Lokal arbetsplan Läsåret 09/10 Rosenholmsskolan

Transkript

1 Lokal arbetsplan Läsåret 09/10 Rosenholmsskolan Rektorsområdet Gullvik/Hindby/Hermodsdal

2 LOKAL ARBETSPLAN AVSEENDE REKTORSOMRÅDET GULLVIK/HINDBY/HERMODSDAL Efterföljande sidor utgör den lokala arbetsplan vi arbetar utifrån på Rosenholmsskolan. Vi har valt att utgå från rubrikerna under mål och riktlinjer i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Varje rubrik har en egen sida och varje sida inleds med en ruta med ett utdrag från Lpo 94. Därefter följer en presentation av hur vi på våra skolor arbetar för att genomföra målet i fråga. Under läsåret 09/10 har skolan två prioriterade områden; Elevers demokrati och inflytande SET Att områdena är prioriterade innebär att de är i fokus under våra pedagogiska diskussioner och i de kompetenshöjande insatserna. Malmö Rektor Jytte Lindborg

3 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta samhällets gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Lpo 94 2:1 På Rosenholmsskolan lägger vi fokus på: SET På vår skola har all personal genomgått utbildning i social och emotionell träning (SET). Förhållningssättet ska prägla verksamheten under elevens hela skoldag. RÅD Eleverna är aktiva i flera av skolans råd. Rådens syfte är att eleverna ska ges möjlighet att påverka sin egen skoldag/verksamhet. På Rosenholmsskolan genomförs en trivselenkät en gång om året. TRYGGHET För att skapa trygghet för eleverna arbetar skolan på olika sätt med mobbingförebyggande åtgärder. Skolan har ett aktivt elevhälsoteam (EHT) där skolsköterska, specialpedagog och socialpedagog ingår. På vår skola äter barn och vuxna tillsammans varje dag. Vuxna är ute med barnen varje rast. Vårt uppdrag att motverka kränkande behandling finns utförligt beskrivet i vår likabehandlingsplan (bilaga 5). REGLER Varje skola har utformat ordningsregler (bilaga 7) och frånvaropolicy (bilaga 2) som vid varje läsårsstart delges elever och föräldrar. TRADITIONER Vi har återkommande gemensamma traditioner som vi uppmärksammar varje år såsom FN-dagen, Världsbokdagen, Nobeldagen mm. Syftet med dessa dagar är att eleverna ska känna gemenskap och ge ökad förståelse för omvärlden.

4 Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utveckling. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Lpo På vår skola lägger vi fokus på: MOTIVATION Lust och glädje, nyfikenhet och motivation är ledord för meningsfullt lärande. LOKALA KURSPLANER I våra lokala kursplaner (bilaga 6) beskriver vi hur vi arbetar med skolans olika ämnen. Beroende på elevernas behov arbetar vi i olika gruppkonstellationer; helklass, halvklass, smågrupp inom eller mellan klasser. Vi eftersträvar ett tematiskt arbetssätt. INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN Varje elev har en individuell utvecklingsplan (IUP) och vid behov upprättas åtgärdsprogram. Elever i åk 1-6 får skriftliga omdömen i samtliga ämnen två gånger om året. Alternativa verktyg såsom datorprogram och Daisyspelare är exempel som finns tillgängliga. SPRÅKUTVECKLING Vi följer Språkpolicy för Fosie stadsdel (bilaga 9). För att kvalitetssäkra läs- och skrivutvecklingen utgår vi från Handlingsplan för Läs- och skrivfärdigheter i Fosie SDF (bilaga 3). Detta innebär bland annat tidiga åtgärder som grundar sig på språkliga bedömningar i förskoleklass och åk 1. Andra exempel på språkutvecklingsstrategier är dagliga lässtunder och regelbunden avstämning av elevernas läsfärdighet enligt läs- och skrivutvecklingsschema (LUS). Länk -

5 Kunskaper fortsättning BIBLIOTEK I biblioteket finns ett utbud av skönlitteratur som passar våra elever. Samarbete med stadsdelsbiblioteket och pedagogiska centralen kompletterar skolbibliotekets arbete med litteratur. MODERSMÅLSLÄRARE Modersmålslärarna har en viktig roll. Genom studiehandledning och modersmålsundervisning uppmuntras eleverna att utveckla alla sina språk.

6 Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Lpo På vår skola lägger vi fokus på: DELAKTIGHET- ANSVAR-PÅVERKAN Eleverna tränas i att respektera demokratiskt fattade beslut. Eleverna deltar i planeringen av undervisningen samt deltar i genomförande och planering av olika aktiviteter. Eleverna har möjlighet att påverka sin arbetsmiljö bland annat genom regelbundna klassråd, elevråd och miljöråd. Eleverna tränas i att utvärdera och reflektera över sin sociala utveckling och kunskapsutveckling. Varje elev har utvecklingssamtal minst en gång per termin. Elever och föräldrar kan på utvecklingssamtalet påverka vilka mål eleven skall fokusera på och dessa skrivs ner i elevens individuella utvecklingsplan (IUP).

7 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Lpo På vår skola lägger vi fokus på: FÖRÄLDRAMÖTEN Rosenholmsskolan kommer att följa stadsdelens rekommendationer för samverkan skola-vårdnadshavare Föräldramöten sker minst en gång per termin och kan ha olika former så som informationsmöte och öppet hus. KONTAKTER Informationshäfte delas ut i början av läsåret. Kontakten mellan skola och hem sker bland annat vid hämtning och lämning, genom hembrev och telefonkontakt. Föräldrar är välkomna att besöka den dagliga verksamheten. Skolhälsovården har kontinuerliga kontakter med hemmet. Tolk finns att tillgå vid behov. SKOLA24 Vi använder Skola 24 för frånvarorapportering. Skolan tar kontakt med hemmet vid oanmäld frånvaro. Länk - COPE FÖRÄLDRAUTBILDNING COPE-utbildning erbjuds i samverkan med Föräldrastödet (se bilaga).

8 Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Lpo På vår skola lägger vi fokus på: RUTINER Rutiner för övergång och samarbete mellan förskola och förskoleklass och skola finns (bilaga 8). Överlämningssamtal sker på våren både till skola och fritidshem. GEMENSAMHETSDAGAR Eleverna har gemensamma dagar med olika aktiviteter såsom lek-, städ-, frilufts- och temadagar.

9 Skolan och omvärlden Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Lpo På vår skola lägger vi fokus på: NÄRSAMHÄLLE Vi är mycket ute och går och besöker närliggande lekplatser. KULTURLIV Eleverna får en möjlighet till inblick i kulturlivet genom samarbete med Kulturskolan, och genom besök på teater, konserthus, bibliotek etc.

10 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo På vår skola lägger vi fokus på: STYRDOKUMENT Vi utgår från nationella, kommunala och lokala styrdokument vid bedömning av elevernas kunskapsnivå. UTVECKLINGSSAMTAL Utvecklingssamtal tillsammans med elev och vårdnadshavare genomförs minst en gång per termin. Vid utvecklingssamtalet upprättas en individuell utvecklingsplan enligt en gemensam mall för Fosie (bilaga 4). IUP MED SKRIFTLIGA OMDÖMEN Vid upprättandet av den individuella utvecklingsplanen ges skriftliga betygsliknande omdömen från åk 1 för varje ämne som eleven undervisas i (bilaga 4). ÅTGÄRDSPROGRAM För elever som riskerar att inte uppnå målen upprättas åtgärdsprogram (bilaga 10).

11 Planer att följa och använda som stöd Likabehandlingsplan bilaga 1 Rosenholmsskolan trivselregler bilaga 2 Handlingsplan för att minimera ogiltig bilaga 3 frånvaro i grundskolan Lokala kursplaner bilaga 4 Språkpolicy för Fosie stadsdel bilaga 5 Handlingsplan för Läs- och bilaga 6 skrivfärdigheter i Fosie Samverkan/Övergång bilaga 7 IUP och skriftliga omdömen bilaga 8 Åtgärdsprogram bilaga 9

12 Bil.2 Rosenholmsskolans trivselregler Vi respekterar varandra och därför använder vi inte ord och tilltal som sårar Vi vill att alla ska må bra och få vara med i gemenskapen; därför kränker vi inte varandra med blickar, gester, miner etc Vi är rädda om varandra och därför är all form av hot och våld förbjudet Alla på skolan ska bemötas med respekt och därför är kränkningar som bygger på ursprung, utseende, kön eller religion förbjudna Vi tar hand om vår skola och vår miljö. Därför förstör, klottrar eller skräpar vi inte ner Vi cyklar inte inom skolans område Det är inte tillåtet att lämna skolans område under skoltid utan medgivande från personal Det är inte tillåtet att ta med sig godis/naturgodis till skolan

13 Bil. 3 Handlingsplan för frånvarorapportering av elever på Rosenholmsskolan Personalen lägger in frånvaron i skola-24 för de elever vars målsman ringt till skolans och sjukanmält elev. Frånvaro av de elever vars målsman ej har kontaktat skolan registreras och personalen söker kontakt med målsman så fort tid medges. Pedagogen som undervisar första lektionen har ansvar för att rapporteringen sker i tid. Personalen ringer upp målsman och därefter sker rapportering i skola-24 Vikarier anmäler frånvaro av elev direkt till annan personal.

14 Tid Bil. 7 Samverkan förskola skola Övergång från förskola till förskoleklass Aktivitet Ansvarig vecka 3 Onsdag vecka 7 Februari Sista onsdagen i februari Februari - maj Maj Maj- juni Personal i förskoleklass inbjuder personal från förskolan till planeringsmöte av gemensamma aktiviteter Informationsmöte för föräldrar. Hd o Gv/Ro har möte för de som tillhör enheten enligt Elit Avdelningskonferens förskolan med specialpedagoger och biträdande rektorer förskola Bitr. rektor förskola aviserar till ledningsgruppen om ev. barn som enligt skollagen har rätt till särskilt stöd Förskola och kontaktskola träffas enligt överenskommelse. Överlämnandekonferens för bitr. rektor skola, specialpedagog skola samt specialpedagog förskola (vid behov kallas annan personal in) Gemensam aktivitet för barn och föräldrar i förskola och förskoleklass Förskollärare i förskoleklass Bitr.rektor skola (kallelse till barn på våra enheter lämnas via förskolan) Bitr.rektor förskola Bitr.rektor förskola Förskollärare i förskoleklass Bitr. rektor skola Förskollärare i förskoleklass och förskollärare/pedago g i förskolan

15 Samverkan förskola skola Inbjudan till föräldramöte ska skickas ut i januari från respektive skola. Till de barn som finns på våra enheter ska inbjudan lämnas till föräldern via förskolans personal. Förskolans 5-åringar och förskoleklassens elever ska under vårterminen träffas vid minst fyra tillfällen, där det kan ingå att ha gymnastik gemensamt, äta tillsammans med mera. På planeringsmötet i januari ansvarar personal från för-skoleklass och förskola gemensamt för att boka tider för ovanstående aktiviteter. Då bokas även ett datum in för gemensam aktivitet för föräldrar och barn i maj/juni. Förskollärare/pedagog i förskolan ansvarar för dokumentation av lärande möten mellan förskola och förskoleklass, samt att dokumentation sätts upp på respektive förskola för föräldrar och andra att se. Kontaktskola Rosenholmsskolan Cypressens fsk, Herdinnans fsk och Rosenholms fsk. Gullviksskolan Fröviks fsk, Blomviks fsk, Gullivers fsk och Gullviksborgs fsk. Hermodsdalsskolan Hermodsdalsparkens fsk, Giraffens fsk, Gubbabackens fsk och Maryhills fsk.

16 Bil.5 Språkpolicy för Fosie stadsdel MÅL Andelen gymnasiebehöriga elever ska höjas till riksgenomsnittet (ca 90 %) senast år 2008 (VFA-planen Malmö stad). SYFTE att alla ska behärska och äga det svenska språket som kommunikationsmedel; muntligt och skriftligt. att understödja alla barns språkutveckling i syfte att nå de nationella målen. att alla barn ska lämna skolan med en god självbild och ett ökat självförtroende. att alla barn dagligen ska möta en språkutvecklande verksamhet i förskolan/skolan. att öka föräldrarnas engagemang och förståelse för barnets språkutveckling och lärande. att barn som är flerspråkiga med lätthet kan röra sig mellan sina olika språk och kulturer. att flerspråkighet ska ses som en tillgång.

17 Bakgrund I Fosie, som är Malmös största stadsdel, bor ca människor. Av dessa är 38% födda i utlandet och 12% är födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet. I Fosie möts Sverige. Förhållningssätt i förskola och skola Omgivningens förhållningssätt och samspelets betydelse i alla utvecklings- och inlärningssituationer kan inte nog betonas. Mänskliga relationer är nyckeln till lärande. Interaktionen i förskola och skola mellan pedagog/vuxen och barn/elev eller mellan barnen/eleverna är mycket mer avgörande än någon specifik undervisningsmetod/ pedagogik. De vuxna i skolan ska vara goda förebilder. Om barnet/eleven inte känner trygghet i förskolan/skolan är det heller inte mottagligt för någon form av lärande. Barnet/eleven ska ges möjlighet att utveckla både sin sociala och tankemässiga kompetens. Ett tillåtande klimat skapar tillfällen för barnet/eleven att växa som individ och lämna skolan med en god självbild. Om ett barn eller en elev upplever att föräldrar, förskola/skola och barn/elev samverkar med varandra, utvecklas en inre trygghet och en självtillit, vilket är egenskaper som sedan följer med resten av livet. Ett interkulturellt förhållningssätt ska råda för att gynna en allsidig utveckling. När det gäller språkutvecklingen betyder det att personalen bejakar och aktivt stödjer barnens flerspråkiga och flerkulturella utveckling genom att exempelvis uppmuntra barnen att tala sitt modersmål med varandra och med flerspråkig personal.

18 Språkutveckling Att utveckla språk och att kommunicera med tal är hos människan en unik medfödd förmåga. Barn tillägnar sig det första språket på samma sätt oavsett vilket språk det gäller. Språk är inte bara ett oumbärligt hjälpmedel för kommunikation, lärande och tänkande. Det är också en betydelsefull del av vår personlighet, vår identitet och grupptillhörighet. Språkinlärning är en process som pågår hela livet, men den intensivaste perioden är i den tidiga förskoleåldern. Språket kan dock inte utvecklas annat än i samspel med andra och måste användas för att vidmakthållas och utvecklas. Detta innebär att varje möte med ett barn ska betraktas som en möjlighet till språkutveckling för det enskilda barnet. Leken har stor betydelse för barns språkutveckling. Här bearbetar och uttrycker barnen sina upplevelser och intryck på ett lustfyllt sätt. I leken tränar barn upp sin föreställningsförmåga. Utan den förmågan får barnen svårt att läsa eller lyssna på en saga. Leken kan ses som ett symbolspråk som har mycket gemensamt med talspråket. I förskoleåldern brukar barn bli språkligt medvetna. Det är då de upptäcker skillnaden mellan språkets form och dess innehåll. Det är därför av största vikt att det under hela förskoletiden sker en påverkan då det gäller språklig medvetenhet i form av kontinuerliga övningar. Undersökningar visar att barn som fått kontinuerliga övningar i språklig medvetenhet har lättare för att komma igång med sin läs- och skrivinlärning. Det är en stor tillgång för ett barn att få växa upp till en flerspråkig individ. Flerspråkighet har positiva effekter på barns språk- och kunskapsutveckling. Om modersmålet är välutvecklat påverkar det andraspråksinlärningen positivt. Modersmålet och svenska språket bör utvecklas parallellt för att på så sätt stödja varandra.

19 Om varken modersmålet eller andraspråket utvecklas tillräckligt ger detta negativa konsekvenser för såväl den intellektuella som den kognitiva utvecklingen. Modersmålet behövs i interaktion med föräldrar, släktingar och medlemmar av den egna språkgruppen för att få tillgång till det egna kulturarvet och för att barnet ska kunna utveckla en stark identitet. Den flerspråkiga inlärningen följer i stort sett samma mönster som den enspråkiga utvecklingen. Antalet likheter är större än antalet olikheter, men utvecklingstakten kan skilja sig väsentligt åt. Språken konkurrerar inte med varandra, men det bör uppmärksammas att det kan ta längre tid för barn med svenska som andraspråk att uppnå språklig medvet Forskning visar att barn som kommer i kontakt med ett andraspråk innan års ålder, har goda förutsättningar att utveckla flerspråkighet. Det är då oerhört viktigt att det finns förutsättningar i den vardagliga verksamheten så att samtliga språk utvecklas. Modersmålsundervisningen spelar stor roll för utvecklingen av både modersmålet och svenska språket och den har betydelse för kunskapsinhämtningen och för utvecklingen av en trygg, etnisk identitet. Det är en självklarhet att man lär sig bättre om kunskap förmedlas på det språk man förstår.

20 Strategier Strategierna nedan gäller för all verksamhet. Varje förskola/skola måste sedan själv i arbetslaget eller liknande diskutera hur man ska arbeta vidare med strategierna i språkpolicyn för att nå målet, utse ansvarig, bestämma tidsplan etc. Ledningen ansvarar för att arbetet med språkutveckling genomsyrar hela verksamheten och att språkpolicyn för Fosie därmed hålls levande. Arbetet ska beskrivas och värderas i kvalitetsredovisningen. Varje pedagog måste göras medveten om att samtliga lektioner i skolan är viktiga för språk- och kunskapsutvecklingen, oavsett vilket ämne det gäller. Nyanställd personal ska informeras om språkpolicyn och vikten av att följa densamma. att personalen stimuleras till såväl reflektion som pedagogiska diskussioner kring barns/ elevers språkutveckling såväl i arbetslagen som mellan de olika förskolorna och skolorna. att den gemensamma satsningen på fortbildning i språkutveckling, läsutveckling och i svenska som andraspråk för personal och ledare vid alla förskolor/skolor fortsätter. Samverkan med högskola och andra institutioner ska utvecklas. att skapa en miljö som stimulerar och inspirerar barnet/eleven oavsett språklig mognad. Ledningen ska verka för att barn/elevantal, personaltäthet och lokaler anpassas efter barns/elevers olika behov för att språket ska kunna utvecklas. att flerspråkig personal, med pedagogisk kompetens och med goda kunskaper i svenska och modersmålet anställs.

21 att ett väl fungerande skolbibliotek finns på varje område, samt att det finns ett rikt utbud av skönlitteratur och faktaböcker liksom annan form av media på alla förskolor och skolor. Litteraturen ska finnas på svenska samt, så långt det är möjligt, på andra modersmål som är representerade. att modersmålet löper parallellt med svenskan i förskola, förskoleklass och i skola, liksom att eleven får studiehandledning av modersmålsläraren på modersmålet i skolan. En förutsättning för att samarbetet med modersmålsläraren ska fungera tillfredsställande är att vederbörande har god kompetens i både svenska och modersmålet samt relevant pedagogisk utbildning. att modersmålslärare för de större språkgrupperna tillhör rektorsområdet, så att samarbetet mellan skolans pedagoger och modersmålsläraren blir naturligt. Betoningen ska ligga på lärarnas betydelse för barnets/elevens möjligheter att lära sig det svenska språket. att föräldramöten angående språkutveckling och föräldrarnas viktiga roll i denna anordnas. Vid dessa möten ska ämnet Svenska som andraspråk samt modersmålets betydelse för språkutvecklingen betonas. att föräldragrupper skapas i förskolan och i skolan för att väcka intresse och medvetenhet kring barns utveckling och vardag hos föräldrarna. ( ex COPE)

22 Pedagogen ansvarar för att arbetet med barnens/elevens begrepps- och språkutveckling sker målmedvetet och genomsyrar allt. Detta arbete måste hela tiden finnas med i barnets/elevens vardag. De dagliga aktiviteterna och rutinsituationerna måste göras språkutvecklande,då språkutveckling inte sker genom punktinsatser utan genom att man bygger in en språkutvecklande profil i det vanliga arbetet i förskola och skola. Genom lekar och andra upplevelser får barnen/eleverna mycket att kommunicera kring, vilket leder till språklig utveckling. att arbetet på förskolan, liksom när det gäller den egna undervisningen i skolan, sker efter följande viktiga språkpedagogiska principer: begriplighet, språknivå, språkbruk. Barnen/ eleverna måste ges ökat talutrymme. att barnets/elevens språkutveckling dokumenteras såväl i förskolan som i skolan. Iskolan sker dokumentationen i den individuella studieplanen (IUP), under rubriken kommunikationsförmåga. att elevens läs-, skriv- samt språkutveckling följs upp. LUS ska användas vid avstämning av läsutvecklingen, om möjligt även på modersmålet. Årskurserna 1, 3 och 6 skall sammanställas till kvalitetsredovisningen. Pedagogen ska sträva efter att varje elev har en åldersadekvat läsutveckling och ansvara för att det material som används anpassas efter barnets läsnivå. att ett underlag för språkplaneringssamtal finns på varje förskola. Förskolan arbetar själv fram detta material. Ett exempel på ett sådant underlag kommer att finnas hos specialpedagogerna. Detta ska användas i utvecklingssamtalen i förskolan och i förskoleklassen samt vid övergången till år 1, för att fokusera på språket för alla elever. att en broschyr som informerar om modersmålets betydelse och föräldrarnas viktiga roll i barnets/elevens språkutveckling finns tillgänglig för alla föräldrar. Broschyren kommer att tas fram snarast och ska finnas på svenska men även på en del andra modersmål som finns representerade.