Elevhälsoplan Skuru Skola 2011/2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elevhälsoplan Skuru Skola 2011/2012"

Transkript

1 Elevhälsoplan Skuru Skola 2011/2012

2 Elevhälsoplan Inledning... 3 Förebyggande och stödjande elevhälsoarbetet... 3 Rutiner för elevärenden:... 4 Ansvarsfördelning... 4 Rektor... 4 Mentor... 4 Arbetslaget... 5 Spec/EHTarbetslaget... 5 Specialpedagog... 6 Elevhälsoteamet... 6 Elevhälsoteamet (EHT)... 6 I EHT ingår följande funktioner:... 6 Vad EHT kan erbjuda... 7 Rutiner för mottagande av ny elev... 8 Rutiner vid byte av skola avflyttning... 9 Rutiner för byte av klass... 9 Rutiner vid Övergångar... 9 Övergång från förskola till förskoleklass... 9 Övergång från förskoleklass till år Övergång från år 3 till år Övergång från år 6 till år Diagnostisering och uppföljning av elevernas kognitiva utveckling Läsa skriva / svenska Tester i matematik och svenska från förskoleklass till år Årsklocka Bilagor Åtgärdsprogram Checklista vid överlämnanden SITUATIONSBESKRIVNING Elever med dyslexi / misstanke om dyslexi Barn och ungdomar med ADHD/ADD Övergripande pedagogisk kartläggning Information i samband med byte av klass/skola Remiss till logoped Logopedmottagningen Rosenlund

3 Inledning Elevhälsan har en central roll i Skuru skolas arbete. Målsättningen för elevhälsan är att vi tillsammans inom skolan, i ord och handling, skapar förutsättningar för att alla elever ska ha möjlighet att utvecklas positivt efter egna förutsättningar och behov. Detta såväl kognitivt som fysiskt, psykiskt och socialt. Det är allas ansvar att vara uppmärksam på att elever mår bra och inte far illa. I elevhälsoarbetet arbetar vi utifrån/utgår vi från en grundsyn, som betonar att varje människa har en inneboende kraft att växa och utvecklas. Elevens utveckling i skolan är beroende av samspelet mellan lärare, vårdnadshavare, andra vuxna och kamrater. Vi strävar mot att möta varje elev utifrån hans/hennes förutsättningar och behov i det dagliga skolarbetet. I elevhälsoarbetet arbetar vi enligt Styrdokument Lgr11. Skolans uppdrag Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. Rektors ansvar -undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver, - resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör Alla som arbetar i skolan ska -uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande Läraren ska -stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, -i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Övergång och samverkan För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Förebyggande och stödjande elevhälsoarbetet Det förebyggande och stödjande elevhälsoarbete organiseras så att: Samtal med föräldrar sker omgående om problem kring en elev uppstår. Samtal om elever i elevhälsosyfte sker i arbetslagen. Vid behov skrivs ett åtgärdsprogram. Samtal med elever i syfte att främja elevens förmåga och vilja till ansvar och inflytande över det egna lärandet och skolmiljön. Lärare, elev och vårdnadshavare samtalar om elevens skolsituation i utvecklingssamtal. Ett kontrakt/utvecklingsplan formuleras med mål och ömsesidiga åtaganden. Kontinuerligt arbete med livskunskap och gruppdynamik, i de yngre åren i den dagliga undervisningen och på högstadiet sker detta på mentorstid. I elevhälsoteamet (EHT) diskuteras elevhälsoärenden, som inte har kunnat lösas i arbetslagen. Dessa ärenden anmäls skriftligen (Situationsbeskrivning, se bilaga till elevhälsoplanen) av lärare eller annan personal. Berörd personal kallas vid behov. Elevhälsokonferens (EVK) sker sista torsdagen varje månad. Rektor är ordförande. Representanter från EHT liksom andra berörda parter deltar. 3

4 Rutiner för elevärenden: Det huvudsakliga elevhälsoarbetet skall skötas inom respektive arbetslag. I början av höstterminen gör arbetslaget för spec och EHT en behovsinventering som grundar sig på föregående läsårs resultat av olika diagnoser och prov. I samarbete med klasslärare bedöms vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Klassläraren ansvarar för att ett åtgärdsprogram upprättas tillsammans med vårdnadshavare. Vid behov deltar annan personal. Samtal om elever i elevhälsosyfte sker alltid i arbetslaget före en anmälan till elevhälsoteamet (EHT). Om elevärendet efter insatta åtgärder från dessa diskussioner ter sig svårlöst gör mentor eller annan berörd personal en anmälan i samråd med undervisande lärare på blanketten situationsbeskrivning till EHT. Denna lämnas i EHTs brevfack på expeditionen. Punkter som alltid ska besvaras är: Fråge-/problemställning av mentor/a-lag Specialpedagog/speciallärare motsv. (namn) Vårdnadshavares och eller elevens tankar och/eller iakttagelser (om de är nödvändiga för frågeställningen) Åtgärder som är vidtagna Elevhälsoärendet diskuteras sedan i EHT. EHT återkopplar sedan till mentor/arbetslag via arbetslagsledaren som får information på ledningsgruppsmötet som hålls på fredagar. Då ska det finnas en tydlig bild över: Problem Åtgärd Ansvarig för åtgärd Tid för uppföljning Ansvarsfördelning Rektor Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser och åtgärdsprogram fattas ytterst av rektor. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer till rektor att en elev kan ha behov av särskilt stöd, skall rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Mentor Mentor har ansvaret för eleven i det dagliga arbetet och för de åtgärder som sätts in när eleven kommer i svårigheter. En stor del av elevhälsoarbetet sker inom klassens ram. Mentor ansvarar för att nödvändig information om eleven meddelas all berörd personal som eleven kommer i kontakt med. Mentor skriver åtgärdsprogram och IUP tillsammans med elev och vårdnadshavare och vid behov specialpedagog. 4

5 Mentor ska informera elev och vårdnadshavare när ett problem uppstår. Mentor skriver situationsbeskrivning till EHT. Mentor tar fram underlag och skriver resursansökningar tillsammans med specialpedagog. Arbetslaget Vid två tillfällen/ termin, diskuterar arbetslaget varje elevs skolsituation. Förslagsvis i början och slutet. Alla i arbetslagen ska planera sin undervisning, så att man tar hänsyn till varje elev. Elevvårdsärende finns med som punkt vid varje arbetslagsmöte. Elever med behov av särskilda stödinsatser tas upp och diskuteras i arbetslagen på arbetslagsmöten. Olika metoder och arbetssätt prövas. (Se checklistor vid ADHD och dyslexi) Omdisponeringar/omgrupperingar görs i arbetslaget. Ansvarig är arbetslagsledaren. Kontakter med vårdnadshavare tas. Åtgärdsprogram upprättas av mentor ev. tillsammans med specialpedagog. Arbetslaget kan konsultera kurator, skolpsykolog och specialpedagog för diskussion och handledning. Arbetslaget genomför nationella prov och diagnoser. Varje elevresultat redovisas i individuella kunskapsprofiler i ämnesgrupperna för resp. ämne. Elevhälsoärenden anmäls via en situationsbeskrivning till EHT när ovanstående åtgärder inte räcker till. Spec/EHTarbetslaget Vid läsårets början samt vid ytterligare tre tillfällen under året inventerar specialpedagogerna behoven av särskilda stödinsatser Specialpedagoger, lärare och elevhälsoteamet arbetar tillsammans vid förändringar och övergångar, för att se vilka elever som kan vara i behov av särskilt stöd. Hjälper vid behov mentor att skriva åtgärdsprogram Elevernas behov styr de specialpedagogiska insatserna som därmed blir föränderliga och levande. Utifrån resultaten av de kontinuerliga diagnoserna i klassen, görs kartläggande analyser för att se vilka ytterligare åtgärder som krävs. Bistår mentor/arbetslag med information och utbildning kring kompensatoriska hjälpmedel, vilket är en viktig del i arbetet med att förbättra studieförutsättningarna för elever med exempelvis dyslexi och dyskalkyli. Elever kan få möjlighet att göra klassens ordinarie prov enskilt eller i liten grupp vid behov. Anpassar den specialpedagogiska insatserna till en form som passar eleverna, som t.ex. enskild undervisning, mindre undervisningsgrupp eller individanpassat material och att specialpedagog är med i klassrummet. Specialpedagog, psykolog, kurator och skolhälsovård kan handleda övriga lärare i deras undervisning för elever som är i behov av särskilt stöd. Kontinuerliga utvärderingar och uppföljningar av de specialpedagogiska insatserna görs. 5

6 Spec-arbetsgruppen har kontakt med specialpedagoger på närliggande skolor 1 2 ggr/år Specialpedagogerna gör, tillsammans med mentor, fortlöpande uppföljningar av elevernas framsteg i främst läsutveckling och matematik. Specialpedagog följer upp elever som får lågt resultat. Specialpedagog Specialpedagogerna är handledande, vägledande, rådgivande och konsultativa. Därtill ska de initiera, planera, leda och utvärdera utvecklingsarbete inom det specialpedagogiska området. Det åligger specialpedagogerna att göra pedagogiska utredningar och tester. Specialpedagogerna arbetar även med att ge stödlektioner främst i svenska, engelska och matematik. Specialpedagogerna skriver remisser och resursansökningar tillsammans med mentor och är behjälplig då mentor skriver situationsbeskrivning till EHT. Specialpedagogerna deltar vid behov i utvecklingssamtal. Elevhälsoteamet Träffas regelbundet varje torsdag kl Kontaktar/kallar ev. representanter från arbetslagen efter anmälningar. Fördelar ansvar och arbetsuppgifter efter anmälningar beroende på vilken kompetens som efterfrågas. Beslutar om extrastöd till elever. Anmäler ärenden till EVK Beslutar om anmälningar till utredningar i samråd med föräldrar. Återkopplar till arbetslaget via arbetslagsledarna Mottagande av nya elever Elevhälsoteamet (EHT) I EHT ingår följande funktioner: Skolsköterska, skolläkare (vissa tider), kurator, psykolog, specialpedagog och studie- och yrkesvägledare Rektor Har huvudansvaret för elevhälsan. Biträdande rektor leder elevhälsomötet. Kurator Har samtalet som redskap. Vänder sig till föräldrar, elever och personal i samtal enskilt eller i grupper. Erbjuder handledning. Medverkar i specialinriktade insatser för enskilda elever, grupper och klasser, efter beslut på EHT. Ansvarsområde är den psykosociala delen. 6

7 Skolpsykolog Gör utredningar avseende elevers kognitiva, känslomässiga, psykosociala och neuropsykosociala förmåga samt rekommenderar insatser och samordnar, genomför och följer upp åtgärderna. Enskilda stöd- eller krissamtal med elever Samtal med föräldrar för att stärka föräldrarollen. Fortbildning till personal i förskolan och skolan om barns behov och svårigheter. Samtal, konsultation och handledning till olika personalkategorier i förskolan och skolan. Skolsköterska Har elev- och föräldrakontakter. Arbetar med förebyggande hälsovård som omfattar hälsokontroller och enklare sjukvårdsinsatser. Medverkar i specialinriktade insatser för enskilda elever, klasser och grupper, efter beslut på EHT. Ansvarsområde är välbefinnande och hälsa samt följa elevernas utveckling. Specialpedagog Är pedagogisk handledare för personal i enskilda elevärenden och för utveckling av arbetssätt. Gör pedagogiska utredningar och kartläggningar, efter beslut på EHT/EVK. Utvärderar och följer upp nationella diagnoser och prov för eventuella insatser. Ansvarar för sammansättning av klasser/grupper till år F och 1 i samarbete med förskollärarna. Ansvarsområde är pedagogisk utveckling. Studie- och yrkesvägledare Information om studie- och yrkesval i åk 8 och 9. Gruppvägledning i åk 9. Individuella samtal med elever och/eller föräldrar, samt föräldramöten i åk 9. Ansvarsområde är att försöka ge eleverna så mycket kunskap att de ska kunna göra väl avvägda gymnasieval. Skolläkare, stödenheten, talpedagog och rörelsepedagog finns att tillgå. BUP och Socialförvaltningen finns att rekommendera och remittera till. Vad EHT kan erbjuda Samtliga i EHT har tystnadsplikt, vilket innebär att vi inte kan informera om vissa saker utan föräldrars och i vissa fall, elevers, medgivande. För att EHT ska kunna erbjuda stöd, enligt följande punkter, måste ärendet vara genomarbetat i arbetslaget och dokumenterat i ett åtgärdsprogram som bifogas till situationsbeskrivningen. Bedömning Bedömning av medicinska, psykosociala, neurologiska och pedagogiska problem/ svårigheter, för eventuella vidare åtgärder, t ex remisser till extern vårdgivare, wisc-test osv. Vid behov: Psykosociala utredningar. 7

8 Enklare tester för att få fram elevens förmåga i läs- och skriv och matematik. Elevobservationer Betygsbevakning Bedömning av elever som tas in under pågående termin Rådgivning Rådgivning för mentorer och föräldrar Hjälp att ringa in neuropsykiatriska beteenden Förslag angående hjälpmedel, miljö och förhållningssätt för elever med särskilda behov. Fördela SPEC-resurser efter hur behovet ser ut. Stödsamtal Handledning av pedagoger- t ex betygssättning av elever med funktionshinder som exempelvis dyslexi. Information om studievägar Kontakter Kontakter med externa vårdinrättningar och myndigheter som t ex SOC, BUP, MiniMaria. gymnasier och IV-programmet. Information Historik rörande elev, t ex diagnoser och sjukdomar (med vårdnadshavares medgivande) Historik från tidigare spec-lärare Förslag till anpassad studiegång EHT åtar sig inte/ har inte befogenhet att Besluta om klassbyte eller byte av skolform. (Rektor beslutar vid EVK) Ta över ärenden från mentor. EHT fungerar som en stödfunktion. Rutiner för mottagande av ny elev Möjligheten att fritt kunna välja skola för sitt barn är en mycket starkt betonad politisk målsättning för den svenska skolan. Vi måste därför se det som vår skyldighet att så långt möjligt försöka tillmötesgå önskemål från vårdnadshavare om att deras barn ska få börja i vår skola, även om eleven inte tillhör Skuru skolas skolupptagningsområde. Rutiner vid mottagande: Vårdnadshavare anmäler inflyttning till skolan via nätet på Nacka 24. Skolkoordinator får elevens personuppgifter, vårdnadshavares namn, gammal och ny adress, telefonnummer samt namnet på avlämnande skola och klasslärare. Uppgifter lämnas till specialpedagog och ansv bitr rektor. Elevhälsoteamet (EHT) informeras om den inflyttande eleven av ansv bitr rektor EHT beslutar om vem som tar kontakt med avlämnande skola för att informera sig om elevens behov och tidigare skolgång. Oftast är det spec ped. Viktigt att det bara är en kontakt. EHT beslutar om skolan har kapacitet att ta emot den nya eleven Placering i klass bestäms av rektor i samråd med specialpedagog och berörd personal och vid behov elevhälsoteamet. Mottagande mentor kontaktar vårdnadshavarna samt avlämnande lärare. 8

9 Skolsköterska kontaktar avlämnande skolas skolhälsovård. Om elev kommer oanmäld/vid ej avtalad tid för inskolning/mottagande skickas eleven hem någon dag för att skolan ska kunna förbereda mottagandet av eleven. Skolkoordinator tillsammans med biträdande rektor ansvarar för att eleven registreras på skolan, förs in i klasslistan och att berörda lärare informeras. Eleven förses med: - en skriftlig presentation av skolan och dess personal samt telefonnummer - aktuella lovdagar och studiedagar - skolans regler Rutiner vid byte av skola avflyttning Utflyttningsanmälan fylls i av vårdnadshavare på Nacka 24. För elever som är skrivna i annan kommun ska vårdnadshavare kontakta skolans expedition. När elev flyttar skickas kunskapsprofiler i nationella prov år 3 och år 6 samt dokumentation av gjorda stödinsatser med vårdnadshavare till mottagande skola. Vårdnadshavare tar i första hand kontakt med mentor. Uppgifter angående elevens hälsa följer med skolhälsovårdens journaler. När mentor slutar på skolan hålls en klasskonferens med elevvårdsteam, ny mentor samt övrig berörd personal. Kunskapsprofiler, resultat av gjorda diagnoser, åtgärdsprogram samt övrig dokumentation överlämnas. Rutiner för byte av klass Elever som vill byta klass hänvisas till den bitr rektor som är utsedd av rektor att vara ansvarig. Bitr rektor gör en kartläggning av ärendet och tar upp det på EHT möte. Beslut om klassbyte tas på EVK. När beslut är taget informeras g:a mentorn som får i uppgift att sköta information till elev, föräldrar samt nya mentorn. Ansvarig bitr rektor för klassbyten meddelar expeditionen som ändrar i klasslistor och dyl. Rutiner vid Övergångar Övergång från förskola till förskoleklass Skolan har Öppet hus en lördag i januari med information för blivande förskoleklasselever och deras vårdnadshavare. Då presenteras skolans pedagogiska grundsyn samt hur 6- årsverksamheten planeras till hösten. Skolval i Nacka 24. Skolan tar kontakt med alla förskolor med barn som har sökt till Skuru förskoleklass. Skolans pedagoger har samtal med varje barns förskollärare och vid behov även med barnets vårdnadshavare I månadsskiftet april/maj skickar skolan ett brev till alla vårdnadshavare. Däri anges datum för barnens besök i skolan och för föräldramöte som hålls runt månadsskiftet maj/juni Barnen besöker skolan vid 2 tillfällen under våren och träffar då andra barn som också sökt till skolan och bekantar sig med lokalerna Föräldramöte som bl.a. ger information om inskolningen i fritidsverksamheten i augusti 9

10 Inskolningsperiod är början av augusti 2 3 veckor framåt. Inskolningen för varje barn beräknas ta en vecka. Skola och vårdnadshavare träffas tidigt för att ha ett lära känna samtal Terminens första föräldramöte äger rum samma dag skolan börjar. Utvecklingssamtal sker i mitten av höstterminen. Skuru förskola, som är en del av Skuru skola, börjar inskolningen redan då barnen är 5 år. De flyttar då upp till lokaler i Röda huset där skolans 6 och 7 åringar går. De har även danslektioner med skolans danspedagog. Övergång från förskoleklass till år 1 Förskolegruppen som har arbetat som en stor grupp i olika konstellationer görs till år 1 om till 2 klasser. Mentorer för de blivande klasserna träffar barnen under två tillfällen på vårterminen. Klassindelningen görs av biträdande rektor i samråd med de pedagoger som har haft hand om gruppen. Vid klassindelning tas störst hänsyn till arbetsro. Självklart ser skolan till att eleverna får kompisar runt sig som gör att de ska trivas. Här läggs stor vikt vid de kunskaper och den kännedom om eleverna som de mentorer besitter som har haft gruppen i förskoleklass. Överlämnandesamtal från förskolementor till mentor i år 1 sker i juni. Övergång från år 3 till år 4 Överlämnandesamtal sker i slutet av år 3 med biträdande rektor, specialpedagog, fritidspedagog, överlämnande och mottagande lärare samt övrig berörd personal. Dokumentation av gjorda stödinsatser, övrig dokumentation och resultat av gjorda diagnoser i år 2 och nationella prov i år 3 överlämnas. Mottagande mentor och ev. fritidspersonal träffar sina blivande elever i slutet av vårterminen. Övergång från år 6 till år 7 Biträdande rektor på Skuru har huvudansvaret för programmet kring arbete med blivande år 7-elever. Januari. Skuru har Öppet hus en lördag i januari. Februari. Det preliminära skolvalet är klart. Mars. Överlämnandemöten med närliggande skolor. Kontakt tas med samtliga skolor som våra blivande elever kommer från. Biträdande rektor och specialpedagogerna sammanställer de blivande år 7-klasserna efter de profilval eleverna har gjort. April maj. Klasslistor skickas ut till alla blivande elever. Maj. Blivande elever i år 7 inbjuds att besöka skolan. Elever från närliggande skolor besöker Skuru en halvdag och träffar på så sätt flera av sina nya klasskamrater och sin nya mentor. 10

11 Enskilda överlämnandemöten angående elever i behov av särskilt stöd. Vårdnadshavare, specialpedagoger från överlämnande och mottagande skola och mentor deltar. I vissa fall deltar även biträdande rektor. AugustiI I samband med skolstarten ansvarar specialpedagogerna för information till resp. mentor och skriver en checklista som följs upp senare under terminen. 11

12 Diagnostisering och uppföljning av elevernas kognitiva utveckling Läsa skriva / svenska År Läsa skriva Tid Förskoleklass Taltest av talpedagog Test av språklig medvetenhet Bokstavstest Ht, Vt Maj År 1 Lästräning med elever som har liten bokstavskännedom och talsvårigheter Intensivläsningsperioder, en till en Vt Läsprov I L Basis April maj Stavningsprov DLS April maj År 2 Kontinuerligt arbete med elever som hamnar på stanine 1-3 på: - Vilken bild är rätt, av Lundberg Ht - Ordkedjetest Feb mars - Stavningsprov DLS April maj År 3 Kontinuerligt arbete med elever som hamnar på stanine 1-3: Ht - Nationella prov Vt - Stavningsprov DLS Vt År 4 Läsförståelse DLS Uppföljning av Nationella prov Ht År 5 Ängelholmstestet Ht År 6 Nationella prov Vt 12

13 År 7 Alla elever gör Ängelholmsprovet i klassen. De elever som får stanine 1 3 gör DLS-testen för läsförståelse och ordkunskap hos speciallärare. Uppföljning av nationella prov Ht Ht År 8 Diagnostiskt material i svenska (Skolverket) Ht År 9 Kommunalt prov i läsning, Kalmarprovet Uppföljning av Kalmarprovet görs av speciallärare med hela arbetslaget. Elever på nivå 1 och 2 får stöd av speciallärare eller ämneslärare. Diagnostiskt material i svenska (Skolverket) Skolverkets Nationella prov Vt Ht Ht Vt 13

14 Tester i matematik och svenska från förskoleklass till år 9 År Matematik Tid Förskoleklass Taluppfattning Vt År 1 År 2 År 3 Begrepp Diagnos Intervjudiagnoser med de elever som är i behov av särskilt stöd Diagnoser Intervjudiagnoser med de elever som är i behov av särskilt stöd Diagnoser Intervjudiagnoser med de elever som är i behov av särskilt stöd Nationella prov Vt Ht Ht Ht Vt År 4 Uppföljning av Nationella prov Ht År 5 År 6 Nationella prov Vt År 7 År 8 Uppföljning av nationella prov Alla elever gör ett diagnostiskt prov i klassen. Elever med lågtresultat testas av speciallärare, före år 7 i Grundläggande moment i matematik. Kommunalt prov i matematik Nackaprovet. Uppföljning görs av LHS, resultaten överlämnas sedan till arbetslaget. Ht Ht Vt År 9 Skolverkets Nationella prov Vt 14

15 Årsklocka Perioder: Aug sept. Introduktion nya elever: presentation och observation av spec. Screening: Nya elever (år 1, år 4, år 7) screenas i sv, ma, (eng) av ämnesläraren, t ex DLS. Spec tillhandahåller handledning och prov. Uppföljningstester: av speclärare tex LOGOS för att verifiera screening. Elever kända från överlämnanden kan följas upp/ges stöd direkt. Metoder:Stöd till tidigare kända elever. Tid för att visa alternativa verktyg /undervisa, informera arbetslag/elever. V47-48 Utvecklingssamtal/stöd vid upprättandet av åtgärdsprogram. Utvärdering av stöd som givits. Diskussion om ev. fortsatt stöd. December - Januari Utvärdering av spec-stöd ev. omprioritering. Januari Öppet hus och skolval Planering av ev sommarskola Februari Arbetet m klassindelning (år1,4,7) startar Inför resursansökan: tid i arbetslagen för att fånga upp elever med behov, begära in åtg. program. informera om att man tex kan komplettera resursansökan med åtgärdsprogram. Sportlov V10 till V12 Utvecklingssamtal/stöd vid upprättandet av åtgärdsprogram. Utvärdering av stöd som givits. Diskussion om ev. fortsatt stöd. Mars till mitten av april Överlämnandesamtal med överlämnande skolor. Klassindelning år 1, 4 och 7. Elever från Skuru testas vid behov inför övergång. Performansanalys av nya sva-elever. Maj Nya elever besöker skolan. Kontakta ämnes/arbetslagen och beställ lämpligt stödmaterial (läromedel och tekniska verktyg). Utvärdering av det stöd vi givit, resultat utifrån den extra resurs vi sökt. Resultat av periodläsning. Sista screening av år 1. Beställa studiehandledning i modersmål inför hösten. Beställa screeeningmaterial /DLS inför hösten. Skriva kompletterande resursansökningar. Möten: Schemafrågor/behovsprioritering. Planering av vilka som ska få stöd utifrån screening. Utvecklingssamtal där Spec kan medverka. Uppföljning av elever som kommer från skolor i närområdet. Planera samarbete Sicklaön, sva/specmöten. Nationella prov under våren stöd av spec. Konf. med närliggande skolor om hur/när överlämnande ska ske. Resursansökan in Utvecklingssamtal där Spec kan medverka. Överlämnandemöten med närliggande skolor år 7. Möte EHT+bitr.rektor +specpedagog: gmg av elever i blivande år1,4,7. Enskilda överlämnandemöten av vissa elever. Enskilda överlämnandemöten av vissa elever. Juni Utvärdering av läsårets specialundervisning. Planering av specialundervisningen nästa läsår. Sammanställning av EHT, antal elever etc 15

16 Bilagor Åtgärdsprogram För en elev i behov av särskilt stöd är åtgärdsprogrammet ett nödvändigt pedagogiskt instrument för planering och samarbete mellan lärare, annan personal t.ex. i elevhälsan, eleven och i förekommande fall vårdnadshavare samt för uppföljning och utvärdering av stödåtgärderna. Arbetet med åtgärdsprogrammet ska utgå från elevens behov, elevens styrkor och svårigheter och en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Elevens och hennes eller hans vårdnadshavares syn på skolsituationen och förslag till tänkbara lösningar ska också vägas in. Programmet ska omfatta elevens hela skolsituation. Om eleven vistas i fritidshem kan programmet även omfatta åtgärder under vistelsen där. Det är således viktigt att lägga fokus på elevens hela studiemiljö och inte på den enskilda elevens svårigheter. Åtgärderna ska vara av både kortsiktig och långsiktig karaktär. De ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav och vara möjliga att följa upp och utvärdera. Det bör också framgå vem som är ansvarig för att stödinsatserna genomförs, följs upp och utvärderas. (Vidare info se Skollagen, 2010:800) Elever som skall ha åtgärdsprogram: Elever i behov av stöd i ordinarie undervisning Elever som får specialundervisning eller undervisning i liten grupp Elever med diagnoser Elever med koncentrationssvårigheter Elever som får undervisning i svenska som andraspråk Elever som har assistent Handlingsplan för åtgärdsprogram För att kunna upptäcka och åtgärda särskilda behov måste det finnas en tydlig arbetsprocess. Den kan beskrivas i fem steg: 1. Att uppmärksamma 2. Att utreda 3. Att dokumentera 4. Att åtgärda 5. Att utvärdera Arbetsprocessen ska kontinuerligt dokumenteras. Att uppmärksamma Svårigheterna kan uppmärksammas av personal, vårdnadshavare eller elev. Att utreda För att skolan ska kunna sätta in effektiva åtgärder måste det utredas hur elevens skolsituation ser ut samt beskriva elevens utveckling ur olika aspekter. EHT ansvarar i samråd med rektor för att en utredning genomförs om det finns signaler om att eleven kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. Utredningen kan ta tid, när så krävs, skall stödåtgärder sättas in under tiden som utredningen pågår. Det är viktigt att vårdnadshavare och elev är delaktiga i utredningen. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd skall mentor se till att det upprättas ett åtgärdsprogram. För mer info se Skollagen 2010:800, kap,

17 Att dokumentera Åtgärdsprogram skall upprättas av mentor tillsammans med elev och vårdnadshavare. Det nedskrivna åtgärdsprogrammet är ett arbetsredskap för elev, vårdnadshavare och personal. Det är också en garanti för att eleven får det stöd som hon/han har rätt till. För att alla skall känna sig delaktiga bör man sträva efter att använda ett enkelt och konkret språk utan värderande ord. Vårdnadshavare, klasslärare och elev undertecknar åtgärdsprogrammet. Mentor har det övergripande praktiska ansvaret för åtgärdsprogrammet. I åtgärdsprogrammet måste följande punkter finnas med: nuläge, mål, åtgärder och utvärdering. Nuläget utformas utifrån den utredning som gjorts. Nuläget skall beskriva elevens starka sidor samt när och hur svårigheter uppstår. Målen skall vara lång- och kortsiktiga. De ska beskrivas konkret och ska kunna utvärderas, samtidigt som de relateras till läroplanens och kursplanernas mål. SMART = specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta Åtgärdernas tyngdpunkt ska ligga på elevens hela lärmiljö och ange hur behoven ska tillgodoses. De skall vara kopplade till de mål som man vill uppnå. Det skall framgå vem som ansvarar för de olika insatserna dvs vad skolan ska erbjuda, vad vårdnadshavare erbjuder och vad eleven själv ska träna på med hjälp av vuxna Utvärdering. I åtgärdsprogrammet skall framgå tid och plats för uppföljning och utvärdering. Att åtgärda Alla berörda delges innehållet i åtgärdsprogrammet och arbetar efter åtgärderna under tid som bestämts. Åtgärdsprogrammet är ett dokument att utgå ifrån i arbetslagets planering av verksamheten. Utvärdering/uppföljning Åtgärdsprogrammet följs upp av elev, vårdnadshavare, mentor. Då tas ställning till hur arbetet ska gå vidare. Hur förvarar vi åtgärdsprogrammen? Åtgärdsprogrammet är en allmän handling. Alla uppgifter i detta dokument som rör enskild elevs personliga förhållanden, kan sekretessbeläggas med stöd av bestämmelserna i sekretesslagen. Åtgärdsprogram skall alltid skrivas när mentor eller annan pedagog känner oro för elev. Oron kan bestå i att eleven riskerar att inte uppnå kunskapsmål men kan också vara av social art. Åtgärdsprogram skall vara ett pedagogiskt arbetsredskap. Den pedagogiska kartläggningen och analysen, som är förutsättningen för att kunna formulera mål, tydliggöra behov och genomföra insatser som rör elevens totala skolsituation samt uppföljning, skall dokumenteras. Åtgärdsprogram skall upprättas av mentor i samarbete med ev specialpedagog samt med vårdnadshavare och elev. 17

18 Checklista vid överlämnanden Elevens namn: Klass: Datum: Kommer från: Ansv pedagog: Tel: Samlad bedömning av kunskapsnivån: PODB medföljer finns på nätet finns ej IUP åtgärdsprogram finns Nationella prov: klarar inte sammanställning bifogas Resursansökan finns Social bakgrund: Övriga upplysningar Ansvar för sin studiegång: ja nej Svårigheter med ny miljö: ja nej Önskar extra möte: ja nej Elever som inte ska gå tillsammans SVA-nivån: kom till Sverige år: modersmål: Sjukfrånvaro/frånvaro: Sjukdom/Allergier: Hjälpmedel: Stödåtgärder: spec. talpedagog extra idrott 18

19 SITUATIONSBESKRIVNING inför EHT-möte Elevärendet skall diskuteras i arbetslaget. En beskrivning av elevens skolsituation ges av alla berörda. Det är också viktigt att beskriva elevens egen uppfattning av sin skolsituation. Vidtagna åtgärder skall också dokumenteras. Situationsbeskrivningen lämnas till Elevhälsoteamet genom att lägga den i ett slutet kuvert i postfacket på exp senast 1 vecka före EHT möte. OBS! Åtgärdsprogram ska alltid bifogas. Elev: Klass: Läsår: Bilagor bifogas: JA NEJ Vårdnadshavare: (namn,tel) EHT: datum/tid EVK: datum/tid Inlämnat av: Fråge-/problemställning av mentor/a-lag: Datum: 19

20 Specialpedagog/speciallärare motsv: (namn) Elev/vårdnadshavare: Vilka åtgärder är vidtagna? (ifylles alltid! Samt bifoga ÅP om det finns) Beslut av EHT:. Åtgärder: Ansv: 20

21 Elever med dyslexi / misstanke om dyslexi MISSTANKAR OM DYSLEXI Läs och skrivproblem i släkten Svårighet att lära in alfabetets bokstäver Problem med att placera årets månader i rätt ordning Svårighet att lära in multiplikationstabellen Försök att undvika läsning Slarvig och alltför snabb läsning Svårighet att hinna med textremsan på TV Omkastning av bokstäver och stavelser Hopblandning av höger och vänster ATT TÄNKA PÅ SOM PEDAGOG Ha fasta strukturer och rutiner i undervisningen! Ha åhörarkopior så att eleven inte behöver lägga all energi på att skriva av tavlan utan kan lyssna! Ge muntliga genomgångar och ordförklaringar! Ge tid att lyssna först och skriva sedan! Träna i mindre grupp! Rätta inte vid fri skrivning i engelska och svenska (om eleven inte vill förstås)! Slösa med uppmuntran och förståelse! Ge muntliga prov! Låt eleven ha en egen bok att göra anteckningar i och gärna en bok hemma om det finns möjlighet till detta! Det går att scanna texter från kopiatorn som går att maila till eleven. Därefter kan eleven lyssna på texten med hjälp av talsyntes. ELEVENS RÄTTIGHETER Tabellkort/formelsamlingar vid prov Rätt att göra vissa prov muntligt Längre skrivtid vid prov FÖRSÄKRINGAR OCH STIPENDIER Folksam har en barnförsäkring som täcker för barn med dyslexi Vårdbidrag hos försäkringskassan. ng/vardbidrag De ser till totala vårdbehovet, så om familjen har fler barn med funktionshinder, t.ex. astma, allergi m.m. så bör vårdnadshavaren nämna det också. Fondmedel. Stora fondboken finns att låna på biblioteket, man kan även googla på "stiftelser". ALTERNATIVA VERKTYG Iphone- Appar med DAISY och Voice Over (talsyntes) utan extra kostnad. Dator Inlästa läromedel finns USB sticka. 21

22 Inläst skönlitteratur finns på biblioteket. Bra att lyssna samtidigt som eleven läser för att befästa ordbilderna. DAISY/Mp3-spelare- egen eller finns att låna på skolan. Skolan har licens på talsyntes (Claro Read) och rättstavningsprogram som Stava Rex och SpellRight. Ska finnas på alla datorer. Fickminne/mobiltelefon - läs in och lyssna (t. ex. läxor etc.) *C-pen - scannar av text som läses upp via datorns talsyntes. LITTERATUR Alla arbetslag har läst och diskuterat LÄSK-pärmen Länkar om dyslexi: FMLS: Skriv-Knuten: Skolverket: Myndigheten för skolutveckling: Specialpedagogiska institutet: Talboks- och punktskriftsbiblioteket: FMLS Bokhandel: 22

23 Barn och ungdomar med ADHD/ADD Barn och ungdomar med ADHD/ADD har svårt för: Förändringar Valsituationer Situationer som medför väntan Ostrukturerade lektioner Utmärkande är också ofta att: De har en ojämn prestationsförmåga. De har svårt att organisera arbetet på både lång och kort sikt. De är beroende av motivationsförstärkning. De är mycket lätt uttröttbara. De är stresskänsliga. De har bättre koncentrationsförmåga efter fysisk träning. Råd i samband med arbetet i klassrummet Hjälp eleven med planering och organisation av arbetet! Ge individuella instruktioner! Försök skapa en så lugn miljö som möjligt! Ge mycket vuxenstöd! Särskilt yngre elever behöver en vuxen vid sin sida både i klassrummet och under rasterna. Tänk på att en individuellt anpassad och styrd undervisning underlättar för eleven! Ge tillfälle till täta återkommande repetitioner! Ge så lustfyllda uppgifter som möjligt! - Det ger en motivationsförstärkning. Ge extra hjälp inom områden där eleven har svårigheter! Hjälp eleven att uppleva framsteg! 23

24 Övergripande pedagogisk kartläggning (mall och anvisning ) Målet med den pedagogiska kartläggningen är att öka förståelsen av elevens styrkor och svårigheter i relation till så väl dennes kunskaper, erfarenheter och behov, som till kunskapsmål, innehåll, stoff, arbetsformer och arbetssätt. Både läroplanernas och kursplanernas mål måste finnas med som utgångspunkter. (Skolverket: Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram s.10) utföres av mentor/lärare, arbetslagsledare eller specialpedagog/speciallärare Pedagogisk kartläggning kan ha flera syften, men gemensamt för dem alla är att öka förståelsen för elevens kunskaper, färdigheter, förmågor, erfarenheter, förutsättningar och behov. En pedagogisk kartläggning ska omfatta reflektioner kring faktorer som påverkar elevens lärande på: Organisationsnivå Gruppnivå individnivå Grundläggande frågeställningar: Har eleven haft förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen? Vilka särskilda åtgärder, pedagogiska och andra har gjorts? Vad har eleven gjort i olika ämnen? Exempel på syften: Att få underlag för den nya skolan/klassen att inlemma eleven i skolarbetet. Att få underlag för upprättande av IUP (individuellutvecklingsplan) Att få underlag för upprättande av ev. ÅP (åtgärdsprogram) Att få underlag för pedagogiska åtgärder/ insatser för ev. anpassning av undervisningen. Organisationsnivå Arbetslagets arbete kring eleven: Värderingar och attityder Syn på kön, klass och etnicitet Samverkan och gemensam syn på elever i svårigheter Förutsättningar för elevers lärande Arbetsformer och arbetssätt (ex. grupper, klasser, arbetslag, schema, timplaner, samarbete ) Människosyn, kunskapssyn och syn på lärande 24

25 Gruppnivå Arbetet i klassen Relationer mellan barnet/ungdomen och kamrater barnet/ungdom och vuxna i lärandemiljön vuxna/vuxna i lärandemiljön Trygghet, ordning och reda, lugn och ro Klimat och atmosfär Utveckling och självförtroende Anpassning av arbetssätt utifrån barnets/ungdomens förutsättningar och behov Gruppsammansättning Individnivå Elevens situation Barnets/ungdomens syn på sig själv Elevens skolprestationer Kunskapsnivå i relation till kursplaner Situationer där lärandet fungerar och tvärtom Starka sidor och svaga sidor Ansvar och inflytande 25

26 Information i samband med byte av klass/skola Elevens namn: Födelseår och månad: Skolår: Skola: Skuru skola Datum för kartläggning: Uppgiftslämnare: Profession: Ex. Frågeställning/syfte med kartläggningen: Att underlätta för nya skolan/klassen att inlemma eleven i skolarbetet Viktiga frågor att reflektera över och söka svar på i samband med kartläggningen: Arbetslaget På vilket sätt har arbetslaget anpassat arbetet till elevens förutsättningar och behov? Vilka insatser ser ut att leda till utveckling? Klassen/gruppen Hur är sammansättningen i klassen/gruppen? Hur bemöts eleven av klassen/gruppen (lärare och elever)? Elevens situation Hur ser eleven på sig själv? Hur ser eleven på sin egen skolprestation? 26

27 Elevens: - + Intressen - + Motivation/vilja - + Fantasi/kreativitet - + Socialt samspel (turtagning, förmåga att lyssna, initiativ) - + Relationer/kommunikation med jämnåriga, yngre och vuxna - + Självständighet/beroende - + Självkänsla och självkännedom - + Koncentrationsförmåga (generell) - + Förmåga att ta muntlig och/eller skriftlig instruktion- enskilt - + Förmåga att ta muntlig och/eller skriftlig instruktion i grupp - + Uthållighet, uppmärksamhet över tid och impulskontroll - + Förmåga att börja-sluta-byta fokus - + Förmåga att strukturera/organisera/planera

28 Styrkor Elevens Svagheter Svenska Tala: Läsa: Skriva: Elevens skolprestationer Matematik Annat Engelska Tala: Läsa: Skriva: Övriga ämnen. Specialpedagog: Övrig personal:... Eventuell uppföljning: 28

29 Remiss till logoped Elevens namn Logopedmottagningen Rosenlund Rosenlunds sjukhus Box Stockholm Förälder/vårdnadshavare Personnummer Adress Skuru skola Skuru skolväg 2, Nacka Telefon skola växel Fråga Logopedutredning /Dyslexi Postnummer Telefon bostad mobil: Bakgrund Ort datum Nacka Specialpedagog 29

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Nya Elementars skola 2015-2016

Nya Elementars skola 2015-2016 Elevhälsoplan: Nya Elementars skola 2015-2016 Inledning Detta är Nya Elementars plan för elevhälsoarbete. Här anges rutiner, ansvar och beslutsgång. Elevhälsoplanen är ett lokalt styrdokument som alla

Läs mer

Elevhälsoplan för Boo Gårds skola läsåret 11/12

Elevhälsoplan för Boo Gårds skola läsåret 11/12 Elevhälsoplan för Boo Gårds skola läsåret 11/12 Innehåll: EHT-teamet... 2 Inledning... 3 Ansvarsfördelning... 4 Förebyggande och stödjande elevhälsoarbete... 5 Rutiner för elevärenden... 5 Särskilt stöd...

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN SALTSJÖ-DUVNÄS SKOLA

ELEVHÄLSOPLAN SALTSJÖ-DUVNÄS SKOLA 2014-09-23 ELEVHÄLSOPLAN SALTSJÖ-DUVNÄS SKOLA 2014 Innehållsförteckning: Elevhälsoplan - presentation Elevhälsoarbete arbetsgång, protokoll för EVK Lathund inför upprättande av åtgärdsprogram Handlingsplan

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Elevhälsoplan 2013/2014

Elevhälsoplan 2013/2014 2014-03-24 1 (11) Herrestorpskolan Tove Svensson Rektor Elevhälsoplan 2013/2014 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Elevhälsan i skollagen... 3 Elevhälsans uppdrag... 3 Trygghetsrådet... 4

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Rönnbyskolans handlingsplan för. Elevhälsan 2014-2015

Rönnbyskolans handlingsplan för. Elevhälsan 2014-2015 Rönnbyskolans handlingsplan för Elevhälsan 2014-2015 Reviderad 2014-06-10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ELEVHÄLSAN 3 MÅLSÄTTNING 3 ELEVHÄLSOTEAMET 3 TRYGGHETSTEAMET 3 METODISKT ARBETE 4 ÄRENDEGÅNG VID ORO KRING

Läs mer

Utdrag ur Elevhälsoplanen 2015-16

Utdrag ur Elevhälsoplanen 2015-16 1 Utdrag ur Elevhälsoplanen 2015-16 2 Innehållsförteckning Sid. 3-4 Sid. 5-6 Sid. 7 Sid. 8 Sid. 9-10 Sid. 11 Elevhälsans uppdrag och organisation på Västbergaskolan Klassöversikter och diagnoser, klassgenomgångar

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Reviderad och upprättad 16/8-2013 Inledning All personal på

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Arbetsplan för Elevhälsan

Arbetsplan för Elevhälsan EKTORPSRINGEN Arbetsplan för Elevhälsan 2013-12-03 Målsättning och arbetsplan Arbetet med eleverna utgår från klassen. Det är av stor vikt att det finns en specialpedagogisk medvetenhet inom arbetslaget,

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

SÄRSKOLAN RUTINER FÖR MOTTAGANDE I SÄRSKOLA 2013-01-12. Bankgiro 621-6907. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas.se.

SÄRSKOLAN RUTINER FÖR MOTTAGANDE I SÄRSKOLA 2013-01-12. Bankgiro 621-6907. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas.se. SÄRSKOLAN RUTINER FÖR MOTTAGANDE I SÄRSKOLA Vad är särskolan? Särskolan är en egen skolform där barn och ungdomar som på grund av en utvecklingsstörning inte kan nå målen i grundskolan tar del av en individuellt

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2014-2015 20140825

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Spånga grundskolas Elevhälsoplan 2015-16

Spånga grundskolas Elevhälsoplan 2015-16 Spånga grundskolas Elevhälsoplan 2015-16 Målsättning Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för eleven. Den ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Skolornas rutiner för uppdraget kring undervisning med ledning, stimulans, stöd och dokumentation

Skolornas rutiner för uppdraget kring undervisning med ledning, stimulans, stöd och dokumentation Höörs kommun 27 sep 2014 Skolornas rutiner för uppdraget kring undervisning med ledning, stimulans, stöd och dokumentation undervisning pedagogisk utredning stöd i form av extra anpassningar inom ramen

Läs mer

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten 1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Pedagogens/pedagogers bedömning

Pedagogens/pedagogers bedömning Utbildningsförvaltningen Pedagogisk utredning Elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem Datum Diarienr Relevanta uppgifter i blanketten fylls i Elevens namn Textfälten utvidgas automatiskt

Läs mer

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden Vallhamra skola år 7-9 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN FÖR VALLHAMRA SKOLA Dokumentet är konkret utformat efter vårt områdes organisation och kompetenser samt beskriver

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Handlingsplan. Åtgärdsprogram

Handlingsplan. Åtgärdsprogram relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Åtgärdsprogram Förskoleklass Fritidshem Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola

Läs mer

Barn i behov av stöd

Barn i behov av stöd Revisionsrapport Barn i behov av stöd Borgholms kommun Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3.

Läs mer

Elevhälsoplan för Fridas Hage 2015/2016

Elevhälsoplan för Fridas Hage 2015/2016 Fridas Hage Elevhälsoplan för Fridas Hage 2015/2016 En skola för alla betyder en skola där alla elever blir sedda och bemötta, där alla elevers erfarenheter får utrymme och där alla elever får en undervisning

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen Foto: Bananastock Arbetsgång för elevers utveckling mot målen Skolförvaltningen februari 2015 Alla barn och ungdomar i Enköpings kommun ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden.

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Visättraskolans elevhälsoplan 2015/16

Visättraskolans elevhälsoplan 2015/16 Visättraskolans elevhälsoplan 2015/16 Det här dokumentet innehåller en beskrivning av hur Visättraskolans elevhälsoteam är uppbyggt samt en beskrivning elevhälsoteamets utvecklingsområden inför läsåret

Läs mer

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5 Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5 Lokal handlingsplan Matematik Att ge stöd till en positiv matematikutveckling samt att kompensera svårigheter. Målet med denna handlingsplan är att förebygga matematiksvårigheter

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun Revisionsrapport Granskning av gymnasieskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Håkan Lindahl December 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Hånger skola F-6 kvalitetsrapport

Hånger skola F-6 kvalitetsrapport Skolområde Väster Hånger skola F-6 kvalitetsrapport Avstämningsperiod 1 Läsåret 2012/13 Varje barn och elev ska med lust och glädje uppleva meningsfullhet och framgång i det dagliga arbetet. Barnens och

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö.

Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Lathund exempel. ÅTGÄRDSPROGRAM Elevens namn: Personnummer: Datum: Klass: Skola: Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Bakgrund: (kan förvaras

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Teknikprogrammet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer