Remiss: Ingen övergödning Strategi för Stockholms län

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Remiss: Ingen övergödning Strategi för Stockholms län"

Kerstin Amanda Öberg
för 9 år sedan
Visningar:

1 28 augusti 2014 rev. 15 september 2014 MN (2) HANDLÄGGARE Johanna Pettersson johanna.pettersson@huddinge.se Miljönämnden Samhällsbyggnadsnämnden Remiss: Ingen övergödning Strategi för Stockholms län Förslag till beslut Nämnden beslutar enligt förvaltningens tjänsteutlåtande. Sammanfattning Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram ett förslag på en strategi för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden har fått strategin på remiss för yttrande till kommunstyrelsen senast den 10 november För att nå miljömålet Ingen övergödning måste nuvarande kvävetillförsel till Östersjön minska med 50 procent. Behovet att minska fosforbelastningen varierar mellan olika avrinningsområden, men kan uppgå till 70 procent. Strategin är indelad i tre åtgärdsområden. Det är positivt att en regional strategi tas fram för att nå målet Ingen övergödning och att den ska ge stöd för kommande prioriteringar. Förvaltningen delar i stort sett länsstyrelsens analys av övergödningsproblematiken och förslaget till strategi, men redovisar ett antal synpunkter på strategin. Beskrivning av ärendet Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram ett förslag på en strategi för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden har fått strategin på remiss för yttrande till kommunstyrelsen senast den 10 november De viktigaste källorna till övergödningen i länet är jordbruk, avlopp och dagvatten. Andra källor är industrier, skogsbruk och nedfall som till största delen kommer från transporter. En aspekt kring övergödningen som det har talats mindre om är att näringsämnena fosfor och kväve är viktiga resurser för att odla. Tillgången på fosfor, som används i konstgödsel, är begränsad. Med lokala kretslopp av näringsämnen minskar beroendet av konstgödsel, samtidigt som övergödningen minskar och den långsiktiga matproduktionen säkerställs. POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Staben Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

Sammanfattning Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram ett förslag på en strategi för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.

2 2 (5) För att nå miljömålet Ingen övergödning måste nuvarande kvävetillförsel till Östersjön minska med 50 procent. Behovet att minska fosforbelastningen varierar mellan olika avrinningsområden, men kan uppgå till 70 procent. Strategin är indelad i tre åtgärdsområden: Åtgärdsområde A behandlar samhällsplanering, regionala strukturer och markanvändning. Åtgärdsområde B behandlar långsiktigt hållbar konsumtion av varor och tjänster. Åtgärdsområde C behandlar transporter och resande. Förvaltningens synpunkter Det är positivt att en regional strategi tas fram för att nå målet Ingen övergödning och att den ska ge stöd för kommande prioriteringar. Förvaltningen delar i stort sett länsstyrelsens analys av övergödningsproblematiken och förslaget till strategi, men redovisar nedan ett antal synpunkter på strategin. Synpunkterna redovisas i samma kronologi och med samma rubriksättning som i strategin. Inledning I inledningen av strategin sägs följande: En strategi beskriver en generell inriktning, vilket mål som ska nås och inom vilka områden åtgärder bör prioriteras. En strategi måste vara flexibel och anpassad till en föränderlig omvärld. Den ska säkerställa att målen nås, snarare än att precisera hur det ska ske. Strategin ska medverka till att alla åtgärder och planer fokuseras mot samma mål och fungera som ett stöd för prioriteringar. Förvaltningen anser inte att det är tillräckligt tydligt i strategin hur den ska säkerställa att målet nås. Strategin visar på möjliga åtgärder, men det finns inga rekommendationer om vilken ambitionsnivå/omfattning som dessa åtgärder ska ha för att målet ska nås. Visserligen ska strategin inte gå in i detalj på hur alla åtgärder ska ske, men om strategin ska säkerställa att målet nås så anser förvaltningen att någon typ av bedömning behöver göras av ambitionsnivån samt vad åtgärderna bidrar med i reduktion av kväve och fosfor. Åtgärdsområden Det är bra att synergier med andra miljökvalitetsmål kan skapas.

Strategin är indelad i tre åtgärdsområden: Åtgärdsområde A behandlar samhällsplanering, regionala strukturer och markanvändning.

3 3 (5) Åtgärdsområde A Avlopp i kretslopp och biogas I texten bör tilläggas att tillsynen av enskilda avlopp också är viktig, så att anläggningarna håller god kvalitet och inte läcker till omgivningen. Större områden med enskilda avlopp kan också bli föremål för omvandling till kommunalt VA. Detta anser förvaltningen är viktigt att det tas upp i strategin. Biogas borde kunna framställas vid avloppsreningsverken i högre utsträckning än i dag. Detta nämns inte i texten och borde tas upp. Dagvatten, stora avloppsreningsverk, bräddningar Texten som beskriver dagvattenfrågan och samhällsplaneringen är väldigt kort. Förvaltningen anser att dessa frågor behöver lyftas upp mer i strategin. I Huddinge står dagvattnet för cirka 60 procent av näringsbelastningen på sjöarna. Samhällsplaneringen och inte minst hur befintliga områden ska anpassas för att dagvattenmängderna ska minska är viktiga frågor för Huddinge. Det finns en målkonflikt mellan att avsätta ytor för dagvattenhantering (tex dammar) mot önskemålet att få ut så stor exploatering som möjligt i ett område. Denna typ av målkonflikt hade varit intressant att ha ett resonemang om i strategin. Kommunen kan endast i viss utsträckning reglera dagvattenhantering med planbestämmelser, då möjligheterna till reglering i plan- och bygglagen (PBL) är begränsade. Kommunen kan främst förmedla sin vilja med dagvattenhanteringen genom information och råd när det gäller privat mark. Där kommunen äger mark kan kommunen formulera ytterligare krav i köpe- eller markanvisningsavtal. Kommunen kan vidare ställa krav på dagvattenlösningar i rollen som beställare av nya skolor, förskolor med mera. För att nå en hållbar dagvattenhantering behöver PBL ses över och förtydligas avseende möjligheten att reglera dagvattenfrågan i samhällsplaneringen. Även samordningen mellan planläggning och bygglovgivning samt prövning och tillsyn i miljöbalken (MB) bör ses över i fråga om dagvatten. Strategin borde vidare beakta att genom den nya Attefallslagen kommer belastningen att öka på enskilda avloppsanläggningar och kommunala avloppsledningar (och reningsverk), då ytterligare bostäder får byggas utöver detaljplanens bestämmelser. Åtgärdsområde B Det hade varit bra om strategin haft med ett resonemang om målkonflikten att bevara jordbruksmark för matproduktion mot att exploatera marken.

Biogas borde kunna framställas vid avloppsreningsverken i högre utsträckning än i dag. Detta nämns inte i texten och borde tas upp.

4 4 (5) Åtgärdsområde C Texten i strategin om transporter och resande bör utvecklas med kopplingen att trafiken tar yta i anspråk. Ytan är oftast hårdgjord och således bidrar trafiken även med dagvatten. Bland möjliga åtgärder bör gång och cykel också lyftas fram. Även hur samhället planeras är avgörande för hur transporter och resande utvecklas och vilken påverkan de kommer att ha. Kommunen har tagit fram en trafikstrategi med huvudinriktningen att gång, cykel och kollektivtrafik ska prioriteras och att kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering. Detta ska bidra till ett hållbart trafiksystem i Huddinge, där minskad övergödning ingår som en del. Trafikstrategin konkretiseras nu i olika planer till exempel kollektivtrafikplan, mobility managementplan, parkeringsprogram, cykelplan med flera. Genomförande Strategin redovisar möjliga åtgärder. Det som dock saknas är vem som ska göra vad och hur det ska gå till. Dokumentet är visserligen en strategi och inte en plan, men det vore önskvärt att ansvarsfördelningen ändå konkretiserades lite mera, tex vad kommunerna, länsstyrelsen och Trafikverket ska göra. Finns inga ansvariga för åtgärderna är risken att åtgärder hamnar mellan stolarna och drar ut på tiden. Det är viktigt att strategin blir ett användbart verktyg för alla instanser som ska vidta åtgärder. Om det behövs mer resurser till åtgärder inom ett område borde strategin kunna användas för att motivera detta. Uppföljning Uppföljningskapitlet i strategin bör vara mer konkret. T ex borde nämnas att strategins mål om 50 procent reduktion av kväve, respektive 70 procent reduktion av fosfor ska följas upp och vem som ska ansvara för det. När strategin är klar behöver den föras ut till samtliga instanser som berörs av åtgärdsområdena och implementeras omgående. Hur detta ska gå till och vem som följer upp detta, berörs inte i strategin. Det behöver förtydligas vilka andra större aktörer utöver de som ingår i den regionala miljömålsdialogen som strategin riktar sig till.

Även hur samhället planeras är avgörande för hur transporter och resande utvecklas och vilken påverkan de kommer att ha.

5 5 (5) I hanteringen av remissen har även följande personer deltagit: Annika Blomquist (planavdelningen), Emma Henriksson (miljötillsynsavdelningen), Lisette Nilsson (bygglovavdelningen) och Marie Vestin (miljötillsynsavdelningen). Sune Eriksson tf samhällsbyggnadsdirektör Johanna Pettersson agenda21-samordnare Bilagor Remissversion: Ingen övergödning Strategi för Stockholms län Beslutet delges Kommunstyrelsen

och Marie Vestin (miljötillsynsavdelningen).

Relevanta dokument

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen