Folkhälsovetenskapligt Centrum

Transkript

1 Till landstingsstyrelsen Folkhälsovetenskapligt Centrum Delårsrapport

2 Produktionsenhetschefens kommentarer Folkhälsovetenskapligt Centrums omfattande rekryteringsansats i början på året har lett till att det under första kvartalet tillsats tre statistiker och en folkhälsovetare (50% till halvårsskiftet, därefter 100%). Ytterligare en folkhälsovetare får fast anställning i juni och ytterligare två tillkommer efter sommaren. Under hösten kommer en omfattande satsning på utveckling av området Hälsofrämjande arbetsplatser, vilket förväntas kräva ytterligare mer eller mindre tillfälliga personal-resurser. Under året förväntar vi dock att i stort sett ha uppnått målet att bemanna organisationen i planerad omfattning och i enlighet med nuvarande avtal för verksamheten. Delårsbokslutet 04 ger ett resultat på Det överskott som fortfarande ligger med i prognosen kan förklaras av att tillsättningen av tjänster sker successivt och ännu inte hunnit belasta ekonomin. Överskottet kan även delvis hänföras till att FHV-Centrum lyckats få externa medel för vissa projekt, och att FHV-Centrum dessutom säljer vissa kurser, samt medverkar i andra kurser och utbildningar i relativt omfattande utsträckning. Verksamheten inom FHV-Centrum har nu kommit in i en alltmer dynamisk utveckling, såväl avseende programområdet Epidemiologi och bevakning som avseende programområdet Intervention. Organisationsutvecklingen fortskrider och stabiliseras. Med hjälp av CQ har samtliga medarbetare introducerats i Balanserat Styrkort och FHV-Centrum arbetar nu aktivt med att utveckla sitt styrkort. Verksamhetsutvecklingen sker med två-dagarsinternat två gånger per år, samt regelbundna seminarier inom respektive programområde. Ambitionen är att samtliga medarbetare skall deltaga i och påverka utvecklingen. Linköping den 17 maj 2002 Kerstin Ekberg Produktionsenhetschef 2

3 Presentation Folkhälsovetenskapligt Centrum (FHV-Centrum) är ett kunskapscentrum med uppgift att bidra till kunskap om utvecklingen av hälsan och dess bestämningsfaktorer i länet. Verksamheten ska ge underlag för politiska beslut samt bistå med strategisk utveckling av folkhälsoarbetet genom att stödja utvecklingsprocesser, ge metodstöd och sprida kunskap om vad som främjar en god och jämlik hälsa i Östergötland. FHV-Centrum ska tillhandahålla erforderlig expertkunskap och implementeringsstöd i planerings- och förankringsprocessen, i genomförandet samt i utvärderingen och uppföljningen av det Folkhälsopolitiska programmet för Östergötland Sedan januari 2002 och t.o.m. 31 december 2006 gäller ett nytt avtal för FHV-Centrum. I enlighet med avtalet bedrivs verksamheten utifrån tre programområden 1. Epidemiologi och bevakning 2. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande intervention 3. Utvärdering och uppföljning/hälsovinstmätning Organisation Den organisation som prövades under föregående år är fortfarande gällande. Arbetet utgår från tre programområden, där samordnarna tillsammans med verksamhetschef och central administration ingår i ledningsgruppen. Ledningsgruppen ansvarar för det övergripande verksamhetsinnehållet. Programområden: Epidemiologi och övervakning Intervention och hälsofrämjande Uppföljning och utvärdering Ledning och administration (Loa) Information Samordnare: Helle Noorlind Brage Kerstin Ekberg, Matti Leijon Integreras i övriga områden Kerstin Ekberg Christina Aldin Fasta kostnader hanteras av Loa, medan rörliga medel för verksamhetens genomförande fördelas till respektive verksamhetsområde. Till Folkhälsovetenskapligt Centrum är för närvarande tre HU-professurer knutna med specificerade uppdrag för att främja och utveckla verksamheten; professor Kerstin Ekberg, Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering professor Toomas Timpka, Socialmedicin och folkhälsovetenskap professor Birgitta Öberg, Sjukgymnastik Övergripande vision: Folkhälsa i Centrum 3

4 Kund/medborgarperspektiv Vision: Frågor om hälsa och hälsofrämjande strategier blir en självklar del i beslutsprocesser i alla organisationer. Verksamheten inriktas på att identifiera, bedöma, värdera och utveckla metoder för att påverka olika faktorers betydelse för en god folkhälsa. FHV-Centrums kunder är i princip politiker och beslutsfattare inom landstinget, i egenskap av representanter för medborgarna i Östergötland. En fortsatt kontinuerlig dialog i olika former är en förutsättning för en fruktbar verksamhetsutveckling. Strategier: Kartläggning och analys av befolkningens hälsa och hälsans determinanter. Samkörning av olika databaser. Framtagning av norm-/referensmaterial för olika hälsomått som kan användas i andra studier inom landstinget. Utveckling av kunskapsbaserade metoder och strategier för hälsofrämjande intervention på individ-, grupp- och samhällsnivå. Kritiska framgångsfaktorer är medborgarnas och beslutsfattarnas uppfattning om att verksamheten är "av nytta". Den utveckling som har påbörjats inom informationsverksamheten är en viktig del i denna process. Processperspektiv Vision: Folkhälsovetenskapligt Centrum är en given kompetens- och kunskapsbas för folkhälsovetenskapligt arbete i regionen. Kritiska framgångsfaktorer är dels att medarbetarna inom organisationen ser sin arbetsplats som en hälsofrämjande arbetsplats som stimulerar delaktighet och kompetensutveckling, dels utveckling av en effektiv samverkan med andra aktörer i samhället. Arbetet med att utveckla FHV-Centrum till en hälsofrämjande arbetsplats pågår. Likaså har arbetet med Balanserat styrkort påbörjats. Utvecklingsperspektiv Vision: Det folkhälsovetenskapliga arbetet är kunskapsbaserat och genomsyrar hälsooch sjukvården, liksom samhället i övrigt, i den dagliga verksamheten. Förändringsprocessen inom Folkhälsovetenskapligt Centrum syftar till att tydliggöra och utveckla centrets verksamhetsmål samt att utveckla gemensamma strategier och metoder inom centret för att uppnå målen. I olika projekt inom respektive programområde utvecklas kvaliteten genom en utveckling av tydliga projektplaner samt en regelbunden uppföljning av resultat och resultatspridning. Detta arbete innebär även en kompetensutveckling för medarbetarna. Ökad satsning på information och kunskapsspridning, som öppnar möjligheten till feedback och dialog med medborgarna, är ytterligare en aspekt i kvalitetsutvecklingen. 4

5 Medarbetarperspektiv Vision: Medarbetaren i Centrum Folkhälsovetenskapligt Centrum är en hälsofrämjande arbetsplats, vilket innebär att organisationen skapar utrymme för engagemang, kompetensutveckling, medarbetare med hög grad av empowerment, hälsa och livskvalitet. Ekonomiperspektiv Vision: En balanserad budget Verksamhetens resultat ger fortfarande ett överskott, som under året dock kommer att närma sig en bättre balans, dels genom att vakanser bemannas och nya tjänster inrättas, dels genom att verksamhetens omfattning nu ökar dynamiskt. SAMMANFATTNING AV VERKSAMHETEN INOM FHV-CENTRUM 1 januari 30 april 2002 Strategisk utveckling av folkhälsovetenskaplig verksamhet i regionen. Det folkhälsopolitiska programmet är nu taget i landstinget och i samtliga länets 13 kommuner. FHV-centrums folkhälsostrateg och andra medarbetare har haft en viktig roll i detta arbete. Informationsverksamhet Informationsverksamheten vid Folkhälsovetenskapligt Centrum har arbetat med intern och extern publicering, såväl i tryck som elektronisk form för att öka intresse, engagemang och kunskap om folkhälsofrågor: Under första kvartalet år 2002 har utgivits i tryckt form: 1 nummer av Folkhälsovetenskapligt Centrums Nyhetsblad i 1700 ex. Seriell publikation med ISSN-nummer Rapport Tandhälsan hos barn och ungdomar 3 19 år i Östergötlands kommuner år 2001 Vi har uppdaterat, och kommer att fortsätta att utveckla innehållet på FHV-Centrums webbsidor. Vår förstasida har fått en nytt utseende, med bild från vår nya informationsfolder. Övrigt presentationsmaterial, t.ex. overheadmaterial, visitkort m.m. har utvecklats med ny design i enighet med informationsfoldern 5

6 Kurser, seminarier och temadagar och workshops i folkhälsovetenskapliga frågor har hållits Förberedelser för Linköpingsdagarna i Folkhälsovetenskap år 2002 är i full gång. Denna femte konferens har titeln: Påverkar Media Hälsan? och kommer att belysa folkhälsan ur journalistens, professionens, mediaforskningen och lobbyistens perspektiv. Vi förbereder också för skriftlig dokumentation av hela konferensen. Dokumentationen kommer att läggas på vår webbsida. Epidemiologi och övervakning Kunskap och kompetens för att bevaka befolkningens hälsa utvecklas ständigt. Detta sker dels genom att utveckla metoder för datainhämtning och dels genom att samordna olika former av databaser. I det ligger att identifiera riskgrupper och riskförhållanden för att förebygga sjukdom. Ett mål är att beskriva orsaker till sjukdom respektive hälsa i olika grupper i befolkningen, för att skapa underlag för prioritering av bl.a. intervention. Befolkningsenkäter Arbetet med barn-och ungdomsenkäten i nationell regi fortlöper. Fortsatta analyser av material i 1999-års befolkningsenkät genomförs avseende hälsomåtten EuroQol och SF-36. Ett "normmaterial" för Östergötland för EQ-5D och SF-36 med uppdelning på ålder, kön och socioekonomiska variabler är under utarbetning. En kartläggning av rökvanor och övervikt i förhållande till den socioekonomiska strukturen i länet och till den självskattade hälsan pågår. Medicinskt programarbete I samarbete med den medicinska programgruppen för psykisk ohälsa, är en kartläggning av den psykiska ohälsans utbredning i länet under utarbetning. Olycksfallsregistrering Arbetet med skaderegistrering inom både folktandvården och akutmottagningarna i länet fortsätter i samarbete med kommunerna. Data bearbetas och delges kommunerna och vårdgivarna efter överenskommelser. Möjligheten att integrera skaderegistreringen i det nya patientregistreringssystem som skall upphandlas undersöks. Kvalitetsförbättringsarbete pågår. Övrigt Gisela-projektet. Kontinuerliga kontakter och samverkan fortsätter med Försäkringskassan avseende analyser av samband mellan vårddatalager och sjukskrivning. Socioekonomi och ohälsa. Uppdatering av de socioekonomiska data som använts för rapporten, Socioekonomiska data på nyckelkodsområden, 98:9, för att kunna fortsätta med studier av sambanden mellan tandhälsa och socioekonomi. Register Ett nationellt samarbete med flera andra landsting har startats och är under utveckling, DUSTprojektet. 6

7 Avtal med primär- och tandvårdsnämnden Det årliga tandvårdsepidemiologiska arbetet bland barn och ungdomar, 3-19 år har gjorts Kartläggning av fluorhalten i länets vattentäkter och fluoranalyser utförs regelbundet. Munhälsa, tilläggsuppdrag En kartläggning av tandvård bland barn och unga i länet är gjord. Verksamma kariesförebyggande åtgärder är kartlagda. Mätning av hälsovinster för äldre och funktionshindrade pågår. Muntorrhet och dess konsekvenser för munhälsan kartläggs. Folkhälsa och yttre miljö Samarbete med kommuner, länsstyrelse och landstinget sker bl.a. genom olika nätverk. Landstinget har styrelserepresentation samt medlemskap i två miljöorganisationer i länet, Östergötlands Luftvårdsförbund och Motala Ströms vattenvårdsförbund. Hälsoorienterad GIS Externfinansierat forskningsprojekt för Sunil Kohli. Arbetet forskrider enligt forskningsplan. Intervention och hälsofrämjande arbete Folkhälsovetenskapligt arbete, med syfte att minska skillnader i hälsa i befolkningen, omfatta intervention i olika former för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Inom programområdet hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetar vi kontinuerligt med att utveckla vår kompetens och kunskap inom det som kallas evidens-baserat folkhälsoarbete. Denna kunskapsuppbyggnad är basen i arbetet med att pröva, följa upp och utvärdera olika metoder för intervention. Arbetet fokuserar enligt avtalstexten till hälso- och sjukvården, dels som arbetsplats, dels som arbetsgivare. Hälso- och sjukvården som arbetsplats I ett särskilt utvecklingsprojekt, delvis finansierat av medel från Näringsdepartementet, är akutkliniken och akutmottagningen basen för utveckling av "Hälsoframjande arbetsplats" inomlandstinget. Folkhälsovetenskapligt Centrum har, i samverkan med RAR, under våren utvecklat strategier för en hälsofrämjande interventionssatsning som påbörjas under hösten Arbetet inom hälsofrämjande sjukhus har fortsatt med avsikt att öka samordning av insatser inom vårdutveckling, kvalitetsarbete, hälsofrämjande och resultatorientering. I ett Dagmar-finansierat projekt, KEY, fokuseras vårdcentralerna främst som vårdgivare, men även med avseende på förutsättningar för verksamhetsutveckling. Uppföljning och utvärdering av de första pilotprojekten pågår. Hälso- och sjukvården som vårdgivare Primärvården är den instans inom hälso- och sjukvården som i första hand möter personer med ohälsa ligger tyngdpunkten i det befolkningsinriktade arbetet där. Utgångspunkten bygger på en helhetssyn på individen, där sjukvården förutom traditionell medicinsk behandling även behöver hitt nya former för omhändertagandet av patienterna. Arbetet med att integrera livsstilsfaktorerna till en gemensam hälso- och livsstilsstrategi är igång. Bl.a. har följande aktiviteter genomförts under perioden: 7

8 Sedan ett par år samordnar Folkhälsovetenskapligt Centrum Östgötanätverket för folkhälsoarbete. Nätverket består förutom FHV-Centrum mestadels av representanter från primärvården. Gruppen har under året utvidgats från att nästan bara ha bestått av hälsosamordnare, till att nu även inkludera varje enhets kontaktperson i arbetet med det folkhälsopolitiska programmet. Under perioden har ett möte arrangerats för nätverket. Förutom allmän information om bl.a. Folkhälsopropositionen och om FHV-Centrums arbete, informerade FOU och AMC om sin verksamhet. Inbjudan av FOU och AMC avsåg även att skapa en ökad samverkan och större medvetenhet om varandras verksamheter. Fortsatt medverkan i det nationella pilotprojektet för Fysisk aktivitet på recept (FaR), där FHV-Centrum på uppdrag av Folkhälsoinstitutet är ansvarig för utvärderingen. De väntrumsenkäter som genomförts i projektet har fått stort genomslag i media. Fortsatt arbete med att sprida konceptet med fysisk aktivitet på recept i länet. Två halvdagsseminarier om FaR har genomförts under perioden, en i Linköping och en i Finspång. Kontakter har etablerats med bl.a. HSO Östergötland, Meditrina, CQ, Kvinnokliniken, läkemedelsenheten, BVC mfl. Ett möte inom det regionala nätverket, Östergötland, Kalmar, Jönköping, för kost och fysisk aktivitet (KoFa) nätverket genomfördes i februari. I ett särskilt finansierat projekt med inriktning mot personer med övervikt och fetma pågår strategidiskussioner och metodutveckling. Målet är att öka kunskap och kompetens hos personal som arbetar med patientgruppen och dessutom att förbättra samverkan mellan olika aktörer såsom kommuner, hälso- och sjukvård, patientföreningar och övriga berörda samt bidra till att definiera vad som kan göras inom respektive område och klargöra övergångarna. Utbildningsdagar har genomförts och kurs i KBT samt motiverande intervju. Deltagare var aktörer som har avtal med Landstinget. En patientförening för övervikt har startats. Två informationsblad fetmabladet har distribuerats. Planering inför kartläggning av barns övervikt och fetma har genomförts. Nätverket för länets kostchefer har arbetat fram kostpolitiska mål för matverksamhet inom kommunen (barnomsorg, skola, äldre). Utbildningsdag för kostchefer och lunchrestauranger har genomförts. Inspirationsföreläsare var Örjan Klein. Tobaksinformation riktad till skolor. Lektioner med värderingsövningar och tobaksinformation har givits för elever i klasser åk 5-9 Linköping, Norrköping. Deltagit i konferens om evidens-baserad tandvård, anordnad av SBU och Centrum för Tobaksprevention, Stockholm Den handlade om rökning och ohälsa i munnen. Tema: Varför ska vi hjälpa våra patienter att sluta röka? Deltagit i konferens; Vad betyder tobaksvanor för ungdomars användning av alkohol och narkotika? Fram till och med april månad har 167 remisser angående fluoranalyser inkommit. Sammanställning av 2001 års fluoranalyser pågår. Tagit informationsmaterial om tobak och munhälsa till Folktandvårdsklinikerna. Inom det ovan nämnda KEY-projektet utvecklas och prövas problembaserad metod som ett verktyg för att förbättra omhändertagandet av patienter med smärta respektive med symptom på utmattningstillstånd. Projektet följs nu upp och utvärderas. Den femte konferensen Linköpingsdagarna i Folkhälsovetenskap planeras till den 28 maj. Årets tema är media och folkhälsa. 8

9 FHV-centrum har i samarbete med HU, AMC och LiM genomfört uppdragsutbildningar inom Folkhälsovetenskap. Medarbetare på FHV-Centrum har medverkat i såväl regional som nationella media. Föreläsningar i olika forum som enskilt företag, organisationer, till kommun- och hälsooch sjukvårdens personal har genomförts. Hälsofrämjande Sjukhus Fyra nya medlemssjukhus har tillkommit och totalt har nätverket 21 medlemmar, dvs ca en fjärdedel av landets sjukhus. Medlemssjukhusen medverkar nu mera aktivt i att driva utvecklingen genom det presidieutskott som tillsats och som består av valda representanter för fyra sjukhus (Uppsala, Sollefteå, Eksjö och Lund). Det finns ett stort efterfrågan på kompetensutveckling. För att möta det har första delen av året fokuserat att uppdatering av informations och utbildningsmaterial liksom av hemsidan. Denna utvecklas också vad gäller dess projektdatabas som innehåller de projekt som pågår vid medlemssjukhusen. Förberedelser pågår inför ett internat i september som skall diskutera kriterier för hälsofrämjande sjukhus. Gemensamma projekt kring hälsomätning kommer att diskuteras vid detta internat. Tobaksfrågorna kommer att få en mer framträdande roll genom att Göran Boethius, ordförande i Läkare mot Tobak, och i Tobaksfritt Latsting, nu också är representant i sekretariatet med ansvarar för dessa frågor. Uppföljning och utvärdering Det finns ett ökat behov av att följa upp resultat inom hälso- och sjukvården både ur verksamhets-/produktionsperspektiv och ur ett övergripande lednings- och styrningsperspektiv. Med utgångspunkt i det pågående utvecklingsarbetet inom programområdet epidemiologi och bevakning avseende måtten EQ-5D och SF-36 skall en fortsatt utveckling av hälsovinstmätning inom hälso- och sjukvården genomföras. En processanalys av vårdkedjan från primärvården genom hälso- och sjukvården, med ländryggsproblematik som exempel, skall genomföras i enlighet med särskilt avtal med professor Birgitta Öberg. 9