Elevhälsoplan Skuru Skola 2011/2012

Transkript

1 Elevhälsoplan Skuru Skola 2011/2012

2 Elevhälsoplan Inledning... 3 Förebyggande och stödjande elevhälsoarbetet... 3 Rutiner för elevärenden:... 4 Ansvarsfördelning... 4 Rektor... 4 Mentor... 4 Arbetslaget... 5 Spec/EHTarbetslaget... 5 Specialpedagog... 6 Elevhälsoteamet... 6 Elevhälsoteamet (EHT)... 6 I EHT ingår följande funktioner:... 6 Vad EHT kan erbjuda... 7 Rutiner för mottagande av ny elev... 8 Rutiner vid byte av skola avflyttning... 9 Rutiner för byte av klass... 9 Rutiner vid Övergångar... 9 Övergång från förskola till förskoleklass... 9 Övergång från förskoleklass till år Övergång från år 3 till år Övergång från år 6 till år Diagnostisering och uppföljning av elevernas kognitiva utveckling Läsa skriva / svenska Tester i matematik och svenska från förskoleklass till år Årsklocka Bilagor Åtgärdsprogram Checklista vid överlämnanden SITUATIONSBESKRIVNING Elever med dyslexi / misstanke om dyslexi Barn och ungdomar med ADHD/ADD Övergripande pedagogisk kartläggning Information i samband med byte av klass/skola Remiss till logoped Logopedmottagningen Rosenlund

3 Inledning Elevhälsan har en central roll i Skuru skolas arbete. Målsättningen för elevhälsan är att vi tillsammans inom skolan, i ord och handling, skapar förutsättningar för att alla elever ska ha möjlighet att utvecklas positivt efter egna förutsättningar och behov. Detta såväl kognitivt som fysiskt, psykiskt och socialt. Det är allas ansvar att vara uppmärksam på att elever mår bra och inte far illa. I elevhälsoarbetet arbetar vi utifrån/utgår vi från en grundsyn, som betonar att varje människa har en inneboende kraft att växa och utvecklas. Elevens utveckling i skolan är beroende av samspelet mellan lärare, vårdnadshavare, andra vuxna och kamrater. Vi strävar mot att möta varje elev utifrån hans/hennes förutsättningar och behov i det dagliga skolarbetet. I elevhälsoarbetet arbetar vi enligt Styrdokument Lgr11. Skolans uppdrag Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. Rektors ansvar -undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver, - resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör Alla som arbetar i skolan ska -uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande Läraren ska -stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, -i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Övergång och samverkan För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Förebyggande och stödjande elevhälsoarbetet Det förebyggande och stödjande elevhälsoarbete organiseras så att: Samtal med föräldrar sker omgående om problem kring en elev uppstår. Samtal om elever i elevhälsosyfte sker i arbetslagen. Vid behov skrivs ett åtgärdsprogram. Samtal med elever i syfte att främja elevens förmåga och vilja till ansvar och inflytande över det egna lärandet och skolmiljön. Lärare, elev och vårdnadshavare samtalar om elevens skolsituation i utvecklingssamtal. Ett kontrakt/utvecklingsplan formuleras med mål och ömsesidiga åtaganden. Kontinuerligt arbete med livskunskap och gruppdynamik, i de yngre åren i den dagliga undervisningen och på högstadiet sker detta på mentorstid. I elevhälsoteamet (EHT) diskuteras elevhälsoärenden, som inte har kunnat lösas i arbetslagen. Dessa ärenden anmäls skriftligen (Situationsbeskrivning, se bilaga till elevhälsoplanen) av lärare eller annan personal. Berörd personal kallas vid behov. Elevhälsokonferens (EVK) sker sista torsdagen varje månad. Rektor är ordförande. Representanter från EHT liksom andra berörda parter deltar. 3

4 Rutiner för elevärenden: Det huvudsakliga elevhälsoarbetet skall skötas inom respektive arbetslag. I början av höstterminen gör arbetslaget för spec och EHT en behovsinventering som grundar sig på föregående läsårs resultat av olika diagnoser och prov. I samarbete med klasslärare bedöms vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Klassläraren ansvarar för att ett åtgärdsprogram upprättas tillsammans med vårdnadshavare. Vid behov deltar annan personal. Samtal om elever i elevhälsosyfte sker alltid i arbetslaget före en anmälan till elevhälsoteamet (EHT). Om elevärendet efter insatta åtgärder från dessa diskussioner ter sig svårlöst gör mentor eller annan berörd personal en anmälan i samråd med undervisande lärare på blanketten situationsbeskrivning till EHT. Denna lämnas i EHTs brevfack på expeditionen. Punkter som alltid ska besvaras är: Fråge-/problemställning av mentor/a-lag Specialpedagog/speciallärare motsv. (namn) Vårdnadshavares och eller elevens tankar och/eller iakttagelser (om de är nödvändiga för frågeställningen) Åtgärder som är vidtagna Elevhälsoärendet diskuteras sedan i EHT. EHT återkopplar sedan till mentor/arbetslag via arbetslagsledaren som får information på ledningsgruppsmötet som hålls på fredagar. Då ska det finnas en tydlig bild över: Problem Åtgärd Ansvarig för åtgärd Tid för uppföljning Ansvarsfördelning Rektor Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser och åtgärdsprogram fattas ytterst av rektor. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer till rektor att en elev kan ha behov av särskilt stöd, skall rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Mentor Mentor har ansvaret för eleven i det dagliga arbetet och för de åtgärder som sätts in när eleven kommer i svårigheter. En stor del av elevhälsoarbetet sker inom klassens ram. Mentor ansvarar för att nödvändig information om eleven meddelas all berörd personal som eleven kommer i kontakt med. Mentor skriver åtgärdsprogram och IUP tillsammans med elev och vårdnadshavare och vid behov specialpedagog. 4

5 Mentor ska informera elev och vårdnadshavare när ett problem uppstår. Mentor skriver situationsbeskrivning till EHT. Mentor tar fram underlag och skriver resursansökningar tillsammans med specialpedagog. Arbetslaget Vid två tillfällen/ termin, diskuterar arbetslaget varje elevs skolsituation. Förslagsvis i början och slutet. Alla i arbetslagen ska planera sin undervisning, så att man tar hänsyn till varje elev. Elevvårdsärende finns med som punkt vid varje arbetslagsmöte. Elever med behov av särskilda stödinsatser tas upp och diskuteras i arbetslagen på arbetslagsmöten. Olika metoder och arbetssätt prövas. (Se checklistor vid ADHD och dyslexi) Omdisponeringar/omgrupperingar görs i arbetslaget. Ansvarig är arbetslagsledaren. Kontakter med vårdnadshavare tas. Åtgärdsprogram upprättas av mentor ev. tillsammans med specialpedagog. Arbetslaget kan konsultera kurator, skolpsykolog och specialpedagog för diskussion och handledning. Arbetslaget genomför nationella prov och diagnoser. Varje elevresultat redovisas i individuella kunskapsprofiler i ämnesgrupperna för resp. ämne. Elevhälsoärenden anmäls via en situationsbeskrivning till EHT när ovanstående åtgärder inte räcker till. Spec/EHTarbetslaget Vid läsårets början samt vid ytterligare tre tillfällen under året inventerar specialpedagogerna behoven av särskilda stödinsatser Specialpedagoger, lärare och elevhälsoteamet arbetar tillsammans vid förändringar och övergångar, för att se vilka elever som kan vara i behov av särskilt stöd. Hjälper vid behov mentor att skriva åtgärdsprogram Elevernas behov styr de specialpedagogiska insatserna som därmed blir föränderliga och levande. Utifrån resultaten av de kontinuerliga diagnoserna i klassen, görs kartläggande analyser för att se vilka ytterligare åtgärder som krävs. Bistår mentor/arbetslag med information och utbildning kring kompensatoriska hjälpmedel, vilket är en viktig del i arbetet med att förbättra studieförutsättningarna för elever med exempelvis dyslexi och dyskalkyli. Elever kan få möjlighet att göra klassens ordinarie prov enskilt eller i liten grupp vid behov. Anpassar den specialpedagogiska insatserna till en form som passar eleverna, som t.ex. enskild undervisning, mindre undervisningsgrupp eller individanpassat material och att specialpedagog är med i klassrummet. Specialpedagog, psykolog, kurator och skolhälsovård kan handleda övriga lärare i deras undervisning för elever som är i behov av särskilt stöd. Kontinuerliga utvärderingar och uppföljningar av de specialpedagogiska insatserna görs. 5

6 Spec-arbetsgruppen har kontakt med specialpedagoger på närliggande skolor 1 2 ggr/år Specialpedagogerna gör, tillsammans med mentor, fortlöpande uppföljningar av elevernas framsteg i främst läsutveckling och matematik. Specialpedagog följer upp elever som får lågt resultat. Specialpedagog Specialpedagogerna är handledande, vägledande, rådgivande och konsultativa. Därtill ska de initiera, planera, leda och utvärdera utvecklingsarbete inom det specialpedagogiska området. Det åligger specialpedagogerna att göra pedagogiska utredningar och tester. Specialpedagogerna arbetar även med att ge stödlektioner främst i svenska, engelska och matematik. Specialpedagogerna skriver remisser och resursansökningar tillsammans med mentor och är behjälplig då mentor skriver situationsbeskrivning till EHT. Specialpedagogerna deltar vid behov i utvecklingssamtal. Elevhälsoteamet Träffas regelbundet varje torsdag kl Kontaktar/kallar ev. representanter från arbetslagen efter anmälningar. Fördelar ansvar och arbetsuppgifter efter anmälningar beroende på vilken kompetens som efterfrågas. Beslutar om extrastöd till elever. Anmäler ärenden till EVK Beslutar om anmälningar till utredningar i samråd med föräldrar. Återkopplar till arbetslaget via arbetslagsledarna Mottagande av nya elever Elevhälsoteamet (EHT) I EHT ingår följande funktioner: Skolsköterska, skolläkare (vissa tider), kurator, psykolog, specialpedagog och studie- och yrkesvägledare Rektor Har huvudansvaret för elevhälsan. Biträdande rektor leder elevhälsomötet. Kurator Har samtalet som redskap. Vänder sig till föräldrar, elever och personal i samtal enskilt eller i grupper. Erbjuder handledning. Medverkar i specialinriktade insatser för enskilda elever, grupper och klasser, efter beslut på EHT. Ansvarsområde är den psykosociala delen. 6

7 Skolpsykolog Gör utredningar avseende elevers kognitiva, känslomässiga, psykosociala och neuropsykosociala förmåga samt rekommenderar insatser och samordnar, genomför och följer upp åtgärderna. Enskilda stöd- eller krissamtal med elever Samtal med föräldrar för att stärka föräldrarollen. Fortbildning till personal i förskolan och skolan om barns behov och svårigheter. Samtal, konsultation och handledning till olika personalkategorier i förskolan och skolan. Skolsköterska Har elev- och föräldrakontakter. Arbetar med förebyggande hälsovård som omfattar hälsokontroller och enklare sjukvårdsinsatser. Medverkar i specialinriktade insatser för enskilda elever, klasser och grupper, efter beslut på EHT. Ansvarsområde är välbefinnande och hälsa samt följa elevernas utveckling. Specialpedagog Är pedagogisk handledare för personal i enskilda elevärenden och för utveckling av arbetssätt. Gör pedagogiska utredningar och kartläggningar, efter beslut på EHT/EVK. Utvärderar och följer upp nationella diagnoser och prov för eventuella insatser. Ansvarar för sammansättning av klasser/grupper till år F och 1 i samarbete med förskollärarna. Ansvarsområde är pedagogisk utveckling. Studie- och yrkesvägledare Information om studie- och yrkesval i åk 8 och 9. Gruppvägledning i åk 9. Individuella samtal med elever och/eller föräldrar, samt föräldramöten i åk 9. Ansvarsområde är att försöka ge eleverna så mycket kunskap att de ska kunna göra väl avvägda gymnasieval. Skolläkare, stödenheten, talpedagog och rörelsepedagog finns att tillgå. BUP och Socialförvaltningen finns att rekommendera och remittera till. Vad EHT kan erbjuda Samtliga i EHT har tystnadsplikt, vilket innebär att vi inte kan informera om vissa saker utan föräldrars och i vissa fall, elevers, medgivande. För att EHT ska kunna erbjuda stöd, enligt följande punkter, måste ärendet vara genomarbetat i arbetslaget och dokumenterat i ett åtgärdsprogram som bifogas till situationsbeskrivningen. Bedömning Bedömning av medicinska, psykosociala, neurologiska och pedagogiska problem/ svårigheter, för eventuella vidare åtgärder, t ex remisser till extern vårdgivare, wisc-test osv. Vid behov: Psykosociala utredningar. 7

8 Enklare tester för att få fram elevens förmåga i läs- och skriv och matematik. Elevobservationer Betygsbevakning Bedömning av elever som tas in under pågående termin Rådgivning Rådgivning för mentorer och föräldrar Hjälp att ringa in neuropsykiatriska beteenden Förslag angående hjälpmedel, miljö och förhållningssätt för elever med särskilda behov. Fördela SPEC-resurser efter hur behovet ser ut. Stödsamtal Handledning av pedagoger- t ex betygssättning av elever med funktionshinder som exempelvis dyslexi. Information om studievägar Kontakter Kontakter med externa vårdinrättningar och myndigheter som t ex SOC, BUP, MiniMaria. gymnasier och IV-programmet. Information Historik rörande elev, t ex diagnoser och sjukdomar (med vårdnadshavares medgivande) Historik från tidigare spec-lärare Förslag till anpassad studiegång EHT åtar sig inte/ har inte befogenhet att Besluta om klassbyte eller byte av skolform. (Rektor beslutar vid EVK) Ta över ärenden från mentor. EHT fungerar som en stödfunktion. Rutiner för mottagande av ny elev Möjligheten att fritt kunna välja skola för sitt barn är en mycket starkt betonad politisk målsättning för den svenska skolan. Vi måste därför se det som vår skyldighet att så långt möjligt försöka tillmötesgå önskemål från vårdnadshavare om att deras barn ska få börja i vår skola, även om eleven inte tillhör Skuru skolas skolupptagningsområde. Rutiner vid mottagande: Vårdnadshavare anmäler inflyttning till skolan via nätet på Nacka 24. Skolkoordinator får elevens personuppgifter, vårdnadshavares namn, gammal och ny adress, telefonnummer samt namnet på avlämnande skola och klasslärare. Uppgifter lämnas till specialpedagog och ansv bitr rektor. Elevhälsoteamet (EHT) informeras om den inflyttande eleven av ansv bitr rektor EHT beslutar om vem som tar kontakt med avlämnande skola för att informera sig om elevens behov och tidigare skolgång. Oftast är det spec ped. Viktigt att det bara är en kontakt. EHT beslutar om skolan har kapacitet att ta emot den nya eleven Placering i klass bestäms av rektor i samråd med specialpedagog och berörd personal och vid behov elevhälsoteamet. Mottagande mentor kontaktar vårdnadshavarna samt avlämnande lärare. 8

9 Skolsköterska kontaktar avlämnande skolas skolhälsovård. Om elev kommer oanmäld/vid ej avtalad tid för inskolning/mottagande skickas eleven hem någon dag för att skolan ska kunna förbereda mottagandet av eleven. Skolkoordinator tillsammans med biträdande rektor ansvarar för att eleven registreras på skolan, förs in i klasslistan och att berörda lärare informeras. Eleven förses med: - en skriftlig presentation av skolan och dess personal samt telefonnummer - aktuella lovdagar och studiedagar - skolans regler Rutiner vid byte av skola avflyttning Utflyttningsanmälan fylls i av vårdnadshavare på Nacka 24. För elever som är skrivna i annan kommun ska vårdnadshavare kontakta skolans expedition. När elev flyttar skickas kunskapsprofiler i nationella prov år 3 och år 6 samt dokumentation av gjorda stödinsatser med vårdnadshavare till mottagande skola. Vårdnadshavare tar i första hand kontakt med mentor. Uppgifter angående elevens hälsa följer med skolhälsovårdens journaler. När mentor slutar på skolan hålls en klasskonferens med elevvårdsteam, ny mentor samt övrig berörd personal. Kunskapsprofiler, resultat av gjorda diagnoser, åtgärdsprogram samt övrig dokumentation överlämnas. Rutiner för byte av klass Elever som vill byta klass hänvisas till den bitr rektor som är utsedd av rektor att vara ansvarig. Bitr rektor gör en kartläggning av ärendet och tar upp det på EHT möte. Beslut om klassbyte tas på EVK. När beslut är taget informeras g:a mentorn som får i uppgift att sköta information till elev, föräldrar samt nya mentorn. Ansvarig bitr rektor för klassbyten meddelar expeditionen som ändrar i klasslistor och dyl. Rutiner vid Övergångar Övergång från förskola till förskoleklass Skolan har Öppet hus en lördag i januari med information för blivande förskoleklasselever och deras vårdnadshavare. Då presenteras skolans pedagogiska grundsyn samt hur 6- årsverksamheten planeras till hösten. Skolval i Nacka 24. Skolan tar kontakt med alla förskolor med barn som har sökt till Skuru förskoleklass. Skolans pedagoger har samtal med varje barns förskollärare och vid behov även med barnets vårdnadshavare I månadsskiftet april/maj skickar skolan ett brev till alla vårdnadshavare. Däri anges datum för barnens besök i skolan och för föräldramöte som hålls runt månadsskiftet maj/juni Barnen besöker skolan vid 2 tillfällen under våren och träffar då andra barn som också sökt till skolan och bekantar sig med lokalerna Föräldramöte som bl.a. ger information om inskolningen i fritidsverksamheten i augusti 9

10 Inskolningsperiod är början av augusti 2 3 veckor framåt. Inskolningen för varje barn beräknas ta en vecka. Skola och vårdnadshavare träffas tidigt för att ha ett lära känna samtal Terminens första föräldramöte äger rum samma dag skolan börjar. Utvecklingssamtal sker i mitten av höstterminen. Skuru förskola, som är en del av Skuru skola, börjar inskolningen redan då barnen är 5 år. De flyttar då upp till lokaler i Röda huset där skolans 6 och 7 åringar går. De har även danslektioner med skolans danspedagog. Övergång från förskoleklass till år 1 Förskolegruppen som har arbetat som en stor grupp i olika konstellationer görs till år 1 om till 2 klasser. Mentorer för de blivande klasserna träffar barnen under två tillfällen på vårterminen. Klassindelningen görs av biträdande rektor i samråd med de pedagoger som har haft hand om gruppen. Vid klassindelning tas störst hänsyn till arbetsro. Självklart ser skolan till att eleverna får kompisar runt sig som gör att de ska trivas. Här läggs stor vikt vid de kunskaper och den kännedom om eleverna som de mentorer besitter som har haft gruppen i förskoleklass. Överlämnandesamtal från förskolementor till mentor i år 1 sker i juni. Övergång från år 3 till år 4 Överlämnandesamtal sker i slutet av år 3 med biträdande rektor, specialpedagog, fritidspedagog, överlämnande och mottagande lärare samt övrig berörd personal. Dokumentation av gjorda stödinsatser, övrig dokumentation och resultat av gjorda diagnoser i år 2 och nationella prov i år 3 överlämnas. Mottagande mentor och ev. fritidspersonal träffar sina blivande elever i slutet av vårterminen. Övergång från år 6 till år 7 Biträdande rektor på Skuru har huvudansvaret för programmet kring arbete med blivande år 7-elever. Januari. Skuru har Öppet hus en lördag i januari. Februari. Det preliminära skolvalet är klart. Mars. Överlämnandemöten med närliggande skolor. Kontakt tas med samtliga skolor som våra blivande elever kommer från. Biträdande rektor och specialpedagogerna sammanställer de blivande år 7-klasserna efter de profilval eleverna har gjort. April maj. Klasslistor skickas ut till alla blivande elever. Maj. Blivande elever i år 7 inbjuds att besöka skolan. Elever från närliggande skolor besöker Skuru en halvdag och träffar på så sätt flera av sina nya klasskamrater och sin nya mentor. 10

11 Enskilda överlämnandemöten angående elever i behov av särskilt stöd. Vårdnadshavare, specialpedagoger från överlämnande och mottagande skola och mentor deltar. I vissa fall deltar även biträdande rektor. AugustiI I samband med skolstarten ansvarar specialpedagogerna för information till resp. mentor och skriver en checklista som följs upp senare under terminen. 11

12 Diagnostisering och uppföljning av elevernas kognitiva utveckling Läsa skriva / svenska År Läsa skriva Tid Förskoleklass Taltest av talpedagog Test av språklig medvetenhet Bokstavstest Ht, Vt Maj År 1 Lästräning med elever som har liten bokstavskännedom och talsvårigheter Intensivläsningsperioder, en till en Vt Läsprov I L Basis April maj Stavningsprov DLS April maj År 2 Kontinuerligt arbete med elever som hamnar på stanine 1-3 på: - Vilken bild är rätt, av Lundberg Ht - Ordkedjetest Feb mars - Stavningsprov DLS April maj År 3 Kontinuerligt arbete med elever som hamnar på stanine 1-3: Ht - Nationella prov Vt - Stavningsprov DLS Vt År 4 Läsförståelse DLS Uppföljning av Nationella prov Ht År 5 Ängelholmstestet Ht År 6 Nationella prov Vt 12

13 År 7 Alla elever gör Ängelholmsprovet i klassen. De elever som får stanine 1 3 gör DLS-testen för läsförståelse och ordkunskap hos speciallärare. Uppföljning av nationella prov Ht Ht År 8 Diagnostiskt material i svenska (Skolverket) Ht År 9 Kommunalt prov i läsning, Kalmarprovet Uppföljning av Kalmarprovet görs av speciallärare med hela arbetslaget. Elever på nivå 1 och 2 får stöd av speciallärare eller ämneslärare. Diagnostiskt material i svenska (Skolverket) Skolverkets Nationella prov Vt Ht Ht Vt 13

14 Tester i matematik och svenska från förskoleklass till år 9 År Matematik Tid Förskoleklass Taluppfattning Vt År 1 År 2 År 3 Begrepp Diagnos Intervjudiagnoser med de elever som är i behov av särskilt stöd Diagnoser Intervjudiagnoser med de elever som är i behov av särskilt stöd Diagnoser Intervjudiagnoser med de elever som är i behov av särskilt stöd Nationella prov Vt Ht Ht Ht Vt År 4 Uppföljning av Nationella prov Ht År 5 År 6 Nationella prov Vt År 7 År 8 Uppföljning av nationella prov Alla elever gör ett diagnostiskt prov i klassen. Elever med lågtresultat testas av speciallärare, före år 7 i Grundläggande moment i matematik. Kommunalt prov i matematik Nackaprovet. Uppföljning görs av LHS, resultaten överlämnas sedan till arbetslaget. Ht Ht Vt År 9 Skolverkets Nationella prov Vt 14

15 Årsklocka Perioder: Aug sept. Introduktion nya elever: presentation och observation av spec. Screening: Nya elever (år 1, år 4, år 7) screenas i sv, ma, (eng) av ämnesläraren, t ex DLS. Spec tillhandahåller handledning och prov. Uppföljningstester: av speclärare tex LOGOS för att verifiera screening. Elever kända från överlämnanden kan följas upp/ges stöd direkt. Metoder:Stöd till tidigare kända elever. Tid för att visa alternativa verktyg /undervisa, informera arbetslag/elever. V47-48 Utvecklingssamtal/stöd vid upprättandet av åtgärdsprogram. Utvärdering av stöd som givits. Diskussion om ev. fortsatt stöd. December - Januari Utvärdering av spec-stöd ev. omprioritering. Januari Öppet hus och skolval Planering av ev sommarskola Februari Arbetet m klassindelning (år1,4,7) startar Inför resursansökan: tid i arbetslagen för att fånga upp elever med behov, begära in åtg. program. informera om att man tex kan komplettera resursansökan med åtgärdsprogram. Sportlov V10 till V12 Utvecklingssamtal/stöd vid upprättandet av åtgärdsprogram. Utvärdering av stöd som givits. Diskussion om ev. fortsatt stöd. Mars till mitten av april Överlämnandesamtal med överlämnande skolor. Klassindelning år 1, 4 och 7. Elever från Skuru testas vid behov inför övergång. Performansanalys av nya sva-elever. Maj Nya elever besöker skolan. Kontakta ämnes/arbetslagen och beställ lämpligt stödmaterial (läromedel och tekniska verktyg). Utvärdering av det stöd vi givit, resultat utifrån den extra resurs vi sökt. Resultat av periodläsning. Sista screening av år 1. Beställa studiehandledning i modersmål inför hösten. Beställa screeeningmaterial /DLS inför hösten. Skriva kompletterande resursansökningar. Möten: Schemafrågor/behovsprioritering. Planering av vilka som ska få stöd utifrån screening. Utvecklingssamtal där Spec kan medverka. Uppföljning av elever som kommer från skolor i närområdet. Planera samarbete Sicklaön, sva/specmöten. Nationella prov under våren stöd av spec. Konf. med närliggande skolor om hur/när överlämnande ska ske. Resursansökan in Utvecklingssamtal där Spec kan medverka. Överlämnandemöten med närliggande skolor år 7. Möte EHT+bitr.rektor +specpedagog: gmg av elever i blivande år1,4,7. Enskilda överlämnandemöten av vissa elever. Enskilda överlämnandemöten av vissa elever. Juni Utvärdering av läsårets specialundervisning. Planering av specialundervisningen nästa läsår. Sammanställning av EHT, antal elever etc 15

16 Bilagor Åtgärdsprogram För en elev i behov av särskilt stöd är åtgärdsprogrammet ett nödvändigt pedagogiskt instrument för planering och samarbete mellan lärare, annan personal t.ex. i elevhälsan, eleven och i förekommande fall vårdnadshavare samt för uppföljning och utvärdering av stödåtgärderna. Arbetet med åtgärdsprogrammet ska utgå från elevens behov, elevens styrkor och svårigheter och en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Elevens och hennes eller hans vårdnadshavares syn på skolsituationen och förslag till tänkbara lösningar ska också vägas in. Programmet ska omfatta elevens hela skolsituation. Om eleven vistas i fritidshem kan programmet även omfatta åtgärder under vistelsen där. Det är således viktigt att lägga fokus på elevens hela studiemiljö och inte på den enskilda elevens svårigheter. Åtgärderna ska vara av både kortsiktig och långsiktig karaktär. De ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav och vara möjliga att följa upp och utvärdera. Det bör också framgå vem som är ansvarig för att stödinsatserna genomförs, följs upp och utvärderas. (Vidare info se Skollagen, 2010:800) Elever som skall ha åtgärdsprogram: Elever i behov av stöd i ordinarie undervisning Elever som får specialundervisning eller undervisning i liten grupp Elever med diagnoser Elever med koncentrationssvårigheter Elever som får undervisning i svenska som andraspråk Elever som har assistent Handlingsplan för åtgärdsprogram För att kunna upptäcka och åtgärda särskilda behov måste det finnas en tydlig arbetsprocess. Den kan beskrivas i fem steg: 1. Att uppmärksamma 2. Att utreda 3. Att dokumentera 4. Att åtgärda 5. Att utvärdera Arbetsprocessen ska kontinuerligt dokumenteras. Att uppmärksamma Svårigheterna kan uppmärksammas av personal, vårdnadshavare eller elev. Att utreda För att skolan ska kunna sätta in effektiva åtgärder måste det utredas hur elevens skolsituation ser ut samt beskriva elevens utveckling ur olika aspekter. EHT ansvarar i samråd med rektor för att en utredning genomförs om det finns signaler om att eleven kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. Utredningen kan ta tid, när så krävs, skall stödåtgärder sättas in under tiden som utredningen pågår. Det är viktigt att vårdnadshavare och elev är delaktiga i utredningen. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd skall mentor se till att det upprättas ett åtgärdsprogram. För mer info se Skollagen 2010:800, kap,

17 Att dokumentera Åtgärdsprogram skall upprättas av mentor tillsammans med elev och vårdnadshavare. Det nedskrivna åtgärdsprogrammet är ett arbetsredskap för elev, vårdnadshavare och personal. Det är också en garanti för att eleven får det stöd som hon/han har rätt till. För att alla skall känna sig delaktiga bör man sträva efter att använda ett enkelt och konkret språk utan värderande ord. Vårdnadshavare, klasslärare och elev undertecknar åtgärdsprogrammet. Mentor har det övergripande praktiska ansvaret för åtgärdsprogrammet. I åtgärdsprogrammet måste följande punkter finnas med: nuläge, mål, åtgärder och utvärdering. Nuläget utformas utifrån den utredning som gjorts. Nuläget skall beskriva elevens starka sidor samt när och hur svårigheter uppstår. Målen skall vara lång- och kortsiktiga. De ska beskrivas konkret och ska kunna utvärderas, samtidigt som de relateras till läroplanens och kursplanernas mål. SMART = specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta Åtgärdernas tyngdpunkt ska ligga på elevens hela lärmiljö och ange hur behoven ska tillgodoses. De skall vara kopplade till de mål som man vill uppnå. Det skall framgå vem som ansvarar för de olika insatserna dvs vad skolan ska erbjuda, vad vårdnadshavare erbjuder och vad eleven själv ska träna på med hjälp av vuxna Utvärdering. I åtgärdsprogrammet skall framgå tid och plats för uppföljning och utvärdering. Att åtgärda Alla berörda delges innehållet i åtgärdsprogrammet och arbetar efter åtgärderna under tid som bestämts. Åtgärdsprogrammet är ett dokument att utgå ifrån i arbetslagets planering av verksamheten. Utvärdering/uppföljning Åtgärdsprogrammet följs upp av elev, vårdnadshavare, mentor. Då tas ställning till hur arbetet ska gå vidare. Hur förvarar vi åtgärdsprogrammen? Åtgärdsprogrammet är en allmän handling. Alla uppgifter i detta dokument som rör enskild elevs personliga förhållanden, kan sekretessbeläggas med stöd av bestämmelserna i sekretesslagen. Åtgärdsprogram skall alltid skrivas när mentor eller annan pedagog känner oro för elev. Oron kan bestå i att eleven riskerar att inte uppnå kunskapsmål men kan också vara av social art. Åtgärdsprogram skall vara ett pedagogiskt arbetsredskap. Den pedagogiska kartläggningen och analysen, som är förutsättningen för att kunna formulera mål, tydliggöra behov och genomföra insatser som rör elevens totala skolsituation samt uppföljning, skall dokumenteras. Åtgärdsprogram skall upprättas av mentor i samarbete med ev specialpedagog samt med vårdnadshavare och elev. 17

18 Checklista vid överlämnanden Elevens namn: Klass: Datum: Kommer från: Ansv pedagog: Tel: Samlad bedömning av kunskapsnivån: PODB medföljer finns på nätet finns ej IUP åtgärdsprogram finns Nationella prov: klarar inte sammanställning bifogas Resursansökan finns Social bakgrund: Övriga upplysningar Ansvar för sin studiegång: ja nej Svårigheter med ny miljö: ja nej Önskar extra möte: ja nej Elever som inte ska gå tillsammans SVA-nivån: kom till Sverige år: modersmål: Sjukfrånvaro/frånvaro: Sjukdom/Allergier: Hjälpmedel: Stödåtgärder: spec. talpedagog extra idrott 18

19 SITUATIONSBESKRIVNING inför EHT-möte Elevärendet skall diskuteras i arbetslaget. En beskrivning av elevens skolsituation ges av alla berörda. Det är också viktigt att beskriva elevens egen uppfattning av sin skolsituation. Vidtagna åtgärder skall också dokumenteras. Situationsbeskrivningen lämnas till Elevhälsoteamet genom att lägga den i ett slutet kuvert i postfacket på exp senast 1 vecka före EHT möte. OBS! Åtgärdsprogram ska alltid bifogas. Elev: Klass: Läsår: Bilagor bifogas: JA NEJ Vårdnadshavare: (namn,tel) EHT: datum/tid EVK: datum/tid Inlämnat av: Fråge-/problemställning av mentor/a-lag: Datum: 19

20 Specialpedagog/speciallärare motsv: (namn) Elev/vårdnadshavare: Vilka åtgärder är vidtagna? (ifylles alltid! Samt bifoga ÅP om det finns) Beslut av EHT:. Åtgärder: Ansv: 20

21 Elever med dyslexi / misstanke om dyslexi MISSTANKAR OM DYSLEXI Läs och skrivproblem i släkten Svårighet att lära in alfabetets bokstäver Problem med att placera årets månader i rätt ordning Svårighet att lära in multiplikationstabellen Försök att undvika läsning Slarvig och alltför snabb läsning Svårighet att hinna med textremsan på TV Omkastning av bokstäver och stavelser Hopblandning av höger och vänster ATT TÄNKA PÅ SOM PEDAGOG Ha fasta strukturer och rutiner i undervisningen! Ha åhörarkopior så att eleven inte behöver lägga all energi på att skriva av tavlan utan kan lyssna! Ge muntliga genomgångar och ordförklaringar! Ge tid att lyssna först och skriva sedan! Träna i mindre grupp! Rätta inte vid fri skrivning i engelska och svenska (om eleven inte vill förstås)! Slösa med uppmuntran och förståelse! Ge muntliga prov! Låt eleven ha en egen bok att göra anteckningar i och gärna en bok hemma om det finns möjlighet till detta! Det går att scanna texter från kopiatorn som går att maila till eleven. Därefter kan eleven lyssna på texten med hjälp av talsyntes. ELEVENS RÄTTIGHETER Tabellkort/formelsamlingar vid prov Rätt att göra vissa prov muntligt Längre skrivtid vid prov FÖRSÄKRINGAR OCH STIPENDIER Folksam har en barnförsäkring som täcker för barn med dyslexi Vårdbidrag hos försäkringskassan. ng/vardbidrag De ser till totala vårdbehovet, så om familjen har fler barn med funktionshinder, t.ex. astma, allergi m.m. så bör vårdnadshavaren nämna det också. Fondmedel. Stora fondboken finns att låna på biblioteket, man kan även googla på "stiftelser". ALTERNATIVA VERKTYG Iphone- Appar med DAISY och Voice Over (talsyntes) utan extra kostnad. Dator Inlästa läromedel finns USB sticka. 21

22 Inläst skönlitteratur finns på biblioteket. Bra att lyssna samtidigt som eleven läser för att befästa ordbilderna. DAISY/Mp3-spelare- egen eller finns att låna på skolan. Skolan har licens på talsyntes (Claro Read) och rättstavningsprogram som Stava Rex och SpellRight. Ska finnas på alla datorer. Fickminne/mobiltelefon - läs in och lyssna (t. ex. läxor etc.) *C-pen - scannar av text som läses upp via datorns talsyntes. LITTERATUR Alla arbetslag har läst och diskuterat LÄSK-pärmen Länkar om dyslexi: FMLS: Skriv-Knuten: Skolverket: Myndigheten för skolutveckling: Specialpedagogiska institutet: Talboks- och punktskriftsbiblioteket: FMLS Bokhandel: 22

23 Barn och ungdomar med ADHD/ADD Barn och ungdomar med ADHD/ADD har svårt för: Förändringar Valsituationer Situationer som medför väntan Ostrukturerade lektioner Utmärkande är också ofta att: De har en ojämn prestationsförmåga. De har svårt att organisera arbetet på både lång och kort sikt. De är beroende av motivationsförstärkning. De är mycket lätt uttröttbara. De är stresskänsliga. De har bättre koncentrationsförmåga efter fysisk träning. Råd i samband med arbetet i klassrummet Hjälp eleven med planering och organisation av arbetet! Ge individuella instruktioner! Försök skapa en så lugn miljö som möjligt! Ge mycket vuxenstöd! Särskilt yngre elever behöver en vuxen vid sin sida både i klassrummet och under rasterna. Tänk på att en individuellt anpassad och styrd undervisning underlättar för eleven! Ge tillfälle till täta återkommande repetitioner! Ge så lustfyllda uppgifter som möjligt! - Det ger en motivationsförstärkning. Ge extra hjälp inom områden där eleven har svårigheter! Hjälp eleven att uppleva framsteg! 23

24 Övergripande pedagogisk kartläggning (mall och anvisning ) Målet med den pedagogiska kartläggningen är att öka förståelsen av elevens styrkor och svårigheter i relation till så väl dennes kunskaper, erfarenheter och behov, som till kunskapsmål, innehåll, stoff, arbetsformer och arbetssätt. Både läroplanernas och kursplanernas mål måste finnas med som utgångspunkter. (Skolverket: Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram s.10) utföres av mentor/lärare, arbetslagsledare eller specialpedagog/speciallärare Pedagogisk kartläggning kan ha flera syften, men gemensamt för dem alla är att öka förståelsen för elevens kunskaper, färdigheter, förmågor, erfarenheter, förutsättningar och behov. En pedagogisk kartläggning ska omfatta reflektioner kring faktorer som påverkar elevens lärande på: Organisationsnivå Gruppnivå individnivå Grundläggande frågeställningar: Har eleven haft förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen? Vilka särskilda åtgärder, pedagogiska och andra har gjorts? Vad har eleven gjort i olika ämnen? Exempel på syften: Att få underlag för den nya skolan/klassen att inlemma eleven i skolarbetet. Att få underlag för upprättande av IUP (individuellutvecklingsplan) Att få underlag för upprättande av ev. ÅP (åtgärdsprogram) Att få underlag för pedagogiska åtgärder/ insatser för ev. anpassning av undervisningen. Organisationsnivå Arbetslagets arbete kring eleven: Värderingar och attityder Syn på kön, klass och etnicitet Samverkan och gemensam syn på elever i svårigheter Förutsättningar för elevers lärande Arbetsformer och arbetssätt (ex. grupper, klasser, arbetslag, schema, timplaner, samarbete ) Människosyn, kunskapssyn och syn på lärande 24

25 Gruppnivå Arbetet i klassen Relationer mellan barnet/ungdomen och kamrater barnet/ungdom och vuxna i lärandemiljön vuxna/vuxna i lärandemiljön Trygghet, ordning och reda, lugn och ro Klimat och atmosfär Utveckling och självförtroende Anpassning av arbetssätt utifrån barnets/ungdomens förutsättningar och behov Gruppsammansättning Individnivå Elevens situation Barnets/ungdomens syn på sig själv Elevens skolprestationer Kunskapsnivå i relation till kursplaner Situationer där lärandet fungerar och tvärtom Starka sidor och svaga sidor Ansvar och inflytande 25

26 Information i samband med byte av klass/skola Elevens namn: Födelseår och månad: Skolår: Skola: Skuru skola Datum för kartläggning: Uppgiftslämnare: Profession: Ex. Frågeställning/syfte med kartläggningen: Att underlätta för nya skolan/klassen att inlemma eleven i skolarbetet Viktiga frågor att reflektera över och söka svar på i samband med kartläggningen: Arbetslaget På vilket sätt har arbetslaget anpassat arbetet till elevens förutsättningar och behov? Vilka insatser ser ut att leda till utveckling? Klassen/gruppen Hur är sammansättningen i klassen/gruppen? Hur bemöts eleven av klassen/gruppen (lärare och elever)? Elevens situation Hur ser eleven på sig själv? Hur ser eleven på sin egen skolprestation? 26

27 Elevens: - + Intressen - + Motivation/vilja - + Fantasi/kreativitet - + Socialt samspel (turtagning, förmåga att lyssna, initiativ) - + Relationer/kommunikation med jämnåriga, yngre och vuxna - + Självständighet/beroende - + Självkänsla och självkännedom - + Koncentrationsförmåga (generell) - + Förmåga att ta muntlig och/eller skriftlig instruktion- enskilt - + Förmåga att ta muntlig och/eller skriftlig instruktion i grupp - + Uthållighet, uppmärksamhet över tid och impulskontroll - + Förmåga att börja-sluta-byta fokus - + Förmåga att strukturera/organisera/planera

28 Styrkor Elevens Svagheter Svenska Tala: Läsa: Skriva: Elevens skolprestationer Matematik Annat Engelska Tala: Läsa: Skriva: Övriga ämnen. Specialpedagog: Övrig personal:... Eventuell uppföljning: 28

29 Remiss till logoped Elevens namn Logopedmottagningen Rosenlund Rosenlunds sjukhus Box Stockholm Förälder/vårdnadshavare Personnummer Adress Skuru skola Skuru skolväg 2, Nacka Telefon skola växel Fråga Logopedutredning /Dyslexi Postnummer Telefon bostad mobil: Bakgrund Ort datum Nacka Specialpedagog 29