1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Irland 2010 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Irland är en parlamentarisk demokrati och en fungerande rättsstat. Enligt årets utgåva av Transparency International (CPI index) är Irland på 14:e plats bland de minst korrupta bland världens länder. Irland placerar sig på femte plats på FN:s utvecklingsprograms lista över mänsklig utveckling, United Nations Development Programmes (UNDP) Human Development Index. Fördelningen av välståndet är emellertid ojämn och kvardröjande fattigdom finns fortfarande. Medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter garanteras i grundlagen och i olika rättsakter. Efterlevnaden är generellt god. Vissa problem finns dock i praktiken. Under 2010 har kritik riktats mot situationen i landets överbelagda fängelser. En lång rad klagomål mot poliskåren om otillbörligt våld har också inkommit. Två problemkomplex vad gäller kvinnors rättigheter har särskilt uppmärksammats: svårigheter att få abort och förekomsten av människohandel. I juli 2010 lagstiftade parlamentet om erkännande av civilt samkönat partnerskap. FN:s råd för mänskliga rättigheter kommer under 2011 att granska Irlands respekt för mänskliga rättigheter inom ramen för den så kallade Universal Periodic Review, UPR.

2 2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Irland har ratificerat följande konventioner: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) samt tilläggsprotokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR). Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD). Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) samt tilläggsprotokollet om enskild klagorätt. Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) samt tilläggsprotokollet om förebyggande av tortyr. Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn. Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), samt Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC). Vidare har Irland undertecknat, men inte ratificerat, följande konventioner: Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder, Convention on the Rights of Persons with Disabilities. Konventionen mot påtvingade försvinnanden, Convention for the Protection of all Persons from Enforced Disappearances. Irland har inte undertecknat Konventionen om migrantarbetares rättigheter, Convention on the Protection of the Rights of All Migrant Workers and Members of their Families (CMW). Den första periodiska rapporten till konventionen mot tortyr (CAT) överlämnades i januari 2010 (försenad sedan 2003).

3 De tredje och fjärde periodiska rapporterna till konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD) levererades i september 2010, likaledes ett par år försenade. Irland har utfärdat en stående öppen inbjudan till FN:s specialrapportörer/representanter att besöka landet. Något sådant besök har dock veterligen ännu inte ägt rum. FN:s råd för mänskliga rättigheter kommer under 2011 att granska Irlands respekt för mänskliga rättigheter inom ramen för Universal Periodic Review, UPR. Under 2010 inleddes en process av informationsutbyte och samråd med det civila samhället inför den förestående granskningen. Under året anhängiggjorde Irland sin kandidatur till en plats i FN:s råd för mänskliga rättigheter för perioden MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Det finns inga uppgifter om utomrättsliga, summariska eller godtyckliga avrättningar. Ej heller finns uppgifter om slaveri eller ofrivilliga försvinnanden. Grym, omänsklig och förnedrande behandling är också förbjudet i lag. Emellertid förekommer uppgifter om brister i praktiken. Det gäller bland annat situationen i landets fängelser. Irländska fängelser har länge kritiserats för att vara överbelagda och inhysta i föråldrade och sanitärt olämpliga lokaler. Under 2010 har en rad nya fängelseplatser byggts, men samtidigt har antalet fängslade personer ökat, och problemen kvarstår. Det konstaterar fängelseinspektören (Inspector of Prisons and Places of Detention) i sin senaste årliga rapport (oktober 2010), som även riktar uppmärksamheten på behovet av fortsatt arbete med grundläggande standards för fängelserna och de fängslade. Också i den årliga rapporten från landets fängelsepräster (Prison Chaplains Report 2010) är kritiken besk mot förhållandena. De karaktäriserar situationen i fängelserna som katastrofala och inhumana. Överbeläggning, ökat våld och droganvändning lyfts fram. 4. Dödsstraff Dödsstraffet har inte tillämpats i Irland sedan 1954 och avskaffades formellt Efter en folkomröstning 2001 togs också samtliga hänvisningar till

4 4 dödsstraffet bort från grundlagen. Samtidigt infördes bestämmelser, som slår fast att återinförandet av dödsstraff endast kan ske genom folkomröstning. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Grundlagen förbjuder godtyckliga frihetsberövanden. Vidare skall en frihetsberövad omedelbart upplysas om varför vederbörande hålls kvar och/eller vad man anklagats för. Tillåten häktningstid utan angivande av anklagelse uppgår normalt till maximum 24 timmar, men kan i vissa specificerade fall förlängas. En förlängning utöver 48 timmar kräver en domares godkännande. En arresterad person har obegränsad rätt till advokat, och om personen i fråga saknar egen advokat utses en sådan av domstolen. Efterlevnaden av dessa bestämmelser anses generellt god. Rörelsefrihet inom landet, rätt att resa utomlands, emigrera och att återvända är fastlagd i lagstiftning och i konstitutionen. Lagen förbjuder också påtvingad exil. Uppgifter förekommer om övervåld från polisens sida. Sedan ett par år finns en särskild polisombudsmannakommission,som har till uppgift att undersöka klagomål riktade mot poliskåren om bland annat otillbörligt våld. Under 2010 fram till och med november månad hade klagomål tagits emot. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Rättsstatsprincipen gäller och det finns ett fungerande oberoende rättsväsende. Det består av District Courts (distriktsdomstolar), Circuit Courts (grevskapsdomstolar), High Court (ung. Hovrätten), Court of Criminal Appeal (appellationsdomstol i brottsmål) och Supreme Court (Högsta Domstolen). Domare nomineras av regeringen och utses av presidenten. De kan bara avskedas efter beslut av av parlamentets båda kamrar. På begäran av presidenten kan Högsta Domstolen fatta beslut huruvida ett lagförslag i parlamentet är förenligt med konstitutionen. Irlands grundlag tillåter användningen av specialinrättade domstolar (Special Criminal Courts) i särskilda fall då Allmänna åklagaren bedömer att de ordinarie domstolarna inte räcker till för att säkra rättvisa, fred och ordning. Dess domar kan överklagas. Huvudsyftet är att pröva brott med terroristanknytning. Grundlagen medger också att parlamentet upprättar så kallade tribunaler med begränsat mandat för specifika undersökningar, bland annat misstankar om korruption i regeringen. Dessa tribunaler har dock inte domsrätt och ifall de finner att det finns grund för åtal måste ärendet överlämnas till reguljär domstol.

5 5 Enligt årets utgåva av Transparency International (CPI index) är Irland det 14:e minst korrupta landet bland världens länder. Vissa uppgifter om korruption förekommer dock. Under året fortsatte exempelvis korruptionsundersökningarna mot förre premiärministern Bertie Ahern. 7. Straffrihet Inga uppgifter om förekomsten av straffrihet har registrerats. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Åsikts-, yttrande- och tryckfrihet samt mötes-, förenings- och religionsfrihet garanteras i grundlagen. Respekten för dessa friheter är generellt god. Radio och TV domineras av statligt ägda kanaler men det finns också ett allt större antal privata kanaler. Antalet självständiga radiostationer uppgår till ett femtiotal och tillgången till kabel- och satellittelevision är utbredd. Det finns inga statliga begränsningar vad gäller tillgång till internet och heller inga rapporter om att regeringen övervakar kommunikation. Merparten av invånarna använder sig av internet. I juli 2010 upprätthöll högsta domstolen journalisters rätt till källskydd, då ett par journalister överklagade ett beslut i lägre instans, att de skulle uppge källorna i samband med publicering kring förre premiärminister Aherns finanser. Yttranden eller beteenden som kan förväntas skapa hat mot människor på grund av ras, nationalitet, religion ursprung och sexuell läggning är förbjudna i lag. Veterligen har denna lag inte åberopats under året. Böcker, tidningar och filmer får granskas av den statliga censurmyndigheten (The Censorship of Publications Board). Det finns dock inga uppgifter om att någon publikation censurerats under De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Irland är en parlamentarisk demokrati med flerpartisystem och allmänna och lika val. Den lagstiftande makten ligger hos Oireachtas (parlamentet) som har två kamrar; Dáil Éireann (folkvald deputeradekammare) och Seanad Éireann (senaten, utsedda ledamöter). Regeringen innehar den verkställande makten och är ansvarig inför deputeradekammaren.

6 Val hålls regelbundet. Senaste valet var 2007 och nyval planeras Politiska partier verkar fritt och oppositionen är livaktig. I Oireachtas finns inga minoritetsrepresentanter. Kvinnor innehar för närvarande 13,8 procent av platserna i deputerandekammaren samt 22 procent av platserna i senaten. Irland har en kvinnlig president, Mary McAleese, och tre av 15 kabinettsministrar är kvinnor. Fem av 34 domare i hovrätten (High Court) och två av åtta i Högsta Domstolen (Supreme Court) är kvinnor. 6 EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Irland har ratificerat ILO:s centrala konventioner om rätten till arbete och därtill relaterade frågor. Rättsakten Employment Equality Act från 1998 innehåller grundläggande lagstiftning för att motverka diskriminering på arbetsplatsen. Arbetsgivare är förbjudna att diskriminera på nio olika grunder; kön, civilstånd, familjesituation, sexuell läggning, religion, ålder, funktionsnedsättning, ras och tillhörighet till resandefolket. Fackföreningar kan verka fritt och omkring en tredjedel av privatanställda och 95 procent av offentliganställda är fackligt anslutna. Senare års ekonomiska recession har drivit upp arbetslösheten. Den ligger nu på 13 procent. Enligt finansministeriets statistik omfattade sysselsättningsnivån under första halvåret runt 1,9 miljoner människor. Irland befinner sig i ekonomisk kris med ett rekordstort budgetunderskott, som nödvändiggjort en statsfinansiell åtstramning. I den budget som parlamentet antog i december 2010 (för 2011) sänktes minimilönen till 7.65 euro/timme (från 8.65). 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Irland avsätter runt sju procent av BNP till till hälso- och sjukvård, och ligger enligt Världshälsoorganisationens (WHO) statistik över totala hälso- och sjukvårdsutgifter per capita (privata och offentliga) på 15:e plats bland världens länder. Personer med låg inkomst och de över 70 år (cirka en fjärdedel av befolkningen) har rätt till fri sjukvård. Nästan hälften av irländarna har dessutom privat sjukförsäkring.

7 7 Personer med privat sjukförsäkring har enligt ICCL tillgång till annan och oftast bättre hälso- och sjukvård än de som förlitar sig enbart på de statsfinansierade tjänsterna. Vården av psykiskt sjuka har kritiserats av såväl regeringens eget tillsynsorgan som organisationer för mänskliga rättigheter. Små och ojämnt fördelade resurser resulterar bland annat i platsbrist och skillnader i vårdkvalitet. 12. Rätten till utbildning Enligt Organisation for Economic Co-operation and Developments (OECD) rapport Education at a Glance 2010 fullbordar 96 procent av irländare mellan år gymnasiet, att jämföra med OECD-genomsnittet på 81 procent. Rapporten visar även att Irland är bland de tre mest socialt jämställda länderna i fråga om utbildningsresultat och tillgång till högre utbildning. De flesta grundskolor är avgiftsfria, men det tillkommer ofta kostnader för skolböcker, uniformer samt examinationskostnader. Det finns statliga bidrag för skolgång till lågavlönade familjer. Medan grundlagen förbjuder religiös diskriminering i statsfinansierade skolor tillåter rättsakten om utbildning, The Education Act, att skolor baseras på religiösa normer. Merparten av landets grundskolor drivs av katolska kyrkan. Religionsundervisning ingår, men lagen föreskriver att föräldrar kan undanta sina barn från religionsundervisningen. Staten måste enligt lag på lika basis finansiera skolor också från andra trossamfund, inkusive muslimska och judiska skolor. Icke-religiöst betingade skolor finns också, och FN:s konventioner för avskaffande av rasdiskriminering samt för barnets rättigheter har båda rekommenderat att fler sådana utbildningsalternativ upprättas. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Irland placerar sig på femte plats på United Nations Development Programmes (UNDP) Human Development Index (FN:s utvecklingsprograms lista över mänsklig utveckling). Fördelningen av välståndet är emellertid ojämn och kvardröjande fattigdom finns fortfarande. Enligt Irlands statistiska centralbyrå (Central Statistics Office) levde fem procent av befolkningen i konstant fattigdom ( consistent poverty ), och enligt ministeriet ansvarigt för barnfrågor var 18,6 procent av barn under 18 år i riskzonen för fattigdom. Regeringens nationella handlingsplan för social integrering, National Action Plan for Social Inclusion , har som

8 8 målsättning att begränsa antalet personer i konstant fattigdom till mellan två och fyra procent per 2012 och helt eliminera den per När Irland ratificerade den reviderade Social Charter of the Council of Europe år 2000 valde det att utesluta artikel 31 om rätten till bostad med motiveringen att det inte kunde garantera att artikelns innehåll uppfylldes. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Irlands grundlag släpar efter vad gäller kvinnors ställning. Grundlagens artikel hänvisar till kvinnans liv i hemmet och artikel till att säkerställa att mödrar inte av ekonomiska skäl ska tvingas arbeta och därmed försumma sina plikter i hemmet. Detta till trots åtnjuter kvinnor samma legala rättigheter i samhället som män, inklusive inom familjerätten och vad gäller rätten till egendom. I praktiken är jämställdheten dock inte fullständig. 43 procent av kvinnorna deltog i arbetslivet men är underrepresenterade på högre ledningsfunktioner. Genomsnittlig inkomst för kvinnor var ungerfär 80 procent av den för män. Våld i hemmet är straffbelagt och offren kan beviljas särskilt skydd under pågående rättsprocess. Staten (del)finansierar också olika centra för dem som utsatts för våld i hemmet. Våldtäkt, inom och utom hemmet, betingar ofta fängelsestraff. Lagen ålägger också arbetsgivare att förhindra sexuellt ofredande på arbetsplatsen och förbjuder avskedande därför att ofredande anmälts. Två problemkomplex har särskilt uppmärksammats under 2010: Abortfrågan och människohandel. Abort är endast tillåten då det finns en uppenbar och substantiell risk för moderns liv. Tillämpningen är restriktiv. I januari 2010 presenterade Human Rights Watch en rapport med uppgifter om de finansiella, logistiska, fysiska och känslomässiga hinder som en abortsökande måste hantera, och som bland annat ledde till att tusentals i stället sökte hjälp utomlands. Tre kvinnor, som sökt medicinsk hjälp utomlands anmälde sina fall till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. I december 2010 konstaterade domstolen att Irland i ett av fallen brustit i efterlevnaden av artikel 8 av The European Convention on Human Rights. Irland blev den trettionde staten som ratificerat Europarådets konvention om människohandel, och i november 2010 vann den laga kraft i Irland.

9 9 Också FN:s konvention om gränsöverskridande organiserad brottslighet och protokollet om människohandel (Palermo-konventionen) ratificerades under året. Irländsk lagstiftning förbjuder varje form av människohandel och irländska domstolar kan även ta upp fall då irländska medborgare anklagas för människohandel utomlands. Regeringen samverkar med flera frivilligorganisationer för att bekämpa fenomenet, liksom med The International Organization for Migration (IOM) för att utbilda polis och migrationstjänstemän i att uppmärksamma problemet. De båda frivilligorganisationerna The Immigrant Council och Ruhama har riktat kritik mot att lagarna inte utnyttjas fullt ut och att alltför få fall leder till fällande dom. Enligt The Immigrant Council är 97 procent migranter av de tusen kvinnor som dagligen sägs vara engagerade i prostitution. 15. Barnets rättigheter Irlands hälsominister har ett särskilt ansvar för barnfrågor. I ministeriets årliga rapport över barns hälsa, utbildning och välbefinnande konstateras att vissa grupper av barn, däribland barn till resandefolket, invandrare och barn med funktionsnedsättning är särskilt utsatta och i många avseenden har det sämre än irländska barn generellt. Det finns en särskild Barnombudsman. Denne har under senare år riktat uppmärksamheten på svårigheter för ensamkommande flyktingbarn. Enligt ombudsmannen har situationen dock förbättrats under 2010 och merparten av barnen har nu kunnat placeras i fosterhem eller ges normala vårdplatser. Samtidigt har antalet ensamkommande barn kraftigt minskat och uppgår nu till färre än hundra. Barnombudsmannen har också länge hävdat att barnets rättigheter beskärs av att de inte behandlas som en specifik grupp i grundlagen. Under 2010 inleddes samarbete med en särskild kommitté i parlamentet (Committee on the Constitutional Amendment on Children) i syfte att utarbeta en särskild artikel om barns rättigheter. Resultatet har dock ännu inte förts till beslut. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Lagen förbjuder diskriminering på basis av nationalitet, etnicitet, språk och religion. En särskild minister har ansvar för integrationsfrågor. Problem förekommer för vissa grupper att i praktiken integreras i samhället.

10 Vid senaste folkräkningen (2006) identifierade personer sig själva som tillhörande resandefolket, Travellers. Rapporter om diskriminering av denna grupp återkommer i flera sammanhang. Det gäller arbetstillfällen, bostadsförhållanden, utbildning, hälsa och socialt deltagande. Också för invandrare och utländsk arbetskraft rapporteras problem. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet I juli 2010 lagstiftade parlamentet om erkännande av civilt samkönat partnerskap. Den nya lagen innefattar bland annat rätt till egendom, arvsrätt, pensioner och skatteförhållanden. I december infördes även möjligheten att erkänna samkönade partnerskap som registrerats utomlands. De nya lagarna träder i kraft Flyktingars rättigheter 10 Allt färre flyktingar kommer till Irland. Enligt Eurostat var Irland ett av de EUländer som tog emot minst antal flyktingar under årets första kvartal. Enligt Irlands justitiedepartement minskar också antalet ansylsökande. Under 2010 ansökte personer. 572 avslag verkställdes (247 deportationer till länder utanför EU, 142 personer överfördes till andra EU-länder under Dublin II förordningen och 183 personer återvände hem med så kallad assisted return ). Avslag på asylansökningar kan överklagas hos en särskild tribunal (Refugees Appeals Tribunal) och sedermera även till högsta domstolen. Enligt uppgift ligger för närvarande 950 asylärenden på högsta domstolens bord. Irland tar årligen emot 200 flyktingar inom ramen för FN:s flyktingkommissaries program för vidarebosättning. Bland andra Amnesty International har kritiserat asylsökningsprocessen för att vara komplicerad och tungrodd, och för att inte tillräckligt beakta barns behov. 19. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Irland har undertecknat, men ännu inte ratificerat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities. Lagen förbjuder diskriminering mot personer med funktionsnedsättning. Det finns en särskild myndighet, National Disability Authority, som ansvarar för standarder inom serviceområdet, övervakar implementering och är rådgivande till regeringens olika ministerier i relaterade frågor. Att döma av myndighetens olika publikationer finns i praktiken en rad brister vad gäller arbetsmarknad,

11 boende och hälsa. Myndigheten har 2010 lagt fram en strategisk treårsplan vars syfte är att tillse att personer med funktionsnedsättning bättre integreras i det irländska samhället och att berörda ministerier genomför sina respektive planer på området. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Åtskilliga irländska organisationer värnar om mänskliga rättigheter. De kan fritt bedriva sin verksamhet, och en del av dem åtnjuter även statliga bidrag. Dialogen med regeringen fungerar väl och den statligt finansierade oberoende kommissionen för mänskliga rättigheter (IHRC) spelar därvid en särskild roll. Flera statliga myndigheter och ämbeten är också aktiva. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Irländska myndigheter och frivilligorganisationer har löpande kontakter med aktörer utomlands. Några särskilda insatser i Irland från det internationella samfundets sida är inte kända. 11