Kallelse till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSENS SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTT KALLELSE SIDA 1 (4) Kallelse till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Tid Onsdag den 9 november 2016, klockan 09:00 Plats A-salen Ärenden Diarienummer 0 Val av justerare 1 Godkännande av föredragningslistan Beslutsärenden KF 2 Bygg Långsjöskolan i anslutning till Segeltorps IP svar på medborgarförslag väckt av Tord Eriksson KS-2016/ Avtal om ändring och tillägg till Exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och ResiReal NSF 3 Stockholm AB rörande fastigheten Brygghuset 1 i Visättra ängar i kommundelen Flemingsberg KS-2016/ Utöka infartsparkering i Huddinge Centrum svar på medborgarförslag väckt av Therese van Kerkvoorde KS-2016/ Placera en luftpump för cyklar, barnvagnar, rullstolar med mera utanför tunnelbanestationen i Masmo svar på medborgarförslag väckt av Tommy Karlsson KS-2016/

2 KOMMUNSTYRELSENS SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTT KALLELSE SIDA 2 (4) 6 Inled omgående ett arbete för att göra Juringeskolan till en grundskola som snarast avlastar Segeltorpsskolan svar på medborgarförslag väckt av Åsa Wallin KS-2015/ Plan för samhällsbyggnad KS-2016/ Beslutsärenden KS 8 Upphandling av förvaltning av fastighetsobjekt och bostadsrätter KS-2016/ Upphandling av entreprenör för genomförande av detaljplan för Tangentvägen KS-2016/ Beslutsärenden Info KS 10 Förbättra gångbana på Tallhedsvägen fram till Västergårdsvägen, skylta med tider för parkering, ändra parkeringsförbud till stoppförbud vid vändplanen samt genomför detsamma för Prästvägen mellan förskolan och skolan svar på medborgarförslag väckt av Thomas Nord m.fl. KS-2016/ Gör ett övergångsställe över Flemingsbergsleden till Ebba Bååts väg svar på medborgarförslag väckt av Tuula Ylén KS-2016/ Stäng av Stenbrottsvägen för genomfartstrafik svar på medborgarförslag väckt av Karin Larsson KS-2016/ Tryck och publicera kartor för cykel- och gångvägar för varje kommundel svar på medborgarförslag väckt av Pekka Nieminen KS-2015/ Informationsärenden KS SBU

3 KOMMUNSTYRELSENS SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTT KALLELSE SIDA 3 (4) 14 Information - Riktlinjer för bedömning av planbesked KS-2016/ Information - Trafiksäkerhetsplan, information inför remiss av förslaget till trafiksäkerhetsplan KS-2016/ Information - Detaljplan för Långsjöskolan, inom fastigheten Kråkvik 2:2 m.fl. avstämning inför samråd KS-2015/ Information - Förändringar i Concents projekt på Hälsovägen 18 Information - Flemingsberg 19 Information - Kungens kurva 20 Information - Huddinge centrum med Storängen 21 Information - större infrastrukturprojekt samt omgivande bebyggelse 22 Information - aktuella näringslivsfrågor 23 Information - lokalfrågor KS-2015/ Övrigt 24 Övriga frågor Huddinge den 26 oktober 2016 Malin Danielsson Ordförande Ester Andréasson

4 KOMMUNSTYRELSENS SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTT KALLELSE SIDA 4 (4) Sekreterare

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) HANDLÄGGARE Björn Rosborg björn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Bygg Långsjöskolan i anslutning till Segeltorps IP svar på medborgarförslag väckt av Tord Eriksson Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 3 oktober 2016, avslås medborgarförslaget. Sammanfattning Ett medborgarförslag har väckts av Tord Eriksson som föreslår att Långsjöskolan byggs intill Segeltorps IP och att även Juringeskolans verksamhet flyttas dit. Långsjöskolan föreslås bli en högstadieskola i kombination med Juringeskolan. Förslagsställaren menar att Juringeskolans nuvarande lokaler kan användas till en låg- och mellanstadieskola och på så sätt lösa den skolsituation som finns i Segeltorp. Medborgarförslaget har skickats på remiss till grundskolenämnden och kultur- och fritidsnämnden. Grundskolenämnden delar inte förslagställarens synpunkter om Långsjöskolans placering. Nämnden anser istället att Kråkvik 2:2 m.fl. i enlighet med det antagna planuppdraget är den plats som är lämpligast för Långsjöskolan utifrån närhetsprincipen och områdets beskaffenhet. Kultur- och fritidsnämnden har inga synpunkter på förslaget om skolans placering. Kommunstyrelsen fattade i april 2016 beslut om ett förnyat planuppdrag för Långsjöskolan med tomten Kråkvik 2:2 m.fl. Hänsyn till framkomlighet och närheten till naturreservatet har inkluderats i det arbetet. Många föräldrar skjutsar sina barn till skolan med bil och olika lösningar har diskuterats för att Långsjöskolan ska bli en säker plats ur trafiksynpunkt. Förslaget att Juringeskolan flyttar från sina nuvarande lokaler och istället placeras vid Segeltorps IP tillsammans med Långsjöskolan är inte förenligt med det fria skolvalet. De elever som går i en befintlig skola kan kommunen inte omplacera. Förslaget innebär också att två skolor behöver nya lokaler istället för en. Mot bakgrund av ovanstående anser kommunstyrelsens förvaltning att medborgarförslaget avslås. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Beskrivning av medborgarförslaget Ett medborgarförslag väcktes av Tord Eriksson den 22 mars 2016 som föreslår att Långsjöskolan byggs intill Segeltorps IP och att även Juringeskolans verksamhet flyttas dit. Långsjöskolan föreslås bli en högstadieskola tillsammans med Juringeskolan och att Juringeskolans nuvarande lokaler används till en låg- och mellanstadieskola för att på så sätt lösa den skolsituation som finns i Segeltorp (bilaga 1). Enligt förslaget skulle detta medföra att den sydvästra delen av Segeltorp får bättre tillgång till en kommunal skola, att mindre barn får närmare till skolan och att vägarna blir mindre trafikerade. Förslagställaren tar upp områdets goda kollektiva kommunikationer, gång och cykelbanor, närheten till naturreservat och ett bra trafiknät som exempel på fördelar för Långsjöskolans elever om skolan byggdes vid Segeltorps IP: Medborgarförslaget har skickats på remiss till grundskolenämnden och kultur- och fritidsnämnden. Remissvar Grundskolenämnden Grundskolenämnden delar inte förslagställarens synpunkter om Långsjöskolans placering. Nämnden anser att Kråkvik 2:2 m.fl. i enlighet med det antagna planuppdraget är den plats som är lämpligast för Långsjöskolan utifrån närhetsprincipen och områdets beskaffenhet (bilaga 2). Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden har inga synpunkter på förslaget om skolverksamhetens placering (bilaga 3). Kultur- och fritidsnämnden beskriver i sitt remissvar fördelarna med närheten mellan skola och idrottsanläggning, i detta fall Segeltorps IP. Det saknas idag fullstora idrottshallar i området och närheten till anläggningen underlättar vid till exempel samordning mellan skola och existerande idrottsresurser. Planuppdrag för Långsjöskolan Den 27 april 2016 beslutade kommunstyrelsen om ett nytt planuppdrag för Långsjöskolan som omfattar Kråkvik 2:2 m.fl. Nu återstår att ta fram en detaljplan för området som ska fastställas i kommunfullmäktige under fjärde kvartalet Fram till dess att beslutet fattas kommer allmänheten ha möjlighet att lämna synpunkter under samrådstiden och granskningen av detaljplanen. Byggstarten är beräknad till När tomten för Långsjöskolan, Kråkvik 2:2 m.fl. togs fram har hänsyn till framkomlighet och närheten till naturreservatet inkluderats. Många föräldrar

7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) skjutsar sina barn till skolan med bil och olika lösningar har diskuterats för att Långsjöskolan ska bli en säker plats ur trafiksynpunkt. En trafikutredning har bland annat gjorts. Kommunen ska arbeta med säkra skolvägar och med en avlämningsplats en bit från skolan som gör att bilarna inte behöver åka ända fram. Naturreservatet ligger precis intill den tänkta platsen för Långsjöskolan vilket kommer kunna nyttjas för lek och aktivitet under skoltid. Förvaltningens synpunkter Långsjöskolan och skolsituationen i Segeltorp har engagerat många, inte minst de boende i området. Att hitta en tomt till Långsjöskolan har varit problematiskt och den i medborgarförslaget förordade platsen, intill Segeltorps IP, har tidigare undersökts. Bedömningen gjordes då att avståndet till elevernas hem skulle bli relativt långt och på lång sikt är området dessutom tänkt för bostäder när Segeltorp expanderar. Förslaget att Juringeskolan flyttar från sina nuvarande lokaler och istället placeras vid Segeltorps IP tillsammans med Långsjöskolan är inte förenligt med det fria skolvalet. De elever som går i en befintlig skola kan kommunen inte omplacera. Förslaget innebär också att två skolor behöver nya lokaler istället för en. Dessutom kan förslagställarens synpunkter om säkra skolvägar och närhet till naturområden ses som tillgodosedda vid Kråkvik 2:2 m.fl. Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommunstyrelsens förvaltning att medborgarförslaget avslås. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Björn Rosborg Utredare Bilagor Bilaga 1: Medborgarförslaget Bilaga 2: Remissvar från grundskolenämnden Bilaga 3: Remissvar från kultur-och fritidsnämnden

8 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Beslutet delges Förslagsställaren Remissinstanserna

9 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige HUDDINGE KOMMUN ANKOM 't Lämnas personligen till: l nformation Huddi er---;--;-;-;;::;:~-;-;::::::-:-:-::::::7"::-: N HUDDINGE KOMMUN För'Siaaet Skriv ditt medborgarförslag har Bygg Långsjöskolan i anslutning till segeltorps IP. Bygg den förslagsvis som en högstadieskola i kombination med den friskoleverksamhet som idag finns i Juringeskolan, därmed kan friskoleverksamheten flyttas från Juringeskolan. Med den lösningen frigörs Juringeskolan och skolan kan användas till det den var tänkt till från början, en skola för barnen i låg- och mellanstadiet i Segeltorp. Därmed får barnen i den här delen av segeltorp också en skola i närhet ti l l där dom bor, vilket de saknar idag. Högstadieskolan kan avl asta segeltorpsskolan och kapaciteten ökar för låg- och mellanstadiebarn. Mindre barn får närhet till skolan vilket är mycket viktigt. Motivering Har kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. Den nordöstra delen av Segeltorp, där segeltorpsskolan är placerad, täc ker väl upp upp behovet här, att bygga ytterligare en skola här löser inte skolprobleme t. Däremot finns det i sydvästra del en ingen tillgänglig skola för segeltorps barn i och med att Juringeskolan är en friskela med få barn från Segeltorp. Genom att göra Juringeskolan t ill en skola för barnen i segeltorp får barnen närhet till skola och föräldrar behöver inte skjutsa med bil. Genom att flytta friskolan till segeltorps IP avlastas ~~garna i bostadsområdet till Juringeskolan, eftersom många av friskolebarnen ~~kjutsas med bil. Det är en stor fördel ur trafiksäkerhetssynpunkt, det blir säkrare vägar för barnen. Förslaget skulle ge bättre tillgång till kommunal skola i den här del av Segeltorp där en stor del av segeltorpsbarnen bor. Området har: Utmärkta befintliga gång och cykelvägar till platsen från hela upptagningsområdet. Utmärkta befintliga kollektiva kommunikationer. Utmärkta vägnät för transporter med bil till och från skolan. Närhet till sportanläggningar och ridstall/ridhus. Ger möjlighet till att proifil era sig oc h erbjuda ett brett utbud av särskilda idrottsinriktningar. Närhet till skogsområde/naturreservat med motionsspår och strövområden. Närhet till många näringsidkare i området ger möjlighet till samverka i utbildningen. Närhet till tänkt byggnation av bostäder i området, ger möjlighet till g od framförhållning i planeringen. Förslag på tomtmark vid segeltorps I P, se bi f ogade karta. Bi fogas 11 st namnlistor med 144 unde rskrifte r. Underskrift Presentation Datum Jag önskar själv presentera mitt förslag för fullmäktige ~ Ja Underskri ~ ': O>. / D Nej ~ :::: ~ POSTAORESS BESOKSAORESS TELEFON OCH TELEFAX c; Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Information Huddinge Huddinge Kommunalvägen ~ J ~ E POST huddinge@huddinge.se

10 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Grundskolenämnden 6 september Paragraf Diarienummer GSN-2016/ Bygg Långsjöskolan i anslutning till Segeltorps IP medborgarförslag Grundskolenämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

11 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2016/ (1) HANDLÄGGARE Lundin, Tina Tina.Lundin@huddinge.se Grundskolenämnden Bygg Långsjöskolan i anslutning till Segeltorps IP - medborgarförslag Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Ett medborgarförslag har inkommit angående att bygga Långsjöskolan i anslutning till Segeltorps IP. Beskrivning av ärendet Ett medborgarförslag har inkommit angående att bygga Långsjöskolan i anslutning till Segeltorps IP. Enligt förslaget bör en högstadieskola i kombination med en friskoleverksamhet uppföras så att Juringeskolans verksamhet kan flyttas dit varpå deras nuvarande lokaler omvandlas till en kommunal skola för åldrarna 6-12 år. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att placeringen av Långsjöskolan på Kråkvik 2:2 är bra såväl med hänsyn till närhetsprincipen som områdets beskaffenhet. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor Medborgarförslag Mia Bergström Lokalplaneringschef Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

12 KUL TUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 12 (17) HUDDINGE KOMMUN Sammantradesdatum Paragraf Kultur- och fritidsmmnden 6 september Diarienummer KFN-2016/ Remissvar: Bygg Långsjöskolan i anslutning till segeltorps lp - medborgarförslag Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 12 juli 2016 och skickar det som sitt eget. Sammanfattning I ett medborgarförslag föreslås att Långsjöskolan byggs i anslutning till segeltorps IP. Förslagsställaren menar att det i sydvästra delen av segeltorp inte finns någon skola som tillgodoser behoven för barn i den delen av området. Förvaltningen menar att närheten till Segeltorps IP gör det möjligt att försöka skapa en samordning mellan skolans verksamhet och existerande idrottsresurser. Beslutet delges Kommunstyrelsen Signaturer: Ordförande Utdragsbestyrkande: datum och signatur

13 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2016/ (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Bygg Långsjöskolan i anslutning till Segeltorps IP remissvar, medborgarförslag Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 12 juli 2016 och skickar det som sitt eget. Sammanfattning I ett medborgarförslag föreslås att Långsjöskolan byggs i anslutning till Segeltorps IP. Förslagsställaren menar att det i sydvästra delen av Segeltorp inte finns någon skola som tillgodoser behoven för barn i den delen av området. Förvaltningen menar att närheten till Segeltorps IP gör det möjligt att försöka skapa en samordning mellan skolans verksamhet och existerande idrottsresurser. Beskrivning av ärendet I ett medborgarförslag föreslås att Långsjöskolan byggs i anslutning till Segeltorps IP. Förslagsställaren menar att det i sydvästra delen av Segeltorp inte finns någon skola som tillgodoser behoven för barn i den delen av området. Om Långsjöskolan byggs som en högstadieskola och friskolan som idag finns i Juringeskolan flyttas dit kan barnen i Segeltorp få tillgång till Juringeskolan som en kommunal låg- och mellanstadieskola. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har inga synpunkter på förslaget om placering av skolverksamhet. För kultur- och fritidsförvaltningens del är det centrala i förslaget att förlägga en skola i anslutning till Segeltorps IP med dess ytor för idrott och fysisk aktivitet. Att fler barn aktiverar sig är viktigt, inte bara inom ramen för skolarbetet utan också på fritiden, såväl organiserat i föreningslivet som i spontan form. Närheten till Segeltorps IP gör det möjligt att skapa en samordning mellan skolans verksamhet och existerande idrottsresurser. I POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden Huddinge BESÖKSADRESS Patron Pehrs väg 6 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

14 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2016/ (2) lokalförsörjningsplanen för beskriver förvaltningen behoven i kommunens områden. I Segeltorp finns idag ingen fullstor idrottshall vilket är en stor brist. Mindre gymnastiksalar finns i Juringe gårdsskola och Segeltorpsskolan som hyrs ut till föreningslivet, men dessa räcker inte till för efterfrågan. Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Kommunstyrelsen Mats Wesslén Utredare

15 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) HANDLÄGGARE Lundgren, Thomas Thomas.Lundgren@huddinge.se Kommunstyrelsen Avtal om ändring och tillägg till Exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och ResiReal NSF 3 Stockholm AB rörande fastigheten Brygghuset 1 i Visättra ängar i kommundelen Flemingsberg. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Tilläggsavtal mellan Huddinge kommun och ResiReal NSF 3 Stockholm AB rörande fastigheten Brygghuset 1 i Visättra ängar i kommundelen Flemingsberg godkänns. Sammanfattning Ett avtal om ändring och tillägg till exploateringsavtal med ResiReal NSF 3 Stockholm AB, nedan kallad exploatören, har tagits fram rörande fastigheten Brygghuset 1 i Visättra ängar. Exploateringsavtalet undertecknades den 11 december 2014, nedan benämnt exploateringsavtalet. Exploatörens första tilltänkta produktionssätt visade sig bli för dyrt att genomföra och de fick inte ekonomi i projektet. Exploatören har därefter genomfört flertalet omarbetningar gällande val av produktionssystem, volymer och gestaltning på fastigheten för att kunna kalkylera hem byggnationen med hyresrätter, samtliga lösningar visade sig dock bli för dyra att genomföra. I april 2016 ställde därför exploatören frågan till Mark- och exploateringssektionen om att förändra upplåtelseformen i projektet från hyresrätter till bostadsrätter för att projektet skulle bli hållbart ekonomiskt. Exploatören informerade på SBU den 14 september om anledningen till deras önskemål om ändrad upplåtelseform. Med utgångspunkt från befintliga fördelningen mellan bostadsrätter och hyresrätter i Visättra ängar och Visättra samt med bakgrund av att Översiktsplanen förespråkar blandad bebyggelse anser förvaltningen att det är rimligt att medge ändrade upplåtelseformer för att jämna ut fördelningen. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

16 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Med anledning av förfrågan om ändrad upplåtelseform har ett förslag till tilläggsavtal upprättats som reglerar friköpspris ( :-) av fastigheten Brygghuset 1 för bostadsrättsändamål samt dödning av tidigare tomträttsavtal. I övrigt innehåller tilläggsavtalet inga förändrade villkor från tidigare tecknat exploateringsavtal. Bakgrund Till grund för detta avtal och tidigare exploateringsavtalet ligger en detaljplan för del av Visättra ängar, 0126K Exploatören är en av tre exploatörer inom detaljplaneområdet. Detaljplaneområdet ungefärligt markerat med röd begränsningslinje Efter genomförd markanvisningstävling undertecknades den 11 december 2014 ett exploateringsavtal samt ett tomträttsavtal mellan kommunen och dåvarande exploatören Vestigia Projektutveckling AB avseende exploatering på fastigheten Brygghuset 1 i Huddinge kommun. Exploateringsavtalet reglerar utbyggnaden på Brygghuset 1 som bland annat avser att uppföra ca 170 ungdomsbostäder med hyresrätt enligt 3 i Exploateringsavtalet. Den 3 juli 2015 överlät Vestigia Projektutveckling AB exploateringsavtalet samt tomträttsavtalet till Vestigia UngdomsBo Brygghuset 1 AB org , senare namnändrat till ResiReal NSF 3 Stockholm AB. Detta bolag

17 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) är/var ett koncerninternt bolag som ägdes tillsammans av Vestigia och NREP. Under hösten 2015 blev det klart att konstellationen inte skulle nå byggstart i projektet. Tilltänkt produktionsätt visades sig bli för dyrt att genomföra med hyresrätter. Senare under hösten 2015 köpte NREP ut Vestigia ur bolaget. I januari 2016 ingick NREP ett samarbetsavtal och aktieägaravtal med SHH Bostad AB om utvecklingen av bostäderna. Efter flertalet genomförda omarbetningar gällande val av produktionssystem, volymer och gestaltning på fastigheten framkom att lösningarna blev för dyra för att kunna producera attraktiva hyresrätter. I april 2016 ställde exploatören frågan till Mark- och exploateringssektionen om att förändra upplåtelseformen i projektet från hyresrätter till bostadsrätter med anledning av ovan nämnda orsaker. För att lyfta frågan fick exploatören möjligheten att presentera projektet för samhällsbyggnadsutskottet den 14 september Beskrivning av ärendet Avtal om ändring och tillägg till exploateringsavtalet Avtalet om ändring och tillägg till exploateringsavtalet avser 3 och 6 i exploateringsavtalet. Avtalet innebär i övrigt inga ändrade förutsättningar jämfört med tidigare exploateringsavtal Syftet med avtalet är att ändra upplåtelseform samt reglera friköpspris. Detta avtal innebär att fastigheten Brygghuset 1 överlåts till exploatören. För överlåtelsen ska exploatören erlägga kr. Ersättningen är baserad på en byggrätt för bostadsrätter i närområdet, samt liknande områden, om 9418 kvm BTA. Om bygglovet för markområdet avviker från ovan nämnda kvm BTA ska köpeskillingen justeras med kr per tillkommande kvm BTA. Köpeskillingen för markområdet ska erläggas senast åtta veckor efter lagakraftvunnet beslut i kommunfullmäktige. Exploatören har underhand godkänt avtalsförslaget och ett underskrivet avtal avses föreligga vid kommunstyrelsens sammanträde.

18 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Ekonomi Ändringen från hyresrätter till bostadsrätter innebär att kommunen säljer marken till exploatören och kommunen får därmed direkta intäkter om ca kr. Köpeskillingen innefattar gatukostnader. Tidigare tecknat tomträttsavtal innebar en årlig avgäld om kr/år. Med utgångspunkt från befintliga fördelningen mellan bostadsrätter och hyresrätter i Visättra ängar och Visättra samt med bakgrund av att Översiktsplanen förespråkar blandad bebyggelse anser förvaltningen att det är rimligt att medge ändrade upplåtelseformer för att jämna ut fördelningen. Mark- och exploateringsavdelningen föreslår att föreliggande förslag till avtal om ändring och tillägg till exploateringsavtal med ResiReal NSF 3 Stockholm AB godkänns. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Lundgren, Thomas Exploateringsingenjör Bilagor Avtal om ändring och tillägg till exploateringsavtal

19 1(5) Avtal om ändring och tillägg till Exploateringsavtal (Brygghuset 1, område 2) Följande avtal om ändring och tillägg till exploateringsavtal för Brygghuset 1 i Huddinge kommun har ingåtts mellan kommunen och exploatören: Kommunen Huddinge kommun Huddinge Org nr Exploatören ResiReal NSF 3 Stockholm AB Kammakargatan 7, 4tr Stockholm Org nr Bakgrund Till grund för detta avtal och tidigare exploateringsavtalet ligger en detaljplan för Visättra ängar, 0126K Exploatören är en av tre exploatörer inom detaljplaneområdet. Efter genomförd markanvisningstävling undertecknades den 11 december 2014 ett exploateringsavtal samt ett tomträttsavtal mellan kommunen och dåvarande exploatören Vestigia Projektutveckling AB avseende exploatering på fastigheten Brygghuset 1 i Huddinge kommun. Exploateringsavtalet reglerar utbyggnaden på Brygghuset 1 som bland annat avser att uppföra ca 170 ungdomsbostäder med hyresrätt enligt 3 i Exploateringsavtalet. Den 3 juli 2015 överlät Vestigia Projektutveckling AB exploateringsavtalet samt tomträttsavtalet till Vestigia UngdomsBo Brygghuset 1 AB org , namnändrat till ResiReal NSF 3 Stockholm AB. Detta bolag är/var ett koncerninternt bolag som ägdes tillsammans av Vestigia och NREP. Exploatörens första tilltänkta produktionssätt visade sig bli för dyrt att genomföra och de fick inte ekonomi i projektet vilket innebar att NREP hösten 2016 köpte ut Vestigia från bolaget. I januari 2016 ingick NREP ett samarbetsavtal och aktieägaravtal med SHH Bostad AB om utvecklingen av bostäderna. Efter flertalet genomförda omarbetningar gällande val av produktionssystem, volymer och gestaltning på fastigheten framkom att lösningarna blev för dyra för att kunna producera attraktiva hyresrätter. Med anledning av detta har Exploatören kommit in med en begäran om att ändra upplåtelseform till bostadsrätter.

20 2(5) 2 Syfte Syftet med detta tilläggsavtal är att ändra upplåtelseform från hyresrätt till bostadsrätt samt reglera friköp av fastigheten Brygghuset 1. Tidigare tecknat Exploateringsavtal ska gälla i sin helhet bortsätt från de ändringar som anges nedan. 3 Giltighet Detta avtal blir för parterna bindande endast under förutsättning att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast Skulle ovanstående förutsättning inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. 4 Projektets utformning Med ändring av 3 i Exploateringsavtalet rörande Brygghuset 1, Område 2, ska Exploatören nu uppföra 152 ungdomsbostäder i 4 st punkthus om 6 våningar med suterränglösning, se ny illustration i bilaga 1 till detta avtal. Bostäderna ska upplåtas med bostadsrätt istället för hyresrätt och fastigheten Brygghuset 1 säljs till Exploatören. Exploatören planerar byggstart under första kvartalet I övrigt ska 3 i Exploateringsavtalet fortsatt gälla. 5 Markförsäljning & Köpeskilling Med ändring av 6 (Tomträttsupplåtelse) i Exploateringsavtalet rörande Brygghuset 1, område 2 ska följande gälla: Kommunen överlåter genom detta avtal till Exploatören fastigheten Brygghuset 1 som markerats på kartbilaga, bilaga 2, till detta avtal. Fastigheten är markerad med röd heldragen linje. Arealen är m 2. Som ersättning för markområdet skall Exploatören erlägga TRETTIOMILJONERHUNDRATRETTIOSJUTUSENSEXHUNDRA ( :-) KRONOR till Huddinge kommun Ersättningen är baserad på kr per m 2 BTA samt att Exploatören planerar bebyggelse om m 2 BTA på fastigheten. Om exploatören ansöker om bygglov för en bruttoarea som överstiger det antal m 2 BTA som enligt ovan utgör underlag för bestämmande om ersättning ska köpeskillingen på tillträdesdagen justeras till ett belopp som motsvarar den totala faktiska ytan BTA multiplicerat med kr per m 2 BTA. Ersättning för markområdet skall erläggas på tillträdesdagen enligt 7 nedan.

21 3(5) 6 Dödning av tomträtt När detta tilläggsavtal är giltigt enligt 3 är Exploatören skyldig att ansöka samt bekosta dödning av tomträtten med kommunens dnr KS-2013/ som belastar fastigheten Brygghuset 1. Dödning av inskrivet tomträttsavtal söks separat hos Lantmäteriet. 7 Tillträde Tillträde till fastigheten sker senast åtta veckor efter lagakraftvunnet beslut enligt 3 ovan. 8 Överlåtelse Detta avtal får inte överlåtas på annan utan kommunens skriftliga godkännande. 9 Tvist Tvist rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal skall avgöras av svensk allmän domstol. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Huddinge den: För Huddinge kommun För ResiReal NSF 3 Stockholm AB. Charlotta Thureson Mark- och exploateringschef.. Thomas Lundgren Exploateringsingenjör. Dnr KS 2016/

22 Bilaga1: 4(5)

23 Bilaga 2 (Fastigheten Brygghuset 1): 5(5)

24 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) HANDLÄGGARE Landgren, Tora Tora.Landgren@huddinge.se Kommunstyrelsen Utöka infartsparkering i Huddinge Centrum svar på medborgarförslag väckt av Therese van Kerkvoorde Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 17 oktober 2016, avslås medborgarförslaget Utöka infartsparkering i Huddinge Centrum väckt av Therese van Kerkvoorde. Sammanfattning Ett medborgarförslag har inkommit från Therese van Kerkvoorde att utöka infartsparkeringen i Huddinge Centrum genom att flytta återvinningen som ligger intill järnvägsspåret vid Huddinge station samt att grillkioskens parkering görs mindre. Även infartsparkeringen vid Huddinge stationsväg föreslås göras större. Kommunfullmäktige antog i mars 2016 ett parkeringsprogram för Huddinge kommun. I parkeringsprogrammet finns kommunens inriktningsmål när det gäller parkering. Ett av inriktningsmålen är att ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i goda kollektivtrafiklägen för att marken ska kunna användas effektivare. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att medborgarförslaget avslås. Beskrivning av ärendet Ett medborgarförslag har inkommit från Therese van Kerkvoorde att utöka infartsparkeringen i Huddinge Centrum genom att flytta återvinningen som ligger intill järnvägsspåret vid Huddinge station samt att grillkioskens parkering görs mindre. Även infartsparkeringen vid Huddinge stationsväg föreslås göras större. Se kartor nedan. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

25 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Parkeringsplats Grillkiosk Återvinningstation en u g lvä a n mm o K Karta 1. Återvinningstation och parkeringsplats grillkiosk. Infartsparkering vid Huddinge stationsväg Karta 2. Parkeringsplatser vid tegelhuset.

26 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Förslagställaren motiverar detta med att de befintliga infartsparkeringarna är fulla efter klockan 7:10 och att det är rimligt att få en parkeringsplats fram till klockan 8:00. Konsekvensrena för förslagställaren är att det blir ett jobbigt stressmoment i vardagen att hitta en parkeringsplats och familjen behöver kliva upp allt tidigare på morgonen för att få en möjlighet till parkering. Då vardagslivet kräver att barn skjutsas till olika ställen är inte bussen ett alternativ. Förvaltningens synpunkter Kommunfullmäktige antog i mars 2016 ett parkeringsprogram för Huddinge kommun (bilaga 2). I parkeringsprogrammet finns kommunens inriktningsmål när det gäller parkering. Ett av inriktningsmålen är att ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i goda kollektivtrafiklägen för att marken ska kunna användas effektivare. För att kunna förtäta i Huddinge i lägen med attraktiv kollektivtrafik behöver marken användas mer effektivt. Markparkering kräver stora ytor och behöver minska i omfattning så att marken kan nyttjas till andra ändamål. För att åstadkomma detta kan markparkering behöva ersättas med mer yteffektiva parkeringslösningar, så som parkeringshus eller parkeringsgarage. Infartsparkering för bil är ett bra komplement för de som bor i kommunens mer glesa områden utan någon attraktiv busstrafik till stationer och större hållplatser. Eftersom majoriteten av infartsparkeringarna i Huddinge finns i närhet av ett centrumområde eller en handelsetablering finns det risk för att den används som annan typ av parkering än infartsparkering. Centrumnära infartsparkeringar hamnar ofta i målkonflikt med kommunens ambition att förtäta i stationsnära lägen. Ytterligare en risk som finns med infartsparkeringar är att de lockar till sig parkerade bilar från andra parkeringar med högre avgifter, exempelvis parkering för boende på kvartersmark. En av riktlinjerna som anges i parkeringsprogrammet är även att bilparkering på kommunal gatumark i kollektivtrafiknära lägen ska prioriteras för besökare, angöring/leveranser och funktionsnedsatta. För att säkerställa att rätt grupp prioriteras kan kommunen bland annat använda sig av tidsreglering eller parkeringsavgifter. Att utöka infartsparkeringen i Huddinge centrum genom att ta bort återvinningstationen, minska grillkioskens bilparkering samt att utöka parkeringen vid det stora tegelhuset skulle strida mot parkeringsprogrammets

27 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) långsiktiga inriktningsmål för parkering i kommunen då ytkrävande markparkering skulle öka. En utökad markparkering skulle förmodligen inte lösa parkeringsproblematiken på sikt i Huddinge centrum. Kommunen strävar istället för att öka tillgängligheten på befintliga infartsparkeringar genom att tid- och avgiftsreglera för att rätt målgrupp ska prioriteras. Parkeringsfrågor för området som helhet kommer också att vara en del i det fortsatta arbetet med att utveckla Huddinge centrum och området däromkring. Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommunstyrelsens förvaltning att medborgarförslaget avslås. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Tora Landgren Projektledare/Trafikplanerare Bilagor Bilaga 1. Utöka infartsparkering i Huddinge Centrum medborgarförslag väckt av Therese van Kerkvoorde Bilaga 2. Parkeringsprogram för Huddinge kommun Beslutet delges Therese van Kerkvoorde

28 ~ KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige HUDOINGE KOMMUN Lämnas personligen till: Information Huddinge Förnamn Therese Förslaaet Skrtv ditt medborgarförslag hlr Utöka infartsparkering i Huddinge Centrum c Motivering Hlr kan du lim na en mer utfölllg beskrivning av ditt medborgarförsiag. Mollvera giima vartar och hur du anser att förslaget ska genomföras. Att kunna infartsparkera i Huddinge blir allt krångligare. Infartsparkeringen är numera full efter kl 7:10. Då vi bor i Adran och barnen ska till olika s tällen på morgonen är bussen tyvärr inte ett alternativ. Barnen och jag blir tvungna att gå upp allt tidigare på morgonen och barnen blir tvungna att sitta och vänta på skolan för att vi måste anpassa oss till bilens möjlighet att få en parkering; ett jobbigt stressmoment. Mitt f örslag är att flytta återvinningen vid spåret och istället göra fler parkeringsplatser och att man gör grillkioskens parkering mindre. Man skulle också kunna göra parkeringen på andra sidan spåret (vid det gula höga tegelhuset) större. Visst är det rimligt att kunna få en parkeringsplats fram till kl 87 c Underskrift Datum s~ ~.,.z... ~ POSTADRESS BESOKSADRESS TELEFON OCH TELEFAX Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Information Huddinge Huddinge Kommunalvägen E-POST huddlnge@huddlnge.se

29 för Huddinge kommun KS-2014/ Antagen av kommunfullmäktige den 14 mars 2016

30 Huddinge kommun PARKERINGSPROGRAM FÖR HUDDINGE KOMMUN Diarienummer: KS2014/ Utgåva: Mars, 2016 Parkeringsprogram för Huddinge kommun Beställare: Kommunstyrelsen Styrgrupp: Annika Feychting, chef gatu- och trafiksektionen Charlotta Thureson Giberg, chef för mark- och exploateringssektionen Christina Gortcheva, chef för plansektionen Gunilla Sundström, programansvarig samhällsbyggnadsavd. (fr.o.m ) Gunilla Vastesson, chef för staben samhällsbyggnadsavd. (fr.o.m ) Heléne Hill, samhällsbyggnadsdirektör (fr.o.m ) Linda Hillner, utvecklingsledare samhällsbyggnadsavd. (fr.o.m ) Pia Forsberg, näringslivschef (fr.o.m ) Sara Andersson, programansvarig samhällbyggnadsavd. (fr.o.m ) Signe Wernberg, programansvarig samhällsbyggnadsavd. (fr.o.m ) Arbetsgrupp: Alexandra Mattsson, gatu- och trafiksektionen Annika Löfmark, gatu- och trafiksektionen Gustav Hector, mark- och exploateringssektionen Isabelle Stöckel, projektledare Jessica Elmgren, gatu- och trafiksektionen Joel Edding, översiktsplanerare Johanna Pettersson, staben Kurt Lundvall, plansektionen Lena Fyrvald, staben Lisa Kroon, gatu- och trafiksektionen Lotta Berggren, gatu- och trafiksektionen Lukas Eliasson, gatu- och parkdriften Nazette Strandberg, gatu- och parkdriften Nicklas Lord, gatu- och trafiksektionen Maria Springman Kjell, plansektionen Tora Landgren, projektledare (fr.o.m ) Rebecca Bergendahl, gatu- och trafiksektionen Signe Wernberg, mark- och exploateringsektionen Konsultstöd har erhållits från Trivector Traffic och Trafikutredningsbyrån AB. Formgivning: berg.se Omslagsillustration: Rebecca Elfast Bilder från Huddinge kommuns bildbank samt Mostphotos.

31 Sammanfattning Huddinge kommuns befolkning ökar och Översiktsplan 2030 slår fast att kommunen ska växa i takt med länet. De nya bostäderna ska framförallt skapas genom förtätning i kollektivtrafiknära lägen med spårburen kollektivtrafik. För att kunna ta hand om befolkningstillväxt ställs krav på ett tillgängligt och robust transportsystem. För att kunna planera och utforma framtidens transportsystem tog Huddinge kommun år 2013 fram en trafikstrategi. Trafikstrategin beskriver den riktning som kommunen vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. Följande strategiska huvudinriktning formulerades i trafikstrategin: Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras. Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering. Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad. För att strategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav parkeringsprogrammet är en av dem. Parkeringsprogrammet kommer följas av en handlingsplan för parkering. Syftet med parkeringsprogrammet är att ta fram verkningsfulla och användbara redskap för att kunna fatta väl avvägda beslut som leder mot översiktsplanens inriktning samt trafikstrategins mål och vision. En viktig utgångspunkt för parkeringsprogrammet är att ta till vara på bra kollektivtrafiklägen och därmed göra skillnad på hur parkering bör planeras, utformas och regleras. Följande inriktningsmål har tagits fram för parkeringsprogrammet: Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i goda kollektivtrafiklägen för att marken ska kunna användas effektivare. Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att andelen resor med gång-, cykel och kollektivtrafik ska öka. Bilparkering för bostäder och verksamheter i lägen med god kollektivtrafik ska bära sina egna kostnader. Det ska vara enkelt för besökare att hitta cykel- och bilparkering vid viktiga målpunkter. Parkeringsprogrammet beskriver vilka åtgärdsförslag och riktlinjer som behövs för en fungerande parkeringssituation i Huddinge kommun. Programmet ska bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. Parkeringsprogrammet är ett viktigt verktyg för att kommunens politiker och tjänstemän ska kunna fatta väl avvägda beslut som bidrar till utvecklingen i enlighet med de mål som anges i kommunens övergripande styrdokument. 3

32 Innehåll 1. Bakgrund Dokumenthierarki Utgångspunkter Syfte Målsättningar Övergripande mål Mål för parkering Huddinges zoner Zon A mycket stationsnära lägen Zon B stationsnära lägen Zon C övriga kommunen Riktlinjer för parkering Prioritering mellan användargrupper Acceptabla gångavstånd till parkering Tidsreglering för att prioritera olika grupper Parkeringsavgifter Utformning av cykelparkering vid nybyggnation Utformning av bilparkering vid nybyggnation Infartsparkering/pendlarparkering Parkering för funktionsnedsatta Motorcykel- och mopedparkering Bilpoolsplatser och laddplatser för elfordon Parkeringstal Flexibla parkeringstal Förslag till parkeringsplan Bilaga 1 Parkeringstal Bilaga 2 Bakgrund till parkeringstalen Bilaga 3 Kartunderlag

33 1. Bakgrund 1.1 DOKUMENTHIERARKI Huddinge kommuns parkeringsprogram är en följd av Huddinges trafikstrategi Trafikstrategi för Huddinge kommun med gång-, cykel- och kollektivtrafik i fokus som antogs av kommunfullmäktige i maj Trafikstrategin förhåller sig i sin tur till ett antal utvecklingsplaner samt nationella och lokala mål. Trafikstrategin, med eventuellt efterföljande program, ska preciseras i en trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio åtgärdsplaner, varav parkeringsplanen är en av dem. Innan parkeringsplanen tas fram behöver inriktningen för denna tydliggöras i ett parkeringsprogram. Planerna ska bidra till att de övergripande målen i trafikstrategin uppfylls. I nedanstående bild kan man se hur de olika dokumenten förhåller sig till varandra. Kommunens övergripande mål och vision Översiktsplanen Miljömål Mål för klimat och miljö som bygger på nationella åtaganden. Hållbar utveckling Ett hållbart Huddinge Mål 2030 Trafikstrategi (Andra tematiska strategier och planer) Cykelplan Gångplan Kollektivtrafik Trafikplan Parkeringsplan Vägtrafikplan Trafik- och miljöplan Godstrafikplan Trafiksäkerhetsplan Mobility management Figur 1: Schematisk bild över trafikstrategins dokumenthierarki 5

34 1. Bakgrund Trafikstrategins huvudinriktning är: Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras. Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering. Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad. 1.2 UTGÅNGSPUNKTER En växande region Stockholm är en region som växer. Befolkningsprognosen från Tillväxt, miljö och regionplanering pekar på att länets befolkning kan öka från drygt 2 miljoner till närmare 3,2 miljoner år Ökningen beräknas bli som störst fram till år 2020, då Stockholms län väntas öka med personer 1 årligen vilket motsvarar två fullsatta SL-bussar varje dag 2. I Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 slås fast att kommunen ska växa i takt med länet, vilket kan innebära att befolkningen ökar från drygt invånare till någonstans mellan till invånare år Detta ska primärt ske genom förtätning i kollektivtrafik nära lägen med spårburen kollektivtrafik eller vid kollektiv trafikstråk som ingår i stamnätet. Fram till år 2024 kommer den största relativa befolkningsökningen ske i åldersgrupperna år samt 65 år och äldre. 3 1 TMR Rapport 1: Stockholms Handelskammare, SWOT Stockholm Huddinge kommun, 2015, Befolkningsprognos

35 1. Bakgrund Varför behövs ett parkeringsprogram? Parkeringsfrågorna utgör en viktig del av samhällsplaneringen och kommunen har ett övergripande ansvar för planeringen av parkeringar enligt plan- och bygglagen. I detta ansvar ingår att utforma en parkeringspolitik och en parkeringsplanering för kommunen. Kommunen har dock inget ansvar att ordna parkering. Det ansvaret åligger den enskilda fastighetsägaren. I plan- och bygglagen (2010:900) regleras parkering i 4 kap 13 och 8 kap 910. För att tydliggöra hur kommunen avser hantera parkeringsfrågorna är ett parkeringsprogram viktigt. Både kommunens översiktsplan och trafikstrategi pekar på behovet av ett förändrat förhållningssätt till planering av parkering. Kommunfullmäktige anger i sitt uppdrag den 10 april 2012 att ett parkeringsprogram med riktlinjer är ett viktigt redskap för att Huddinge kommun ska kunna fatta väl avvägda beslut som leder mot översiktsplanens inriktningsbeslut och som följer trafikstrategins riktlinjer. Parkeringsprogrammet ska utgå från att prioritera gång, cykel och kollektivtrafik. Det ska bland annat ske genom att undvika ytkrävande markparkeringslösningar och genom att begränsa antalet arbetsplatsparkeringar i kollektivtrafiknära lägen vid planläggning och bygglov. Parkering kräver stora ytor och begränsar ofta storleken på exploateringen, vilket medför mindre ytor för bostäder, service och arbetsplatser i attraktiva lägen. Det här motverkar målen i översiktsplanen på flera områden. En viktig utgångspunkt för parkeringsprogrammet är att ta till vara på bra kollektivtrafiklägen och därmed göra skillnad på hur parkering bör utformas, både med tanke på markutnyttjande och antal parkeringsplatser utifrån hur bra kollektivtrafiken är. Huddinge kommun har varierad bebyggelse vilket gör bilen till ett viktigt transportmedel även i framtiden. Genom att ta fram ett parkeringsprogram tydliggörs parkeringsfrågorna och säkerställer att kommunens mark används på bästa sätt utan att äventyra transportsystemets funktion. För att trafiksystemet ska fungera effektivt måste andelen bilresor minska. Genom att fler av Huddinges invånare väljer att gå, cykla och åka kollektivt får vi förutsättningar att skapa fungerande och framkomlig biltrafik. 1.3 SYFTE Syftet med parkeringsprogrammet är att ta fram verkningsfulla och användbara redskap för att kunna fatta väl avvägda beslut som leder mot översiktsplanens inriktning samt trafikstrategins mål och vision. Parkeringsprogrammet ska bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. 7

36 2. Målsättningar Målen för parkering har formulerats med utgångspunkt i kommunens styrande dokument samt den inriktning som fullmäktige angivit för parkeringsprogrammet. 2.1 ÖVERGRIPANDE MÅL Huddinge kommuns övergripande mål anges i kommunens strategiska dokument, främst översiktsplanen, Översiktsplan Mål finns också formulerade i kommunens trafikstrategi samt dokumentet Mål och budget I tabellen nedan ges exempel på mål och riktlinjer från dessa dokument som påverkar inriktningen för parkeringsverksamheten i kommunen. MÅL Kommunens vision är att Huddinge ska vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Kommunen ska aktivt planera för att öka andelen kollektiv-, cykel- och gångresor genom att bygga där kollektivtrafikens turtäthet främjas. Parkeringsprogram med följande parkeringsplan ska tas fram. Genom att ta fram detta kan frågan tydliggöras och säkerställa att kommunens mark används på bästa sätt utan att äventyra transportsystemets funktion. I detaljplane- och bygglovsprocessen ska cykelparkering och bilparkering behandlas likvärdigt men vid utrymmesbrist prioriteras cykelparkering. Det övergripande målet är att andelen transporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka. Samtliga av kommunens åtgärder i transportsystemet ska bidra till att detta uppnås. Kommunen ska verka för beteendeförändringar och i vissa fall använda ekonomiska styrmedel för att utsläppen från transportsektorn ska minska. DOKUMENT ÖP 2030, sidan 11 ÖP 2030, sidan 35 ÖP 2030, sidan 37 ÖP 2030, sidan 37 Trafikstrategin sidan 17 ÖP 2030, sidan 26 Figur 2. Övergripande mål och riktlinjer ur Huddinge kommuns strategiska dokument. 8

37 2. Målsättningar 2.2 MÅL FÖR PARKERING I uppdraget att ta fram ett parkeringsprogram för Huddinge kommun anges att kollektivtrafiken ska prioriteras bland annat genom att: Undvika ytkrävande markparkeringslösningar i kollektivtrafiknära lägen. Vid planläggning och bygglov begränsa antalet arbetsplatsparkeringar i goda kollektivtrafiklägen. Grundprincipen ska vara att den som nyttjar bilparkeringsplatsen ska betala kostnaden för platsen. Principen ska inte tillämpas där kollektivtrafiken är bristfällig (långt till hållplatser och glest mellan turer) och där det inte råder konkurrens om marken. Cykelparkering prioriteras före bilparkering. Utifrån övergripande målsättningar och ovanstående inriktning för programmet har dessa inriktningsmål tagits fram: INRIKTNINGSMÅL FÖR PARKERING A B C D Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i goda kollektivtrafiklägen för att marken ska kunna användas effektivare. 4 Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att andelen resor med gång-, cykel och kollektivtrafik ska öka. Bilparkering för bostäder och verksamheter i lägen med god kollektivtrafik ska bära sina egna kostnader. Det ska vara enkelt för besökare att hitta cykel- och bilparkering vid viktiga målpunkter. 5 Figur 3. Inriktningsmål för parkering inom Huddinge kommun. För respektive mål finns indikatorer och förslag till hur dessa ska följas upp. 4 Goda kollektivtrafiklägen avser lokala centrum enligt ÖP (Huddinge, Trångsund, Skogås, Stuvsta, Masmo/Vårby Haga och Vårby gård), samt den regionala kärnan Flemingsberg. När busstrafiken utvecklas i stamnätet kan även närhet till tät busstrafik, till exempel stombusslinjehållplatser definieras som lägen med god kollektivtrafik. 5 Med viktiga målpunkter avses centrumområden och besöksintensiva verksamheter/lokaler. 9

38 2. Målsättningar Uppföljning av målen Här ges en beskrivning av vad respektive mål avser och hur målen kan följas upp. Hur arbetet för att nå målen ska bedrivas anges i parkeringsriktlinjerna, se kapitel 4. Mål A: Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i goda kollektivtrafiklägen för att marken ska kunna användas effektivare. För att kunna förtäta Huddinge i lägen med attraktiv kollektivtrafik behöver marken användas mer effektivt. Markparkering kräver stora ytor och behöver minska i omfattning så att marken kan nyttjas till andra ändamål. För att åstadkomma detta kan markparkering behöva ersättas med mer yteffektiva parkeringslösningar, så som parkeringshus eller garage, gärna integrerat med andra verksamheter. Ny markparkering bör undvikas. Förslag till indikatorer för uppföljning: Antal markparkeringsplatser inom 600 meters radie från goda kollektivtrafik lägen. Antal markparkeringsplatser inom 1200 meters radie från goda kollektivtrafik lägen. 6 Inventering bör ske minst vart annat år samt vid behov i samhällsbyggnadsprojekt. Den inventering som genomförts under 2014 fungerar som referens för nuläget för att kunna följa upp att en minskning sker över tid. Mål B: Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att andelen resor med gång-, cykel och kollektivtrafik ska öka. Förutsättningarna för att öka andelen gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer är bäst i tätbebyggda områden med attraktiv kollektivtrafik. För att stödja detta ska planering och reglering av parkering tillsammans med övrig stads- och trafikplanering bidra till att fler väljer att gå, cykla och åka kollektivt till målpunkter (till exempel arbetsplatser, besöksmål och handel). Förslag till indikatorer och metod för uppföljning: Färdmedelsfördelning för resor som startar eller slutar i kommunen. Mäts genom en resvaneundersökning. 7 Färdmedelsfördelning till specifika målpunkter före och efter att en förändring som rör parkering genomförs. Mäts genom exempelvis intervjuer och enkäter med berörda. Antalet resenärer i kollektivtrafiken i förhållande till invånarantalet respektive meters radiellt avstånd nämns i kommunens trafikstrategi som lämpliga planeringsmått för ny bebyggelse i stationsnära lägen. 7 Mäts i kommunens övergripande resvaneundersökning som sker vart femte år i samband med uppföljning av kommunens Trafikstrategi. Mätningen ska användas för att följa upp denna indikator. 8 Gemensamt mått för Sveriges Ekokommuner där Huddinge kommun är medlem. Mäts i kommunens miljömålsuppföljning. Mätningen ska användas för att följa upp denna indikator. 10

39 2. Målsättningar Mål C: Bilparkering för bostäder och verksamheter i lägen med god kollektivtrafik ska bära sina egna kostnader. I goda kollektivtrafiklägen är det ofta stor konkurrens om marken. I dessa lägen finns det skäl att ha en mer marknadsmässig kostnad för parkering för att efterfrågan inte ska bli konstlat hög. Att avgiftsbelägga parkering är ett sätt att påverka efterfrågan på parkeringsplatser. En parkeringsplats är aldrig gratis vare sig den anläggs och/eller underhålls av kommunen eller enskild. Det är önskvärt att de som använder parkeringsplatser är med och betalar i större utsträckning än idag. Att parkering på kommunens gatumark avgiftsbeläggs innebär att det blir enklare att styra boende och arbetande till parkering på exempelvis kvartersmark eftersom alternativet till att parkera avgiftsfritt på gatumarken försvinner. I bostadsfastigheter i goda kollektivtrafiklägen bör de som inte äger bil inte behöva vara med och subventionera parkeringsplatser vid bostaden. Hela kostnaden för parkering bör därför vara skild från ordinarie bostadshyra så att endast de som väljer att nyttja en parkeringsplats betalar parkeringskostnaden. Gästparkering och parkering för rörelsehindrade bör undantas från denna princip. Förslag till indikator för uppföljning: Andel nybyggda bostäder och verksamheter där hela parkeringskostnaden frikopplas från hyran. Mål D: Det ska vara enkelt för besökare att hitta cykel- och bilparkering vid viktiga målpunkter. Vid viktiga målpunkter med stort besöksantal (exempelvis centrumområden och besöksintensiva verksamheter) ska tillgängligheten för besökare som reser med cykel alltid vara mycket hög. Det kräver att tillräckligt mycket cykelparkering av god kvalitet finns nära målpunkten. Även de som måste resa med bil ska ha en hög tillgänglighet. För att åstadkomma en hög tillgänglighet på bilparkering behöver parkeringsplatserna regleras så att det alltid finns ett rimligt antal lediga platser. Genom en väl avvägd reglering av bilparkering kan omsättningen öka och samma parkeringsplats användas av fler bilister under dygnet. Det bidrar till att tillgängliggöra målpunkten för bilburna besökare och skapa ett större kundunderlag för handeln. Förslag till indikatorer för årlig uppföljning: Beläggning på cykelparkeringar vid centrum och övriga målpunkter. 9 Beläggning på besöksparkering för bil. För en god tillgänglighet bör beläggningen under den mest belastade timmen vara procent Det är viktigt att ha i åtanke att en låg beläggningsgrad kan indikera att cykelparkeringen inte är tillräckligt nära målpunkten eller av undermålig kvalitet och därför inte utnyttjas. 10 För besöksparkeringen är en beläggningsgrad på procent önskvärt för att det inte ska finnas ett överutbud av parkering samtidigt som det alltid ska finnas ledig parkering så att det är lätt att hitta en parkeringsplats. Källa: Donald Soup (2005), The High Cost of Free Parking. 11

40 3. Huddinges zoner I och med att kommunen består av områden med skiftande karaktär och förutsättningar, används en zonindelning i detta parkeringsprogram för att kunna ställa olika krav på parkering utifrån möjligheten att resa på annat sätt än med bil. Kommunen har delats in i tre zoner utifrån närheten till attraktiv kollektivtrafik: A, B och C. Zon A är områden som är mycket stationsnära, zon B är stationsnära lägen och zon C är resterande delar av kommunen. Zonindelningen utgår från kommunens översiktsplan och Trafikstrategi där ett radiellt avstånd (fågelvägen) på 600 meter respektive meter från spårbunden kollektivtrafik anges som planeringsmått vid anläggande av nya bostäder och verksamheter. 11 Typskissen nedan visar zon indelningens princip. Mittpunkten utgår från respektive spårstations entré/er. Vid de spårbundna stationer som har fler än en entré har de radiella avstånden för respektive stationsentré tillsammans bildat en zon. Zonkartor har tagits fram av Spacescape i rapporten Stationsnära lägen (2012) som används för att följa upp Trafikstrategin. 12 Zonindelningen görs tillgänglig som ett skikt i Solen, Huddinge kommuns geografiska informationssystem. Zon A: 600 meter radiellt avstånd Zon C: >1 200 meter radiellt avstånd Zon B: meter radiellt avstånd Principskiss över zonindelningen. Det har även gjorts en anpassning till befintlig bebyggelsestruktur av zon A. Anpassningen till den befintliga bebyggelsen syftar till att kunna följa upp det faktiska gångavståndet till stationen. När ny bebyggelse planeras inom 600 meters radie från spårstation kan det faktiska gångavståndet vara olika långt beroende på hur den befintliga bebyggelsestrukturen ser ut. Gång- och gatuvägnätets sträckning kan begränsas av både kvartersformer, barriärer och avstängda områden. Det faktiska gångavståndet till station ska beaktas i exploateringsprojekt som ett komplement till det radiella avståndet. Det är dock de radiella avstånden som ska vara gällande inriktning vid planering. Även det uppmätta gångavståndet görs tillgängligt som ett skikt i Solen, Huddinge kommuns geografiska informationssystem. 11 Ett radiellt avstånd på 600 meter motsvarar ett ungefärligt gångavstånd på 780 meter, medan meter motsvarar drygt meters gångavstånd. Ungefärligt gångavstånd beräknas genom att multiplicera fågelvägen med 1,3. 12 Stationsnära lägen Utgångsläge 2012 och förslag på uppföljningsrutiner för Huddinge kommun. Spacescape (2012). 12

41 2. Huddinges zoner Vart efter området inom 600 meters radie exploateras kommer det faktiska gångavståndet från stationerna att förändras. Zonerna som är anpassade till bebyggelse bör därför uppdateras i takt med att bebyggelse tillkommer eller exempelvis vart femte år. 3.1 ZON A MYCKET STATIONSNÄRA LÄGEN I zon A, områden som kategoriseras som mycket stationsnära, finns motiv till lägre bilparkeringstal och annan reglering än i zon B och C. Detta i och med den goda tillgängligheten till attraktiv och beständig kollektivtrafik. Att reglera på ett annat sätt innebär en anpassning av tidsreglering och avgiftsbeläggning till förutsättningarna i denna zon. Det är ofta högre konkurrens om marken i mycket stationsnära lägen. Detta medför högre krav på effektivt markutnyttjande än på de platser där det inte är lika stor konkurrens om marken. Yteffektiva parkeringslösningar bör eftersträvas i denna zon och markparkering undvikas. Följande områden ingår i zon A: Flemingsberg Huddinge centrum Stuvsta Trångsund Skogås Masmo/Vårby Haga Vårby gård När nya spårstationer tillkommer behöver zonindelningen justeras så att även dessa omfattas av zon A. 3.2 ZON B STATIONSNÄRA LÄGEN Zon B utgörs av området mellan zon A och zon C, det vill säga området mellan cirka 600 och meter (radiellt avstånd) från spårstationer. Dessa områden har ett maximalt gångavstånd på meter till attraktiv kollektivtrafik, men tillgängligheten är inte lika hög som i zon A. Bilparkeringstalen kan därför motiveras att vara något högre i zon B än i zon A. Konkurrensen om marken är i dessa lägen fortfarande hög och yteffektivitet bör eftersträvas även i denna zon. Parkeringsregleringen i zon B anpassas till förutsättningarna med ett längre gångavstånd till spårbunden kollektivtrafik än i zon A. 3.3 ZON C ÖVRIGA KOMMUNEN Zon C utgörs av övriga kommunen, det vill säga de områden som inte täcks in av zon A eller B. Här är tillgängligheten till spårbunden kollektivtrafik lägre, vilket motiverar högre bilparkeringstal än i de två andra zonerna samt en anpassad parkeringsreglering till förutsättningarna i zon C. 13

42 4. Riktlinjer för parkering I detta kapitel beskrivs riktlinjer för arbetet med parkering. Vissa riktlinjer är tilllämpbara i en zon, medan andra riktlinjer är mer generella och tillämpbara i hela kommunen. Syftet med riktlinjerna är att beskriva hur arbetet för att uppnå de mål som formulerats ska bedrivas. Vilka parkerar i kommunen? För att kunna föreslå verkningsfulla riktlinjer och åtgärder kopplat till parkering krävs att man vet vilka grupper som parkeringen är avsedd för. Följande grupper parkerar i kommunen: Besökare Boende Pendlarparkerare Arbets- och studiependlare Besökare behöver ha tillgång till cykel- och bilparkering i centrumområden, vid bostäder och verksamheter. Denna grupp parkerar oftast en kortare tid för att kunna uträtta olika ärenden som besök, shopping, bankärenden, lunch och liknande. Besökare har krav på att parkeringen finns nära målpunkten. Boende behöver ha tillgång till cykel- och bilparkering. Vid bostaden behövs cykelparkering inomhus och utomhus för att skapa en hög attraktivitet. De boende som äger bil kan delas upp i två grupper: De som använder bilen i stort sett dagligen. Hit räknas exempelvis de som pendlar till och från arbetet med bil och således behöver ha parkeringsplats inom gångavstånd från hemmet på morgonen och på kvällstid. De som inte använder bilen dagligen utan snarare veckovis eller månadsvis och som av den anledningen behöver en parkeringsplats under hela dygnet. Pendlarparkerare är de som parkerar sin cykel eller bil vid en kollektivtrafikknutpunkt för att sedan fortsätta sin resa med kollektivtrafiken. Arbets- och studiependlare till Huddinge består av dem som arbetar eller studerar i kommunen och behöver cykel- eller bilparkering dagtid inom acceptabelt gångavstånd från en arbetsplats/studieplats. 14

43 4. Riktlinjer för parkering Följande riktlinjer har tagits fram: Prioritering mellan användargrupper Acceptabla gångavstånd till parkering Tidsreglering för att prioritera olika grupper Parkeringsavgifter Utformning av cykelparkering vid nybyggnation Utformning av bilparkering vid nybyggnation Infartsparkering Parkering för funktionsnedsatta Parkering för motorcykel och moped Bilpoolsplatser och laddplatser för elfordon Parkeringstal för cykel och bil Flexibla parkeringstal 4.1 PRIORITERING MELLAN ANVÄNDARGRUPPER RIKTLINJE Cykelparkering ska alltid lokaliseras närmare målpunkt jämfört med bilparkering. Bilparkering på kommunal gatumark prioriteras för besökare, angöring/leveranser och parkering för funktionsnedsatta. Bil- och cykelparkering för boende, arbetande och pendlare bör ske på kvartersmark. Denna riktlinje beskriver vilka användargrupper som bör prioriteras för parkering i de olika zonerna. Hur prioriteringen ska ske beskrivs i följande riktlinjer. I zon A och B bör bilparkering på kommunens gatumark i första hand prioriteras för besökare, angöring/leveranser och funktionsnedsatta. Det skapar en hög tillgänglighet för de som inte har tillräckligt bra alternativ till att resa med bil. Behoven för små leveranser och kortare angöring och funktionsnedsatta är ofta svårt att tillgodose på annat sätt än på gatumark, varför de också är högt prioriterade. Större varuleveranser och angöring för exempelvis livsmedelsbutiker och dylikt löses i första hand på kvartersmark. Bilparkering för boende och arbetande bör ske på kvartersmark. Arbetande i zon A och B har också god möjlighet att åka kollektivt till arbetet i och med att målpunkter i dessa zoner är inom gångavstånd från spårstation. I zon C finns ingen uttalad prioriteringsordning. 4.2 ACCEPTABLA GÅNGAVSTÅND TILL PARKERING Cykelparkering Närhet är den absolut viktigaste faktorn vid planering av cykelparkering. Det är bättre med många mindre cykelparkeringar i nära anslutning till varje entré än en stor cykelparkering längre ifrån entré. RIKTLINJE Cykelparkering för korttidsparkerare bör finnas inom 25 meter från målpunkten. Cykelparkering för långtidsparkerare ska finnas så nära målpunkt som möjligt och aldrig längre bort än 100 meter. Cykelparkering ska lokaliseras närmare stationsentré än motsvarande bilparkering. 15

44 4. Riktlinjer för parkering Cykelparkering ska alltid anläggas så nära målpunkten som möjligt. Om avståndet upplevs för långt kommer cyklar ändå att parkeras nära entrén, fast oordnat på trottoarer eller andra mindre lämpliga ytor. Det kan medföra svårigheter för personer med funktionsnedsättning och för drift och underhåll. Med korttids parkerare menas här exempelvis shoppingkunder, restauranggäster och liknande besökare som parkerar sin cykel kortare tid än två timmar. 25 meter från målpunkt är ett lämpligt övre mått gällande gångavstånd till målpunkt för cyklister. 13 Med långtidsparkerare menas exempelvis pendlare, anställda, studenter eller cyklister som har för avsikt att parkera under längre tidsperioder. För långtidsparkering accepteras ofta ett något längre gångavstånd från cykelparkering till målpunkt. En målpunkt kan exempelvis vara en stationsentré meter bedöms vara lämpligt som längsta avstånd från cykelparkering till stationsentré. 15 Det bör säkerställas att cykelparkering finns närmare än eller på samma avstånd som bilparkering. Bilparkering RIKTLINJE I samband med ny exploatering bör gångavståndet från bilparkering till målpunkt maximalt vara: Besökare 200 meter 15 Boende 400 meter Arbetspendlare* 600 meter 16 * Arbetspendlare avser de som reser med bil till sitt arbete i Huddinge. 16 För att uppnå en god tillgänglighet för besökare är det viktigt att gångavståndet mellan bilparkering och målpunkt inte är för långt. Ett gångavstånd på upp till 200 meter bedöms vara rimligt. Det är rimligt att avståndet till bilparkering motsvarar avståndet till närmaste busshållplats/station. Boende kan acceptera ett något längre gångavstånd från bostad till bilparkering. Vid arbetsplatser är det rimligt att gångavståndet från bilparkering till målpunkt motsvarar, eller är något längre än acceptabelt avstånd från kollektivtrafikhållplats till målpunkt. Detta ökar kollektivtrafikens konkurrenskraft och bidrar till att det inte behövs bygga parkering i direkt anslutning till arbetsplatser, vilket frigör mark till andra ändamål. Riktlinjerna är även lämpliga att använda när en exploatering ska ske i närheten av en befintlig parkeringsanläggning för att kunna avgöra om exploateringens bilparkeringsbehov kan lösas i parkeringsanläggningen, eller om gångavståndet blir för långt. 13 I enkät till stockholmscyklister visade det sig att cyklister parkerar sin cykel inom en radie av högst 25 meter från målpunkten. Examensarbete i samarbete med Stockholms gatu- och fastighetskontor (1997), Cyklisters parkeringsvanor. 14 I en studie från Uppsala resecentrum (Trafikverket och Uppsala kommun (2010) Erfarenheter av arbetet med cykelparkering vid Uppsala resecentrum) konstaterades att alla cyklar stod parkerade inom 200 meter från stationen, däremot var beläggningen på parkeringarna närmast station högre än de närmare 200 meter. I Huddinge bör kommunen eftersträva kortare gångavstånd. 15 För besökare vid skolor kan detta avstånd vara längre. 16 Acceptabelt gångavstånd för pendlarparkerare utreds vidare i kommande handlingsplan för parkering i samband med var och i vilken omfattning infartsparkering bör finnas. 16

45 4. Riktlinjer för parkering 4.3 TIDSREGLERING FÖR ATT PRIORITERA OLIKA GRUPPER RIKTLINJE Säkerställ att tidsregleringen på all kommunal bilparkering i zon A och B leder till att avsedd målgrupp prioriteras. Tidsreglering är ett effektivt sätt att prioritera vilken grupp som ska ha tillgång till vissa parkeringsplatser. Behovet av att prioritera olika grupper är störst i zon A och B. På parkeringsplatser avsedda för besökare bör det sättas en kort tillåten tid, exempelvis 15 minuter till tre timmar. Detta ökar tillgängligheten och omsättningen i och med att risken minskar att platserna används av boende eller som arbetsplatsparkering. Genom att ha kort tillåten tid på besöksparkeringen styrs boende och arbetspendlare till parkering som är mer lämplig och reglerad för långtidsuppställning. Vid arbetsplatser kan parkeringsförbud på natten användas på platser där man vill reservera platser för arbetspendlare. Det säkerställer att platserna är lediga på morgonen när de arbetande kommer. Samtidigt bör samnyttjande mellan olika användargrupper eftersträvas för att utnyttja de parkeringar som finns så effektivt som möjligt, se avsnitt PARKERINGSAVGIFTER RIKTLINJE Huddinge kommun bör med hjälp av parkeringsavgifter, på kommunal parkering i Zon A och B, säkerställa att avsedd användargrupp prioriteras. Kommunens rätt att avgiftsbelägga parkering på gatumark regleras i 2 lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats. 2 : I den omfattning som behövs för att ordna trafiken får en kommun ta ut ersättning i form av en avgift för rätten att parkera på sådana offentliga platser som står under kommunens förvaltning och som kommunen har upplåtit för parkering. Grunderna för beräkning av avgiften beslutas av kommunfullmäktige.. Parkeringsavgifter för bil kan användas som ett sätt att påverka efterfrågan på bilparkering där konkurrensen om marken är stor, samt där alternativen till att åka bil är goda. En minskad efterfrågan på bilparkering i dessa lägen leder till att antalet parkeringsplatser för bil kan begränsas, eller i varje fall inte behöver utökas och att marken istället kan användas till andra samhällsändamål. Bilparkeringsavgifter kan användas i syfte att styra parkerade bilar från gatan till parkeringsanläggningar eller andra platser som mer är ämnade för ändamålet, exempelvis kvartersmark. På så vis kan parkeringsavgifterna leda till färre parkerade bilar på gatan vilket i sin tur leder till minskad söktrafik och ökad tillgänglighet för besökare. Att tillgängligheten blir högre med avgifter beror på att omsättningen på parkeringsplatserna blir högre samma parkeringsplats används av fler under en viss tid. Att det begränsade utbudet av bilparkeringsplatser i centrumområdena får en högre omsättning, och inte används som boende- eller arbetsplatsparkering, får även positiva effekter för den lokala handeln. Hur, var och i vilken omfattning kommunen ska börja ta ut parkeringsavgifter på gatumark utreds vidare i kommande handlingsplan för parkering. 17

46 4. Riktlinjer för parkering 4.5 UTFORMNING AV CYKELPARKERING VID NYBYGGNATION Vid bostäder och verksamheter finns behov av cykelparkering för boende, verksamma och besökare. Nedan beskrivs vilka utformningskrav som bör gälla för cykelparkeringen och ska säkerställas vid nybyggnation. Hur många platser som behöver iordningsställas återfinns i bilaga 1, parkeringstal. Cykelparkering vid flerbostadshus Vid bostaden finns behov av både parkering som är lättillgänglig för den som använder sin cykel ofta och långtidsförvaring för den som använder cykeln mer sällan eller vill ställa undan den över vintern. Cykelparkering behöver dessutom anordnas för besökande. RIKTLINJE För boende bör stöldsäker, trygg och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entrén på kvartersmark. Dessutom bör ett antal cykelparkeringar anordnas i förråd som nås från markplan utan att cykeln behöver lyftas. För besökare bör stöldsäker, trygg och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entrén på kvartersmark. Är cykelparkeringen förlagd inomhus bör den nås från markplan utan att cykeln behöver lyftas. På följande sidor beskrivs mer i detalj hur cykelparkering bör utformas vid bostäder för boende och besökare. För kommunens inriktning gällande trygghetsskapande åtgärder för kommunens cykelparkering hänvisas till kommunens cykelplan. Figur 3. Boende i kvarteret Fullriggaren i Malmö är anslutna till en cykelpool som finns i området. Genom cykelpoolen kan man bland annat låna cykelkärror och lådcyklar. Bilden från kvarteret Fullriggaren visar ett cykelparkeringshus som enkelt nås från markplan utomhus. Källa: 18

47 4. Riktlinjer för parkering För boende Cykelparkering vid bostäder bör uppföras på kvartersmark. För att erbjuda boende attraktiv cykelparkering bör platser anordnas både inomhus och utomhus. Utomhusparkeringen bör lokaliseras nära bostadsentrén och alltid närmare än motsvarande bilparkering samt vara försedd med väderskydd, ramlåsning och belysning. Inomhusparkeringen bör anordnas i förrådsutrymme som nås från markplan utan att cykeln behöver lyftas eller bäras i trappor. För att underlätta in- och utpassering med cykel bör de dörrar som måste passeras med cykeln gå att ställa upp på ett smidigt sätt. Detta kan exempelvis ske med automatiska dörröppnare från både in- och utsida. Att erbjuda inomhusparkering underlättar för de med två cyklar som exempelvis vill förvara den ena stöldsäkert och väderskyddat. I inomhusparkeringen bör en viss yta avsättas för cykelkärror och lådcyklar (cirka 2 kvm per kärra eller lådcykel). Dessutom bör parkeringen för cykelkärror och låd cyklar vara utrustad med eluttag så att man kan ladda sin elcykel över natten. Parkeringen bör också erbjuda möjlighet till ramlåsning för att öka skyddet mot stöld. För besökare Cykelparkering och parkering för besökare till bostäder bör också uppföras på kvarters mark. Cykelparkeringen bör uppföras alldeles intill bostadsentrén. Väderskydd bör eftersträvas för dessa platser. Däremot bör besökare alltid kunna låsa fast sin cykel i ramen. Figur 4. Exempel på cykelparkering med väderskydd och ramlåsning. Källa: 19

48 4. Riktlinjer för parkering Figur 5. Exempel på cykelparkering som smälter in i stadsbilden och där cykeln kan låsas fast i ramen. Källa: vestre.com/se Cykelparkering vid verksamheter Vid verksamheter bör cykelparkering för sysselsatta och besökande anordnas utomhus på kvartersmark nära entrén och/eller inomhus i cykelrum. RIKTLINJE Vid verksamheter bör väderskyddad, stöldsäker, trygg och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entrén på kvartersmark. Dessutom bör ett antal cykelparkeringar förslagvis anordnas i cykelrum som nås från markplan utan att cykeln behöver lyftas eller bäras i trappor. För besökare bör stöldsäker, trygg och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entrén på kvartersmark. För anställda Cykelparkering utomhus för anställda bör vara väderskyddad och erbjuda ramlåsning. Samma standard bör gälla vid skolor eftersom det är elevers arbetsplats. Likt för bostadsfastigheter bör en del av cykelparkeringsbehovet anordnas inomhus. Detta skapar en trygghet och gör det enklare att cykla till jobbet men exempelvis åka kollektivt hem eftersom cykeln kan lämnas kvar tryggt. Det ger de anställda högre flexibilitet när det kommer till val av transportslag till och från arbetet. Dessa platser bör vara utrustade med eluttag för att erbjuda möjlighet till laddning av elcyklar. För besökare Den besöksparkering som behövs vid arbetsplatser, handel och liknande bör anordnas nära entrén till fastigheten. Dessa cykelparkeringar bör alltid vara försedda med möjlighet till ramlåsning. Vid verksamheter där det finns ett särskilt behov bör platser för cykelkärror och lådcyklar ingå. Detta gäller inte minst förskolor (där kärror kan användas både av personal och av föräldrar), samt vid livsmedelsbutiker. Cykelparkering vid förskolor bör utformas på ett sådant sätt att den kan nyttjas av både vanliga cyklar, lådcyklar och cyklar med cykelkärra. Vid förskolor finns också behov av anordnade platser för barnvagnsuppställning under tak. 20

49 4. Riktlinjer för parkering Figur 6. Parkeringshus i kvarteret Fullriggaren i Malmö där parkering har kombinerats med en matbutik i bottenvåningen. Källa: UTFORMNING AV BILPARKERING VID NYBYGGNATION RIKTLINJE I zon A och B bör tillkommande bilparkering för bostäder och verksamheter anordnas på kvartersmark, i parkeringshus eller parkeringsgarage. Bilparkeringar ska utformas på ett sådant sätt att de upplevs trygga. Markparkering bör undvikas i zon A och B i och med att det leder till ett ineffektivt markutnyttjande. När nya parkeringsanläggningar uppförs, antingen av kommunen eller privat fastighetsägare, måste stor hänsyn tas dels till den omgivande miljöns utseende. Detta gäller inte minst exploatering i centrum, dels till den framtida trafikalstringen till och från anläggningen. Bättre möjlighet till samnyttjande med gemensamma parkeringsanläggningar Vid exploatering kan flera olika fastigheter lösa sitt parkeringsbehov i en större gemensam parkeringsanläggning så länge denna finns inom acceptabelt gångavstånd, se riktlinje 4.2. Samnyttjande av parkering innebär att samma parkeringsplats används av flera olika verksamheter vid olika tidpunkter. Samnyttjande ger på så vis en mer effektiv parkerings hantering jämfört med om varje bil ska ha sin egen tilldelade parkeringsplats. Samnyttjande underlättas om parkeringsanläggningen är stor, tids- och avgiftsreglerad och om den drivs som en separat verksamhet och inte ingår som en del av bostadshyran eller lönen. Samnyttjande av parkeringsanläggningar bör i första hand tillämpas på parkeringar vid arbetsplatser som även kan nyttjas för handelsverksamhet eller andra verksamheter som har sin tyngdpunkt utanför kontorstid som exempelvis idrottsanläggningar. Boendeparkering bör också anordnas i parkeringsanläggningar, däremot är det inte önskvärt att samnyttja en för stor del av boendeparkeringen i och med att det 21

50 4. Riktlinjer för parkering tvingar boende att ta sin bil till jobbet för att lämna parkeringsplatsen åt exempelvis verksamma som parkerar i anläggningen. Hur stor andel av parkeringsplatserna i en anläggning som kan samnyttjas beror på beläggningen under olika tider på dygnet. Samnyttjande måste vara praktiskt möjligt utifrån följande huvudkrav: Flera olika typer av lokaler/funktioner delar på platserna i en gemensam parkeringsanläggning. Fördelningen av parkeringsefterfrågan mellan olika lokaltyper/funktioner är någorlunda jämn. Bilplatserna är inte reserverade för särskilda användare eller kundgrupper. Bilplatserna finns inom acceptabelt gångavstånd (riktlinje 4.2.). Samnyttjandet är varaktigt och bestående. Trygghetsskapande åtgärder för bilparkering Alla bilparkeringsanläggningar bör upplevas som trygga och säkra. Trygghetsskapande åtgärder kan bland annat vara bra belysning och utformning för trygga parkeringar, alternativt parkeringscertifiering. En sådan kan bland annat belysa om parkeringarna är väl upplysta, välskötta, översiktbara, hur skyltning ser ut, om och hur de är bevakade samt att rätt lås finns. Oavsett om kommunen eller andra fastighetsägare bygger parkeringsgarage kan kameraövervakning vara ett alternativ för för bra överblickbarhet. Kommunen ska se över möjligheten att använda åtgärdslistor att bidra till trygga och stöldsäkra platser. Att kameraövervaka offentliga platser är dock en inskränkning i medborgarnas personliga integritet varför kameraövervakning alltid ska tillämpas med återhållsamhet. Kameraövervakning är en åtgärd som är tillståndspliktig när det gäller platser dit allmänheten har tillträde varför det noga ska övervägas vilken form av kameror som är bäst lämpade samt hur kamerorna ska vara placerade. Bilparkeringsplatser vid förskolor och skolor ska upplevas som trygga. Kommunen arbetar med trafiksäkerhet och trygghet vid utformning av parkering vid alla skolor i kommunen. I detta arbete ingår fysisk utformning och beteendepåverkande åtgärder. Hantering av fysiska åtgärder återfinns i kommunens handbok för gator och trafik. Arbetet med beteendepåverkande åtgärder, säkra skolvägar beskrivs i kommunens mobility managementplan. 22

51 4. Riktlinjer för parkering 4.7 INFARTSPARKERING/PENDLARPARKERING RIKTLINJE Cykelparkering ska alltid lokaliseras närmare entré än bilparkering. Pendlarparkering för bil bör regleras på ett sätt som säkerställer att rätt användare får tillgång till parkeringen. Pendlarparkering är framförallt ett sätt för att göra kollektivtrafiken mer flexibel och attraktiv för både cyklister och bilister. Genom att göra det enklare att parkera vid bytespunkten till kapacitetsstark kollektivtrafik blir hela resan smidigare för resenären. Viktiga användargrupper är invånare som bor inom cykelavstånd till bytespunkten, samt invånare som måste resa med bil till spårstation beroende på otillgänglig busstrafik vid sitt bostadsområde eller för långa gång- och cykelavstånd. Cykelparkering Vid bytespunkten bör cykelparkeringen alltid lokaliseras nära stationsentrén (inom 100 meter) och alltid närmare jämfört med bilparkeringen. Om en station har flera entréer bör cykelparkering anordnas vid varje entré för att underlätta för cykling till stationen från olika håll. Förutom cykelparkeringens lokalisering är det viktigt att dess standard är god för att cyklister ska uppleva det säkert att lämna sin cykel över dagen. Följande standard bör gälla för cykelparkering vid större bytespunkter: Möjlighet till ramlåsning Väderskydd Belysning God anslutning till omgivande cykelvägnät Det är även viktigt att platsen där cykelparkeringen ordnas är överblickbar och inte ligger undangömd. Samma standard bör gälla vid kommunens bytespunkter. 17 Bilparkering Infartsparkering för bil är ett bra komplement för de som bor i kommunens mer glesa områden utan någon attraktiv busstrafik till stationer och större hållplatser. Bilparkeringens lokalisering är viktig för dess funktion som bytesplats. Eftersom majoriteten av infartsparkeringarna i Huddinge finns i närhet av ett centrumområde eller en handelsetablering finns det risk för att den används för annan typ av parkering än infartsparkering. Centrumnära infartsparkering hamnar ofta i målkonflikt med kommunens ambition om att förtäta i stationsnära lägen. Å andra sidan kan infartsparkeringen för bil inte lokaliseras för långt från stationen eftersom det då blir mer attraktivt att åka bil hela vägen. En annan risk med infartsparkeringar är att de lockar till sig parkerade bilar från andra parkeringar med högre avgifter, till exempel parkering för boende på kvartersmark. För att minimera dessa risker och tillgängliggöra parkeringen för rätt målgrupp bör infartsparkering tids- och avgiftsregleras på ett sätt som gynnar pendlare. Detta kan 17 En plats med goda förutsättningar för byten mellan kollektiva färdmedel. 23

52 4. Riktlinjer för parkering även ske i kombination med att den som parkerar måste uppvisa SL-biljett/accesskort. Kommunfullmäktige fattade beslut (20 juni ) om avgiftsbeläggning av infartsparkeringarna. Hanteringen av infartsparkeringarna sker i samarbete med Trafikförvaltningen i Stockholms län. Vid lokalisering bör det beaktas var trafiken kommer ifrån så att de som kör till och från stationen inte mer än nödvändigt belastar det vägnät som nyttjas av gående och cyklister till stationen. Var och i vilken omfattning infartsparkeringar för både cykel och bil bör finnas utreds vidare i kommande handlingsplan för parkering. 4.8 PARKERING FÖR FUNKTIONSNEDSATTA RIKTLINJE Vid nybyggnation ska bilparkering för funktionsnedsatta anordnas inom 25 meter från huvudentré/er. Vid befintligt fastighetsbestånd ska bilparkering för funktionsnedsatta anordnas inom 25 meter från en tillgänglig entré. Bilparkering för funktionsnedsatta bör säkerställas i lägen som ger så korta avstånd till målpunkt som möjligt. För att möjliggöra detta i praktiken behöver en viss andel kantstensparkering på gatumark reserveras för funktionsnedsatta, samt de parkerings platser som ligger närmast entréer och hissar i parkeringsanläggningar. I Boverkets byggregler anges att: En angöringsplats ska finnas och en parkeringsplats för rörelsehindrade ska kunna ordnas efter behov inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus. Markbeläggningen på sådana platser ska vara fast, jämn och halkfri. 18 I vanliga projekt bör cirka 5 procent av samtliga bilplatser, dock minst en, anpassas för rörelsehindrade med särskilt parkeringstillstånd. För större anläggningar och lokaler där stor andel av besökarna kan antas ha rörelsehinder, exempelvis vårdinrättningar och myndigheter, behöver behovet av parkering för funktionsnedsatta studeras i särskild parkeringsutredning. Vid behov bör särskilda parkeringsplatser anordnas för funktionsnedsatta med elfordon. 4.9 MOTORCYKEL- OCH MOPEDPARKERING RIKTLINJE Parkering för motorcyklar och moped klass I ska regleras på samma sätt som bilparkering för att säkerställa att rätt användargrupp prioriteras. Motorcykelparkering ska utformas efter motorcyklistens behov. 18 BFS 2014:3- BBR 21 24

53 4. Riktlinjer för parkering Motorcykelparkering bör främst inrättas där det finns en särskild efterfrågan, likt populära sommarturistmål. När nya bilparkeringar planeras bör det samtidigt säkerställas plats för tvåhjuliga motorfordon så som motorcykel och moped klass I och II. Motorcykelparkering ska helst vara i samma nivå som vägen och vara på en plan och hårdgjord yta. Om man måste köra upp på en trottoar eller liknande kan det uppstå problem för motorcyklar med låg markfrigång. Eftersom de flesta inte kör motorcykel och/eller moped under vintermånaderna kan en motorcykelparkering omvandlas till bilplats under vintern vilket idag sker i ett antal svenska kommuner. Motorcykel och moped klass I får inte parkeras på trottoar. Parkeras motorcykel eller moped på en parkeringsplats för bil gäller samma reglering som för bil. För att fästa parkeringsbiljett på fordonet finns speciella platsfickor att köpa. Avgiften för motorcykel iordningställda motorcykelplatser ska utredas i kommande handlingsplan för parkering. Motorcykelföraren ansvarar då för att en parkeringsbiljett finns väl synlig på motorcykeln. Avgiftsbeläggning underlättas om det finns möjlighet att betala parkeringsplatsen med SMS BILPOOLSPLATSER OCH LADDPLATSER FÖR ELFORDON RIKTLINJE När nya bilparkeringsanläggningar uppförs bör de mest attraktiva platserna reserveras för bilpoolsbilar, elbilar och/eller andra eldrivna fordon som förses med laddstolpar. Som ett led mot ett mer hållbart transportsystem bör Huddinge kommun uppmuntra användandet av bilpoolsbilar samt miljöbilar. Möjligheter för användning av bilar som laddas med bränsleceller eller solceller ska utredas vidare i kommande handlingsplan för parkering. För att uppmuntra och möjliggöra bilpool och elfordonsanvändning i kommunen bör både bilpoolsplatser och laddplatser införas på strategiska lägen. Införandet av bilpool kan minska bilinnehavet och därmed även minska parkeringsbehovet. Laddplatser bör uppföras på både gatumark och i parkeringsanläggningar. Oavsett om det är på gatumark eller i en parkeringsanläggning bör dessa placeras på attraktiva platser, nära målpunkten, för att ytterligare stimulera användandet. Laddplatsen ska endast kunna användas av elbilar eller andra eldrivna fordon. 19 Detta sker genom skyltning och kontrolleras av parkeringsvakter. Avgiften bör vara densamma som för övrig parkering. Utan en särskild utredning är det svårt att svara på hur många parkeringsplatser som ska omvandlas till laddplatser eller hur stor andel laddplatser som ska uppföras vid nybyggnation. Förslagsvis bör ett mindre antal installeras till att börja med för att sedan kunna utvärdera försöket och efterfrågan. 19 Regleras i Trafikförordningen (1998:1276) 3 kap

54 4. Riktlinjer för parkering Vilken typ av laddning som bör införas behöver också utredas vidare. Vid bostäder och verksamheter kan exempelvis majoriteten av laddplatserna vara för långsamladdning (6 8 timmar) och ett visst antal kan vara snabbladdningsplatser för erbjuda en attraktiv och flexibel infrastruktur PARKERINGSTAL Parkeringstal anger hur många parkeringsplatser för cykel och bil som byggherre och/ eller fastighetsägare har ansvar för att anlägga vid nyanläggning av bostäder eller verksamheter. Byggherren/fastighetsägaren ansvarar för att cykel- och bilparkeringsplatser ska säkerställas inom tomt eller i närheten av denna. 20 Byggherren/fastighetsägaren ska i samband med bygglovet redovisa att parkeringstalen för både cykel och bil är uppfyllda. Parkeringstalen redovisas i bilaga 1. Vilka antaganden som ligger till grund för parkeringstalen redovisas i bilaga kap. 9 Plan- och bygglagen 26

55 4. Riktlinjer för parkering 4.12 FLEXIBLA PARKERINGSTAL RIKTLINJE Huddinge kommun erbjuder möjlighet till flexibla parkeringstal vid ny- och ombyggnation av bostäder och verksamheter Flexibelt parkeringstal innebär att en sänkning av parkeringstalen erbjuds mot att byggherren/fastighetsägaren åtar sig att genomföra åtgärder som kan minska efterfrågan på parkering. För att en sänkning ska bli aktuell behöver exploateringen ske i ett läge med god tillgång till kollektivtrafik. Till dessa lägen räknas zon A och zon B. Att erbjudas möjlighet till flexibla parkeringstal i zon A eller B är ingen rättighet byggherren/fastighetsägaren har, utan avgörs av kommunen. Upplägget medför totalt sett en subvention för byggherren/fastighetsägaren i form av lägre anläggnings kostnader. Samtidigt som kommunen får fastighetsbestånd där potentialen är större att dess användare ska använda hållbara färdsätt. Det är dock viktigt att poängtera att det krävs olika åtgärder för att minska efterfrågan på parkering vid bostäder och verksamheter. Vid tillämpning av flexibla parkeringstal ska andelen parkeringsplatser för funktionsnedsatta beräknas innan reducering görs. Ingen reducering görs på antal platser för funktionsnedsatta. Flexibla parkeringstal vid ny- och ombyggnation av bostäder För att minska efterfrågan på parkering vid bostäder måste alternativen till att äga bil för de boende vara mycket goda, eftersom det i princip endast är de boendes bilinnehav som påverkar efterfrågan på parkeringsplatser vid bostäder. Exempel på åtgärder som kan bli aktuella är införande av bilpool för fastigheten, satsningar på beteendepåverkande kampanjer (Mobility Management), marknadsföring och kvalitativa cykelfaciliteter. Åtgärderna genomförs och finansieras av byggherren/ fastighetsägaren, i gengäld får denne rabatt i form av lägre krav på antal uppförda bilparkeringsplatser. För att kunna diskutera en sänkning av bilparkeringstalet ska några eller alla av åtgärderna som beskrivs nedan genomföras av byggherren/fastighetsägaren vid ny- och ombyggnation: En cykelpool inrättas för de boende där de får möjlighet att låna lådcyklar, cykelkärror och elcyklar. 21 Medlemskap i bilpool garanteras för de boende i minst fem år och årsavgiften för bilpoolen inkluderas i bostadshyran/avgiften. 21 Om det är en mindre bostadsfastighet kan detta lösas genom samarbete med annan fastighet. 27

56 4. Riktlinjer för parkering Är exploateringen mindre där förutsättningarna för en bilpool är lägre kan detta kompenseras genom att anlägga bilpoolsplatser som möjliggör för en framtida bilpool i området. Parkering sker i en större anläggning. Verklig investerings- och driftkostnad för parkering särskiljs från bostadshyran/ avgiften. Startpaket för nyinflyttade cykelkarta, SL-kort (minst ett månadskort i SL-trafiken ingår vid inflyttning), och information om kollektivtrafiken, cykelrum och andra mobilitetsåtgärder som görs i samband med exploateringen med mera. Kontinuerlig marknadsföring av de olika Mobility Managementåtgärderna som erbjuds, riktad till varje hushåll två gånger årligen. Egna mobilitetslösningar (exempelvis leverans/kylrum). Årlig uppföljning av bilinnehavet bland de boende i fastigheten för att kunna följa upp efterfrågan på parkering, inrapporteras till kommunen under minst fem år efter att samtliga lägenheter är inflyttade. Hur stor reduktion som är aktuell behöver bedömas från fall till fall. Ju mer åtgärder byggherren/fastighetsägaren tar på sig och ju mer långsiktighet som finns i åtagandet, desto mer kan parkeringstalet sänkas. Åtgärderna är ofta enklare att införa vid exploatering i samband med ett större stadsbyggnadsprojekt eftersom det då finns tydliga skalfördelar med exempelvis en bilpool, cykelpool och att bygga gemensamma parkeringsanläggningar. Flexibla parkeringstal vid ny- och ombyggnation av verksamheter För att minska efterfrågan på parkering vid verksamheter behöver alternativen att resa till och från verksamheten på annat sätt än med bil vara mycket goda. För verksamheter spelar inte de anställdas bilinnehav någon större roll det som avgör efterfrågan på parkering är hur många som reser dit med bil. För att kommunen ska kunna medge avsteg från parkeringstalen krävs därför att exploateringen sker i ett läge med god tillgång till kollektivtrafik (zon A och B), samt att byggherre/fastighetsägareen åtar sig att genomföra åtgärder som förenklar för anställda och besökare att resa dit på annat sätt än med bil. Byggherren/fastighetsägaren ska säkerställa att hyresgästerna/arbetsgivarna tar fram en grön resplan för att kommunen ska kunna acceptera en sänkning av parkeringstalet vid ny- och/eller ombyggnation av verksamheter. Gröna resplaner kan beskrivas som ett åtgärdspaket som implementeras av arbetsgivare för att uppmuntra mer hållbara färdmedelsval bland anställda. Gröna resplaner brukar främst vara fokuserade på de anställdas arbetspendling, även om flertalet också innehåller åtgärder för tjänsteresor, leveranser, resor som görs av besökare till företaget eller verksamheten med mera. 28

57 4. Riktlinjer för parkering En grön resplan kan tas fram för en enskild arbetsplats eller för ett större arbetsplatsområde. Nedan listas åtgärder som resplanen kan innehålla: Införande av parkeringsavgifter på arbetsplatsen (önskvärt om brukaren av parkeringsplatsen betalar per gång och inte genom månadsabonnemang). Bra dusch- och omklädningsrum för att underlätta för gående och cyklister. Individuell transportrådgivning till de anställda. Tjänstebilpool som minimerar behovet av att pendla med egen bil till jobbet för att den behövs i tjänsten. Tjänstecyklar till de anställda. Genomföra årliga prova på kampanjer, till exempel testresenärskampanjer för kollektivtrafik och testtramparkampanjer för cykling. Subventionerat kollektivtrafikkort till anställda. 22 Hur stor reduktionen kan bli behöver bedömas i varje enskilt fall. Ju mer åtgärder byggherren/fastighetsägaren tar på sig och ju mer långsiktighet som finns i åtagandet, desto mer kan parkeringstalet sänkas. Vanligtvis skrivs ett avtal mellan kommunen och byggherren och/eller fastighetsägaren där den senare bekostar och garanterar att en grön resplan tas fram och att beteendepåverkande åtgärder kommer att genomföras kopplat till de nyttjande av fastigheten. I gengäld kan då kommunen sänka parkeringstalet för exploateringen, i och med att man anser att åtgärderna är så pass attraktiva och effektiva att det kommer att leda till ett minskat bilresande till och från fastigheten och därmed lägre efterfrågan på parkeringsplatser. Flexibla parkeringstal hanteras vidare i mobility managementplanen och kommer då också behandla hur gröna resplaner och andra mobility managementåtgärder kan användas på befintliga verksamheter och bostäder. 22 Om det är en mindre bostadsfastighet kan detta lösas genom samarbete med annan fastighet. 29

58 5. Förslag till parkeringsplan Nedan finns förslag på delar som bör ingå en framtida handlingsplan för arbetet med parkering. I vissa fall rör det konkreta åtgärder som bör genomföras medan det i andra fall finns behov av ytterligare utredning: Utreda hur ett system för parkeringsavgifter bör utformas och hur detta ska organiseras. Utöka och permanenta försöket med avgifter på infartsparkeringar. Utreda var och i vilken omfattning infartsparkeringar för cykel och bil bör finnas. Ta fram rutiner för hur kommunen kan tillämpa flexibla parkeringstal. Inventera behov av tillkommande cykelparkering vid stationer och centrum. Se över tidsreglering på befintliga bilparkeringsplatser för att styra till rätt användning och öka tillgängligheten. Följa upp den inventering som har genomförts för att se var det finns ledig parkering som kan användas som parkering av tillkommande bebyggelse alternativt nyttjas till andra ändamål. Utreda efterfrågan på laddplatser och bilpoolsplatser inför uppförande av framtida parkeringsanläggningar, samt möjligheten att komplettera befintliga anläggningar med laddplatser och bilpoolsplatser. Möjligheter för användning av bilar som laddas med bränsleceller eller solceller utreds vidare. 30

59 HUDDINGE KOMMUN

60 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Staflund, Katharina Katharina.Staflund@huddinge.se Kommunstyrelsen Placera en luftpump för cyklar, barnvagnar, rullstolar med mera utanför tunnelbanestationen i Masmo svar på medborgarförslag väckt av Tommy Karlsson Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 13 oktober 2016, avslås medborgarförslaget. Sammanfattning Tommy Karlsson inkom den 9 maj 2016 med ett medborgarförslag (bilaga 1) om att placera en luftpump för cyklar, barnvagnar, rullstolar med mera utanför tunnelbanestationen i Masmo. Förslagsställaren motiverar sitt förslag bland annat med att det är långt till närmaste bensinstation, att cyklar inte kan medtas på buss och tunnelbana samt att cykelpump finns i Huddinge C vid Patron Pehrs väg. Kommunstyrelsens förvaltning har förståelse för att önskemålet om cykelpump för andra grupper än cyklister kan finnas men med tanke på avsaknaden av cyklister som använder cykelparkeringen i Masmo kan en cykelpump, i dagsläget, inte motiveras. Om kommande inventeringar visar att cyklandet till Masmo station ökar kan en cykelpump bli aktuell framöver. Medborgarförslaget har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden som meddelat att natur- och byggnadsnämnden inte ska besvara remissen med motivering att det ligger utanför nämndens ansvarsområde. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att medborgarförslaget avslås. Beskrivning av ärendet Tommy Karlsson inkom den 9 maj 2016 med ett medborgarförslag (bilaga 1) om att placera en luftpump för cyklar, barnvagnar, rullstolar med mera utanför tunnelbanestationen i Masmo. Förslagsställaren motiverar sitt förslag med att boende i Vårby-Haga har långt till närmaste bensinstation, att cykel POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

61 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) inte kan tas med på buss eller tunnelbana samt att det i Huddinge finns cykelaffär på Sjödalsvägen och en pump på Patron Pehrs väg. Remissinstansens synpunkter Natur- och byggnadsnämnden har fått medborgarförslaget på remiss men meddelat att natur- och byggnadsnämnden inte ska besvara remissen med motivering att det ligger utanför nämndens ansvarsområde. Ett beslut om återtagande av remissen kom Förvaltningens synpunkter Samtliga kommunala cykelparkeringar inventeras årligen med avseende på flera olika faktorer såsom antal parkeringsplatser, hur många parkerade cyklar som står i ställen, om cykelställen är bra underhållna mm. Inventeringen görs under sommaren då antalet cyklister är som störst och har, sedan 2013, skett årligen. Cykelparkeringen vid Masmo tunnelbanestation har plats för 12 parkerade cyklar. Cykelparkeringens standard är god, delvis under tak och den är bra underhållen. Tyvärr har inventeringarna visat att cykelparkeringen inte alls används i den utsträckning som hade varit önskvärd. Cykelparkeringen har varit tom vid samtliga inventeringstillfällen. Kommunstyrelsens förvaltning har förståelse för att önskemålet om cykelpump för andra grupper än cyklister kan finnas men med tanke på avsaknaden av cyklister som använder cykelparkeringen i Masmo kan en cykelpump, i dagsläget, inte motiveras. Om kommande inventeringar visar att cyklandet till Masmo station ökar kan en cykelpump bli aktuell framöver. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att medborgarförslaget avslås. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Katharina Staflund Trafikplanerare

62 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Bilagor Bilaga 1: Medborgarförslag väckt av Tommy Karlsson Bilaga 2: Natur-och byggnadsnämnden. Tjänsteanteckning. Bilaga 3: Natur-och byggnadsnämnden. Återtagande av remiss: Placera en luftpump för cyklar, barnvagnar, rullstolar med mera utanför tunnelbanestationen i Masmo medborgarförslag Beslutet delges Förslagsställaren

63 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING l MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige ' HUDDINGE KOMMUN HUDDINGE KOMMUN! Kommunstyrelsen o, Lämnas personligen till: Information Huddinge Förslaget Skriv ditt medborgarförslag här Folkhälsa många skulle börja att cykla om det i Vårby-Haga fanns en l u f tpump som det fin n s vi d cykelparkeringen på Patron Pehrs väg. Jag vi ll att Huddinge kommun placerar en Pump samt ordnar med en cykelparkering utanför Tunnelbanan i Masrna Motivering Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gäma varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. I Huddinge har ni cyke l affär Vårby-Haga har vi långt till varken buss eller tunnelbana det skulle vara ett lyft för och barnvagnar. på sjödalsvägen och en pump på Patron Pehrs väg.här i närmaste bensinstation och vi får inte ta med cyklar på för att pumpa på andra ställen. Därför tycker jag att området där man kan fyl l a på l uft på cyklar r ull stolar Presentation Jag önskar själv presentera mitt förslag för fullmäk1ige D POSTADRESS u..,..,..j:... I... _ Ja IBJ Nej BESÖKSADRESS TELEFON OCH TELEFAX r/...,.., 1 ;..;....,..... "lo no C'>t:: ">nn nn

64 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2016/ (1) ERT DATUM ER REFERENS HANDLÄGGARE Fedorova, Antonina Antonina.Fedorova@huddinge.se Tjänsteanteckning Natur- och byggnadsförvaltningen har meddelat att natur- och byggnadsnämnden inte ska besvara remissen med motivering att det ligger utanför nämndens ansvarsområde. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

65 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSBESLUT DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (1) HANDLÄGGARE Fedorova, Antonina Antonina.Fedorova@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Återtagande av remiss: Placera en luftpump för cyklar, barnvagnar, rullstolar med mera utanför tunnelbanestationen i Masmo - medborgarförslag Rubricerat ärende är sänt på remiss till natur- och byggnadsnämnden den 23 juni Då det visat sig att nämnden inte behöver få denna remiss återtar jag härmed remissen. Beslut enligt punkt C 7.8 i kommunstyrelsens delegationsordning. Eva Assarsson Kanslichef POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

66 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) HANDLÄGGARE Ricknell, Peder Peder.Ricknell@huddinge.se Kommunstyrelsen Inled omgående ett arbete för att göra Juringeskolan till en grundskola som snarast avlastar Segeltorpsskolan svar på medborgarförslag väckt av Åsa Wallin Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 4 oktober 2016, avslås medborgarförslaget. Sammanfattning Ett medborgarförslag har inkommit från Åsa Wallin till kommunfullmäktige med förslag om att omgående inleda ett arbete för att göra Juringeskolan till en grundskola som avlastar Segeltorpsskolan. Medborgarförslaget har skickats på remiss till förskolenämnden, grundskolenämnden och Huge Fastigheter AB. Förslagsställaren föreslår ett antal aktiviteter som Huddinge kommun bör vidta: Säg upp tillståndet att använda Juringe skola som förskola Ta fram alternativa lokaler i Huddinge kommun för den friskola som bedrivs i Juringe Inled ett samarbete med friskolan och Huge för att få tillgång till Juringes lokaler succesivt Undersök möjligheten att bygga till Juringe skola för att komma upp i ett elevantal om 420 Barn- och utbildningsförvaltningen framhåller i sitt remissvar för förskolenämnden att ett återkallande av tillståndet för Pysslingen förskolor & skolor AB att bedriva fristående förskoleverksamhet i lokalerna inte kan genomföras då det inte förekommer någon avvikelse från skollagens (2010:800) 26 kap Övriga punkter i medborgarförslaget är inte frågor för förskolenämnden. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

67 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Barn- och utbildningsförvaltningen framhåller i sitt remissvar för grundskolenämnden att säga upp tillståndet att använda Juringe förskola och skola som förskola samt att ta fram alternativa lokaler i Huddinge kommun för den friskola som bedrivs i Juringe är inte en fråga för grundskolenämnden. Vidare har Juringe förskola och skola tilldelats tillstånd att bedriva skolverksamhet i Huddinge kommun av Skolinspektionen. Att överta denna verksamhet bygger alltså på att Pysslingen själva väljer att avveckla sin verksamhet i Juringe skola. Huge har idag ett flerårigt hyresavtal med Academedia som bedriver grundskoleverksamhet i Juringeskolan. Förskolan som bedrivs i lokalerna har inrättats i samarbete med barn och utbildningsförvaltningen. Beskrivning av ärendet Förskolenämnden och grundskolenämnden är utsedda av kommunstyrelsen som remissinstanser för ett medborgarförslag där man föreslår att Juringe förskola och skola görs till en grundskola som avlastar Segeltorpsskolan. Förslagsställaren föreslår ett antal aktiviteter som Huddinge kommun bör vidta: Säg upp tillståndet att använda Juringe skola som förskola Ta fram alternativa lokaler i Huddinge kommun för den friskola som bedrivs i Juringe Inled ett samarbete med friskolan och Huge för att få tillgång till Juringes lokaler succesivt Undersök möjligheten att bygga till Juringe skola för att komma upp i ett elevantal om 420 Bifogat till medborgaförslaget finns en namninsamling med 203 underskrifter som stöd för medborgarförslaget. Förskolenämndens synpunkter Förskolenämnden konstaterar att Juringe förskola och skola idag drivs av Pysslingen förskolor & skolor AB, samt att nämnden gav tillstånd till verksamheten i enlighet med gällande lagstiftning.

68 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Förskolenämnden har besvarat de fyra delarna i medborgarförslaget enligt nedan återgivna svar: Säg upp tillståndet att använda Juringeskolan som förskola När det gäller förslaget att säga upp Pysslingen förskolor & skolor AB:s tillstånd att bedriva fristående förskoleverksamhet har förskolenämnden följande lagbestämmelser att förhålla sig till. I enlighet med skollagen (2010:800) 2 kap. 5 har Pysslingen förskolor & skolor AB efter ansökan godkänts av Huddinge kommun som huvudman att bedriva fristående förskoleverksamhet i aktuella lokaler. I enlighet med skollagen (2010:800) 26 kap kan ett tillstånd att bedriva fristående förskoleverksamhet endast återkallas som ett ingripande efter tillsyn. Huddinge kommun har ingen laglig möjlighet att återkalla tillståndet för Pysslingen förskolor & skolor AB att bedriva fristående förskoleverksamhet eftersom det inte förekommer någon avvikelse från skollagens (2010:800) 26 kap Det är enbart Pysslingen förskolor & skolor AB som själva kan välja huruvida de vill avveckla sin verksamhet i Juringe förskola och skolas lokaler. Ta fram alternativa lokaler i Huddinge kommun för den friskola som bedrivs i Juringe. Att ta fram alternativa lokaler i Huddinge kommun för den friskola som bedrivs i Juringe är inte en fråga för förskolenämnden. Juringe förskola och skola har avtal med Huge gällande förhyrning av lokalerna. Förskolenämnden har inget inflytande över denna uthyrning och får dessutom inte vara part i uthyrning av lokaler till andra huvudmän. Inled ett samarbete med friskolan och Huge för att få tillgång till Juringes lokaler successivt. Att inleda ett samarbete med friskolan och Huge för att få tillgång till Juringes lokaler successivt är inte en fråga för förskolenämnden. Den har inget inflytande över lokaler som Huge ansvarar för och kan därför inte inleda ett samarbete med syfte att kommunen ska få tillgång till Juringes lokaler.

69 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Undersök möjligheten att bygga till Juringeskolan för att komma upp i ett elevatal om 420. Eftersom förskolenämndens ansvar är barn i förskolan är aktuellt förslag inte en fråga för förskolenämnden. Förskolenämnden föreslår att medborgarförslaget om att omgående inleda ett arbete för att göra Juringeskolan till en grundskola som snarast avlastar Segeltorpsskolan avslås. Anledningen är att det inte finns laglig grund att vidta de åtgärder som förslagsställaren framhåller i medborgarförslaget. Grundskolenämndens synpunkter Juringe förskola och skola drivs idag av Pysslingen förskolor & skolor AB. Pysslingen tog över verksamheten av en annan friskolekoncern Tillit Knatteborgen AB, som var de som bedrivit verksamhet i skolan sedan den byggdes. Den som tilldelar tillstånd till fristående skolor att bedriva skolverksamhet är Skolinspektionen som också är tillsynsmyndighet för verksamheten avseende skolverksamheten och fritidshemmen. För att få plats på skolan måste man göra en ansökan till skolan. Intagningsgrunderna för skolan baseras på kötid och syskonförtur. Detta gäller både barn som är skrivna i samma kommun som skolan och barn från andra kommuner. Detta regleras i Pysslingens tillståndsansökan till Skolsinspektionen. Elevutvecklingen för skoldelen gällande elever från Huddinge kommun har varit sjunkande över tid och andelen elever från Segeltorp har även den sjunkit. Läsår 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Elever från Huddinge kommun Varav elever från Segeltorp

70 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Vid en mätning december 2014 tittade grundskolenämnden på varifrån eleverna kom till Juringe skola: 47 procent av eleverna kom från andra kommuner 40 procent av eleverna kom från Segeltorp 13 procent av eleverna kom från Vårby Juringe förskola och skola beslutade under läsåret 13/14 att ta bort årskurs 6 från skolan och erbjuder sedan läsåret 14/15 undervisning i årskurs F-5. När det gäller förslagen på aktiviteter som framförs i medborgarförslaget så gäller följande för grundskolenämnden. Att säga upp tillståndet att använda Juringe förskola och skola som förskola är inte en fråga för grundskolenämnden. Att ta fram alternativa lokaler i Huddinge kommun för den friskola som bedrivs i Juringe är inte en fråga för grundskolenämnden. Juringe förskola och skola har avtal med Huge AB gällande förhyrning av lokalerna. Grundskolenämnden har inget inflytande över denna uthyrning och får dessutom inte vara part i uthyrning av lokaler till andra huvudmän. Juringe förskola och skola har tilldelats tillstånd att bedriva skolverksamhet i Huddinge kommun av Skolinspektionen. Att överta denna verksamhet bygger alltså på att Pysslingen själva väljer att avveckla sin verksamhet i Juringe skola. I sammanhanget vill grundskolenämnden lyfta fram att diskussion har förts med Juringe skolas rektor kring hur fler grundskoleelever från området skulle kunna få plats på Juringe. Huge Fastigheters synpunkter Huge har idag ett flerårigt hyresavtal med Academedia som bedriver grundskoleverksamhet i Juringeskolan. Förskolan som bedrivs i lokalerna har inrättats i samarbete med barn och utbildningsförvaltningen. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning ställer sig bakom de synpunkter som lämnats av förskole- och grundskolenämnderna. Det kan i sammanhanget tilläggas att Huge har ett hyresförhållande med Academia och skulle vid en uppsägning

71 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) tvingas erbjuda hyresgästen ersättningslokaler. Om man inte kan erbjuda likvärdiga lokaler skulle man tvingas betala ett skadestånd. Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomidirektör Peder Ricknell Lokalstrateg Bilagor 1. Medborgarförslag från Åsa Wallin 2. Protokollsutdrag från förskolenämndens sammanträde 14 april Tjänsteutlåtande ställt till förskolenämnden, daterat 21 mars Protokollsutdrag från grundskolenämndens sammanträde 12 april Protokollsanteckning från grundskolenämndens sammanträde 12 april Tjänsteutlåtande ställt till grundskolenämnden, daterat 15 mars Huge Fastigheter AB:s yttrande, daterat 30 september 2016 Beslutet delges Åsa Wallin Förskolenämnden Grundskolenämnden Huge Fastigheter AB

72 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7)

73 [3] KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRsLAG till kommunfullmäktige HUDDINGE KOMMUN Lämnas personligen till: Information Huddinge ANKOM o9 HUDDINGE KOMMUN Förslaget Skriv ditt medborgarförslag här Inled omgående ett arbete för att göra Juringeskolan till en grundskola som snarast avlastar Segeltorpsskolan. Förslag till aktiviteter som Huddinge kommun bör vidta: Säg upp tillståndet att använda Juringeskolan som förskola. Ta fram alternativa lokaler i Huddinge kommun för den friskola som bedrivs ijuringe Inled ett samarbete med friskolan och Huge för a tt få tillgång t ill Juringes lokaler successivt. Undersök möjligheten att bygga till Juringeskolan för att komma upp i ett elevantal om 420. Motivering Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. se bilaga. Underskrift Datum 2~5.i:~? Presentation 62.0lS"", u.() 3 Jag önskar själv presentera mitt förslag för fullmäktige Underskrift ~~ ~ g ~ ~ ~ ~ Ja [il Legitimation D Nej 'SignatuG V~ POSTADRESS BESOKSADRESS TELEFON OCH TELEFAX Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Information Huddinge Huddinge Kommunalvägen E-POST huddinge@huddinge.se

74 FÖRSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Förskolenämnden 14 april Paragraf Diarienummer FSN-2016/ Inled omgående ett arbete för att göra Juringeskolan till en grundskola som avslastar Segeltorpsskolan medborgarförslag Förskolenämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Ett medborgarförslag har inkommit till kommunfullmäktige med förslag om att omgående inleda ett arbete för att göra Juringeskolan till en grundskola som avlastar Segeltorpsskolan. Medborgarförslaget har skickats på remiss till förskolenämnden och grundskolenämnden. Förslagsställaren föreslår ett antal aktiviteter som Huddinge kommun bör vidta: - Säg upp tillståndet att använda Juringe skola som förskola - Ta fram alternativa lokaler i Huddinge kommun för den friskola som bedrivs i Juringe - Inled ett samarbete med friskolan och Huge för att få tillgång till Juringes lokaler succesivt - Undersök möjligheten att bygga till Juringe skola för att komma upp i ett elevantal om 420 Förvaltningen framhåller i sitt remissvar att ett återkallande av tillståndet för Pysslingen förskolor & skolor AB att bedriva fristående förskoleverksamhet i lokalerna inte kan genomföras då det inte förekommer någon avvikelse från skollagens (2010:800) 26 kap Övriga punkter i medborgarförslaget är inte frågor för förskolenämnden. Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

75 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2016/ (3) HANDLÄGGARE Bergman, Lina Lina.Bergman@huddinge.se Förskolenämnden Inled omgående ett arbete för att göra Juringeskolan till en grundskola som avslastar Segeltorpsskolan - medborgarförslag Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Ett medborgarförslag har inkommit till kommunfullmäktige med förslag om att omgående inleda ett arbete för att göra Juringeskolan till en grundskola som avlastar Segeltorpsskolan. Medborgarförslaget har skickats på remiss till förskolenämnden och grundskolenämnden. Förslagsställaren föreslår ett antal aktiviteter som Huddinge kommun bör vidta: Säg upp tillståndet att använda Juringe skola som förskola Ta fram alternativa lokaler i Huddinge kommun för den friskola som bedrivs i Juringe Inled ett samarbete med friskolan och Huge för att få tillgång till Juringes lokaler succesivt Undersök möjligheten att bygga till Juringe skola för att komma upp i ett elevantal om 420 Förvaltningen framhåller i sitt remissvar att ett återkallande av tillståndet för Pysslingen förskolor & skolor AB att bedriva fristående förskoleverksamhet i lokalerna inte kan genomföras då det inte förekommer någon avvikelse från skollagens (2010:800) 26 kap Övriga punkter i medborgarförslaget är inte frågor för förskolenämnden. Beskrivning av ärendet Förskolenämnden och grundskolenämnden är utsedda av kommunstyrelsen som remissinstanser för ett medborgarförslag där man föreslår att Juringe förskola och skola görs till en grundskola som avlastar Segeltorpsskolan. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

76 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2016/ (3) Förslagsställaren föreslår ett antal aktiviteter som Huddinge kommun bör vidta: Säg upp tillståndet att använda Juringe skola som förskola Ta fram alternativa lokaler i Huddinge kommun för den friskola som bedrivs i Juringe Inled ett samarbete med friskolan och Huge för att få tillgång till Juringes lokaler succesivt Undersök möjligheten att bygga till Juringe skola för att komma upp i ett elevantal om 420 Bifogat till medborgaförslaget finns en namninsamling med 203 underskrifter som stöd för medborgarförslaget. Förvaltningens synpunkter Juringe förskola och skola drivs idag av Pysslingen förskolor & skolor AB. Förskolenämnden i Huddinge kommun gav tillstånd till verksamheten i enlighet med gällande lagstiftning. Förvaltningen kommer nedan att besvara de fyra delarna i medborgarförslaget. Säg upp tillståndet att använda Juringeskolan som förskola. När det gäller förslaget att säga upp Pysslingen förskolor & skolor AB:s tillstånd att bedriva fristående förskoleverksamhet har förvaltningen följande lagbestämmelser att förhålla sig till. I enlighet med skollagen (2010:800) 2 kap. 5 har Pysslingen förskolor & skolor AB efter ansökan godkänts av Huddinge kommun som huvudman att bedriva fristående förskoleverksamhet i aktuella lokaler. I enlighet med skollagen (2010:800) 26 kap kan ett tillstånd att bedriva fristående förskoleverksamhet endast återkallas som ett ingripande efter tillsyn. Huddinge kommun har ingen laglig möjlighet att återkalla tillståndet för Pysslingen förskolor & skolor AB att bedriva fristående förskoleverksamhet eftersom det inte förekommer någon avvikelse från skollagens (2010:800) 26 kap Det är enbart Pysslingen förskolor & skolor AB som själva kan välja huruvida de vill avveckla sin verksamhet i Juringe förskola och skolas lokaler.

77 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2016/ (3) Ta fram alternativa lokaler i Huddinge kommun för den friskola som bedrivs i Juringe. Att ta fram alternativa lokaler i Huddinge kommun för den friskola som bedrivs i Juringe är inte en fråga för förskolenämnden. Juringe förskola och skola har avtal med Huge gällande förhyrning av lokalerna. Förskolenämnden och förvaltningen har inget inflytande över denna uthyrning och får dessutom inte vara part i uthyrning av lokaler till andra huvudmän. Inled ett samarbete med friskolan och Huge för att få tillgång till Juringes lokaler successivt. Att inleda ett samarbete med friskolan och Huge för att få tillgång till Juringes lokaler successivt är inte en fråga för förskolenämnden. Förskolenämnden och förvaltningen har inget inflytande över lokaler som Huge ansvarar för och kan därför inte inleda ett samarbete med syfte att kommunen ska få tillgång till Juringes lokaler. Undersök möjligheten att bygga till Juringeskolan för att komma upp i ett elevatal om 420. Eftersom förskolenämndens ansvar är barn i förskolan är aktuellt förslag inte en fråga för förskolenämnden. Förvaltningen föreslår att medborgarförslaget om att omgående inleda ett arbete för att göra Juringeskolan till en grundskola som snarast avlastar Segeltorpsskolan avslås. Anledningen är att det inte finns laglig grund att vidta de åtgärder som förslagsställaren framhåller i medborgarförslaget. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Annelie Glifberg Verksamhetschef för förskolan Bilagor Remisshandlingar den 22 januari 2016 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

78 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Grundskolenämnden 12 april Paragraf Diarienummer GSN-2016/ Inled omgående ett arbete för att göra Juringeskolan till en grundskola som avslastar Segeltorpsskolan - medborgarförslag Grundskolenämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Ett medborgarförslag har inkommit till kommunfullmäktige med förslag om att omgående inleda ett arbete för att göra Juringeskolan till en grundskola som avlastar Segeltorpsskolan. Medborgarförslaget har skickats på remiss till förskolenämnden och grundskolenämnden. Förslagsställaren föreslår ett antal aktiviteter som Huddinge kommun bör vidta: Säg upp tillståndet att använda Juringe skola som förskola Ta fram alternativa lokaler i Huddinge kommun för den friskola som bedrivs i Juringe Inled ett samarbete med friskolan och Huge för att få tillgång till Juringes lokaler succesivt Undersök möjligheten att bygga till Juringe skola för att komma upp i ett elevantal om 420 Förvaltningen framhåller i sitt remissvar att säga upp tillståndet att använda Juringe förskola och skola som förskola samt att ta fram alternativa lokaler i Huddinge kommun för den friskola som bedrivs i Juringe är inte en fråga för grundskolenämnden. Vidare har Juringe förskola och skola tilldelats tillstånd att bedriva skolverksamhet i Huddinge kommun av Skolinspektionen. Att överta denna verksamhet bygger alltså på att Pysslingen själva väljer att avveckla sin verksamhet i Juringe skola. Överläggning I ärendet yttrar sig Jelena Drenanin (M) och Sara Heelge Vikmång (V). Protokollsanteckningar Sara Heelge Vikmång (S) och Birgitta Ljung (MP) och Helena Perkkalainen (V) lämnar en gemensam bifogad protokollsanteckning till protokollet, GSN Bilaga 7:1

79 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf Grundskolenämnden 12 april forts. Diarienummer GSN-2016/ Bilaga Protokollsanteckning från Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna och Vänsterpartiet Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

80 '~ Socia ldemokraterna Huddinge kommun Grundskalenämnden Protokollsanteckning Ärende 7 - Inled omgående ett arbete för att göra Juringeskolan till en grundskola som avlastar segeltorpsskolan - medborgarförslag Bristen på skolplatser i segeltorp är stor och kommunen har under lång tid planerat för en ny skola, Långsjöskolan. Redan nu har över 100 elever antagits och skolan är fortfarande inte färdigplanerad och än mindre byggd. situationen är djupt otillfredsställande och när vi blickar framåt ser vi att behovet av skolplatser kommer att öka än mer i takt med att antalet barn och unga blir fler och fler. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har tagit flera initiativ för att uppmärksamma behovet av att se över skolorganisationen i Huddinge kommun och i segeltorp i syfte att de yngsta barnen ska kunna gå i en skola nära hemmet. Tyvärr har förslagen röstats ner. Vi kommer att arbeta vidare för att grundskolenämnden ska arbeta proaktivt för att hitta tomter att bygga skolor på och planera för en bra skolorganisation så att alla huddingeelever får en skolplats och utbildning av hög kvalitet och att vi kan skapa en jämlik kunskapsskola med höga kunskapsresultat När det gäller Juringeskolan så konstaterar vi att det är olyckligt att kommunen överlät till privata aktörer att bedriva verksamhet i lokalerna. Något som vi motsatte oss. Skolan har alltför få elever från segeltorp (40 procent) och kommunen kan inte veta från år till år hur många huddingeelever som kommer söka och antas till Juringeskolan. Vi är övertygade om att vi kommer att behöva fler skolor och skolplatser i segeltorp och därför kommer vi att verka för att Huddinge kommun framöver kommer ska vara rädd om den mark och de tomter som finns. För Miljöpartiet l5u ;te! Birg it~ljun /1) För Vänst erpartiet Helena Perkkalainen

81 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2016/ (4) HANDLÄGGARE Hjelm, Per Per.Hjelm@huddinge.se Grundskolenämnden Remissvar - Inled omgående ett arbete för att göra Juringeskolan till en grundskola som avslastar Segeltorpsskolan - medborgarförslag Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och lämnar och lämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Ett medborgarförslag har inkommit till kommunfullmäktige med förslag om att omgående inleda ett arbete för att göra Juringeskolan till en grundskola som avlastar Segeltorpsskolan. Medborgarförslaget har skickats på remiss till förskolenämnden och grundskolenämnden Förslagsställaren föreslår ett antal aktiviteter som Huddinge kommun bör vidta: Säg upp tillståndet att använda Juringe skola som förskola Ta fram alternativa lokaler i Huddinge kommun för den friskola som bedrivs i Juringe Inled ett samarbete med friskolan och Huge för att få tillgång till Juringes lokaler succesivt Undersök möjligheten att bygga till Juringe skola för att komma upp i ett elevantal om 420 Förvaltningen framhåller i sitt remissvar att säga upp tillståndet att använda Juringe förskola och skola som förskola samt att ta fram alternativa lokaler i Huddinge kommun för den friskola som bedrivs i Juringe är inte en fråga för grundskolenämnden. Vidare har Juringe förskola och skola tilldelats tillstånd att bedriva skolverksamhet i Huddinge kommun av Skolinspektionen. Att överta denna verksamhet bygger alltså på att Pysslingen själva väljer att avveckla sin verksamhet i Juringe skola. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

82 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2016/ (4) Beskrivning av ärendet Grundskolenämnden och förskolenämnden är utsedda av kommunstyrelsen som remissinstanser för ett medborgarförslag där man föreslår att Juringe skola görs till en grundskola som avlastar Segeltorpsskolan. Förslagsställaren föreslår ett antal aktiviteter som Huddinge kommun bör vidta: Säg upp tillståndet att använda Juringe skola som förskola Ta fram alternativa lokaler i Huddinge kommun för den friskola som bedrivs i Juringe Inled ett samarbete med friskolan och Huge för att få tillgång till Juringes lokaler succesivt Undersök möjligheten att bygga till Juringe skola för att komma upp i ett elevantal om 420 Bifogat till medborgaförslaget finns en namninsamling med 203 underskrifter som stöd för medborgarförslaget. Förvaltningens synpunkter Juringe förskola och skola drivs idag av Pysslingen förskolor & skolor AB. Pysslingen tog över verksamheten av en annan friskolekoncern Tillit Knatteborgen AB, som var de som bedrivit verksamhet i skolan sedan den byggdes. Den som tilldelar tillstånd till fristående skolor att bedriva skolverksamhet är Skolinspektionen som också är tillsynsmyndighet för verksamheten avseende skolverksamheten och fritidshemmen. För att få plats på skolan måste man göra en ansökan till skolan. Intagningsgrunderna för skolan baseras på kötid och syskonförtur. Detta gäller både barn som är skrivna i samma kommun som skolan och barn från andra kommuner. Detta regleras i Pysslingens tillståndsansökan till Skolsinspektionen.

83 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2016/ (4) Elevutvecklingen för skoldelen gällande elever från Huddinge kommun har varit sjunkande över tid och andelen elever från Segeltorp har även den sjunkit. Läsår 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Elever från Huddinge kommun Varav elever från Segeltorp Vid en mätning december 2014 tittade vi på varifrån eleverna kom till Juringe skola: 47 procent av eleverna kom från andra kommuner 40 procent av eleverna kom från Segeltorp 13 procent av eleverna kom från Vårby Juringe förskola och skola beslutade under läsåret 13/14 att ta bort årskurs 6 från skolan och erbjuder sedan läsåret 14/15 undervisning i årskurs F-5. När det gäller förslagen på aktiviteter som framförs i medborgarförslaget så gäller följande för grundskolenämnden. Att säga upp tillståndet att använda Juringe förskola och skola som förskola är inte en fråga för grundskolenämnden. Att ta fram alternativa lokaler i Huddinge kommun för den friskola som bedrivs i Juringe är inte en fråga för grundskolenämnden. Juringe förskola och skola har avtal med Huge AB gällande förhyrning av lokalerna. Grundskolenämnden har inget inflytande över denna uthyrning och får dessutom inte vara part i uthyrning av lokaler till andra huvudmän. Juringe förskola och skola har tilldelats tillstånd att bedriva skolverksamhet i Huddinge kommun av Skolinspektionen. Att överta denna verksamhet bygger alltså på att Pysslingen själva väljer att avveckla sin verksamhet i Juringe skola. I sammanhanget vill vi lyfta fram att diskussion har förts med Juringe skolas rektor kring hur fler grundskoleelever från området skulle kunna få plats på Juringe.

84 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2016/ (4) Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Kerstin Gelfgren Grundskolechef Bilagor Remisshandlingar den 22 januari 2016 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

85 HF (1) Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Yttrande Inled omgående ett arbete för att göra Juringeskolan till en grundskola som avlastar Segeltorpskolan medborgarförslag med referens KS-2015/ Huge har idag ett flerårigt hyresavtal med Academedia som bedriver grundskoleverksamhet i Juringeskolan. Förskolan som bedrivs i lokalerna har inrättats i samarbete med barn och utbildningsförvaltningen. Greger Nilsson Tf VD Huges styrelse godkände detta remissvar den 30 september 2016.

86 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) HANDLÄGGARE Johan Höglund johan.höglund@huddinge.se Gunilla Wastesson gunilla.vastesson@huddinge.se Kommunstyrelsen Plan för samhällsbyggnadsprojekt Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Plan för samhällbyggnadsprojekt , bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 25 oktober 2016, godkänns. Sammanfattning Plan för samhällsbyggnadsprojekt har upprättats enligt en nyinrättad gemensam koncernövergripande process som föregår samhällsbyggnadsprocessen, lokalförsörjningsprocessen och i vissa fall även investeringsprocessen. Detta ska skapa en gemensam utgångspunkt för de olika processerna, en gemensam bild av kommunens vilja, behov och ekonomiska möjliget att växa. Planen ska läsas tillsammans med nämndernas lokalförsörjningsplaner och verksamhetsplaner för att få en samlad bild. Plan för samhällsbyggnadsprojekt beskriver kommunens åtagande för samhällplanering för den kommande treårsperioden. Underlagen har en planeringshorisont som är betydligt längre, men planen redovisar vad förvaltningarna behöver arbeta med under åren Planen för samhällsbyggnadsprojekt har som utgångspunkt att kommunen kommer att träffa ett avtal inom ramen för Sverigeförhandlingen avseende Spårväg syd, vilket innebär den högre ambitionsnivån enligt Mål och budget 2017 om sammanlagt nya bostäder till Inflyttningen av bostäder under åren är i genomsnitt per år. Med de nya projekt som startar förväntas bostadsbyggnadstakten kunna ligga på den nivån även efter treårsperioden. Ett ökat bostadsbyggande innebär ett ökat behov av lokaler för offentligt finansierade verksamheter, såsom skola och förskola, och att kommunens arbete för att nå en arbetskraftskvot på 1,0 behöver intensifieras. Samhällsservice i form av äldreboenden och andra former av särskilda boenden, skolor, förskolor, idrottsanläggningar och kultur planeras för att kunna uppfylla de behov som redovisas i nämndernas lokalförsörjningsplaner. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

87 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) Beskrivning av ärendet Nytt arbetssätt för samhällsplanering i tidiga skeden Sedan 2013 har kommunstyrelsen och dåvarande samhällbyggnadsnämnden (sedan april 2015 kommunstyrelsen) haft ett uppdrag som syftar till att effektivisera samhällsbyggandet i stort och i synnerhet kommunens samhällbyggnadsprocess. Ett antal åtgärder har genomförts för att kunna bygga ut den kommunala servicen samtidigt som ambitionerna för bostadsbyggandet i kommunen ökat. Utifrån dessa utvecklingsåtaganden genomförde kommunens tjänstemannaledning (kommunens ledningsgrupp) en översyn av hur kommunen skulle kunna förbättra samordning och planering i de tidiga skedena av samhällsbyggandet samt formalisera involvering av alla kommunens förvaltningar. Kommunens ledningsgrupp ville också se över och utveckla en systematik som ligger i linje med kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess för att tydliggöra beslutsprocessen och beslutsvägar samt stärka de politiska signalerna från mål och budget ut i verksamheten kring just samhällsutvecklingen. Då-läget för kommunen var att all fysisk samhällplanering i Huddinge skedde inom processerna samhällsbyggnadsprocessen, lokalförsörjningsprocessen och investeringsprocessen. Dock var endast de två senare integrerade i kommunens ordinarie styrnings- och uppföljningsprocess (PUFF:en). Mycket av samverkan mellan förvaltningar inom samhällsbyggnadsprocessen skedde genom remissförfarande. Planeringen och förfarandet var inte direkt kopplat till ett gemensamt strategiskt koncerntänk för utvecklingen av Huddinge. Under 2016 har kommunen infört nödvändiga förändringar av process och arbetssätt i tidiga skeden av samhällsplaneringen i Huddinge kommun för att uppnå en mer sammanhållen, effektiv, välkänd och välfungerande samhällsplanering som inbegriper alla aspekter av hållbar utveckling. Processen och det förändrade arbetssättet ska också bidra till att kvantitetsmålen avseende bostäder och etablering av verksamheter uppfylls samtidigt som övergripande mål för kommunens utveckling enligt Hållabart Huddinge 2030 och Översiktsplan 2030 uppfylls utan att kommunen riskerar att överbelåna sig. En av åtgärderna för att förbättra den strategiska planeringen var att inrätta en gemensam koncernövergripande process som föregår både samhällsbyggnadsprocessen, lokalförsörjningsprocessen och i vissa fall även investeringsprocessen. Detta ska skapa en gemensam utgångspunkt för de olika processerna, en gemensam bild av kommunens vilja, behov och

88 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) ekonomiska möjliget att växa. Det är också viktigt att minska otakten och begränsa målförskjutningen inom planering och mellan processer. Huddinge ska därför från och med 2018: Införa en process för samhällsplanering i Huddinge som föregår samhällsbyggnadsprocessen, lokalförsörjningsprocessen samt i vissa fall investeringsprocessen. Bedriva all samhällsplanering inom kommunens ordinarie planeringsoch uppföljningsprocess (PUFF:en). Eftersom den nya processen bygger på att en gemensam planeringsprocess som föregår framtagningen av de olika planerna (plan för samhällsbyggnadsprojekt, lokalförsörjningsplanen, investeringsäskanden) så kommer ovanstående förslag tidigast kunna träda i kraft fullt ut i och med att verksamhetsplanerna för 2018 tas fram, men arbetssättet kring en gemensam planeringsprocess har påbörjats redan i år. Plan för samhällbyggnadsprojekt har därför fått ett nytt format och anpassats till kommunens målbild och övriga mallar som används inom planerings- och uppföljningsprocessen (PUFF:en). När processen har löpt ett helt varv kommer kommunen att ha en kommungemensam planering, det vill säga En kommungemensam plan för samhällbyggnadsprojekt En kommungemensam lokalförsörjningsplan En kommungemensam investeringsplan Årets plan för samhällbyggnadsprojekt är en hybrid mellan den gamla och den nya processen. I år har nämnderna haft ansvar för att ta fram och besluta om respektive lokalförsörjningsplan samt planera för nämndernas lokalinvesteringar de kommande tre åren. För att skapa en bild av var vi ska redovisas dessa delvis redan nu i årets plan för samhällbyggnadsprojekt. Lokalförsörjningsplanerna har ännu inte beslutats av respektive nämnd, varför ändringar kan bli aktuella. Samordning med kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2017 Plan för samhällsbyggnadsprojekt redovisas i detta ärende till kommunstyrelsen via dess samhällsbyggnadsutskott. Vid behandling i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige avses samordning ske med ärendet som behandlar kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2017.

89 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) Plan för samhällsbyggnadsprojekt Kommunstyrelsens förvaltning har tillsammans med övriga förvaltningar tagit fram Plan för samhällsbyggnadsprojekt som beskriver kommunens åtagande för samhällplanering för den kommande treårsperioden. Underlagen har en planeringshorisont som är betydligt längre, men planen redovisar vad förvaltningarna behöver arbeta med under åren samt investeringar och exploateringsresultat. För att få en fullständig bild behöver man också läsa nämndernas lokalförsörjningsplaner och verksamhetsplaner. Planen för samhällsbyggnadsprojekt har som utgångspunkt att kommunen kommer att träffa ett avtal inom ramen för Sverigeförhandlingen avseende Spårväg syd, vilket innebär den högre ambitionsnivån enligt Mål och budget 2017 om sammanlagt nya bostäder till Ett ökat bostadsbyggande innebär ett ökat behov av lokaler för offentligt finansierade verksamheter, såsom skola och förskola, och att kommunens arbete för att nå en arbetskraftskvot på 1,0 behöver intensifieras. Den höga ambitionsnivån innebär att ett stort antal exploateringsprojekt behöver starta under 2017 samtidigt som planering av Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg syd går in i ett intensivt skede. Prioritering inom kommunens tre utvecklingsområden Flemingsberg, Kungens kurva och centrala Huddinge samt inom Spårväg syds influensområde innebär att kommunens resurser behöver styras dit och att andra projekt får lägre prioritet än vad som annars varit fallet. I övriga delar av kommunen startas därför ytterst få nya bostadsprojekt. Pågående projekt planeras dock att fullföljas. Planläggning och genomförande av f d fritidshusområden som behöver VAförsörjas är mycket resurskrävande och medför stora kommunala investeringar. Utbyggnaden kommer att fortsätta med utgångspunkt i bl a prioritering i nytt VA-försörjningsprogram, men takten är begränsad. Inflyttningen av bostäder under åren är i genomsnitt per år. Med de nya projekt som startar förväntas bostadsbyggnadstakten kunna ligga på den nivån även efter treårsperioden. Samhällsservice i form av äldreboenden och andra former av särskilda boenden, skolor, förskolor, idrottsanläggningar och kultur planeras för att kunna uppfylla de behov som redovisas i nämndernas lokalförsörjningsplaner. I några fall kan inte önskad inflyttning uppfyllas, eftersom det tar lång tid att planlägga och genomföra projekt. I dessa fall behöver förvaltningarna gemensamt utreda vilka andra åtgärder som kan vara aktuella för att uppfylla behoven under en övergångsperiod. Inför varje antagande av en detaljplan som innehåller bostäder ska en redovisning ske av hur behovet av förskolor och skolor uppfylls i området.

90 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) Tillskottet av nya arbetsplatser sker framför allt i Flemingsberg och Kungens kurva, men utökningen av kommunalt finansierad verksamhet tillskapar också ett betydande antal arbetstillfällen, liksom utveckling av befintliga företag. När det gäller infrastruktur och investeringar så är fortsatt fokus på regional transportinfrastruktur som Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg syd, men också genomförande av cykelplanen, parkprogram, lekplatsprogram och badplatsprogram. Inom natur och miljö prioriteras åtgärder enligt åtgärdsplaner för Trehörningen och Orlången samt investeringar i arrendegårdar och naturområden. Förvaltningens synpunkter Planen för samhällsbyggnadsprojekt har en ambitionsnivå som uppfyller ett bostadsåtagande enligt Sverigeförhandlingens förutsättningar för Spårväg syd. Ambitionsnivån är högre än vad kommunens organisation är anpassad för. För att kunna uppfylla planen krävs därför att förvaltningen kan anpassa sin organisation och skaffa de resurser som krävs genom rekrytering och genom att engagera konsulter. Eftersom det är brist på erfaren arbetskraft i branschen är detta i sig en utmaning. Utökningen av personal/konsulter förutsätts till övervägande del kunna finansieras av exploateringsöverskott och/eller investeringar, men förvaltningen kan behöva återkomma med en begäran om utökad budget. Parallellt med en anpassning av organisationen utreder förvaltningen nya långsiktiga samarbetsformer med byggherrar och ytterligare effektivisering i samhällsbyggnadsprocessen för att kunna klara av den utmaning det innebär att leverera ett stort antal bostäder, arbetsplatser och en stor mängd samhällsservice uthålligt under lång tid. Den samlade projektportföljen för innehåller pågående projekt, nya projekt som initierats av kommunernas förvaltningar eller av privata exploatörer/fastighetsägare genom planbesked eller förfrågningar. Kommunstyrelsens förvaltning har, tillsammans med övriga förvaltningar, bedömt att projektportföljen leder mot den, under rådande förutsättningar, bästa möjliga måluppfyllelsen enligt Mål och budget 2017 och övriga styrdokument. Några projekt som funnits med i föregående plan för samhällsbyggnadsprojekt har av olika orsaker bedömts som ej aktuella att påbörja under perioden Dessa projekt är Vårby Haga etapp 3, Vårdboende Diametern 2, Västra Glömsta, Vistaberg område 2, Luna 3, Lagret 5, Axeln 5, Huddinge C norra järnvägsspåret, Källbrink 1:12, Lyckåshöjden, Medicinaren 19 Novum, Solgård 2:7, Huddinge C Valen 2-3, Kommunhus, Skogsäng 1:29, Lissma 4:84, Solhaga Garden Länna 45:1, Gästgiveri Brudborsten 7 m fl, Kommunalvägens ombyggnad, naturreservatsbildningar.

91 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) Planen för samhällsbyggnadsprojekt har tagits fram utan att de planeringsunderlag och analyser som är förutsättningen enligt det nya arbetssättet har funnits på plats i sin helhet. Detta, tillsammans med det faktum att nämndernas lokalförsörjningsplaner har tagits fram parallellt med att planen för samhällsbyggnadsprojekt har tagits fram, har gjort att det varit svåra förutsättningar för att få en fullständig balans i portföljen. Detta är tydligast när det gäller resursåtgång i förhållande till åtagande, men gäller även inom andra områden. Förvaltningarnas erfarenhet är dock att arbetssättet ger goda förutsättningar att uppnå syftet; en kommungemensam sammanhållen strategisk planering för kommunens fysiska utveckling med en gemensam plan för samhällsbyggnadsprojekt, lokalplanering och investeringsplanering samt en effektiv styrning. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Johan Höglund Verksamhetscontroller Bilagor 1. Bilaga 1 Plan för samhällbyggnadsprojekt

92 Diarienummer: KS-2016/2454 Plan för samhällsbyggnadsprojekt

93 Innehåll Huddinges vision och mål... 3 Plan för samhällsbyggnadsprojekt... 4 Strategisk samhällsutveckling i Huddinge... 6 Huddinge styr mot sina mål... 8 Bra att leva och bo... 8 Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans Utveckling uppdelat per område Kommunövergripande projekt Vårby/Masmo Kungens kurva Segeltorp Flemingsberg Glömsta Loviseberg Sjödalen/Fullersta Stuvsta/Snättringe Trångsund Skogås/Länna Sund ekonomi Kartbilaga till Kartindex Projektportföljen per ändamål Beskrivningar av nya projekt... Fel! Bokmärket är inte definierat.

94 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Tolkning av målen Varje projekt ska prioriteras utifrån kommunens målbild och de delmål som projektet främst ska bidra med att stärka kommunens utveckling mot. Projekten prioriteras, sorteras och bedöms även utifrån en geografisk aspekt för att möte varje områdes behov och utmaningar. KOMMUNSTYRELSEN 3

95 Plan för samhällsbyggnadsprojekt Planen bygger på en uppsättning projekt; Projektportföljen, och utgör fullmäktiges beställningar av samhällsbyggnadsprojekt och investeringar i den fysiska miljön. Planens syfte I kommunens översiktsplan anges mål och inriktning för kommunens framtida markanvändning och bebyggelseutveckling. Översiktsplanens perspektiv är långsiktigt och viljeinriktningen beskrivs på en övergripande nivå. Gällande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige i juni Utöver översiktsplanen finns även andra styrdokument som har betydelse för samhällsbyggandet. Dessa finns samlade i Riktlinjer för samhällsbyggnadsprojekt och bostadsförsörjning 1. Planen för samhällsbyggnadsprojekt är ett styrdokument för kommunens samhällsbyggande de närmaste tre åren. Projektet i planen är de projekt som ska genomföras under den angivna tidsperioden i linje med den inriktning samt budgetram som anges i kommunen mål och budget dokument för samma period. Med samhällsbyggnadsprojekt avses exploaterings- och investeringsprojekt som är betydelsefulla för kommunens fysiska utveckling. För dessa projekt krävs normalt att en ny detaljplan upprättas. Varje beslut om utbyggnad av bostadsområden, arbetsområden, kommunal service eller infrastruktur får följdverkningar på kommunens utveckling när det gäller ekonomi, miljö och sociala aspekter. Planen ska därför ge en helhetsbild av pågående och planerat samhällsbyggande. Den ska också fungera som en information till dem som har intresse av vilka samhällsbyggnadsprojekt som pågår och planeras i Huddinge kommun. Ett kortare avsnitt beskriver planens koppling till kommunens målområden: Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg om individen Ekosystem i balans Avvägningen av vilka samhällsbyggnadsprojekt som ska genomföras eller planläggas under den kommande treårsperioden görs tre gånger årligen i enlighet med ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. För ökad transparens bryts redovisningen upp per geografiskt område: 1 Vårby/Masmo Kungens Kurva Segeltorp Flemingsberg Glömsta Loviseberg Sjödalen/Fullersta Stuvsta/Snättringe Trångsund Skogås/Länna Projekt som inte är områdesspecifika redovisas som kommunövergripande. Projektportfölj Huddinges samhällsbyggnadsprojekt redovisas i en projektportfölj där löpande portföljstyrning säkerställer maximal verksamhetsnytta. Portföljen avser samla utbyggnad och investeringar inom fysisk miljö inom alla kommunens verksamhetsområden som får följdverkningar på ekonomi, miljö och social hållbarhet. Den följer kommunens ordinarie treåriga planerings- och uppföljningsprocess. Portföljen för samhällsplanering ger en helhetsbild av kommungemensamma prioriteringar och styr mot det Huddinge som Översiktsplanen (ÖP2030) långsiktigt pekar ut samt fungerar som information och vägledning till intressenter av samhällsbyggnad. Projektportföljen ska ge Huddinge en gemensam planeringsplattform och välja ut lämpliga projekt som sedan detaljplaneras och genomförs inom lämplig process, i regel samhällsbyggnadsprocessen, lokalförsörjningsprocessen eller investeringsprocessen. En projektportfölj är till skillnad från ett projekt inte en tidsatt engångsföreteelse utan är kopplad till verksamhetens övergripande mål och strategier. Hur väljs projekt ut? Kommunen har en särskild uppföljning av ÖP2030 som är klar i samband med att kommunens Planeringsförutsättningar årligen tas fram. Utifrån den långsiktiga planeringen som gjorts i områdesprogrammen samt de tematiska strategierna kan kommunen följa upp hur Huddinge utvecklas och om denna utveckling sker i linje med de styrsignaler som givits av de politiska församlingarna. För att det i förlängningen ska bli en relevant prioritering av enskilda projekt i förhållande till kommunens behov, 4 VERKSAMHETSPLAN 2017

96 behöver nämnderna i sitt underlag för kommande budget redogöra för sina behov kring lokalförsörjning kopplat till olika scenarier av tillväxt. Detta sker i nämndens svar på Planeringsförutsättningarna, det vill säga i Underlag för Mål och budget. Kommunstyrelsens förvaltning ansvarar därefter för att samordna och göra en avvägning av de samlade behoven gentemot befintligt investeringsram. Bedömningen ska ligga till grund för budgetfördelning i Mål och budget för kommande planeringsperiod. Vilken tidsperiod som ska vara den gällande varierar mellan de olika processerna och deras syfte. I Mål och budget kan därmed kommunfullmäktige fastställa de mest prioriterade delarna mot bakgrund av den rullande uppföljningen av översiktsplanen och tillhörande strategier och program, kommunens framtida behovsutveckling och ekonomiska avvägningar. På detta sätt vägs hela kommunens utveckling samman vid ett tillfälle och det blir tydligare i vilken riktning Huddinge ska och vill växa. Det i sin tur ger förutsättningar för att i samband med verksamhetsplaneringen ta fram och föreslå en relevant och genomförbar utveckling för Huddinge i de olika planerna (Plan för samhällsbyggnadsprojekt, Lokalförsörjningsplanen, Investeringsplanen). ÖP2030:s centrala delar och mått behöver sedan löpande följas upp i delårsrapporter samt Årsredovisning, men då på en aggregerad nivå. Alla enskilda projekt behöver följas upp inom den ordinarie processen avseende kvalitet, tid samt ekonomi. På så sätt hanteras samhällsbyggnadsprojekten i samma process som exempelvis lokalinvesteringar eller reinvesteringar i gatunätet. Varje förvaltning följer upp sina respektive projekt genom ordinarie styrning och uppföljning oberoende på vilken process som projektet flödar genom (samhällsbyggnadsprocessen, lokalförsörjningsprocessen eller investeringsprocessen). Förutsättningar Projektportföljen i Plan för samhällsbyggnadsprojekt bygger på följande ingångsvärden: Mål och budget Intresseanmälan till Sverigeförhandlingen Uppdaterad befolkningsprognos Senast tillgänglig projektuppdatering Nya projekt värderade per område för att bidra till kommunens utveckling som helhet Lokalförsörjningsplanerna Investeringsplanerna VA-försörjningsplanen Projektinformation Projektinformation och beskrivningar för befintliga projekt finns på kommunens hemsida: För nya projekt finns projektbeskrivning i bilaga. Investeringsplaner för samhällsutveckling Plan för samhällsbyggnadsprojekt är ett av flera styrdokument i samhällsbyggnadsprocessen. Som nämnt ovan utgör den fullmäktiges beställning av projekt för samhällsbyggandet. Utöver detta är Huddinges utveckling beroende av investeringar, både nya och reinvestering, i andra objekt som stärker och utvecklar den fysiska miljön. Inriktning för kommunens investeringar utgår utifrån styrsignaler som ges via mål och budget, men hänsyn är även tagen utifrån ett helhetsperspektiv kring vilka investeringar som lämpar sig utifrån befolkningsutveckling, eftersatt underhåll, valda samhällbyggnadsprojekt eller annat som kan anses lämpligt eller stärkande av plats eller tema. Valda investeringar i detta dokument är ett styrdokument för kommunens samhällsinvesteringer de närmaste tre åren. Avvägningen av vilka samhällsbyggnadsinvesteringar som ska genomföras under den kommande treårsperioden uppdateras kontinuerligt genom ordinarie uppföljning (delårsrapporter och verksamhetsberättelse), samt att en årlig aktualisering av samtliga projekt sker. KOMMUNSTYRELSEN 5

97 Strategisk samhällsutveckling i Huddinge Kommunens utvecklingsområden Kommunfullmäktige har genom ÖP2030 pekat ut tre områden som är särskilt viktiga för kommunens framtid; Kungens kurva, Flemingsberg och centrala Huddinge. Dessa områden ska ha ett särskilt fokus i samhällsplaneringen. Två av områdena är även utpekade som regionala stadskärnor i den regionala planeringen och därmed av särskild betydelse för regionens utveckling. Utvecklingen är beroende av en god tillgänglighet. Därför är planeringen av tillkommande infrastruktur betydelsefull. Det gäller övergripande infrastruktur som Tvärförbindelse Södertörn, Spårväg syd och åtgärder på Huddingevägen och E4/E20, men även kommunens infrastruktur i form av gång- och cykelvägar. Resecentrum i Flemingsberg är avgörande för tillgängligheten och därmed den starka utveckling som Flemingsberg står inför. Samhällsplaneringen sker på olika nivåer, en övergripande nivå i form av geografiska utvecklingsplaner eller program och därefter upprättas detaljplaner som reglerar markanvändning och genomförande. Den övergripande planeringen är påbörjad men inte avslutad, varför planering kommer att behöva ske på flera nivåer parallellt. De fördjupade översiktsplanerna för Kungens kurva och Flemingsberg kommer att ersättas med andra former av översiktlig planering. Fördjupad översiktsplan för Storängen samt program för Huddinge centrum har bedömts vara inaktuella i väsentliga delar. Ny övergripande planering ska därför genomföras för centrala Huddinge. Flemingsbergs utveckling som regional stadskärna påverkar förutsättningarna för Huddinge centrums utveckling. Den övergripande planeringen behöver ta hänsyn till detta så att båda områdena ges förutsättningar till utveckling. Utveckling inom spårvägens influensområde Inom ramen för Sverigeförhandlingen 2 förs förhandlingar om förutsättningar för finansiering av investeringen i Spårväg syd och bostadsbyggande inom spårvägens influensområde. Under förutsättning att kommunen träffar avtal med staten och landstinget om förutsättningar för genomförande av Spårväg syd måste stor prioritet ges åt projekt som direkt eller indirekt ger förutsättning att uppfylla avtalet. Plan för samhällsbyggnadsprojekt förutsätter att ett sådant avtal träffas. För de tre utvecklingsområdena Kungens kurva, Flemingsberg och centrala Huddinge har ett antal nya projekt angetts som stödjer den önskade utvecklingen Även bostadsprojekt inom Vårby och Segeltorp har getts hög prioritet, eftersom de ligger i spårvägens influensområde. För den nya stadsdelen Loviseberg, som är helt beroende av spårvägens tillkomst, ska ett programarbete genomföras. Om det kommer önskemål eller möjligheter framkommer som skulle bidra ytterligare till utvecklingen måste det finnas en flexibilitet så att möjligheterna kan utnyttjas. Prioritering med anledning av Sverigeförhandlingen innebär att kommunens resurser behöver styras dit och att andra projekt får lägre prioritet än vad som annars varit fallet. I övriga delar av kommunen startas därför ytterst få nya bostadsprojekt. Planläggning och genomförande av f d fritidshusområden som behöver VA-försörjas är mycket resurskrävande och medför stora kommunala investeringar. Utbyggnaden kommer att fortsätta med utgångspunkt i bland annat prioritering i nytt VA-försörjningsprogram, men takten är begränsad. Pågående projekt i samtliga kommundelar föreslås fullföljas. 2 I Sverigeförhandlingens uppdrag ingår bland annat att öka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i Sveriges tre storstadsregioner samt att utreda förutsättningar för och avtala om medfinansiering av höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Malmö och mellan Stockholm och Göteborg.. Huddinge deltar i förhandlingarna om Spårväg syd och höghastighetsjärnväg. 6 VERKSAMHETSPLAN 2017

98 Befolkningsutvecklingen Till plan för samhällsbyggnad har det tagits fram ett nytt scenario för befolkningsutveckling. Att kunna se vad en tänkt exploateringstakt får för konsekvenser i framtida befolkning är viktig både ur ett kommunalekonomiskt hänseende men kanske främst ett viktigt planeringsunderlag för att kunna svara upp mot behov av offentligt finansierad service. Scenariot sträcker sig fram till 2030 och tar avstamp i en demografisk framskrivning av dagens invånarantal, med hänsyn tagen till flyttmönster och migration. Till detta har lagts en realistisk bedömning av hur många bostäder som kan färdigställas givet att avtal träffas om Spårväg syd. Uppgifterna om planerade bostäder överensstämmer med de underlag som kommunen i juni skickade in till Statistiska centralbyrån. Till 2030 handlar det om lite drygt bostäder, vilket betyder att det ska färdigställas cirka bostäder per år. Vad detta scenario visar på är i korta drag effekter av migrationssituationen under hösten 2015 i närtid och med ett längre perspektiv visar det på en möjlig utveckling givet att ett antal större nya exploateringsområden blir verklighet. Scenario för befolkningsutveckling Diff. Huddinge ,4% Område Vårby/Masmo ,7% Kungens kurva ,3% Segeltorp ,3% Flemingsberg ,7% Glömsta ,5% Loviseberg ,0% Sjödalen Fullersta ,8% Stuvsta Snättringe ,4% Trångsund ,0% Skogås/Länna ,7% Samtliga åldergrupper förväntas öka, tydligast är det inom gymnasieåldern och gruppen unga vuxna. Att gymnasieungdomar kommer att bli fler har varit ett demografiskt faktum genom stora barnkullar runt millennieskiftet. Gruppen 19 till 24 har en delförklaring i migrationssituationen under Det påverkade antaganden om inflyttning från utlandet och specifikt i åldrarna under 18 år. Denna grupp är 2019 i intervallet 19 till 24 år vilket gör att denna grupp antas växa och mer i visa områden som historiskt har haft en stor inflyttning från utlandet. Scenario för befolkningsutveckling Diff. Huddinge ,4% Område Vårby/Masmo ,0% Kungens kurva % Segeltorp ,5% Flemingsberg ,7% Glömsta ,1% Loviseberg % Sjödalen Fullersta ,9% Stuvsta Snättringe ,2% Trångsund ,1% Skogås/Länna ,9% Till 2030 kan kommen komma att växa med närmare 50 procent, en mycket kraftig befolkningstillväxt. Sett till en åldersfördelning så är den ganska jämn över åldrarna. Dagens befolkningsstruktur kommer att bibehållas till ganska stor del. Dock så sticker den äldsta gruppen ut och kan nästan dubblas fram till Detta är en del av en global trend där vi som människor blir allt friskare och därmed även äldre. Flemingsberg och Glömsta är de områden som förväntas att växa kraftigast, mycket utifrån den exploatering som pågår. Även Vårby/Masmo har en tydlig ökning, men den är tydligare kopplad till migrationen. Antagandet om var i kommunen personer som kommer från annat land kommer att bosätta sig bygger på historiskt inflyttning från omvärden. En stor del av de personer som kommer att skrivas i Huddinge i samband med att de får uppehållstillstånd finns redan i kommunen, men syns i befolkningsstatistiken förs när det får uppehållstillstånd. Mellan områdena kommer det vara stora skillnader i befolkningstillväxt fram till Områden som Kungens kurva och Loviseberg kan gå från nästan ingen befolkning till upp mot invånare. Flemingsberg kommer mer än dubbla sin befolkning på endast 15 år och Sjödalen- Fullersta kommer öka med över invånare. Detta kommer att skapa helt nya behov av offentligt finansierad service på olika sätt. På vissa platser måste allt planeras upp från ingenting och på andra måste nivån och storleken skalas upp för att matcha behovet. När vi växer så här kraftigt kommer behoven att gälla all form av offentligt finansierad service samtidigt som vi har ambitioner att skapa en jämlik fördelning av utbudet över hela kommunen. Det kan bli en utmaning när vi växer klart mest inom vissa områden. KOMMUNSTYRELSEN 7

99 Huddinge styr mot sina mål Målen för Huddinge kommun (sid 3) kan beskrivas utifrån de samhällsbyggnadsprojekt som ingår i Plan för samhällsbyggnad Huddinges samhällsplanering styrs med mål för att utveckla kommunen mot ett hållbart Huddinge 2030, mot visionen och mot översiktsplanens övergripande inriktning om en långsiktigt hållbar utveckling genom att skapa levande stadsmiljöer som underlättar ett bra vardagsliv samtidigt som större grönområden värnas och klimatutsläppen minskar. Nedan kommenteras kortfattat hur Plan för samhällsbyggnadsprojekt kopplar mot kommunens målbild. Bra att leva och bo Ökat bostadsbyggande I plan för samhällsbyggnadsprojekt planeras för en utbyggnadstakt på bostäder per år, och en utbyggnad inom Spårvägens influensområde som uppfyller ett eventuellt avtal med staten och landstinget. Även planeringen av förskolor, skolor och annan samhällsservice utgår från den utbyggnadstakten. Behov enligt nämndernas lokalförsörjningsplaner ska tillgodoses genom nya exploateringsprojekt eller genom att i kommande utredningar klarlägga hur behoven i övrigt kan tillgodoses. Befolkningsutvecklingen och behov av samhällsservice ska kontinuerligt följas så att detaljplaner för bostäder inte antas utan att behov av förskolor och skolor kan tillgodoses. Antalet äldre invånare ökar kraftigt. Ett kunskapsseminarium om mellanboendeformer planeras för att få underlag för fortsatt planering för en åldrande befolkning. Den starka prioriteringen till Spårväg syds influensområde innebär att lägre prioritet ges för andra projekt. En konsekvens av detta är att endast två av de områden som redovisas i förslag till nytt VA-utbyggnadsprogram avses startas under treårsperioden. I östra kommundelen finns ett stort antal bostäder under planering och inom nära framtid ett stort behov av nya förskolor och skolor, varför endast ett mindre bostadsprojekt avses påbörjas där under treårsperioden. Parallellt med ett ökat fokus på styrning av antalet tillkommande bostäder är det viktigt att hitta arbetssätt och reglering av genomförandet som innebär att kvalitéer enligt ÖP2030 och andra styrande dokument kan upprätthållas. Det handlar till exempel om blandade upplåtelseformer och bostadstyper, funktionsblandning och varierade mötesplatser samt en trygg och trivsam offentlig miljö. I underlag för beslut är det viktigt att beskriva de målkonflikter som uppstått och vilka avvägningar som gjorts. Boende för nyanlända Det finns ett akut behov av boenden för nyanlända. Antalet nyanlända som anvisas till Huddinge kommer under 2017 att vara 417 personer. Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning innebär ett särskilt åtagande för kommunen att tillhandahålla bostäder till nyanlända med uppehållstillstånd under deras etableringsperiod (2-3 år). För att klara uppdraget krävs nya bostadslösningar främst för enpersonshushållen då familjer i första hand kommer att placeras i det kommunala fastighetsbolaget Huge Fastigheter AB-s bostadsbestånd. Bosättningsarbetet kommer att ske genom flyttkedjor, från initialt ett ankomstboende 3, till genomgångsbostäder 4. Under 2017 kommer även cirka 170 personer som idag bor i ett ankomstboende att behöva flyttas till ett genomgångsboende. Kommunen har för 2017 beställt 300 genomgångsbostäder av Huge Fastigheter AB. Tillströmningen av nyanlända beräknas vara hög även 2018 och 2019, varför bostadsplanering även för dessa år kommer vara en central del av 2017 års arbete. Det finns också behov av ytterligare två HVB-hem för ensamkommande barn inom en snar framtid. Förbättrad infrastruktur Planen omfattar projekt som skapar ökad tillgänglighet till kommunens utvecklingsområden och följer kommunens trafikstrategi. Utbyggnad av enligt cykelplanen fortsätter genom att prioritera projekt som innebär att felande länkar och/eller cykelvägar som är särskilt viktiga för en bättre trafiksäkerhet prioriteras. 3 Ankomstboende kan vara ett vandrarhem, i nödfall jourlägenhet. 4 Genomgångsbostäder kan bland annat vara modulbyggnader med stöd av temporära bygglov. 8 VERKSAMHETSPLAN 2017

100 Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola Kommunstyrelsen ansvarar för att till fullmäktige utveckla och följa upp kommunens vision och målbild och som en del av den också kommunens översiktplan (ÖP2030). Kommunens andra förvaltningar har sina viktiga mål och delmål för att Huddinge ska nå upp till sin vision och målbild. Kommunen arbetar aktivt för ett ökat bostadsbyggande, men i takt med den tillväxten och befolkningsförändringar i övrigt behöver Huddinge säkra upp att det också tillskapas en offentligt finansierad service i den takt som kommunen växer. Oavsett vilken framtida tillväxttakt som kommunen behöver möta så vill kommunen ta ett annat grepp kring samhällplaneringen för planera och erbjuda en offentligt finansierad service i takt med tillväxt och förändrade behov. För att komma till rätta med detta och för att bättre kunna styra den strategiska övergripande planeringen har Huddinge inrättat en gemensam koncernövergripande process som ska hjälpa Huddinge att ta ett mer systematiskt grepp om planering av offentligt finansierad service. Detta kommer att skapa en gemensam utgångspunkt för olika samhällsutvecklingsprojektet som måste genomföras, samtidigt som kommunen skapar en gemensam bild av vilja, behov och ekonomisk möjliget att växa. Förvaltningarna kommer att ta fram fysiska utvecklingsprogram för varje verksamhetsområde som beslutas av respektive nämnd. Detta görs för att alla nämnder själva behöver sätta en bild av hur just deras verksamhet ska ta sitt fysiska uttryck när de utvecklas i framtidens Huddinge. Dessa program är långsiktiga och ska innehålla tankar och principer om funktion på längre sikt. Till exempel behöver kommunen fundera på vart framtidens förskolor och skolor eventuellt ska ligga så att den kan säkra strategisk mark i ett tidigt skede och hur det ska utformas principiellt för att möte pedagogiken i framtiden. Kultur- och fritidsnämnden behöver fundera på framtidens kulturyttringar och hur dess fysiska behov kommer att se ut, exempelvis var ska biblioteken ligga och hur ska de utformas och detta oavsett om det är kommunens verksamhet eller om den är privat finansierad. För Huddinge är det viktigt att i tidigt skede säkra tillgång på LSS-bostäder eller bostäder för andra grupper som har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Målkonflikter kommer att uppstå när dessa sedan ska samköras inom ett geografiskt område och då behöver respektive nämnd och förvaltning ha funderat på hur kommunen bäst kan överbrygga dessa eventuella hinder. Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Ett utvecklat samarbete med polisen medför bättre planering och därmed ett genomförande som också beaktar trygghet och vad som kan göras för att bygga bort brottslighet. Det finns en kartläggning, en lokal lägesbild, som ska styra val av åtgärder som kommun och polis gör för att skapa en trygg och säker kommun. Det är såväl sociala som fysiska åtgårder och insatser som behövs för att öka tryggheten i kommunen. Målet är att trygghet ska finnas med i alla olika delar av samhällsbyggnadsprocessens olika skeden. Detta märks genom att trygghet tydligt finns i alla övergripande strategier och planer 5 och genom att analyser görs i alla detaljplaner. Information om att trygghet ska beaktas ska ges till fastighetsägare och exploatörer i bygglovs- och genomförandeskeden. I all planering och genomförande av torg, parker, gator och övriga allmänna platser ska trygghet finnas med som ett viktigt perspektiv att ta hänsyn till med särskilt fokus på belysning, hastighetsreducerande åtgärder samt hur klotter och skadegörelse förebyggs. Detta sammantaget leder till att den offentliga miljön blir trygg, säker och trivsam. Arbetet följs upp genom att regelbundna trygghetsmätningar görs samt att brottsstatistik följs och analyseras. Fler är nöjda med natur-, kultur- och fritidsutbudet Kommunen ser behovet av en bättre placering av huvudbiblioteket i Huddinge centrum. Detta bör kompletteras med ett medelstort bibliotek i Flemingsberg för att möta utvecklingen av området. Idrottshallar och idrottsplatser bör med fördel planeras i samband med de skolor som kommer att byggas i kommunen. Mötesplatser för unga kan med fördel samplaneras vid byggnation av nya idrottsanläggningar, skolor och mötesplatser för äldre. Utbudet på anläggningar och verksamheter som planeras ska vara attraktivt för både flickor och pojkar. Kommunens olika idrottsanläggningar inklusive anläggningar för spontanidrott spelar en mycket stor roll. Huddinge behöver samarbeta med närliggande kommuner kring anläggningar i allmänhet, inte minst när det gäller elitverksamhet och mindre vanliga sporter. Alla kommuner kan inte ha alla anläggningar, men i Huddinge måste de vanligaste sporternas anläggningar finnas i tillräcklig utsträckning, till exempel konstgräsplaner, ridanläggningar och idrottshallar för att tillgodose barn- och ungdomsverksamhetens behov. I samband med den kraftiga befolk- 5 Som exempelvis trafikstrategi, parkeringsprogram, program för offentlig miljö etc. KOMMUNSTYRELSEN 9

101 ningsökning som kommer att ske i kommunen kommer befintliga idrottsplaster, där flera idrotter kan utföras på gemensamma ytor inte att räcka till och ytterligare en föreslås placeras i Loviseberg. En översyn av kommunens simhallar ska göras för att utreda behovet av upprustning och frågan om nybyggnation behöver beaktas. Simhallar fyller ett viktigt behov för de Huddingebor som inte deltar i den organiserade föreningsverksamheten. Reinvesteringar inom målområdet Bra att leva och bo Gatu- och parkdrift Utbyte av maskiner inom gatudrift och parkdrift görs löpande för att bibehålla driftsäkerhet och ha säkra maskiner ur arbetarskyddssynpunkt. I gatubelysningsnätet har under senare år armaturbyten genomförts enligt plan. Vad som inte genomförts och som saknas är en långsiktig åtgärdsplan för utbyte av rostiga stolpar samt uttjänta ledningar i gatubelysningsnätet. Reinvesteringar för att upprätthålla funktion och värdet i investerade objekt såsom hissar, trappor, stängsel och bullerplank enligt fleråriga reinvesteringsprogram kräver en långsiktig planering och budgetering. Vad gäller broar ökar reinvesteringskostnaderna markant under de närmsta åren. Detta beror på att Trafikverket/exploatören bygger om vid Regulatorbron flera år tidigare än planerat. I samband med denna ombyggnation behöver tätskiktet bytas ut, vilket kommunen ansvarar för. Den genomförda inventeringen av kommunens gatunät visar att 80 miljoner kronor krävs för att åtgärda det så kallade underhållsberget, förutom de årliga reinvesteringar som krävs för att behålla funktion i gator och vägar och inte bygga upp underhållsberget ytterligare. För reinvesteringar för att upprätthålla funktion och värdet i investerade objekt såsom hissar, trappor, stängsel och bullerplank enligt fleråriga reinvesteringsprogram kräver en långsiktig planering och budgetering. Problemen med rulltrappshuset i Flemingsberg har inneburit höga kostnader. En ombyggnad av hela transportsystemet upp till sjukhus- och högskoleområdet i Flemingsberg ska ske vilket gör att nämnden inte bedömer att kostnaderna för rulltrappshuset kommer att öka under planeringsperioden jämfört med tidigare år. Natur, kultur- och fritid Det rika friluftslivet är en av Huddinges styrkor. För att ge jämlika möjligheter för alla invånare att delta i friluftslivet behövs hög tillgänglighet till naturområden genom tydligt utmarkerade och välskötta entréer, leder och rastplatser, förbättrad kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar. Attraktiva parker och lekplatser är en viktig del i Huddinges utemiljö. Olika former av aktivitetsytor är viktiga inslag för till exempel motion och spontanidrott. Utomhusmiljön är likaså viktig som social och kulturell mötesplats. I samhällsbyggnadsprocessen är det viktigt att tänka in folkhälsoaspekterna, speciellt i de socioekonomiskt svaga områdena eftersom de i lägre utsträckning deltar i föreningslivet och i och med det också är utestängda från de bokningsbara anläggningarna. Att miljön i sin utformning inbjuder till rörelse och tillgången på spontanidrottsytor beaktas. I ett kärvt ekonomiskt läge behöver kommunen se över möjligheten till alternativa intäktskällor för att kunna genomföra satsningar på till exempel parker, badplatser och naturstigar i den takt som skulle vara önskvärt. För att kunna tillgodogöra sig nya intäktsströmmar ska pilotprojekt och ett systematiskt arbetssätt utvecklas som bidrar till ökad delaktighet och engagemang från invånare och företag i kommunen. 10 VERKSAMHETSPLAN 2017

102 Utbildning med hög kvalitet Förskola Mellan åren 2017 och 2019 sker en ökning av antalet barn i åldern 1-5 år med cirka 600 barn. Åren därefter fram till 2031 beräknas en kraftig barnantalsökning med cirka barn. Det motsvarar en ökning i snitt med cirka 300 barn per år. Behovet av förskoleplatser bedöms öka kraftigt och därmed det långsiktiga behovet av nya permanenta förskolor om servicebehovet ska motsvara planerat bostadsbyggande i olika kommundelar. Omsatt i ett snitt på 18 barn per avdelning så skulle det under hela prognosperioden fram till 2031 krävas cirka 255 nya avdelningar. Grundskola Antalet elever i åldern 6-15 år beräknas öka med cirka 1600 personer från år 2017 till Motsvarande siffra från 2017 till 2031 är cirka elever. Om man räknar med 27 elever per klass så skulle det motsvara 288 klasser, vilket skulle innebära ett behov av 29 nya paralleller i år F- 9. Grovt räknat motsvarar det tio nya F-9 skolor med tre paralleller (tre paralleller motsvarar 30 klasser). Därtill kommer det underskott på platser som finns inom kommunen idag. Detta är ett beräkningsexempel för att översiktligt se lokalbehovet. Hur verksamheten indelas är en annan fråga. Gymnasium Huddinge befinner sig i en expansiv period vilket innebär att antalet invånare i åldern ökar och därmed behovet av gymnasieplatser. Gymnasieungdomar, som är behöriga till gymnasieskolan, kan välja skola och program helt fritt i länet genom det samverkansavtal som har tecknats mellan länets kommuner. Antalet åringar ökar i hela länet och enligt beräkningar kommer antalet elever att öka med fram till Om elever väljer på liknande sätt som nu kommer majoriteten av utbildningsplatserna behövas på de högskoleförberedande programmen. Huddinge kommun behöver ta sin del av ansvaret för det ökande antalet gymnasieungdomar genom att bereda nya gymnasieplatser i attraktiva skolor med närhet till kollektivtrafik. För gymnasieverksamheten är det av största vikt att ha insyn i angränsande kommuner vad gäller utbildningar som erbjuds men även ur lokalsynpunkt gällande om- och nybyggnationer. Kommunen följer utvecklingen via KSL (Kommunerna i Stockholms län) och analyserar strömningar som påverkar Huddinge kommuns planering för lokaler. Eftersom behovet av gymnasieplatser ökar behöver etablering av gymnasieskolor i områden med god kollektivtrafikförsörjning utredas. Fler i jobb Fler arbetstillfällen och växande företag Kommunen strävar efter att uppnå en kvot där antalet arbetstillfällen i relation till antalet förvärvsarbetande Huddingebor är 1,0. Med en ökad ambition avseende utbyggnadstakt av nya bostäder ställer detta stora krav på att samtidigt ge förutsättningar för ett växande näringsliv i kommunen. Den nya näringslivsstrategin (under framtagande) kommer att utgöra underlag för kommande övergripande planering. I plan för samhällsbyggnadsprojekt finns exploateringsprojekt som möjliggör för drygt nya arbetstillfällen. De flesta nya arbetstillfällena tillkommer i Flemingsberg inom handel, tjänste- och kunskapssektorn. Andra stora arbetsplatsområden med tillväxt är Kungens kurva med handel och övrig besöksnäring samt Länna industriområde. Utvidgning av Gladö industriområde anpassas efter Tvärförbindelse Södertörns tidplan, eftersom befintlig bro över Magelungen har begränsad bärighet. En stor andel nya arbetstillfällen förväntas även tillkomma inom skola och förskola samt inom tjänstesektorn tillföljd av de nya bostäderna i kommunen. I övrigt prioriteras arbetsplatsprojekt som innebär att befintliga företag ges möjlighet att växa och öka andelen arbetstillfällen. KOMMUNSTYRELSEN 11

103 God omsorg för individen Utbyggnad inom social och äldreomsorgen Social hållbarhet i samhället Eftersom Huddinge kommun beräknas expandera kraftigt de närmaste åren ökar behoven av olika boendetyper såsom LSS 6 boenden, HVB-hem 7, lägenheter samt boenden för nyanlända och boenden för personer med stödbehov av olika slag. En konsekvens av detta är även att behovet av personal ökar och därmed även behovet av arbetsplatser. Lokalbehov för dessa verksamheter behöver planeras in i alla områden där nyproduktion av bostäder ska ske. Utbyggnad inom social- och äldreomsorgen Huddinge kommer att expandera kraftigt de närmaste åren, vilket medför att det kommer att finnas ett ökat behov inom alla delar av olika boendetyper inom social och äldreomsorgen. Inom äldreomsorgen behövs närmare 40 platser tillkommande platser de närmaste tre åren. Efter 2019 kommer behovet att accelerera ytterligare. Inom funktionshinderområdet kommer det att behövas både gruppboende och servicebostäder. En gruppbostad enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) beskrivs i Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2002:9 som ett litet antal lägenheter som ligger i direkt eller nära anslutning till gemensamma utrymmen där omvårdnad kan ges alla tider på dygnet. Gruppbostaden kan innehålla upp till 6 lägenheter. En servicebostad bor personer som klarar av ett mer självständigt boende. En servicebostad med 10 lägenheter är planerad till 2018 och en gruppbostad för 6 personer pågår diskussioner. Andra boendetyper som behövs och som det planeras för de närmaste tre åren är Hem för vård eller boende (HVB) för vuxna, ungdomar eller barn som behöver omvårdnad, behandling, stöd eller fostran. Vidare behövs lägenheter för stödboende till ungdomar, kollektivboende för äldre personer med långvarigt missbruk. 6 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 7 Hem för vård eller boende 12 VERKSAMHETSPLAN 2017

104 Ekosystem i balans Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Kommunfullmäktige antog 2013 en trafikstrategi för Huddinge som ska genomsyra kommunens arbete med trafik, transporter och bebyggelseutveckling. Strategins huvudinriktningar är: Gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras. Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering. Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad. Trafikstrategin har konkretiserats i ett antal planer för olika trafikslag. Dessa planer används i samhällsplaneringen. Planen för samhällsbyggnadsprojekt innehåller projekt som förväntas innebära att andelen resande med kollektivtrafik kan öka, till exempel Spårväg syd, resecentrum i Flemingsberg och cykelvägar som stödjer kollektivtrafikresandet. Planen innehåller också flera cykelvägar som innebär nya möjligheter till cykelresor. God vattenstatus i sjöar och vattendrag Vattenmyndigheten beslutade 2009 om miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten i Sverige. MKN är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status. För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Sjöarna Orlången, Magelungen och Drevviken med mellanliggande vattendrag har MKN som innebär att god vattenstatus ska uppnås senast Trehörningen har inte officiellt MKN men behandlas likvärdigt (av Huddinge kommun), då den påverkar sjöar och vattendrag nedströms. Påverkan från fosfor på sjöarna i Tyresåns avrinningsområde kommer till ungefär 75 procent från dagvattnet, 9 procent från enskilda avlopp och 9 procent från jordbruk. Skog och öppen mark utgör tillsammans de återstående procenten. Investeringar i åtgärder enligt de beslutade åtgärdsplanerna för de mest belastade sjöarna Trehörningen och Orlången fortsätter. Huddinge ingår i Tyresåns vattenvårdsförbund där ett gemensamt åtgärdsprogram med ett antal vattenvårdsåtgärder har tagits fram. Några åtgärder främst kring vandringshinder sammanfaller inte med avsatta medel för åtgärdsplanerna för Trehörningen och Orlången. Planering och utbyggnad av områden som saknar vatten och avlopp ska fortsätta i den takt som medges med hänsyn till befintliga personalresurser och investeringsutrymme. Kommunens VA-utbyggnadsprogram ska användas som underlag för bedömningen. När utbyggnad av nya bebyggelseområden och vägar sker och förtätning av befintliga områden görs, ökar i regel mängden hårdgjorda ytor och i och med det mängden dagvatten. Huddinge kommuns dagvattenstrategi, godkänd av kommunfullmäktige 2013, ska följas i allt arbete kopplat till samhällsplaneringen. Bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur Översiktsplanens riktlinjer ska följas så att de strategiskt viktigaste delarna av grönstrukturen och den biologiska mångfalden kan bevaras. Arbetet med ekosystemtjänster fortsätter inom samhällsbyggnadsprocessen. I projekt där det är relevant ska ekosystemtjänster synliggöras och värderas. Inom ramen för programarbete för Loviseberg, som idag är ett oexploaterat område, kommer de målkonflikter som kan uppstå att hanteras för att uppnå största möjliga måluppfyllelse totalt sett. Reinvesteringar inom ekosystem i balans Det finns ett eftersatt underhåll på naturvårdsfastigheterna och särskilt på arrendegårdarna. Flera nödvändiga åtgärder kommer krävas för att arrendeställena inte ska riskera att skadas så att reparationsåtgärder framgent kan bli betydligt mer kostsamma. En flerårsplan har tagits fram för detta arbete. Dessutom finns flera investeringar även på övrig naturmark (övriga upplåtelser, inom naturreservat mm) som kräver investeringar för att kunna skötas på ett sätt som skapar attraktiva natur- och kulturmiljöer och en god och långsiktig förvaltning. Upprustning/reinvestering och anläggning av nya driftvägar i naturområden (tidigare kallade skogsbilvägar) behöver göras löpande. Dessa fungerar som såväl bra leder för det rörliga friluftslivet som arbetsvägar för reservatsförvaltningen. KOMMUNSTYRELSEN 13

105 Utveckling uppdelat per område Kommunövergripande projekt Bostäder Kommunens behov av olika boendetyper såsom LSS boenden och boenden för personer med stödbehov av olika slag behöver planeras in i olika områden där nyproduktion av bostäder skall ske. Behovet kan tillgodoses genom att de inryms i exploateringsprojekt som innehåller bostäder i flerbostadshus. Två HVB-hem samt boenden för nyanlända behöver lokaliseras. Detta utreds under 2017 och I kommande områdesplanering ska mark för uppställning av moduler lokaliseras. De kan behövas vid evakuering vid ombyggnad av olika verksamhetslokaler eller som extra resurs vid tillfälliga behov. Transportinfrastruktur och investeringsprojekt Kommunen deltar i planeringen av regional infrastruktur med annan huvudman. Kommunen behöver upprätta minst fyra olika detaljplaner för Tvär förbindelse Södertörn parallellt med att Trafikverket upprättar Vägplaner. För Spårväg syd bedöms preliminärt att en detaljplan behöver upprättas för varje station och en för depån. Detta arbete påbörjas med ett övergripande programarbete när Landstinget fattat beslut om att planera för Spårväg syd och sker parallellt med att Landstingets upprättar järnvägsplan. Tidpunkten för när planeringen kan starta är oklar. Kommunen genomför cykelplan, parkprogram, lekplatsprogram och badplatsprogram successivt med objekt i olika kommundelar. I huvudsak följs prioritering enligt respektive plan och program, men samordning sker med exploaterings- och investeringsprojekt för att nå bästa måluppfyllelse. Kommunövergripande projekt Projektnamn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål Spårväg Syd Dp1 Depå Ej påbörjad #SAKNAS! Infrastruktur Tvärförbindelse Södertörn Dp1 Ej påbörjad #SAKNAS! Infrastruktur Upprustning badplatser Planeringsskede 0 #SAKNAS! Övrigt Åtgärder väg E4/E20 Planeringsskede 0 #SAKNAS! Infrastruktur Spårväg Syd Dp2 Ej påbörjad #SAKNAS! Infrastruktur Spårväg Syd Dp3 Ej påbörjad #SAKNAS! Infrastruktur Spårväg Syd Dp4 Ej påbörjad #SAKNAS! Infrastruktur Spårväg Syd Dp5 Ej påbörjad #SAKNAS! Infrastruktur Spårväg Syd Dp6 Ej påbörjad #SAKNAS! Infrastruktur Spårväg Syd Dp7 Ej påbörjad #SAKNAS! Infrastruktur Spårväg Syd Programarbete Ej påbörjad #SAKNAS! Program Tvärförbindelse Södertörn Dp2 Ej påbörjad #SAKNAS! Infrastruktur Tvärförbindelse Södertörn Dp3 Ej påbörjad #SAKNAS! Infrastruktur Tvärförbindelse Södertörn Dp4 Ej påbörjad #SAKNAS! Infrastruktur 14 VERKSAMHETSPLAN 2017

106 Vårby/Masmo Vårby/Masmo har en stor dominans av flerbostadshus. Delar av Vårby är ett gammalt fritidshusområde som har förtätatas genom nya detaljplaner. Utblick 2030 Till 2030 planeras för cirka 800 nya bostäder i Vårby/Masmo genom förtätning av Vårby centrum, Masmo och utveckling av Spendrups fastighet. Samtidigt med planerad bostadsbyggande tillkommer behov av förskolor och grundskolor genom nyproduktion. Även ett nytt äldreboende kommer att planeras antingen i Masmo/Vårby eller Kungens kurva. Vid planeringen av nya bostäder i Masmo bör ett bibliotek planeras in i området. Befolkningsökningen åren beräknas vara cirka personer, vilket motsvarar en ökning på 34 procent. Scenario för befolkningsutveckling Diff. Total ,8% Ålder ,8% ,0% ,0% ,7% ,1% ,9% ,1% ,4% ,9% ,6% 80 w ,7% Befolkningsutveckling I området sker en kraftig befolkningsutveckling för perioden 2017 till Ökningen förklaras delvis genom ett fortsatt kraftigt flyttnetto mot omvärlden. Migrationssituationen under hösten 2015 ligger till grund för ett antagande om en större inflyttning (mantalsrivning) i området under framförallt 2017 men även Störst procentuell skillnad är i åldersgruppen 10 till 18 år, en ökning på tre år som motsvarar mer än 4 klasser för äldre grundskolebarn. Fram till 2030 förväntas en stark befolkningsutveckling i Vårby/Masmo. Fysisk utveckling Bostäder Detaljplan för bostadsprojektet Solhagaparken i Masmo beräknas vinna laga kraft i slutet av Under 2017 kommer planering att starta för hur Spendrups fastighet kan utvecklas med bostäder och tillhörande offentlig service. Planering kommer också att starta för att se över hur Vårby centrum kan förtätas med bostäder och översyn kommer att ske av befintliga skolor och förskolor. I Vårby ingår också området Vårberget som dels är ett gammalt fritidshusområde som förtätas och dels ett nytt bostadsområde med grupphus som detaljplan beräknas antas för i mitten av För att förbättra Vårby centrum pågår projektet Tillsammans för Vårby som är ett samarbetsprojekt mellan ungdomar i Vårby, fastighetsägare i Vårby och kommunen. Inflyttningsklara bostäder enligt prognos Bostadsrätter Hyresrätter Småhus Infrastruktur Masmo ingår i en åtgärdsvalstudie som Trafikverket genomför gällande hur Tvärförbindelse Södertörn ska koppla på Förbifart Stockholm. Masmos utveckling påverkas av resultatet av åtgärdsvalstudien med hänsyn till hur stor andel av området som blir tillgängligt för ny byggnation. För att förbättra kollektivtrafiken till området planeras Spårväg syd. Offentligt finansierad service Samplanering ska ske gällande förskolor och skolor i kommande bostadsprojekt för Spendrups fastighet. Ett program planeras att starta upp för delar av Vårby centrum för att klargöra förutsättningarna för utbyggnad av nya bostäder i kvarteret Bäckgården. I programmet ska även en översyn göras av de befintliga skolorna Grindstugeskolan och Vårbyskolan. Vårbackaskolan är planerad att ersättas med en ny skola. Utredning ska göras om förskolorna Ringblomman och Bäckgården i Vårby centrum i samband med att program görs avseende förtätning. I samband med översyn av skolor/förskolor bör en utredning av placering av ny idrottshall samt konstgräsplan påbörjas där även behovet av ytor för idrott och spontanidrott ska beaktas. KOMMUNSTYRELSEN 15

107 Projekt Vårby Projektnamn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål Utvecklingsplan Vårby/Masmo Ej påbörjad #SAKNAS! Program Samlingslokal Vårby gård Genomförandeskede 0 94 Övrigt Spendrups utveckling Ej påbörjad #SAKNAS! Bostäder, Förskola, Skola Spendrups pga Förbifarten Planeringsskede Infrastruktur Vårberget, östra Planeringsskede 100 #SAKNAS! Bostäder Vårby C Program Ej påbörjad nej Program Vårby Haga et 1 vid Solhagaparken inkl fsk Planeringsskede Bostäder, Förskola Vårby Haga trygghetsskapande åtgärder (program) Genomförandeskede nej Program 16 VERKSAMHETSPLAN 2017

108 Kungens kurva Kungens kurva Skärholmen är utpekad som en regional stadskärna i RUFS Kungens kurva Skärholmen är också Skandinaviens största handelsplats utanför citykärnorna. Målet är att Kungens kurva och Skärholmen ska utvecklas till ett gemensamt område. Handeln ska vara drivkraften för områdets utveckling men området ska även utvecklas med bostäder, upplevelser och på sikt kontor. Utblick 2030 Till 2030 planeras för cirka nya bostäder, även nya arbetstillfällen kommer att tillkomma. Samtidigt med planerad bostadsbyggande tillkommer behov av förskolor och grundskolor genom nyproduktion. Även ett nytt äldreboende kommer att planeras antingen i Masmo/Vårby eller Kungens kurva. I Kungens kurva kan biblioteksnärvaron behöva förstärkas när området växer och ändrar karaktär. Befolkningsökningen åren beräknas vara cirka personer, vilket motsvarar en ökning på 4000 procent. Scenario för befolkningsutveckling Diff. Total ,3% Ålder ,0% ,0% ,0% ,0% ,0% ,0% ,0% ,0% ,0% ,0% 80 w ,00% Befolkningsutveckling Utvecklingen i Kungens kurva är i ett så tidigt skede att inga bostadsprojekt färdigställs under perioden Det finns planer för bostäder inom området på lite längre sikt. Från 2021 kan utvikningen gå fort närmare 7000 invånare enligt preliminära beräkningar. Fysisk utveckling Inriktningen är att skapa en tätare gatu- och bebyggelsestruktur och en högre exploateringsgrad. För att tydliggöra hur Kungens kurva ska utvecklas har ett arbete gjorts med att ta fram ett förslag till en fördjupad översiktsplan. Under 2017 ska arbete ske med en Utvecklingsplan som kommer att ersätta den fördjupade översiktsplanen. Inflyttningsklara bostäder enligt prognos Bostadsrätter Hyresrätter Småhus Bostäder För att utveckla Kungens kurva med bostäder planeras uppstart av ett program för ett nytt bostadsprojekt i början av För att förbättra kollektivtrafiken till området planeras Spårväg syd. De största projekten som det pågår planering för är Ikeas fastigheter Kurvan 2 och Kurvan 5, Huddinge Resort och Tangentvägen. Näringsliv Det största pågående planeringsprojektet för utveckling av handel är ny detaljplan för Ikeas fastigheter, detaljplan beräknas vinna laga kraft i slutet av våren Projektet Huddinge Resort som inkluderar hotell och spa- och wellnescentra pågår planläggning för. Infrastruktur För att förbättra kollektivtrafiken till området planeras Spårväg syd. Det kommunala trafiknätet kommer att förbättras genom utbyggnad av Tangentvägen, byggnationsstart planeras sommaren Genomförande pågår för Förbifart Stockholm och tillhörande kommunala anslutningsvägar. Genom det framtagna programmet för den offentliga miljön i Kungens kurva planeras åtgärder genomföras med start under 2017 i gatumiljön för att skapa en tryggare plats för gående och cyklister. Fler torg och mötesplatser planeras, inte minst längs med den nya huvudgatan Tangentvägen. Offentligt finansierad service Samtidigt med planerat bostadsbyggande tillkommer behov av förskolor och skolor genom nyproduktion samordnat med bostadsbebyggelsen. Här finns även ett behov av parker, lekplatser samt lokaler för föreningsliv och kultur. För att möta behovet utreds möjligheterna att bygga två skolor i Kolartorp/Segeltorp. I samband med byggandet av dessa skolor bör sporthall och ytor för utomhusidrott med konstgräsplan planeras. I Kungens kurva kan biblioteksnärvaron behöva förstärkas när området växer och ändrar karaktär. KOMMUNSTYRELSEN 17

109 Projekt Kungens kurva Projektnamn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål Altartorpet (Brostaden) Planeringsskede Handel Brostaden Smista Allé pga Förbifarten Planeringsskede Infrastruktur Cirkeln 2 (Panasonic) Planeringsskede Arbetsplatser Diametern 2 mfl (KF Fastigheter) Program Förstudie Program Förbifart Stockholm Genomförandeskede 0 10 Infrastruktur Huddinge Resort, del av Kvadraten 3 Planeringsskede 0 31 Arbetsplatser Kurvan 2 och Kurvan 5 (Ikea) inkl Tangentvägen Planeringsskede 0 #SAKNAS! Handel Offentlig miljö i Kungens Kurva Genomförandeskede 0 nej Övrigt Segmentet 1 (etapp II) K rauta Planeringsskede Handel Statoil Kungens kurva 1:1 (del av) etapp II Ej påbörjad Handel Utvecklingsplan Kungens kurva Planeringsskede 0 nej Program Videgårdsvägen (infartsgata förbifarten) Genomförandeskede 0 74 Infrastruktur Vinkeln 7 (Toys) Genomförandeskede 0 15 Handel 18 VERKSAMHETSPLAN 2017

110 Segeltorp Segeltorp utgörs av delområdena Segeltorp, Smista, Juringe, Jakobslund, Kråkvik och del av Utsälje. I Segeltorp finns främst villatomter men även en del bostadsrätter. Bortsett från Gömmarens naturreservat så är i princip hela Segeltorp bebyggt vilket innebär att tillkommande bebyggelse i huvudsak kan tillkomma på redan ianspråktagen mark. Utblick 2030 Till 2030 planeras för cirka bostäder genom utveckling av Segeltorps industriområde och Segeltorps centrum. Samtidigt med planerad bostadsbyggande tillkommer behov av förskolor och grundskolor genom nyproduktion. Befolkningsökningen åren beräknas vara cirka personer, vilket motsvarar en ökning på cirka 17 procent. Scenario för befolkningsutveckling Segeltorp Diff. Total ,3% Ålder ,3% ,2% ,0% ,4% ,8% ,5% ,6% ,0% ,1% ,4% 80 w ,19% Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen i Segeltorp är relativt svag under perioden. Det är endast i den äldsta åldersgruppen som det förväntas bli en stor procentuell ökning. Den ökande andel äldre kan indikera ett stundande generationsskifte i småhusbebyggelsen men numeriskt är inte ökningen så stor att det bör påverka nämnvärt. Segeltorp förväntas ha en måttlig utvekling de kommande 15 åren. Den äldsta gruppen 80+ ökar mest samtidigt som guppen under år knappt ökar alls. Även de yngsta grupperna, i förskoleålder, ökar med cirka 250 barn fram till Fysisk utveckling Bostäder Planering för bostadsprojektet Lövdungen 2 i Segeltorp Centrum pågår och beräknas vara klart i slutet av Ett programarbete kommer starta upp för Segeltorps industriområde, detta program kommer även att inkludera Segeltorps centrum där program redan är påbörjat. Inflyttningsklara bostäder enligt prognos Bostadsrätter Hyresrätter Småhus Äldreboende Offentligt finansierad service Förskole- och skolsituationen i området har bedömts ansträngd. Planering pågår för en ny skola, Långsjöskolan, detaljplan beräknas vara klar i slutet av Ytterligare behov av en skola och sporthall med utomhusytor finns och en lokaliseringsstudie kommer därmed att genomföras. Detaljplanearbete pågår avseende nybyggnad och kapacitetsutökning av Utsäljeskolan och det planeras att i anslutning till skolan byggas en fullstor idrottshall vilken planeras stå färdig I bostadsprojektet Gulsparven ingår en förskola, utbyggnad pågår. I projektet Bildhuggaren ingår både ett äldreboende och en förskola, detaljplan beräknas vara klar i slutet av Projektet Utsälje 1:48 1:53 inkluderar också en förskola. Samplanering ska ske gällande förskolor och skolor i kommande bostadsprojekt för Segeltorps industriområde och Segeltorps centrum. Infrastruktur För att förbättra kollektivtrafiken till området planeras Spårväg syd. KOMMUNSTYRELSEN 19

111 Projekt Segeltorp Projektnamn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål Bildhuggaren 1 Äldreboende inkl Fsk Planeringsskede Förskola, Äldreboende Gulsparven 4 (Västeräng) inkl fsk Genomförandeskede Bostäder, Förskola Jakobslund 2:3 Planeringsskede 0 21 Arbetsplatser Kolartorp skola Ej påbörjad nej Skola Kråkvik 2:2 (Långsjöskolan) Planeringsskede Skola Segeltorps C, Lövdungen 2 Planeringsskede Bostäder Segeltorps ind.område inkl Segeltorp C Program Ej påbörjad #SAKNAS! Program Utsälje 1:48 1:53 (inkl fsk, ev 2 Fsk) Planeringsskede Bostäder, Förskola Utsäljeskolan Utbyggnad Planeringsskede 0 51 Skola Zeta Handelsträdgård, Stigfinnaren 11 Ej påbörjad #SAKNAS! Handel 20 VERKSAMHETSPLAN 2017

112 Flemingsberg Flemingsberg är utpekad som regional stadskärna i RUFS Här finns ett växande tvärvetenskapligt universitetsområde med över studenter, världsledande forskning universitetssjukhus och rättscentrum. Visionen är att Flemingsberg år 2050 ska vara ett av Stockholmregionens och Sveriges mest betydelsefulla centra för utbildning, kunskapsintensivt näringsliv, vetenskap och nyföretagande med nya arbetstillfällen. Samtidigt ska här utvecklas en eftertraktad boendemiljö med nya bostäder. Ambitionen är att skapa en inkluderande, inspirerande och hållbar stadskärna där möte och innovation ges en central roll. Utblick 2030 Till 2030 planeras för cirka nya bostäder och cirka nya arbetstillfällen. Samtidigt med planerat bostadsbyggande tillkommer behov av 70 nya förskoleavdelningar och grundskolor genom nyproduktion. Lokalisering av dessa måste i många fall starta redan under Här finns även ett behov av parker, lekplatser, äldreboende, sporthall, konstgräsplaner och eventuellt simhall. Lokaliseringsutredning för en ny simhall bör påbörjas under perioden I anslutning till simhallen finns behov av en ny grundsärskola och träningsskola samt tal och språkklasser som ersättning för befintlig i Rosenhill. Befolkningsökning cirka vilket motsvarar närmare 85 procent Scenario för befolkningsutveckling Diff. Total ,7% Ålder ,7% ,6% ,8% ,3% ,4% ,6% ,4% ,6% ,2% ,4% 80 w ,2% Befolkningsutveckling Flemingsberg ökar sin befolkning kraftigt under perioden i samtliga åldersgrupper. Den största procentuella ökningen är i gruppen år, vilket förklaras genom färdigställande av ungdoms- och studentboenden. Även migrationen påverkar i denna åldersgrupp, eftersom en stor andel 19- till 21-åringar förväntas bli kommunplacerade under framförallt 2017 och Över de kommande 15 åren förväntas befolkningen i Flemingsberg fördubblas, till närmare invånare Demografiskt är de äldsta grupperna som ökar starkast procentuellt, men detta beror på att Flemingsberg är ett ungt område idag. Antalet invånare över 80 förväntas nära på fyrdubblas. En stor del av ökningen ligger i att stora exploateringsprojekt är pågående i området i dag. Fysisk utveckling För Flemingsberg finns sedan 2007 ett utvecklingsprogram framtaget tillsammans med Botkyrka kommun och Landstinget. Detta kommer under 2017 ersättas med en ny utvecklingsstrategi. För att ytterligare tydliggöra hur Flemingsberg ska utvecklas har ett arbete gjorts tillsammans med Botkyrka för att ta fram ett förslag till fördjupad översiktsplan. Under 2017 ska arbete ske med en Utvecklingsplan som kommer ersätta den fördjupade översiktsplanen. Bostäder Under kommer tre olika program att startas för att studera förtätning och nybyggnation av nya bostäder inom Björnkulla, Visättra och norr om Grantorp. Planering pågår för ytterligare en etapp med bostäder i Flemingsbergsdalen och för 800 nya bostäder längs med Hälsovägen. Planering pågår även för en ombyggnation av Flemingsbergsparken. Genomförande pågår för 700 nya bostäder i Visättra ängar, i Flemingsbergsdalen och längs med Alfred Nobels allé. Inflyttningsklara bostäder enligt prognos Bostadsrätter Hyresrätter Småhus Studentbostäder Näringsliv Sedan maj 2016 pågår ett program för utveckling av ny central stadskärna inklusive en större medborgardialog. I de mest centrala delarna finns möjlighet att skapa en urban mötesplats med handel, restauranger och kultur. Här finns även möjlighet till etablering av kontor. Planering pågår för en ny etapp av Flemingsbergsdalen invid rättscentrum. Planerad byggstart är Genomförande pågår för nya utbildnings- och forskningslokaler, tillbyggnad av sjukhuset, den första etappen av Flemingsbergsdalen med handel och hotell. KOMMUNSTYRELSEN 21

113 Under perioden bör även planering återupptas av verksamhetsområdet Flemingsberg södra. Offentligt finansierad service Planering pågår för två nya förskolor längs med Hälsovägen, en ny förskola i Visättra ängar, ett äldreboende i Flemingsbergsdalen samt ett LSS gruppboende i Björnkulla. Förutsättningar för etablering av ett gymnasium studeras i Universitetsområdet. Genomförande pågår för ett nytt sportcenter i Flemingsbergsdalen med planerad invigning vår Under 2017 föreslås planering starta för ett kulturcertrum i Flemingsbergs mest centrala delar invid stationen. Detta skulle till exempel kunna inrymma ett nytt medelstort bibliotek, lokaler för kulturskolan, möteslokaler för såväl olika aktiviteter för unga, föreningslivet och andra, ett scenrum samt utomhusytor för exempelvis dans och andra kulturformer samt en genomtänkt utformning som gynnar spontan rörelse. I det fall Operan och Dramaten väljer att förlägga delar av sin verksamhet i området finns stora möjligheter till samarbete och samnyttjande av lokaler. Samma område skulle även inrymma ett nytt större gymnasium och en grundskola för 7-9, båda med inflyttning I Flemingsberg finns även behov av att omgående starta utredning av lokalisering och planering av en grundskola i Visättra och Grantorp samt förskolor för cirka 700 barn lokaliserade i Visättra och/eller Grantorp. Den första förskolan måste stå klar för inflyttning under Infrastruktur Planering pågår för en ny trafikplats (Trafikplats högskolan) och anslutningar av Tvärförbindelse Södertörn till Flemingsberg på två ställen. Genomförande pågår genom Trafikverket av nya spår invid Flemingsbergs station. Med Trafikverket förs även diskussioner kring en nedsänkning och överdäckning av väg 226 (Huddingevägen) i Flemingsbergs mest centrala delar invid Flemingsberg station. Här planeras tillsammans med Trafikförvaltningen ett nytt resecentrum med storregionala förbindelser, spårväg och en ny bussterminal. Vidare kommer under studeras hur Flemingsbergs lokalvägnät kan utvecklas genom bland annat nya förbindelser över väg 226 och järnväg. Projekt Flemingsberg Namn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål Projekt BanaVäg etapp 1 Genomförandeskede 0 #SAKNAS! Infrastruktur BanaVäg etapp 2 (fd förbifart Tullinge), tpl Högskolan Planeringsskede 0 #SAKNAS! Infrastruktur Beachvolleyanläggning Planeringsskede 0 64 Övrigt Bio city 1 (Technology for Health och NEO) Genomförandeskede 0 12 Arbetsplatser Embryot 1 (Student och forskarbostäder) Genomförandeskede Bostäder Flemingsberg handel, kultur mm Ej påbörjad #SAKNAS! Centrum Flemingsberg Södra Ej påbörjad Arbetsplatser Flemingsberg Utvecklingsplan Ej påbörjad #SAKNAS! Program Flemingsbergsdalen, etapp 1A Handel sport bostäder Genomförandeskede 185 #SAKNAS! Centrum Flemingsbergsdalen, Generatorn 2 Skanska Planeringsskede Bostäder, Äldreboende Grantorp 2:32 (Stiftelsen Clara) Ej påbörjad Bostäder Gula gången (Del av Program Off Flem) Genomförandeskede 0 63 Övrigt Hälsovägen (Grantorp 5:3 och 5:9) inkl park Planeringsskede Bostäder, Förskola Medicinaren 21 bost bef Dp Genomförandeskede 68 #SAKNAS! Bostäder Medicinaren 5 (Nya operationslokaler) Genomförandeskede 0 71 Arbetsplatser Medicinaren Polishögskolan Genomförandeskede 0 #SAKNAS! Arbetsplatser Norr om Grantorp (Grantorp 5:1) Ej påbörjad Bostäder, Skola, Förskola Visättra ny Fsk Ej påbörjad #SAKNAS! Förskola Program Björnkulla Ej påbörjad Bostäder, Förskola Program Centrala stadskärnan Flemingsberg Förstudie 0 #SAKNAS! Program Program Visättra Ej påbörjad Program Resecentrum Flemingsberg Ej påbörjad Infrastruktur Rulltrappa i Flemingsberg Planeringsskede 0 72 Infrastruktur Rättscentrum (Generatorn/Rotorn) Planeringsskede 300 #SAKNAS! Arbetsplatser Visättra ny skola Ej påbörjad #SAKNAS! Skola Visättra Vedboden Planeringsskede Bostäder, Förskola Visättra Ängar Genomförandeskede 740 #SAKNAS! Bostäder Väg genom Björnkulla till Hantverksbyn Ej påbörjad Infrastruktur 22 VERKSAMHETSPLAN 2017

114 Glömsta Området är ett gammalt fritidshusområde som sakta har förtätas genom nya detaljplaner. Det består av områdena Glömsta, Vista, Vårdkasen och delar av Vistaberg. Utblick 2030 Till 2030 planeras för cirka 300 nya bostäder genom ytterligare förtätning. Ytterligare cirka 700 bostäder tillkommer under perioden i Vistaberg vilka ingår i samma upptagningsområde för skolor som Glömsta. Behov finns därför att utreda en möjlig expansion av Vistaskolan. Scenario för befolkningsutveckling Diff. Total ,6% Ålder ,0% ,3% ,0% ,5% ,0% ,0% ,0% ,1% ,5% ,0% 80 w ,3% Befolkningsutveckling Glömsta kommer att växa kraftigt fram till De åldersgrupper som ökar kraftigast är barn i förskoleålder samt tonåringar. Fram till 2030 kommer befolkningen i området att mer än fördubblas, vilket beror på nybyggnation. Detta kommer förändra demografin mot en större andel invånare under 18 år. Fysisk utveckling Bostäder I området pågår ingen planering av nya bostäder just nu. Däremot pågår både planering och genomförande av cirka 700 nya bostäder i Vistaberg som ligger intill detta område. Detta påverkar Glömstas behov av nya skolor och förskolor då invånarna i Vistaberg ingår i upptagningsområdet för skolor och förskolor i Glömsta. Under perioden planeras detaljplan för ett nytt bostadsområde påbörjas. Inflyttningsklara bostäder enligt prognos Bostadsrätter Hyresrätter Småhus * Offentligt finansierad service Genomförande pågår för en ny sporthall i Glömsta. Under perioden kommer även genomförande pågå av en utbyggnad av Glömstaskolan med en ny huskropp innehållandes en grundskola för F-3. Denna beräknas ha inflyttning Behov finns av att påbörja lokalisering och planering av en ny förskola för cirka 200 elever i Glömsta. Projekt Glömsta Namn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål Projekt Glömsta 2:60 skola Genomförandeskede 0 #SAKNAS! Skola Glömstadalen, etapp 1 Vårdkasen Genomförandeskede 0 8 Arbetsplatser Lövstastigen/PeterPans v Ej påbörjad Bostäder, Förskola Sporthall Glömsta 4:17 mfl Genomförandeskede 0 #SAKNAS! Övrigt Vistaberg: Talldalen Genomförandeskede 28 #SAKNAS! Bostäder KOMMUNSTYRELSEN 23

115 Loviseberg I Loviseberg och Glömstadalen planeras två helt nya stadsdelar under förutsättning att Spårväg syd byggs. Bostadsbebyggelsen koncentreras invid de två spårstationerna och i Glömstadalen planeras ett nytt lokalt centrum. Utblick 2030 Till 2030 planeras för cirka nya bostäder. Samtidigt med planerat bostadsbyggande tillkommer behov av två grundskolor och förskolor för 500 barn genom nyproduktion. Här finns även ett behov av parker och lekplatser. I området finns även behov av att etablera en ny större idrottsplats som komplement till dagens i Visättra och Källbrink. Detta för att möta kommunens totala befolkningsutveckling. Upptagningsområdet blir hela västra kommunen. Idrottsplatsen ska vara en plats för alla, där olika generationer möts och den glada motionären träffar på föreningsidrotten och där föräldrar kan vara och träna medan barnen leker i parken. Idrottsplatsen placeras förslagsvis i närheten till en ny skola. I Glömstadalen föreslås ett nytt lokalt centrum med bland annat närservice och ett nytt bibliotek. I de delar Tvärförbindelse Södertörn förläggs i ytläge finns även förutsättning i Glömstadalen för ytterligare för olika typer av verksamheter på sikt. Scenario för befolkningsutveckling Loviseberg Diff. Total % Ålder w Bostäder Under 2017 startas en förstudie för att närmare studerade nya stadsdelarna som under förutsättning att Tvärförbindelse Södertörn delvis dras genom en tunnel skulle kunna inrymma cirka nya bostäder. I samband med detta kommer även behov av offentligt finansierad service i området studeras vidare. Inflyttningsklara bostäder enligt prognos Bostadsrätter Hyresrätter Småhus Infrastruktur Området påverkas av både Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg syd. Offentligt finansierad service Möjligheterna att anlägga en cricketplan bör utredas inom området Lovisedal under dessa år. Cricket är en idrott som efterfrågas i kommunen redan idag och det saknas en anläggning för. Anläggandet av en cricketplan i Lovisedal skulle kunna vara första etappen på en kommande idrottsplats i området. Befolkningsutveckling Loviseberg finns inte definierat idag som område, vilket gör att det inte finns någon befolkningen att redovisa. De planer som finns kring nybyggnation har dock använts för att skapa ett scenario för inflyttning när exploatering är klar. Inget förväntas vara klart för perioden 2017 till Från 2025 kan det börja flytta in befolkning i detta nya område. Givet antaganden om antal planerade bostäder ger det en befolkning på närmare 4500 år Beroende på utbyggnadstakt kan behov av förskola finnas redan 2026 och 2030 är det över 300 barn i grundskoleålder. Fysisk utveckling Projekt Loviseberg Projektnamn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål Förstudie Loviseberg Ej påbörjad Program 24 VERKSAMHETSPLAN 2017

116 Sjödalen/Fullersta Centrala Huddinge med Huddinge centrum och Storängen är ett av kommunen stora utvecklingsområden. Här finns goda förutsättningar för förtätning där stadsmiljön står i centrum. Området är också kommunens administrativa centrum. Här finns potential att bygga minsta nya bostäder samt ytterligare handel och kontor. Ambitionen är att skapa en trivsam stadsmiljö med bostäder, shopping och goda kommunikationer. Det ska ske genom förtätning av området kring Huddinge centrum och omvandling av Storängens industriområde. Till Sjödalen hör också Balingsnäs, Sörskogen, Solgård, Gladö Kvarn, Lissma och Ådran samt delar av området kring Kvarnbergsplan. Området består huvudsakligen av småhusbebyggelse men även av flerbostadshus vid till exempel Kvarnbergsplan. En stor del av området utgörs av område som enligt översiktsplanen ska utgöra bevarandeområden. Området Fullersta utgörs av delområdena Fullersta, Vistaberg, Rosenhill och Källbrink. Vistaberg och Rosenhill är dels ett gammalt fritidshusområde som sakta har förtätas genom nya detaljplaner och dels ett helt nytt bostadsområde med tät trädgårdsstad. Fullersta utgörs till stor del av villabebyggelse men i området närmast Huddinge centrum av flerbostadshus. Utblick 2030 Till 2030 planeras för totalt cirka 3400 nya bostäder i Huddinge centrum och Storängen. För Fullersta planeras till 2030 för cirka 770 nya bostäder i Vistaberg och Rosenhill. På sikt kommer den planerade bostadsutbyggnaden inom Storängen och de centrala delarna av Huddinge att kräva utbyggnad av ytterligare förskolor. Tomtmark behöver utredas gärna i kombination med grundskola. Scenario för befolkningsutveckling Diff. Total ,8% Ålder ,9% ,5% ,1% ,5% ,0% ,3% ,0% ,1% ,7% ,4% 80 w ,9% Befolkningsutveckling I Sjödalen-Fullasta förväntas befolkningen öka för alla åldersgrupper utom den äldsta, vilket avviker från utveklingen i kommunen i stort. Ökningen är störst för åldrarna 10-15, nära 250 barn på tre år. Fram till 2030 förväntas området att växa med närmare 40 procent en ökning på över invånare. Ökningen är helt kopplad till nybyggnation både på Fullersta-sidan mot Glömsta och i Storängen. Den procentuella ökningen förväntas bli störst för åldrarna 13 till 24 år. Fysisk utveckling Bostäder Huddinge centrum/storängen En fördjupad översiktsplan för Storängens omvandling togs fram 2009 och för Huddinge centrum finns sedan 2013 ett program för utveckling och förtätning av området. En del förutsättningar har förändrats sedan dessa planer togs fram och under 2017 kommer arbete att ske med en utvecklingsplan för Centrala Huddinge för att tydliggöra strategier för den fortsatta utvecklingen. För det fortsatta arbetet med förtätning av Huddinge Centrum planeras under perioden uppstart av två nya bostadsprojekt om totalt cirka 600 bostäder. I Storängen pågår omvandling av det första kvarteret, Brandstegen, och vid Sjödalsvägen i Huddinge centrum byggs nya bostäder med påbörjad inflyttning Totalt en utbyggnad med cirka 800 bostäder samt en förskola och servicebostäder. Om- och utbyggnad av gator i anslutning till dessa kvarter har påbörjats under Förstudie eller planläggning pågår för ytterligare cirka bostäder omfattande nästa etapp i Storängen samt ett projekt i Huddinge centrum, Sjödalsbacken. Därutöver kan planläggning behöva göras för några verksamheter där tillfälliga bygglov löper ut eller befintliga lokaler där användningen behöver ändras. Sjödalen (exkl. Huddinge centrum) Inom området pågår utbyggnad av bostäder vid Kvarnbergsplan, i Västra Balingsnäs och Gladö kvarn. Inga nya bostadsprojekt planeras påbörjas under perioden Fullersta De största projekten som det pågår planering för är Vista Skogshöjd och Rosenhill. Byggstart planeras För Skapaskolan finns en ny detaljplan som är överklagad. Genomförande pågår också för Norr om Vistavägen. KOMMUNSTYRELSEN 25

117 Offentligt finansierad service Förskole- och skolsituationen i området har bedömts ansträngd. I takt med ny bostadsbebyggelse tillkommer behov av nya förskolor och skolor i området. I Sjödalen pågår utbyggnad av en förskola med cirka 60 platser i kvarteret Brandstegen. I början av 2017 startar byggnation av en ny förskola för cirka 100 barn på tomt vid Ängsnässkolan. Programutredning pågår för tillbyggnad av två befintliga förskolor, Balingsnäs och Albatrossen. I bostadsprojekten Sjödalsbacken och Fabriken-Förrådet planeras för nya förskolor. I centrala delen av Huddinge pågår planering för utbyggnad av Tomtbergaskolan samt förstudie/programarbete för två nya skolor i Solgård och Storängen, den senare inklusive förskola och idrottshall. Även i övriga delen av Sjödalen finns behov av nya skolor och förskolor. Planering behöver starta för nya skolor och förskolor i Balingsnäs, Källbrink och Gladö. I Fullersta finns ett behov av två nya förskolor i Vistaberg och Rosenhill samt ett utbud av närservice. När det gäller behovet av skolplatser söker sig en stor andel av eleverna till skolor i Glömsta. För kultur och fritid finns utöver idrottshall i Storängen behov finns av en 11-manna konstgräsplan för utomhusidrott i centrala delen av Huddinge. Det finns också ett stort behov av biblioteksnärvaro och ett mer centralt läge för huvudbiblioteket i centrala Huddinge. Det pågår också utredning om nytt kommunhus lokaliserat till Huddinge centrum. Infrastruktur Planering för ombyggnad av Sjödalsvägen på sträckan närmast Huddinge centrum har påbörjats och är planerad att genomföras under perioden Området berörs av det pågående arbetet med Tvärförbindelse Södertörn. Inflyttningsklara bostäder enligt prognos Bostadsrätter Hyresrätter Småhus * Ett äldreboende med cirka 90 platser behövs i Centrala Huddinge eller Stuvsta. Utredning av lämplig plats för detta genomförs under 2016 och planarbete påbörjas under Projekt Sjödalen Fullersta Projektnamn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål Aspen Palmen Olivträdet Fsk/Skola Förstudie #SAKNAS! Förskola, Skola Balingsnäs ny Fsk/Skola Ej påbörjad #SAKNAS! Skola Brandstegen inkl Fsk Genomförandeskede Bostäder, Förskola Fabriken/Förrådet (inkl förskolor) Förstudie Bostäder, Förskola Förskolan Albatrossen utbyggnad #SAKNAS! Förskola Förstudie/program norr om Kvarnbergsplan Ej påbörjad Program GC väg Vidjavägen Ebbadalsvägen Planeringsskede 0 40 Infrastruktur Gladö Kvarn förtätning etapp 1 Genomförandeskede Bostäder Gladö Kvarn Skola, förskola Planeringsskede #SAKNAS! Förskola, Skola Klockarbacken 7 Genomförandeskede 139 #SAKNAS! Bostäder Kvarnbergsplan, Tomtberga 3:4 inkl Fsk Genomförandeskede Bostäder, Förskola Kyrkogårdsv Tomtberga 3:1 inkl fsk Ej påbörjad Bostäder, Förskola Norr om Vistavägen (1:13 m.fl) Genomförandeskede Bostäder Ny Skola, Förskola Källbrink #SAKNAS! Skola, Förskola Rosenhill 1:12 mfl Skapaskolan Planeringsskede 0 11 Skola Sjödalsbacken inkl. fsk Planeringsskede Bostäder, Förskola Sjödalsvägen ombyggnad Planeringsskede Infrastruktur Solgård 2:22 skola Planeringsskede #SAKNAS! Skola SRV Sofielund Genomförandeskede 0 9 Övrigt Tillbyggnad Förskola Balingsnäs #SAKNAS! Förskola Tingshuset inkl Fsk Ej påbörjad #SAKNAS! Bostäder, Förskola Tomtbergaskolan Utbyggnad Planeringsskede 0 48 Skola Utvecklingsplan Centrala Huddinge Ej påbörjad #SAKNAS! Program Vista Skogshöjd (3:61, 3:67 mfl) inkl fsk/skola Planeringsskede Bostäder, Skola, Förskola Vistaberg 1:16 förskola Genomförandeskede 0 #SAKNAS! Förskola Vistaberg: Rosenhill inkl Fsk Planeringsskede 190 #SAKNAS! Bostäder, Förskola Västra Balingsnäs Genomförandeskede Bostäder, Förskola Äldreboende H centrum alt Stuvsta Förstudie #SAKNAS! Äldreboende Ängsnäs Fsk Hörningsnäs 1:1 (öster om ängsnässkolan) Genomförandeskede 0 54 Förskola 26 VERKSAMHETSPLAN 2017

118 Stuvsta/Snättringe Till Stuvsta/Snättringe hör delområdena Högmora, Kynäs, Milsten, Myrängen Skogsäng, Segersminne, Stensängen, Stuvsta samt del av Utsälje. En stor del av området är bebyggt med småhus men i området kring Stuvsta station och kring Kvarnbergsplan finns flerbostadshusbebyggelse. I Stuvsta centrum finns både kommersiell och offentlig service. Äganderätter dominerar inom området vilket återspeglas i att den genomsnittliga fastighetsexploateringen är låg, särskilt beaktat det goda kollektivtrafikläget. Därför skulle det vara positivt med en högre exploateringsgrad och mer blandade upplåtelseformer. Utblick 2030 Totalt planeras för cirka 1200 bostäder inom Stuvsta/Snättringe till Därutöver tillkommer förtätning i samband med omvandling av nästa etapp av Högmora/Svartvik. Det finns behov av ytterligare en konstgräsplan i Snättringe och en översyn av möjliga alternativ platser bör göras. Källbrinks IP kommer att behöva rustas upp och möjligheterna att utöka ytan bör utredas. Beroende på hur utvecklingen av Kvarnbergsplan kommer att se ut kan det påverka Huddingehallen. Om Huddingehallen inte längre ska finnas kvar på nuvarande plats måste såväl simhall som idrottshall ersättas. Fram till 2030 finns behov av en LSS gruppbostad. Befolkningsökning cirka 850 vilket motsvarar 5,2 procent. Scenario för befolkningsutveckling Diff. Total ,4% Ålder ,3% ,9% ,7% ,2% ,0% ,3% ,2% ,0% ,5% ,0% 80 w ,0% Befolkningsutveckling Befolkningstillväxten i Stuvsta-Snättringe är svag för perioden 2017 till De största ökningarna återfinns i ålderspannet 10 till 18 år, denna grupp kommer öka med cirka 150 individer till För de äldre åldrarna finns det ingen ökning att tala om. Under 15 årsperioden fram till 2030 är det en svag fortsatt svag utvekling, total en befolkningsökning på cirka 1000 personer eller omkring sju procent. Fysisk utveckling Bostäder Under perioden föreslås planering för två mindre flerbostadshusprojekt i Stuvsta att starta, totalt cirka 60 bostäder, inklusive förskolor. Bägge projekten bidrar till en blandning av bostadstyper i området. Vid Kvarnbergsplan påbörjas planering för cirka 150 nya bostäder i flerbostadhus. I slutet av perioden planeras start för planeringen av nästa etapp av omvandling och vautbyggnad i Högmora/Svartvik. Projektet har hög prioritet för va-utbyggnad. Under perioden föreslås också att ett program för att studera förtätning och utvecklingsmöjligheter för området norr om Kvarnbergsplan påbörjas. Utbyggnad av nya bostäder pågår i kvarteret Styrmannen i Milsten och under 2016 har 88 bostäder färdigställt i kvarteret Safiren i Stuvsta. Totalt cirka 130 lägenheter. Planering pågår för cirka 150 lägenheter i flerbostadshus vid Kvarnbergplan och intill Stuvsta station antogs detaljplan för cirka 100 lägenheter för trygghetsboende i september Utbyggnad av de två första etapperna av omvandlingen av Högmora pågår. Inflyttningsklara bostäder enligt prognos Bostadsrätter Hyresrätter Småhus Studentbostäder Bostäder för äldre Offentligt finansierad service En förskola För att klara beräknat behov av förskoleplatser planeras två nya förskolor i Utsälje och en förskola i Högmora. Befolkningsprognoserna visar ett ökande underskott på elevplatser i skolan. För att möta de kommande behoven behöver utredas och planeras för omvandling och utbyggand av Kungsklippeskolan, Stensängsskolan och Solfagraskolan. Ett äldreboende med cirka 90 platser behövs i Centrala Huddinge eller Stuvsta. Utredning av lämplig plats för detta genomförs under 2016 och planering påbörjas under Bygget med Stuvsta IP, en fullstor sporthall och mötesplats för unga pågår och planeras stå klart under KOMMUNSTYRELSEN 27

119 Infrastruktur Inga nya projekt föreslås Projekt Stuvsta Snättringe Projektnamn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål Gymnasiet 5 (Kvarnbergsplan, östra) Planeringsskede Bostäder Hjorten 25 Ej påbörjad #SAKNAS! Bostäder, Förskola Högmora 2 (inkl Fsk/skola) Genomförandeskede 97 3 Bostäder, Förskola, Skola Högmoravägen, etapp 1 Genomförandeskede 80 2 Bostäder Kungsklippeskolan utbyggnad #SAKNAS! Skola Mjölner 4, trygghetsboende Planeringsskede 115 #SAKNAS! Bostäder Odin 6 Stuvsta centrum Planeringsskede Bostäder Runan 1 Kvarnbergsplan Förstudie Bostäder Sporthall/mötesplats vid IP Stuvsta Genomförandeskede 0 46 Övrigt Styrmannen 31 Genomförandeskede Bostäder Svartvik (Högmorav. delområde 3) Ej påbörjad Bostäder Tigern 20 inkl Fsk Ej påbörjad #SAKNAS! Bostäder, Förskola Utbyggnad Solfagraskolan (II) Förstudie #SAKNAS! Skola 28 VERKSAMHETSPLAN 2017

120 Trångsund Kring Trångsunds centrum består bebyggelsen främst av flerfamiljshus från och 70-talen som kompletterats i viss omfattning. Längre från centrum finns stora områden med äldre villabebyggelse. Vidja är ett f d fritidshusområde som planlagts och successivt förtätas med småhus. Mer än 40% i Trångsund äger sina bostäder. Området är kollektivtrafikförsörjt med pendeltåg och bussar. Det är en låg grad av funktionsblandning och begränsad tillgång till urbana verksamheter. I området finns tillgång till alla skolformer upp till gymnasienivå. Tillgången till grönområden och idrottslokaler är god. Utblick 2030 Området har behov av ytterligare bostäder och arbetsplatser i anslutning till pendeltågsstationen för att kunna öka serviceutbudet och andelen kollektivtrafikresande. Till 2030 planeras för cirka 700 bostäder genom genomförande av pågående exploateringsprojekt och förtätning i villaområden. Behov finns av förskola och skola i Trångsund och av skola och förskola i Vidja. Det finns även behov av LSS gruppbostad och förändringar av lokaler för kultur och mötesplatser. Scenario för befolkningsutveckling Diff. Total ,0% Ålder ,7% ,8% ,3% ,7% ,5% ,0% ,3% ,7% ,3% ,8% 80 w ,9% Befolkningsutveckling Trångsund har en befolkningstillväxt för perioden 2017 till 2019 på fem procent. Ökningen är ganska jämt fördelad runt åtta procent för alla åldersgrupper upp till 24 år, med undantag för gruppen 13 till 15 år som inte ökar alls. Fram till 2030 kommer befolkningen öka med cirka 2000 personer. Fysisk utveckling Bostäder Antagen detaljplan finns för Hammartorp 1:1 (Bonden och Prinsen) för sammanlagt 165 bostäder. Byggnation påbörjas under Inga nya bostads- eller arbetsplatsprojekt föreslås påbörjas under Inom Vidja tillkommer successivt förtätning genom avstyckning från befintliga fastigheter. Inflyttningsklara bostäder enligt prognos Bostadsrätter Hyresrätter Småhus Offentligt finansierad service Ny förskola i Sjöängen uppförs under perioden. Behov av ny skola och förskola i Trångsund finns till 2022 respektive 2024, varför planläggning behöver påbörjas under Även för förskola och skola i Vidja behöver planläggning påbörjas under perioden Projekt Trångsund Projektnamn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål GC väg Bonäsvägen, Vidjavägen Linatorpsvägen Planeringsskede #SAKNAS! Infrastruktur Hammartorp 1:1 (Bonden & Prinsen) Genomförandeskede Bostäder Trångsund ny Fsk Ej påbörjad #SAKNAS! Förskola Trångsund nya Skolor Ej påbörjad #SAKNAS! Skola Sjöängen II Etapp 2 inkl Fsk Genomförandeskede 49 7 Bostäder, Förskola Sändaren 2 m fl Ej påbörjad Bostäder Vidja etapp 1 Genomförandeskede 35 1 Bostäder Vidja etapp 2 Planeringsskede 80 #SAKNAS! Bostäder Vidja etapp 3 Planeringsskede #SAKNAS! Förskola, Skola Vidjavägen Planeringsskede 0 25 Infrastruktur KOMMUNSTYRELSEN 29

121 Skogås/Länna Bebyggelsen i området som helhet är blandad med både flerfamiljshus från 1960-talet närmast centrum och nyare områden med radhus och villor, samt äldre villaområden som förtätats. Det är dock stor skillnad mellan olika områden inom kommundelen; vissa består av storskaliga flerbostadshus med övervägande hyresrätt medan det finns andra som enbart består av småhusbebyggelse. Cirka 50 % av bostäderna är hyresrätter. I Skogås centrum finns kommersiell service och olika typer av samhällsservice. I området finns tillgång till alla skolformer upp till gymnasienivå. Tillgången till grönområden och idrottslokaler är god. I Länna finns, förutom bostadsområden med villabebyggelse och före detta fritidshusområden, två handelsområden och ett större verksamhetsområde. Utblick 2030 Området har behov av ytterligare bostäder med upplåtelseform som gör att variationen ökar inom de delområden som är homogena och olika delområden behöver bindas samman. Till 2030 planeras för sammanlagt cirka 500 bostäder. Det finns behov av nya förskolor, LSS gruppbostad, konstgräsplan och elbelyst motionsspår. Scenario för befolkningsutveckling Diff. Total ,7% Ålder ,0% ,7% ,0% ,6% ,1% ,3% ,5% ,6% ,8% ,6% 80 w ,6% Befolkningsutveckling Fram till 2019 ökar befolkningen i Skogås/Länna med nästan sex procent. Tydligast är ökningen bland unga vuxna 19 till 24 år och personer över 80 år. Fysisk utveckling Bostäder Genomförande pågår av närmare 150 bostäder inom Västra Länna. Planläggning pågår för sammanlagt minst 400 bostäder i kvarteret Låset och i Österhagen, och i samband med det studeras hur Länna och Skogås kan bindas samman. Planläggning pågår för verksamheter vid entrén till Skogås samt för utökning av Länna verksamhetsområde. Inflyttningsklara bostäder enligt prognos Bostadsrätter Hyresrätter Småhus Offentligt finansierad service Nya förskolor tillkommer inom bostadsprojekten Låset och Österhagen. Utöver det finns behov av en ny förskola till Det behovet kan inte tillgodoses tidsmässigt även om planarbete påbörjas omgående. Därför bör olika möjligheter att tillgodose behovet studeras särskilt. När detaljplaner för bostadsbebyggelse antas ska redovisning ske av hur behovet av förskola och skola är tillgodosett. Infrastruktur En ny gång- och cykelväg planeras utmed Lissmavägen. Projekt Skogås/Länna Projektnamn Processkede Inflytt tot Projektstart Kartindex Ändamål Entré Skogås Planeringsskede 0 #SAKNAS! Arbetsplatser, Handel GC väg utmed Lissmavägen Planeringsskede 0 41 Infrastruktur Gräsvreten utvidgning Planeringsskede 0 33 Arbetsplatser Låset 1 inkl Fsk Planeringsskede Bostäder, Förskola Länna Norra industriområde Planeringsskede 0 17 Arbetsplatser Skogås ny Fsk Ej påbörjad #SAKNAS! Förskola Västra Länna 1 skola Genomförandeskede 136 #SAKNAS! Bostäder, Skola Österhagen, Länna 4:7 m.fl. Planeringsskede Bostäder, Förskola, Äldreboende 30 VERKSAMHETSPLAN 2017

122 Sund ekonomi Investeringar Huddinge kommuns planering av investeringsverksamheten inom ramen för samhällsbyggnadsprojekt bygger på en utblick över perioden Det huvudsakliga innehållet omfattar framtida lokalinvesteringar och infrastrukturella investeringar. Den nuvarande planen för samhällsbyggnad som sträcker sig fram till 2019 innefattar cirka 120 projekt avseende bostäder, arbetsplatser, offentligt finansierad service och investeringar i infrastruktur. Finansieringen av dessa projekt kommer från två håll, dels från avyttring av kommunal mark, det vill säga från det kommunala exploateringsresultatet, och dels från externfinansierade medel avsatta för investeringsverksamheten. Sammantaget över alla kommunens nämnder och förvaltningar uppgår planerade nettoinvesteringar inom samhällsbyggnad, inklusive intäkter, till cirka 400 miljoner för 2017, cirka 320 miljoner kronor för 2018 och cirka 70 miljoner kronor för I tabellen nedan visas investerad volym med positivt belopp där 2017 utgörs av de budgetäskanden som nu behandlas i verksamhetsplanen och avser samhällsbyggnadsprojekt. Ett negativt tal i tabellen påvisar en exploateringsintäkt som är större än kostnaden för infrastruktur inom detta område. Investeringar mnkr Budget Plan Samhällsbyggnadsprojekt Genomförandeprojekt 184,8 21,3-140,9 Planeringsprojekt 182,2 253,0 150,8 Övrigt -17,0-0,2-0,2 Summa Samhällsbyggnad 350,0 274,1 9,8 Övriga investeringar Gata, park, lekplats mm 46,0 46,1 46,5 Trafiksäkerhet/framkomlighet 8,0 8,0 8,0 Gång- och cykelvägar 14,4 10,1 14,5 Kollektivtrafik 3,0 3,0 3,0 Tillgänglighet 3,0 3,0 3,0 Buller 3,0 4,0 4,0 Parker och lekplatser 10,7 15,5 11,5 Vägvisningsplan 3,4 2,0 2,0 Åtg. enl. önskelista och medborgarförslag 0,5 0,5 0,5 Ekosystem i balans 8,1 0,0 11,8 Summa övriga investeringar 54,1 46,1 58,3 Summa 404,0 320,2 68,1 Långsiktig balans I bedömningen av kommunens långsiktiga balans kommer utfallet av de pågående förhandlingarna om ett eventuellt deltagande i det avtal som Sverigeförhandlingen omfattar att få en avsevärd påverkan. Ett scenario där kommunen går in som avtalspart får en mycket stor effekt på framtida ekonomiska flöden inom kommunen. Inte minst för att ett sådant scenario skulle innebära en befolkningsmängd fram till 2035 som är personer fler vid utgången av 2035 än om avtalet inte ingås. Det innebär stora krav på utveckling av bland annat infrastruktur, bostäder och skolor. En bedömning av den långsiktiga balansen måste därför göras med avstamp i de scenarion man ser framför sig. Oaktat Huddinge kommuns deltagande i utvecklingen enligt Sverigeförhandlingen eller inte så kommer den utgående skulden enligt tillgängliga data för varje år som går att öka. Det kräver en noggrann bevakning av skuldtillväxten och kommunen har under hösten 2016 beslutat om en maximal nivå för den utgående skulden varje år, ett så kallat skuldtak. Nivån är satt i relation till invånarantalet och definieras som 85 tkr per invånare. Kommunens viktigaste verktyg för att styra skuldnivån är möjligheten att välja om nödvändiga investeringar ska tas på egen balansräkning eller om man kan låta externa parter hantera vissa typer av investeringar. Samhällsbyggnad Under prognosarbetet i mars 2016 indikerades en investeringstakt på 350 Mkr, 250 Mkr respektive 100 Mkr under åren I tabellen nedan syns en förskjutning av volymen 2019 mot senare år. Orsaken till den här typen av tidsförskjutning, som är väldigt vanlig. Orsaken kan till exempel vara överklagande av detaljplan eller krav på utökade utredningar. Exploateringsresultat, prognos 2017 Exploateringsresultatet är en del av kommunstyrelsens budget. Beräknad exploateringsvinst för 2017 uppgår till cirka 130 mnkr, i mål och budget förväntades exploateringsvinsten uppgå till 150 mnkr. Av den förväntade ex- KOMMUNSTYRELSEN 31

123 ploateringsvinsten för 2017 avser cirka 54 mnkr projekt som är i genomförandeskede, till exempel Västra Länna 1 och Sjöängen 2. Cirka 83 mnkr av den förväntade exploateringsvinsten avser projekt i planeringsskede, det vill säga projekt vars detaljplaner beräknas för antagande under Detta medför en större osäkerhet avseende exploateringsvinsten för 2017 då det finns en risk att överklagande av detaljplaner innebär att exploateringsresultat skjuts framåt i tid. Avvikelser i det årliga exploateringsresultatet beror till stor del på tidsförskjutningar, till exempel att en för 2017 förväntad fastighetsintäkt inkom redan under 2016 eller skjuts framåt i tid till Bland annat inom projektet Västra Vårberget förväntades fastighetsintäkter under 2017 enligt mål och budget, men försäljningen skedde redan under 2016 vilket innebär en negativ avvikelse på cirka 12 mnkr under Inom projektet Västra Länna 1 förväntas fastighetsintäkter under 2017 bli närmare 6 mnkr högre än tidigare då årets försäljningar har skett till högre priser än förväntat. Projekten Hammartorp 1:1 och Idrottshall Vistaberg har under 2016 övergått till genomförandeskede. Planeringsprojekt med betydande exploateringsresultat som beräknas övergå till genomförandeskede under 2017 är bland annat Grantorp 5:3, Vårby Haga, Östra Vårberget och Norra Länna industriområde. Antagandet av detaljplanen för Mjölner 13 trygghetsboende har blivit överklagat vilket innebär att projektet som tidigast kan gå in i genomförandeskede under Även detaljplanen för Vidja etapp 2 och Skapaskolan Rosenhill har blivit överklagade vilket fördröjer påbörjat genomförande av detaljplanerna. Lokalinvesteringar Huddinge kommun ser under de kommande decennierna ett stort behov av ett utökat och förnyat lokalbestånd. Det innebär även under de närmaste åren ett krav på planering och utveckling. Hur stort behovet kommer att vara definieras till stor del av kommunens deltagande i utbyggnaden enligt Sverigeförhandlingen eller inte. Investeringsbehovet avseende nyutveckling av lokaler under samma period är dock betydligt större. Utveckling och nybyggnation av nya offentliga lokaler är den investeringstyp som bäst lämpar sig att hantera via externa parter varför diskussionen kring detta kommer att få stor betydelse i hanteringen av det tidigare nämnda skuldtaket. Samhällsbyggnadsinvesteringar, prognos 2017 I plan för samhällsbyggnadsprojekt finns avsatt resurser för utförande av investeringar enligt genomförandeavtalet med Trafikverket om Förbifart Stockholm. Inom ramen för detta pågår utbyggnad av Videgårdsvägen som ska ansluta till den nya trafikplats som Trafikverket ska bygga. Ett större medfinansieringsbidrag kommer också att betalas ut till Trafikverket under Trimningsåtgärder kan behövas på vägnätet intill cirkulationsplatsen på Smistavägen vid entrén till Kungens kurva, utredning om åtgärder pågår. Genomförande av program för den offentliga miljön i Kungens kurva startas med genomförande ett stråk enligt programmet. När det gäller gång- och cykelväg utmed Vidjavägen och förbättring av vägen pågår fortfarande diskussioner om markåtkomst med Stockholms stad. Förhoppningsvis kan dessa slutföras under 2017 så att utbyggnaden kan påbörjas. Trygghetsskapande åtgärder i Vårby Haga har nästan slutförts. Från programmet för den offentliga miljön i Flemingsberg har genomförande att upprustning av Gula gången förberetts, ett arbete som kommer att ske samlat med utbyggnad av Flemingsbergsparken inom ramen för nya bostäder utmed Hälsovägen. En gång- och cykelväg har förprojekterats utmed Lissmavägen och kan genomföras under förutsättning av överenskommelse kan tecknas med Trafikverket och markägare. Utredning av hur en gång- och cykelväg utmed Bonäsvägen via Ågesta till Trångsund och mellan Vidjavägen och Ebbadalsvägen kommer att utredas under En upprustning av Sjödalsvägen mellan de nya bostadshusen vid Klockarbacken och vändplanen vid centrum planeras för genomförande under Under 2017 beräknas investeringarna uppgå till cirka 350 mnkr, vilket överensstämmer med mål och budget. Cirka 180 mnkr avser projekt i genomförandeskede. Avvikelser förekommer inom enskilda projekt och beror generellt på tidsförskjutningar, till exempel att en för 2017 planerad investeringsåtgärd genomförs redan under 2016 eller skjuts framåt i tid till De största investeringsutgifterna för bostadsområden under 2017 avser omvandlingsområdena Gladö kvarn, Högmora etapp 1 och 2 samt bostadsprojekten Brandstegen och Embryot 1. Dessa områden medför omfattande investeringar i gatuutbyggnad. Investeringen för Embryot 1 förväntas öka med cirka 5 mnkr under 2017 till följd av utbyggnad av fler körfält på Alfred Nobels allé samt omläggning av en större ledning. För projektet Högmora etapp 2 har kostnaden för gatuutbyggnaden ökat och investeringen avseende 2017 förväntas bli cirka 2 mnkr dyrare. Ett nytillkommet projekt som medför en investering om cirka 50 mnkr under 2017 är projektet Rulltrappa Flemingsberg som innebär utbyte av rulltrapporna som leder upp mot högskoleområdet. Ytterligare en rulltrappa samt utvändig trappa tillkommer och befintlig hiss kommer att förflyttas och rustas upp. 32 VERKSAMHETSPLAN 2017

124 Övriga investeringar Kommunstyrelsens löpande investeringar i trafiksäkerhetsåtgärder, parker, lekplatser med mera avser bland annat: Tillgänglighetsåtgärder Gatubelysning Trafiksäkerhetsåtgärder Kollektivtrafikåtgärder Åtgärder i 30- zonerna Gång- och cykelvägsutbyggnad Lekplatser och parker Investeringsutrymmet har utökats de senaste åren som en ökad ambitionsnivå särskilt avsedd för upprustning av regionala cykelstråk samt för att skapa fler attraktiva lekplatser och parker för Huddingeborna. Utrymmet för ligger för närvarande på en nivå motsvarande 46 miljoner kronor per år. Gata, park, lekplats mm. Två större gång- och cykelvägar ingår bland gatu- och parkinvesteringarna. En gång- och cykelväg utmed Åvägen slutförs under Gc-vägen är ett regionalt cykelstråk och har fått bidrag till medfinansiering av Trafikverket. Den andra större gång- och cykelvägen är en gång- och cykelväg utmed Gamla Södertäljevägen mellan Segeltorps centrum och Stockholmsgränsen. Samtidigt kommer en förbättring av busshållplatserna utmed denna sträcka att göras i enlighet med upprustning av Gamla Södertäljevägen till stamnät för kollektivtrafiken. Ytterligare en gångoch cykelväg som ingår är en gång- och cykelbana utmed Stambanevägen norr om kvarter Mjölner. Denna utbyggnad anpassas till utbyggnaden av detaljplanen för kvarter Mjölner. Pengar finns också avsatt för ytterligare cykelparkeringar. Mindre åtgärder för trafiksäkerhetsåtgärder på huvudgator och lokalgator finns avsatt. Andra mindre åtgärder är kollektivtrafikåtgärder för att förbättra framkomligheten för busstrafiken och tillgänglighetsanpassning av busshållplatser och övergångsställen samt andra mindre tillgänglighetsåtgärder så som parkbänkar och räcken/kontrastmarkeringar på trappor. En summa för att påbörja genomförandet av bulleråtgärdsprogrammet finns avsatt. Pengar har satts av för att göra en park i samarbete utmed Vårbystranden, en plats som används mycket idag. Till detta projekt har bidrag erhållits från Boverket från statliga pengar som satts av för upprustning av utemiljöer i utsatta områden. Upprustning av Långsjöparken har påbörjats och kommer att slutföras under Vidare pågår projektering av park vid Sjöängsbadet och byggarbetena kommer att handlas upp Upprustningen av badplatser på kommunal mark kommer att slutföras. Till sist har pengar avsatts för att kunna genomföra införandet av parkeringsavgifter i stationsnära lägen. En utredning om detta kommer att redovisas för politiskt beslut i början av Vattenvård I maj 2015 antog kommunfullmäktige åtgärdsplanerna för Trehörningen och Orlången. Planerna har tagits fram av Huddinge kommun tillsammans med Stockholm Vatten och Tyresåns vattenvårdsförbund. Trehörningen och Orlången är kommunens två mest påverkade sjöar och dessa påverkar i sin tur de sjöar som ligger nedströms dessa till exempel Magelungen och Drevviken. Genomförandet av åtgärdsplanerna, vilket innebär omfattande investeringar under planeringsperioden, är nyckeln för att klara miljökvalitetsnormerna. Om miljökvalitetsnormerna inte klaras till utsatt tid finns risk att EU utfärdar sanktioner. För 2017 fortsätter arbetet från 2016 med en dagvattenanläggning vid Trehörningen och sedan tillkommer åtgärder till exempel vid Kyrkdammen samt inom Solfagradikets och Flemingsbergsvikens avrinningsområden. Utblick Till grund för den analys i närtid som avser planen för samhällsbyggnad ligger som tidigare nämnts en utblick fram till och med 2031 respektive Denna återspeglar i grova drag de kommande behoven av kommunala investeringar. Denna något grövre prognos bygger på befolkningsprognos fram till 2031 som sedan extrapolerats till Arbetet indikerar ett fortsatt stort och relativt linjärt behov av utveckling av lokaler och infrastruktur. I denna prognos ligger det tidigare nämnda skuldtaket som en begränsande faktor för hur och när utvecklingsprojekt startas. KOMMUNSTYRELSEN 33

125 Sammanställning av samhällsbyggnadsprojekt enligt verksamhetsplan 2017 Budget totalt för hela projektet Budget 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos Senare Genomförandeprojekt Exploatering Investering Netto Exploatering Investering Exploatering Investering Exploatering Investering Exploatering Investering Bostäder Hageby Talldalsvägen Visättra Ängar II Vistabergs allé Backen Översikt Glömsta Kristinavägen Ängarna Gladökvarn (förtätn omr) Furuhöjdsområdet Balingsnäs, väs tra Högmora etapp Högmora etapp Vidja detaljplan Mellansjö Västra Vårberget Östra Glömsta Sjöängen 2 och Trångsundsvägen Västra Länna Gulsparven Norr om Vistavägen (1:13 mfl) Brandstegen Klockarbacken Styrmannen Hammartorp 1: Embryot Summa bostäder Skolor och förskolor Öster om Ängsnässkolan, Hörningsnäs 1: Vistaberg 1: Gator och vägar Flemingsberg Förbifart Stockholm Huddinge C allmänna anl Storängen allmänna anl Trimningsåtgärder KK 0 ** ** Gång och cykelbro, Kungens kurva Övrigt Kkom etapp 3 0 ** ** Idrottshall Vistaberg Mötesplats Stuvsta, Ripan Offentlig miljö Flemingsberg 0 ** ** Vårby Haga trygghetsskapande åtgärder Summa allmänt ändamål Arbetsplatser Gladö industriområde SRV (Sofielund) Segmentet Statoil del av Kungens kurva 1: Vinkeln Medicinaren 5 (op lokaler HS) Flemingsbergsdalen, dpl Summa arbetsplatser Summa Genomförandeprojekt Planeringsprojekt Bostäder Skolor och förskolor Gator och vägar Övrigt Arbetsplatser Summa planeringsprojekt Övrigt Summa samhällsbyggnad ** Mindre åtgärder inom en ram, ingen totalbudget tillämpas 34 VERKSAMHETSPLAN 2017

126 Övriga investeringar inom samhällsbyggnadsavdelningen 2017 (tkr) Budget Plan KOMMENTAR Gata & Trafik Trafiksäkerhet/Framkomlighet Trafiksäkerhetsåtgärder Prioritering enligt trafiknätsanalysen Åtgärder i 30 Zon Hastighetsdämpande åtgärder i 30 zonerna Gång och cykelvägar Gamla Södertäljevägen gc bana Gc bana mellan Häradsvägen och Stockholm GC vä g Åvägen Gc väg där nuvarande standard ej är acceptabel Stambanevägen Gc väg mellan Storskogsvägen Häradsvägen Strategiska cykelåtgärder och parkeringar Lönnvägen GC vä g Jon Torpares väg Häradsvägen Hammartorpsvägen etapp GC vä g Printz väg Pers torpsvägen Cykelförbindels e enligt cykelplan Nordostpassagen GC vä g, lokal förbindelse mot Vega i Haninge Myrvägen Anslutning mot Stockholm Parker och lekplatser Upprustning badplatser Enligt badplatsprogrammet Långsjöparken, lekplats och parkupprustning Enligt lekplatsprogrammet och parkprogram Sjöängsbadet, park Enligt förslaget till parkplan, Trångsund, proj Grönsläpp 500 Enligt SBN beslut Kästadalsparken, ny temalekplats Enligt lekplatsprogram, Flemingsberg Vårbyparken/Vårby strand Enligt parkprogram Offentlig toalett Rådsparken Fullerstaparken 600 Enligt förslag till parkprogram Stortorpsparken 600 Enligt parkprogram Ätbar park Medborgarförslag Myrparken Medborgarförslag Kräpplaparken 600 Enligt förslag till parkprogram Härbreparken Enligt förslag till parkprogram Trångsund, temalekplats 700 Enligt lekplatsprogram Ljusdesign Miljöljus Kollektivtrafik Tillgänglighet Buller Vägvisningsplan/Medbförslag Summa gata, park, lekplats mm Ekosystem i balans Åtgärder i Kyrkdammen Åtgärder i Solfagradikets avrinningsområde Åtgärder i Flemingsbergsvikens avrinningsområde Åtgärder Källbrinksdammen/Kyrkdammen Fällning av fosfor i sediment i Orlången Summa ekosystem i balans SUMMA övriga investeringar inom samhällsbyggnadsavdelningen KOMMUNSTYRELSEN 35

127 Kartbilaga till Kartindex Mellersta Huddinge 36 VERKSAMHETSPLAN 2017

128 Sydvästra Huddinge Nordvästra Huddinge KOMMUNSTYRELSEN 37

129 Östra Huddinge 38 VERKSAMHETSPLAN 2017

130 Projektportföljen per ändamål Projektnamn Kommundel inflytt 2017 inflytt 2018 inflytt 2019 Projektstart Kartindex Ändamål Embryot 1 (Student och forskarbostäder) Flemingsberg Bostäder Gladö Kvarn förtätning etapp 1 Sjödalen Fullersta Bostäder Grantorp 2:32 (Stiftelsen Clara) Flemingsberg Bostäder Gymnasiet 5 (Kvarnbergsplan, östra) Stuvsta Snättringe Bostäder Hammartorp 1:1 (Bonden & Prinsen) Trångsund Bostäder Högmoravägen, etapp 1 Stuvsta Snättringe Bostäder Klockarbacken 7 Sjödalen Fullersta 139 #SAKNAS! Bostäder Medicinaren 21 bost bef Dp Flemingsberg 68 #SAKNAS! Bostäder Mjölner 4, trygghetsboende Stuvsta Snättringe 60 #SAKNAS! Bostäder Norr om Vistavägen (1:13 m.fl) Sjödalen Fullersta Bostäder Odin 6 Stuvsta centrum Stuvsta Snättringe Bostäder Runan 1 Kvarnbergsplan Stuvsta Snättringe Bostäder Segeltorps C, Lövdungen 2 Segeltorp 34 Bostäder Styrmannen 31 Stuvsta Snättringe Bostäder Svartvik (Högmorav. delområde 3) Stuvsta Snättringe Bostäder Sändaren 2 m fl Trångsund Bostäder Vidja etapp 1 Trångsund Bostäder Vidja etapp 2 Trångsund #SAKNAS! Bostäder Vistaberg: Talldalen Flemingsberg #SAKNAS! Bostäder Visättra Ängar Flemingsberg 156 #SAKNAS! Bostäder Vårberget, östra Vårby #SAKNAS! Bostäder Brandstegen inkl Fsk Sjödalen Fullersta Bostäder, Förskola Fabriken/Förrådet (inkl förskolor) Sjödalen Fullersta 53 Bostäder, Förskola Gulsparven 4 (Västeräng) inkl fsk Segeltorp Bostäder, Förskola Hjorten 25 Stuvsta Snättringe 2019 #SAKNAS! Bostäder, Förskola Hälsovägen (Grantorp 5:3 och 5:9) inkl park Flemingsberg Bostäder, Förskola Kvarnbergsplan, Tomtberga 3:4 inkl Fsk Sjödalen Fullersta 4 Bostäder, Förskola Kyrkogårdsv Tomtberga 3:1 inkl fsk Sjödalen Fullersta Bostäder, Förskola Låset 1 inkl Fsk Skogås 27 Bostäder, Förskola Lövstastigen/PeterPans v Flemingsberg Bostäder, Förskola Program Björnkulla Flemingsberg Bostäder, Förskola Sjödalsbacken inkl. fsk Sjödalen Fullersta 57 Bostäder, Förskola Sjöängen II Etapp 2 inkl Fsk Trångsund Bostäder, Förskola Tigern 20 inkl Fsk Stuvsta Snättringe Bostäder, Förskola Tingshuset inkl Fsk Sjödalen Fullersta Bostäder, Förskola Utsälje 1:48 1:53 (inkl fsk, ev 2 Fsk) Segeltorp Bostäder, Förskola Vistaberg: Rosenhill inkl Fsk Sjödalen Fullersta #SAKNAS! Bostäder, Förskola Visättra Vedboden Flemingsberg Bostäder, Förskola Vårby Haga et 1 vid Solhagaparken inkl fsk Vårby 91 Bostäder, Förskola Västra Balingsnäs Sjödalen Fullersta 92 6 Bostäder, Förskola Högmora 2 (inkl Fsk/skola) Stuvsta Snättringe 40 3 Bostäder, Fsk, Skola Spendrups utveckling Vårby 2017 #SAKNAS! Bostäder, Fsk, Skola Österhagen, Länna 4:7 m.fl. Skogås Bostäder, Fsk, Äldrebo. Västra Länna 1 skola Skogås #SAKNAS! Bostäder, Skola Norr om Grantorp (Grantorp 5:1) Flemingsberg Bostäder, Fsk, Skola Vista Skogshöjd (3:61, 3:67 mfl) inkl fsk/skola Sjödalen Fullersta Bostäder, Fsk, Skola Flemingsbergsdalen, Generatorn 2 Skanska Flemingsberg Bostäder, Äldreboende Summa KOMMUNSTYRELSEN 39

131 Projektsammanställning Projektnamn Kommundel inflytt 2017 inflytt 2018 inflytt 2019 Projektstart Kartindex Ändamål Bio city 1 (Technology for Health och NEO) Flemingsberg 12 Arbetsplatser Cirkeln 2 (Panasonic) Segeltorp Arbetsplatser Flemingsberg Södra Flemingsberg Arbetsplatser Glömstadalen, etapp 1 Vårdkasen Flemingsberg 8 Arbetsplatser Gräsvreten utvidgning Skogås 33 Arbetsplatser Huddinge Resort, del av Kvadraten 3 Segeltorp 31 Arbetsplatser Jakobslund 2:3 Segeltorp 21 Arbetsplatser Länna Norra industriområde Skogås 17 Arbetsplatser Medicinaren 5 (Nya operationslokaler) Flemingsberg 71 Arbetsplatser Medicinaren Polishögskolan Flemingsberg #SAKNAS! Arbetsplatser Rättscentrum (Generatorn/Rotorn) Flemingsberg 2016 #SAKNAS! Arbetsplatser Entré Skogås Skogås #SAKNAS! Arbetsplatser, Handel Flemingsberg handel, kultur mm Flemingsberg 2017 #SAKNAS! Centrum Flemingsbergsdalen, etapp 1A Handel sport bostäder Flemingsberg 135 #SAKNAS! Centrum Förskolan Albatrossen utbyggnad Sjödalen Fullersta 2017 #SAKNAS! Förskola Ny Fsk Trångsund Trångsund 2017 nej Förskola Skogås ny Fsk Skogås 2017 nej Förskola Tillbyggnad Förskola Balingsnäs Sjödalen Fullersta 2017 #SAKNAS! Förskola Vistaberg 1:16 förskola Sjödalen Fullersta #SAKNAS! Förskola Visättra ny Fsk Flemingsberg 2017 #SAKNAS! Förskola Ängsnäs Fsk Hörningsnäs 1:1 (öster om ängsnässkolan) Sjödalen Fullersta 54 Förskola Aspen Palmen Olivträdet Fsk/Skola Sjödalen Fullersta Förskola, Skola Gladö Kvarn Skola, förskola Sjödalen Fullersta 2017 #SAKNAS! Förskola, Skola Vidja etapp 3 Trångsund 2017 #SAKNAS! Förskola, Skola Bildhuggaren 1 Äldreboende inkl Fsk Segeltorp Förskola, Äldreboende Altartorpet (Brostaden) Segeltorp Handel Kurvan 2 och Kurvan 5 (Ikea) inkl Tangentvägen Segeltorp #SAKNAS! Handel Segmentet 1 (etapp II) K rauta Segeltorp Handel Statoil Kungens kurva 1:1 (del av) etapp II Segeltorp Handel Vinkeln 7 (Toys) Segeltorp 15 Handel Zeta Handelsträdgård, Stigfinnaren 11 Segeltorp 2017 #SAKNAS! Handel BanaVäg etapp 1 Flemingsberg #SAKNAS! Infrastruktur BanaVäg etapp 2 (fd förbifart Tullinge), tpl Högskolan Flemingsberg #SAKNAS! Infrastruktur Brostaden Smista Allé pga Förbifarten Segeltorp Infrastruktur Förbifart Stockholm Segeltorp 10 Infrastruktur GC väg Bonäsvägen, Vidjavägen Linatorpsvägen Trångsund 2017 #SAKNAS! Infrastruktur GC väg utmed Lissmavägen Skogås 41 Infrastruktur GC väg Vidjavägen Ebbadalsvägen Sjödalen Fullersta 40 Infrastruktur Resecentrum Flemingsberg Flemingsberg Infrastruktur Rulltrappa i Flemingsberg Flemingsberg 72 Infrastruktur Sjödalsvägen ombyggnad Sjödalen Fullersta Infrastruktur Spendrups pga Förbifarten Vårby Infrastruktur Spårväg Syd Dp1 Depå Kommunen 2018 nej Infrastruktur Spårväg Syd Dp nej Infrastruktur Spårväg Syd Dp nej Infrastruktur Spårväg Syd Dp nej Infrastruktur Spårväg Syd Dp nej Infrastruktur Spårväg Syd Dp nej Infrastruktur Spårväg Syd Dp nej Infrastruktur Tvärförbindelse Södertörn Dp1 Kommunen 2017 nej Infrastruktur Tvärförbindelse Södertörn Dp nej Infrastruktur Tvärförbindelse Södertörn Dp nej Infrastruktur Tvärförbindelse Södertörn Dp nej Infrastruktur Videgårdsvägen (infartsgata förbifarten) Segeltorp 74 Infrastruktur Vidjavägen Trångsund 25 Infrastruktur Väg genom Björnkulla till Hantverksbyn Flemingsberg Infrastruktur Åtgärder väg E4/E20 Kommunen nej Infrastruktur Diametern 2 mfl (KF Fastigheter) Program Segeltorp Program Förstudie Loviseberg Flemingsberg Program Förstudie/program norr om Kvarnbergsplan Sjödalen Fullersta Program Program Centrala stadskärnan Flemingsberg Flemingsberg 2016 nej Program Program Visättra Flemingsberg Program Segeltorps ind.område inkl Segeltorp C Program Segeltorp 2018 #SAKNAS! Program Spårväg Syd Programarbete 2017 nej Program Utvecklingsplan Centrala Huddinge Sjödalen Fullersta 2017 nej Program Utvecklingsplan Kungens kurva Segeltorp nej Program Utvecklingsplan Flemingsberg Flemingsberg 2017 nej Program Utvecklingsplan Vårby/Masmo Vårby 2017 #SAKNAS! Program Vårby C Program Vårby 2018 nej Program Vårby Haga trygghetsskapande åtgärder (program) Vårby 2015 nej Program Balingsnäs ny Fsk/Skola Sjödalen Fullersta 2017 nej Skola Glömsta 2:60 skola Flemingsberg #SAKNAS! Skola 40 VERKSAMHETSPLAN 2017

132 Kolartorp skola Segeltorp 2017 nej Skola Kråkvik 2:2 (Långsjöskolan) Segeltorp Skola Kungsklippeskolan utbyggnad Stuvsta Snättringe 2017 #SAKNAS! Skola Nya skolor Trångsund Trångsund 2017 nej Skola Rosenhill 1:12 mfl Skapaskolan Sjödalen Fullersta 11 Skola Solgård 2:22 skola Sjödalen Fullersta 2016 #SAKNAS! Skola Tomtbergaskolan Utbyggnad Sjödalen Fullersta 48 Skola Utbyggnad Solfagraskolan (II) Stuvsta Snättringe 2017 #SAKNAS! Skola Utsäljeskolan Utbyggnad Segeltorp 51 Skola Visättra ny skola Flemingsberg 2017 #SAKNAS! Skola Ny Skola, Förskola Källbrink Sjödalen Fullersta 2018 nej Skola, Förskola Äldreboende H centrum alt Stuvsta Sjödalen Fullersta 2017 nej Äldreboende Beachvolleyanläggning Flemingsberg 64 Övrigt Gula gången (Del av Program Off Flem) Flemingsberg 63 Övrigt Offentlig miljö i Kungens Kurva Segeltorp nej Övrigt Samlingslokal Vårby gård Vårby 94 Övrigt Sporthall Glömsta 4:17 mfl Flemingsberg #SAKNAS! Övrigt Sporthall/mötesplats vid IP Stuvsta Stuvsta Snättringe 46 Övrigt SRV Sofielund Sjödalen Fullersta 9 Övrigt Upprustning badplatser Kommunen nej Övrigt KOMMUNSTYRELSEN 41

133 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (7) HANDLÄGGARE Charlotta Thureson Giberg charlotta.thureson-giberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Upphandling av förvaltning av fastighetsobjekt och bostadsrätter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Förslag till uppdatering av organisation för förvaltningen av kommunens bebyggda fastigheter och bostadsrätter godkänns i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 oktober Lokalplaneringsenheten på kommunstyrelsens förvaltning ges ansvar för strategisk förvaltning av kommunens bebyggda fastigheter och bostadsrätter enligt bilaga 3 och 4 i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande den 17 oktober Kommunstyrelsen uppdrar till upphandlingschefen att genomföra upphandling av teknisk och ekonomisk förvaltning av bebyggda fastigheter och bostadsrätter i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande den 17 oktober 2016 samt teckna tilldelningsbeslut och kontrakt med leverantör Sammanfattning Huddinge kommun äger genom kommunstyrelsen cirka 80 st förvaltningsobjekt inom ca 60 bebyggda fastigheter och ca 100 st bostadsrätter. De bebyggda fastigheterna är upplåtna för bostad, fritidsbostad eller lokal, och utgörs av både exploateringsfastigheter och naturvårdsfastigheter. Ansvaret för exploateringsfastigheterna (inom planlagda områden) ligger hos kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen och ansvaret för fastigheter utom planlagd mark ligger hos natur- och byggnadsförvaltningen. Den löpande förvaltningen av kommunens bostadsrätter, inklusive inre underhåll och felanmälan, i de delar som inte inryms i bostadsrättsföreningens åtaganden, sköts av lokalplaneringsenheten på kommunstyrelsens förvaltning. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

134 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (7) Ansvaret för strategisk planering av kommunens bebyggda fastigheter enligt bilaga 3, med undantag från de objekt som ligger inom natur- och byggnadsförvaltningens uppdrag, och bostadsrätter enligt bilaga 4, föreslås ligga på kommunstyrelseförvaltningens lokalplaneringsenhet. Ansvaret för teknisk och ekonomisk förvaltning av de bebyggda fastigheter som ligger inom natur- och byggnadsförvaltningens uppdrag med hänsyn till fastigheternas karaktär som naturvårdsfastigheter, enligt bilaga 2, föreslås ligga på natur- och byggnadsförvaltningen ligga. För att möjliggöra för lokalplaneringsenheten att arbeta med den strategiska planeringen för nämnda objekt föreslås en upphandling av teknisk och ekonomisk förvaltning med en kontraktstid om 2 år med möjlighet till förlängning i år. Upphandlingen bedöms överskrida tröskelvärdet för tjänsteupphandlingar enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) för hela kontraktsvärdet vilket innebär en öppen upphandling med längre annonseringstid. En förvaltningsleverantör beräknas kunna starta uppdraget under kv Genom att uppdraget läggs ut på en extern leverantör effektiviseras det interna arbetet och tid frigörs för personal på ekonomiavdelningen och lokalplaneringsenheten för mer kvalificerade uppgifter. Kostnaden för förvaltningsuppdraget samt drift- och underhåll av objekten finansieras genom hyresintäkterna. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun äger genom kommunstyrelsen ett antal bebyggda fastigheter och bostadsrätter. Kommunen äger ca 80 förvaltningsobjekt (exklusive bostadsrätter) upplåtna för bostad, fritidsbostad eller lokal, vilka utgörs av både exploateringsfastigheter och naturvårdsfastigheter. Kommunens bebyggda fastigheter har i regel köpts för att de ansetts behövas för kommunens fysiska utveckling eller för att säkra och tillgodose allmänna intressen såsom tillgänglighet för fritid, naturmiljö och kulturmiljö. De flesta har ägts en lång tid, och i vissa fall är ändamålet för vilka de köptes inte längre aktuellt. Ansvaret för exploateringsfastigheterna (fastigheter inom planlagda områden) ligger hos kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen och ansvaret för fastigheter utom planlagd mark ligger hos natur- och byggnadsförvaltningen. Kommunen äger cirka 100 stycken bostadsrätter, varav knappt 70 stycken utgörs av bostadslägenheter av varierande storlek med en sammanlagd yta av ca kvm och för vilka det krävs biståndsbeslut från social-och

135 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (7) äldreomsorgsförvaltningen för att bo i. Drygt 30 lägenheter i 12 bostadsrättföreningar utgörs av verksamhetslokaler med en sammanlagd yta av ca kvm. Den löpande förvaltningen av kommunens bostadsrätter, inklusive inre underhåll och felanmälan, i de delar som inte inryms i bostadsrättsföreningens åtaganden, sköts av lokalplaneringsenheten på kommunstyrelsens förvaltning. Marknadsvärdet för kommunens bostadsrätter och bebyggda fastigheter enligt detta dokument bedöms uppgå till mkr. Kommunstyrelsen beslutade att godkänna förvaltningens förslag avseende försäljning av ca 20 bostads- och fritidshusobjekt samt lokaler. Arbetet med försäljningen har påbörjats men tiderna för försäljningen varierar beroende på att vissa fastighetsrättsliga åtgärder måste vidtas som t.ex. ny fastighetsbildning samt hantering av befintliga hyresgäster. Kommunstyrelsen beslutade att godkänna förvaltningens förslag till organisation och riktlinjer för förvaltning av kommunens bebyggda fastigheter och bostadsrätter. Förslaget avseende organisation och riktlinjer togs fram hösten 2014 efter en revisionsgenomgång av verksamheten hösten 2013 och ett tillfälligt förvaltningsuppdrag till extern konsult avropades vid årsskiftet 2013/2014. I korthet rekommenderas lokalplaneringsenheten på kommunstyrelsens förvaltning vara kommunens uppdragsgivare och svara för den strategiska hanteringen av kommunens exploateringsfastigheter och bostadsrätter. Den löpande förvaltningen föreslogs köpas av Huge Fastigheter AB, nedan Huge, alternativt upphandlas externt. Vid senare utredning har det framkommit att kommunen bör genomföra en upphandling enligt lagen om offentlig upphandling och att det inte är juridiskt möjligt att köpa förvaltningen av Huge utan föregående upphandling. Beslutet ligger till grund för detta tjänsteutlåtandes precisering av det strategiska ansvaret och beställarrollen för kommunens bebyggda fastigheter och bostadsrätter samt underlag för upphandling av förvaltning av dessa fastighetsobjekt. Samråd I samband med remiss av avyttring av kommunens bebyggda fastigheter lämnade remissinstanserna även synpunkter på roller, organisation och riktlinjer för den kommande förvaltningen. Följande synpunkter anförs till den organisation som föreslås i

136 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (7) detta ärende: Socialnämnden, förskolenämnden, äldreomsorgsnämnden, gymnasienämnden samt kommunstyrelsen tillstyrker förslaget. Kultur- och fritidsnämnden förordar att Huge övertar förvaltningen. Natur- och byggnadsnämnden/tillsynsnämnden tillstyrker förslaget om att en extern förvaltare upphandlas för exploateringsfastigheterna men ser att förvaltningen av de objekt som kräver kompetens med hänsyn till objekten som naturvårdsfastigheter (naturvärden, ekologiska samband och/eller rekreationsändamål) ligger kvar hos natur- och byggnadsförvaltningen. Natur- och byggnadsförvaltningens synpunkter har beaktats i förslaget. Remissynpunkterna föranleder ingen ändring av förslaget. Strategiskt ansvar för kommunens fastighets- och bostadsrättskapital Ansvaret för strategisk planering av kommunens fastighetskapital måste alltid kvarstå inom kommunen och kan inte delegeras. Däremot kan teknisk förvaltning och del av en löpande ekonomisk förvaltning upphandlas. Riktlinjer för avkastning på kapital, upplåtelser med hyresavtal för marknadshyra, bruksvärdeshyra, självkostnadshyra, gränsdragning mellan fastighetsägare/hyresvärd-hyresgäst-ev andrahandshyresgäst utgör exempel på styrande förutsättningar i förvaltningen. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att förvaltningens lokalplaneringsenhet ges detta tydligare ansvar. Enheten är därmed även är kommunens kontakt och uppdragsgivare för alla frågor som rör förvaltningen av kommunens fastigheter och bostadsrätter undantaget de fastigheter som förvaltas av natur- och byggnadsförvaltningen. Omfattning av förvaltningen av bebyggda fastigheter Kommunstyrelseförvaltningen har genomfört fortsatt utredning och samråd med natur- och byggnadsförvaltningen om de bebyggda fastigheter som ligger inom natur- och byggnadsförvaltningens uppdrag med hänsyn till fastigheternas karaktär som naturvårdsfastigheter. Detta har resulterat i ett förslag att natur- och byggnadsförvaltningen fortsättningsvis ansvarar för teknisk och ekonomisk förvaltning av fastighetsobjekten enligt bilaga 2. För övriga bebyggda fastigheter enligt bilaga 3 föreslår kommunstyrelseförvaltningen att teknisk och ekonomisk förvaltning handlas upp av extern leverantör.

137 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (7) Omfattning av förvaltning av bostadsrättslägenheter Kommunstyrelseförvaltningens lokalplaneringsenhet har inventerat förvaltningsinnehavet av bostadsrätter. Dessa är av två slag, dels bostadsrätter för bostadsändamål, dels bostadsrättslokaler för verksamhet. Verksamhet med kommunen som huvudman bedrivs både av kommunen som av externa aktörer, exempelvis skol- och omsorgsverksamhet. Bostadsrätterna för bostadsändamål upplåts i andra hand för boende enligt myndighetsbeslut. Dessa objekt samt bostadsrättslokaler för social verksamhet med anknytning till myndighetsbeslut föreslås av verksamhetsskäl kvarstå i kommunens ägo för rådighet och direkt tillgänglighet till upplåtelsen. Men av effektivitetsskäl upphandlas teknisk och ekonomisk förvaltning av extern leverantör. Kommunens bostadsrätter som berörs av upphandlingen framgår av bilaga 4. Upphandling av ekonomisk och teknisk förvaltning Upphandlingen föreslås gemensam för kommunens bebyggda fastigheter och bostadsrätter. Upphandling görs enligt LOU. Uppdragstiden föreslås till två år med möjlighet för kommunen till förlängning med 1+1 år. Därmed bedöms totala värdet av upphandlingen hamna över tröskelvärdet (ca 1,9 Mkr). Upphandlingen genomförs som en öppen upphandling med föregående annonsering Förutsättningar och avgränsning av uppdraget För uppdraget tillämpas bransch-regelverket ABFF 15 (allmänna bestämmelser fastighetsförvaltning) som standardvillkor utöver förfrågningsunderlaget. Uppdraget ersätts med både en fast och rörlig ersättning. De arbetsuppgifter som bedöms lätta att kalkylera utan stora riskpåslag ingår i ett årligt fast arvode. Svårkalkylerade arbetsuppgifter ersätts med en rörlig ersättning. I uppdraget möjliggörs en viss flexibilitet avseende omfattningen på objekten med hänsyn till avgående objekt som enligt beslut ska säljas men även möjliggöra tillkommande objekt. Detta skulle kunna vara nya bostadsrätter, anläggningar för nyanlända eller andra objekt för den kommunala verksamheten. Uppdraget förutsätter att avrop sker av byggnads- och installationsåtgärder från av kommunen tidigare upphandlade ramavtalsentreprenörer för

138 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (7) underhållsåtgärder som bedöms överstiga kr. Övriga tekniska arbeten avseende driftåtgärder, jour och felavhjälpande underhåll understigande kr utförs av leverantören. Förvaltningstjänster såsom genomförande och uppföljning av hyresavisering, hyresförhandling, hyresavtal, besiktningar, underhållsplanering utförs av leverantören. Huddinge kommun föreslås dock stå som direkt mottagare löpande av hyresintäkter och förvaltningskostnader. Det föreslagna förvaltningsuppdraget som planeras att upphandlas är i huvudsak arbetsuppgifter som idag utförs av en extern konsult, genom Structor, samt av egen personal på ekonomiavdelningen och lokalplaneringsenheten. Genom att uppdraget läggs ut på en extern leverantör effektiviseras det interna arbetet och tid frigörs för personal på ekonomiavdelningen och lokalplaneringsenheten för mer kvalificerade uppgifter. Kostnaden för förvaltningsuppdraget samt drift- och underhåll av objekten finansieras genom hyresintäkterna. I upphandlingen ställs specifika krav vid arbete som utförs hos hyresgäster med viss funktionsnedsättning. En rutin ska upprättas avseende tillvägagångsätt för olika situationer, inkluderande särskilt utbildad personal på SÄF, för att säkerställa att ingen riskerar att fara illa. Tidplan En förvaltningsleverantör beräknas kunna starta uppdraget i april Detta förutsätter att beslut om att genomföra upphandling av förvaltningstjänster fattas i kommunstyrelsen i november 2016 samt att tilldelningsbeslut meddelas februari 2017 och att besluten vinner laga kraft.

139 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (7) Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Charlotta Thureson Giberg Mark- och exploateringschef Bilagor 1. Organisation och riktlinjer för förvaltningen av kommunens bebyggda fastigheter och bostadsrätter, dnr KS-2014/ Förteckning över objekt som natur- och byggnadsförvaltningen föreslås ha ett förvaltningsansvar för. 3. Förteckning över fastighetsobjekt, bebyggda fastigheter för vilka det föreslås en upphandling av extern förvaltning och ett strategiskt ansvar för lokalplaneringsenheten. 4. Förteckning över objekt, bostadsrättslägenheter för vilka det föreslås en upphandling av extern förvaltning och ett strategiskt ansvar för lokalplaneringsenheten. 5. Remissvar förskolenämnden 6. Remissvar grundskolenämnden 7. Remissvar gymnasienämnden 8. Remissvar kultur- och fritidsnämnden 9. Remissvar natur- och byggnadsnämnden, tillsynsnämnden 10. Remissvar socialnämnden 11. Remissvar äldreomsorgsnämnden Beslutet delges Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Kultur- och fritidsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Socialnämnden Tillsynsnämnden Äldreomsorgsnämnden Huge Fastigheter AB

140 Dnr KS-2014/ Utredningen beställd av Huddinges planeringsdirektör Organisation och riktlinjer för förvaltningen av kommunens bebyggda fastigheter och bostadsrätter Björn Rosborg Oktober 2014 Utredningsteamet

141 Innehållsförteckning Innehåll 1. Inledning Bakgrund Skäl till innehavet av fastigheterna Problembild Syfte med utredningen Metod och material 4 2. Kommunens bebyggda fastigheter, bostadsrätter och inhyrda lokaler i siffror och kategorier Exploateringsfastigheter samt byggnader på naturmark Bostadsrättslägenheter Bostadsrättslokaler Inhyrda lokaler 5 3. Begreppsförklaring och utblick Vad omfattar och innebär fastighetsförvaltning Erfarenheter från andra kommuner Haninge Botkyrka 7 4. Alternativa lösningar och rekommendation Tre alternativ för förvaltningen av bebyggda fastigheter och bostadsrätter Alternativ 1: Kommunen förvaltar Alternativ 2: Huge förvaltar Alternativ 3: Extern förvaltning efter upphandling Rekommendation av alternativ Konsekvenser för olika styrdokument Riktlinjer för kommunens bebyggda fastigheter och bostadsrätter 10

142 1. Inledning 1.1 Bakgrund Huddinge kommun äger genom kommunstyrelsen ett antal bebyggda fastigheter. Jordbruks- och skogsfastigheter förvaltas av naturvårdsavdelningen på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och exploateringsfastigheterna förvaltas av mark och exploateringsavdelningen vid samma förvaltning Skäl till innehavet av fastigheterna Kommunens bebyggda fastigheter har i regel köpts för att de ansetts behövas för kommunens fysiska utveckling eller för att säkra och tillgodose allmänna intressen såsom tillgänglighet för fritid, naturmiljö och kulturmiljö. De flesta har ägts en lång tid, och i vissa fall är ändamålet för vilka de köptes inte längre aktuellt Problembild Revisionsgenomgångar av verksamheten under hösten 2013 har aktualiserat en utvärdering av kommunens hantering av exploateringsfastigheter och fritidshus (torp) inom naturvårdsfastigheter. För en fungerande intern kontroll av verksamheten behövs ett regelverk, en tydlig arbetsfördelning och rutiner för kontroll och uppföljning något som enligt EY:s utredning från november 2013 avseende fastighetstilldelningen varit bristfällig. Om utvecklingen i kommunen och omvärlden medför att ändamålen för vilka fastigheterna anskaffats inte längre är aktuella, bör övervägas om dessa ska säljas eller rivas. Det innebär att kriterier för när en byggnad ska rivas eller säljas i stället för att fortsatt förvaltas måste tas fram. Avdelningen näringsliv och samhällsutveckling vid kommunstyrelsens förvaltning är i färd med utarbeta sådana bedömningsgrunder. Men även när dessa kriterier tagits fram och kommunen sålt delar av sitt fastighetsinnehav kommer man fortsatt att äga fastigheter som måste förvaltas. Detta ställer krav på att det finns riktlinjer för uthyrning och hyressättning samt regler för fastigheternas underhåll. Men minst lika viktigt för att förtroendeskada ska kunna undvikas är att förvaltningen av bebyggda fastigheter organiseras så att god intern kontroll kan upprätthållas och jävssituationer undvikas. När kommunstyrelsen behandlade frågan under våren 2014 ansågs att det i uppdraget att se över förvaltningen av bebyggda fastigheter även bör ingå att överväga en förändrad organisation för hantering av de bostadsrätter som kommunen äger eftersom det delvis är samma kompetenser som behövs samtidigt som samordningsvinster skulle kunna uppnås. 1.2 Syfte med utredningen Av ovanstående problembild följer att syftet med denna utredning är att utifrån kravet på en förbättrad intern kontroll föreslå organisation och riktlinjer för förvaltningen av kommunens bebyggda fastigheter och bostadsrätter. Utredningen ska inte omfatta förvaltandet av jordbruks- och gårdsarrenden. 3

143 1.3 Metod och material Intervjuer och möten har genomförts med planeringsdirektören, avdelningschefen för mark- och exploatering, chefen för naturvårdsavdelningen, flera handläggare vid lokalplaneringsfunktionen och chefscontrollern på kommunstyrelsens ekonomiavdelning. Dessutom har bland annat två konsultrapporter från EY, en från Public Partner, tjänsteutlåtanden från miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och tjänsteutlåtande från kommunstyrelsens förvaltning studerats liksom olika fastighets- och lokalinventeringar. Synpunkter och material från andra kommuner har också inhämtats. 2. Kommunens bebyggda fastigheter, bostadsrätter och inhyrda lokaler i siffror och kategorier 2.1 Exploateringsfastigheter samt byggnader på naturmark Enligt miljö och samhällsbyggnadens inventering i oktober 2014 fanns det 92 stycken bebyggda fastigheter med följande ändamål för upplåtelsen. Kategori Antal Bostad 38 Lokal (förråd, föreningslokaler etc.) 23 Fritidshus och torp 21 Hästgård och stall 4 Övrigt (raststuga, bastu, museum, herrgård, kontor) 6 Fastigheter utom planlagd mark har under lång tid förvaltats av naturvårdsavdelningen inom miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Ansvaret för fastigheterna inom planlagda områden (exploateringsfastigheterna) fanns hos kommunstyrelsens förvaltning fram till den 1 juni 2012 då det flyttades till miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Förvaltningen av fastigheterna sköttes tidigare av lokalplaneringsavdelningen som var placerad under servicekontoret och efter att det avvecklades placerades lokalenheten på utvecklingsavdelningen fram till överföringen av verksamhet och fastigheter till miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen De lokalfrågor som inte överfördes till miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen flyttades till ekonomiavdelningen 1 september 2012 då utvecklingsavdelningen avvecklades. Det formella ansvaret för fastigheterna har således skiftat under åren men själva handläggandet har varit desto mer statiskt. Från 2001 till 2012 skötte två tjänster handläggningen. År 2012 slutade en av handläggarna och den kvarvarande handläggaren fortsatte arbetet ensam. Samma handläggare hjälpte även naturvårdsavdelningen med hyresfrågor för deras jord- och skogsbruksfastigheter. Den nuvarande situationen är att konsultbolaget Structor sedan senhösten 2013, i avvaktan på en mer permanent lösning, fått ett tillfälligt förvaltningsuppdrag avseende de bebyggda fastigheterna och att kommunstyrelsens förvaltnings ekonomiavdelning hjälper dem med framförallt hyresreskontran. 4

144 2.2 Bostadsrättslägenheter Lokalplaneringsfunktionens inventeringar visar att det finns 67 lägenheter av varierande storlek med en sammantagen yta på ca kvm och för vilka det krävs biståndsbeslut från social- äldreomsorgsförvaltningen för att bo i. Ett andrahandshyresavtal upprättas mellan social- och äldreomsorgsförvaltningen och hyresgästen. Emellertid saknas interna avtal mellan kommunstyrelsens som äger bostadsrätterna, och nämnden ifråga. Det inre underhållet och felanmälan som inte inryms i bostadsrättsföreningens åtaganden sköts av lokalplaneringsfunktionen. Det kan röra tekniska installationer, ytskikt, vattenskador etc. Felanmälan kan göras på Insidan och vanligtvis är det inte den boende själv utan personal inom verksamheten som anmäler. Ibland vidarebefordrar lokalplaneringsfunktionen anmälan direkt till hantverkare kommunen har ramavtal med, ibland krävs att de synar på plats för att kunna bedöma reperations- och underhållsbehovet. Under hösten 2014 och början av 2015 kommer Huge, på uppdrag av kommunen, att besiktiga de olika lägenheterna för att fastställa enhetliga och långsiktiga underhållsplaner för dessa. 2.3 Bostadsrättslokaler Kommunen äger 14 objekt fördelade på 30 lägenheter av varierande storlek till en sammantagen yta på ca kvm, där det framför allt bedrivs förskoleverksamhet (en majoritet utgörs av privata förskolor). Men det finns även en friskola, ungdomsmottagning och fem boendeenheter för social- och äldreomsorgsförvaltningen. Vissa av lokalerna upplåts till kommunens verksamheter men långt ifrån alltid regleras det i ett avtal mellan kommunstyrelsens förvaltning och berörd nämnd. Andra lokaler upplåts till privata aktörer och regleras genom ett andrahandshyresavtal mellan kommunstyrelsens förvaltning och den externa hyresgästen. Det inre underhållet och felanmälan som inte inryms i bostadsrättsföreningens åtaganden sköts av lokalplaneringsfunktionen på samma sätt som för bostadsrättslägenheterna. 2.4 Inhyrda lokaler Kommunen hyr in så mycket som ca kvm från andra hyresvärdar än det egna bolaget Huge Fastigheter AB för sina verksamheter. Framför allt rör det dagcentraler, gruppboenden, serviceboenden, boendestöd och hemtjänstlokaler, men även för personalhälsan och förskolan. Det är förvaltningarna som, med stöd och expertis från centrala lokalplaneringsfunktionen, hyr in lokalerna och sedan upplåter dem till verksamheten. Precis som för bostadsrätterna är det för dessa lokaler lokalplaneringsfunktionen som administrerar det inre underhållet och felanmälan, även om omfattningen på det regleras i hyresavtalet. 5

145 3. Begreppsförklaring och utblick 3.1 Vad omfattar och innebär fastighetsförvaltning Fastighetsförvaltning kan delas in i olika områden och en vanlig indelning redovisas nedan. Skötsel/teknik avser bland annat felanmälan, jour, allmän tillsyn och skötsel, kontroll av tekniska installationer, reparationer och utförande av planerat underhåll. Ekonomisk förvaltning avser framförallt hyresadministration såsom upprätta hyresavtal, göra indexuppräkningar, ge hyresgästinformation etc. och debitera hyra, el, värme, sophämtning, vatten, göra budget och ekonomiska avstämningar, betala fakturor, sköta momshantering samt deklarera. Strategisk förvaltning avser i första hand upphandling, ledning och kontroll, bevakning av myndighetskrav och samhällssubventioner, handläggning av försäkringsärenden och ansvar för skade- och löpande besiktningar samt framtagande/beställning av underhållsplaner. Inget säger dock att alla arbetsuppgifterna måste utföras av en och samma enhet/organisation/huvudman. Ibland kan det rent av vara rationellt att särskilja fastighetsförvaltandets mer objektiv kravställande del från den utförande delen om det saknas kompetens för båda uppdragen i organisationen eller om någon annan kan utföra arbetet effektivare på grund av skalfördelar. Särskiljandet kan till exempel ske genom en organisatorisk utformning eller en arbetsbeskrivning som klargör vem som ska göra vad, eller genom en beställning/upphandling där extern komptens och erfarenhet köps in enligt en kravspecifikation. En organisation måste emellertid alltid ha den komptens som krävs för att bestämma hur man ska förvalta och utveckla sina tillgångar på bästa sätt. Marknadsvärdet på kommunens sammantagna bostadsrättsytor på kvm, utifrån ett antagande om ett snittpris på kr/kvm, hamnar på ca 150 miljoner. Till det ska läggas marknadsvärdet för de bebyggda fastigheterna, som är svårt att uppskatta men rimligen bör uppgå till minst 100 miljoner, så att tillgångarna tillsammans summerar till åtminstone kvarts miljard. Bestämmer man sig för att låta någon extern förvalta fastigheterna och bostadsrätterna behövs beställarkompetens i, eller kan tillföras, den egna organisationen. 3.2 Erfarenheter från andra kommuner Haninge Kommunen äger få jord- och skogsbruksfastigheter men ett 30-tal exploateringsfastigheter. Tidigare skötte en tjänsteman på kommunens exploateringsenhet förvaltandet av de bebyggda fastigheterna, men då denna gick i pension så beslutade man sig för att låta det helägda fastighetsbolaget Tornberget (verksamhetslokaler) att sköta detta då de ansågs bättre rustade komptensmässigt än kommunen. Ett avtal rörande förvaltandet upprättades för 3-4 år sedan mellan kommunen och Tornberget. Fastighetsbolaget avropar i sin tur det mer praktiska arbetet från upphandlade entreprenörer. 6

146 När någon bebyggd fastighet blir ledig så går uppdraget rörande tilldelning/uthyrning till det helägda bostadsbolaget Haningehem. Denna hantering är avsedd att minimera risken för jävssituationer och förtroendeskada. Avseende förvaltningen av bostadsrätter så förvaltas ett fåtal (de större) centralt av lokalförsörjningsenheten som hyr ut dem till förvaltningarna. Det flesta bostadsrätter återfinns hos socialförvaltningen där olika brukare med biståndsbedömning bor. Det är också socialförvaltningen, och inte lokalförsörjningsenheten, som förvaltar lägenheterna och besiktigar vid eventuella skador för att därefter avropa hanterverkare från Tornbergets avtal Botkyrka Botkyrka kommun har tämligen få exploateringsfastigheter och 5-6 torp/fritidsbostäder där rörligheten är minimal. Förvaltandet och tilldelning sköts av kommunens fastighetsenhet (kommunens verksamhetslokaler sköts i förvaltningsform och finns organisatoriskt under samhällsbyggnadsförvaltningen som ansvarar för kommunens lokalers yttre underhåll, installationer, skötsel av tomtmark samt för ny-, till- och ombyggnation), men det finns inga skriftliga dokumenterade regler eller rutiner för hanteringen. Stora obebyggda markområden sköts av kommunens skogsförvaltare. Rörande frågan om bostadsrätter svarar gruppchefen på mark och exploatering i Botkyrka att kommunen äger några få bostadsrätter som socialförvaltningen övertagit från landstinget och som numera förvaltas av kommunens fastighetsenhet. 4. Alternativa lösningar och rekommendation Av den inledningsvis presenterade problembilden och syftet framgår att målet med denna utredning är att utifrån kravet på en förbättrad intern kontroll föreslå organisation och riktlinjer för förvaltningen av kommunens bebyggda fastigheter och bostadsrätter. Enligt revisorerna har det framför allt brustit avseende förvaltandet av de bebyggda fastigheterna. Främst rör det tilldelning, hyressättning och bedömning av fastigheternas underhållsbehov. 4.1 Tre alternativ för förvaltningen av bebyggda fastigheter och bostadsrätter Oavsett vilket av alternativen nedan som väljs för att förvalta bostadsrätter och bebyggda fastigheter är det fortsatt Huddinge kommun som äger ytorna och som måste ha den komptens som krävs för att bestämma hur man ska vårda och utveckla sina tillgångar då värdet på bostadsrätterna och de bebyggda fastigheterna är betydande. Därför måste man i den kommunala organisationen ha en utpekad uppdragsgivare som är ansvarig för det långsiktiga ägandet och som har tillräcklig kunskap för att veta vad som ska handlas upp och när, samt också bevaka att man får det man beställt. 7

147 I dagsläget är det svårt att tänka sig att någon annan är lokalplaneringsfunktion på ekonomiavdelningen kan komma ifråga då det enligt revisionsrapporterna saknas kompetens inom detta område på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Alternativ 1: Kommunen förvaltar Redan idag sköter lokalplaneringfunktionen på kommunstyrelsens förvaltning det inre underhållet och felanmälan som inte inryms i bostadsrättsföreningens åtaganden för ett 70-tal bostadsrätter för boende och ett 30-tal bostadsrättslokaler till en sammanlagd yta på ca kvm. Det kan röra tekniska installationer, ytskikt, vattenskador etc. och enheten fungerar som beställare gentemot de hantverkare som genomför det konkreta arbetet och med vilka kommunen har ramavtal. Att då även låta lokalplaneringsfunktionen, efter en förstärkning med den vakanta handläggartjänsten på mark- och exploatering, hantera förvaltandet av kommunens bebyggda fastigheter, är en möjlig lösning. Emellertid borde fastighetstilldelning uthyrningen av de bebyggda fastigheterna var en tjänst som tillhandahålls av en extern bostadsförmedling så att jävssituationer kan undvikas. Vid en sondering har det visat sig att Stockholms Bostadsförmedling skulle kunna åta sig ett uppdrag rörande de bebyggda fastigheter som har ett permanentboende. Detta betyder att för fritidshusen måste annan extern bostadsförmedlare anlitas liksom för eventuella rivningskontrakt. Det skulle i detta fall även gå att använda kommunens Arbetscentrum för en del enklare underhåll och därmed ge de med arbetshinder, som har behov av särskilt stöd för inträde på arbetsmarknaden genom arbetsträning, olika uppdrag Alternativ 2: Huge förvaltar I flera av de revisionsrapporter och tjänsteutlåtanden som presenterades under hösten 2013 rörande fastighetstilldelningen och förvaltning av bebyggda fastigheter påtalas att dessa områden utgör ett särskilt ansvarsområde med omfattande och delvis komplex lagstiftning. Huvuddelen av kommunens fastigheter organiseras via det kommunala fastighetsbolaget Huge där kompetens byggts upp för förvaltning av såväl bostäder som lokaler. Huge äger och förvaltar utöver bostäder fastigheter för skolor, vård och omsorg, fritid, administration och kommersiella ändamål. Fastighetsförvaltningen omfattar 1,1 miljon kvadratmeter uthyrningsbar area, tämligen jämnt fördelad mellan bostäder och lokaler. Totalt hanteras inom Huge över avtal för bostäder och ca 700 avtal för kommunala och kommersiella lokaler. I det sammanhanget är både ytor och avtal för kommunens bebyggda fastigheter och bostadsrätter synnerligen marginella. I ett par av de rapporter och tjänsteutlåtande som studerats framhålls att kompetens för fastighetsförvaltning för de bebyggda fastigheter Huddinge avser att behålla finns i kommunens fastighetsbolag Huge och redan hösten 2012 inleddes en diskussion om att Huge skulle överta förvaltningen av de bostads- och hyresrätter som i dagsläget hanteras av lokalplaneringsfunktionen. En PM författades av Huge i frågan men någon djupare utredning om vad förvaltandet skulle omfatta och kosta gjordes aldrig då intresset från de inblandade att gå vidare var svalt. 8

148 Någon PM rörande huruvida Huge även skulle kunna förvalta de bebyggda fastigheterna har utredaren inte stött på. Däremot har Huge, på uppdrag av centrala lokalplaneringsfunktionen, börjat besiktiga bostadsrättslägenheterna för att fastställa enhetliga och långsiktiga underhållsplaner för dessa. Den juridiska förutsättningen för att efter förhandling ge Huge en beställning på förvaltning av bebyggda fastigheter och bostadsrätter är dock oklar. Det är möjligt att det s.k. in house-undantaget, där anskaffningen av varor, tjänster och byggentreprenader inte behöver ske enligt lagen om offentlig upphandling (LOU), inte är tillämpligt då vissa kriterier inte är uppfyllda Alternativ 3: Extern förvaltning efter upphandling Om det inte är juridiskt möjligt att beställa förvaltningen av Huge utan upphandling, eller att en överenskommelse av annat skäl inte kan nås, så är det fullt möjligt att göra en upphandling där marknadens samtliga intressenter är välkomna att lämna anbud. På uppdrag av miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har konsultbolaget Structor, som för tillfället förvaltar kommunens bebyggda fastighter, börjat ta fram ett förfrågningsunderlag för upphandling Rekommendation av alternativ I slutet av 2011 beslutade planerings- och personalutskottet (PPU) om förtydligande av roller och ansvarsfördelning inom lokalförsörjningsprocessen, enligt en utredning kommunstyrelsens förvaltnings hade gjort under hösten. Avsikten med klarläggandet var att göra lokalförsörjningsprocessen tydligare utan att styrdokumentets grundläggande principer åsidosattes. Det ansågs också viktigt att tydliggöra den centrala lokalplaneringsenhetens strategiska funktion med fokus på kommunnyttan genom att flytta bort det mer operativ arbetet till andra aktörer. Då detta tidigare ställningstagande från PPU bör beaktas så länge inget nytt skiljaktigt beslut fattats, är det svårt att rekommendera att kommunen själv förvaltar eftersom det skulle innebära att det operativa arbetet ökar för den centrala lokalplaneringsfunktionen till förfång för det strategiska arbetet med fokus på kommunnyttan. Dessutom är det utifrån de problem som påpekats av revisorerna rörande fastighetstilldelningen, hyressättningen och underhållet bättre att skilja beställandet och utförandet av fastighetsförvaltningen åt då det minskar risken för jävssituationer och förtroendeskada. Av ovanstående argumentering följer att - den centrala lokalplaneringsfunktionen är den enhet som bör vara kommunens uppdragsgivare och bestämma hur man ska vårda och utveckla lokaltillgångarna på bästa sätt och att - den löpande fastighetsförvaltningen bör köpas av Huge i första hand, då fastighetsbolaget har den kompetens och erfarenhet som krävs samt att det rimligen bör finnas stordriftsfördelar med förvaltandet som båda parter kan vinna på, eller i andra hand upphandlas i konkurrens. 9

149 Jämfört med dagsläget utgör ansvaret för den strategiska hanteringen av bostadsrätter och exploateringsfastigheterna en för lokalplaneringsfunktionen tillkommande arbetsuppgift. Samtidigt lämnar lokalplaneringsfunktionen ifrån sig vissa åtagande man har i dag rörande förvaltningen av bostadsrätterna. Huruvida dessa två förändringar tar ut varandra så att den befintliga bemanningen är tillräcklig vill inte chefscontrollern på ekonomiavdelningen, som ansvarar för lokalplaneringsfunktionen, slå fast innan man haft tid att mer noggrant gå igenom arbetsuppgifterna. 4.2 Konsekvenser för olika styrdokument Oavsett vilken lösning som väljs bör berörda styrdokument- reglementen, delegationsordningar - ses över så att de anpassas till det valda alternativet. 4.3 Riktlinjer för kommunens bebyggda fastigheter och bostadsrätter Kommunens hantering av sina fastigheter styrs av olika lagar. Främst gäller lagar inom fastighetsrätt men även kommunallagen gäller för den kommunala verksamheten. Kommunens upplåtelser av bostäder och lokaler regleras främst via hyreslagarna, Jordabalken 12 kapitlet och Hyresförhandlingslagen. Markupplåtelser avseende jord- och skogsbruksmark regleras i första hand genom Jordabalkens kapitel 8. För att tydliggöra aktuell lagstiftning som styr hanteringen av upplåtelser och förvaltningen lät miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen en konsult att ta fram regler och rutiner samt en separat handledning som godkändes av samhällsbyggnadsnämnden i februari och kommunstyrelsen i april 2014, i avvaktan på nya riktlinjer. Regelverk och rutiner är ett kortfattat styrdokument som kompletteras med en handledning som utförligare beskriver tillvägagångssätt och innehåller vissa mallar, främst för hyresavtal. Av den initiala granskning som gjorts av det tillfälliga regelverket kan man sluta sig till att det är så bra att det med en del revideringar, kompletteringar och anpassningar ska kunna permanentas och även gälla för kommunens bostadsrätter. 10

150 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DIARIENR SIDA Bilaga 2 KS (1) Förteckning över objekt som natur- och byggnadsförvaltningen föreslås ansvara för Fastighet Objekt Typ av objekt Balingsholm 2:1 Torpet Charlottendal Föreningslokal Balingsholm 3:1 m.fl. Balingsholms gård Gårdsarrende Balingsta 8:1 Orlångens ridsällskap Hästgård Balingsta 8:1 Mörtsjöns hästvänner Hästgård Balingsta 8:1 Lillstugan Fritidshus Balingsta 8:1 Alléstugan Fristående hus Balingsta 8:1 Kvarnen Väderkvarn Balingsta 8:1 Verkstad Björksättra 1:2 m.fl Björksättra gård Gårdsarrende Björksättra 1:2 Smedja Gladö 1:3 Jaktstugan Fritidshus Gladö 1:3 Nytorp Fritidshus Gladö 1:3 Rävfarmen Föreningslokal Glömsta 2:3 Fullersta kvarn Fritidshus Glömsta 2:56 m.fl Lövsta gård Gårdsarrende Lissma 4:245 Sumpen Fritidshus Lissma 4:3 Lissma gård Jordbruksarrende/hästgård Lissma 4:435 m.fl Lissma gård Gårdsarrende Lissma 4:381 Ekbacken Fritidshus Lissma 4:381 Lokal Lissma 4:54 Gamla Smedstorp Fritidshus Lissma 4:98 Paradiset Raststuga Lissma 4:98 Linaberg Fritidshus Länna 45:1 Bastu Länna 45:1 m.fl. Kastellets gård Gårdsarrende Utsälje 1:93 Bergholm Fritidshus Utsälje 1:93 Bergholm Häststall

151 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DIARIENR SIDA Bilaga 3 KS (2) Förteckning över objekt för upphandling av extern fastighetsförvaltning Fastighet Objekt Typ av objekt Kommentar Andromeda 14 Bostad Björksättra 1:117 Björksättra herrgård Säljs efter avstyckning Björksättra 1:2 Kvarntäppan Fritidshus Säljs efter avstyckning Björksättra 1:2 Smedjan Lokal Grantorp 5:1 Grantorpvägen 6 Bostad Grantorp 5:1 Hyacintvägen 1 Bostad Grantorp 5:1 Krokusvägen 2 Bostad Grantorp 5:1 Krokusvägen 4 Bostad Grantorp 5:1 Grantorpsvägen 10 Bostad Grantorp 5:1 Ebba Bååts väg Förråd Diamanten 8 Bostad Försäljning Ekudden 18 Föreningslokal Säljs efter avstyckning Fridhem 1:8 Bostad Gladö 1:3 Mellanberg Föreningslokal Säljs efter avstyckning Gladö 1:3 Mellanberg Vakant byggnad Säljs efter avstyckning Glömsta 1:5 Föreningslokal Glömsta 1:96 Bostad Glömsta 2:12 Fritidshus Glömsta 2:57 Bostad Säljs efter avstyckning Granen 29 Bostad Haga 1:108 Hamnvägen 4 Lokal Haga 1:108 Botkyrkavägen 16 Bostad Hermelinen 4 Bostad Hängbjörken 7 Bostad Säljs efter avstyckning Högmora 6:4 Fritidshus Jakobslund 2:19 Bostad Kolartorp 1:1 Bostad Säljs efter avstyckning Kolartorp 1:1 Fritidshus Säljs efter avstyckning Kolartorp 1:21 Bostad Kynäs 2:67 Fritid Kästa 2:134 Bostad Lissma 4:150 Föreningslokal Lissma 4:245 Lissma stödboende Kommunal verksamhet Lissma 4:375 Lokal

152 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA 2 (2) Fastighet Objekt Typ av objekt Kommentar Lissma 4:98 Lilla Kisala Bostad Länna 1:37 Fritidshus Försäljning Länna 1:41 Fritidshus Försäljning Länna 2:12 Bostad Försäljning Länna 2:66 Fritidshus Säljs efter avstycknin Länna 3:71 Bostad Nytorp 4:19 Bostad Säljs efter planändring Solgård 2:17 Storängsleden 4 Lokaler med förråd Solgård 2:6 Bostad Solgård 2:8 Bostad Solgård 2:31 Bostad Stuten 9 Lokal Tallen 39 Bostad Transistorn 9 Bostad Transistorn 10 Bostad Utsälje 1:92 Bostad Säljs efter avstyckning Vattumannen 19 Bostad Säljs efter planändring Vistaberg 3:67 Lokal Vårdkasen 1:51 Bostad Ägir 4 Bostad Försäljning Älgen 13 Särskilt boende Kommunal verksamhet Älgen 14 Särskilt boende Kommunal verksamhet

153 Bostadsrätter Bilaga 4 Adress Yta Objekt Fastighetsägare Förvaltning/ nämnd Myrstuguvägen 357 lgh IFO, ensamkommande barn Brf Mälarblick SÄF/SoN Myrstuguvägen 357 lgh IFO, ensamkommande barn Brf Mälarblick SÄF/SoN Myrstuguvägen 357 lgh IFO, ensamkommande barn Brf Mälarblick SÄF/SoN Myrstuguv. 357 lgh Ifo Träningslgh nr 350 fr jan 08 Brf Mälarblick SÄF/SoN Myrstuguv. 357 lgh Ifo Träningslgh nr 351 fr jan 08 Brf Mälarblick SÄF/SoN Myrstuguv. 357 lgh Ifo Träningslgh nr 348 fr jan 08 Brf Mälarblick SÄF/SoN Myrstuguv. 357 lgh Ifo Träningslgh nr 346 fr jan 08 Brf Mälarblick SÄF/SoN Värnvägen Soc psykiatrin Träningslägenhet Brf Översten SÄF/SoN Värnstigen 9 58 Andra handslägenhet Brf Översten SÄF/SoN Budkavlevägen 1 45 Andra handslägenhet Brf Översten SÄF/SoN Budkavlevägen 1 46 Andra handslägenhet Brf Översten SÄF/SoN Budkavlevägen 1 42 Andra handslägenhet Brf Översten SÄF/SoN Budkavlevägen 3 36 Andra handslägenhet Brf Översten SÄF/SoN Budkavlevägen 3 58 Andra handslägenhet Brf Översten SÄF/SoN Sjödalsvägen 18 4 tr 63 Andrahandslägenhet nr 15 Brf Paradisbacken SÄF/SoN Sjödalsvägen 18 3 tr 73 Andrahandslägenhet nr 14 Brf Paradisbacken SÄF/SoN Sjödalsvägen 18 6 tr 63 Andrahandslägenhet nr 23 Brf Paradisbacken SÄF/SoN Sjödalsvägen 18 7 tr 63 Andrahandslägenhet nr 27 Brf Paradisbacken SÄF/SoN Sjödalsvägen 18 7 tr 73 Andrahandslägenhet nr 30 Brf Paradisbacken SÄF/SoN Sjödalsvägen 18 8 tr 59 Andrahandslägenhet nr 31 Brf Paradisbacken SÄF/SoN Sjödalsvägen 20 7 tr 73 Andrahandslägenhet nr 59 Brf Paradisbacken SÄF/SoN Sjödalsvägen 20 8 tr 59 Andrahandslägenhet nr 62 Brf Paradisbacken SÄF/SoN Sjödalsvägen 20 6 tr 73 Andrahandslägenhet nr 55 Brf Paradisbacken SÄF/SoN Sjödalsvägen 18 5 tr 73 Andrahandslägenhet nr 22 Brf Paradisbacken SÄF/SoN Claras Gränd 7f 43 Andra handslägenhet nr 53 A Brf Gläntan SÄF/SoN Claras Gränd 7f 34 Andra handslägenhet nr 53 B Brf Gläntan SÄF/SoN Claras Gränd 7f 63 Andra handslägenhet nr 55 Brf Gläntan SÄF/SoN Claras Gränd 7f 51 Andra handslägenhet nr 56 Brf Gläntan SÄF/SoN Claras Gränd 7f 54 Andra handslägenhet nr 57 Brf Gläntan SÄF/SoN Patron Pehrsväg Andra handslägenhet nr 166 Brf Trädgården SÄF/SoN Patron Pehrsväg Andra handslägenhet nr 167 Brf Trädgården SÄF/SoN Patron Pehrsväg Andra handslägenhet nr 168 Brf Trädgården SÄF/SoN Patron Pehrsväg Andra handslägenhet nr 169 Brf Trädgården SÄF/SoN Patron Pehrsväg Andra handslägenhet nr 177 Brf Trädgården SÄF/SoN Patron Pehrsväg Andra handslägenhet nr 178 Brf Trädgården SÄF/SoN Patron Pehrsväg Andra handslägenhet nr 53 Brf Trädgården SÄF/SoN Patron Pehrsväg Andra handslägenhet nr 54 Brf Trädgården SÄF/SoN Patron Pehrsväg Andra handslägenhet nr 146 Brf Trädgården SÄF/SoN Patron Pehrsväg Andra handslägenhet nr 60 Brf Trädgården SÄF/SoN Patron Pehrsväg Andra handslägenhet nr 61 Brf Trädgården SÄF/SoN Mangårdsvägen Andrahandslägenhet nr 257 Brf Visättra ängar 5 SÄF/SoN Mangårdsvägen Andrahandslägenhet nr 258 Brf Visättra ängar 5 SÄF/SoN Mangårdsvägen Andrahandslägenhet nr 259 Brf Visättra ängar 5 SÄF/SoN Mangårdsvägen Andrahandslägenhet nr 260 Brf Visättra ängar 5 SÄF/SoN Mangårdsvägen Andrahandslägenhet nr 261 Brf Visättra ängar 5 SÄF/SoN Mangårdsvägen Andrahandslägenhet nr 263 Brf Visättra ängar 5 SÄF/SoN Mangårdsvägen Andrahandslägenhet nr 267 Brf Visättra ängar 5 SÄF/SoN Mangårdsvägen Andrahandslägenhet nr 268 Brf Visättra ängar 5 SÄF/SoN Mangårdsvägen Andrahandslägenhet nr 271 Brf Visättra ängar 5 SÄF/SoN Mangårdsvägen 28 A 42 Andrahandslägenhet nr 288 Brf Visättra ängar 5 SÄF/SoN Mangårdsvägen Andrahandslägenhet nr 289 Brf Visättra ängar 5 SÄF/SoN Mangårdsvägen Andrahandslägenhet nr 291 Brf Visättra ängar 5 SÄF/SoN Mangårdsvägen Andrahandslägenhet nr 292 Brf Visättra ängar 5 SÄF/SoN Kyrkängsbacken Andra handslägenhet nr 3 Brf Örtagården SÄF/SoN Sjödalsvägen 18 2 tr 63 Andra handslägenhet nr 7 Brf Paradisbacken SÄF/SoN Sjödalsvägen 18 1 tr 92 Andra handslägenhet nr 9 Brf Paradisbacken SÄF/SoN Sjödalsvägen 18 2 tr 75 Andrahandslägenhet nr 10 Brf Paradisbacken SÄF/SoN 1

154 Bostadsrätter Bilaga 4 Adress Yta Objekt Fastighetsägare Förvaltning/ nämnd Sjödalsvägen 18 3 tr 98 Andra handslägenhet nr 17 Brf Paradisbacken SÄF/SoN Sjödalsbacken 18 4 tr 91 Andra handslägenhet nr 18 Brf Paradisbacken SÄF/SoN Sjödalsvägen 18 6 tr 73 Andra handslägenhet nr 26 Brf Paradisbacken SÄF/SoN Sjödalsvägen 20 2 tr 73 Andra handslägenhet nr 38 Brf Paradisbacken SÄF/SoN Sjödalsvägen 20 5 tr 73 Andra handslägenhet nr 51 Brf Paradisbacken SÄF/SoN Patron Pehrs väg Andra handslägenhet nr 29 Brf Trädgården SÄF/SoN Kyrkängsbacken Andra handslägenhet nr 4 Brf Örtagården SÄF/SoN Fullersta Torg 14 1 tr 69 Andra handslägenhet nr 4 Brf Förstugan Lokal SÄF/SoN Fullersta Torg 14 3 tr 47 Andra handslägenhet nr 15 Brf Förstugan Lokal SÄF/SoN Springarvägen Andra handslägenhet nr S25 Brf Löparen 2 SÄF/SoN Loftvägen KSF tar marknadshyra, hyresgästen hbrf Skogås nr 3 SÄF/SoN Bergakungsvägen 62(56-70) 78,5 Bergakungen BRF Docenten BUF/FSN Bergakungsvägen 62(56-70) 84 Bergakungen BRF Docenten BUF/FSN Bergakungsvägen 62(56-70) 84 Bergakungen BRF Docenten BUF/FSN Bergakungsvägen 62(56-70) 78,5 Bergakungen BRF Docenten BUF/FSN Claras Gränd 7/Fullersta Gårdsv. 4 81,5 Förskolan Apelsinen BRF Gläntan BUF/FSN Claras Gränd 7/Fullersta Gårdsv Förskolan Apelsinen BRF Gläntan BUF/FSN Claras Gränd 7/Fullersta Gårdsv Förskolan Apelsinen BRF Gläntan BUF/FSN Terapivägen 12 A 68 Förskolan Linnean BRF Kullen BUF/FSN Terapivägen 12 A 68 Förskolan Linnean BRF Kullen BUF/FSN Terapivägen 12 A 65,5 Förskolan Linnean BRF Kullen BUF/FSN Terapivägen 12 B 90 Förskolan Linnean BRF Kullen BUF/FSN Terapivägen 12 B 50 Förskolan Linnean BRF Kullen BUF/FSN Terapivägen 12 B 76,5 Förskolan Linnean BRF Kullen BUF/FSN Terapivägen 12 C 100,5 Förskolan Linnean BRF Kullen BUF/FSN Terapivägen 12 C 50 Förskolan Linnean BRF Kullen BUF/FSN Terapivägen 12 C 99 Förskolan Linnean BRF Kullen BUF/FSN Kungsklippevägen Förskolan Kulramen BRF Lodjuret BUF/FSN Kungsklippevägen Förskolan Kulramen BRF Lodjuret BUF/FSN Kungsklippevägen Förskolan Kulramen BRF Lodjuret BUF/FSN Kungsklippevägen Förskolan Kulramen BRF Lodjuret BUF/FSN Myrstuguvägen Myrstugubergets friskola Brf Mälarblick BUF/FSN Myrstuguvägen ,5 Myrstugubergets friskola Brf Mälarblick BUF/FSN Myrstuguvägen Myrstugubergets friskola Brf Mälarblick BUF/FSN Myrstuguvägen ,5 Myrstugubergets friskola Brf Mälarblick BUF/FSN Myrstuguvägen ,5 Myrstugubergets friskola Brf Mälarblick BUF/FSN Terapivägen 18 F 85 Dagverksamhet Oasen Brf Grantorp SÄF/SoN Terapivägen 18 F 70,5 Dagverksamhet Oasen Brf Grantorp SÄF/SoN Terapivägen 18 F 68 Dagverksamhet Oasen Brf Grantorp SÄF/SoN Sjödalsvägen ,5 Ungdomsmottagning Brf Paradisbacken SÄF/SoN Budkavlevägen 3 68 Budkavlevägens Boendeenhet Brf Generalen SÄF/SoN Patron Pehrs väg Patron Pehrs Boendeenhet Brf Trädgården SÄF/SoN Claras Gränd 7 82 Claras Gränds Boendeenhet BRF Gläntan SÄF/SoN Patron Pehrs väg Patron Pehrs Boendeenhet Brf Trädgården SÄF/SoN Manngårdsvägen Mangårdsvägens Boendeenhet Brf Visättra Ängar 5 SÄF/SoN Manngårdsvägen Mangårdsvägens Boendeenhet Brf Visättra Ängar 5 SÄF/SoN 2

155 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina Tina.Lundin@huddinge.se Förskolenämnden Remiss - Hantering av kommunens bebyggda fastigheter Förslag till beslut Nämnden godkänner Barn- och utbildningsförvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Huddinge kommun äger ett antal bebyggda fastigheter och bostadsrätter för vilka det krävs en förbättrad intern kontroll. I samband med översynen av internkontrollen föreslås en översyn för att fastslå vilka fastigheter/objekt som fortsatt bör ägas av kommunen och vilka som bör avyttras. Beskrivning av ärendet Kommunen hyr idag ut ett antal bostäder och lokaler, vid revision har framkommit ett behov av en förbättrad internkontroll av verksamheten. I samarbete med tidigare miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har Kommunstyrelsens förvaltning utrett vilka bebyggda fastigheter som föreslås vara strategiska och vilka som föreslås säljas. Tjugoåtta av hyresobjekten som kommunen äger och förvaltar bedöms kunna säljas och tjugoen objekt föreslås utredas för eventuell försäljning. Resterande objekt föreslås bli kvar i kommunens ägo. Kommunstyrelsens förvaltning har tagit fram ett förslag som innebär att redovisningen av ärendet godkänns samt att förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett förslag till regler och rutiner avseende förvaltning och upplåtelse av kommunens bostadsrätter. Samt att de får i uppdrag att i samråd med naturoch byggnadsförvaltningen göra en bedömning av fortsatt hantering av byggnader inom mark upplåten för jordbruksarrenden. Förvaltningens synpunkter För Förskolenämndens verksamhetsområde föreligger inga synpunkter avseende förslaget till organisation och riktlinjer för förvaltningen av kommunens bebyggda fastigheter och bostadsrätter. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

156 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (2) Hängbjörken 7 på Hörningsnäsvägen 35 benämnt som index 86 bedöms av Barn- och utbildningsförvaltningen som ett mycket intressant objekt, möjligheten att använda tomten för t.ex. paviljonguppställning bör utredas. I enlighet med förslaget bedöms Solgård 2:31 belägen på Mariedalsvägen 48, benämnt som index 95, av Barn- och utbildningsförvaltningen som ett intressant objekt avseende möjligheten att använda som raststuga vid besök i spindelparken och Mariedalsskogen. Fastigheten skulle med fördel kunna användas av såväl förskolor som av familjedaghem. I övrigt uppmanas till eftertanke när det gäller avyttring av fastigheter som skulle kunna användas för evakuering av förskolor eller som uppställningsplats för paviljonger då kommunen i framtiden kommer att behöva möjlighet till mer eller mindre tillfälliga paviljonglösningar för att möta behovet av barnomsorg inom kommunen. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor Remisshandlingar den 14 juli 2015 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten Mia Bergström Lokalplaneringschef

157 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2015/ (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina Tina.Lundin@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss - Hantering av kommunens bebyggda fastigheter Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Huddinge kommun äger ett antal bebyggda fastigheter och bostadsrätter för vilka det krävs en förbättrad intern kontroll. I samband med översynen av internkontrollen föreslås en översyn för att fastslå vilka fastigheter/objekt som fortsatt bör ägas av kommunen och vilka som bör avyttras. Beskrivning av ärendet Kommunen hyr idag ut ett antal bostäder och lokaler, vid revision har framkommit ett behov av en förbättrad internkontroll av verksamheten. I samarbete med tidigare miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har Kommunstyrelsens förvaltning utrett vilka bebyggda fastigheter som föreslås vara strategiska och vilka som föreslås säljas. Tjugoåtta av hyresobjekten som kommunen äger och förvaltar bedöms kunna säljas och tjugoen objekt föreslås utredas för eventuell försäljning. Resterande objekt föreslås bli kvar i kommunens ägo. Kommunstyrelsens förvaltning har tagit fram ett förslag som innebär att redovisningen av ärendet godkänns samt att förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett förslag till regler och rutiner avseende förvaltning och upplåtelse av kommunens bostadsrätter. Samt att de får i uppdrag att i samråd med naturoch byggnadsförvaltningen göra en bedömning av fortsatt hantering av byggnader inom mark upplåten för jordbruksarrenden. Förvaltningens synpunkter För Grundskolans verksamhetsområde föreligger inga synpunkter avseende förslaget till organisation och riktlinjer för förvaltningen av kommunens bebyggda fastigheter och bostadsrätter. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

158 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2015/ (2) I fråga om avyttring av fastigheter i kommunen bör strategiskt viktiga fastigheter behållas ur perspektivet att det behövs mark runt om i kommunen för paviljonguppställning alternativt nyttjande av lämpliga befintliga byggnader för evakuering av grundskolor vid om- ny- och tillbyggnation samt vid renoveringsarbeten. Förslag på möjliga användningsområden: - Glömsta 2:57 utreds för att lösa parkeringsfrågan för Glömstaskolan. - Hängbjörken 7 lämplig för paviljonguppställning både för förskola och skola. - Vattumannen skulle kunna vara av intresse för paviljonguppställning vid ombyggnation av Tomtbergaskolan. - Jakobslund 2:19 bör utredas för avlämning/parkering för elever till den planerade Långsjöskolan - Storängsleden 4 bör utredas för komplementyta till den planerade Solgårdsskolan. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor Remisshandlingar den 14 juli 2015 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten Mia Bergström Lokalplaneringschef

159 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2015/ (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina Tina.Lundin@huddinge.se Gymnasienämnden Remiss - Hantering av kommunens bebyggda fastigheter Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Huddinge kommun äger ett antal bebyggda fastigheter och bostadsrätter för vilka det krävs en förbättrad intern kontroll. I samband med översynen av internkontrollen föreslås en översyn för att fastslå vilka fastigheter/objekt som fortsatt bör ägas av kommunen och vilka som bör avyttras. Beskrivning av ärendet Kommunen hyr idag ut ett antal bostäder och lokaler, vid revision har framkommit ett behov av en förbättrad internkontroll av verksamheten. I samarbete med tidigare miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har Kommunstyrelsens förvaltning utrett vilka bebyggda fastigheter som föreslås vara strategiska och vilka som föreslås säljas. Tjugoåtta av hyresobjekten som kommunen äger och förvaltar bedöms kunna säljas och tjugoen objekt föreslås utredas för eventuell försäljning. Resterande objekt föreslås bli kvar i kommunens ägo. Kommunstyrelsens förvaltning har tagit fram ett förslag som innebär att redovisningen av ärendet godkänns samt att förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett förslag till regler och rutiner avseende förvaltning och upplåtelse av kommunens bostadsrätter. Samt att de får i uppdrag att i samråd med naturoch byggnadsförvaltningen göra en bedömning av fortsatt hantering av byggnader inom mark upplåten för jordbruksarrenden. Förvaltningens synpunkter För Gymnasiets verksamhetsområde föreligger inga synpunkter avseende förslaget till organisation och riktlinjer för förvaltningen av kommunens bebyggda fastigheter och bostadsrätter. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

160 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2015/ (2) I fråga om avyttring av fastigheter i Flemingsberg bör hänsyn tas till ett eventuellt behov av en ny gymnasieskola i området. Vattumannen skulle kunna vara av intresse för paviljonguppställning vid ombyggnation av Tomtbergaskolan. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor Remisshandlingar den 14 juli 2015 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten Mia Bergström Lokalplaneringschef

161 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2015/ (3) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Remiss - Hantering av kommunens bebyggda fastigheter Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 10 september 2015 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Sammanfattning Huddinge kommun äger genom kommunstyrelsen ett antal bebyggda fastigheter och ett antal bostadsrätter. Kommunen hyr idag ut bostäder och lokaler i sammanlagt 88 hyresobjekt. Utöver detta finns ett antal byggnader som är belägna inom gårdsarrenden, och som inte omfattas av detta ärende. De revisionsgenomgångar av verksamheten som gjordes under hösten 2013 visade på att det krävs en förbättrad intern kontroll av verksamheten i form av ett regelverk, en tydlig arbetsfördelning och rutiner för kontroll och uppföljning. Den utrednings som gjorts utmynnade i tre förslag. Alternativ 1 Kommunen förvaltar Alternativ 2 Huge förvaltar Alternativ 3 Extern förvaltning efter upphandling Förvaltningen menar att i den mån kulturhistoriska värden finns som är värda att bevara så är det mest fördelaktiga alternativ två, att Huge övertar förvaltandet av de aktuella fastigheterna. Generellt vill förvaltningen poängtera vikten av att Huges roll utreds och förtydligas vad gäller förvaltningen av kommunens fastigheter ur ett helhetsperspektiv. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun äger genom kommunstyrelsen ett antal bebyggda fastigheter och ett antal bostadsrätter. Jord- och skogsfastigheter förvaltas av naturvårdsavdelningen på natur- och byggnadsförvaltningen och exploateringsfastigheterna förvaltas av mark- och exploateringssektionen på POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

162 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2015/ (3) kommunstyrelsens förvaltning (tidigare fanns båda på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen). Naturvårdsavdelningen förvaltar även byggnader utanför tätbebyggt område, bland annat ett antal torp i naturreservat. Kommunen hyr idag ut bostäder och lokaler i sammanlagt 88 hyresobjekt. Utöver detta finns ett antal byggnader som är belägna inom gårdsarrenden, och som inte omfattas av detta ärende. I kommunens förvaltning finns också 67 bostadsrättslägenheter på sammanlagt ca 4000 m² som ägs av kommunstyrelsen och hyrs ut i andra hand av social- och äldreomsorgsförvaltningen till hyresgäster med biståndsbeslut. De bostadsrättslokaler, i form av 14 objekt fördelade på 30 lägenheter på sammanlagt ca 3000 m², som hyrs ut till framför allt förskoleverksamhet, upplåts till både kommunala nämnder och privata aktörer. Lokalplaneringsfunktionen på ekonomiavdelningen sköter det inre underhållet och felanmälan för samtliga bostadsrättsytor. Lokalplaneringsfunktionen är också med som stöd till de förvaltningar som hyr lokaler från andra hyresvärdar än Huge Fastigheter AB för sina verksamheter. De revisionsgenomgångar av verksamheten som gjordes under hösten 2013 visade på att det krävs en förbättrad intern kontroll av verksamheten i form av ett regelverk, en tydlig arbetsfördelning och rutiner för kontroll och uppföljning. Den utrednings som gjorts utmynnade i tre förslag. Alternativ 1 Kommunen förvaltar Lokalplaneringsfunktionen förstärks och hanterar även förvaltandet av kommunens bebyggda fastigheter. Uthyrningen tillhandahålls dock av en extern bostadsförmedling för att undvika jävsituationer. Alternativ 2 Huge förvaltar Huge, som idag organiserar huvuddelen av kommunens fastigheter, övertar förvaltningen av kommunens, i perspektivet, marginella bestånd av bebyggda fastigheter och bostads- och hyresrätter. Huge har på uppdrag av lokalplaneringsfunktionen börjat besiktiga bostadslägenheterna för att fastställa enhetliga och långsiktiga underhållsplaner för dessa. Alternativ 3 Extern förvaltning efter upphandling Om alternativ 2 inte är juridiskt möjligt utan upphandling eller om en överenskommelse inte kan nås med Huge, kan en upphandling göras där marknadens samtliga intressenter kan lämna anbud.

163 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2015/ (3) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen menar att i den mån kulturhistoriska värden finns som är värda att bevara så är det mest fördelaktiga alternativ två, att Huge övertar förvaltandet av de aktuella fastigheterna. Rent generellt menar förvaltningen att det är av vikt att Huges roll utreds och förtydligas vad gäller förvaltningen av kommunens fastigheter ur ett helhetsperspektiv. Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Kommunstyrelsen Wesslén, Mats Utredare

164 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 29 september 2015 NBN-2015/2872 TN-2015/294 SIDA 1 (3) HANDLÄGGARE Stefan Törnqvist stefan.tornqvist@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Remiss: Hantering av kommunens bebyggda fastigheter yttrande till kommunstyrelsen Förslag till beslut Nämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har i en remiss begärt att natur- och byggnadsnämnden respektive tillsynsnämnden yttrar sig över remisshandlingarna gällande avyttring och förvaltning av kommunens bebyggda fastigheter. Som underlag finns ett tjänsteutlåtande och en utredning samt listor och kartor. Remissen innebär i korthet följande. Ge en redovisning av ett förslag till organisation och riktlinjer för förvaltning av kommunens bebyggda fastigheter och bostadsrätter. Ge ett förslag till vilka fastigheter/hyresobjekt som är strategiska och ska fortsätta att förvaltas av kommunen respektive vilka fastigheter som ska säljas. Ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att i samråd med natur- och byggnadsförvaltningen göra en bedömning av fortsatt hantering av byggnader inom mark upplåten för jordbruksarrenden. Natur- och byggnadsförvaltningens naturvårdsavdelning har medverkat till framtagande av listorna över objekt som föreslås säljas, behållas respektive utredas. Vi tillstyrker därmed förslaget som det framgår av remisshandlingarna. Även att en extern förvaltare upphandlas avseende exploateringsfastigheterna tillstyrks. Natur- och byggnadsförvaltningen anser att någon extern förvaltning inte behövs för naturvårdsfastigheterna, efter det att fördelningen av vilken förvaltning/avdelning som ska förvalta vilka objekt har rättats till. Naturvårdsavdelningen har för att fullgöra sitt uppdrag inte intresse av att förvalta alla objekt som avdelningen för närvarande ansvarar för. För dessa bör förvaltningen snarast överföras från naturvårdsavdelningen till annan förvaltare. POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Naturvårdsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) E-POST OCH WEBB nbf@huddinge.se

165 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 29 september 2015 NBN-2015/2872 TN-2015/294 SIDA 2 (6) Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har i en remiss begärt att natur- och byggnadsnämnden respektive tillsynsnämnden yttrar sig över remisshandlingarna gällande avyttring och förvaltning av kommunens bebyggda fastigheter. Efter remisshanteringen kan förslag till beslut tas fram. Som underlag finns ett tjänsteutlåtande daterat och en utredning daterad oktober 2014 (bilaga 2 och 3). Till underlaget hör listor för objekt som ska säljas, behållas respektive utredas (bilaga 4) samt kartor (bilaga 6) och objektsbeskrivningar (bilaga 7). Remissen innebär i korthet följande. Ge en redovisning av ett förslag till organisation och riktlinjer för förvaltning av kommunens bebyggda fastigheter och bostadsrätter. Ge ett förslag till vilka fastigheter/hyresobjekt som är strategiska och ska fortsätta att förvaltas av kommunen respektive vilka fastigheter som ska säljas. Ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att i samråd med naturoch byggnadsförvaltningen göra en bedömning av fortsatt hantering av byggnader inom mark upplåten för jordbruksarrenden. Ge ett förslag gällande bostadsrätter (berör inte vår förvaltning). Bakgrunden är att Huddinge kommun äger genom kommunstyrelsen ett antal bebyggda fastigheter och ett antal bostadsrätter. Jord- och skogsfastigheter samt torp förvaltas av naturvårdsavdelningen på natur- och byggnadsförvaltningen och övriga fastigheter förvaltas av mark- och exploateringssektionen. De revisionsgenomgångar av verksamheten som gjordes under hösten 2013 visade på att det krävs en förbättrad intern kontroll av verksamheten. Den 24 mars 2014 gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att utreda och föreslå organisation och riktlinjer för förvaltning av kommunens bebyggda fastigheter samt att föreslå vilka av kommunens fastigheter/objekt som är strategiska att behålla och vilka som ska säljas. Utifrån de juridiska förutsättningarna för upphandling av förvaltningstjänst förordar kommunstyrelsens förvaltning att en extern förvaltning upphandlas genom anbudsförfarande. Det innebär att kommunen fortsatt äger ytorna och att kommunen i organisationen måste ha den kompetens som krävs för att ansvara för det långsiktiga ägandet och för att bestämma hur tillgångarna ska vårdas och

166 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 29 september 2015 NBN-2015/2872 TN-2015/294 SIDA 3 (6) utvecklas. Det operativa arbetet flyttas till en aktör med kompetens för löpande fastighetsförvaltning. Endast de fastigheter som på kort eller lång sikt behövs för kommunens utveckling eller för att säkerställa betydelsefulla kulturvärden, naturvärden, ekologiska samband och/eller rekreationsändamål, föreslås behållas. Fastigheter med byggnader som varaktigt hyrs ut för kommunal verksamhet eller föreningsverksamhet avstyckas och säljs till Huge. Byggnader i naturreservaten som används för naturvård och rekreation behålls. 28 av de 88 hyresobjekt kommunen äger och förvaltar föreslås kunna säljas till marknadspris utan ytterligare utredning. Försäljningen föreslås ske inom ramen för ett projekt, där målet är att sälja så många som möjligt av de objekt som står med på säljlistan. För några objekt behövs det ytterligare utredning för att ta ställning till en eventuell försäljning. Ärendet omfattar inte byggnader som ligger inom de fem jordbruksarrenden som kommunen upplåter. I vissa fall är det oklart om byggnaden omfattas av arrendeavtalet och i vissa fall är ägorättsförhållandet för byggnaden oklar. Det kommer krävas att en särskild utredning görs huruvida byggnaden ska ingå i jordbruksarrendet, om den ska fastighetsbildas och säljas eller om den är av strategisk betydelse och därför ska behållas. Förvaltningens synpunkter Allmänna utgångspunkter Hanteringen av kommunens bebyggda fastigheter är en fråga som för naturoch byggnadsförvaltningen huvudsakligen sköts av naturvårdsavdelningen. Naturvårdsavdelningen förvaltar för närvarande följande: Fem gårdsarrenden för jordbruk Fyra hyresavtal för helårsbostäder Nio hyresavtal för fritidshus Sex hyresavtal för ideella föreningar Tre hyresavtal för häststallar Några byggnader som står outhyrda, exempelvis torp och stall Ytterligare omkring femtio arrenden och andra markupplåtelser Naturvårdsavdelningen har medverkat till framtagande av listorna över objekt som föreslås säljas, behållas respektive utredas. Lika viktigt är att nu passa på att rätta till fördelningen av vilken förvaltning/avdelning som ska förvalta vilka objekt. Det gäller både under försäljningsfasen och för tiden därefter. Det handlar om gränsdragningen mellan förvaltningarna. Den frågan är inte belyst i förslaget. Den nuvarande uppdelningen av ansvaret mellan

167 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 29 september 2015 NBN-2015/2872 TN-2015/294 SIDA 4 (6) naturvårdsavdelningen och mark- och expolateringssektionen är inte ändamålsenlig i alla delar. Vi vill vara tydliga med att naturvårdavdelningen för att kunna fullgöra sitt uppdrag inte har intresse av att förvalta alla objekt som avdelningen för närvarande ansvarar för. Vi anser oss inte heller ha tillräckliga resurser och kompetens för en sådan uppgift. Vår bedömning är att det bästa är att snarast överföra förvaltningen från naturvårdsavdelningen till annan förvaltare. Vilka objekt som avses kommenteras i nästa avsnitt. Utöver byggnader som ingår i gårdsarrendena bör ett antal byggnader kvarstå under naturvårdavdelningens förvaltning då de är av betydelse för avdelningen verksamhet. Skälen till det kommer att utvecklas närmare för varje enskilt objekt. Fördelen med att förtydliga och renodla det som naturvårdsavdelningen kommer att förvalta framdeles är flera. Det kommer finnas nödvändig specialistkompetens inom avdelningen. Att förvalta permanentbostäder kräver en annan kompetens och de tas bort från naturvårdsavdelningen. Kopplingen mellan de kvarvarande objekten till avdelningens övriga verksamhet blir tydligare. Vi tillstyrker förslaget att kommunstyrelsens förvaltning i samråd med naturoch byggnadsförvaltningen gör en bedömning av fortsatt hantering av byggnader inom mark upplåten för jordbruksarrenden. Naturvårdsavdelningen har redan startat en dialog med gårdsarrendatorerna angående att vissa utpekade byggnader eventuellt inte behövs för driften av gårdarna. Synpunkter på förslaget om organisation och riktlinjer för förvaltningen av kommunens bebyggda fastigheter Vi tillstyrker förslaget om att en extern förvaltare upphandlas. Vi utgår från att det enbart gäller vad som kallas exploateringsfastigheter som hör till kommunstyrelsens förvaltning. Till skillnad från naturvårdsfastigheterna som kräver en permanent lösning, så kommer exploateringsfastigheterna förr eller senare att avyttras vilket bland annat påverkar inriktningen på den ekonomiska förvaltningen. Med anledning av att kommunen under snart två år har anlitat en extern fastighetsförvaltare bör en utvärdering göras av hur det fungerat under den aktuella perioden. Det ger en värdefull input inför en ny organisation. Vår

168 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 29 september 2015 NBN-2015/2872 TN-2015/294 SIDA 5 (6) erfarenhet är att det exempelvis varit svårt att ha kontroll över kostnader. Svårigheter med kommunikationen har lett till att en planerad uppsägning av ett kontrakt missades. Vi har haft olika uppfattningar om kontrakten i några fall. Det kommer krävas att den externa förvaltaren arbetar med tydliga instruktioner för sitt uppdrag. För de renodlade naturvårdsfastigheterna enligt vår föreslagna uppdelning krävs den kompetens som finns inom naturvårdsavdelningen. Vi ser inte några fördelar med en extern förvaltare för dessa. Det skulle bli onödigt komplicerat eftersom förutsättningarna är speciella som vi ser det. Objekten är ofta känsliga för hur de används och lämpar sig därför mindre väl för att kunna erbjudas på öppna marknaden. Av de objekt som ska behållas vill vi förtydliga att naturvårdsavdelningen av nämnda skäl fortsättningsvis bör ansvara för förvaltningen av följande: Gårdsarrenden Hästgårdar Balingsholm 2:1 (Charlottendal) Balingsta 8:1 (Lillstugan) Balingsta 8:1 (Alléstugan) Balingsta 8:1 (väderkvarn) Gladö 1:3 (Rävfarmen) Gladö 1:3 (Jaktstugan Stensättra) Gladö 1:3 (torpet Nytorp) Glömsta 2:3 (Fullersta kvarn, torp) Kolartorp 1:1 (rivningsobjekt) Lissma 4:245 (Sumpen) Lissma 4:3 (hästgård) Lissma 4:381 (Ekbacken) Lissma 4:45 (Gamla Smedstorp) Lissma 4:98 (Paradiset) Lissma 4:98 (rivningsobjekt) Länna 45:1 (bastu) Utsälje 1:93 (Bergholm, torp) Utsälje 1:93 (Bergholm, stall) Det är angeläget att oavsett eventuell försäljning snarast flytta över förvaltningen från naturvårdsavdelningen till kommunstyrelsens förvaltning av följande: Björksättra 1:2 (Kvarntäppan) Björksättra 1:117 (herrgården)

169 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 29 september 2015 NBN-2015/2872 TN-2015/294 SIDA 6 (6) Gladö 1:3 (Tigertorpet) Grantorp 5:1 (garage) Kolartorp 1:1 (permanentbostad) Kolartorp 1:1 (torp) Lissma 4:245 (gula villan) Lissma 4:375 (lagerbodar) Lissma 4:98 (permanentbostad) Lissma 4:150 (fd. Lissma skola) Utsälje 1:92 (permanentbostad) Synpunkter på förslaget om försäljningen m.m. Upprättandet av listorna över objekt som bör säljas respektive behållas har naturvårdsavdelningen medverkat till att ta fram och vi tillstyrker därför förslaget. Det är angeläget att försäljningen inte drar ut på tiden mer än nödvändigt. Flera hyresgäster har redan hört av sig och framfört sin oro inför framtiden. Listan över objekt som bör utredas vidare har naturvårdsavdelningen nu studerat närmare och våra kommentarer har noterats på särskild lista (bilaga 5). Utredningen kan i den delen avslutas. Thomas Strid tf. naturvårdschef Stefan Törnqvist fastighetsansvarig Bilagor: 1. Remissmissiv 2. Tjänsteutlåtande Utredning oktober Listor, säljas, behållas respektive utredas 5. Naturvårdsavdelningens kommentarer till utredningslistan 6. Kartor 7. Objektsbeskrivningar Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning; KS-2014/

170 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2015/ (4) HANDLÄGGARE Johan Andersson johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Hantering av kommunens bebyggda fastigheter remissvar Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning En remiss har inkommit till socialnämnden för yttrande. Remissen gäller förslag till hantering av vissa av kommunens bebyggda fastigheter och lägenheter. Syftet med dokumentet är att föreslå en framtida förvaltning mot bakgrund av de synpunkter som revisorer från EY haft på Huddinge kommuns fastighetsförvaltning. Huddinge kommun disponerar enligt en inventering från stycken fastigheter och bostadsrättslägenheter och lokaler. Förvaltningen av dessa har under åren skiftat mellan olika fackförvaltningar och ligger idag på ett externt konsultbolag. I dokumentet presenteras tre möjliga framtida förvaltningsmodeller för dessa. Mot bakgrund av ett tidigare beslut av planerings- och personalutskottet (PPU) att förtydliga roller och ansvar i förvaltningsprocesen, samt att flytta det operativa ansvaret till andra aktörer, är det inte aktuellt att Huddinge kommun själv förvaltar sina fastigheter. Rekommendationen är därför att detta sköts av Huge och om detta inte skulle vara juridiskt möjligt, att man upphandlar denna tjänst i konkurrens. Till dokumentet hör också listor på samtliga fastigheter i kommunens bestånd. Dessa är sorterade utefter rekommendation om att sälja, behålla eller utreda vidare. Förvaltningen ser positivt på ambitionen att tydliggöra roller och riktlinjer och har inget att invända. När det gäller specifika fastigheter anser förvaltningen att Älgen 13 och Älgen 14 måste ersättas med lägenheter eller villor, samt att Lissma 4:245 måste behållas. Lissma 4:245 behöver dock fullservice gällande drift och underhåll. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

171 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2015/ (4) Beskrivning av ärendet Organisation och riktlinjer för förvaltningen av kommunens bebyggda fastigheter och bostadsrätter Bakgrund Huddinge kommun äger genom kommunstyrelsen ett antal bebyggda fastigheter. De flesta har ägts under lång tid och i vissa fall är ändamålet för vilka de köptes inte längre aktuellt. Revisionsgenomgångar av verksamheten har visat på nödvändigheten av en utvärdering av kommunens hantering av fastigheter. För en fungerande intern kontroll av verksamheten behövs ett regelverk, en tydlig arbetsfördelning och rutiner för kontroll och uppföljning. Detta har enligt EY:s granskning 2013 varit bristfälligt. I de fall det ursprungliga syftet för fastigheterna inte längre är aktuellt, bör försäljning eller rivning övervägas. Detta innebär att kriterier behöver tas fram, för när en byggnad ska bedömas aktuell för rivning eller försäljning. Även efter viss försäljning eller rivning kommer dock kommunen fortfarande att ha ett visst fastighetsbestånd i sin ägo. Dessa fastigheter kommer även fortsättningsvis vara i behov av förvaltning, vilket i sin tur gör det nödvändigt med riktlinjer för uthyrning och hyressättning samt underhåll. För denna förvaltning är det mycket viktigt att god intern kontroll upprätthålls, för att undvika jävsituationer. En översyn av organisationen för hantering av bostadsrätter ska också göras. Kommunens fastigheter, bostadsrätter och inhyrda lokaler Enligt en inventering som gjordes 2014 har Huddinge kommun 92 stycken bebyggda fastigheter för olika ändamål. Dessa ändamål är bostäder, förråd och föreningslokaler, fritidshus, hästgårdar och övrigt (museum, kontor, raststugor, etcetera). Kommunen har 67 stycken bostadsrättslägenheter som kräver biståndsbeslut för boende och 30 stycken bostadsrättslokaler som främst används till förskoleverksamhet. Förutom de ytor som disponeras av det kommunala bolaget Huge, har Huddinge kommun cirka kvadratmeter som hyra från andra hyresvärdar. Dessa ytor används framförallt till olika boendeformer och hemtjänstenheter. Ansvaret för dessa har skiftat mellan kommunstyrelsens förvaltning och miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen genom åren. Från 2001 ansvarade två handläggare för förvaltningen av dessa och från 2012 endast en handläggare. Idag har konsultbolaget Structor ett tillfälligt förvaltningsuppdrag avseende de bebyggda fastigheterna.

172 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2015/ (4) Tre alternativ för förvaltningen av bebyggda fastigheter och bostadsrätter I dokumentet presenteras tre möjliga alternativ för den framtida förvaltningen av kommunens fastigheter och lägenheter. Det första alternativet är att kommunen själv förvaltar. Detta kräver dock att fastighetstilldelningen, själva uthyrningen, sköts externt för att undvika jävsituationer. Det andra alternativet är att Huge förvaltar. Detta alternativ har diskuterats tidigare och bedömningen är att kompetensen att sköta förvaltningen finns hos Huge. Här råder dock juridiska oklarheter kring möjligheterna att ge Huge detta uppdrag utan upphandling. Det tredje alternativet är extern förvaltning efter upphandling. Detta alternativ blir aktuellt om alternativet med Huge som förvaltare inte är juridiskt möjligt. Genom en upphandling blir då marknadens samtliga intressenter välkomna att lämna anbud. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har gett Structor i uppdrag att ta fram ett förfrågningsunderlag för upphandling. Rekommendation av alternativ 2011 beslutade planerings- och personalutskottet (PPU) att roller och ansvarsfördelning inom lokalförsörjningsprocessen skulle förtydligas. Man ansåg det också viktigt att tydliggöra den centrala lokalplaneringsenhetens strategiska funktion med fokus på kommunnyttan genom att flytta bort det mer operativa arbetet till andra aktörer. Mot bakgrund av detta beslut, kan rekommendationen inte bli att kommunen själv förvaltar, eftersom det skulle innebära mer operativt arbete för lokalplaneringsfunktionen. Vidare, är det utifrån den problembild som revisorerna visat, bättre att skilja beställandet och utförandet av fastighetsförvaltningen åt, för att minska risken för jävsituationer och förtroendeskada. Den sammantagna rekommendationen blir alltså att den centrala lokalplaneringsfunktionen ska vara kommunens uppdragsgivare och bestämma hur man ska vårda och utveckla lokaltillgångarna. Den löpande fastighetsförvaltningen bör köpas av Huge i första hand, då bolaget har den kompetens som krävs. I andra hand bör förvaltningen av fastigheterna upphandlas i konkurrens. Fastighetsbestånd I de bilagor som är kopplade till remissen framgår varje fastighet, lokal och lägenhet som kommunen förfogar över. Dessa är sorterade efter huruvida de föreslås säljas, behållas eller utredas vidare.

173 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2015/ (4) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på ett tydliggörande av roller och ansvar inom fastighetsförvaltningen och har inget att invända mot dessa riktlinjer. Gällande de specifika fastigheter som tas upp är fastigheterna Älgen 13 och Älgen 14 viktiga för förvaltningen. Idag finns väl fungerande verksamheter i dessa lokaler. Lokalerna är dock i så dåligt skick att de inte går att ha kvar utan renovering. Då dessa finns på listan över fastigheter att sälja, anser förvaltningen att dessa måste ersättas. Förvaltningen anser att man behöver 4-5 stycken mindre ersättningslägenheter, alternativt 1-2 villor i Stuvsta. Det är mycket viktigt att dessa ligger i närheten av Stuvsta centrum. Även i fastigheten Lissma 4:245, Gula villan, har förvaltningen idag en väl fungerande verksamhet. Huset används som stödboende för bostadslösa män med alkoholberoende. Förvaltningen ser fastigheten som mycket viktig och anser att fastigheten måste behållas. Idag föreligger inte några stora renoveringsbehov. De sista renoveringarna pågår just nu och gäller brandskyddet. Det som inte fungerar gällande denna fastighet idag är drift och underhåll. Förvaltningen behöver fullservice som man har från Huge när det gäller deras fastigheter. Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Johan Andersson Utredare Bilagor 1. Avyttringar och förvaltning av kommunens bebyggda fastigheter underlag för remiss, KS-2014/ Organisation och riktlinjer för förvaltning av kommunens bebyggda fastigheter och bostadsrätter, KS / Översiktskarta Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, Gunilla Wastesson

174 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2015/ (4) HANDLÄGGARE Johan Andersson johan.andersson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Hantering av kommunens bebyggda fastigheter - remissvar Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning En remiss har inkommit till äldreomsorgsnämnden för yttrande. Remissen gäller förslag till hantering av vissa av kommunens bebyggda fastigheter och lägenheter. Syftet med dokumentet är att föreslå en framtida förvaltning mot bakgrund av de synpunkter som revisorer från EY haft på Huddinge kommuns fastighetsförvaltning. Huddinge kommun disponerar enligt en inventering från stycken fastigheter och bostadsrättslägenheter och lokaler. Förvaltningen av dessa har under åren skiftat mellan olika fackförvaltningar och ligger idag på ett externt konsultbolag. I dokumentet presenteras tre möjliga framtida förvaltningsmodeller för dessa. Mot bakgrund av ett tidigare beslut av planerings- och personalutskottet (PPU) att förtydliga roller och ansvar i förvaltningsprocesen, samt att flytta det operativa ansvaret till andra aktörer, är det inte aktuellt att Huddinge kommun själv förvaltar sina fastigheter. Rekommendationen är därför att detta sköts av Huge och om detta inte skulle vara juridiskt möjligt, att man upphandlar denna tjänst i konkurrens. Till dokumentet hör också listor på samtliga fastigheter i kommunens bestånd. Dessa är sorterade utefter rekommendation om att sälja, behålla eller utreda vidare. Förvaltningen ser positivt på ambitionen att tydliggöra roller och riktlinjer och har inget att invända. När det gäller specifika fastigheter anser förvaltningen att Älgen 13 och Älgen 14 måste ersättas med lägenheter eller villor, samt att Lissma 4:245 måste behållas. Lissma 4:245 behöver dock fullservice gällande drift och underhåll. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

175 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2015/ (4) Beskrivning av ärendet Organisation och riktlinjer för förvaltningen av kommunens bebyggda fastigheter och bostadsrätter Bakgrund Huddinge kommun äger genom kommunstyrelsen ett antal bebyggda fastigheter. De flesta har ägts under lång tid och i vissa fall är ändamålet för vilka de köptes inte längre aktuellt. Revisionsgenomgångar av verksamheten har visat på nödvändigheten av en utvärdering av kommunens hantering av fastigheter. För en fungerande intern kontroll av verksamheten behövs ett regelverk, en tydlig arbetsfördelning och rutiner för kontroll och uppföljning. Detta har enligt EY:s granskning 2013 varit bristfälligt. I de fall det ursprungliga syftet för fastigheterna inte längre är aktuellt, bör försäljning eller rivning övervägas. Detta innebär att kriterier behöver tas fram, för när en byggnad ska bedömas aktuell för rivning eller försäljning. Även efter viss försäljning eller rivning kommer dock kommunen fortfarande att ha ett visst fastighetsbestånd i sin ägo. Dessa fastigheter kommer även fortsättningsvis vara i behov av förvaltning, vilket i sin tur gör det nödvändigt med riktlinjer för uthyrning och hyressättning samt underhåll. För denna förvaltning är det mycket viktigt att god intern kontroll upprätthålls, för att undvika jävsituationer. En översyn av organisationen för hantering av bostadsrätter ska också göras. Kommunens fastigheter, bostadsrätter och inhyrda lokaler Enligt en inventering som gjordes 2014 har Huddinge kommun 92 stycken bebyggda fastigheter för olika ändamål. Dessa ändamål är bostäder, förråd och föreningslokaler, fritidshus, hästgårdar och övrigt (museum, kontor, raststugor, etcetera). Kommunen har 67 stycken bostadsrättslägenheter som kräver biståndsbeslut för boende och 30 stycken bostadsrättslokaler som främst används till förskoleverksamhet. Förutom de ytor som disponeras av det kommunala bolaget Huge, har Huddinge kommun cirka kvadratmeter som hyrs från andra hyresvärdar. Dessa ytor används framförallt till olika boendeformer och hemtjänstenheter. Ansvaret för dessa har skiftat mellan kommunstyrelsens förvaltning och miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen genom åren. Från 2001 ansvarade två handläggare för förvaltningen av dessa och från 2012 endast en handläggare. Idag har konsultbolaget Structor ett tillfälligt förvaltningsuppdrag avseende de bebyggda fastigheterna.

176 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2015/ (4) Tre alternativ för förvaltningen av bebyggda fastigheter och bostadsrätter I dokumentet presenteras tre möjliga alternativ för den framtida förvaltningen av kommunens fastigheter och lägenheter. Det första alternativet är att kommunen själv förvaltar. Detta kräver dock att fastighetstilldelningen, själva uthyrningen, sköts externt för att undvika jävsituationer. Det andra alternativet är att Huge förvaltar. Detta alternativ har diskuterats tidigare och bedömningen är att kompetensen att sköta förvaltningen finns hos Huge. Här råder dock juridiska oklarheter kring möjligheterna att ge Huge detta uppdrag utan upphandling. Det tredje alternativet är extern förvaltning efter upphandling. Detta alternativ blir aktuellt om alternativet med Huge som förvaltare inte är juridiskt möjligt. Genom en upphandling blir då marknadens samtliga intressenter välkomna att lämna anbud. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har gett Structor i uppdrag att ta fram ett förfrågningsunderlag för upphandling. Rekommendation av alternativ 2011 beslutade planerings- och personalutskottet (PPU) att roller och ansvarsfördelning inom lokalförsörjningsprocessen skulle förtydligas. Man ansåg det också viktigt att tydliggöra den centrala lokalplaneringsenhetens strategiska funktion med fokus på kommunnyttan genom att flytta bort det mer operativa arbetet till andra aktörer. Mot bakgrund av detta beslut, kan rekommendationen inte bli att kommunen själv förvaltar, eftersom det skulle innebära mer operativt arbete för lokalplaneringsfunktionen. Vidare, är det utifrån den problembild som revisorerna visat, bättre att skilja beställandet och utförandet av fastighetsförvaltningen åt, för att minska risken för jävsituationer och förtroendeskada. Den sammantagna rekommendationen blir alltså att den centrala lokalplaneringsfunktionen ska vara kommunens uppdragsgivare och bestämma hur man ska vårda och utveckla lokaltillgångarna. Den löpande fastighetsförvaltningen bör köpas av Huge i första hand, då bolaget har den kompetens som krävs. I andra hand bör förvaltningen av fastigheterna upphandlas i konkurrens. Fastighetsbestånd I de bilagor som är kopplade till remissen framgår varje fastighet, lokal och lägenhet som kommunen förfogar över. Dessa är sorterade efter huruvida de föreslås säljas, behållas eller utredas vidare.

177 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2015/ (4) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på ett tydliggörande av roller och ansvar inom fastighetsförvaltningen och har inget att invända mot dessa riktlinjer. Gällande de specifika fastigheter som tas upp är fastigheterna Älgen 13 och Älgen 14 viktiga för förvaltningen. Idag finns väl fungerande verksamheter i dessa lokaler. Lokalerna är dock i så dåligt skick att de inte går att ha kvar utan renovering. Då dessa finns på listan över fastigheter att sälja, anser förvaltningen att dessa måste ersättas. Förvaltningen anser att man behöver 4-5 stycken mindre ersättningslägenheter, alternativt 1-2 villor i Stuvsta. Det är mycket viktigt att dessa ligger i närheten av Stuvsta centrum. Även i fastigheten Lissma 4:245, Gula villan, har förvaltningen idag en väl fungerande verksamhet. Huset används som stödboende för bostadslösa män med alkoholberoende. Förvaltningen ser fastigheten som mycket viktig och anser att fastigheten måste behållas. Idag föreligger inte några stora renoveringsbehov. De sista renoveringarna pågår just nu och gäller brandskyddet. Det som inte fungerar gällande denna fastighet idag är drift och underhåll. Förvaltningen behöver fullservice som man har från Huge när det gäller deras fastigheter. Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Johan Andersson Utredare Bilagor 1. Avyttringar och förvaltning av kommunens bebyggda fastigheter underlag för remiss, KS-2014/ Organisation och riktlinjer för förvaltning av kommunens bebyggda fastigheter och bostadsrätter, KS / Översiktskarta Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, Gunilla Wastesson

178 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Mattsson, Alexandra Alexandra.Mattsson@huddinge.se Kommunstyrelsen Upphandling av entreprenör för genomförande av detaljplan för Tangentvägen Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Upphandling av entreprenör för byggande av allmänna anläggningar inom detaljplan för Tangentvägen ska genomföras. 2. Chefen för kommunstyrelsens gatu- och trafiksektion får i uppdrag att på kommunstyrelsens vägnar besluta om tilldelning av kontrakt i upphandlingsärendet enligt punkten 1 under förutsättning att detaljplanen där Tangentvägen ingår vinner laga kraft. Sammanfattning För att bryta de stora kvarteren i Kungens kurva-området planeras en ny väglänk mellan Smistavägen och Dialoggatan, en förlängning av Tangentvägen. Detaljplanen för Tangentvägen ska antas tillsammans med detaljplan för Kurvan 2 och 5 (nytt Ikeavaruhus) under våren För att kunna genomföra de allmänna anläggningarna (Tangentvägens förlängning) inom detaljplaneområdet behöver en upphandling av entreprenör genomföras. Detaljprojektering är genomförd tillsammans med Stockholm Vatten och upphandling av entreprenör planeras att starta i december 2016 för att en utsedd entreprenör kan finnas på plats då detaljplanen antas. Enligt förvaltningens bedömning kommer kostnaden att ligga inom beräknad prognos. Utbyggnaden av Tangentvägen kommer att bekostas av exploateringsbidrag från fastighetsägare i Kungens kurva. Beskrivning av ärendet Arbetet med att ta fram en tvärgående väg i Kungens kurva startade redan 2007 i samband med att den fördjupade översiktsplanen varit på samråd. För POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

179 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) att utveckla området och bryta upp de stora kvarteren behövs en ny väglänk mellan Smistavägen och Dialoggatan. Under lång tid pågick diskussioner mellan kommunen och de berörda fastighetsägarna om olika sträckningsalternativ innan man slutligen landade i ett förslag som nu detaljplanelagts. Detaljplanen för Tangentvägen har varit på samråd (5 februari till 13 mars 2014) samt granskning (9 september till 10 oktober 2014). I anslutning till detaljplan för Tangentvägens förlängning har arbetet med detaljplan för Kurvan 2 och 5 (Nytt Ikeavaruhus) påbörjats. Efter att detaljplanen för Kurvan 2 och 5 varit på samråd har beslutats om att de båda detaljplanerna ska slås samman. Planerad tid för antagande av den sammanslagna detaljplanen är maj För de allmänna anläggningarna inom detaljplanen för Tangentvägens förlängning påbörjades projektering hösten 2014 och slutfördes hösten Ett förfrågningsunderlag ska tas fram enligt förvaltningens mallar och rutiner och upphandling kommer att utföras tillsammans med Stockholm Vatten AB. Huddinge kommun har i avtal med exploatören för Kurvan 2 och 5 lovat att byggstart för Tangentvägens förlängning ska ske senast en månad efter att detaljplanen för Kurvan 2 och 5 vunnit laga kraft vilket planeras till juni Det betyder att upphandling behöver starta innan beslut om antagandeav sammanslagen detaljplan och därmed behöver upphandlingen villkoras med att beställning av entreprenad ej kan ske innan laga kraftvunnen detaljplan erhållits. Enligt förvaltningens bedömning kommer kostnaden att ligga inom beräknad prognos. Utbyggnaden av Tangentvägen kommer att bekostas av exploateringsbidrag från fastighetsägare i Kungens kurva. Vid exploatering av fastigheter tecknas exploateringsavtal där exploateringsbidrag är en del i avtalet. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att upphandlingen av byggandet av allmänna anläggningar inom och i anslutning till detaljplan för Förbifart Stockholm kan genomföras och att uppdra åt chefen för kommunstyrelsens gatu- och trafiksektion att på kommunstyrelsens vägnar besluta om tilldelning av kontraktet under förutsättning att detaljplanen där Tangentvägen ingår vinner laga kraft.

180 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Alexandra Mattsson Projektledare

181 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Spahovic, Amir Amir.Spahovic@huddinge.se Kommunstyrelsen Förbättra gångbana på Tallhedsvägen fram till Västergårdsvägen, skylta med tider för parkering, ändra parkeringsförbud till stoppförbud vid vändplanen samt genomför detsamma för Prästvägen mellan förskolan och skolan svar på medborgarförslag väckt av Thomas Nord m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 15 augusti 2016, avslås medborgarförslaget i de delar som avser ändring av parkeringsförbud till stoppförbud på vändplatsen på Tallhedsvägen. 2. Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 15 augusti 2016, avslås medborgarförslaget i de delar som avser Prästvägen samt uppsättande av 15 minuters parkering på en del av Tallhedsvägen och Prästvägen nordöst om Sjövägen. 3. Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 15 augusti 2016, anses den del av medborgarförslaget som avser upprustning och förlängning av gångbana utmed Tallhedsvägen besvarad. Sammanfattning Thomas Nord, Karin Carrero, Anna Nord, Juan Jesus Carrero har lämnat in medborgarförslag om att införa stoppförbud på vändplatsen på Tallhedsvägen och Prästvägen samt att reglera en del av Tallhedsvägen och den nordöstra delen av Prästvägen efter korsningen med Sjövägen till 15 minuter parkering. Förslagsställarna föreslår också att gångbanan utmed Tallhedsvägen upprustas och förlängs till Västergårdsvägen. Kommunstyrelsens förvaltning har i samråd med skolan vidtagit åtgärder för att förbättra situationen för att lämna barn vid skolan. Vidare har gångbanan utmed Tallhedsvägen förbättrats och förlängts i år. Förvaltningen anser att POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

182 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) regleringarna enligt medborgarförslaget inte skulle förbättra situationen ytterligare. Beskrivning av ärendet Thomas Nord, Karin Carrero, Anna Nord, Juan Jesus Carrero har lämnat in ett medborgarförslag om att förbättra trafiksituationen och trafiksäkerheten för lämning av barn till och från skolan och förskolan vid Tallhedsvägen/Prästvägen. Förslagsställarna beskriver hur trafikmiljön ser ut t.ex. att gångbanan på Tallhedsvägen har bristfällig beläggning och dålig dränering på ett ställe, att det finns en gångbana på parkmark som inte alla vill använda liksom att det finns en yta att lämna av barn på vid Huddingehallen. De tycker att det är många bilar som parkerar på vändplatserna och att detta leder till en svår trafiksituation. Deras förslag är att ändra parkeringsförbud till stoppförbud på vändplatsen på Tallhedsvägen respektive Prästvägen samt att reglera en del av Tallhedsvägen och den nordöstra delen av Prästvägen efter korsningen med Sjövägen till 15 minuter parkering. De föreslår vidare att ytskiktet på den befintliga gångbanan på Tallhedsvägen förbättras och att gångbanan om möjligt förlängs till Västergårdsvägen. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har tidigare fått en hel del synpunkter på trafiksituationen vid Solfagraskolan och förskolan vid Prästvägen i samband med att föräldrar lämnar barn. Därför har en avlämningsplats ordnats på parkeringen vid Huddingehallen, där föräldrar som skjutsar barnen i bil till skolan kan lämna barnen. Detta har gjorts i samarbete med skolan så att informationen kan nå ut till föräldrarna. Det är angeläget att få så stor andel barn som möjligt att gå och cykla till och från skolan samt att få de föräldrar som ändå måste skjutsa sina barn att använda avlämningsplatsen vid Björkängshallen eftersom det är trångt om plats för avlämning på Tallhedsvägen/Prästvägen. Den befintliga ytan här bör i första hand användas för föräldrar som ska lämna barn till förskolan. Prästvägen mellan Solfagravägen och vändplatsen ingår också i kvartersmarken för förskolan och endast fastighetsägaren råder över regleringsbesluten. För att ytterligare förbättra situationen har en gångbana byggts ut med Tallhedsvägen i år och därmed förbättrat för barnen att gå till skolan. För de föräldrar som kör sina barn till skolan finns nu möjlighet att parkera längs gångbanan och gå till förskolan om de inte vill använda den stora avlämningsplatsen och parkeringen på grusparkeringen vid Huddingehallen.

183 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Parkering bör därför fortsatt vara tillåten på Tallhedsvägen. Förvaltningen anser vidare att det inte behövs stoppförbud vid vändplatserna på Tallhedsvägen. Ett stoppförbud är inte möjligt att övervaka av kommunens parkeringsvakter. När det gäller Prästvägen mellan Sjövägen och vändplatsen är det där fastighetsägarens ansvar att reglera på lämpligt sätt. Ytan här är i första hand till för behovet att angöra och parkera vid förskolan. Mot bakgrund av ovanstående anser förvaltningen att medborgarförslaget i de delar som rör reglering av Tallhedsvägen och Prästvägen avslås i sin helhet. Den del av medborgarförslaget som rör upprustning och förlängning av gångbanan utmed Tallhedsvägen anses besvarad. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Amir Spahovic Trafikingenjör Bilagor 1. Medborgarförslag väckt av Thomas Nord, Karin Carrero, Anna Nord, Juan Jesus Carrero 2. Karta 3. Ändring/komplettering av Medborgarförslag gångväg Västergårdsvägen-Tallhedsvägen med mera, inklusive bilder Beslutet delges Thomas Nord Karin Carrero Anna Nord Juan Jesus Carrero

184 -- ~ HUDDINGE KOMMUNlvu Kommunstyrelsen !it/t o ss- ria3l~e;z:. dborgarförslag till Huddinge kommun Undertecknad Trafikutredare, som ex. reformerat datumparkeringen i Sthlms äldre ytterstad till dagens status och nytta för många tusen, samt medverkat till Trafiksaneringen där, har gått vidare här om ex. renoveringen av Tallhedsvägen samt fått till stånd farthinder på Västergårdsvägen där det var dålig sikt. Sammanfattningsvis gäller ärendet nu trafiksäkerhet, parkeringar och vägförbättringar. Med flera skolbarn i Solfagraskolan, har jag sedan länge god insikt i det tidvisa kaos som råder där, som olagligheter och faror för barnen. Därvid har det uppkommit kontakter med andra föräldrar, Rektor Stefan Frohm och och fd. bitr. rektor Maria Nyberg, som håller med och har liknande synpunkter. Det allvarligaste är nog att man lämnar bilar på vändplatserna och går därifrån, så andra inte kan vända där utan att backa bilen, med begränsad sikt och småbarn runt ikring. Maria Nyberg och undertecknad var aktiva och sa till en längre tid, hon har slutat och jag fick snäsiga svar, så jag har slutat för att inte möta våld av någon som snedtänder. Den privata F örskolan intill på Prästväg en, som inte svarar på något i skrift om detta, men eljest är vänliga, har inga egna bilplatser till personal som parkerar utanför, där det är väldigt ont om platser kvar för alla som ska hämta och läinna, inld. skoltaxi! Det finns några platser som till stor del upptages av dagsparkerare, i övrigt finns 1-2 platser och sedan råder parkeringsförbud som ständigt bryts, även på gångbanor och vändplats. Från andra hållet och för att undvika rundfart gäller Tallhedsvägen, som förbättrats men saknar gångbana till stor del. Den sista delen av gångbanan behöver ny yta. Ä ven där har vi en dellångtidsparkerare, när det behövs platser för korta tider, så en del ställer sig på vändplatsen. Boende har plats på angränsande vägar och tomtmark. Dräneringen vid vägens vänstra sida är bitvis bristfållig första kvarteret, så det rinner över vatten som fryser på och medför farlig fläckhalka. Det finns en säker gångväg genom parkmark men många väljer att gå på vägen, även med barnvagnar och bland cyklister. Det finns även en plats för att hämta och lämna bakom Ishallen, med längre att gå som många väljer, men många undviker då den är brotts-osäker, en del har

185 kvar barn och hund etc. i bilen, så man väljer att stå närmare på vägar och andra platser. Skolan har ordnat bra personal-parkeringar och samma bör ordnas till förskolan. Emot denna bakgrund hemställer vi om utforande helt, eller delvis i etapper, enligt följande förslag, som gör det lättare att övervaka efterlevnad och skötsamhet, enligt grundtesen om Barnen bästa enligt Barnkonventionen vi har att efterleva: På Tallhedsvägen förbättras bristfällig gångbana med ett enkelt nytt ytskikt, nuvarande gångbana förlängs om möjligt och i mån av plats fram till Västergårdsvägen. På den sista delen i kvarteret fram till skolan, skyltas Parkering ex. 15 minuter gällande vissa tider på dygnet, ex. Vard. 7-9 och Vändplanen ändras från Parkeringsförbud till stoppförbud, med undantag för avlastning (som går snabbt i motsats till hämtning). "Gäller ej avlastning". För Prästvägen mellan Förskolan och skolan, genomföres ovanstående ror vändplanen och 15-minuters enligt ovanstående f'ör resterande gatumark inkl. p..platsema. Hqddinge 6 april 2016 l/~ vi/o-j J u /,' Q. {V Julia och Anth~n Nord, Samt högst sannolikt merparten av alla föräldrar och barn, som tar skriva under vartefter det finns tid och möjlighet.

186 Nya gångbanan Solfagra skolan Förskolan

187

188

189 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Spahovic, Amir Amir.Spahovic@huddinge.se Kommunstyrelsen Gör ett övergångsställe över Flemingsbergsleden till Ebba Bååts väg svar på medborgarförslag väckt av Tuula Ylén Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 14 oktober 2016, avslås medborgarförslaget. Sammanfattning Tuula Ylén har lämnat in medborgarförslag om att ett nytt övergångställe ska göras på Flemingsbergsleden vid Ebba Bååts väg för att området med kolonilotter norr om Flemingsbergsleden ska kunna nås. Kommunstyrelsens förvaltning anser att ett trafiksäkert alternativ att korsa Flemingsbergsleden finns inom rimligt avstånd och att medborgarförslaget bör avslås. Beskrivning av ärendet Tuula Ylén har lämnat in medborgarförslag om att ett nytt övergångställe ska göras på Flemingsbergsleden vid Ebba Bååts väg så att det blir lättare att gå till området med kolonilotter norr om Flemingsbergsleden. Tuula Ylén beskriver att man för att komma till kolonilotterna behöver korsa Flemingsbergsleden antingen vid Huddingevägen, vilket är långt bort, eller vid Ebba Bååts väg. Vid Ebba Bååts väg finns det inget övergångsställe, vilket enligt Tuula Ylén är en trafikfara. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

190 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Ebba Bååts väg Karta 1 Förvaltningens synpunkter De boende på Diagnosvägen, Ortopedvägen och i viss del Terapivägen tar en genväg och korsar Flemingsbergsvägen vid en befintlig bensinstation för att komma till Ebba Bååts väg. Denna genväg är cirka 250 meter kortare än vägen att korsa gatan vid Huddingevägen. Det finns en gång- och cykelväg utmed Flemingsbergsvägen som det är säkert att använda för att ta sig till ett säkert ställe för att korsa Flemingsbergsvägen. Korsningen vid