Tolkning och utfyllning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tolkning och utfyllning"

Transkript

1 Tolkning och utfyllning Undersökningar kring ett förmögenhetsrattsteoretiskt tema Joel Samuelsson IUSTUS FÖRLAG

2 Innehallsförteckning Förord 5 Förkortningar 13 1 Upptakt Fragestallningen 19 FÖRSTA AVDELNINGEN 1.2 Metod och syfte. Utgangspunkter Inledning Den klassiska normativa kritiken av avtalsratten Den deskriptiva kritikens begrepp Plan over framstallningen 49 2 Den moderna avtalsrattens problem om behovet av sprakkritik pa avtalsrattens omrade Inledning - nagot om sprakkritik och juridik Efter den moderna avtalsratten Hur modern ar den moderna avtalsratten? Fran form till materia - modern avtalsratt enligt Wïlhelmsson Den stora generalklausulen som den moderna avtalsrattens symbol Inledning Ett tidens tecken En traditionalistisk tolkning av 36 AvtL En progressiv tolkning av 36 AvtL Avslutning En spricka i paradigmet Kurt Grönfors - avtalsratten fórkroppsligad Fullmaktsgrundande rattsfakta ochfidganom avtalsrattens beskajfenhet 92

3 Omkastning av de klassiska utgdngspunkterna Den Grönforska avtalsrattens materialitet Det materiella paradigmet dr inte enhetligt Linjer i avtalsrattens sentida utveckling Det sprakkritiska alternativet Ar det möjligt att övervinna modernismen i avtalsratten? kampen om det avtalsrdttsliga spraket Vi kanske inte behöver veta vadavtalsrdtt dr Det finns ingenting att fórklara Avslutande anmarkningar nagra invandningar Sprakkritikens mal och medel teknikens sarart Inledning - om enhet och mangfald i avtalsrattsvetenskapen Rekapitulation Vad som fax sagas - och vad som kan sagas Om vad som narmast följer En referenspunkt Vahléns teknik, Vahléns ambitioner En annan typ av kritik Jargong och kritik 181 ANDRA AVDELNINGEN 4 Inledning en metafor Det som ar tecknat ar inte verkligt En episod ur "Krazy Kat" 193 AA.2 Utlaggning Fran "Krazy Kat" till tolkning och utfyllning Avdelningens uppbyggnad Distinktionen mellan tolkning och utfyllning i praxis och doktrin ingenting har, ingenting dar? Inledning. Den ursprungliga distinktionen Vad ar det som vi talar om, nar vi talar om tolkning? En inte fullt sa oskyldig början Om rattskallelaget Tva tolkningsbegrepp? Bakom fasaden den egentliga tolkningen 226

4 5.3 Dar gransen mellan tolkning och utfyllning dras A Ett instrument i den realistiska jurisprudensens tjanst Distinktionens grund Nagot om problemets historiska rotter Ett icke avgörande avgörande Distinktionens mytiska beskaffenhet Mellan traditionalism och traditionskritik Riktningsangivelse Inledning Nagot om var undersökningens föremal kan tankas befinna sig Gransen mellan tolkning och utfyllning ar inte skarp Spelanalogin - ett stöd för tanken Sa... vad annat ar nytt? Inledning Schackspelsmetaforens anvandning i traditionell förmögenhetsrattslig teoribildning Om behovet av atererinring Begrepp, verklighet och minnet av rattighetsdebatten Inledning En form av ursprung - Lundstedt och Undén, sanning och funktion Uppsalaskolan och det juridiska spraket Undéns alternativ - funktionsbegrepp och substansbegrepp Magi och andamalsenlighet Meningsfragan vacks - fran Uppsala till Cambridge A Inledning Frege och den analytiska filosofln Logisk analys i praktiken - Frege och Russell om berydelsebegreppet Inledning Sinn und Bedeutung Kungen av Frankrike dr skallig-russell om denotation Avslutning - den logiska analysens program 331

5 7.4 Hedenii fadermord - det Hagerström-Lundstedtska misstaget Rattighetsdebatten. Upprattelse för den juridiska terminologin? Inledning Uppsalaskolan pacificerad En öppning - den juridiska terminologin i stöpsleven Rattighetsdebatten i officiell bemarkelse Inledning - Ekelöfs uppgift Ekelöffór Uppsala - den nya tidens terminologi Om vad som nu stodpa spel den scientistiska utmaningen Saken nar sin fullbordan Ekot av rattighetsdebatten Inledning. En ny början? Skymning over svensk förmögenhetsratt Rattighetsdebattens spar i den moderna avtalsratten Ater till texterna Till den juridiska livsvarldens försvar Ekelöf och Humpty Dumpty -om det juridiska sprakets sarart "Funktionella" begrepp och faktiskt sprakbruk Inledning Tolkning och utfyllning... som kopplingsbegrepp? Antisubjektivismen inom avtalsratten som exempel Inledning terminologiska bekymmer I kamp mot texten ratts litteraturen I kamp mot texten lagstiftningen I kamp mot texten - rdttspraxis Metafysiken later ingen slippa undan Det satt pa vilket ratten ar som schack Inledning Aterblick Schackspelsanalogin kan liknas vid ett drag i ett spel Dar fragan star Realism och hermeneutik - en lek med ord Inledning Realism ar inte hermeneutik - hermeneutik ar inte realism Distinktionen mellan form och materia som retorisk figur Tolkning i den döda vinkeln

6 9.2.3 Innanför och utanför texten Realism och hermeneutik Förutsattningslarans tidiga historia som exempel Inledning - kort om den historiska förbindelsen mellan förutsattningslaran och distinktionen mellan tolkning och utfyllning Objektivismens seger over subjektivismen - den moderna förutsattningslarans tillkomst Inledning Windscheids Idra fórutsdttningen som viljebegrdnsning Kritikerna - objektivt framfór subjektivt En alternativ framstallning - subjektivism och objektivism utifrin sett Viljan som sak den processuella kopplingen Inledning Tolkning och bevisfragor i svensk avtalsrattslig doktrin - förberedande anmarkningar Sakfragor och rattsfragor - distinktionens stallning Avtalsratt möter processratt Fakta och varderingar hos Ekelöf Ekelöf och hermeneutiken Avtalstolkning som bevisvardering Teleologi och lagtolkning Förhallandet till traditionen Uppsamling Mot en postrealistisk tolkningslara Inledning En piminnelse - det terapeutiska syftet Efter kritiken Inledning Vad gör distinktionen mellan tolkning och utfyllning problematisk? Hur problemet far sin lösning Var gar gransen mellan tolkning och utfyllning? Slutord

7 Summary 610 Kallförteckning 619 Sak- och personregister

Om Tolkningslärans gåta. En studie i avtalsrätt. Joel Samuelsson. Frågan: Är avtalstolkning svårt?

Om Tolkningslärans gåta. En studie i avtalsrätt. Joel Samuelsson. Frågan: Är avtalstolkning svårt? Om Tolkningslärans gåta. En studie i avtalsrätt Joel Samuelsson 1 Frågan: Är avtalstolkning svårt? 2 Inte en trivial fråga, inte heller en fråga som kan förstås isolerat... objektivt och subjektivt i avtalsrätten

Läs mer

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM LARS BJÖRNE REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM Den nordiska rättsvetenskapens historia Del IV 1911-1950 Innehållsförteckning Förord Innehållsförteckning Förkortningar VII IX XV Inledning 1 1. Disposition

Läs mer

SKYDDSÄNDAMÄL OCH ADEKVANS

SKYDDSÄNDAMÄL OCH ADEKVANS HAKAN ANDERSSON SKYDDSÄNDAMÄL OCH ADEKVANS OM SKADESTÄNDSANSVARETS GRÄNSER MIT EINER ZUSAMMENFASSUNG IN DEUTSCHER SPRACHE: SCHUTZZWECK UND ADÄQUANZ. ÜBER DIE GRENZEN DER DELIKTSRECHTLICHEN HAFTUNG. 1USTUSFÖRLAG

Läs mer

Kollektivavtalsrätten

Kollektivavtalsrätten Kollektivavtalsrätten - en rättsvetenskaplig berättelse Mikael Hansson IUSTUS FÖRLAG Innehåll Förord 5 Förkortningar 15 Prolog 17 1 Inledning - om forskningsuppgiften 19 1.1 Om forskningsuppgiften 19 1.2

Läs mer

Innehåll. Innehåll 3. Förkortningar 15. Förord 17. 1 En formell översikt av avtalsrätten 19

Innehåll. Innehåll 3. Förkortningar 15. Förord 17. 1 En formell översikt av avtalsrätten 19 Innehåll Innehåll 3 Förkortningar 15 Förord 17 1 En formell översikt av avtalsrätten 19 1.1 Form och materia inom avtalsrätten 19 1.2 Den moderna forskningens fundamentala misstag 21 1.3 Konsekvenser för

Läs mer

Allemansrätten och marknyttjande

Allemansrätten och marknyttjande Allemansrätten och marknyttjande Studier av ett rättsinstitut Åsa Åslund Linköpings universitet FILOSOFISKA FAKULTETEN Linköping Studies in Arts and Science No. 434 Linköpings Universitet, Institutionen

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Förkortningar 13 Förord 17

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Förkortningar 13 Förord 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar 13 Förord 17 1 BOKEN OCH DESS SYFTE 21 1.1 Den juridiska arbetsmetoden 21 1.2 Färdighetsträning 23 1.3 Kunskapsinhämtning 25 1.4 Bokens syfte och dess användning 27 2

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen universell preskriptivism för sin lära. Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Obligationsrätt 9/4/2014. A. Föreläsningens idé ??? Kursen och tentamen. Struktur och teknik. tenta. kurs. inledning till studierna på Terminskurs 2

Obligationsrätt 9/4/2014. A. Föreläsningens idé ??? Kursen och tentamen. Struktur och teknik. tenta. kurs. inledning till studierna på Terminskurs 2 Obligationsrätt Struktur och teknik inledning till studierna på Terminskurs 2 Joel Samuelsson 1 A. Föreläsningens idé 2 Kursen och tentamen kurs tenta 3 1 [ ] studenter som aktivt försöker lära sig vad

Läs mer

INHIBITION OM VERKSTÄLLIGHETSFÖRBUD M.M. I JUDICIELL PROCESS, INOM FÖRVALTNINGSRÄTTEN OCH I UTSÖKNINGSFÖRFARANDET. Hans Eklund

INHIBITION OM VERKSTÄLLIGHETSFÖRBUD M.M. I JUDICIELL PROCESS, INOM FÖRVALTNINGSRÄTTEN OCH I UTSÖKNINGSFÖRFARANDET. Hans Eklund INHIBITION OM VERKSTÄLLIGHETSFÖRBUD M.M. I JUDICIELL PROCESS, INOM FÖRVALTNINGSRÄTTEN OCH I UTSÖKNINGSFÖRFARANDET Hans Eklund 'IUSTUSFÖRLAG Juridiska Föreningen i Uppsala Innehäll Förord 5 Förkortningar

Läs mer

Tolkning och avtalsslut

Tolkning och avtalsslut Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i civilrätt, särskilt förmögenhetsrätt. 30 högskolepoäng. Tolkning och avtalsslut Författare: Lukas Holmberg Handledare: Docent Joel Samuelsson 2

Läs mer

Kursplan. Rättens grunder, 30 högskolepoäng Basics of Law, 30 Credits. Mål 1(7) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Kursplan. Rättens grunder, 30 högskolepoäng Basics of Law, 30 Credits. Mål 1(7) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål 1(7) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2018 Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Rättens grunder, 30 högskolepoäng

Läs mer

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan

Läs mer

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Det allmànna som avtalspart

Det allmànna som avtalspart TOM-ERIK MADELL Det allmànna som avtalspart - SÀRSKILT AVSEENDE KOMMUNS KOMPETENS ATT INGÀ AVTAL SAMT AVTALENS RÀTTSVERKNINGAR Norstedts Juridik AB Innehâll Abstract 5 Fôrord 7 Fôrkortningar 15 Kapitel

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

EU-terminologi. Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter

EU-terminologi. Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter EU-terminologi Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter Helsingfors och Vasa, 14-15 november 2013 Presentationens upplägg Vad är EU? Vad är EU-texter? Vad är EU-översättning? Vad har terminologin

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten

Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten En feministisk analys Karin Lundström IUSTUS FORLAG Innehäll Inledning 15 Premisser 15 Syften 17 Metod 21 Detjuridiskamaterialet 23 Disposition 24 Del I. Teori

Läs mer

Anna Kaldal PARALLELLA PROCESSER EN RÄTTSVETENSKAPLIG STUDIE AV RISKBEDÖMNINGAR I VÅRDNADS- OCH LVU-MÅL. Jure Förlag AB

Anna Kaldal PARALLELLA PROCESSER EN RÄTTSVETENSKAPLIG STUDIE AV RISKBEDÖMNINGAR I VÅRDNADS- OCH LVU-MÅL. Jure Förlag AB Anna Kaldal PARALLELLA PROCESSER EN RÄTTSVETENSKAPLIG STUDIE AV RISKBEDÖMNINGAR I VÅRDNADS- OCH LVU-MÅL Jure Förlag AB Innehåll Förord 12 Förkortningar 15 1. Presentation av ämnet 17 1.1. Brott mot barn

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Avtalstolkning: Teori och praktik 30 högskolepoäng

Avtalstolkning: Teori och praktik 30 högskolepoäng UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Kursrapport för fördjupningskursen Avtalstolkning: Teori och praktik 30 högskolepoäng Vårterminen 2012 Joel Samuelsson 1. Kursens innehåll Kursen behandlar ämnet

Läs mer

Introduktion till processrätten

Introduktion till processrätten Introduktion till processrätten Föreläsning av Eric Bylander den 24 mars 2014 Föreläsningens huvudteman Processrätten definierad Processens funktioner Processuella perspektiv Förväntade studieresultat

Läs mer

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation Kopplingar till kursplaner särskola, Riddersholm Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet

Läs mer

Otillbörlig konkurrens mellan näringsidkare

Otillbörlig konkurrens mellan näringsidkare ULF BERNITZ Otillbörlig konkurrens mellan näringsidkare NORSTEDTS JURIDIK Innehåll FÖRORD ' 5 VISSA FÖRKORTNINGAR 11 KAP. I INTRODUKTION 13 KAP. 2 LÄRAN OM ILLOJAL KONKURRENS ETT EG-PERSPEKTIV PÅ SVENSK

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT B

EXAMINATIONSUPPGIFT B EXAMINATIONSUPPGIFT B Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-02-25 Innehåll 1. Termer som kan användas inom bildanalys... 3 2. Analys av porträtt av kungafamiljen...

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer

Magisteruppsats. Linköpings universitet, vt 04. Daniel Svensson

Magisteruppsats. Linköpings universitet, vt 04. Daniel Svensson NÅGOT OM MISSTAG INOM AVTALSRÄTTEN särskilt om gränsdragningen mellan förklaringsmisstag och motivvillfarelse Magisteruppsats Affärsjuridiska programmet med Europainriktning Linköpings universitet, vt

Läs mer

ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013

ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013 ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013 Doc Minna Gräns VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätten vad är rätt? vad är rättsvetenskap? 1 RÄTTSVETENSKAPENS DISCIPLINER Allmän rättslära Systematisk kunskap om rättsvetenskap,

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Förbjudna njutningar

Förbjudna njutningar Förbjudna njutningar Spär från konsumtions kulturens historia i Sverige Peder Alex Martin Gustavsson Kenth Hermansson Orsi Husz Amanda Lagerkvist Aurora Lewén Johan Söderberg Redaktörer Peder Alex & Johan

Läs mer

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet JURIDIK Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga

Läs mer

Americanitis: Amerika som sjukdom eller läkemedel

Americanitis: Amerika som sjukdom eller läkemedel Americanitis: Amerika som sjukdom eller läkemedel Svenska berättelser om USA åren 1900 1939 Martin Alm LUNDS UNIVERSITET Historiska institutionen vid Lunds universitet Innehåll Förord 9 1. Inledning II

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska institutionen

Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska institutionen Juridiska institutionen Stockholms universitet Fastställt av prefekten 2013.08.13 För tillämpning på examensarbeten som examineras fr.o.m. 2013.11.04 Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska

Läs mer

ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT Prof. Minna Gräns

ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT Prof. Minna Gräns ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2016 Prof. Minna Gräns VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätt, rättsvetenskap, rättsliga begrepp, rättens metoder i teori och i praxis, rättens relation till moral, politik, religion

Läs mer

PROCESSHANDLINGAR. Processhandlingar. Upplägg på föreläsningen:

PROCESSHANDLINGAR. Processhandlingar. Upplägg på föreläsningen: PROCESSHANDLINGAR Joel Eriksson, doktorand, civilprocessrätt LAGE01, HT 17 Processhandlingar Upplägg på föreläsningen: Vissa grundläggande begrepp. Allmänt om processhandlingar. Mer specifikt och kärandens,

Läs mer

Processuell preklusion

Processuell preklusion BENGT LINDELL Processuell preklusion Av nya omständigheter eller bevis rörande saken NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Förord 5 Förkortningar 7 Innehåll 9 1 Inledning 15 1.1 Något om metod- och tillämpningsproblem

Läs mer

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Konsten att övertyga - etos, patos och logos Retorik är konsten att tala väl. Det är konsten att övertyga. Retorik är konsten att skapa funktionella

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU En Studie i internationell privat- och processrätt Marie Larsson IUSTUS FÖRIAG Innehäll Förkortningar 16 DEL I - ALLMÄN DEL 19 1 Introduktion 21 1.1 Avhandlingsämnet

Läs mer

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper

Läs mer

Objektivt och. subjektivt. Tillitsprincipen Det avsedda motsatsslutet. Oneröst och benefikt Separata regler. ond tro. Te. Kaffe.

Objektivt och. subjektivt. Tillitsprincipen Det avsedda motsatsslutet. Oneröst och benefikt Separata regler. ond tro. Te. Kaffe. Objektivt och subjektivt Undantag 3: Förklaringsmisstag Te. subjektivt diskrepans till följd av misstag Kaffe. objektivt ond tro avgivare mottagare Avgivaren är inte bunden av sitt misstag, enligt 32 1

Läs mer

Juridisk metod Vid lagens port. Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän. Det får inte vara så, men det är så ändå.

Juridisk metod Vid lagens port. Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän. Det får inte vara så, men det är så ändå. Juridisk metod Joel Samuelsson Vid lagens port Franz Ka7a (1883-1924) Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän Lagens port är stängd för de oinvigda. Det får inte vara så, men det är så

Läs mer

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda

Läs mer

ÄSVC52, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVC52, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVC52, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

TP #1. fördjupning - vadå anställd? TP # 1: Anställa på rätt sätt

TP #1. fördjupning - vadå anställd? TP # 1: Anställa på rätt sätt TP #1 Foto: Cladio Bresciani/TT Vadå anställd? Jag har ju inte skrivit på något. Allt om Juridiks fördjupningar är precis som det låter. Vi går på djupet i månadens ämne genom att förklara bakgrunden till

Läs mer

Analys av metoden i doktorsavhandlingen Varumärket som kontraktsföremål

Analys av metoden i doktorsavhandlingen Varumärket som kontraktsföremål Analys av metoden i doktorsavhandlingen Varumärket som kontraktsföremål Metodseminariearbete Sebastian Åstrand Hösten 2014 Handledare: Professor Marcus Norrgård Lektor Hannele Tolonen Helsingfors universitet

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Herrgårdsromantik och statarelände

Herrgårdsromantik och statarelände Mats Hellspong / Karin Lindvall Nicole Pergament / Herrgårdsromantik och statarelände Carlssons Innehåll Förord 9 Karin Lindvall Introduktion En tidlös symbol? Det svenska samhället och herrgårdens skiftande

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

Rättsvetenskapligt utlåtande

Rättsvetenskapligt utlåtande Till: Advokaten Johan Åberg, Advokatfirman Westermark Anjou Box 16030 103 21 Stockholm Rättsvetenskapligt utlåtande 1. Tvisten rörande Holmsäters verk Inför upprättandet av detta utlåtande har jag tagit

Läs mer

Religionsfrihetens rättsliga ramar

Religionsfrihetens rättsliga ramar Religionsfrihetens rättsliga ramar Victoria Enkvist UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - IUSTUS FÖRLAG Innehållsförteckning 1 Ingång 13 1.1 Om ämnet 13 1.2 Syfte och avgränsning 15 1.2.1 Syfte

Läs mer

Tillitsfullmakten. Juridiska institutionen Vårterminen Examensarbete i civilrätt, särskilt avtalsrätt 30 högskolepoäng

Tillitsfullmakten. Juridiska institutionen Vårterminen Examensarbete i civilrätt, särskilt avtalsrätt 30 högskolepoäng Juridiska institutionen Vårterminen 2016 Examensarbete i civilrätt, särskilt avtalsrätt 30 högskolepoäng Tillitsfullmakten en undersökning av begrepps- och rättsbildningen i NJA 2014 s 684 Författare:

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

Utdrag ur Tolkningslärans gåta. En studie i avtalsrätt

Utdrag ur Tolkningslärans gåta. En studie i avtalsrätt Uppsala Faculty of Law Working Paper 2010:11 Utdrag ur Tolkningslärans gåta. En studie i avtalsrätt Joel Samuelsson Abstract Tolkningslärans gåta. En studie i avtalsrätt är en liten monografi om den problematik

Läs mer

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU EFFEKTIVITET V. RÄTTSSÄKERHET Malin Thunberg Schunke IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förkortningar 13 1 Inledning 19 1.1 Om avhandlingsämnet 19 1.2 Bakgrund 20 1.2.1

Läs mer

Bildanalys åk 7. Skriv siffra och rubrik (fet stil) på den fråga du svara på. Svara så utförligt du kan. Använd Oribi writer om du behöver.

Bildanalys åk 7. Skriv siffra och rubrik (fet stil) på den fråga du svara på. Svara så utförligt du kan. Använd Oribi writer om du behöver. Bildanalys åk 7 Skriv siffra och rubrik (fet stil) på den fråga du svara på. Svara så utförligt du kan. Använd Oribi writer om du behöver. 1. BESKRIVNING Beskriv så utförligt som möjligt vad du ser på

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera

Läs mer

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11 EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

Familjerekonstruktion Så gör jag. Familjeterapikongressen Växjö 2015-09-04

Familjerekonstruktion Så gör jag. Familjeterapikongressen Växjö 2015-09-04 Familjerekonstruktion Så gör jag Familjeterapikongressen Växjö 2015-09-04 Ett ord som en människa fäster sig vid kan verka i oberäknelig tid Det kan framkalla glädje till livets slut det kan uppväcka obehag

Läs mer

Makars pensionsrättigheter

Makars pensionsrättigheter Makars pensionsrättigheter Margareta Brattström IUSTUS FÖRLAG Innehällsförteckning I Förord 5 Innehällsförteckning 7 Förkortningar 13 1 Inledning 17 1.1 Avhandlingsämnet 17 1.2 Ämnets sammanhang 20 1.2.1

Läs mer

Regionfullmäktiges ansvarsprövning och Revisorskollegiets uppdrag

Regionfullmäktiges ansvarsprövning och Revisorskollegiets uppdrag Regionfullmäktiges ansvarsprövning och Revisorskollegiets uppdrag Revisionens uppdrag Det kommunala ansvarssystemet En väl fungerande revision och ett tydligt ansvarsutkrävande är viktiga delar i den kommunala

Läs mer

Allmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser

Allmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se VILKA RÄTTSKÄLLOR FINNS? HUR SKA RÄTTSKÄLLORNA ANVÄNDAS? - DEN JURIDISKA METODEN Internationell rätt Sveriges överenskommelser

Läs mer

Formkravet vid fastighetsköp och dess betydelse för avtalstolkningen

Formkravet vid fastighetsköp och dess betydelse för avtalstolkningen Juridiska institutionen Höstterminen 2018 Examensarbete i civilrätt, särskilt avtalsrätt 30 högskolepoäng Formkravet vid fastighetsköp och dess betydelse för avtalstolkningen The form prescribed by law

Läs mer

INTERNATIONELL POLITIK

INTERNATIONELL POLITIK Statsvetenskapliga institutionen STATSKUNSKAP A INTERNATIONELL POLITIK Seminariefrågor Fredrik Bynander Höstterminen 2009 Läsanvisningar till föreläsningarna 1. 9/12 Introduktion till Internationell politik

Läs mer

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor: Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.

Läs mer

UNDERSTRÖMMAR Vem är jag/vi - och varför tänker och tycker vi som vi gör? Frank Lorentzon

UNDERSTRÖMMAR Vem är jag/vi - och varför tänker och tycker vi som vi gör? Frank Lorentzon UNDERSTRÖMMAR Vem är jag/vi - och varför tänker och tycker vi som vi gör? Frank Lorentzon Underströmmar Stabila underströmmar som rör sig på djupet och är grunden för allt ovanför Skilj från tillfälliga

Läs mer

HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle

HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle Ekonomihögskolan HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen

Läs mer

Skydd av mânskliga ràttigheter

Skydd av mânskliga ràttigheter Skydd av mânskliga ràttigheter Det interamerikanska systemet Andra upplagan Maja Kirilova Eriksson 1USTUS FOR1AG Juridiska Fûreningen i Uppsala Innehâll Innehâll 7 Fôrkortningar 11 1 Historisk bakgrund

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle

HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle Ekonomihögskolan HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen

Läs mer

Du får betyg enligt en tvågradig skala. För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga förväntade studieresultat har uppnåtts.

Du får betyg enligt en tvågradig skala. För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga förväntade studieresultat har uppnåtts. NS4001, Språkkonsultprogrammet, kurs 4, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2016-12-07. Gäller fr.o.m. vt 2017. Delkurs 1. Vetenskapliga verktyg, 3 hp För godkänt resultat på delkursen ska studenten

Läs mer

för samtalen och diskussionerna framåt

för samtalen och diskussionerna framåt Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Sverige och folkrätten

Sverige och folkrätten OVE BRING, SAID MAHMOUDI OCH PÅL WRANGE Sverige och folkrätten Femte upplagan UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBliOTHEK - NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Förord 9 Förkortningar 11 1 kap. Inledning: Folkrättens

Läs mer

Bee-Bot & Blue-Bot Skapa din egna saga

Bee-Bot & Blue-Bot Skapa din egna saga Bee-Bot & Blue-Bot Skapa din egna saga Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta

Läs mer

C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II

C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II Civilrätt C Juristprogrammet Uppsatsföreläsningar C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II Laura Carlson 2016 Formalia Antalet ord Uppsatslängden ska vara minst 3 500 och maximalt 4 000 ord (inklusive

Läs mer

Bee-Bot & Blue-Bot Rimord

Bee-Bot & Blue-Bot Rimord Bee-Bot & Blue-Bot ord Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhets-

Läs mer

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken? Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1 Nu börjar vi! Jag heter (persontecken?) Jag är mamma/pappa till (persontecken?) Välkomna! Kursledare

Läs mer

Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Juridik med arbetsrättsliga perspektiv på hälsofrämjande och rehabilitering i arbetslivet, 15 hp

Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Juridik med arbetsrättsliga perspektiv på hälsofrämjande och rehabilitering i arbetslivet, 15 hp 1 (6) Kursplan för: Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Juridik med arbetsrättsliga perspektiv på hälsofrämjande och rehabilitering i arbetslivet, 15 hp Rehabilitation Science BA (B), Basic Law and Labour

Läs mer

ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE»

ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE» Per Nilsen ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE» Den akademiska undervisningen i svensk statsratt under frihetstiden LUND 2001 Innehallsforteckning Forord Forkortningar Innehallsforteckning VII IX XI I.

Läs mer

Författningsprövning i skatterätten

Författningsprövning i skatterätten Författningsprövning i skatterätten en Studie kring svensk och tysk konstitutionell praxis päverkan pä skatterätten Stefan Olsson IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förord 5 Innehäll 7 Förkortningar 11 1 Inledning

Läs mer

Arbetsplan i Thailändska

Arbetsplan i Thailändska Arbetsplan i Thailändska Mål att sträva mot: Grundläggande färdigheter i att lära sig läsa, prata och skriva Thailändska. Är stolt att vara Thai, är inte självisk, inte utnyttja andra människor. Konstruktiva

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

SVENSK INTERNATIONELL STRAFFPROCESSRÄTT

SVENSK INTERNATIONELL STRAFFPROCESSRÄTT SVENSK INTERNATIONELL STRAFFPROCESSRÄTT Utgiven av Nils Jareborg och Petter Asp IUSTUS FÖRLAG Juridiska Föreningen i Uppsala Innehäll Förkortningar n 1 De svenska jurisdiktionsreglerna 21 av Petter Asp

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

i ~ l steins förstlingsverk, Tractatus Logico-Philosophicus från 1921, som exempel. Att jag väljer just detta exempel är i viss mån en tillfällighet. Filosofins historia ar en av de humanvetenskapliga

Läs mer

Kulturarv och social hållbarhet. Andreas Antelid Kultursamordnare, Kulturarv

Kulturarv och social hållbarhet. Andreas Antelid Kultursamordnare, Kulturarv Kulturarv och social hållbarhet Andreas Antelid Kultursamordnare, Kulturarv Vad är kulturarv? Kulturarvet utgörs av vad tidigare generationer skapat och hur vi i dag uppfattar, tolkar och för det vidare.

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer