Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Irland 2005
|
|
- Alexandra Jakobsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Irland Sammanfattning av läget beträffande de mänskliga rättigheterna Irland är medlem i EU och är en demokrati och rättsstat. Läget vad gäller mänskliga rättigheter (MR) är gott. Irland har, liksom, Sverige en tradition av att aktivt driva frågor på området både nationellt och internationellt. 2. Ratifikationsläget vad beträffar de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter Irland har ratificerat samtliga centrala konventioner rörande mänskliga rättigheter. En lag från 2003 om den Europeiska konventionen om skydd för mänskliga rättigheter innebär att nationell lagstiftning i så stor utsträckning som möjligt ska tolkas i enlighet med konventionens bestämmelser. Ett prejudicerande rättsfall har också delvis klargjort situationen till förmån för Europakonventionen. Andra fall är under prövning. 3. Respekten för liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Regeringen respekterar generellt dessa rättigheter. Irländska fängelser kritiseras icke desto mindre för att vara överfulla och inhysta i föråldrade byggnader med otillfredsställande sanitära förhållanden. Organisationen och inspektionen av fängelserna är för närvarande föremål för diskussion. Enskilda organisationer och media kritiserar särskilt interneringen i vanliga fängelser av asylsökande som skall avvisas eller av psykiskt sjuka. I en pågående rättsprocess mot regeringen försöker en enskild organisation få rätt att representera psykiskt sjuka interner. Systemet för anmälningar mot poliser har kritiserats för att vara ineffektivt och arbetet med genomgripande förändringar i systemet har fortsatt under året. En ny "ombudsmannakommission" om tre personer kommer att få större makt än nuvarande myndighet. Den skall hantera anmälningar mot poliser och även kunna påbörja utredningar på eget initiativ. Antalet anmälningar till nuvarande myndighet, Garda Complaints Board, ökade något under 2004 till I 58 fall bedömdes regelbrott ha skett, en fördubbling sedan året före. De flesta
2 2 anmälningarna gällde maktmissbruk eller ohövlighet. Två fall drevs vidare av åklagare i rättsprocess. 4. Dödsstraff Dödsstraffet har inte tillämpats i Irland sedan 1954 och avskaffades Förändringarna genomfördes dock utan att motsvarande ändring gjordes i grundlagen. År 2001 genomfördes därför en folkomröstning om att ta bort samtliga hänvisningar till dödsstraffet - vilket vann majoritetens stöd. Samtidigt infördes bestämmelser i grundlagen som slår fast att återinförande av dödsstraffet endast kan ske genom folkomröstning. 5. Rättssäkerhet Konstitutionen föreskriver ett oberoende rättsväsende, vilket generellt respekteras i praktiken. Från tiden av terrordåd på grund av konflikten i Nordirland (början av 1970-talet till slutet av 1990-talet) finns speciallagar mot terrorism som bland annat ökar maxtiden för arrest utan åtal från 48 i normala fall till 72 timmar. Lagarna måste förnyas årligen. Irlands konstitution tillåter explicit specialinrättade domstolar (special criminal courts) i de fall de ordinarie inte är tillräckliga för att säkra rättvisa, fred och ordning. Huvudsyftet är att pröva brott med terroristanknytning. MR-organisationernas kritik mot speciallagar och specialdomstolar har tonats ned de senaste åren, delvis kanske på grund av att lagarna blir mindre speciella i ett Europa alltmer fokuserat på terrorismbekämpning. 6. Personlig frihet Inget att rapportera. 7. Straffrihet Inget att rapportera. 8. Yttrande och mediafrihet Yttrande- och mediafrihet garanteras i konstitutionen. Radio och TV domineras av statligt ägda kanaler men det finns ett allt större antal privata kanaler. Böcker, tidningar och filmer granskas av statliga censurmyndigheter. Inga biofilmer, tidningar eller böcker men en videoporrfilm har förbjudits under Uttalanden i pressen av den nuvarande censorn ger ett liberalt intryck. Den irländska regeringen klarade 2005 ett fall i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i vilket en tidning ansåg att ett utdömt skadeståndskrav var till skada för tryckfriheten. Domstolen ansåg inte det.
3 9. De politiska institutionerna Irland är en parlamentarisk demokrati med flerpartisystem. Den lagstiftande makten ligger hos Oireachtas (parlamentet) som har två kamrar: the Dáil Éirann (folkvald deputeradekammare) och Seanad Éirann (senaten, utsedda ledamöter). Regeringen innehar den verkställande makten och är ansvarig inför the Dáil. Ett fall i Europadomstolen mot Storbritannien om rösträtt för interner har möjligen relevans för Irland. Interner i Irland har rösträtt, men saknar praktisk möjlighet att rösta. 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Irland har ratificerat ILO:s centrala konventioner om rätten till arbete och därmed relaterade frågor. Enligt en undersökning från 2003 är 92 procent av irländarna nöjda eller mycket nöjda med sin arbetssituation (EU-snittet 84 procent). 33 procent av privatanställda och 95 procent av offentliganställda är fackligt anslutna. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Irlands utgifter för hälsovård som andel av BNP (7,4 procent) innebär att man ligger på 23:e plats av 30 länder i OECD (2003). I budgeten för 2005 ökades anslaget för hälsovård med 11procent jämfört med Personer med låg inkomst och de över 70 år får fri sjukvård. I WHO:s lista över totala sjukvårdsutgifter per capita (privata och offentliga) kommer Irland på 13:e plats i världen (Sverige 12:e) (2002). Nära hälften av irländarna har privat sjukförsäkring. Vården av psykiskt sjuka kritiseras av såväl regeringens eget tillsynsorgan som MR-organisationer. Små och ojämnt fördelade resurser resulterar bland annat i platsbrist och skillnader i vårdkvalitet. Problemet med att psykiskt sjuka ofta förvaras i fängelser, ibland långa tider i madrasserade celler, har berörts ovan. En av orsakerna till detta är att det helt enkelt saknas platser inom den psykiatriska vården. 12. Rätten till utbildning Irlands utgifter för utbildning som andel av BNP (5,3 procent) ligger på en delad 25:e plats av 28 länder i OECD (2002). Andra OECD-indikatorer över skolans resultat ger en mer positiv bild. Den andel av befolkningen som går ut gymnasiet är till exempel den högsta i OECD. Utbildningsbudgeten för 2005 höjdes med 9procent jämfört med året innan. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Den mycket snabba ekonomiska tillväxten under 1990-talet har bland annat lett till en kraftig minskning av arbetslösheten (nu nere i 4,3 procent), vilket haft positiva sociala effekter. Fördelningen av välståndet är emellertid ojämn och kvardröjande fattigdom, särskilt bland utsatta grupper, påtalas fortsatt i 3
4 nationella och internationella granskningar av Irland. 21 procent av befolkningen "riskerar fattigdom", vilket är högst i EU 15, enligt siffror från Begreppet är dock relativt, inte absolut. Åtgärder för att bekämpa social utslagning och verka för att alla grupper i samhället kan få del av frukterna av den ekonomiska utvecklingen omfattas av löpande treåriga samhällskontrakt som framförhandlas mellan regeringen, arbetsmarknadens parter och ett stort antal intresseorganisationer. För att motverka alltför stora inkomstskillnader föreskriver avtalet en minimilön (för närvarande 7,65 euro per timme). Nuvarande avtal löper ut i år och det är i skrivande stund osäkert om ett nytt kommer realiseras. 14. Kvinnans ställning Irland granskades i år i enlighet med FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). Irland kritiserades bland annat för grundlagens artikel om kvinnors roll i hemmet: "The State shall, therefore, endeavour to ensure that mothers shall not be obliged by economic necessity to engage in labour to the neglect of their duties in the home." FN-kommittén tog också upp våld mot kvinnor och flickor, särskilt i marginaliserade grupper som fattiga, resandefolket och invandrare. Kommittén uppmanade till ökat stöd åt våldtäktsoffer och åtgärder mot trafficking. Den kvinnliga förvärvsfrekvensen har ökat från 37 till 56 procent på tio år och ligger nu strax över genomsnittet i EU. Irlands president är kvinna och av femton ministerposter innehas tre av kvinnor (bland annat vice premiärministern). Tretton procent av parlamentsledamöterna är kvinnor vilket ger Irland en nittondeplats i EU. På andra viktiga positioner inom offentlig förvaltning och näringslivet finns numera fler, om än inte speciellt många, kvinnor var kvinnornas genomsnittliga timlön 86 procent av männens, högre än både EU (85 procent) och Sverige (84 procent). Bristen på barnomsorgsplatser och den höga kostnaden för dessa är ett stort hinder för kvinnor i arbetslivet. Nya satsningar har utlovats för att stimulera utbyggnad av barnomsorgen. Abort är förbjudet i Irland om inte moderns liv är i fara. En irländsk kvinna driver för närvarande ett fall i Europadomstolen motabortförbudet. Åtminstone 6000 irländska kvinnor reser varje år utomlands för att göra abort. I en folkomröstning 2002 sade Irland nej till att ytterligare skärpa abortlagstiftningen. Folkomröstningen var den femte abortrelaterade omröstningen sedan år Barnets rättigheter Allvarliga problem med sexuella övergrepp mot barn inom katolska kyrkan i det förgångna är fortsatt en stor fråga i media och i den politiska diskussionen. Djupet av kyrkans och myndigheters oförmåga att ta tag i problemen har 4
5 accentuerats genom en officiell rapport. Övergreppen har skadat kyrkans trovärdighet. Den katolska kyrkan har traditionellt haft ett starkt inflytande, men det minskar successivt i frågor som rör barnuppfostran, undervisning och familjepolitik. Barnaga är förbjudet i skolor, men inte i familjen. Organisationer för barnens rättigheter arbetar för ett förbud. Irland införde 2004 en barnombudsman. 16. Olika befolkningsgruppers situation För att främja jämställdhet och motverka diskriminering av olika grupper i Irland finns grundläggande lagstiftning som innehåller förbud mot diskriminering med avseende på nio olika diskrimineringsgrunder: kön, civilstånd, familjesituation, sexuell läggning, religion, ålder, handikapp, ras och tillhörighet till resandefolket (the traveller community). Från 1998 och framåt har en rad lagar på området införts och flera institutioner skapats. Den senaste lagen, "jämställdhetslagen", trädde i kraft i juni Denna välkomnades av den irländska MR-kommissionen men fick kritik för att inte tillräckligt väl införa de tre underliggande EU-direktiven. Resandefolket i Irland omfattar cirka personer. Fall av diskriminering rörande resande återges regelbundet i massmedia. Mot bakgrund av det ökande antalet asylsökande och den stora arbetskraftsinvandringen har kampen mot rasism och främlingsfientlighet blivit allt viktigare. Regeringen har under senare år tagit initiativ till flera aktiviteter som utbildningsinsatser, kampanjer och kulturprojekt med mera. En nationell handlingsplan mot rasism har publicerats och en styrgrupp fått i uppdrag att övervaka dess genomförande. Ett centrum har invigts, som skall informera om Förintelsen samt motverka rasism, antisemitism, och intolerans i samhället. MR-organisationerna prioriterar arbete mot rasism och främlingsfientlighet och kritiserar regeringen för att inte göra tillräckligt, särskilt i samband med att Irland i år granskades i enlighet med FN:s konvention mot rasdiskriminering (CERD). Ett system med arbetstillstånd för utländska medborgare som är knutet till arbetsgivaren har kritiserats för att det gör arbetstagaren beroende av sin arbetsgivare. Systemet är under omarbetning. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning Katolska kyrkan har länge påverkat attityden mot homosexuella. Men Irland är under snabb förändring, såväl ekonomiskt som i synen på familj och sexualitet. 5
6 6 Ett rättsfall i Europadomstolen 1988 ledde till att Irland fick häva sin kriminalisering av homosexuella handlingar Nu pågår en diskussion om partnerskap i Irland. Äktenskap skyddas särskilt i grundlagen. Sambor, oavsett kön, har ingen speciell rättslig status vilket påverkar till exempel beskattning och arv. Det statliga jämställdhetsorganet har argumenterat för att samboförhållanden skall ges rättslig status. Ett lesbiskt sambopar, där den ena i paret är medlem av den nationella MR-kommissionen, driver för närvarande en rättsprocess för att deras förhållande skall erkännas rättsligt. Irländska regler för sociala förmåner kritiseras av enskilda organisationer för att de behandlar ett sambopar av olika kön som gifta men ett sambopar av samma kön som två individer. 18. Flyktingars rättigheter Ett annat område som i hög grad stått i fokus för debatt och för MRorganisationernas intresse är behandlingen av asylsökande. Från en situation i början av 90-talet då Irland knappast hade några asylsökande ökade antalet till ungefär under några år var antalet nere i personer. 877 personer fick asyl. 19. Funktionshindrades situation De funktionshindrades situation i Irland har debatterats även under Såväl Amnesty International som irländska MR-kommissionen prioriterar frågan. Regeringen lade fram en nationell handikappstrategi i september I statsbudgeten för 2005 var stora satsningar (EUR 900 miljoner ) på handikappinsatser ett uppmärksammat inslag. 20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter Flera irländska organisationer värnar frågor om mänskliga rättigheter och det finns ett formellt samarbete på så sätt att regeringen kan remittera lagförslag till MR-organisationer. Flera statliga myndigheter och ämbeten är också aktiva, till exempel den nationella kommittén om rasism, barnombudsmannen och myndigheten för kamp mot fattigdom. Den statligt finansierade men oberoende kommissionen för mänskliga rättigheter (Human Rights Commission) kom igång på allvar under Dess utspel får stort genomslag. Kommissionen samarbetar nära med motsvarande kommission i Nordirland. Båda organisationerna upprättades som en del av långfredagsavtalet om fred i Nordirland 1998.
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merOrganisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merSedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs merGuyana har ratificerat följande centrala konventioner:
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merDominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig
Läs merDen senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.
Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna
Läs merVarför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt
Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merAndorra är sedan februari 2002 respektive januari 2003 i dröjsmål med rapport nr 2 enligt båda dessa konventioner.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Andorra 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna
Läs merSammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget
Läs merKort om Barnkonventionen
Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005
EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete
Läs merInternationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering
Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering CERD/C/64/CO/8 12 mars 2004 Original: engelska oredigerad version Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering 64:e mötet
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merJag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
Läs merBarnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:
Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom
Läs merHOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM
HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Läs mer)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merMänskliga rättigheter i Sverige
Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte
Läs merOm svenska värderingar. En användarguide i fickformat
Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,
Läs merVi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i
Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i Internet - rädslor och möjligheter Uppgift: 1. 2 och 2 ska ni skapa en enkät. 2. Använd er keynote om USA och lägg
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS
CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merDemokrati Folket styr
Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från
Läs merEn sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén
Kansliavdelningen S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Lisbeth Westerlund Tfn: 08-508 25 016 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-22 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-06-13 DNR 106-0305/2006 Till Socialtjänstnämnden En
Läs merUPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER
UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av ett uttalande av kommissionen. i enlighet med artikel i arbetsordningen
EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 20.4.2005 B6-0274/2005 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen från Vittorio Emanuele
Läs merFN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I
Läs merDemokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merTa ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!
EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merSammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merBarnkonventionen i korthet
Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.
Läs merKvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014 2019 Plenarhandling 3.6.2015 B8-0533/2015 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om situationen
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merMänskliga rättigheter och konventioner
18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet
Läs merSverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling FN i världspolitiken, del 2 Vårterminen 2012 Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla
Läs merInledning till individuell arbetsrätt i svenskt, EU-rättsligt och internationellt perspektiv MIA RÖNNMAR
Inledning till individuell arbetsrätt i svenskt, EU-rättsligt och internationellt perspektiv MIA RÖNNMAR Rättskällor inom EU EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna nu rättsligt bindande (jfr Art.
Läs merAndelen kvinnor i åldern år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %.
Bilaga 4 Jämställdhet SCB Några viktiga fakta Andelen kvinnor i åldern 20 64 år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år 2007. För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %. 42 % av kvinnorna
Läs mer(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,
Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merJämställda löner för Sverige framåt
Jämställda löner för Sverige framåt 1 2 Sverige ska vara ett jämställt land där män och kvinnor behandlas lika. Där vi bedöms som de individer vi är och efter vilka insatser vi gör. Där kön inte står i
Läs merSida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska
Läs merSIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället. Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018
SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018 Många unga upplever att de inte påverkar samhället och utvecklingen i Sverige Undersökningen visar att
Läs merBarnkonventionen kort version
Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består
Läs merRätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd
Rätten till hälsa exemplifierat genom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Elin Jacobsson, utredare Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd
Läs merKonventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat
er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning
Läs merKonventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat
er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning
Läs merKänner du till barnens mänskliga rättigheter?
Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets
Läs merUtskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 6.12.2013 2013/2183(INI) YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan
Läs mer