1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Irland 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Irlands fängelser anses vara föråldrade och överbelagda och behandlingen av interner har ifrågasatts. Regeringen har kritiserats för att inte vidta tillräckliga åtgärder för att utreda förekomsten av flygtransporter av terrormisstänkta på irländsk mark. Poliskåren är fortsatt i skottlinjen för sin bristande respekt för de mänskliga rättigheterna och anklagas för övervåld och godtyckliga frihetsberövanden. Polisombudsmannen blev operativ i maj Den nya kriminalrättslagen befaras strida mot Irlands åtaganden inom ramen för bland annat Europakonventionen. Irländska fångar gavs för första gången möjlighet att poströsta vid årets parlamentsval. Ett lagförslag om välgörenhet riskerar att begränsa möjligheten för bland annat organisationer för mänskliga rättigheter att bedriva verksamhet. Budgetanslaget för hälso- och sjukvård ökade med 11,3 procent Den offentliga sjukvården är dock fortfarande bristfällig, något som under året uppmärksammats i medier. Vården av psykiskt sjuka kritiseras på grund av platsbrist, skillnader i vårdkvalitet och det faktum att patienter ofta interneras med brottslingar. Religiös diskriminering i utbildningssystemet förekommer. Regeringen har lanserat en nationell handlingsplan för social integrering i syfte att begränsa antalet personer som lever i fattigdom. Irlands författning anses innehålla en föråldrad kvinnosyn som begränsar möjligheten till ett mer jämställt samhälle. Könsbaserat våld mot kvinnor är enligt Amnesty ett av de grövsta och vanligaste brotten mot de mänskliga rättigheterna i Irland. Förekomsten av trafficking uppmärksammas alltmer. Under året upprättades en högnivågrupp av tjänstemän för att samordna bekämpningen av trafficking. Barnombudsmannen menar att författningen beskär barnets rättigheter i Irland. En folkomröstning om barnets rättigheter

2 kommer sannolikt att äga rum under Kritik har framförts mot att minderåriga brottslingar interneras med vuxna. Diskriminering av resandefolket förekommer regelbundet. Regeringen anser fortfarande inte att gruppen kan erkännas som en etnisk minoritet. Regeringen har åtagit sig att lagstadga för civilt partnerskap för par av samma kön, dock utan att specificera när. Regeringen kritiseras för handhavandet av asylsökande vad gäller dels ansökningsprocessen, dels interneringen. Ett nytt lagförslag om migration befaras skapa bekymmer vad gäller respekten för mänskliga rättigheter. I juni inrättades en funktion som biträdande departementschef med ansvar för integrationsfrågor Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Irland har ett dualistiskt rättssystem. För att internationella avtal ska få formell rättslig status inom Irland, till skillnad från mellan Irland och andra stater, måste de införlivas i nationell rätt av parlamentet. Irland har ratificerat följande konventioner: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) samt tilläggsprotokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR). Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD). Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) samt tilläggsprotokollet om enskild klagorätt. Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) samt tilläggsprotokollet om förebyggande av tortyr. Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn. Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). samt

3 3 Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC). Vidare har Irland under 2007 undertecknat följande konventioner: Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder, Convention on the Rights of Persons with Disabilities. Konventionen mot påtvingade försvinnanden, Convention for the Protection of all Persons from Enforced Disappearances. Irland har emellertid inte undertecknat Konventionen om migrantarbetares rättigheter, Convention on the Protection of the Rights of All Migrant Workers and Members of their Families (CMW). Den officiella förklaringen till detta är bland annat att inget annat EU-land har undertecknat konventionen samt att befintliga lagar och förordningar anses redan i tillräckligt stor utsträckning skydda migrantarbetarnas situation. Irland är försenad sedan 2003 med sin första rapport, samt sedan 2007 med sin andra rapport under Konventionen mot tortyr. Den tredje rapporten under Konventionen om sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter samt den sjätte rapporten under Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor är försenade sedan FN:s kommissarie för mänskliga rättigheter, Louise Arbour, besökte Irland i november. Frågor som uppmärksammades under hennes besök var bland andra FN:s möjligheter att främja de mänskliga rättigheterna samt, mer specifikt för Irland, kontroverserna kring USA:s flygtransporter av terrormisstänkta. Samma månad avlade även Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg, ett flerdagarsbesök i Irland. Han träffade då bland andra premiärministern, en handfull ministrar samt ett flertal frivilligorganisationer i Dublin och Cork. Under besöket diskuterades och debatterades frågor rörande migration, rasism, utbildning, fängelser och trafficking. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr

4 4 Inga trovärdiga uppgifter är kända på utomrättsliga, summariska eller godtyckliga avrättningar. Ej heller finns uppgifter på förekomsten av slaveri eller ofrivilliga försvinnanden. Shannonflygplatsen på Irlands västkust har enligt ett flertal människorättsorganisationer sedan ett antal år tillbaka använts av Central Intelligence Agency (CIA) för mellanlandningar i transporten av misstänkta terrorister, något som även hävdats i en rapport från Europaparlamentet från februari Den irländska regeringen har förnekat anklagelserna och hänvisat till de garantier den fått av den amerikanska administrationen att denna typ av transporter inte förekommit. The Irish Human Rights Commission (IHRC) har framhållit att den irländska regeringen i och med denna passiva ansats att förlita sig på en annans stats garantier brister i respekten för de mänskliga rättigheterna. Irländska fängelser kritiseras för att vara överbelagda och inhysta i föråldrade byggnader med otillfredsställande sanitära förhållanden. The European Committee for the Prevention of Torture and Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CPT) har i rapporten från sitt besök till Irland 2006 understrukit denna problematik och påpekat att den varit känd för myndigheterna sedan mitten av 90-talet. Vidare ansåg CPT att tre av de fängelser som besöktes var osäkra för såväl interner som besökare, och uttryckte oro för de allt fler och grövre våldsinslagen samt den utbredda tillgången till narkotika på anstalterna. Landets fängelsepräster, i deras årliga rapport om situationen i landets fängelser (Prison Chaplains Report 2007), understryker bristen på rehabilitering och reintegrering av interner samtidigt som de uppmärksammar den tilltagande våldskulturen på anstalterna. Irland har undertecknat FN:s frivilliga protokoll till Konventionen om tortyr. En ratificering av protokollet skulle bland annat innebära att Staten förpliktigar sig att ansvara för att inspektion av landets fängelser är effektiv och oberoende. Fängelseinspektören, Inspector of Prisons and Places of Detention, kritiserar också starkt Irlands behandling av ungdomsbrottslingar. Irländsk lag tillåter att ungdomar mellan 15 och 17 år placeras i fängelser i de fall de inte anses passa på ungdomsanstalter. Stark kritik har även framförts mot att fängelser används för att husera asylsökande i väntan på avvisning samt, i brist på vårdplatser inom psykiatrin, som avlastningsplatser för psykiskt sjuka personer. Central Mental Hospital, med 82 bäddar, är det enda mentalsjukhuset i landet. CPT:s rapport från besöket 2006 uppmanar regeringen att bygga ett nytt sjukhus samt att förbättra levnadsförhållandena i det befintliga sjukhuset.

5 5 4. Dödsstraff Dödsstraffet har inte tillämpats i Irland sedan 1954 och avskaffades Förändringarna genomfördes dock utan att motsvarande ändring gjordes i grundlagen. År 2001 genomfördes därför en folkomröstning om att ta bort samtliga hänvisningar till dödsstraffet, vilket vann majoritetens stöd. Samtidigt infördes bestämmelser i grundlagen som slår fast att återinförandet av dödsstraff endast kan ske genom folkomröstning. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Enligt Amnesty förekommer godtyckliga frihetsberövanden och användning av otillbörligt våld av landets poliskår, An Garda Síochána. Amnesty hävdar att poliskårens möjligheter att ta itu med problematiken begränsas av det faktum att den inte har någon intern expertis vad gäller respekten för mänskliga rättigheter. CPT har i sin rapport från besöket till Irland 2006 framfört oro över antalet anklagelser om övervåld riktade mot poliskåren. I dagsläget har Justitiedepartementet genom rättsakten Garda Síochána Act från 2005 direkt inflytande över poliskårens arbetssätt, planering och strategier, inklusive åtgärder relaterade till mänskliga rättigheter. Såväl Amnesty som IHRC har efterlyst ett större oberoende av poliskåren från regeringen bland annat vad gäller kontrollmekanismer och ansvarsskyldighet. Genom rättsakten Garda Síochána Act beslutades att inrätta en polisombudsmannakommission, Garda Síochána Ombudsman Commission (GSOC) som blev operativ i maj Kommissionen hanterar anmälningar mot poliser och kan påbörja utredningar på eget initiativ. Den har dock inte något mandat att handlägga klagomål från interner. Kriminalrättslagen, Criminal Justice Act, från 2007 har kritiserats för att utöka häktningstiden utan åtal (till upp till sju dagar) för ett antal kategorier av brott. Bland andra IHRC har pekat på att detta kan strida mot Irlands åtaganden inom ramen för Europakonventionen och ICCPR. Vidare har den irländska människorättsorganisationen Irish Council for Civil Liberties (ICCL) kritiserat det faktum att en person för närvarande inte har någon formell rätt att ha en advokat närvarande vid polisutfrågningar. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen

6 6 Konstitutionen föreskriver ett oberoende rättsväsende, vilket generellt respekteras i praktiken. Rättssystemet består av District Courts (distriktsdomstolar), Circuit Courts (grevskapsdomstolar), High Court (ung. Hovrätten), Court of Criminal Appeal (appellationsdomstol i brottsmål) och Supreme Court (Högsta Domstolen). Från tiden av terrordåd på grund av konflikten i Nordirland (början av talet till slutet av 1990-talet) finns speciallagar mot terrorism som måste förnyas årligen. Irlands konstitution tillåter användningen av specialinrättade domstolar (Special Criminal Courts) i de fall där de ordinarie inte anses tillräckliga för att säkra rättvisa, fred och ordning. Huvudsyften är att pröva brott med terroristanknytning. Kriminalrättslagen, Criminal Justice Act, från 2006 sänkte straffbarhetsåldern för mord och våldtäkt till 10 år. Straffbarhetsåldern för övriga brott är fortsatt 12 år. 7. Straffrihet Det finns inga trovärdiga uppgifter om förekomsten av straffrihet. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Åsikts-, yttrande- och tryckfriheten samt mötes-, förenings- och religionsfriheten garanteras i konstitutionen. Respekten för dessa friheter är allmänt sett god. Radio och TV domineras av statligt ägda kanaler men det finns ett allt större antal privata kanaler. Böcker, tidningar och filmer granskas av statliga censurmyndigheter. Regeringen lade under 2006 fram två lagförslag som syftar till att begränsa publiceringen av kränkande uppgifter och därmed skydda rätten till privatliv. Lagförslagen, Privacy Bill och Defamation Bill, kräver bland annat att material som publiceras är rättvist, rimligt och i allmänhetens intresse samt specificerar den rättsliga definitionen av förtal. Den nationella fackföreningen för journalister befarar att lagförslagen allvarligt kommer att begränsa mediers frihet och förhindra undersökande journalistik. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna

7 7 Irland är en parlamentarisk demokrati med flerpartisystem. Den lagstiftande makten ligger hos Oireachtas (parlamentet) som har två kamrar; Dáil Éireann (folkvald deputeradekammare) och Seanad Éireann (senaten, utsedda ledamöter). Regeringen innehar den verkställande makten och är ansvarig inför deputeradekammaren. I Oireachtas finns inga representanter för landets minoriteter. Kvinnor sitter efter valet i maj 2007 på 22 av 166 platser i deputeradekammaren samt på 11 av 60 platser i senaten (att jämföra med 23 respektive 10 platser i valet 2004). Irland har en kvinnlig president, Mary McAleese, och tre av 15 kabinettsministrar är kvinnor. Irländska fångar erbjöds för första gången att poströsta till parlamentsvalet i maj Innan dess har inga praktiska möjligheter funnits för dem att utöva sin rösträtt. I april 2007 lade regeringen fram ett lagförslag, Charities Bill, som reglerar definitionen av välgörenhet och de instanser som är berättigade att ta emot välgörenhetsbidrag. Ett flertal frivilligorganisationer har kritiserat lagförslagets formulering eftersom den befaras leda till en begränsning av möjligheten för dessa organisationer att få bidrag och därmed även att utöva sin verksamhet. En tribunal (den så kallade Mahon-tribunalen) har upprättats för att granska regeringschefen Bertie Aherns ekonomiska förehavanden under hans tid som finansminister för ett tiotal år sedan. Tribunalen har pågått under en längre tid. Inga konkreta bevis på korruption har ännu kunnat presenteras. Enligt Transparency International är Irland det 18:e minst korrupta landet bland de 163 länder som ingick i den senaste översikten. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Irland har ratificerat ILO:s centrala konventioner om rätten till arbete och därtill relaterade frågor. Omkring en tredjedel av privatanställda och 95 procent av offentliganställda är fackligt anslutna. Arbetslösheten i Irland låg på 4,7 procent år Antalet sysselsatta är högt ur ett EU-perspektiv. Kostnaden för barnomsorg utgör dock ett hinder för kvinnor som vill vara kvar, eller söka sig ut på arbetsmarknaden.

8 8 Rättsakten Employment Equality Act från 1998 innehåller grundläggande lagstiftning för att motverka diskriminering på arbetsplatsen. Arbetsgivare är förbjudna att diskriminera på nio olika grunder; kön, civilstånd, familjesituation, sexuell läggning, religion, ålder, funktionshinder, ras och tillhörighet till resandefolket. Enligt en rapport publicerad av National Economic and Social Forum (NESF) i november 2007 är endast en femtedel av personer med psykiska hälsohinder sysselsatta. Vidare identifierade rapporten stigma och diskriminering som de största hindren för dessa personer att integreras i samhället. Irland har, som tidigare nämnts, inte undertecknat Konventionen om migrantarbetares rättigheter (CMW). 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Irland avsätter 7,1 procent av BNP till hälso- och sjukvård. I årets statsbudget ökades anslaget för hälso- och sjukvård med 11,3 procent. Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) senaste översikt av totala hälso- och sjukvårdsutgifter per capita (privata och offentliga) kommer Irland på 15:e plats i världen (Sverige 13:e). Personer med låg inkomst och de över 70 år (cirka en fjärdedel av befolkningen) har rätt till fri sjukvård. Nära hälften av irländarna har privat sjukförsäkring. Personer med privat sjukförsäkring har enligt ICCL tillgång till annorlunda och oftast bättre hälso- och sjukvård i Irland än de som förlitar sig på de statsfinansierade tjänsterna. Skillnaderna i de två olika systemen uppenbarades under 2007 i ett omskrivet fall där en kvinna i offentlig vård fick vänta sju månader på behandling och avled sedermera i magcancer. En kvinna på samma avdelning och med samma åkomma, men i privat vård, fick behandling efter några få dagar efter diagnosen. Vården av psykiskt sjuka kritiseras av såväl regeringens eget tillsynsorgan som organisationer för mänskliga rättigheter. Små och ojämnt fördelade resurser resulterar bland annat i platsbrist och skillnader i vårdkvalitet. Problemet med att psykiskt sjuka ofta förvaras i fängelser har berörts ovan. 12. Rätten till utbildning

9 Enligt Organisation for Economic Co-operation and Developments (OECD) rapport Education at a Glance 2007 fullbordar 91 procent av irländare mellan år gymnasiet, att jämföra med OECD-genomsnittet på 82 procent. Rapporten visar även att Irland är bland de tre mest socialt jämställda länderna i fråga om utbildningsresultat och tillgång till högre utbildning (delat med Finland och Spanien). Irland spenderar dock mindre på utbildning än de flesta andra OECD-länderna; 4,6 procent av bruttonationalprodukten jämfört med genomsnittet på 5,8 procent. De flesta grundskolor är avgiftsfria, men det tillkommer ofta kostnader för skolböcker, uniformer samt examinationskostnader. Det finns statliga program som bistår med bidrag för skolgång för lågavlönade familjer. Irlands National Council for Special Education (NCSE) beräknar att över barn (18 procent av alla barn) har speciella utbildningsbehov. Rättsakten The Education for Persons with Special Educational Needs från 2004 introducerar lämpliga åtgärder för barn med speciella utbildningsbehov. Lagen ålägger dock inte Staten någon skyldighet att tillföra resurser för att uppfylla behoven, ett faktum som bland annat bekräftades i ett uppmärksammat domslut i maj om specialutbildning för autistiska barn. Religiös diskriminering i utbildningssystemet förekommer. Medan konstitutionens artikel 44 förbjuder religiös diskriminering i statsfinansierade skolor tillåter rättsakten om utbildning, The Education Act, 1998, att skolor diskriminerar elever grundat på religiösa normer. FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering samt för barnens rättigheter har båda rekommenderat att ytterligare icke-religiösa skolor upprättas i Irland (för närvarande endast 1 procent) i syfte att erbjuda ett utbildningsalternativ till det katolska och därmed även begränsa förekomsten av religiöst betingad diskriminering Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Den mycket snabba ekonomiska tillväxten under 1990-talet har bland annat lett till en kraftig minskning av arbetslösheten (4,7 procent i år), vilket haft positiva sociala effekter. Irland placerar sig på femte plats på United Nations Development Programmes (UNDP) Human Development Index (FN:s utvecklingsprograms lista över mänsklig utveckling)upp från tjugoförsta plats Fördelningen av välståndet är emellertid ojämn och kvardröjande fattigdom, särskilt bland utsatta grupper, påtalas fortsatt i nationella och internationella granskningar av Irland.

10 Enligt Irlands statistiska centralbyrå (Central Statistics Office) levde 17 procent av befolkningen i relativ fattigdom år 2006, dvs. deras inkomst var mindre än 60 procent av medelinkomsten. Närmare 7 procent av befolkningen levde i konstant fattigdom ( consistent poverty ), dvs. de kunde inte bekosta grundläggande nödvändigheter såsom mat, kläder eller bostad. Regeringens nationella handlingsplan för social integrering, National Action Plan for Social Inclusion , lanserades i februari 2007 med det överbryggande målet att begränsa antalet personer i konstant fattigdom till mellan 2 och 4 procent per 2012 och helt eliminera den per Ett kluster av frivilligorganisationer (Make Room Campaign) som arbetar med hemlösa beräknar att omkring personer är hemlösa i Irland. Enligt organisationen Simon Communities, som bistår Irlands hemlösa, lider 90 procent av de hemlösa av psykiska besvär medan närmare 50 procent har en psykisk sjukdom. Regeringens huvudsakliga instrument för att begränsa antalet personer som tvingas till hemlöshet är handlingsplanen Homelessness: An Integrated Strategy, från Målet är att eliminera långtida hemlöshet per När Irland ratificerade den reviderade Social Charter of the Council of Europe år 2000 valde det att utesluta artikel 31 om rätten till bostad med motiveringen att det inte kunde garantera att artikelns innehåll uppfylldes. 10 OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Artikel and i den irländska konstitutionen uppfattas av ett flertal kvinno- och mänskliga rättighetsorganisationer som en barriär till jämställdhet mellan kvinnor och män. Den förstnämnda artikeln hänvisar till kvinnans liv i hemmet och den senare till att säkerställa att mödrar inte av ekonomiska skäl ska tvingas arbeta och därmed försumma sina plikter i hemmet. Såväl det irländska parlamentets författningsutskott, All Party Oireachtas Committee on the Constitution, som FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor har efterfrågat att dessa rader ersätts med ett alternativt språk eftersom det nuvarande anses återspegla en föråldrad kvinnosyn. Högsta Domstolen meddelade 1992 att abort endast får utföras när en uppenbar och substantiell risk finns för moderns liv, inklusive självmord. I mars 2002 röstade en majoritet av befolkningen mot ett lagförslag vilket presenterats av regeringen för att kriminalisera abort och införelse av fängelsestraff upp till tolv år. Folkomröstningen var den femte abortrelaterade sedan 1983.

11 11 Enligt Amnesty är vissa grupper speciellt utsatta, eller riskerar att utsättas för fysiskt eller mentalt våld, däribland hemlösa samt prostituerade kvinnor. Könsbaserat våld mot kvinnor är enligt Amnesty ett av de grövsta och vanligaste brotten mot de mänskliga rättigheterna i Irland och anses vara såväl orsaken till som en konsekvens av bristen på jämställdhet i samhället. Rape Crisis Network Ireland (RCNI) hävdar i en rapport publicerad i maj 2007 att polisens bristande brottsundersökningar är en bidragande orsak till det låga antalet fällande domar i sexuella våldsbrott. Antalet personer som är föremål för trafficking i Irland är enligt Amnesty okänt. Ruhama, en organisation som arbetar med prostituerade kvinnor i Irland, har de senaste sju åren identifierat åtminstone 200 offer för människohandel (trafficking) I oktober 2007 upprättade regeringen en högnivågrupp av tjänstemän i syfte att samordna bekämpningen av trafficking. För närvarande är trafficking inte ett specificerat brott i den irländska lagstiftningen. Bristen på barnomsorgsplatser och den höga kostnaden för dessa är ett stort hinder för kvinnor i arbetslivet. Barnomsorg i Irland är bland de dyraste i Europa. Den genomsnittliga barnomsorgskostnaden ligger på omkring 120 per vecka och barn (över SEK 1 100). I vissa fall kan kostnaden överstiga 200 per vecka och barn (närmare SEK 1 900). Offentliga satsningar görs för att stimulera utbyggnaden av barnomsorgen. 15. Barnets rättigheter Irland har en speciell barnminister och införde 2004 en Barnombudsman. I Barnombudsmannens rapport Barriers to Children s Rights från 2007 framställs att barnets rättigheter i Irland beskärs av det faktum att barn inte behandlas som en specifik grupp i den irländska konstitutionen. Artikel 41 i författningen, som understryker att Familjen är samhällets grundläggande enhet, anses agera hinder för barnets uttryckliga rättigheter. Under 2008 kommer sannolikt en folkomröstning att äga rum om införandet i konstitutionen av en ny, fristående artikel om barnets rättigheter. Artikelns föreslagna formulering har dock kritiserats av ICCL som menar att den inte till fullo klarlägger barnets uttryckliga rättigheter. FN:s kommitté för barns rättigheter har uttryckt stark oro för beslutet att genom kriminalrättslagen, Criminal Justice Act, från 2006 sänka straffbarhetsåldern för mord och våldtäkt till 10 år. Kommittén har även kritiserat det faktum att 16- och 17-åriga brottslingar interneras tillsammans med vuxna i fängelset St Patrick s. Regeringen har lovat

12 att flytta alla minderåriga till en ny anstalt per Nämnvärt är att St Patrick s är en av de tre anstalter som av CPT ansågs osäker för såväl interner som fängelsepersonal. Allvarliga problem med sexuella övergrepp mot barn inom katolska kyrkan i det förgångna är fortsatt ett diskussionsämne. Barnaga är förbjudet i skolor, men inte inom familjen. Organisationer för barnens rättigheter arbetar för ett förbud Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Resandefolket i Irland omfattar cirka personer. Diskriminering av denna grupp förekommer regelbundet. Fattigdomens orsaker och följder, det vill säga arbetslöshet, undermåliga bostadsförhållanden, låg eller ingen utbildning, bristande hälsa och begränsat socialt deltagande, återfinns bland resandefolket i Irland. Regeringen anser fortfarande inte, trots påtryckningar sedan ett flertal år tillbaka, att resandefolket kan erkännas som en etnisk minoritet. Motiveringen är fortsatt att gruppen inte anses tillräckligt etniskt skild från befolkningen i övrigt för att utgöra en homogen grupp. Mot bakgrund av det relativt stora antalet asylsökande och den kraftiga arbetskraftsinvandringen har kampen mot rasism och främlingsfientlighet blivit allt viktigare. Regeringen har under senare år tagit initiativ till flera aktiviteter som utbildningsinsatser, kampanjer och kulturprojekt med mera. Rådande regelverk under Employment Permits Act 2006 har kritiserats för att göra arbetande utländska medborgare beroende av sina arbetsgivare. Detta då ett arbetstillstånd måste undertecknas av såväl sökanden som arbetsgivaren. Om en utländsk medborgare vill byta arbetsplats måste den nya arbetsgivaren underteckna tillståndet för att det ska fortsätta att gälla. I juni 2007 inrättades funktionen som biträdande departementschef (Minister for State) med ansvar för integrationsfrågor. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Katolska kyrkan har länge påverkat attityden mot homosexuella. Irland är dock under snabb förändring, såväl ekonomiskt som i synen på familj och sexualitet.

13 13 Ett rättsfall i Europadomstolen 1988 ledde till att Irland fick häva sin kriminalisering av homosexuella handlingar Äktenskap skyddas särskilt i grundlagen, som befäster att giftermål mellan man och kvinna är den enda officiellt erkända familjestrukturen. Sambor, oavsett kön, har ingen speciell rättslig status vilket påverkar till exempel beskattning och arv. Det statliga jämställdhetsorganet har argumenterat för att samboförhållanden ska ges rättslig status. Ett lesbiskt sambopar har överklagat ett domslut från High Court som förnekade dem ett rättsligt erkännande av förhållandet. Paret har överklagat domen och fallet förväntas att tas upp i Högsta Domstolen under Samtidigt har regeringen i sitt program för åtagit sig att lagstadga för civilt partnerskap för par av samma kön. Inget lagförslag har emellertid ännu presenterats. 18 Flyktingars rättigheter Fram till början av 1990-talet hade Irland få asylsökande. Därefter ökade antalet markant för att vissa år uppgå till över sökande. År 2006 sökte personer asyl i Irland. Ansökningsprocessen för asylsökande har fortsatt kritiserats för att vara komplicerad och tungrodd. Initiativ har tagits för att göra processen mer enhetlig och transparent, i synnerhet vad gäller Refugees Appeals Tribunal som är den instans som handlägger överklagan av beslut. Enligt rådande irländsk lagstiftning omfattas inte asylsökande av landets socialstödssystem. Istället får de mat och logi samt 19,60 per vecka för vuxna och 9, 60 för barn för att täcka de grundläggande behoven. Beloppen har inte ändrats sedan de fastställdes Asylsökande är begränsade till bostäder som tilldelas dem av myndigheterna. De får inte utföra betalt arbete eller bedriva högre studier under sin asylansökan. De kan, vid behov, ansöka om extra bidrag för exempelvis böcker och skoluniformer. Asylsökande kan häktas vid ankomst, under asylprocessen eller i väntan på deportering. Enligt Amnesty uppfyller inte irländska lagar de internationella krav som ställs vad gäller häktning av asylsökande. Vidare är det ofta förekommande att dessa personer placeras på slutna anstalter istället för i ändamålsenliga lokaler. Irlands hälsomyndighet, Health Service Executive, har som ett av sina uppdrag att omhänderta ensamkommande asylsökande barn. Enligt Amnesty har omkring

14 av dessa barn försvunnit varav ett flertal befaras ha blivit föremål för människohandel. Under våren 2007 presenterade regeringen ett lagförslag, Immigration, Residence and Protection Bill 2007, som bland annat har till syfte att utöka och stärka Statens möjligheter att hantera framtida migrationsflöden till Irland. ICCL befarar att vissa föreslagna åtgärder kan komma att orsaka bekymmer vad gäller respekten för mänskliga rättigheter, däribland möjligheten till summarisk avvisning av arbetare utan tillstånd och begränsade rättigheter för utländska medborgare att gifta sig. 19. Funktionshindrades rättigheter En studie presenterad av the European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions har visat att Irland är ett av de länder i Europa som lägger minst resurser på bidrag till funktionshindrade. En nationell strategi för funktionshindrade lades fram 2004 och satsningar har gjorts inom bland andra transport- och hälsosektorerna för att bättre tillgodose funktionshindrades behov. Rättsakten The Disability Act som antogs 2005 ger funktionshindrade rättigheten att få deras behov utvärderade. Lagen ålägger dock inte Staten någon skyldighet att tillgodose identifierade behov, något som kritiseras av bland andra den statligs finansierade oberoende kommissionen för mänskliga rättigheter (IHRC). Myndigheten för funktionshindrade, National Disability Authority, ansvarar för standarder inom serviceområdet för funktionshindrade samt övervakar deras implementering. Myndigheten har rapporterat att funktionshindrade diskrimineras på arbetsmarknaden, såväl vad gäller möjligheterna till sysselsättning som lönenivå. Detta i sin tur ökar risken för social uteslutning. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Flera irländska organisationer värnar om frågor om mänskliga rättigheter och kan fritt bedriva verksamhet i Irland. Dialogen mellan dessa och regeringen fungerar väl. Flera statliga myndigheter och ämbeten är också aktiva. Den statligt finansierade oberoende kommissionen för mänskliga rättigheter (IHRC) har planer på att utöka sin personal under Kommissionen samarbetar

15 15 nära med motsvarande kommission i Nordirland. Båda organisationerna upprättades som en del av långfredagsavtalet om fred i Nordirland Som tidigare nämnts kan regeringens lagförslag, Charities Bill, komma att begränsa möjligheten för organisationer för mänskliga rättigheter att bedriva verksamhet. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Inget att rapportera utöver det som har beskrivits ovan.