KRAVcertifierad restaurangskola den första i regionen. Många elever hade skickat in recept och fem team hade valts ut. Vann gjorde tre tjejer från Ryssbygymnasiet. Tillsammans med Miljöresurs Linné har KRAV startat tävlingar för unga kockar. I höstas gick första försökstävlingen med ekologiska råvaror. Den slog väl ut och nu samverkade tävlingen Unga ekokockar med Lejonkampen. De fem teamen med elever från årskurs två på hotell- och restaurangprogrammet hade själva komponerat menyerna och fick tillgång till ekologiska råvaror utifrån detta. Jury, metodjury samt tävlingsledning var professionella kockar. KRAV delade ut kronor i pris, där varje team fick en del av pengarna samt informationsmaterial om vikten av att välja ekologiska råvaror. Det här var ett professionellt arrangemang som KRAV fått möjlighet att vara med i. Vi har under många år sponsrat Svenska Kocklandslaget med utbildning och informationsaktiviteter. Men, denna tävling känns särskilt viktig just för att dessa kockar har många år på sig att bygga en matkultur som inkluderar ekologiska råvaror, säger Pia Högström, marknadschef på KRAV. Juni

8 Postadress: KRAV Box 1037, Uppsala Besöksadress: Kungsängsgatan 12 Tel: Fax: Webb: E-post: Tillsammans med KRAV på Smaklust KRAV-godkända mathantverkare visar sina produkter i KRAVs tält på mathantverksmässan Smaklust. Mässan hålls i Tantolunden i Stockholm augusti 2009 och arrangeras av Eldrimner som är ett nationellt resurscentrum för hantverksmässig livsmedelsförädling. Klara som deltagare är i skrivande stund Pipersglace, Stockholms Butikskött, Torfolk Gård, Upplandsbonden och Ungern Trade. Dessutom kommer kocken Erik Måneld att tillaga ekologiska smakprov över eldkorg utanför KRAVs tält. Läs mer om mässan på Tillsammans med KRAV på Ölands skördefest På Ekerum Golf & Resort kommer KRAV att ordna en marknad september under Ölands skördefest. Vi bjuder in KRAV-certifierade företag att ha gratis marknadsstånd i vår marknad, säger Marc Wester på KRAV. Vill du delta tillsamman med KRAV och sälja dina produkter eller bjuda på smakprover ska du kontakta Marc Wester, KRAV kommer också att ha fyra mindre satsningar hos lokala odlare under samma tid. EkoÖland En förening som ska främja KRAV-certifiering på Öland bildades i början av maj. Föreningen som har namnet EkoÖland kommer bland annat att utbilda KRAV-ambassadörer och utmana skolorna på ön i KRAV-aktiviteter september 2009 Gunnebo slott och trädgårdar mölndal Välkomna till Jordens mat på Gunnebo Slott och Trädgårdar. Vi följer upp fjolårets succé meden ännu bättre marknad. På Jordens mat har du som företagare goda möjligheter att exponera och sälja dina produkter i en härlig miljö, direkt till en kunnig och viktig målgrupp. UTSTÄLLNINGSYTA OCH PRISLISTA Priserna är exklusive moms och gäller två dagars medverkan. Utställningsbord 100 cm: kr (KRAV-anslutna betalar kr) Utställningsbord 200 cm: kr (KRAV-anslutna betalar kr) Besökare har fri entré till marknaden. Besökarna kan, förutom att handla, också lyssna till intressanta profiler inom jordbruk, mat och kokkonst, äta och dricka gott och träffa människor som lever och verkar i ekologisk anda. Föredragshållare: Rune-Kalf Hansen, kock och matinspiratör Monika Ahlberg, kokboksförfattare och matkreatör Thomas Berglund, vd för Sveriges största KRAVmjölkgård Mats-Eric Nilsson, författare till böckern Den hemlige kocken och Äkta vara. jord e N s ma t ArrANGerA s Av: Mer om marknaden och anmälan direkt på webben jordensmat.se KRAV utbildning Hållbar kunskap Staffan Carlberg, Ledare KRAV Utbildning staffan.carlberg@krav.se närmar sig, då många kommuner har tagit sikte på att nå 25-procentsmålet för ekologisk mat. För att verkligen nå dit är utbildning rätt väg att gå! KRAV Utbildning besöker under året ett stort antal kostchefer i kommunerna och landstingen för att diskutera framtida utbildningar för deras personal. Det finns ett stort behov, av ovanstående skäl, men också för att det ofta är ganska länge sedan man hade fortbildning om ekologiskt mat. Vi diskuterar också fortlöpande med flera stora butikskedjor om utbildningssatsningar inom deras respektive företag. Det är roligt att så många stora aktörer nu vill framåt, och också tävlar med varandra i engagemang för ekologiskt och KRAV. KRAV Utbildning har många olika sorters kunder, vilket är både glädjande och utvecklande för oss. På vår hemsida kan du se en lista över de kunder som anlitat oss under de senaste två åren. KRAV-märket är känt av 98 procent av befolkningen och står för bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. Märket finns på över ekologiska matvaror. Märket visar att varan är producerad enligt KRAVs regler, utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel, GMO eller onaturliga tillsatser.