Folkhälsovetenskapligt Centrum

Transkript

1 Till landstingsstyrelsen Folkhälsovetenskapligt Centrum Delårsrapport

2 Produktionsenhetschefens kommentarer Helårsbedömningen efter period 08 ger ett resultat på kr. De huvudsakliga skälen till detta resultat är att en folkhälsovetartjänst hållits vakant av besparingsskäl, vilket gett ett överskott. Överskottet har emellertid till stora delar ätits upp av det underskott som genereras av en ofinansierad landstingsanknytning. Verksamheten inom FHV-Centrum är i en dynamisk och produktiv utveckling, såväl avseende programområdet Epidemiologi och bevakning som avseende programområdet Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande intervention samt utvärdering och uppföljning. Organisationsutvecklingen fortskrider och stabiliseras. Med hjälp av CQ har samtliga medarbetare introducerats i Balanserat Styrkort och FHV-Centrum arbetar med att utveckla sitt styrkort. Verksamhetsutvecklingen sker med tvådagarsinternat två gånger per år, samt regelbundna seminarier inom respektive programområde. PoU-samtal genomförs med samtliga medarbetare och individuella utvecklingsplaner fastställs. Ambitionen är att samtliga medarbetare skall medverka i och påverka utvecklingen. Dialog med andra folkhälsovetenskapliga och samhällsmedicinska enheter i landet sker dels regelbundet inom regionen (Kalmar, Jönköping, Östergötland), dels nationellt via nätverket för samhällsmedicinska chefer. FHV-Centrum deltar aktivt i ett nationellt och internationellt nätverk för EQ-5D. Samverkan sker i projektform med bland annat Försäkringskassan, Statens Folkhälsoinstitut och Apoteket. Uppföljning av personalenkät 2002 vid Folkhälsovetenskapligt Centrum Hälsoarbete FHV-Centrum fick inga larmsignaler avseende medarbetarnas hälsa. Vi har inga långtidssjukskrivna och i övrigt ett gott hälsotillstånd. Enstaka hälsoproblem hanteras proaktivt och med stöd av Östgötahälsan. Organisationsutveckling Oklarheter i organisation och ansvarsroller bearbetas kontinuerligt. Ledningsrådet har utökats med tre representanter från verksamheten, en viss satsning på chefsutveckling kommer att ske och rutiner för projektledning bearbetas och utvecklas. Arbetet med att utveckla enhetens styrkort har inneburit att alla medarbetare inom verksamheten har fått en ökad kunskap om verksamheten, och därmed även ökade möjligheter till inflytande. Linköping den 24 september 2003 Kerstin Ekberg Produktionsenhetschef 2

3 Presentation FHV-Centrum är ett kunskapscentrum med uppgift att bidra till kunskap om utvecklingen av hälsan och dess bestämningsfaktorer i länet. Verksamheten ska ge underlag för politiska beslut samt bistå med strategisk utveckling av folkhälsoarbetet genom att stödja utvecklingsprocesser, ge metodstöd och sprida kunskap om vad som främjar en god och jämlik hälsa i Östergötland. FHV-Centrum ska tillhandahålla erforderlig expertkunskap i det Folkhälsopolitiska programmet för Östergötland I enlighet med avtalet bedrivs verksamheten utifrån tre programområden 1. Epidemiologi och bevakning 2. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande intervention samt utvärdering och uppföljning 3. Enkätservice (uppdragsverksamhet) Organisation Arbetet utgår från tre programområden, där programcheferna tillsammans med verksamhetschef och central administration ingår i ledningsgruppen. Ledningsgruppen ansvarar för det övergripande verksamhetsinnehållet. Programområden Epidemiologi och bevakning Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande intervention, samt utvärdering och uppföljning Enkätservice Verksamhetsstöd och -ledning Ledning Administration Information Programchefer Helle Noorlind Brage Matti Leijon Inger Hagström Kerstin Ekberg Kjerstin Strandh Christina Aldin Till FHV-Centrum är för närvarande tre HU-professurer och en universitetslektor knutna, med specificerade uppdrag för att främja och utveckla verksamheten: Professor Kerstin Ekberg, Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Professor Toomas Timpka, Socialmedicin och folkhälsovetenskap Professor Birgitta Öberg, Sjukgymnastik Univ.lektor Margareta Kristenson, Socialmedicin och folkhälsovetenskap 3

4 Övergripande vision: Folkhälsa i Centrum Kundperspektiv Mål: Hälso- och sjukvården skall ha kunskap om och efterfråga vår verksamhet och våra produkter. Hälso- och sjukvården skall arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. FHV-Centrum är landstingets kunskapscentrum i folkhälsovetenskapliga frågor och arbetar därmed i första hand mot hälso- och sjukvårdsdirektören samt landstingspolitikerna. En utvecklad dialog med beställarna och en tydlig kunskapsförmedling är förutsättningar för att nå de uppsatta målen. Medborgarnas och beslutsfattarnas uppfattning om att verksamheten är "av nytta" är en kritisk framgångsfaktor och en förutsättning för att hälso- och folkhälsofrågor skall konkretiseras i avtalen med övriga verksamheter inom hälso- och sjukvården. Nationella och regionala policydokument stödjer denna utveckling. Processperspektiv Mål: Verksamheten inom Folkhälsovetenskapligt Centrum skall vara en kunskapsbaserad verksamhet med kvalitet och relevans för praktiskt folkhälsoarbete. Verksamheten skall bygga på en god omvärldsorientering om hälsan och dess determinanter i befolkningen. En utveckling av verksamheten bygger på att medarbetarna regelbundet följer nationell och internationell forskning och utvecklingsverksamhet inom området och att den egna kompetensen kontinuerligt utvecklas. Detta sker idag främst genom en utveckling av samverkan mellan olika professioner internt och genom ökad samverkan med universitetsenheter och i nationella grupperingar. Organisatoriskt måste tid tillskapas för ett ständigt lärande genom att följa upp och reflektera efter genomförda projekt eller satsningar. Utvecklingsperspektiv Mål: Folkhälsovetenskapligt Centrums verksamhet skall ge landstinget underlag för att i sin styrprocess utgå från ett behovs- och hälsoperspektiv som leder till god hälsa i befolkningen. Folkhälsovetenskapligt Centrum skall dessutom utveckla beredskap för ett bredare samhällsuppdrag. För att uppnå målen skall den egna verksamheten genomgå en kontinuerlig utvärdering och utveckling. En strategisk utveckling av kunskapsförmedlingen med syfte att synliggöra vinsten av ett hälsoperspektiv i termer av hälsa, livskvalitet och samhällsekonomi är väsentliga framgångsfaktorer. Medarbetarperspektiv Mål: Folkhälsovetenskapligt Centrum skall vara en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats där medarbetarna har utvecklingsmöjligheter och inflytande över sitt arbete. 4

5 En god arbetsmiljö fysiskt, psykiskt och socialt är den grundläggande förutsättningen för att uppnå målet och följs upp regelbundet med RH-checkar och övrigt skyddsarbete. FHV- Centrums policydokument för en hälsofrämjande arbetsplats utvecklas av medarbetare och ledning gemensamt. För att nå målet, en attraktiv arbetsplats med utvecklingsmöjligheter och inflytande, ställs krav på en organisations- och ledningsstruktur som tydliggör roller och mandat inom organisationen och som skapar förutsättningar för kommunikation och dialog inom enheten. Ekonomiperspektiv Mål: Folkhälsovetenskapligt Centrum skall ha en ekonomi i balans. Rutiner utvecklas för ekonomisk styrning och uppföljning som ger insyn och överblick för medarbetarna. Detta kombineras med kontinuerlig budgetuppföljning dels inom enheten totalt, dels inom projekten. Effektivt resursutnyttjande kan ske genom tydliga och långsiktiga prioriteringar i avtalen och med samverkan med andra enheter i relevanta frågor. 5

6 SAMMANFATTNING AV VERKSAMHETEN INOM FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM MAJ AUGUSTI 2003 Epidemiologi och bevakning Kunskap och kompetens för att bevaka befolkningens hälsa utvecklas ständigt. Detta sker dels genom att utveckla metoder för datainhämtning och dels genom att samordna olika former av databaser. I det ligger att identifiera riskgrupper och riskförhållanden för att förebygga sjukdom. Ett mål är att beskriva orsaker till sjukdom respektive hälsa i olika grupper i befolkningen, för att skapa underlag för prioritering av bl.a. intervention. Befolkningsenkäter Arbetet med barnhälsomiljöenkäten i nationell regi fortlöper. Datainsamlingsfas under jan jan Det nationella arbetet med kartläggning av barns- och ungdomars psykiska hälsa pågår. En pilotstudie kommer att genomföras vid några skolor i Linköpings kommun under oktober månad. En kartläggning av självskattad hälsa, rökvanor och övervikt i förhållande till den socioekonomiska strukturen har gjorts och en rapport finns. Grunddata utgår från Östgötens hälsa och miljö En fördjupningsstudie av självskattad hälsa som beskriver hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i olika sjukdomsgrupper är i slutfas och en rapport kommer att presenteras inom kort. Grunddata utgår från Östgötens hälsa och miljö I samarbete med Försäkringskassan sker en kartläggning av den psykiska ohälsans utbredning i länet. Enkäten Östgötens psykiska hälsa har sammanställts i en första deskriptiv rapport. Rapporten har presenterats på ett flertal ställen såväl inom som utom landstinget. En planering för fördjupade analyser har påbörjats. En fördjupad analys av sjukskrivna kommer att genomföras tillsammans med Försäkringskassan. Olycksfallsregistrering Arbetet med skaderegistrering inom både Folktandvården och tre av fyra akutmottagningar i länet fortsätter i samarbete med kommunerna. Data från år 2002 är under slutbearbetning. Data bearbetas och delges kommunerna och vårdgivarna efter överenskommelser. Motala kommun söker i år för förnyat kontrakt avseende En säker och trygg kommun från WHO. Vid denna hearing informerades om skaderegistreringen i länet som utgör en av grundpelarna i arbetet. Skaderegistreringen vid landstinget har också presenterats vid andra nationella möten. En utveckling av kvalitetsförbättrande arbete pågår. Linköpings kommun gör tillsammans med akutkliniken och FHV-Centrum en specialstudie av cykelolyckor under hösten 2003-hösten Sjukskrivning Inom ramen för samverkansavtalet med Försäkringskassan genomförs analyser av sjukskrivningar och förtidspensioner uppdelat efter diagnoser och vårdcentraler, liksom av samband mellan vårddatalager och sjukskrivning. 6

7 Barns övervikt och fetma Analys och bearbetning av data i projektet Kartläggning av barns vikt och viktutveckling i Östergötland är avslutad och sammanställd till en rapport (för närvarande under tryckning). Samtliga 10-åringar i Östergötland ingår i studien, och data har insamlats vid ett antal mätpunkter bakåt till barnens födelsevikt. Tandvårdsepidemiologi Det årliga tandvårdsepidemiologiska arbetet bland barn, ungdomar och vuxna i folktandvård är sammanställt i en rapport till Folktandvården. Tandhälsan hos barn och ungdomar 3-19 år i Östergötlands kommuner för privattandvård och folktandvård är sammanställd i en internrapport. Arbetet med beskrivning av tandhälsan i olika socioekonomiska grupper pågår. Munhälsa, tilläggsuppdrag Mätning av hälsovinster för äldre och funktionshindrade pågår. Uppföljning av i vilken utsträckning barn och ungdomar tar del av den fria tandvården pågår. Nyhetsbevakning inom området samhällsodontologi pågår. Folkhälsa och yttre miljö Samarbete med kommuner, länsstyrelse och landstinget sker bl.a. genom olika nätverk. Landstinget har styrelserepresentation samt medlemskap i två miljöorganisationer i länet, Östergötlands Luftvårdsförbund och Motala Ströms vattenvårdsförbund. Hälsoorienterad GIS Externfinansierat forskningsprojekt för Sunil Kohli. På grund av det spända politiska läget i Indien och Pakistan har arbetet fördröjts på obestämd tid. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande intervention samt utvärdering och uppföljning Folkhälsovetenskapligt arbete, med syfte att minska skillnader i hälsa i befolkningen, omfattar intervention i olika former för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Inom programområdet Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande intervention samt utvärdering och uppföljning arbetar vi kontinuerligt med att utveckla vår kompetens och kunskap inom det som kallas evidensbaserat folkhälsoarbete. Denna kunskapsuppbyggnad är basen i arbetet med att pröva, följa upp och utvärdera olika metoder för intervention. Arbetet fokuserar enligt avtalstexten på hälso- och sjukvården, dels som arbetsplats, dels som vårdgivare. Hälso- och sjukvården som arbetsplats Landstingets personalenkät innehöll år 2002 frågeformuläret SF-36. FHV-Centrum har utformat en tolkningsguide till landstingets chefer samt medverkat vid de seminarier som hölls, där resultaten av enkäten diskuterades. I samarbete med RAR pågår en fördjupad analys av landstingets långtidssjukskrivna personal. 7

8 Hälsofrämjande arbetsplats I ett särskilt utvecklingsprojekt, delvis finansierat av medel från Näringsdepartementet, är akutkliniken och akutmottagningen basen för utveckling av "hälsofrämjande arbetsplats" inom landstinget. Folkhälsovetenskapligt Centrum har, i samverkan med RAR, under våren utvecklat strategier för en hälsofrämjande interventionssatsning som påbörjades under hösten Rapportering sker under hösten Arbetet inom hälsofrämjande sjukhus har fortsatt med avsikt att öka samordning av insatser inom vårdutveckling, kvalitetsarbete, hälsofrämjande och resultatorientering. Hälso- och sjukvården som vårdgivare Inom ramen för sin landstingsanknytning till FHV-Centrum har Margareta Kristenson medverkat i framtagandet av En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Landstinget i Östergötlands handlingsplan Planen har under våren presenterats för de olika politiska nämnderna och reviderats utifrån inkomna synpunkter. En dialog pågår kring hur arbetet med utvärdering av det folkhälsopolitiska programmet ska ske. Arbetet sker i nära anslutning till framtagande av indikatorer på nationell nivå för En mer hälsoinriktad hälsooch sjukvård, målområde 6 i de nya nationella folkhälsomålen. Primärvården är den instans inom hälso- och sjukvården som i första hand möter personer med ohälsa. Därför ligger tyngdpunkten i det befolkningsinriktade arbetet där. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet är en helhetssyn på individen, där sjukvården förutom traditionell medicinsk behandling även behöver hitta nya former för omhändertagandet av patienterna. Arbetet med att integrera livsstilsfaktorerna till en gemensam hälso- och livsstilsstrategi är igång. Östgötanätverket för folkhälsoarbete FHV-Centrum samordnar Östgötanätverket för folkhälsoarbete, ett nätverk som till en början bestod av hälsosamordnare i primärvården, men som numera är utökat till primärvårdens kontaktpersoner för det folkhälsopolitiska programarbetet. Under perioden har nätverksmöte arrangerats. En stor del av mötet var diskussionstid där nätverkets arbetsformer och en eventuell utvidgning av gruppen diskuterades. Två nya möten planerades till hösten. Motiverande Samtal på Vårdcentral och Apotek Projektets syfte är att pröva, utveckla och utvärdera Motiverande Samtal som samtalsmetod vid arbete med livsstilsfrågor eller beteendeförändringar generellt, men med alkohol som exempel. Projektet startade i januari Under våren 2003 utbildades de två första vårdcentralerna och apoteken, sammanlagt 70 personer. Under hösten fortsätter arbetet med ytterligare utbildning och handledning. Projektet är samfinansierat av Landstinget i Östergötland, Apoteket AB och Socialdepartementet. Fysisk aktivitet Arbetet har under perioden haft ett stort fokus på fysisk aktivitet på recept (FaR). Under maj hölls ett seminarium för primärvården och friskvården med syfte att utveckla arbetsformerna kring FaR. Motsvarande möte arrangerades tillsammans med skolöverläkaren i Linköpings kommun om möjligheten att utveckla FaR för barn och ungdom med skolan som bas. Den årliga kartläggningen av FaR i primärvården visar att 31 av 41 enheter förskriver FaR/friskvård på remiss eller liknande. Två möten med landstingets IT-enhet angående en utveckling av livsstilsråd/interventioner kopplat till journalhanteringssystemen i primärvården 8

9 har hållits under perioden. Erfarenheter från länet har presenterats för landstingen i Gotland, Dalarna och Gävleborg. Studiebesök har kommit ifrån Kronoberg. Delresultat från det nationella pilotprojektet för fysisk aktivitet på recept (FaR) har presenterats vid internationella konferenser i Västerås och Kuopio i Finland. Övervikt/fetma Referensgruppen har haft två möten. Ett informationsblad fetmablad nr 6 som handlar om attityder och värderingar till individer med övervikt och fetma har framtagits. En rapport och en poster har skrivits om kartläggning av barns vikt och viktutveckling i Östergötland. Postern presenterades på Berzelius symposium 62, Prevention of Obesity, maj 2003 i Stockholm. Folkhälsoberedningen fick under augustimötet information om kartläggningen. Mat Nätverket för länets kostchefer har haft ett arbetsmöte, för att arbeta vidare med kostpolitiska mål för matverksamhet inom kommunen (barnomsorg, skola, äldre). Matrådet har haft ett arbetsmöte för att planera ett inspirationsmöte på temat den medvetna gastronomin, den 14 oktober för personal inom restaurang och storhushåll samt lärare inom hotell och restaurangutbildningar i Östergötland. Tobak Tobaksinformation har givits till elever på gymnasie- och grundskolenivå samt i mellanstadiet till föräldrar, tillsammans med barnen. I ett par klasser har elever utbildats till tobaksinformatörer. Uppdatering av informationsmaterial om tobak sker kontinuerligt till folktandvårdens personal. Två medarbetare från FHV-Centrum har deltagit i LUFT:s Landstingets utvecklingsarbete för Tobaksprevention konferens i Jönköping och temat var Tobak som beroende. FHV-Centrum har ansökt och erhållit medel från Statens Folkhälsoinstitut till projektet En Tobaksfri livsstart och uppväxt i Hageby. Tandvård Fram till och med augusti månad har 273 remisser angående fluoranalyser inkommit och bearbetats. Sammanställning av 2002 års fluoranalyser pågår. Hälsofrämjande Sjukhus FHV-Centrum samordnar det svenska nätverket för Hälsofrämjande Sjukhus. Detta nätverk innehåller idag 23 sjukhus. Presidiemöte hölls i maj då det fortsatta indikatorarbetet samt förslag till stadgar diskuterades. I juni hölls processledarmöte på temat Hälsofrämjande arbetsplats. Medlemmar från sekretariatet har deltagit i den internationella HPH konferensen i Florens. Temat var Re-orienting hospitals towards better health in Europe: New governance, patient orientation and cultural diversity in hospitals. Via en poster presenterades de nya svenska nationella målen för folkhälsan, speciellt målområde 6, En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 9

10 Processanalys av vårdkedjan En processanalys av vårdkedjan från primärvården genom hälso- och sjukvården, med ländryggsproblematik som exempel, genomförs i enlighet med särskilt avtal med professor Birgitta Öberg. Lokalsamhället Att utarbeta en struktur för kunskapsbaserade hälsointerventioner i lokalsamhället är angeläget för att skapa effektivitet inom folkhälsoarbete. Med en sådan struktur kan en arena skapas där lokalt lärande om hälsofrågor, dess regelverk, politiska processer etc. kan ske på en övergripande nivå. Syftet med den aktuella verksamheten har varit att utarbeta en struktur för IT-stödda interventioner för lokalt folkhälsoarbete inom Östergötland. Skadeprevention används som första tillämpningsområde. Programmet för prevention av personskador till följd av olycksfall i västra Östergötland, verksamt sedan 1985, har resulterat i en avsevärd minskning av allvarliga skador. Programmet är organiserat i en styrgrupp med representation för kommun, landsting, försäkringskassa och industri, samt fem operationella skaderåd med inriktning mot specifika områden, t.ex. arbetsskador. Övrigt Medarbetar på FHV-Centrum har under perioden både varit föredragande och deltagare i konferenser, universitetsutbildningar samt kurser. Vi har hållit föreläsningar om folkhälsa inom länet för politiker och tjänstemän i såväl kommuner som landsting, för personal inom hälso- och sjukvården, friskvård och andra organisationer. Medarbetare på FHV-Centrum har varit delaktiga i planeringsarbetet av studiematerialet Det goda livet. Forskning och utveckling Som landstingets kunskaps- och kompetenscentrum för folkhälsofrågor har FHV-Centrum ett stort ansvar att dess verksamhet är kunskapsbaserad och vetenskapligt förankrad. För att bevakning och kartläggningar inom programområdet Epidemiologi och bevakning ska ge tillförlitliga resultat är det viktigt att arbetet genomförs med utgångspunkt från gängse vetenskaplig metodik. Inom området bedrivs intern kompetensutveckling genom en studiecirkel i epidemiologi. Också det utvecklingsarbete som pågår inom programområdet Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande intervention, samt utvärdering och uppföljning och som innebär såväl att bygga upp kunskap, som att pröva, följa upp och utvärdera olika metoder för intervention, kräver ett idérikt och systematiskt utnyttjande av forskningsresultat och vetenskaplig kunskap. Forskning och Utveckling (FoU) är därför en integrerad del av FHV-Centrums verksamhet. Genom regelbundet återkommande FoU-seminarier genomlyses och ventileras såväl den löpande verksamheten som planerade och pågående projekt. Inom aktuella kunskapsområden, för närvarande de nyantagna nationella målen för folkhälsan och Östergötlands folkhälsopolitiska program, och med stöd av central litteratur bedrivs, i studiecirkelform, kompetensutveckling för hela FHV-Centrum. En egen FoU-handledare medverkar i projekten 10

11 som kunskaps- och metodutvecklingsstöd och vid utarbetande av projektplaner, med litteraturbevakning och som stöd vid analyser och rapportering. FoU-handledaren medverkar också till att olika projekt samordnas. Enkätservice Under maj-augusti har följande enkäter bearbetats: Studenters hälsa och livsvillkor och Arbete och Hälsa till Universitetet Personalenkät från Sjöfartsverket på uppdrag av Yrkes- och miljömedicin En studie om kvinnors hälsa och livsvillkor (5 olika enkäter) samt ytterligare en kvinnostudie till IHM, Avd för obstetrik och gynekologi Undersökning av munhälsa och livskvalitet i Linköping och Jönköping, Forss-projekt ABIS-projektets 2½-årsformulär har avslutats, 5-årsformulären har påbörjats och bearbetningen av dessa fortsätter Skaderegistrerings-formulär Under en del av perioden har timanställd personal anlitats till sorteringsarbete. Informationsverksamhet Informationsverksamheten vid Folkhälsovetenskapligt Centrum har arbetat med intern och extern publicering, såväl i tryckt som elektronisk form för att öka intresse, engagemang och kunskap om folkhälsofrågor. Informationsmaterial i form av OH och PowerPointpresentationer har utvecklats och uppdaterats. Folkhälsovetenskapligt Centrums Nyhetsblad nr 27 gavs ut i juni i 2000 ex. Seriell publikation med ISSN-nummer Uppdatering och utveckling av FHV-Centrums webbsidor sker regelbundet och har under perioden uppdaterats med bland annat: Folkhälsovetenskapligt Centrums Nyhetsblad nr 27 Rapporter som ingår i Folkhälsovetenskapligt Centrums Rapportserie ISSN Verksamhetskatalog Kunskaps- och kompetensutveckling Följande interna seminarier i folkhälsovetenskapliga frågor har hållits: Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36, Elin Eriksson och Anders Nordlund Från ruta till tabell. Processbeskrivning från enkätservice, Inger Hagström Kartläggning av barns vikt och viktutveckling i Östergötland, Marianne Angbratt Medarbetare inom FHV-Centrum deltar i intern studiecirkel där diskussioner sker med utgångspunkt från fyra skrifter som Socialmedicin i Stockholm har givit ut: Att 11

12 folkhälsoarbeta, Att mäta folkhälsa, Att räkna med folkhälsa, Att kvalitetsutveckla folkhälsoarbetet. Medarbetare inom FHV-Centrum har deltagit i följande kurser: Nationell Tobakskonferens LUFT Språket som framgångsfaktor Att arbeta, medverka och leda projekt Medarbetare inom FHV-Centrum har medverkat med föredrag och/eller posters vid bland annat följande tillfällen: Temaseminarium Miljö och Hälsa: Värdet av GIS, Jönköping Gotland i rörelse, Visby Health Promotion Research, Västerås Puijo Sumposium, Kuopio, Finland Oral hälsa samhällsodontologi, Utbildningen i Folkhälsovetenskap, Linköping 12