Folkhälsovetenskapligt Centrum

Transkript

1 Folkhälsovetenskapligt Centrum Årsredovisning

2 Presentation Folkhälsovetenskapligt Centrum (FHV-Centrum) är landstingets kunskaps- och kompetenscentrum för folkhälsofrågor. Centrets uppgift är att bidra till kunskap om utvecklingen av hälsan och dess bestämningsfaktorer i befolkningen i Östergötland. Verksamheten inriktas på att identifiera, bedöma och värdera olika faktorers betydelse för en god folkhälsa samt att utveckla metoder och strategier för att främja befolkningens hälsa. Verksamheten skall, utifrån både ett befolkningsperspektiv och ett individperspektiv (högriskgrupper och patienter), utveckla, befästa och sprida kunskap och kompetens om vad folkhälsovetenskap är, hur folkhälsa kan förbättras, och även utveckla och sprida metoder för att främja folkhälsa. FHV-Centrum håller därför nära kontakt med andra aktörer regionalt och nationellt och med forskningen nationellt och internationellt i folkhälsovetenskapliga frågor. FHV-Centrums huvudsakliga verksamhetsområden omfattar Epidemiologisk bevakning och folkhälsorapportering Verksamhetsområdet syftar i princip till att besvara frågan: Vilka är problemen? Den epidemiologiska bevakningen utgör en epidemiologisk och statistisk specialresurs för Hälso- och sjukvårdsnämnden och dess kansli. Inom verksamhetsområdet tar FHV- Centrum fram underlag för planering samt uppföljning av bland annat hälso- och sjukvårdsinsatser samt medverkar i hälsobudgeten. Intervention och hälsofrämjande arbete Verksamhetsområdet syftar i princip till att besvara frågan: Hur skall vi lösa problemen? Verksamheten avseende intervention och hälsofrämjande syftar således till att utveckla metoder och strategier för hur man skall öka folkhälsan i länet samt hur man skall arbeta förebyggande för riskgrupper. Verksamheten bedrivs på samhällsnivå (t.ex. folkhälsoprogrammet), organisationsnivå (hälsofrämjande arbetsplatser och sjukhus) och på individnivå (livsstilsfrågor). Utvärdering och resultatuppföljning Verksamhetsområdet syftar i princip till att besvara frågan: Har vi lyckats med intervention och behandling? Inom verksamhetsområdet arbetar FHV-Centrum bland annat med resultatuppföljning av hälso- och sjukvård och av tandvård. Strategisk utveckling av folkhälsovetenskaplig verksamhet i regionen Geografiskt och befolkningsmässigt ansvarsområde Folkhälsovetenskapligt Centrum är beläget inom Universitetssjukhusets område i Linköping, benämnt Hälsans Hus. FHV-Centrum har ett befolkningsansvar för länet, vilket omfattar drygt invånare, och samverkar med övriga län i regionen, d v s Kalmar och Jönköpings län. Samverkan sker även med Örebro län i olika frågeställningar. Verksamhetsmässigt är medarbetare inom FHV-Centrum aktiva i alla delar av länet och även på nationell nivå. 2

3 Organisation Under året har prövats en ny organisation med fyra verksamhetsprogram samt ledning och administration (Loa). Fasta kostnader hanteras av Loa, medan rörliga medel för verksamhetens genomförande fördelas till respektive verksamhetsområde. Programområden: Strategier för utveckling av folkhälsoarbete Epidemiologi och övervakning Intervention och hälsofrämjande Uppföljning och utvärdering Samordnare: Margareta Kristenson Helle Noorlind Brage Kerstin Ekberg, Matti Leijon Integreras i övriga områden samt Ledning och administration (Loa) Information Kerstin Ekberg Christina Aldin Till Folkhälsovetenskapligt Centrum är för närvarande tre HU-professurer knutna med specificerade uppdrag för att främja och utveckla verksamheten; professor Kerstin Ekberg, Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering professor Toomas Timpka, Socialmedicin och folkhälsovetenskap professor Birgitta Öberg, Sjukgymnastik Personal FHV-Centrum har under året fullföljt en inre omstrukturering till ett centrum som verksamhetsmässigt är uppbyggt kring programområden. Under omorganisationen har vakanta tjänsteutrymmen ej bemannats, och ytterligare några vakanser har uppstått, vilket inneburit att FHV-Centrum varit underbemannat i relation till sina verksamhetsmål. Rekrytering av nya medarbetare med kompetens som överensstämmer med den planerade verksamheten pågår. Ett antal anställda var tidigare visstidsanställda, delvis beroende på att den ekonomiska förutsägbarheten tidigare var begränsad och verksamheten drogs med ett underskott. De flesta visstidsanställda har under verksamhetsåret fått fasta tjänster. Folkhälsovetenskapligt Centrum är en enhet inom landstinget i Östergötland. Landstingets övergripande uppdrag är att utifrån etisk och demokratisk grund om människors absoluta, okränkbara och lika värde Utveckla en god hälso- och sjukvård och tandvård utifrån befolkningens behov som befrämjar medborgarnas hälsa Stärka den representativa demokratin, utveckla idéer och arbetsformer som svarar mot medborgarnas behov och krav Finna former för att inför medborgarna tydliggöra landstingets ansvar 3

4 Skapa länkar mellan medborgarna och de politiska företrädarna för att öka kunskapen om samhället och demokratin Som regionalt forum främja en ekologiskt hållbar utveckling i Östergötland och tillväxt för ökat välstånd och bättre livsvillkor, allt detta i ett föränderligt Europa I övrigt fullgöra de uppgifter som definierats av riksdagen. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85% av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca medarbetare. Bruttoomslutningen år 2001 var ca 7 miljarder kronor. 4

5 Produktionsenhetschefens kommentarer Centret har en ökad efterfrågan på olika former av tjänster, såsom medverkan i regionala och nationella aktiviteter i folkhälsovetenskapliga frågor, efterfrågan från kommunerna av kunskapsunderlag till lokal verksamhetsplanering i folkhälsovetenskapliga frågor samt efterfrågan på effektiva verktyg för att främja hälsa och förebygga sjukdom i interventioner på olika nivåer. En tydlig policy och samverkansavtal för FHV-Centrums åtaganden mot andra aktörer i samhället behöver utvecklas. Centrets uppgift som epidemiologiskt bevakningscentrum för landstinget innebär att olika former av databaser skall samköras. En övergripande policy behöver formuleras för att arbetet skall kunna fortgå smidigare än vad som är möjligt idag. Etiska frågeställningar ur ett medborgarperspektiv samt sekretessfrågor måste härvid beaktas. Folkhälsovetenskapliga frågor har fått allt större betydelse under senare år, vilket bland annat manifesterat sig i nationella folkhälsomål och i ett folkhälsopolitiskt program för Östergötland. Folkhälsovetenskapligt Centrum har aktivt medverkat i utvecklingen både nationellt och regionalt och har ett väletablerat, gott rykte i landet. Efterfrågan på våra tjänster på nationell nivå ökar. Kund/medborgarperspektiv Verksamheten inriktas på att identifiera, bedöma, värdera och utveckla metoder för att påverka olika faktorers betydelse för en god folkhälsa. FHV-Centrums kunder är i princip politiker och beslutsfattare inom landstinget, i egenskap av representanter för medborgarna i Östergötland. En fortsatt kontinuerlig dialog i olika former är en förutsättning för en fruktbar verksamhetsutveckling. Vision: Frågor om hälsa och hälsofrämjande strategier blir en självklar del i beslutsprocesser i alla organisationer. Strategier: Kartläggning och analys av befolkningens hälsa och hälsans determinanter. Samkörning av olika databaser. Framtagning av norm-/referensmaterial för olika hälsomått som kan användas i andra studier inom landstinget. Utveckling av kunskapsbaserade metoder och strategier för hälsofrämjande intervention på individ-, grupp- och samhällsnivå. Inom FHV-Centrum pågår aktivt arbete för att tydliggöra de folkhälsovetenskapliga frågorna mer direkt för medborgarna i länet. Utveckling av vår informationsverksamhet är en viktig del i denna process. Ökad synlighet i media om olika folkhälsovetenskapliga frågor är en annan del. En funktions-epostadress har öppnats för centret, som bevakas dagligen. En informationsbroschyr har tagits fram. Kritiska framgångsfaktorer är medborgarnas och beslutsfattarnas uppfattning om att verksamheten är "av nytta". Detta kan uppnås om den kunskap som samlas med hjälp av det epidemiologiska bevakningssystemet utnyttjas som underlag för riktade insatser eller resurser. Exempelvis bör resultat från skade- och olycksfallsregistreringen vid länets akutmottagningar sammanställas regelbundet och rapporteras på "medborgarnivå", men även till t.ex. kommunala beslutsfattare. Resultat från befolkningsenkäter bör på motsvarande sätt sammanställas till olika former av beslutsunderlag. Intervention inriktad mot arbetsplatser, 5

6 patientgrupper och livsstil följs upp, utvärderas och rapporteras för att möjliggöra en kunskapsbaserad utveckling. Processperspektiv Vision: Folkhälsovetenskapligt Centrum är en given kompetens- och kunskapsbas för folkhälsovetenskapligt arbete i regionen. Omorganisationen från ett antal små enheter med egna administrativa rutiner och egna verksamhetsmässiga ansvarsområden till ett centrum med större programområden, samt en genomgripande förändring av ekonomiuppföljning och övrig administration har syftat till att tydliggöra de strukturella förutsättningarna för arbetet inom organisationen. Vi har idag uppnått en förenklad intern administration och en större tydlighet för medarbetarna, vilket är en nödvändig förutsättning för aktiv delaktighet. Omorganisationen till programområden har även ökat förutsättningarna för utveckling av arbetsmetoder och arbetsflöden och för en bättre samverkan inom organisationen. Former för samverkan med andra aktörer i samhället skall tydliggöras genom policydokument och avtal. Kritiska framgångsfaktorer är dels att medarbetarna inom organisationen ser sin arbetsplats som en hälsofrämjande arbetsplats som stimulerar delaktighet och kompetensutveckling, dels utveckling av en effektiv samverkan med andra aktörer i samhället. Arbetet med att utveckla FHV-Centrum till en hälsofrämjande arbetsplats pågår. Utvecklingsperspektiv Vision: Det folkhälsovetenskapliga arbetet är kunskapsbaserat och genomsyrar hälso- och sjukvården i den dagliga verksamheten. Förändringsprocessen inom Folkhälsovetenskapligt Centrum syftar till att tydliggöra och utveckla centrets verksamhetsmål samt att utveckla gemensamma strategier och metoder inom centret för att uppnå målen. Verksamheten kommer i framtiden i mindre grad att arbeta med "en-fråge projekt" och i högre grad på integrering i arena-perspektiv. En utveckling av hälsoperspektivet inom hälso- och sjukvården är angelägen, både med avseende på hälso- och sjukvården som arbetsplats och som vårdgivare. I olika projekt inom respektive programområde utvecklas kvaliteten genom en utveckling av tydliga projektplaner samt en regelbunden uppföljning av resultat och resultatspridning. Detta arbete innebär även en kompetensutveckling för medarbetarna. Ökad satsning på information och kunskapsspridning, som öppnar möjligheten till feedback och dialog med medborgarna, är ytterligare en aspekt i kvalitetsutvecklingen. Ett nära samarbete med universitetet, delvis baserat på person-allianser, bidrar till att verksamheten utvecklas som en kunskapsbaserad folkhälsovetenskaplig verksamhet. 6

7 Medarbetarperspektiv Vision: Folkhälsovetenskapligt Centrum är en hälsofrämjande arbetsplats, vilket innebär att organisationen skapar utrymme för engagemang, kompetensutveckling, medarbetare med hög grad av empowerment, hälsa och livskvalitet. En positiv utveckling av verksamheten bygger på att medarbetarna upplever arbetet och arbetsplatsen som stimulerande och stödjande, att man har tydliga ansvarsområden och att verksamheten utvecklas med en hög grad av delaktighet och inflytande. Inom FHV-Centrum finns många olika yrkesgrupper med olika kompetensområden. En uppgift under året har varit att identifiera den gemensamma kompetensen och utifrån denna utgångspunkt utveckla samverkan. I den pågående förändringsprocessen har vi under året prioriterat arbetsformer som bygger på mycket gemensam tid för mål- och verksamhetsdiskussioner. Erfarenheterna hittills är positiva. Förändringsprocessen har medfört en inre kompetensutveckling genom ökad kunskap om de olika verksamheter som pågår, en ökad samhörighet mellan medarbetarna och en tydlig strävan till fortsatt kunskapsutveckling. Mål och arbetsformer diskuteras kontinuerligt. Den generella kompetensen utvecklas genom dessa arbetsformer. Mer ämnesspecifik kompetens hämtas hem genom aktivt deltagande i kurser och konferenser. Pågående rekrytering av nya medarbetare ger centret ett tydligt kompetenstillskott. Ett program för att utveckla FHV-Centrum till en hälsofrämjande arbetsplats är under utarbetande. Under året har individuella PoU-samtal genomförts i mycket begränsad omfattning på grund av den större satsningen på gemensamma verksamhetsdiskussioner med bland annat två tvådagarsinternat för samtliga medarbetare. Under kommande verksamhetsår kommer PoUsamtal att föras med samtliga medarbetare. Ekonomiperspektiv FHV-Centrums ekonomi har under året förändrats från ett underskott och med negativt kapital till ett överskott. Årets resultat blev 2 mkr, huvudsakligen beroende på att FHV-Centrum under den första delen av året fullföljde omorganisationen och ej bemannade vakanta tjänster. Efter halvårsskiftet stod det relativt klart vilka rekryteringsbehov som förelåg och under hösten har rekrytering pågått. Tidsbegränsade anställningar har omvandlats till fasta tjänster. Flera projekt som finansieras av andra huvudmän än hälso- och sjukvårdsnämnden har knutits till FHV-Centrum och bidrar till överskottet genom att vissa kostnader kommer först under 2002, medan intäkterna kommit under Eget kapital var vid årsskiftet 1,8 mkr. All verksamhet är i princip projektorienterad och baseras på kostnadsberäkningar. 7

8 Folkhälsovetenskapligt Centrum den 4 mars 2002 Kerstin Ekberg Produktionsenhetschef 8

9 SAMMANFATTNING AV VERKSAMHETEN INOM FHV- CENTRUM 2001 Strategisk utveckling av folkhälsovetenskaplig verksamhet i regionen Det folkhälsostrategiska uppdraget har under 2001 särskilt gällt utvecklingen av det nya folkhälsopolitiska programmet. I detta har särskilt folkhälsostrategen, men också flera av Folkhälsovetenskapligt Centrums övriga medarbetare, deltagit. Arbetet har under året avslutat sin första fas. Under våren skrevs ett förslag till folkhälsopolitiskt program fram och gick ut på remiss till c:a 50 remissinstanser. Remissbearbetning skedde i september och visade ett starkt stöd för programmets ansats, särskilt dess holistiska inriktning. Kritiken - eller utvecklingsbehovet - gällde framförallt konkreta handlingsplaner som stöd i det fortsatta arbetet. Programmet antogs i landstingsfullmäktige i november och har under vintern antagits av kommunfullmäktige i kommunerna. Den politiska styrgruppens uppdrag var att ta fram ett folkhälsopolitiskt program, och upphörde därmed vid årsskiftet. Denna tidpunkt innebar därför en brytpunkt med start för en ny politisk styrgrupp för genomförande av detta program. Under hösten har diskussion pågått kring hur programmets process bäst ska stödjas i nästa steg, dels vad gäller det länsgemensamma arbetet, dels vad gäller landstingets interna arbete. Det anses därvid viktigt, vilket står skrivet i programmet, att folkhälsofrågorna kommer högt upp på den politiska agendan, att strukturer skapas som driver processen vidare, att utbildningsinsatser sker, men också utvärdering och uppföljning. Som en viktig konkret grund för de specifika insatserna avses en baslinjeundersökning av riskfaktorer i vårt län. Det folkhälsostrategiska arbetet har parallellt inneburit en fördjupningsanalys av befolkningsenkäten avseende socioekonomiska och könsbundna skillnader vad gäller tillgång till sociala nätverk. Denna rapport är klar våren För att finna viktiga faktorer att påverka det hälsofrämjande arbetet pågår också en kunskapsutveckling avseende biologiska markörer för stress med särskild inriktning på samvariation med egenupplevd hälsa. Detta arbete kopplas till forskningsfinansierade initiativ mot stress och sårbarhet för att användas framledes i befolkningsundersökningar. Epidemiologi och övervakning Den epidemiologiska bevakningen utgör en epidemiologisk och statistisk specialresurs för Hälso- och sjukvårdsnämnden och dess kansli. Inom verksamhetsområdet tar FHV-Centrum fram underlag för planering samt uppföljning av bl.a. hälso- och sjukvårdsinsatser samt medverkar i att ta fram underlag till hälsobudgeten. 9

10 Olycksfalls-/Skaderegistrering pågår i Motala och Finspång enligt nya modellen. En sjuksköterska är deltidsanställd både i Motala och Linköping för att komma ifatt registreringen. I Norrköping sker en bokföring av skadetillfällen. Arbete pågår med att standardisera registreringen. Statistik från Motala och Finspång från år 2000 bearbetas. Kontakt är etablerad även inom tandvården. Lednings- och strategiarbete inom centrum sker regelbundet. Arbetet med databaser från SCB i samarbete med Örebro m.fl. fortskrider. SCB har en ny beräkningsmodul som verkar intressant. Ett flertal möten bevistade. En rapport över hjärtsjukligheten i länet är klar och tryckt. Registerbearbetning har skett och en dialog har förts med politiker i medicinska programberedningen. En kartläggning av den psykiska ohälsan i länet är påbörjad. En referensgrupp samt arbetsgrupp är etablerade. Några inledande möten har hållits. Bearbetning av befolkningsenkäten 1999 till hälsobudgeten har gjorts, uppdelat på kön och länsdelsnivå. Bearbetning av hälsomåtten SF-36 och EuroQol pågår för att utveckla ett normmaterial som kan användas till andra studier. Övervikt och rökning på socioekonomisk nivå är under bearbetning. En kunskapssammanställning avseende barns och ungdomars hälsa, baserad på olika enkäter i landet, är klar. Östergötland följer utvecklingen av barnenkäten som socialstyrelsen håller i. Länet skall vara pilotlän och en enkät är beräknad till år 2003/2004. Scanningarbete av enkäter fortsätter. Fram till aug. har c:a enkäter scannats i 30 projekt, varav c:a 13 i landstingets regi, 10 från universitet i Linköping samt 7 externa kunder. Extra personal har tidvis varit anställda för bl.a utskick, kodnings- samt kontrollarbeten. Miljömedicinskt arbete Styrelsemöten samt årsmöte hållna i luftvårdsförbundet. Strategier för årets mätprogram utarbetade. Under året år har medverkan i förbundet skett genom styrelsearbete. FHV-Centrum medverkar i det interna miljönätverket inom LiÖ. FHV-Centrum har medverkat i ett arbete med att ta fram en ny regional miljöövervakningsplan, Bebyggd Miljö, i samarbete med Länsstyrelsen, kommunerna, Tekniska Verken m.fl. Hälsoorienterad GIS Externfinansierat forskningsprojekt för Sunil Kohli. Arbetet forskrider enligt forskningsplan. Intervention och hälsofrämjande arbete Verksamheten avseende intervention och hälsofrämjande syftar till att utveckla metoder och strategier för hur man skall öka folkhälsan i länet samt hur man skall arbeta förebyggande för riskgrupper. Under året har vi internt arbetat med att dra upp riktlinjerna för det framtida arbetet inom området intervention och hälsofrämjande. Utgångspunkten har varit 10

11 att utifrån en gemensam kunskapsbas och gemensamma och samordnade strategier finna effektivare och bättre arbetsmetoder. Hälso- och sjukvården som arbetsplats Arbetet inom hälsofrämjande sjukhus har fortsatt med avsikt att öka samordning av insatser inom vårdutveckling, kvalitetsarbete, hälsofrämjande och resultatorientering. Resultatet har bl.a. lett till gemensamma utbildningsinsatser i hälsofrämjande arbete för sjukvårdpersonal såsom kuratorer, Meditrina etc. I ett Dagmar-finansierat projekt fokuseras vårdcentralerna främst som vårdgivare, men även med avseende på förutsättningar för verksamhetsutveckling. Medverkan i en rad sammanhang nationellt och regionalt med föreläsningar och information om samband organisation - arbetsplats - hälsa - rehabilitering samt föreläsningar vid 4 sjukhus på temat sätt Landstinget i rörelse. Särskilda aktiviteter har genomförts för att förbättra utbudet på personalrestaurangen, US. Detta skedde i samband med att måltidens dag firades. I ett särskilt utvecklingsprojekt, delvis finansierat av medel från Näringsdepartementet, kommer några arbetsplatser på US att utgöra bas för utveckling av kunskap om och metoder för att främja "Hälsoframjande arbetsplats". Hälso- och sjukvården som vårdgivare Hälsomätningsprojektet på Lungmedicinska kliniken har resulterat i en rapport. Examensarbete 2001:3, Att pröva användbarheten av ett generellt instrument för att mäta hälsorelaterad livskvalitet (SF-36) i rutinsjukvård en studie på patienter med KOL och deras läkare på en Lungmedicinsk klinik. Författare Matti Leijon. Hälsomätningen sker nu som en del i den ordinarie verksamheten för i första hand patienter med kronisk bronkit, sarkoidos, lungcancer samt lungtransplanterade patienter. Nästa steg är att vidareutveckla det IT-baserade stöd som projektet bygger på. Intresse finns från en rad andra kliniker. IVA på US planerar ett FORSS-projekt, där livskvaliteten är en av flertalet effektmått. FHV-Centrum har här en rådgivande funktion. Metodutveckling fortsätter med den programvara som möjliggör jämförelse mellan grupper liksom av samma patientgrupp över tiden. Inom det ovan nämnda Dagmar-projektet utvecklas och prövas problembaserad metod som ett verktyg för att förbättra omhändertagandet av patienter med smärta respektive med symptom på utmattningstillstånd. Projektet har påbörjats i västra distriktet och har under hösten även att initieras i östra distriktet. En noggrann utvärdering och uppföljning förväntas öka kunskapen om möjligheterna att arbeta med denna metod inom primärvården. Livsstilsfrågor Arbetet med att integrera livsstilsfaktorerna till en gemensam hälso- och livsstilsstrategi är igång. Arbetet kommer även fortsättningsvis att fokusera på ett antal arenor. Bl.a. har följande aktiviteter genomförts under året: Fortsatt medverkan som budbärare i det nationella arbetet med Sätt Sverige i rörelse 2001 samt varit sammankallande i det regionala Östgötanätverket för fysisk aktivitet, som har haft tre möten. Vid en kartläggning i maj månad var 11 av 35 svarande vårdcentraler aktiva förskrivare av Fysisk aktivitet på recept. Ny kartläggning sker i maj 11

12 nästa år, redan nu vet vi att minst 7 vårdcentraler samt några företagshälsovårdcentraler tillkommit under året. Arrangerat utbildningseftermiddag för vårdpersonal om fysisk aktivitet och FYSS. Två av länets vårdcentraler, Östgötahälsan samt PV-Rehab, ingår i det nationella pilotprojektet för fysik aktivitet på recept. För dessa har det hållits utbildning i FYSS och i samtalsmetodik. Projektet startade 1 oktober och håller på i ett år. FHV-Centrum är projektledare för Östergötland samt sammanhåller den nationella utvärderingen. Projektets syfte är att utveckla och beskriva arbetsmetoder för receptförskriven fysisk aktivitet. Har i maj månad tillsammans med Centrum för Folkhälsovetenskap genomfört de fjärde Linköpingsdagarna i Folkhälsovetenskap. Temat var fysisk aktivet för barn och ungdom. I ett särskilt finansierat projekt med inriktning mot personer med övervikt och fetma pågår strategidiskussioner och metodutveckling. Målet är att öka kunskap och kompetens hos personal som arbetar med patientgruppen och dessutom att förbättra samverkan mellan olika aktörer såsom kommuner, hälso- och sjukvård, patientföreningar och övriga berörda samt bidra till att definiera vad som kan göras inom respektive område och klargöra övergångarna. Utbildningsdagar har genomförts och kurs i KBT. En utbildningsdag har genomförts i samarbete med Hushållningssällskapet. Inbjudna var kostansvariga inom kommuner, landsting, yrkeskockar inom lunchrestauranger, restaurangutbildningar och hemkunskapslärare. Matkreatören Örjan Klein undervisade om den medvetna maten. Framtagande av skrift för tandhälsovård. Information till allmänheten via media som lokalradion, Radio Match, SVT, dagspress samt E-Posten. Föreläsningar i olika forum som enskilt företag, organisationer, till kommun- och hälsooch sjukvårdens personal har genomförts. Hälsofrämjande Sjukhus Representanter för sekretariatet har föreläst om hälsoorientering och Hälsofrämjande Sjukhus vid en rad tillfällen i olika delar av landet. Hemsidan har fått en ny och mer levande layout, nätverkskartan med aktuella medlemmar har uppdaterats, information om kontaktpersoner till varje medlemssjukhus finns nu att läsa på engelska och flera nya länkar har tillkommit. Hemsidan har uppmärksammats av media. Nyhetsbrevet Främja Hälsa har givits ut i enlighet med nätverkets verksamhetsplan och den specificerade handlingsplanen antagen av presidiet i februari En gemensam poster har tagits fram. Den 7:e nationella konferensen arrangerades den oktober i Linköping i samarbete mellan Universitetssjukhuset i Linköping och Landstinget i Östergötland. Konferensens tema var En mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård från vision till verklighet. Konferensen ställde sig bakom beslutet att försöka påverka myndigheterna så att ett mål för en hälsofrämjande hälso- och sjukvård tydligt definierades som ett mål och inte en strategi, eftersom detta ger ett mycket tydligare stöd i arbetet. Kontakter med Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och Nationella Folkhälsoinstitutet har vidgats och fördjupats. De nämnda organen är nu representerade vid nätverkets presidiemöten. Landstingsförbundet bidrar till Nätverket med kronor per år under en 2-årsperiod. 12

13 Hälsosamordnarna Sedan ett par år samordnar Folkhälsovetenskapligt Centrum Östgötanätverket för folkhälsoarbete. Nätverket består förutom FHV-Centrum mestadels av representanter från primärvården. Gruppen har under året utvidgats från att nästan bara ha bestått av hälsosamordnare, till att nu även inkludera varje enhets kontaktperson i arbetet med det folkhälsopolitiska programmet. Under 2001 har det varit 4 möten, som förutom information, diskussion, och erfarenhetsutbyte har innehållit olika teman; dokumentation i primärvård, befolkningsstatistik och register vad finns att tillgå i befintliga register, GIS Geografiska informationssystem, kunskap inom livsstilsområdet. Hälsoäventyret Teaterpedagogen som arbetat inom Fenomenmagasinet avbröt sin projektanställning och avslutade sitt arbete under året. Tobaksverksamheten Informationsverksamhet riktad till primärvård, skola m.m. Medverkat i utbildningsdagar för tobaksnätverket i Östergötland. Remissinflödet till rökavvänjning har varit relativt stort. En del personer har ringt och vill ha hjälp med rökstopp. Arbetsgruppen för rökzoner vid US, där representant från tobaksverksamheten ingått, var till Örebro i juni på studiebesök. Gruppen tittade på hur RiÖ löst rökplatserna på sitt sjukhusområde. Det lämnades därefter ett förslag till styrgruppen på ett antal rökkurer, röksvampar och rökstolpar på US området. Gruppen arbetar vidare med priser, inköp och iordningställande av dessa rökplatser. Lektioner med värderingsövningar och tobaksinformation har givits för elever i klasser åk 6-9 i Kolmården, Linköping, Norrköping och Valdemarsvik. Om rökning bland unga kvinnor med och utan barn med utgångspunkt från befolkningsenkäten. Ett rökfritt län, delprojekt. Programserie, 5 inslag om passiv rökning, i TV4 Öst. Samarbetsbetsprojekt med Hjärt-lungsjukas länsförening och Hjärt-lungfonden som riktar sig till barn och ungdomar för minskad tobaksanvändning och minskad nyrekrytering av rökare. Annonser i studenttidningen Östgötastudenten om passiv rökning. Uppföljning och utvärdering Inom detta verksamhetsområde arbetar FHV-Centrum med utvärdering och resultatuppföljning av folkhälsoarbete, hälso- och sjukvård och tandvård. Under sommaren lämnade två av verksamhetsområdets medarbetare FHV-Centrum, vilket har föranlett en uppdelning av verksamhetsområdets uppgifter på områdena intervention och hälsofrämjande respektive epidemiologi och kartläggning. 13

14 Uppföljning och utvärdering av tand- och munhälsa 55-åringars tandhälsa i Östergötlands och Örebro län avrapporterades för HSN i september. Utvärdering av tandfyllningars livslängd - artikel antagen för publicering. Tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland år 2000 har sammanställts och avrapporterats till HSN, liksom tandhälsoutvecklingen Utvärdering av tillförlitlighet i tandepidemiologin har utförts och avrapporterats till HSN. Fördjupad analys av sambandet mellan tandhälsa och socioekonomiska faktorer och migration hos barn och ungdomar i Östergötland år 2000 har utförts och avrapporterats till HSN. Kartläggning av fluorhalten i länets vattentäkter år 2000 har utförts och sammanställts. Fluoranalyser av fluoridhalten i privata brunnar har utförts. Gjort en sammanställning över alla prov gjorda under 2000 och sänt den till samtliga Folktandvårdskliniker, B-tand, pedodontister och BVC-ansvariga i våra tre distrikt. Tillsammans med Folktandvården fortsatt arbete med informationsmaterial till barn. Medverkat i Folktandvårdens sommarturné Tobaksinformation på gymnasieskolor i Norrköping och Linköping. Får alla barn och ungdomar tandvård? Epidemiologisk uppföljning. Vilka kollektiva kariesförebyggande åtgärder är visat effektiva litteraturstudie. Muntorrhet - vilka effekter får det på munhälsan? Munhälsa och livskvalitet med utgångspunkt från den senaste befolkningsenkäten. Tänder hela livet - en studie med syfte att utveckla och validera instrument för mätning av självrapporterad munhälsa hos äldre. Handledning och utbildning Metodutveckling, initiering, handledning och utbildning i FoU-frågor inom FTV. Enligt uppdraget har fortsatt rådgivning och handledning skett av personal inom Folktandvården i frågor som rör FoU. Forskningsforum. Två träffar har arrangerats för forskningsintresserad tandvårdspersonal och andra med fokus på metodfrågor, kunskapsinhämtning och erfarenhetsutbyte. Medverkat som expert i FORSS och Folktandvårdens forskningsråd för bedömning av forskningsprojekt. Kunskapsstöd har skett genom rådgivning, handledning och utbildning i frågor som rört samhällsodontologi och tandhälsovård för tandvårdspersonal, vårdutbildningar, grundskolan och gymnasieskolan. SOE-Nytt, informationsblad, med senaste nytt inom forskning och utveckling inom tandvård, har producerats och spritts till Folk- och Privattandvården i Östergötland. Utbildning och rådgivande insatser har givits i förebyggande och hälsofrämjande tandvård för tandvårdspersonal, elever på vårdgymnasium och högstadium. Medverkat tillsammans med representanter för Folktandvården vid framtagande av informationsmaterial till barn i åldern 0-3 år (Ett litet häfte om små barn och små tänder) och 6-7 år (Goda råd för nya friska tänder). 14

15 Informationsverksamhet Informationsverksamheten vid Folkhälsovetenskapligt Centrum har under året arbetat med intern och extern publicering, såväl i tryck som elektronisk form för att öka intresse, engagemang och kunskap om folkhälsofrågor: Under år 2001 har utgivits i tryckt form: 4 nummer av Folkhälsovetenskapligt Centrums Nyhetsblad i 1700 ex. Seriell publikation med ISSN-nummer st rapporter i Folkhälsovetenskapligt Centrums Rapportserie med ISSN-nummer 7101 Presentationsmaterial: Ny folder om Folkhälsovetenskapligt Centrum, svensk och engelsk version kommer att sändas till våra nätverk samt finnas tillgängligt för besökare. Vi har under året uppdaterat och utvidgat innehållet på våra hemsidor på internet Kurser, seminarier och temadagar och workshops i folkhälsovetenskapliga frågor har hållits Linköpingsdagarna i Folkhälsovetenskap som genomförts för fjärde året hade år 2001 titeln; Fysisk aktivitet, Tema: Barn och ungdom. Under det sista halvåret har förberedelsearbete för Linköpingsdagarna i Folkhälsovetenskap år 2002 påbörjats. Denna femte konferens kommer att ha titeln: Påverkar Media Hälsan? och kommer att belysa folkhälsan ur journalistens, professionens, mediaforskningen och lobbyistens perspektiv. Informationsmaterial t.ex. broschyrer, postrar och OH-material har utvecklats och bland annat fått ett nytt utseende. Kompetensutveckling har skett inom grafisk formgivning och databearbetning av bildmaterial. 15