Tolkning och utfyllning
|
|
- Christian Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tolkning och utfyllning Undersökningar kring ett förmögenhetsrattsteoretiskt tema Joel Samuelsson IUSTUS FÖRLAG
2 Innehallsförteckning Förord 5 Förkortningar 13 1 Upptakt Fragestallningen 19 FÖRSTA AVDELNINGEN 1.2 Metod och syfte. Utgangspunkter Inledning Den klassiska normativa kritiken av avtalsratten Den deskriptiva kritikens begrepp Plan over framstallningen 49 2 Den moderna avtalsrattens problem om behovet av sprakkritik pa avtalsrattens omrade Inledning - nagot om sprakkritik och juridik Efter den moderna avtalsratten Hur modern ar den moderna avtalsratten? Fran form till materia - modern avtalsratt enligt Wïlhelmsson Den stora generalklausulen som den moderna avtalsrattens symbol Inledning Ett tidens tecken En traditionalistisk tolkning av 36 AvtL En progressiv tolkning av 36 AvtL Avslutning En spricka i paradigmet Kurt Grönfors - avtalsratten fórkroppsligad Fullmaktsgrundande rattsfakta ochfidganom avtalsrattens beskajfenhet 92
3 Omkastning av de klassiska utgdngspunkterna Den Grönforska avtalsrattens materialitet Det materiella paradigmet dr inte enhetligt Linjer i avtalsrattens sentida utveckling Det sprakkritiska alternativet Ar det möjligt att övervinna modernismen i avtalsratten? kampen om det avtalsrdttsliga spraket Vi kanske inte behöver veta vadavtalsrdtt dr Det finns ingenting att fórklara Avslutande anmarkningar nagra invandningar Sprakkritikens mal och medel teknikens sarart Inledning - om enhet och mangfald i avtalsrattsvetenskapen Rekapitulation Vad som fax sagas - och vad som kan sagas Om vad som narmast följer En referenspunkt Vahléns teknik, Vahléns ambitioner En annan typ av kritik Jargong och kritik 181 ANDRA AVDELNINGEN 4 Inledning en metafor Det som ar tecknat ar inte verkligt En episod ur "Krazy Kat" 193 AA.2 Utlaggning Fran "Krazy Kat" till tolkning och utfyllning Avdelningens uppbyggnad Distinktionen mellan tolkning och utfyllning i praxis och doktrin ingenting har, ingenting dar? Inledning. Den ursprungliga distinktionen Vad ar det som vi talar om, nar vi talar om tolkning? En inte fullt sa oskyldig början Om rattskallelaget Tva tolkningsbegrepp? Bakom fasaden den egentliga tolkningen 226
4 5.3 Dar gransen mellan tolkning och utfyllning dras A Ett instrument i den realistiska jurisprudensens tjanst Distinktionens grund Nagot om problemets historiska rotter Ett icke avgörande avgörande Distinktionens mytiska beskaffenhet Mellan traditionalism och traditionskritik Riktningsangivelse Inledning Nagot om var undersökningens föremal kan tankas befinna sig Gransen mellan tolkning och utfyllning ar inte skarp Spelanalogin - ett stöd för tanken Sa... vad annat ar nytt? Inledning Schackspelsmetaforens anvandning i traditionell förmögenhetsrattslig teoribildning Om behovet av atererinring Begrepp, verklighet och minnet av rattighetsdebatten Inledning En form av ursprung - Lundstedt och Undén, sanning och funktion Uppsalaskolan och det juridiska spraket Undéns alternativ - funktionsbegrepp och substansbegrepp Magi och andamalsenlighet Meningsfragan vacks - fran Uppsala till Cambridge A Inledning Frege och den analytiska filosofln Logisk analys i praktiken - Frege och Russell om berydelsebegreppet Inledning Sinn und Bedeutung Kungen av Frankrike dr skallig-russell om denotation Avslutning - den logiska analysens program 331
5 7.4 Hedenii fadermord - det Hagerström-Lundstedtska misstaget Rattighetsdebatten. Upprattelse för den juridiska terminologin? Inledning Uppsalaskolan pacificerad En öppning - den juridiska terminologin i stöpsleven Rattighetsdebatten i officiell bemarkelse Inledning - Ekelöfs uppgift Ekelöffór Uppsala - den nya tidens terminologi Om vad som nu stodpa spel den scientistiska utmaningen Saken nar sin fullbordan Ekot av rattighetsdebatten Inledning. En ny början? Skymning over svensk förmögenhetsratt Rattighetsdebattens spar i den moderna avtalsratten Ater till texterna Till den juridiska livsvarldens försvar Ekelöf och Humpty Dumpty -om det juridiska sprakets sarart "Funktionella" begrepp och faktiskt sprakbruk Inledning Tolkning och utfyllning... som kopplingsbegrepp? Antisubjektivismen inom avtalsratten som exempel Inledning terminologiska bekymmer I kamp mot texten ratts litteraturen I kamp mot texten lagstiftningen I kamp mot texten - rdttspraxis Metafysiken later ingen slippa undan Det satt pa vilket ratten ar som schack Inledning Aterblick Schackspelsanalogin kan liknas vid ett drag i ett spel Dar fragan star Realism och hermeneutik - en lek med ord Inledning Realism ar inte hermeneutik - hermeneutik ar inte realism Distinktionen mellan form och materia som retorisk figur Tolkning i den döda vinkeln
6 9.2.3 Innanför och utanför texten Realism och hermeneutik Förutsattningslarans tidiga historia som exempel Inledning - kort om den historiska förbindelsen mellan förutsattningslaran och distinktionen mellan tolkning och utfyllning Objektivismens seger over subjektivismen - den moderna förutsattningslarans tillkomst Inledning Windscheids Idra fórutsdttningen som viljebegrdnsning Kritikerna - objektivt framfór subjektivt En alternativ framstallning - subjektivism och objektivism utifrin sett Viljan som sak den processuella kopplingen Inledning Tolkning och bevisfragor i svensk avtalsrattslig doktrin - förberedande anmarkningar Sakfragor och rattsfragor - distinktionens stallning Avtalsratt möter processratt Fakta och varderingar hos Ekelöf Ekelöf och hermeneutiken Avtalstolkning som bevisvardering Teleologi och lagtolkning Förhallandet till traditionen Uppsamling Mot en postrealistisk tolkningslara Inledning En piminnelse - det terapeutiska syftet Efter kritiken Inledning Vad gör distinktionen mellan tolkning och utfyllning problematisk? Hur problemet far sin lösning Var gar gransen mellan tolkning och utfyllning? Slutord
7 Summary 610 Kallförteckning 619 Sak- och personregister
Om Tolkningslärans gåta. En studie i avtalsrätt. Joel Samuelsson. Frågan: Är avtalstolkning svårt?
Om Tolkningslärans gåta. En studie i avtalsrätt Joel Samuelsson 1 Frågan: Är avtalstolkning svårt? 2 Inte en trivial fråga, inte heller en fråga som kan förstås isolerat... objektivt och subjektivt i avtalsrätten
Läs merREALISM OCH SKANDINAVISK REALISM
LARS BJÖRNE REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM Den nordiska rättsvetenskapens historia Del IV 1911-1950 Innehållsförteckning Förord Innehållsförteckning Förkortningar VII IX XV Inledning 1 1. Disposition
Läs merSKYDDSÄNDAMÄL OCH ADEKVANS
HAKAN ANDERSSON SKYDDSÄNDAMÄL OCH ADEKVANS OM SKADESTÄNDSANSVARETS GRÄNSER MIT EINER ZUSAMMENFASSUNG IN DEUTSCHER SPRACHE: SCHUTZZWECK UND ADÄQUANZ. ÜBER DIE GRENZEN DER DELIKTSRECHTLICHEN HAFTUNG. 1USTUSFÖRLAG
Läs merKollektivavtalsrätten
Kollektivavtalsrätten - en rättsvetenskaplig berättelse Mikael Hansson IUSTUS FÖRLAG Innehåll Förord 5 Förkortningar 15 Prolog 17 1 Inledning - om forskningsuppgiften 19 1.1 Om forskningsuppgiften 19 1.2
Läs merInnehåll. Innehåll 3. Förkortningar 15. Förord 17. 1 En formell översikt av avtalsrätten 19
Innehåll Innehåll 3 Förkortningar 15 Förord 17 1 En formell översikt av avtalsrätten 19 1.1 Form och materia inom avtalsrätten 19 1.2 Den moderna forskningens fundamentala misstag 21 1.3 Konsekvenser för
Läs merAllemansrätten och marknyttjande
Allemansrätten och marknyttjande Studier av ett rättsinstitut Åsa Åslund Linköpings universitet FILOSOFISKA FAKULTETEN Linköping Studies in Arts and Science No. 434 Linköpings Universitet, Institutionen
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING. Förkortningar 13 Förord 17
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar 13 Förord 17 1 BOKEN OCH DESS SYFTE 21 1.1 Den juridiska arbetsmetoden 21 1.2 Färdighetsträning 23 1.3 Kunskapsinhämtning 25 1.4 Bokens syfte och dess användning 27 2
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merHare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.
Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs merObligationsrätt 9/4/2014. A. Föreläsningens idé ??? Kursen och tentamen. Struktur och teknik. tenta. kurs. inledning till studierna på Terminskurs 2
Obligationsrätt Struktur och teknik inledning till studierna på Terminskurs 2 Joel Samuelsson 1 A. Föreläsningens idé 2 Kursen och tentamen kurs tenta 3 1 [ ] studenter som aktivt försöker lära sig vad
Läs merINHIBITION OM VERKSTÄLLIGHETSFÖRBUD M.M. I JUDICIELL PROCESS, INOM FÖRVALTNINGSRÄTTEN OCH I UTSÖKNINGSFÖRFARANDET. Hans Eklund
INHIBITION OM VERKSTÄLLIGHETSFÖRBUD M.M. I JUDICIELL PROCESS, INOM FÖRVALTNINGSRÄTTEN OCH I UTSÖKNINGSFÖRFARANDET Hans Eklund 'IUSTUSFÖRLAG Juridiska Föreningen i Uppsala Innehäll Förord 5 Förkortningar
Läs merTolkning och avtalsslut
Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i civilrätt, särskilt förmögenhetsrätt. 30 högskolepoäng. Tolkning och avtalsslut Författare: Lukas Holmberg Handledare: Docent Joel Samuelsson 2
Läs merKursplan. Rättens grunder, 30 högskolepoäng Basics of Law, 30 Credits. Mål 1(7) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål
1(7) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2018 Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Rättens grunder, 30 högskolepoäng
Läs merVad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar
Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan
Läs merR 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001
R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs merDet allmànna som avtalspart
TOM-ERIK MADELL Det allmànna som avtalspart - SÀRSKILT AVSEENDE KOMMUNS KOMPETENS ATT INGÀ AVTAL SAMT AVTALENS RÀTTSVERKNINGAR Norstedts Juridik AB Innehâll Abstract 5 Fôrord 7 Fôrkortningar 15 Kapitel
Läs merKVALITATIVA METODER II
KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.
Läs merEU-terminologi. Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter
EU-terminologi Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter Helsingfors och Vasa, 14-15 november 2013 Presentationens upplägg Vad är EU? Vad är EU-texter? Vad är EU-översättning? Vad har terminologin
Läs merGrundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum
Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.
Läs merJämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten
Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten En feministisk analys Karin Lundström IUSTUS FORLAG Innehäll Inledning 15 Premisser 15 Syften 17 Metod 21 Detjuridiskamaterialet 23 Disposition 24 Del I. Teori
Läs merAnna Kaldal PARALLELLA PROCESSER EN RÄTTSVETENSKAPLIG STUDIE AV RISKBEDÖMNINGAR I VÅRDNADS- OCH LVU-MÅL. Jure Förlag AB
Anna Kaldal PARALLELLA PROCESSER EN RÄTTSVETENSKAPLIG STUDIE AV RISKBEDÖMNINGAR I VÅRDNADS- OCH LVU-MÅL Jure Förlag AB Innehåll Förord 12 Förkortningar 15 1. Presentation av ämnet 17 1.1. Brott mot barn
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merAvtalstolkning: Teori och praktik 30 högskolepoäng
UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Kursrapport för fördjupningskursen Avtalstolkning: Teori och praktik 30 högskolepoäng Vårterminen 2012 Joel Samuelsson 1. Kursens innehåll Kursen behandlar ämnet
Läs merIntroduktion till processrätten
Introduktion till processrätten Föreläsning av Eric Bylander den 24 mars 2014 Föreläsningens huvudteman Processrätten definierad Processens funktioner Processuella perspektiv Förväntade studieresultat
Läs merpå ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation
Kopplingar till kursplaner särskola, Riddersholm Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet
Läs merOtillbörlig konkurrens mellan näringsidkare
ULF BERNITZ Otillbörlig konkurrens mellan näringsidkare NORSTEDTS JURIDIK Innehåll FÖRORD ' 5 VISSA FÖRKORTNINGAR 11 KAP. I INTRODUKTION 13 KAP. 2 LÄRAN OM ILLOJAL KONKURRENS ETT EG-PERSPEKTIV PÅ SVENSK
Läs merEXAMINATIONSUPPGIFT B
EXAMINATIONSUPPGIFT B Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-02-25 Innehåll 1. Termer som kan användas inom bildanalys... 3 2. Analys av porträtt av kungafamiljen...
Läs merKOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER
TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder
Läs merMagisteruppsats. Linköpings universitet, vt 04. Daniel Svensson
NÅGOT OM MISSTAG INOM AVTALSRÄTTEN särskilt om gränsdragningen mellan förklaringsmisstag och motivvillfarelse Magisteruppsats Affärsjuridiska programmet med Europainriktning Linköpings universitet, vt
Läs merALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013
ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013 Doc Minna Gräns VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätten vad är rätt? vad är rättsvetenskap? 1 RÄTTSVETENSKAPENS DISCIPLINER Allmän rättslära Systematisk kunskap om rättsvetenskap,
Läs merVärdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Läs merFörbjudna njutningar
Förbjudna njutningar Spär från konsumtions kulturens historia i Sverige Peder Alex Martin Gustavsson Kenth Hermansson Orsi Husz Amanda Lagerkvist Aurora Lewén Johan Söderberg Redaktörer Peder Alex & Johan
Läs merJURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
JURIDIK Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga
Läs merAmericanitis: Amerika som sjukdom eller läkemedel
Americanitis: Amerika som sjukdom eller läkemedel Svenska berättelser om USA åren 1900 1939 Martin Alm LUNDS UNIVERSITET Historiska institutionen vid Lunds universitet Innehåll Förord 9 1. Inledning II
Läs merLogisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1
Läs merProtokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska institutionen
Juridiska institutionen Stockholms universitet Fastställt av prefekten 2013.08.13 För tillämpning på examensarbeten som examineras fr.o.m. 2013.11.04 Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska
Läs merALLMÄN RÄTTSLÄRA HT Prof. Minna Gräns
ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2016 Prof. Minna Gräns VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätt, rättsvetenskap, rättsliga begrepp, rättens metoder i teori och i praxis, rättens relation till moral, politik, religion
Läs merPROCESSHANDLINGAR. Processhandlingar. Upplägg på föreläsningen:
PROCESSHANDLINGAR Joel Eriksson, doktorand, civilprocessrätt LAGE01, HT 17 Processhandlingar Upplägg på föreläsningen: Vissa grundläggande begrepp. Allmänt om processhandlingar. Mer specifikt och kärandens,
Läs merProcessuell preklusion
BENGT LINDELL Processuell preklusion Av nya omständigheter eller bevis rörande saken NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Förord 5 Förkortningar 7 Innehåll 9 1 Inledning 15 1.1 Något om metod- och tillämpningsproblem
Läs merDen klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist
Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Konsten att övertyga - etos, patos och logos Retorik är konsten att tala väl. Det är konsten att övertyga. Retorik är konsten att skapa funktionella
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga
Läs merSubjektivism & emotivism
Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt
Läs merKONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU
KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU En Studie i internationell privat- och processrätt Marie Larsson IUSTUS FÖRIAG Innehäll Förkortningar 16 DEL I - ALLMÄN DEL 19 1 Introduktion 21 1.1 Avhandlingsämnet
Läs merDe förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.
Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper
Läs merObjektivt och. subjektivt. Tillitsprincipen Det avsedda motsatsslutet. Oneröst och benefikt Separata regler. ond tro. Te. Kaffe.
Objektivt och subjektivt Undantag 3: Förklaringsmisstag Te. subjektivt diskrepans till följd av misstag Kaffe. objektivt ond tro avgivare mottagare Avgivaren är inte bunden av sitt misstag, enligt 32 1
Läs merJuridisk metod Vid lagens port. Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän. Det får inte vara så, men det är så ändå.
Juridisk metod Joel Samuelsson Vid lagens port Franz Ka7a (1883-1924) Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän Lagens port är stängd för de oinvigda. Det får inte vara så, men det är så
Läs merKUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR
KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda
Läs merÄSVC52, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVC52, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merTP #1. fördjupning - vadå anställd? TP # 1: Anställa på rätt sätt
TP #1 Foto: Cladio Bresciani/TT Vadå anställd? Jag har ju inte skrivit på något. Allt om Juridiks fördjupningar är precis som det låter. Vi går på djupet i månadens ämne genom att förklara bakgrunden till
Läs merAnalys av metoden i doktorsavhandlingen Varumärket som kontraktsföremål
Analys av metoden i doktorsavhandlingen Varumärket som kontraktsföremål Metodseminariearbete Sebastian Åstrand Hösten 2014 Handledare: Professor Marcus Norrgård Lektor Hannele Tolonen Helsingfors universitet
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merHerrgårdsromantik och statarelände
Mats Hellspong / Karin Lindvall Nicole Pergament / Herrgårdsromantik och statarelände Carlssons Innehåll Förord 9 Karin Lindvall Introduktion En tidlös symbol? Det svenska samhället och herrgårdens skiftande
Läs merVetenskap sökande av kunskap
Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en
Läs merRättsvetenskapligt utlåtande
Till: Advokaten Johan Åberg, Advokatfirman Westermark Anjou Box 16030 103 21 Stockholm Rättsvetenskapligt utlåtande 1. Tvisten rörande Holmsäters verk Inför upprättandet av detta utlåtande har jag tagit
Läs merReligionsfrihetens rättsliga ramar
Religionsfrihetens rättsliga ramar Victoria Enkvist UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - IUSTUS FÖRLAG Innehållsförteckning 1 Ingång 13 1.1 Om ämnet 13 1.2 Syfte och avgränsning 15 1.2.1 Syfte
Läs merTillitsfullmakten. Juridiska institutionen Vårterminen Examensarbete i civilrätt, särskilt avtalsrätt 30 högskolepoäng
Juridiska institutionen Vårterminen 2016 Examensarbete i civilrätt, särskilt avtalsrätt 30 högskolepoäng Tillitsfullmakten en undersökning av begrepps- och rättsbildningen i NJA 2014 s 684 Författare:
Läs merPlanering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.
Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,
Läs merUtdrag ur Tolkningslärans gåta. En studie i avtalsrätt
Uppsala Faculty of Law Working Paper 2010:11 Utdrag ur Tolkningslärans gåta. En studie i avtalsrätt Joel Samuelsson Abstract Tolkningslärans gåta. En studie i avtalsrätt är en liten monografi om den problematik
Läs merINTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU
INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU EFFEKTIVITET V. RÄTTSSÄKERHET Malin Thunberg Schunke IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förkortningar 13 1 Inledning 19 1.1 Om avhandlingsämnet 19 1.2 Bakgrund 20 1.2.1
Läs merBildanalys åk 7. Skriv siffra och rubrik (fet stil) på den fråga du svara på. Svara så utförligt du kan. Använd Oribi writer om du behöver.
Bildanalys åk 7 Skriv siffra och rubrik (fet stil) på den fråga du svara på. Svara så utförligt du kan. Använd Oribi writer om du behöver. 1. BESKRIVNING Beskriv så utförligt som möjligt vad du ser på
Läs merObjektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet
Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden
Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera
Läs merEV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11
EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar
Läs mer4. Moralisk realism och Naturalism
4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar
Läs merFamiljerekonstruktion Så gör jag. Familjeterapikongressen Växjö 2015-09-04
Familjerekonstruktion Så gör jag Familjeterapikongressen Växjö 2015-09-04 Ett ord som en människa fäster sig vid kan verka i oberäknelig tid Det kan framkalla glädje till livets slut det kan uppväcka obehag
Läs merMakars pensionsrättigheter
Makars pensionsrättigheter Margareta Brattström IUSTUS FÖRLAG Innehällsförteckning I Förord 5 Innehällsförteckning 7 Förkortningar 13 1 Inledning 17 1.1 Avhandlingsämnet 17 1.2 Ämnets sammanhang 20 1.2.1
Läs merRegionfullmäktiges ansvarsprövning och Revisorskollegiets uppdrag
Regionfullmäktiges ansvarsprövning och Revisorskollegiets uppdrag Revisionens uppdrag Det kommunala ansvarssystemet En väl fungerande revision och ett tydligt ansvarsutkrävande är viktiga delar i den kommunala
Läs merAllmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser
Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se VILKA RÄTTSKÄLLOR FINNS? HUR SKA RÄTTSKÄLLORNA ANVÄNDAS? - DEN JURIDISKA METODEN Internationell rätt Sveriges överenskommelser
Läs merFormkravet vid fastighetsköp och dess betydelse för avtalstolkningen
Juridiska institutionen Höstterminen 2018 Examensarbete i civilrätt, särskilt avtalsrätt 30 högskolepoäng Formkravet vid fastighetsköp och dess betydelse för avtalstolkningen The form prescribed by law
Läs merINTERNATIONELL POLITIK
Statsvetenskapliga institutionen STATSKUNSKAP A INTERNATIONELL POLITIK Seminariefrågor Fredrik Bynander Höstterminen 2009 Läsanvisningar till föreläsningarna 1. 9/12 Introduktion till Internationell politik
Läs merHare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:
Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.
Läs merUNDERSTRÖMMAR Vem är jag/vi - och varför tänker och tycker vi som vi gör? Frank Lorentzon
UNDERSTRÖMMAR Vem är jag/vi - och varför tänker och tycker vi som vi gör? Frank Lorentzon Underströmmar Stabila underströmmar som rör sig på djupet och är grunden för allt ovanför Skilj från tillfälliga
Läs merHARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Ekonomihögskolan HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen
Läs merSkydd av mânskliga ràttigheter
Skydd av mânskliga ràttigheter Det interamerikanska systemet Andra upplagan Maja Kirilova Eriksson 1USTUS FOR1AG Juridiska Fûreningen i Uppsala Innehâll Innehâll 7 Fôrkortningar 11 1 Historisk bakgrund
Läs merETIK VT2013. Moraliskt språkbruk
ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka
Läs meröversikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3
Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra
Läs merHARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Ekonomihögskolan HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen
Läs merDu får betyg enligt en tvågradig skala. För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga förväntade studieresultat har uppnåtts.
NS4001, Språkkonsultprogrammet, kurs 4, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2016-12-07. Gäller fr.o.m. vt 2017. Delkurs 1. Vetenskapliga verktyg, 3 hp För godkänt resultat på delkursen ska studenten
Läs merför samtalen och diskussionerna framåt
Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merSverige och folkrätten
OVE BRING, SAID MAHMOUDI OCH PÅL WRANGE Sverige och folkrätten Femte upplagan UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBliOTHEK - NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Förord 9 Förkortningar 11 1 kap. Inledning: Folkrättens
Läs merBee-Bot & Blue-Bot Skapa din egna saga
Bee-Bot & Blue-Bot Skapa din egna saga Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta
Läs merC C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II
Civilrätt C Juristprogrammet Uppsatsföreläsningar C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II Laura Carlson 2016 Formalia Antalet ord Uppsatslängden ska vara minst 3 500 och maximalt 4 000 ord (inklusive
Läs merBee-Bot & Blue-Bot Rimord
Bee-Bot & Blue-Bot ord Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhets-
Läs merNu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?
Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1 Nu börjar vi! Jag heter (persontecken?) Jag är mamma/pappa till (persontecken?) Välkomna! Kursledare
Läs merRehabiliteringsvetenskap GR (B), Juridik med arbetsrättsliga perspektiv på hälsofrämjande och rehabilitering i arbetslivet, 15 hp
1 (6) Kursplan för: Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Juridik med arbetsrättsliga perspektiv på hälsofrämjande och rehabilitering i arbetslivet, 15 hp Rehabilitation Science BA (B), Basic Law and Labour
Läs merATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE»
Per Nilsen ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE» Den akademiska undervisningen i svensk statsratt under frihetstiden LUND 2001 Innehallsforteckning Forord Forkortningar Innehallsforteckning VII IX XI I.
Läs merFörfattningsprövning i skatterätten
Författningsprövning i skatterätten en Studie kring svensk och tysk konstitutionell praxis päverkan pä skatterätten Stefan Olsson IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förord 5 Innehäll 7 Förkortningar 11 1 Inledning
Läs merArbetsplan i Thailändska
Arbetsplan i Thailändska Mål att sträva mot: Grundläggande färdigheter i att lära sig läsa, prata och skriva Thailändska. Är stolt att vara Thai, är inte självisk, inte utnyttja andra människor. Konstruktiva
Läs merVärdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:
Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:
Läs merSVENSK INTERNATIONELL STRAFFPROCESSRÄTT
SVENSK INTERNATIONELL STRAFFPROCESSRÄTT Utgiven av Nils Jareborg och Petter Asp IUSTUS FÖRLAG Juridiska Föreningen i Uppsala Innehäll Förkortningar n 1 De svenska jurisdiktionsreglerna 21 av Petter Asp
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och
Läs meri ~ l steins förstlingsverk, Tractatus Logico-Philosophicus från 1921, som exempel. Att jag väljer just detta exempel är i viss mån en tillfällighet. Filosofins historia ar en av de humanvetenskapliga
Läs merKulturarv och social hållbarhet. Andreas Antelid Kultursamordnare, Kulturarv
Kulturarv och social hållbarhet Andreas Antelid Kultursamordnare, Kulturarv Vad är kulturarv? Kulturarvet utgörs av vad tidigare generationer skapat och hur vi i dag uppfattar, tolkar och för det vidare.
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs mer