Ärende 14. Hur effektiv är en kommunledningsförvaltning?

Transkript

1 Ärende 14 Hur effektiv är en kommunledningsförvaltning?

2 Hur effektiv är en kommunledningsförvaltning? En jämförelse av resultat för Hammarö,,, Kristinehamn, och Malung-Sälen Delrapport 2015 Datum

3 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av kommunens projektledare: Lotta Carlborg, Hammarö kommun Karin Eljansbo, kommun Brittmarie Ahlm, kommun Eva-Lena Segerud, Kristinehamns kommun Malin Sjöberg, s kommun Kerstin Söderlund, Malung-Sälens kommun Sida 2

4 Sammanfattning Nätverket för jämförelser i en kommunledningsförvaltning startade i april Efter ett initiativ från kommun träffades cirka 10 kommuner i syfte att försökta beskriva effektivitet i kommunledningsförvaltningen. Frågeställningen som formulerades var om det är möjligt att mäta och jämföra effektivitet och ändamålsenlighet inom en rad gemensamma administrativa funktioner i en kommun. Arbetsmetodiken i nätverket har handlat om att under två år föreslå och testa olika mått, jämföra resultat och analysera användbarheten av måtten. Några av de mått som nätverket har provmätt är samlade i denna delrapport. Rapporten redovisar genomförda mätningar och hittills dragna slutsatser för områdena: IT-support Lönehantering Intranät Servicemätning för e-post och telefon. Nätverket har utarbetat egna mått och genomfört mätningar förutom den mätning som avser service via e-post och telefon. Den mätningen har gjorts inom ramen för den årliga servicemätning som ingår i Kommunens kvalitet i korthet. Genomförda mätningar inom de funktioner som redovisas i rapporten visar att det finns stora variationer i resultatet för de deltagande kommunerna. Nätverket konstaterar att det i vissa fall krävs ytterligare mätperioder för att kvalitetssäkra själva mätmetoderna och värdera användbarheten. Effektivitet i form av kostnad per insats (IT-support och löneadministration) ger en fingervisning om att det kan finnas stordriftsfördelar för vissa delar av den administrativa servicen. I rapporten påpekas att det hittills gjorda arbetet till stor del varit en verkstad för att ta fram relevanta mått. Nätverket, som idag reducerats till sex kommuner, avser att presentera ytterligare en rapport under hösten. Den rapporten kommer att redovisa resultat för ytterligare mått. Sida 3

5 Bakgrund och inledning I dag finns det gott om nyckeltal/mått som beskriver en kommuns kärnverksamheter. Men hur ska vi beskriva vad en kommunledningsförvaltning åstadkommer utifrån insatta resurser? En kommunledningsförvaltning arbetar huvudsakligen med övergripande, strategiska frågor och svarar för stödfunktioner till kommunens kärnprocesser. Med det som bakgrund kom nätverket för jämförelser i en kommunledningsförvaltning till. Syftet med nätverket för jämförelser i en kommunledningsförvaltning är alltså att försöka beskriva vad en kommunledningsförvaltning åstadkommer utifrån tilldelade resurser. Nätverket för jämförelser i en kommunledningsförvaltning startade i april Efter ett initiativ från kommun träffades cirka 10 kommuner för att diskutera behovet av att kunna mäta och jämföra vad en kommunledningsförvaltning åstadkommer. Frågor som bland annat diskuterades var: Är vi effektiva? Vi kräver av alla andra verksamheter att de ska vara effektiva. Är vi det själva? Hur kan vi visa det? Hur nöjda är våra kunder (de förtroendevalda och förvaltningarna)? Under första mötet bestämde nätverket att fokuserar på kommunledningsförvaltningen som service- och stödfunktion. Den strategiska rollen bedömdes som mer svårmätt. Arbetet med att mejsla fram nyckeltal som är jämförbara och som säger något om verksamheten vid en kommunledningsförvaltning har inte varit lätt. Nätverket betraktar dessa två år som en verkstad. Nätverket har diskuterat många mått, förkastat en hel del och slutligen fastnat för att provmäta några. Några av de mått som nätverket har provmätt är samlade i denna delrapport. Ambitionen är att samla fler resultat för ytterligare mått i en rapport under senare delen av hösten Under resans gång har några kommuner lämnat nätverket. I dag, i maj 2015, återstår Hammarö,,, Kristinehamn, och Malung-Sälen. Sida 4

6 Rapporten Syftet med rapporten är att redovisa resultat för de mått som nätverket så här långt har provat att mäta. Måtten Varje mått har ett eget kapitel med följande underrubriker: Syfte Syftet med att mäta måttet beskrivs. Beskrivning av måttet Detaljer för måttet redovisas, t.ex. mätperiod och hur måttet har mätts. Resultat De deltagande kommunernas resultat från mätningen presenteras för jämförelse. Det görs ofta i form av en tabell eller graf för att underlätta tolkningen av resultatet. Kommentar En kort kommentar lämnas i samband med de presenterade resultaten. Kommentaren syftar både till att sammanfatta och att lyfta fram eventuella avvikelser. I rapporten görs inte några analyser. Det överlämnas till varje kommun att själv analysera utifrån resultatet i rapporten. Sida 5

7 Kommunerna i nätverket: Jämförelser kommunledningsförvaltningar Tabell 1. Bakgrundsfakta för kommunerna Hammarö,,, Kristinehamn, Malung- Sälen och Mått Hammarö Kristinehamn Malung- Sälen Antal invånare Befolkningsutveckling i (%) Kommunens medelålder ,3-0,3-0,3 1,1-5,2 0,8 40,5 44, ,9 45,5 43,5 Antal anställda (årsarbetare) i kommunen Källa: SCB Sida 6

8 Lösningstid för ett supportärende Syfte IT används mer och mer som stöd i verksamheterna. Samtidigt blir verksamheterna mer och mer beroende av IT för att få verksamheten att fungera. Syftet med måttet är att ge en bild av hur lång tid det tar i genomsnitt för att få en supportärende löst. Orsakerna kan vara flera; användarsupportens organisation, geografiska placering, tillgång till transportmedel för supporten, tillgång till helpdesksystem med fjärruppkoppling, med flera. Beskrivning av måttet och Säter undersökte lösningstiden för supportärenden under tiden 1 28 september 2014 medan Malung-Sälen genomförde undersökningen under tiden april De supportärenden som registrerades var ärenden som utgjorde ett problem för användaren och som var anmälda av användaren. Med användare avses här endast personal, inte elever. Ärenden som rörde uppgraderingar, önskemål om utveckling, nybyggnationer/installationer samt beställningar av mjuk- och hårdvara registrerades inte. Resultat Lösningstid i snitt (tim:min) Malung- Säter Sälen 17:50 1:32 4:55 Kommentar Alla tre kommunerna sköter IT-supporten själva, det vill säga den drivs i egen regi inom respektive IT-avdelning/enhet. Lösningstiden i snitt varierar mycket mellan kommunerna. Så gör också antalet användare beroende på skillnader i storlek. Längst lösningstid har och kortast lösningstid har Malung-Sälen. har också betydligt fler supportärenden än de två andra kommunerna, 788 jämfört med 74 1 respektive 152 ärenden. har också sedan många år ett helpdesk-system där samtliga supportärenden registreras och en vana av att alltid registrera ärenden. Säter och Malung-Sälen 1 Malung-Sälens antal ärenden är omräknade från två veckor till fyra veckor för att möjliggöra jämförelser. Sida 7

9 har inget helpdesk-system utan registrerade sina supportärenden i ett enkelt excelark under mätperioden. Antalet personer som arbetar med supportärenden varierar också mellan kommunerna - i 14 personer (inklusive två IT-samordnare som arbetar mer backoffice ), i Säter 4 personer och i Malung-Sälen 3 personer. Antalet ärenden i snitt per person under mätperioden 56 ärende/person Malung-Sälen 37 ärenden/person Säter 38 ärenden/person Sida 8

10 Kostnad för ett supportärende Syfte Oavsett om kommunen sköter IT-supporten själv eller om supporten är utlagd på en extern leverantör behöver kommunen följa upp vad IT-supporten kostar och vilken service som kommunens användare får. Syftet med måttet är att ge en bild av hur mycket användarsupporten kostar i genomsnitt för ett supportärende. Beskrivning av måttet Kommunerna har utifrån resultatet för föregående mått räknat ut vad IT-supporten kostar i genomsnitt per supportärende under mätperioden De kostnader som räknades in var lönekostnader support (helpdesk + tekniker, ej overhead), t.ex. ren support så långt det går, lönekostnader (inkl PO) för support, kostnader för att ta sig till användaren och hjälpmedel för att hålla reda på ärenden. licenskostnader ärendehanteringssystem (om man har ett sådant) transportkostnader, t.ex. leasade bilar, lönetillägg för användning av egen bil. Detta innebär att kostnader som avser utbyggnad av nät och grundfunktioner samt kostnader för mjuk- och hårdvara som ligger i förvaltningarnas budget ingår inte. Resultat Snittkostnad per supportärende (kr/ärende) Malung- Säter Sälen Kommentar Snittkostnaden per supportärende varierar mycket. Dyrast är Malung-Sälen och billigast är. s låga snittkostnad per supportärende kan förklaras med att all ITkompetens är samlad under ett tak och att man då får någon form av "stordriftsfördel". Det innebär att man kan ha många ärenden per person. Förutsättningen för att kunna ha många ärenden per person är att man jobbar med många automatiserade processer och möjlighet till distansuppkopplingar till användarna (remote). Sida 9

11 Tillgång till bemannad support under respektive utanför kontorstid Syfte IT används mer och mer som stöd för verksamheterna. Samtidigt blir verksamheterna mer och mer beroende av IT för att få verksamheten att fungera. Kommunen bedriver verksamhet dygnet runt, året runt. Syftet med måtten är att ge en bild av hur tillgänglig användarsupporten är i kommunen under och utanför kontorstid en normalvecka. Beskrivning av måttet Nätverkskommunerna undersökte tillgången till bemannad användarsupport/helpdesk under och utanför kontorstid under en normalvecka. Med kontorstid avses här vardagar mellan klockan 08:00 17:00. Resultat Tillgång till support under kontorstid (timmar) Tillgång till support utanför kontorstid (timmar) Malung- Säter Sälen Malung- Säter Sälen 2,5 7 0,5 Kommentar Tillgången till support under kontorstid är relativt lika mellan kommunerna. Malung-Sälen som inte har någon egentlig supportenhet med fasta öppettider var den kommun som under mätperioden var mest tillgänglig. Tillgången till support efter kontorstid är för samtliga kommuner begränsad. Ingen av kommunerna tillhandhöll support utanför kontorstid i någon nämndvärd utsträckning. Sida 10

12 Kostnad per lönespecifikation Syfte Syftet med måttet är att ge en bild av kommunernas kostnadseffektivitet i arbetet med löneadministration. Beskrivning av måttet Kostnaden per lönespecifikation mättes för 2013 och Måttet bygger på två enheter: Kostnader relaterade till löneadministration (kostnader för personal, arbetsledning/chef samt program- och licenskostnader för IT-system). Antal lönespecifikationer 2. För att säkerställa att kommunerna har mätt på ett likartat sätt har de processer, delprocesser och aktiviteter som ingår i begreppet löneadministration identifierats och beskrivits i detalj. Motsvarande har gjorts för att underlätta bedömningen av vilka program- och licenskostnader för IT-system som inräknats och som anses stödja löneadministrationen. Resultat Snittkostnad per lönespecifikation (kronor) Kommun Hammarö Kristinehamn Malung-Sälen Säter Kommentar Hur arbetet är organiserat och hur kommunerna fördelar sina kostnader ser olika ut. För att kunna jämföra resultaten har vi därför utgått från de framtagna detaljerade definitionerna för löneadministration och kostnader. Resultatet ger därmed en inte hel sann bild i varje enskild kommun, men däremot en jämförbar bild mellan kommunerna. Kostnaderna per lönespecifikation skiljer sig åt mellan kommunerna. Lägst kostnader både 2013 och 2014 har Kristinehamn och. Högst kostnader har Malung-Sälen, som har mer än dubbelt så höga kostnader per lönespecifikation än de med lägst kostnad. 2 En lönespecifikation är kopplad till en löneutbetalning, inte till en anställd. Sida 11

13 Kristinehamn,, Filipstad och Storfors har ett gemensamt lönekontor och hanterar cirka lönespecifikationer varje månad. Av dessa tillhör drygt lönespecifikationer Kristinehamn och. Av resultatet att döma tycks det vara så att det finns vissa stordriftsfördelar. Vi noterar att antalet lönespecifikationer per årsarbetande lönehandläggare varierar stort. Ett nästa steg är att undersöka detta närmare. Sida 12

14 Rätt lön i rätt tid Att få rätt lön i rätt tid är en viktig fråga för kommunens alla medarbetare. Våra samlade erfarenheter säger att så sker nästan alltid, trots att många personer är inblandade i processen. I denna första rapport valde vi att titta på antalet oattesterade löneposter vid det så kallade lönebrytet. I ett nästa steg kommer vi att ta ställning till om det är möjligt att gå vidare för att fånga orsakerna till eventuella brister i flödeseffektiviteten. Vi vet av erfarenhet att lönekontoret eller motsvarande ägnar mycket tid till att jaga underlag så att det i slutänden blir rätt för den anställde. Syfte Syftet med måttet är att ge en bild av i vilken omfattning rätt lön betalas ut i rätt tid. Orsaken till felaktiga utbetalningar kan var flera och är inte enbart avgränsad till arbetet med att verkställa lön. Det kan vara chefer som inte attesterar löneposter i tid eller medarbetare som inte lämnat in uppgifter. De frågor vi ställde oss var: Hur smidig och effektiv är processen? Får lönekontoret eller motsvarande allt underlag i tid? Är allt underlag korrekt? Var brister kedjan om den brister? Beskrivning av måttet Antalet oattesterade löneposter mättes i förhållande till det totala antalet lönespecifikationer vid lönebrytet i mars Manuella poster och poster från vikarie-/bemanningspooler uteslöts. Resultat Andel oattesterade löneposter i förhållande till antal lönespecifikationer Kommun Andel oattesterade löneposter Antal oattesterade poster/antal lönespecifikationer 3,4 % 120/3583 Kristinehamn 2,4 % 63/ ,3 % 62/2700 Malung-Sälen 18 % 296/1648 Hammarö 22 % 256/ Normalmånadskorrigerad. Mars månad är inte optimal mätmånad i eftersom låga KPAersättningar betalas ut denna månad vilket innebär ca 500 fler lönespecifikationer. Faktiskt utfall för mars är 1,97 %, 62/3143. Sida 13

15 Kommentar Resultatet för kommunerna är mycket olika, vilket kan bero på olika tolkningar av vad som skulle räknas med. Hammarö valde att inte jaga fram attesterade underlag i förebyggande syfte. Korrigeringarna gjordes först efter brytdatum. Lägst antal oattesterade poster vid lönebrytet har, Kristinehamn och. Malung- Sälen och Hammarö har störst antal oattesterade poster. För att säkerställa att kommunerna mäter på samma sätt behöver nätverket göra om mätningen vid ett senare tillfälle och ta ställning till om kommunerna ska gå vidare med att undersöka orsakerna till eventuella brister i flödeseffektiviteten. Sida 14

16 Intranätet Syfte På samma sätt som kommunernas externa webbplatser är en viktig informationskälla för kommuninvånarna, är kommunernas intranät en viktig informationskälla för personalen. Syftet med undersökningen är att få fram en bild av hur personalen använder intranätet och uppfattar informationen ur aspekterna omfattning, aktualitet, samt tillgänglighet/sökbarhet för att kunna utveckla och förbättra informationen. Beskrivning av måttet Undersökningen görs med en enkät som genomförts under första kvartalet Enkäten består av 17 frågor med en fem-gradig skala, där 1 är lägst och 5 är högst. Efter inledande övergripande frågor om intranätet, ställs frågor om nöjdhet kring olika typer av information från kommunens stödverksamheter. Till dessa frågor finns möjlighet att lämna öppna svar. Resultat, och s kommuner genomförde enkäten. Svaren har sammanställts och presenteras med jämförande diagram. De öppna svaren redovisas inte i sammanställningen, utan är mer till nytta för den egna organisationen i utvecklandet av intranätet. Resultatet redovisas i separat bilaga. Kommentar hade en låg svarsfrekvens och man behöver därför vara försiktig med att dra några långtgående slutsatser av resultatet. De som besvarade enkäten i de deltagande kommunerna var till största delen medarbetare. Dock sticker ut, då även många på nivån verksamhetschef/enhetschef/rektor/förskolechef besvarade enkäten. Resultatet visar att personal i använder intranätet varje dag i störst utsträckning och man ser även störst nytta med intranätet i. I används intranätet minst frekvent och man ser också minst nytta med intranätet. I ansåg man att det var enkelt att hitta på intranätet i större utsträckning än i de andra kommunerna och helhetsintrycket av intranätet var också bättre. På frågan om intranätet gör det möjligt för mig att följa med i vad som händer på arbetsplatsen är svaren ganska jämnt spridda över skalan från 1-5 i större utsträckning än i de flesta andra frågor, där svaren är mer fördelade efter normalfördelningskurvan, dvs att flest svar finns i mitten och minst antal svar på ytterligheterna 1 och 5. Även svaren på frågan om intranätet gör det lättare för mig att förstå arbetsplatsens övergripande mål och strategier avviker något, då det i större utsträckning ges lägre omdöme än övriga frågor. I övrigt får information om personalfrågor och IT-stöd bäst omdöme i samtliga kommuner. Sida 15

17 Service via telefon och e-post Syfte Tre mått i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) tas från en servicemätning som kommunerna beställer årligen och som syftar till att ta reda på i vilken omfattning och med vilken kvalitet kommunerna svarar på enkla frågor som ställs på telefon och e-post. I servicemätningen 2014 erbjöd Profitel kommunerna att lägga till frågor ställda till kommunledningen, men dessa ingick inte i den ordinarie totalredovisningen. Med anledning av det görs här en sammanställning av resultatet för kommunledningsfrågorna för de deltagande kommunerna som jämförs med resultatet i den ordinarie undersökningen. Beskrivning av måtten Mått 1: Hur stor andel som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar. Sex frågor har skickats till kommunens officiella e-postbrevlåda för att bedöma servicenivån. Svarstiden mäts som tiden från skickande av e-post till svar på frågan av kommunen (även andel svar inom två arbetsdagar och andel ej svar ). Tidsangivelsen är i arbetstid, kl Mått 2a: Andelen lyckade kontaktförsök där svar på fråga/frågor erhölls inom 60 sek. Sex samtal (eller 12 om man beställt den utökade mätningen) har ringts till kommunens växelnummer mellan och I den ordinarie mätningen ställs 54 frågor (eller 108 i den utökade undersökningen). Mått 3: Hur stor andel som uppfattar att de har fått ett gott bemötande vid kontakt per telefon. Intervjuarna har efter varje samtal graderat hur de blivit bemötta av personalen. Sida 16

18 Resultat Mått 1 Kommunledning E-postsvar inom två arbetsdgr Mått 1 Totalt kommunen Mått 2a Mått 2a Kommunledning Totalt Lyckade kontaktförsök på tel med kommunen svar på fråga inom 60 sek Mått 3 Kommunledning Gott bemötande vid kontakt per telefon. Mått 3 Totalt kommunen Hammarö Malung-Sälen Säter Kristinehamn Medel Kvartil 1 75,25 81,25 37,25 37,75 81,25 84,25 Kvartil ,5 56,25 56, ,75 Kommentar När man läser resultatet ska man ha i åtanke att det är ett litet antal frågor som ställts till kommunledningen och därför är det svårt att dra några långtgående slutsatser av resultatet. I mått 3 bedöms bemötandet i de fall man fått kontakt, vilket innebär att det kan vara mycket få samtal utifrån antal lyckade kontaktförsök. Hammarö, Säter och hade utökat antal frågor, vilket innebär ett något mer tillförlitligt resultat. Färgmarkeringarna indikerar om kommunens resultat är bland de 25 procent bästa (grönt), 50 procent i mitten (gult), eller 25 procent sämsta (rött) i en glidande färgskala bland de sex kommuner som jämförs. Resultatet visar att om man inte fått svar inom 60 sekunder ökar inte svarsfrekvensen nämnvärt efter det. Anledningen till att man inte fått svar på frågorna är dels att samtal bryts, personen man är hänvisad till svarar inte eller är bortkopplad, eller att man hänvisas till en telefontid. Samtliga kommuner har kvar telefontider på någon avdelning som gjort att personerna inte kommit i kontakt med någon på den avdelningen. För mått 1 och 2a skiljer sig snittet inte så mycket mellan kommunledningsfrågorna och de ordinarie frågorna, men spridningen mellan sämsta och bästa resultat är större för kommunledningsfrågorna. Hammarö får sammantaget bäst resultat med grön markering på samtliga mått. Hammarö har ett nystartat kontaktcenter som i denna undersökning besvarade 82 % av frågorna utan att koppla samtalen till berörda förvaltningar. har ett bra resultat på fyra av måtten, men hamnar på rött på ordinarie mått 2a och gott bemötande på kommunledningsfrågorna. s förbättringsområden är e-postsvar, främst för kommunledningsfrågorna och även bemötande för de ordinarie måtten, men får bra resultat för ordinarie telefonmåttet, 2a. Malung-Sälen hade bättre resul- Sida 17

19 tat på de ordinarie måtten än på kommunledningsmåtten om man bortser från bemötande. Säter hade bättre resultat för kommunledningsfrågorna än för frågorna på den ordinarie undersökningen. I Kristinehamn fick man endast kontakt i ett av sex telefonsamtal till kommunledningen och bemötandet bedömdes vara medelgott, därav noteringen 0 i bemötande, men man får bättre resultat i den ordinarie mätningen. Kristinehamns största förbättringsområde är besvarandet av e-post. Sida 18

20 Sammanställning enkät om intranätet Jämförelsenätverk kommunledningsförvaltning 1. Vilken befattning i organisationen har du? Kommunchef/förvalt ningschef 3% 1% Verksamhetschef/e nhetschef/rektor/för 4 3 skolechef 2 7% 13% Avdelningschef 3% 2% 0 1 Annan medarbetare 77% 9 85% Svarande Vilken förvaltning tillhör du? Central förvaltning Barn- och utbildningsförvaltningen 26% Barn- och utbildningsförvaltningen 32% 15% 25 7 Barn- och utbildningsförvaltningen Folkhälsoförvaltningen 27% Bergslagens miljö- 5% och byggförvaltning 4% 26 2 Vård- och omsorgsförvaltningen Gymnasieförvaltningen 33% Kommunledningskontoret 5% 21% Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunstyrelsens 15% ledningskontor 8% Socialförvaltningen Svarande Kultur- och 98 fritidsförvaltningen 6% Tillväxtförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen 8% Svarande Socialförvaltningen 37% Svarande Är du: 8 Kvinna 81% 85% Man 3 19% 15% Svarande Kvinna Man 4. Hur ofta är du inne på intranätet? Aldrig 3% ggr/mån 14% 5% 2% Varje vecka 16% 16% 11% ggr/v 22% 2 4% Dagligen 44% 58% 83% Svarande Aldrig 1-3 Varje vecka 2-3 ggr/v Dagligen ggr/mån 5. Hur enkelt är det att hitta på intranätet? 5 svårt 1 2% 1% 2% % 8% 15% % 35% 45% % 37% 28% lätt 5 5% 18% 11% Svarande lätt svårt 1 5

21 Sammanställning enkät om intranätet Jämförelsenätverk kommunledningsförvaltning 6. Vilken nytta tycker du att du har av intranätet? 5 Liten nytta 1 5% 3% % 8% 6% % 3 19% % 36% 47% nytta 5 15% 23% 28% Svarande Liten nytta 1 nytta 5 7. Intranätet gör det lättare för mig att förstå arbetsplatsens övergripande mål och strategier Instämmer inte alls % % 19% % 4 28% % 21% 19% Instämmer helt 5 2% 9% 11% 2 5 Svarande Instämmer Instämmer inte alls 1 helt 5 8. Intranätet gör det möjligt för mig att följa med i vad som händer på arbetsplatsen Instämmer inte alls 1 26% 9% 15% % 21% % 27% 26% % 31% 26% Instämmer helt 5 2% 15% 13% Svarande Helhetsintrycket av intranätet a) Hur nöjd är du med omfattningen på informationen på intranätet? 5 6% 1% % 5% 19% % 46% 49% % 35% % 12% 2% Svarande b) Hur nöjd är du med aktualitetet på informationen på intranätet? 7% 2% % 8% 21% % 28% % 45% % 15% 6% 5 3 Svarande c) Hur nöjd är du med tillgängligheten/sökbarheten av informationen på intranätet? 18% 6% 17% % 14% 21% % % 28% 21% % 13% 4% Svarande Instämmer inte alls Instämmer helt 5

22 Sammanställning enkät om intranätet Jämförelsenätverk kommunledningsförvaltning 10. Information om personalfrågor på intranätet (anställning, arbetsmiljö, löner, arbetsrätt, rehabilitering etc.) a) Hur nöjd är du med omfattningen på informationen på intranätet? 3% 1% 6% % 9% 11% % 43% 36% % 34% 38% % 14% 9% Svarande b) Hur nöjd är du med aktualitetet på informationen på intranätet? 3% 1% 6% % 9% 9% % 46% 43% % 32% 36% % 13% 6% Svarande c) Hur nöjd är du med tillgängligheten/sökbarheten av informationen på intranätet? 1 5% 19% % 14% 26% % 42% % 29% 23% % 1 2% Svarande Information om ekonomiadministration (bokföring, budget, uppföljning, årsredovisning etc) a) Hur nöjd är du med omfattningen på informationen på intranätet? 1 1% 2% % 1 17% % 61% 53% % 19% 23% % 8% 4% Svarande b) Hur nöjd är du med aktualitetet på informationen på intranätet? 9% 1% % 8% 17% % 61% 57% % 21% 19% % 9% 6% Svarande c) Hur nöjd är du med tillgängligheten/sökbarheten av informationen på intranätet? 11% 3% 13% % 12% 21% % 59% 51% % 18% 11% % 8% 4% Svarande

23 Sammanställning enkät om intranätet Jämförelsenätverk kommunledningsförvaltning 12. Information om upphandling och inköp (policy, direktupphandling, ramavtal etc) a) Hur nöjd är du med omfattningen på informationen på intranätet? 8% 1% 15% % 28% % 58% % 25% 17% % 9% Svarande c) Hur nöjd är du med tillgängligheten/sökbarheten av informationen på intranätet? 12% 3% 26% % 11% 28% % 54% % 24% 17% % 8% Svarande Information om IT-stöd (support, lathundar,utbildning etc) b) Hur nöjd är du med aktualitetet på informationen på intranätet? 7% 1% 21% % 7% 28% % 58% 34% % 24% 15% % 1 2% Svarande b) Hur nöjd är du med aktualitetet på informationen på intranätet? 7% 2% % 8% 17% % 46% 34% % 32% 34% % 14% 13% Svarande c) Hur nöjd är du med tillgängligheten/sökbarheten av informationen på intranätet? 1 3% 11% % 1 15% % 46% 43% % 23% % 12% 9% 2 4 Svarande a) Hur nöjd är du med omfattningen på informationen på intranätet? % 1% 2% % 7% 13% % 43% 43% % 36% 28% % 13% 15% Svarande

24 Sammanställning enkät om intranätet Jämförelsenätverk kommunledningsförvaltning 14. Information om ärendehantering (diarium, arkiv,e-post, sammanträden, protokoll, PUL etc) a) Hur nöjd är du med omfattningen på informationen på intranätet? 8% 2% 4% % 9% 23% % 58% 43% % 23% 17% % 8% 13% Svarande b) Hur nöjd är du med aktualitetet på informationen på intranätet? 7% 2% 9% % 9% 15% % 58% 43% % 26% % 8% 9% Svarande c) Hur nöjd är du med tillgängligheten/sökbarheten av informationen på intranätet? 12% 4% 13% % 12% 23% % 57% 36% % 21% 21% % 7% 6% Svarande Information om styrdokument a) Hur nöjd är du med omfattningen på informationen på intranätet? 6% 1% 4% % 1 26% % 56% % 23% 21% % 1 9% Svarande b) Hur nöjd är du med aktualitetet på informationen på intranätet? 5% 1% 6% % 9% 19% % 59% 47% % 22% 21% % 8% 6% Svarande c) Hur nöjd är du med tillgängligheten/sökbarheten av informationen på intranätet? 11% 4% 15% % 12% 19% % 55% 45% % 22% 17% % 8% 4% Svarande

25 Sammanställning enkät om intranätet Jämförelsenätverk kommunledningsförvaltning 16. Information om krishantering a) Hur nöjd är du med omfattningen på informationen på intranätet? x 2% 13% x 12% 17% x 49% x 19% 15% 2 7 x 8% 6% 1 3 Svarande x b) Hur nöjd är du med aktualitetet på informationen på intranätet? x 2% 13% x 11% 17% x 61% 49% x 18% 15% 7 2 x 7% 6% 3 1 Svarande x c) Hur nöjd är du med tillgängligheten/sökbarheten av informationen på intranätet? x 5% 21% 10 2 x 12% 13% x 59% 47% x 18% 17% 3 8 x 7% 2% 2 1 Svarande x Information om bokningar (sammanträdesrum, bilar, cyklar, projektorer etc) a) Hur nöjd är du med omfattningen på informationen på intranätet? x 3% 2% x 11% 19% x 57% 38% x 2 21% 10 2 x 1 19% 9 1 Svarande x b) Hur nöjd är du med aktualitetet på informationen på intranätet? x 2% 2% x 11% 17% x 59% 38% x 18% 19% 9 2 x 11% 23% 11 1 Svarande x

26 Sammanställning enkät om intranätet Jämförelsenätverk kommunledningsförvaltning c) Hur nöjd är du med tillgängligheten/sökbarheten av informationen på intranätet? x 5% 9% 4 2 x 12% 13% x 55% 43% x 18% 17% 8 x 9% 19% 3 9 Svarande x

27 Sammanställning enkät om intranätet Jämförelsenätverk kommunledningsförvaltning

28 Sammanställning enkät om intranätet Jämförelsenätverk kommunledningsförvaltning

29 Sammanställning enkät om intranätet Jämförelsenätverk kommunledningsförvaltning

30 Sammanställning enkät om intranätet Jämförelsenätverk kommunledningsförvaltning

31 Sammanställning enkät om intranätet Jämförelsenätverk kommunledningsförvaltning

32 Sammanställning enkät om intranätet Jämförelsenätverk kommunledningsförvaltning