Deras jobb gör andra. Debattsidan KUNDEN HÖR INTE HEMMA HOS OSS. JO Cecilia Nordenfelt RÄTT SKA VARA RÄTT. Västernorrland MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Deras jobb gör andra. Debattsidan KUNDEN HÖR INTE HEMMA HOS OSS. JO Cecilia Nordenfelt RÄTT SKA VARA RÄTT. Västernorrland MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN"

Transkript

1 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING Debattsidan KUNDEN HÖR INTE HEMMA HOS OSS # 4 10 MAj 2007 tidningen för dig i Försäkringskassan JO Cecilia Nordenfelt RÄTT SKA VARA RÄTT Västernorrland MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN Deras jobb gör andra klokare

2 N är du behöver oss står vi beredda att ge kvalitetssäkrad rehab och utredningar Rygginstitutet - Luleå Håkan Blom Tel: , Fax: Rygginstitutet - Sundsvall Helmut Kerschbaumer Tel: , Fax: Här är våra produkter och koder med avtal fram till och med maj 2007: 4 veckors ryggrehabilitering, Sverige Avtalskod: FG 00114/ a 4 veckors ryggrehabilitering, Spanien Avtalskod: FG 00114/ d 2 veckors ryggrehabilitering, Sverige Avtalskod: FG 00114/ b 2 veckors ryggrehabilitering, Spanien Avtalskod: FG 0014/ e 4 veckors whiplashsrehab, Sverige Avtalskod: FG 00114/ a 8 veckors stressrelaterad rehab, Sverige Avtalskod: FG 00114/ c 2 veckors stressrelaterad rehab, Spanien Avtalskod: FG 00114/ f Nya avtal gällande utredningar med avtalsnummer Arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar (ARU) Försäkringsmedicinsk utredning (FMU) Kombiutredningar Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS) Rygginstitutet - Stockholm Åsa Larsson Tel: , Fax: Rygginstitutet - Växjö Kerstin Karlsson Tel: , Fax: Göteborg Växjö Sundsvall Luleå Stockholm/ Vaxholm Marbella Rygginstituet har kvalitetsäkrat sin verksamhet enligt ISO 9001:2000 sedan flera år. Rygginstitutet - Göteborg Ulrika Kruse-Molader Tel: , Fax: S:t Sigfridsgatan 85, Göteborg Rygginstitutet/CFS - Marbella, Spanien Inga-Lill Åström Tel: , Fax:

3 # 4 Det är det som är så fantastiskt med alla fiffiga uppfinningar Tänk att man bara blir bekvämare ju äldre man blir och hur snabbt man vänjer sig vid smidiga lösningar. Förra året deklarerade jag via Internet och i år skickade jag ett sms. Det kändes snopet. Är det redan klart? Nästa steg är väl att avskaffa även det. Det är bara om man INTE håller med om de förtryckta uppgifterna som man behöver höra av sig. Nästa gång jag vabbar så kan jag om allt går enligt Försäkringskassans planer göra det via sms. Så himla praktiskt. Precis vad jag behöver. Det är det som är så fantastiskt med alla fiffiga uppfinningar: någon kommer på dem när behovet är som störst. Tänk alla tjänster på nätet. E-fakturor, beställa bilbesiktning, boendeparkering och handla. För att inte tala om att köpa resor. Kommer ni ihåg hur det var när man skulle beställa via telefon? Vad kostar en biljett till Amsterdam? Det kunde ingen svara på förrän man hade preciserat datum och klockslag. Vänta, jag måste slå på datan. Tio minuter senare kom svaret: kr. Vad man inte visste var att om man valt att åka fem timmar senare hade man kommit undan med kr. Samtidigt verkar det vara väldigt svårt att få till vissa lösningar. T.ex. en bra toalett i sommarstugan. Eller färskt bröd på söndagar i affären. Eller ett gott kaffe från automaten på jobbet. Eller ett skrivbord på kontoret som rymmer mer än ett tangentbord. Men världen är full av motsägelser. Så nästa gång barnen blir sjuka så ska jag tänka att det finns något positivt med det: nämligen att jag får pröva nya smsvabben. Catharina byström, chefredaktör AKTUELLT Förnyelsearbetet går in i ny fas 4-5 Tydligare roll för kvalitetsgranskarna - 6 Åsikterna går isär om ny ny pensionsmyndighet 7 SÅ GJORDE VI På Utvärderingsavdelningen tar utredare och statistiker ständigt tar fram ny kunskap 10 DS åkte till Västernorrland för att känna av stämningarna efter beskedet om nya Försäkringskassan 18 PROBLEMLÖSARNA Handledning underlättar lärandet 20 INTERVJU JO Cecilia Nordenfeldt är både rättesnöre och klagomur 22 FOKUS Mycket tas för givet i sjukskrivningsdebatten 26 Gamla stödformer som handikappersättning och vårdbidrag behöver förnyas 27 ÅSIKTER "Begreppet kund hör inte hemma hos oss" 28 NÄST SIST Språkspalten: Goda råd i språkfrågor 30 Kund är något alla förstår - 31 PS Generaldirektör Curt Malmborg får sista ordet 32 dagens socialförsäkring Maj 2007

4 5MINUTER MED: Cecilia Strandberg, enheten för kundbemötande, Försäkringskassans huvudkontor. AKTUELLT Enklare blanketter på gång Försäkringskassan har nu börjat lansera sina nya förenklade blanketter. De första, som rör ansökan om bostadsbidrag, släpptes i april. Vilka förändringar har ni gjort? Vi har kundanpassat totalt 31 brev och blanketter inom sju förmåner. Vi har ändrat språket, till exempel genom att skriva om fackuttryck, så att det blir lättare att förstå. Vi har också förbättrat layouten och gjort den mer enhetlig. Vad vinner kunderna på det? Det blir lättare att fylla i blanketterna. När vi testade de nya blanketterna på kunder i november så kände de inte samma övermäktiga känsla inför att fylla i dem som de haft inför de gamla. De uppfattade också de nya blanketterna som mer luftiga. Vad vinner Försäkringskassan? Bättre image! Det blir färre telefonsamtal och färre besök på kontoren för att kunderna bättre förstår hur man fyller i blanketterna. Idag handlar många besök om att få hjälp med olika blanketter. Hur har ni gått till väga? Vi har jobbat i ett projekt där vi samlat kompetenserna från sakenheterna på försäkringssidan, juridikstaben, produktionsutvecklingsenheterna och utvecklingsdivisionen. Det hade inte gått om inte alla samverkat. Det är en viktig lärdom. Projektet löpte från augusti förra året till januari i år. Att ändra ord och uttryck tar tid liksom testperioderna för de olika IT-stöden. Blanketter är mycket IT-beroende. När kommer resten av breven och blanketterna? De släpps efterhand men merparten kommer under hösten. Några brev inom bostadsbidrag och underhållsstöd dröjer till årsskiftet eftersom de ska användas först då. Sven-Erik Johansson Förnyelsearbet Nu går Försäkringskassans förnyelsearbete in i en ny och mer operativ fas. Vi ska tillsammans med länsorganisationerna ta fram konkreta lösningar på hur den nya verksamhetsstrukturen ska kunna införas på ett bra sätt, säger Charlotte Ahlström, programchef. Närmast på tur står avstämning med länen. Mellan 8 och 15 maj ska Charlotte Ahlström tillsammans med två av delprojektledarna från förnyelseprogrammet, Robert Granath och Rolf Lindberg, träffa länsdirektör med ledningsgrupp i samtliga län. Under cirka tre timmar ska de viktigaste frågorna stötas och blötas. Viktigt vara överens Programmet har ett övergripande ansvar för att etablera den nya strukturen i landet, och att det blir som det är tänkt. Men det är ledningarna i länen som kommer att genomföra förändringarna på plats. Därför är det viktigt att vi är överens om vad som ska gälla. Vi ska prata om vad de förväntar sig, hur de ser på sin roll och sitt ansvar inför den kommande omorganisationen. Och vad vi förväntar oss. Vi ska också ha en diskussion om Vabba via sms I mitten av maj lanserar Försäkringskassans sina första sms-tjänster. Bland annat man ska kunna anmäla vård av sjukt barn och pappadagar. I sommar är det många som måste förnya sitt sjukförsäkringskort och därför ska man också från mitten av maj kunna beställa ett nytt kort via sms: eukort mellanslag och ditt personnummer till nummer Sen kommer kortet hem i brevlådan. Det blir en försiktig lansering till att börja med för att säkerställa att tjänsterna fungerar bra och därför blir det inga stora informationsinsatser. Till att börja med kommer kunder som ringer Servicetelefonen via mobil för att anmäla vård av sjukt barn att få tipset att man kan sms:a istället. När det gäller förnyelse av EU-kortet annonserar Försäkringskassan i resetidningarna. Charlotte Ahlström, programchef Snart kan du sms:a till Försäkringskassan. Läs mer om smstjänsterna på forsakringskassan.se hela strukturen om de olika centren, om lokalkontoren och om telefonkundtjänsten. Det är viktigt att vi är överens om vad vi menar med varje koncept. Därtill kommer förstås en rad mycket konkreta frågor, till exempel: Hur ser den lokala kartan ut i länet mer i detalj? Var ska lokalkontoren ligga? Hur är det med lokaler fungerar de som finns eller behövs förändringar? Stämmer de antaganden och beräkningar om antal medarbetare som har gjorts? Andra viktiga frågor gäller vilka orosmoment som finns när det gäller etablering och flytt av medarbetare, och därmed för själva verksamheten. Och hur man ser på dessa risker i länet. Material har skickats ut till länen i förväg så att de har kunnat förbereda diskussionerna. Resultatet kommer att dokumenteras och bli underlag för införandeplanen och organisationen för hur införandet ska gå till. Nya yrkesroller Aktuella i dagarna är förstås också medarbetarsamtalen. Alla första linjens chefer har just fått ett material som dels utgör ett stöd för medarbetarsamtal nr 2, dels informerar om sådant som är gemensamt för bemanningsprocess och Statlig tillsyn ska utredas för försäkringsläkarna Den nya utredningen om patientsäkerhet och tillsyn ska bland annat utreda om försäkringsläkarna och tandläkarna vid Försäkringskassan ska stå under statlig tillsyn genom Socialstyrelsen. I direktiven till utredningen konstateras att försäkringsläkaren gör medicinska bedömningar som kan ligga till grund för hur enskilda ersättningsärenden avgörs. Men staten har inte möjlighet att granska utlåtandena eller vid behov utdöma disciplinpåföljd eller återkalla legitimationen. Det kan te sig anmärkningsvärt i allmänhetens ögon och leda till att medborgarnas förtroende för läkarprofessionen blir lidande. Hovrättsrådet Lars Lundgren är särskild utredare och ska redovisa uppdraget senast den 31 december dagens socialförsäkring Maj 2007

5 et går in i ny fas Det här händer före sommaren MAJ l Avstämningsmöten i länen 8 15 maj l Förberedelser inför medarbetarsamtal l Delprojekt om kundsegmentering klart i maj l Införandeorganisationen klar maj/juni JUNI l Telefonkundtjänsten startar som pilot i Lidköping och Stockholm 1 juni l Projekt om lokal och tjänstesamverkan klart 30 juni l Införandeplan klar i slutet juni JULI utbildning i alla län. Här finns också förslag till nya yrkesroller. Jag vill betona att det bara handlar om förslag. Det är otroligt viktigt att vi hamnar rätt när det gäller de nya yrkesrollerna, säger Charlotte Ahlström. Dessutom saknas fortfarande några, till exempel personlig handläggare och verksamhetssupport. Kundsegmentering är en annan fråga Illustration: MAGDALENA WENNBERG LAVEBRATT som är aktuell just nu. Kundsegementering innebär ett helt nytt sätt att se på kundgrupper. I stället för att tala om till exempel pensionärer och barnfamiljer har kunderna delats in i sjutton olika segment, till exempel vabbare som är föräldrar mellan 33 och 43 år med tillfällig föräldrapenning eller yngre äldre som är pensionärer år med ålderspension. Vi skär alltså på olika ledder och bredder så att vi kan anpassa både information, produkter och bemötande till olika målgrupper. Syftet är att vässa hur vi möter kunderna. Tjänster i samverkan Före semestrarna ska också projektet om lokal och tjänstesamverkan vara klart. Försäkringskassan, Skatteverket och AMS har i uppdrag av de tre generaldirektörerna att se vilka möjligheter det finns att samverka lokalt, det vill säga skapa gemensamma mötesplatser för medborgarna och kanske också erbjuda vissa tjänster i samverkan. Tanken är att kunna erbjuda medborgarna en bra och lättillgänglig service över hela landet, säger Charlotte Ahlström. Eva Lindén Utlovad utredning dröjer Regeringen utlovade redan i regeringsförklaringen att den parlamentariska utredningen om socialförsäkringen, som den förra regeringen planerade, skulle bli verklighet. Och i budgetpropositionen annonserades ett nytt mål för sjukfrånvaron. Men ännu har inget hänt. När det gäller utredningen har vi interna diskussioner, men också diskussioner med socialdemokraterna, säger Bettina Kashefi, statssekreterare. De anser ju att vi har brutit uppgörelsen kring pensionssystemet och vi måste lösa den frågan först. Det tar lite tid. Den förra regeringens mål, det vill säga att sjukfrånvaron skulle halveras från 2002 till 2008, anser den nuvarande regeringen inte är tillräckligt fokuserat på att få tillbaka sjukskrivna i arbete. Det pågår ett arbete som handlar om att omformulera till någon form av indikatorer eller delmål för olika verksamheter som visar hur de bidrar till att minska utanförskapet. Vi vill undvika mål som motverkar varandra och i stället ha någon form av samlat mål. Tanken är att ett sådant delmål ska gälla sjukförsäkringen. Enligt Bettina Kashefi ska det nya målet presenteras i budgetpropositionen i höst. Troligt är att även direktiven till den parlamentariska utredningen dröjer till efter sommaren. Eva Lindén Försök med nystartscentrum i utsatta stadsdelar I vårpropositionen aviserar regeringen ett försök under 2008 med så kalllade nystartscentrum i ett antal kommun- och stadsdelar där utanförskapet är särskilt stort. Målet är att hitta samverkansformer mellan olika aktörer, som arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, socialtjänsten med flera, för att underlätta för enskilda att etablera sig i Sverige och på arbetsmarknaden. Genom att samla de olik aktörerna på ett och samma ställe ska det bli enklare för den enskilde att få hjälp med till exempel jobbmatchning, starta-eget-stöd eller hälsovård. dagens socialförsäkring Maj 2007

6 AKTUELLT Tydligare roll för granskarna Försäkringskassans interna kvalitetsgranskning är viktig för att motverka skillnader i ärendehandläggningen. Men då får det heller inte finnas för stora skillnader i själva granskningen. Därför föreslås nu en Ensa process för granskningen och en tydligare roll för granskarna, säger enhetschef Jan Almqvist. Det har länge funnits brister i beslutsunderlagen för sjukpenning och SGI (sjukpenninggrundande inkomst). Likaså har det visat sig att det finns stora skillnader i hur de som granskar kvaliteten gör Från socialförsäkring till trafikförsäkring Regeringen har gett justitierådet Severin Blomstrand i uppdrag att utreda möjligheterna att låta trafikförsäkringen ta över kostnadsansvaret från socialförsäkringen för socialförsäkringsutgifter som är relaterade till trafikskador. En utgångspunkt ska vara att all ersättning för inkomstförlust vid trafikskada bör utges från trafikförsäkringen. Utredaren ska också precisera ansvaret för rehabilitering av trafikskadade särskilt med hänsyn till arbetsgivarens rehabiliteringsansvar, hälso- och sjukvårdens ansvar för den medicinska behandlingen och Försäkringskassans ansvar att samordna rehabiliteringen. Utredningen ska vara klar senast den 30 april sina bedömningar. Trots olika insatser under senare år, både för att nå en större samsyn i själva ärendehandläggningen och i kvalitetskontrollen, har problem med olika handläggnings och granskningskulturer funnits kvar. En rad förbättringsåtgärder Därför startade ett projekt 2005 för att förbättra och utveckla granskningsarbetet. En rad förbättringsåtgärder har vidtagits under projekttiden, till exempel så kallade kalibreringskonferenser, tyd- Leder sämre a kassa till mer sjukskrivning? Innebär den nyligen genomförda försämringen av a kassan att många arbetslösa i stället blir sjukskrivna? Den frågan har Försäkringskassan fått i uppdrag av regeringen att i samråd med IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) titta närmare på. Om det verkar vara på det sättet ska en fördjupad analys redovisas. Försäkringskassan ska också, i samråd med IAF (Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen) föreslå regler för hur ersättning vid sjukdom ska motsvara det inkomstbortfall som uppstår genom att a kassa i sådana fall inte längre betalas ut. I uppdraget ingår också att föreslå hur information ska kunna utbytas mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Delredovisningar ska ske senast 16 november. Den del av uppdraget som ska ske i samråd med IFAU ska slutredovisas senast 1 mars nästa år. ligare vägledningar och instruktioner till granskarna. Nu har projektet, som kallas SGI och sjukpenningprojektet, lämnat en slutrapport med en omfattande åtgärdsplan. Huvudförsla- Jan Almqvist gen att jobba vidare med är en Ensa process för hur kvalitetsgranskningen ska gå till, en organisation för granskningsarbetet och en tydlig och gemensam roll för granskarna. Kartläggningen inför Ensa processen har gjorts för sjukpenning och SGI, men tanken är att processen så småningom ska kunna användas för samtliga ärendeslag i kvalitetskontrollen. Ett rejält grepp Jan Almqvist, enhetschef och beställare av projektet, tillika ordförande i styrgruppen, poängterar att det är viktigt att fortsätta kvalitetsutvecklingsarbetet och ha en helhetssyn på vad som behöver göras. Det handlar om att öka kvaliteten i själva granskningen men framför allt om att öka kvaliteten i handläggningen. Projektet har visat att det behövs åtgärder på flera områden. Åtgärder som gäller alltifrån granskningsmetoder, ledning och styrning och uppföljning till inte minst hur man arbetar med resultaten av granskningarna. Ett bra första steg är att det nu fattas principbeslut att alla ärenden med elektroniska akter ska riksgranskas. Granskarna granskar alltså ärenden i hela landet, och inte bara i det egna länet. Eva Lindén Alfta Rehab Center Tradition, Forskning, Kvalité, Utveckling TJÄNSTER kombinationsutredningar fmu ArU Arbetslivsinriktad rehabilitering för bokningsuppgifter gå in på vår hemsida Stockholm UppSAlA GöteborG VänerSborG borlänge AlftA Stockholm UppSAlA GöteborG VänerSborG borlänge AlftA Box 94, ALFTA AlftA Stockholm UppSAlA GöteborG VänerSborG borlänge AlftA östersund Umeå kalix AlftA östersund Umeå kalix dagens socialförsäkring Maj 2007

7 Åsikterna går isär om ny pensionsmyndighet på gång... Riksdag och departement Maj: Proposition om vissa pensionsfrågor. Remissopinionen kring förslaget om att bilda en ny pensionsmyndighet är splittrad. Flera tunga instanser tillstyrker medan andra avstyrker och förordar det alternativa förslaget att Försäkringskassan tar över premiepensionen. De två tyngsta remissinstanserna är förstås Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM) eftersom de direkt berörs av en eventuell förändring. Försäkringskassan säger bestämt nej till förslaget om en ny myndighet och förespråkar i stället att premiepensionen flyttas över till Försäkringskassan Splittrad remissbild Remissvar Utredningens förslag En ny myndighet bildas för att administrera tillläggs-, inkomst-, premie- och garantipension. l Tolv remissinstanser tillstyrker förslaget om en ny pensionsmyndighet, bland annat PPM, Statskontoret, Andra AP-fonden, Statens pensionsverk, Verket för förvaltningsutveckling (Verva), Försäkringsförbundet och Fondbolagens förening. l Sju instanser avstyrker förslaget, bland annat Försäkringskassan, Ekonomistyrningsverket, Pensionärernas riksorganisation och Sveriges pensionärsförbund. l Åtta instanser säger varken eller, bland annat Skatteverket, Finansinspektionen och Konsumentverket. Jobbgarantin kräver IT-stöd och regeländringar (läs mer om Försäkringskassans remisssvar i DS 3/07). PPM tycker att förslaget om en ny myndighet är bra och vill att den ska starta redan kommande årsskifte. PPM konstaterar att den försäkrings- och finansverksamhet som premiepensionen förutsätter är helt artskild från Försäkringskassans övriga verksamhet. Pensionärerna säger nej Även Statskontoret tillstyrker förslaget om en ny myndighet. Man delar utredarens överväganden om bland annat bättre separation mellan anslags- och avgiftsfinansierad verksamhet. Statens pensionsverk (SPV) tycker att den tydliga fokusering som en ny myndighet skulle få för ålderspensionsfrågor är värdefull. Tunga aktörer som Andra AP-fonden, Försäkringsförbundet och Fondbolagens förening säger ja till en ny myndighet. Men Försäkringsförbundet tror att även det alternativa förslaget att flytta över premiepensionen till Försäkringskassan kan bli bra. De fem pensionärsorganisationer som svarat säger samtliga nej till en ny pensionsmyndighet och vill i stället föra över premiepensionen till Försäkringskassan. Sven-Erik Johansson Maj: Proposition om sjukintyg från första sjukfrånvarodagen m m. Försäkringskassans uppdrag 15/5 Redovisning av kunskapsnivån om ålderspensionssystemet. En jämförelse mellan utrikes födda kvinnor respektive män och inrikes födda. 21/5 Remissvar på utredningen Från socialbidrag till arbete. 21/5 Resultatindikatorer för att mäta måluppfyllelsen om jämställt uttag av föräldrapenning mellan kvinnor och män. 1/6 Redovisning av aktiviteter för personer med aktivitetsersättning. I Försäkringskassan 31/5 Försäkringskassans styrelse sammanträder. 11/6 Sommarseminarium för journalister Om unga personer med sjuk- och aktivitetsersättning. I omvärlden 21-22/5 Arbetslivsinriktad rehabilitering och professionell arbetsförmågebedömning. Konferens om hur man kan hjälpa långtidssjukskrivna tillbaka till arbetslivet. Bland annat medverkar Siwert Gårdestig, programdirektör vid Försäkringskassan. Plats: Stockholm. I en promemoria från Arbetsmarknadsdepartementet föreslås att en jobbgaranti för ungdomar mellan 16 och 24 år införs den 1 december De som har rätt till arbetslöshetsersättning ska få aktivitetsstöd när de deltar i jobbgarantin medan de som inte har rätt till arbetslöshetsersättning och fyllt 18 år föreslås få utvecklingsersättning. Försäkringskassan noterar i sitt remissvar att det är oklart om Försäkringskassan ska betala ut utvecklingsersättningen eller inte. Om det är avsikten konstaterar Försäkringskassan att det bland annat kommer att kräva ytterligare regeländringar, utveckling av IT-stöd, och framtagande av nya blanketter, faktablad och handläggningsrutiner. Enligt Försäkringskassan kräver förslagen i promemorian ytterligare beredning om behovet av regeländringar och av de ekonomiska och administrativa konsekvenserna. Även behovet av kontroll av deltagande i jobbgarantin för rätten till ersättning bör säkerställas. Jobbgarantin föreslås införas den 1 december /5 Offentliga rummet. Konferens om hur den offentliga sektorn använder IT för att öka tillgängligheten. Bland annat redovisar Försäkringskassan hur man försökt att få in kunderna i utvecklingen. Plats: Örebro. 5/6 Arbetsgivarens finansiering av sjukpenningen. Seminarium vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). Plats: Uppsala. dagens socialförsäkring Maj 2007

8 AKTUELLT Bra kontrollarbete trots bristande styrning Försäkringskassan hanterar sitt arbete med kontrollen av utbetalningar professionellt. Så bra att det inte gör så mycket att regeringens styrning är otydlig. Det konstaterar Ekonomistyrningsverket. Ekonomistyrningsverkets (ESV) genomgång är svaret på ett uppdrag från FUT-delegationen, ett myndighetsgemensamt arbete mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen. FUT-delegationen ville veta hur regeringen styr De granskade myndigheterna l Försäkringskassan l Arbetsmarknadsverket l Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen l Centrala studiestödsnämnden l Migrationsverket l Socialstyrelsen l Rikspolisstyrelsen l Åklagarmyndigheten Rapporten Kloka avvägningar? Hur kontroll av utbetalningar från trygghetssystemen styrs kan laddas ner från kontrollarbetet inom trygghetssystemen. För Försäkringskassans del handlar det om kontrollen av sjukpenningärenden och arbetsskadeärenden. Försäkringskassan i topp Undersökningen, där regeringens styrning av Skatteverket och verkets reaktion på styrningen fungerat som norm för vad som är bra, resulterade i två olika rankinglistor med Försäkringskassan i topp på båda. Det vill säga, lika bra som Skatteverket. ESV påpekar att det kan ifrågasättas hur relevant det är att jämföra med Skatteverket eftersom det är skillnad på skatteinbetalning och bidragsutbetalning samt att hälften av de granskade myndigheterna inte sysslar med bidragsutbetalning. I den första direkta summeringen av ESVs resultat hamnade Försäkringskassan först, följt av Arbetsmarknadsverket och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. I den andra där det togs hänsyn till åtskillnaden mellan styrning och svaret på styrningen delades första platsen mellan Försäkringskassan och sex andra myndigheter. Försäkringskassan har goda både formella och informella kontakter med regeringen och departementen, skriver ESV, och får sköta kontrollen utan att regeringskansliet har några synpunkter på inriktning och utformning. ESV skriver dock att Försäkringskassans styrelse försöker motverka informella kontakter som inte inbegriper styrelsen. Detta för att förhindra att överenskommelser sker i styrelsens namn. Vag och obefintlig Ekonomistyrningsverkets samlade bedömning av de granskade myndigheternas kontrollarbete är att regeringens styrning är vag eller obefintlig. Det uppvägs av myndigheternas professionella arbete med att utveckla kontrollverksamheten. Anders Ljungberg Riksrevisionen granskar arbetet med sjuka arbetslösa... Riksrevisionen ska granska hur Försäkringskassan och Arbetsmarknadsverket sköter sitt uppdrag när det gäller arbetslösa sjukskrivna både gemensamt och var för sig. Det vill säga: samverkar myndigheterna så att den här gruppen får stöd att återgå i arbete? Samordnar Försäkringskassan rehabilitering på ett effektivt sätt? Ger Arbetsförmedlingen stöd som ger förutsättningar för arbete? Ser Försäkringskassan och Arbetsmarknadsverket gemensamt till att samverkanspengarna används effektivt? Även regeringens styrning, kontroll och uppföljning när det gäller de här frågorna ska analyseras. Riksrevisionens granskning ska pågå längst till och med november i år.... och utreder Försäkringskassans arbetsgivarkontakter Riksrevisionen ska granska om Försäkringskassan ser till att få in nödvändiga uppgifter från arbetsgivare, till exempel om den sjukskrivne kan utföra anpassade eller nya arbetsuppgifter. Det är uppgifter som Försäkringskassan behöver för att kunna bedöma rättten till sjukpenning och behovet av rehabilitering. Om så inte är fallet ska man undersöka varför, och vad det får för konsekvenser för den sjukskrivne. Rapporten ska vara klar under hösten. Rättelse: Fel om beslutsordningen Den nya beslutsordningen, utan socialförsäkringsnämnder, påstods i förra numret av DS bli dyrare än den nuvarande. Så är inte fallet. Förslaget att avskaffa socialförsäkringsnämnderna innebär en nettobesparing på cirka 2 miljoner kronor. dagens socialförsäkring Maj 2007

9 Många skäl till att inte utnyttja föräldrapenningdagar För låg ersättning, glömska och okunskap. Det kan vara några anledningar till att föräldrar inte tar ut alla föräldrapenningdagar. Det har framkommit i en undersökning, Dagar som brinner inne, som gjorts på uppdrag av Försäkringskassan med syftet just att ta reda på varför inte alla dagar utnyttjas. Fyra gruppdiskussioner har genomförts med sammanlagt 26 personer, tolv kvinnor och fjorton män, som alla hade dagar kvar eller dagar som förfallit. Ytterligare anledningar var att det var svårt att vara borta från arbetet av olika skäl eller att barnet fick plats på förskola och man inte ville avbryta vistelsen. Slutligen fanns också skäl som hade med ändrade förutsättningar för familjen att göra, till exempel skilsmässa och arbetslöshet. Dessutom är det inte alla som vill vara hemma med sitt barn. Det gällde framför allt män. Undersökningen kommer att publiceras i rapportform så småningom. Eva Lindén En dag som inte frusit inne. Höjt tak påverkade inte papporna Förra årets höjning av inkomsttaket i föräldraförsäkringen har så här långt inte haft någon effekt på pappaledigheten. Höjningen av taket för föräldrapenningen genomfördes den 1 juli förra året. Höjningen fick sedan bestå när den borgerliga regeringen vid årsskiftet åter sänkte taket för sjukpenning och tillfällig föräldrapenning. Skälet var att man ville få fler pappor att ta ut föräldraledighet. En analys av de första sex månaderna med höjt tak visar inte någon märkbar effekt av reformen. Det framgår av en granskning som Försäkringskassan gjort på begäran av tidningen Riksdag & Departement. Direkt efter höjningen tog visserligen både mammor och pappor ut fler dagar men därefter har mönstret varit detsamma som tidigare år. Niklas Löfgren, analytiker på enheten Barn och familj vid Försäkringskas- sans huvudkontor, tror att en förklaring kan vara att män generellt har sämre kunskap om föräldraförsäkringen och att det därför kan ta litet tid innan reformen får effekt. Minst ett år bör ha gått menar han. Samtidigt har jämställdhetsminister Nyamko Sabuni gått ut med ett förslag om att slopa taket helt för föräldrapenningen för att locka fler högavlönade pappor att ta föräldraledigt. Hon menar att höginkomsttagare är trendsättare och vill titta närmare på vad det skulle kosta att ta bort taket. Hon har genast fått mothugg av socialminister Göran Hägglund som slår fast att det inte är aktuellt att slopa taket. Han hänvisar till allianspartiernas överenskommelse om familjepolitiken med bland annat en kommande jämställdhetsbonus, i form av en skattereduktion, som ska göra uttaget av föräldraledighet mer jämställt. Sven-Erik Johansson Niklas Löfgren, Foto: anna segerström sedan sist på fia... Månadens viktigaste nyheter på Fia, Försäkringskassans intranät. 3 april Ny organisation kräver ny ledning Per Åkesson ska ta fram ett förslag på ledningsstruktur för Försäkringskassans nya organisation. 3 april Telefonkundtjänst rekryterar Först ut att rekrytera medarbetare till Försäkringskassans nya organisation är den nationella telefonkundtjänsten. 10 april Ris och ros till förändringsarbetet Statskontoret, som på regeringens uppdrag granskar Försäkringskassans förändringsarbete, tycker att mycket gjorts. Dock inte tillräckligt för att uppfylla de övergripande målen i förändringsplanen. 16 april Nya uppdrag för länsdirektörer Elisabeth Hultengren har utsetts till chef för den nationella telefonkundtjänsten och Johan Almesjö till projektledare för självbetjäningen. Båda har tidiagre varit länsdirektörer, i Värmland respektive Dalarna. Ledarskapet för dessa län tas nu över av Örebros och Uppsalas länsdirektörer som därmed får dubbla län att sköta. 24 april Koncentrerat aktivitesstöd håller ställningarna i Östersund Trots intensivt arbete med överflyttning av ärenden och pågående rekrytering får de försäkrade sina pengar inom 14 dagar. 30 april Försäkringskassan stoppar köp från kritiserat läkarföretag Fösäkringskassan stoppar tills vidare köp av nya utredningar hos företaget Doktorn och Co. Anledningen är den kritik som riktats mot företagets försäkringsmedicinska utredningar. 4 maj Produktion och åter produktion Fia fortsätter sin reportageserie med personliga medarbetarporträtt. Denna gång har Fia besökt kundmötaren Jane Larsson på Hisingen. dagens socialförsäkring Maj 2007

10 som i udda eller utvärderin Avdelningen som bollar med stora tal Utvärderingsavdelningen en udda UUtvärderingsavdelningen hittar man inte och ändå central verksamhet inom längre i huvudkontorets lokaler på Adolf Försäkringskassan. Här förser man både Fredriks Kyrkogata och Wallingatan mitt regeringskansliet med utgiftsprognoser som i Stockholm. Alla fick inte längre plats rör halva statsbudgeten, tittar närmare på där, och då var det praktiskt att tillfälligt flytta hela den stora Utvärderingsavdelningen. Så för ett par år sedan gick handläggarnas metoder och ger snabba flyttlasset till Liljeholmen, strax utanför svar till generaldirektören och omvärlden. Stockholms innerstad. Nationalekonomerna Christina Olsson Bohlin Inte riktigt lyckat, tycker utredarna Christina Olsson Bohlin och Kristoffer Lundberg. Visst kan det vara skönt och Kristoffer Lundberg är två av de drygt att jobba närmare naturen under sommarhalvåret. Alldeles intill glittrar sjön 80 medarbetarna. Trekanten i solljuset och att ta sig ett te xt: eva lindén foto: Peter nordahl dopp där en varm dag är ingen omöjlighet. Och lokalerna är inte så tokiga, betydligt fler här har eget rum än inne i stan. Men nog är det bättre att sitta tillsammans med övriga på huvudkontoret som de har ett nära samarbete med. Och så kanske det blir snart. Detta är Utvärderingsavdelningen Före årsskiftet måste man lämna de nuvarande lokalerna Jag tar mig dit på rekordsnabba 19 minuter från Wallingatan, med tunnelbanan (fast avdelningschefen lär hävda att det ska gå på 17 minuter). I huset, som avdelningen delar med bland andra Nutek, finns Utvärderingsavdelningen på två identiska plan. Kristoffer Lundberg och Christina Olsson Bohlin är båda nationalekono- Stödfunktion inom Försäkringskassan utvärdering, analys, prognoser, statistik, forskningsverksamhet m m. Stabsmyndighet gentemot Socialdepartementet utgiftsprognoser, utvärderingar av regelverk och administration m m. Ansvarar för publikationsserierna Analyserar, Redovisar, Statistikinformation m fl. Fem enheter (Analysenheten, Utvärderingsenheten, Metodenheten, Enheten för prognoser och ekonomisk analys och Statistikenheten) Drygt 80 medarbetare Ungefär lika många män som kvinnor Hög utbildningsnivå Fortsättning på nästa sida Nationalekonomerna Christina Olsson Bohlin och Kristoffer Lundberg har flyttat ut från huvudkontoret mitt i stan till Liljeholmen. Men inom ett halvår går flyttlasset igen. 10 dagens socialförsäkring Maj 2007

11 g dagens socialförsäkring Maj

12 Om jag säger att jag håller på att sammanställa registerdata eller gör regressionsanalyser så kanske inte alla tycker det låter så kul. Vem bestämmer vad avdelningen gör? Uppåt 100 projekt är aktuella i år. Därtill kommer uppdrag som ges under året samt den löpande verksamheten i form av statistik och utgiftsprognoser. Regeringskansliet, Försäkringsdivisionen och Produktionsdivisionen står för ungefär en tredjedel var av uppdragen. En liten andel av uppdragen görs på eget initiativ. Uppdragen är i allmänhet ett resultat av en dialog med uppdragsgivaren. Ger också daglig service genom att ta fram underlag och svara på frågor. Fortsättning från föregående sida mer och arbetar på samma enhet, Utvärderingsenheten, men de gör helt olika saker. Christina har framför allt jobbat med ohälsoområdet men även en hel del med handikappfrågor. Nu senast har hon varit projektledare för Nej till sjukpenning vad hände sedan. Upprinnelsen var en tidigare rapport om nej till sjukpenning som presenterades för verksledningen. Då ville generaldirektör Curt Malmborg veta vad som händer efter det att en person har nekats sjukpenning. Något som kan vara viktigt att ha ett grepp om, inte minst med tanke på all kritik som riktas mot Försäkringskassan i det här sammanhanget. Och så blev det snabbt bestämt att detta skulle undersökas. Studien gick till så att enkäter skickades ut i februari förra året till personer som nekats sjukpenning. I juni hade man fått in så många svar som bedömdes möjligt. Även fokusgrupper genomfördes. Hösten gick åt till att sammanställa, bearbeta och tolka svaren. Rapporten skrevs under november och december. Det var ett jätteroligt projekt som vi gjorde i nära samarbete med både Försäkringsdivisionen och Produktionsdivisionen. Alla bidrog med sina specialkunskaper. Utan samarbetet skulle resultatet bli sämre och det skulle ta längre tid. Ledde till snabba åtgärder Projektet är ett exempel på att resultat som utvärderingsavdelningen levererar kan leda till snabba åtgärder i verksamheten, i det här fallet en åtgärdsplan bland annat om att bemötandet skulle lyftas fram i utbildningen av handläggare. För Christina Olsson Bohlins del blev projektet en ny erfarenhet eftersom många försäkrade kontaktade henne. Jag satt i telefon en vecka. Alla som ringde var missnöjda. Man ville berätta, man ville ha hjälp eller bara skälla på mig eller på Försäkringskassan i stort. Jag fick förstås genast säga att jag inte kunde hjälpa dem, men jag lyssnade. Det var nyttig att få en inblick. Kristoffer Lundberg arbetar mest med pensionssystemet. Just nu hjälper han Socialdepartementet att granska en analysmodell som OECD har tagit fram på uppdrag av Europeiska Kommissionen. Frågan han ska hjälpa till med är om OECD har lagt in reglerna på rätt sätt i modellen. Han tittar också på fördelningseffekter i pensionssystemet och bygger en modell för att göra sådana beräkningar. Med modellens hjälp ska man kunna få svar på frågor om vad som händer när det sker ändringar i till exempel befolkningens sammansättning eller i förhållanden på arbetsmarknaden. Det här är en viktig del i Försäkringskassans uppföljning av pensionsreformen. Mattenörd Jag är en riktig räknenisse, en mattenörd, säger Kristoffer Lundberg, och ser nöjd ut. Men det betyder inte att han vill sitta ifred på sin kammare och bara räkna. De många brandkårsutryckningarna tycker han oftast är stimulerande avbrott. Exempelvis ringer departementet eller Försäkringskassans ledning och vill ha fram ett underlag eller snabba svar på några frågor. Jag har mina egna projekt, jag jobbar tillsammans med andra och så kommer sådana här saker som man bara måste kasta sig över. Jag gillar det. Hur kom det sig då att de hamnade på Försäkringskassan? Ja, det tycks inte vara en slump. Båda har ett genuint intresse för samhällsfrågor i allmänhet, och socialförsäkringen i synnerhet. Och båda gillar mixen av att sitta på kammaren och lösa problem och ha kontakt med folk. Christina Olsson Bohlin, som idag är 38 år, började på Riksförsäkringsverket hösten Hon hann jobba något halvår på enheten för sjukförsäkring och rehabilitering innan hon gick över till utvärderingsavdelningen. Innan dess hade hon doktorerat och jobbat som konsult. Att det sedan blev Försäkringskassan hänger ihop med att hennes avhandling handlade om tandvård. På så sätt kom jag i kontakt med socialförsäkringen, och det ena gav det andra. För Kristoffer Lundbergs del är det första jobbet efter utbildningen. Han är 30 år och har jobbat här i drygt två år. Han har läst nationalekonomi, matematik och statistik, och sysslade med pensionsfrågor redan under utbildningen. Så Försäkringskassans utvärderingsavdelning känns som en naturlig fortsättning. Han tycker att jobbet passar honom som hand i handske. Alla vill veta Socialförsäkringen är viktig, den omsätter mycket pengar och berör alla människor. Alla vill veta hur den fungerar. Och de riktiga detaljkunskaperna finns faktiskt ingen annanstans än inom Försäkringskassan. Vi levererar många viktiga underlag till verksledningen och till regeringskansliet. Jag kan inte låta bli att fråga hur de beskriver sina jobb för vänner och bekanta. Christina Olsson Bohlin säger att hon brukar berätta vilka frågor hon söker svar på. Om jag säger att jag undersöker vad som händer med dem som får nej till sjukpenning, eller att jag håller på med en kunskapsöversikt om handikappfrågor för att regeringen vill veta mer för att se vad som kanske kan göras annorlunda då kan det bli både begripligt och intressant. Men om jag säger att jag håller på att sammanställa registerdata eller gör regressionsanalyser så kanske inte alla tycker det låter så kul. Även många inom Försäkringskassan har nog en rätt oklar uppfattning om vad arbetet på en utvärderingsavdelning innebär. Det tror båda. Vi borde nå ut bättre, kanske vara mer ute i organisationen, säger Kristoffer Lundberg. Christina Olsson Bohlin menar att det är viktigt att alla som jobbar med försäkringen drar nytta av resultaten från Utvärderingsavdelningen. Jag tror att bilden håller på att förändras. Det är tydligare idag att vi är en viktig del av verksamheten. 12 dagens socialförsäkring Maj 2007

13 På Britt-Marie Anderssons enhet måste man inte bara vara bra på siffror utan också kunna sitt försäkringsområde utan och innan. Inte bara räknenisse utan också en hejare på socialförsäkringen För att kunna göra prognoser för socialförsäkringens kostnader räcker det inte att vara duktig på siffror. Man måste också vara expert inom sitt ärendeslag, veta vad som är på gång och vad som påverkar kostnaderna. Så mycket beräknas socialförsäkringen kosta Miljarder kronor För att regeringen ska kunna se till att kostnaderna för socialförsäkringen inte blir större än planerat krävs bra underlag, likaså för att göra olika politiska ställningstaganden. Ett viktigt sådant är Försäkringskassans prognoser. De görs för samtliga 48 ärendeslag, och de görs fyra gånger per år plus budgetunderlaget. Kostnader för innevarande år samt ytterligare tre år framåt Utvärderingsavdelningens Socialförsäkringen senaste prognos för kostnaderna fram till i tiden beräknas. De prognoser som lämnas nästa gång, det vill säga i början på maj, sträcker sig alltså till och med Totalt arbetar 17 personer på Utvärderingsavdelningen med prognoserna. På enheten för prognoser och ekonomisk analys har tolv detta som sin huvuduppgift. Var och en ansvarar för ett antal förmåner. Man skulle kunna tro att det bara handlar om att räkna, men för att göra prognoser värda namnet krävs mycket mer. Prognosmakarna måste känna till alla förändringar som är på gång som kan påverka kostnaderna, till exempel förändringar av administration, regler och befolkningssammansättning. De måste med andra ord hålla sig à jour med vad som händer både inom Försäkringskassan och i omvärlden. De måste veta vad som driver på kostnaderna, och beräkna i vilken omfattning. Till sin hjälp har de kontaktnät av personer inom regeringskansliet och övriga Försäkringskassan. Många intresserade Det är många som vill ha prognoserna, inklusive redovisningar och analyser. Förutom till regeringen levereras de bland annat till Ekonomistyrningsverket, Statistiska Centralbyrån och Konjunkturinstitutet. De används också i Försäkringskassans egen uppföljning. Hur träffsäkra är de då? Britt Marie Anderson, statistiker och enhetschef, visar ett stapeldiagram för senaste året. Här kan man visserligen se att prognoserna slog fel när det gäller rehabiliteringspenning som betalades ut i betydligt mindre utsträckning än man trott. Några andra mindre förmåner stämmer inte heller med prognoserna. Men vi är träffsäkra. Totalt sett missar vi på mindre än en procent. Det är framför allt prognoserna för de mindre förmånerna som ibland slår fel, säger hon. Det beror på att underlagen inte är lika tillförlitliga och att administrativa förändringar kan spela en stor roll. Utrymmet för slarv är i stort sett noll. Totalt handlar det om 430 miljarder kronor, det vill säga halva statsbudgeten. Gör vi fel kan det se ut som att det finns ett reformutrymme som egentligen inte finns eller vice versa. dagens socialförsäkring Maj

14 Nu kan vi lättare bidra till förbättringar Nu kan vi på ett helt annat sätt studera processer och metoder som handläggarna använder i arbetet och därmed också bidra till förbättringar. Det säger Joakim Söderberg, chef för Analysenheten. Att Försäkringskassan har blivit en myndighet har haft en särskild betydelse för Analysenheten. Det gör att vi kan studera metoder, processer och Joakim Söderberg handläggarnas arbete närmare än tidigare, säger Joakim Söderberg, chef för enheten. Och när vi undersöker till exempel hur genomförandet har gått till, hur metoderna används och vilka effekterna blir får det större betydelse eftersom alla ska arbeta enligt samma processer och använda samma metoder. Bland annat har enheten i omkring 15 studier tittat på hur metoderna inom ohälsoarbetet används i praktiken. I stället för att sprida resultaten först genom färdigskrivna rapporter jobbar man lite otraditionellt. Åker ut till länen När vi samlat in data, till exempel genom enkäter till handläggare, så kan vi göra en snabb sammanställning och åka ut till länen och berätta om resultaten. Så här ser det ut hos er, så här har ni svarat. Det gör att handläggarna får besked om resultaten medan de fortfarande känns riktigt aktuella. Sedan åker utredarna hem, sätter sig på kammaren och arbetar vidare med materialet. Nu handlar det om att fördjupa analysen, formulera och skriva rapport. Vilket tar lite tid. Men även med den färdiga rapporten i handen kan de besöka arbetsgrupper ute i landet och berätta vad de har kommit fram till. Utredarna på enheten har kunskaper om både utvärdering och försäkring. Några har tidigare arbetat som handläggare. Men att komma ut och träffa handläggare som just nu befinner sig mitt i arbetet är särskilt värdefullt, tycker Joakim Söderberg. Avdelningschef Gunnar Johansson visar förteckningen över alla cirka 100 projekt som är aktuella i år. Några hyllvärmare vill han inte se resultaten av Utvärderingsavdelningens arbete ska komma till användning. Hyllvärmarnas tid är förbi Idag kan Försäkringskassans ledning reagera direkt på de resultat vi tar fram. Därför kan vi också vara till större nytta för verksamheten. Det säger Gunnar Johansson, chef för Utvärderingsavdelningen. Utvärderingsavdelningens arbete har naturligtvis alltid varit viktigt, men det har hänt något sedan Försäkringskassan blev en myndighet. Tidigare presenterade man läget för Riksförsäkringsverkets ledning, som dock inte hade samma möjlighet att direkt styra verksamheten som dagens ledning har. Idag när vi presenterar våra resultat finns ofta en representant för försäkrings- och produktionssidan med som kan föreslå hur vi bör komma till rätta med eventuella problem, till exempel förändra metoderna, säger Gunnar Johansson. Ett färskt exempel är de två studierna om nej till sjukpenning och felaktiga utbetalningar som genast ledde till olika åtgärder. Innebär det att risken för hyllvärmare har minskat? Ja, absolut, menar han. Visst kan det hända att ett externt uppdrag, till exempel från regeringskansliet, tappar sin politiska aktualitet, men i övrigt tror han att hyllvärmarnas tid är förbi. 14 dagens socialförsäkring Maj 2007

15 Nu blir det vi gör direkt verksamhetsnytta, och det känns väldigt bra. Gunnar Johansson har varit chef för Utvärderingsavdelningen sedan Något han ser som ett privilegium. Medarbetarnas utbildningsnivå är mycket hög. Detta sammantaget med kunskapen om verksamhet och utredningsmetodik ger motiverade medarbetare. Som ett alternativ skulle de i princip kunna arbeta inom universitetsoch högskolevärlden. Politikernas knappar och kranar Men där har de inte samma närhet till politikernas knappar och kranar. Här tar vi fram kunskap som direkt påverkar det politiska skeendet. Ibland innebär det till och med att vi tar fram prognoser som vi hoppas inte ska stämma. Det vi vill säga är: Om ni inte gör något så blir det så här. Men han är inte riktigt nöjd. Fokus ligger nu, vad gäller statistikverksamheten, på lednings och styrningsinformation vilket han i och för sig tycker är rätt. Det är nödvändigt att följa organisationens egen utveckling och se att den går åt rätt håll. Men samtidigt innebär det att avdelningen inte riktigt tar sitt ansvar som statistikansvarig myndighet för socialförsäkringen. Vi har en mängd intern statistik men gör inte tillräckligt för att göra den tillgänglig för omvärlden. Vi borde också utreda mer på politikområdet barn, familj och handikapp. Förklaringen är helt enkelt att resurserna inte räcker till allt. Nedskärningar här också Som många andra har avdelningen fått skära ner. Under en tvåårsperiod har resurserna minskat med ungefär en fjärdedel. Antalet medarbetare har minskat och neddragningarna gör att man inte längre kan köpa olika typer av externa tjänster eller genomföra enkäter. Utrymmet för att initiera egna projekt har krympt betydligt liksom samarbetet med externa forskare. Förnyelsearbetet inom Försäkringskassan har Utvärderingsavdelningen servat med underlag men ännu inte utvärderat i större utsträckning. Men jag räknar med att vi blir mer inblandade lite längre fram, mer än under själva snickeriet. Vi behövs för att utvärdera om avsedda effekter och mål nås. Det här är på gång under 2007 Ett axplock av avdelningens projekt under året. Hur fungerar arbetet med att stärka sjukskrivningsprocessen? Vilka åtgärder skulle göra det möjligt för personer med sjukoch aktivitetsersättning att börja arbeta? Varför är andelen beviljade arbetsskador olika i länen? Hur fungerar gruppinformation om föräldrapenning? Vad händer om 65 årsgränsen i pensionssystemet höjs till 67? Hur fungerar den koncentrerade handläggningen av bilstöd? Uppfylls målen med Ensa processerna? Vi Erbjuder & Försäkringsmedicin Arbetslivsinriktad rehabilitering I mer än 10 år har vi målmedvetet byggt upp ett unikt resurs- och kompetenscentrum med specialitet på rörelseorgan och stressrelaterade besvär. En framgångsfaktor är våra multidisciplinära team som utgår ifrån människans helhetsbild. Verksamheten rymmer kreativa arbetsplatser. Rikstäckande ramavtal för försäkringsmedicinska utredningar. Ramavtal för arbetslivsinriktade utredningar/ rehabilitering med Försäkringskassorna. För mer information kontakta: VD Marianne Gröntoft Tfn: , Vi finns i Eskilstuna och Nyköping! Goda kommunikationer och möjligheter till övernattning. dagens socialförsäkring Maj

16 Lättnad och besvik Moderniseringen av Försäkringskasan rör om. I Västernorrlands län växer verksamheten i Sollefteå, som får ett lokalt försäkringscenter, och i Sundsvall som även får ett nationellt försäkringscenter. Medarbetarna på kontoren i Härnösand, Kramfors, Timrå och Ånge får ställa in sig på längre resor till jobbet. Örnsköldsvik får också ett lokalt försäkringscenter men här kommer verksamheten att bantas eftersom arbetsskadorna och underhållsstödet lämnar länet. Risken finns att handläggarna försvinner från socialförsäkringen. Vad som händer med Försäkringskassans närvaro i Junsele, Ramsele och Fränsta är ännu oklart. 16 dagens socialförsäkring Maj 2007

17 else i Västernorrland när kartan ritades om Morgonen den 30 mars samlades Försäkringskassans personal i fikarum och konferensrum över hela landet. Alla skulle få information samtidigt om den nya försäkringskassekartan. Det hade varit mycket hemlighetsmakeri. Även länsledningarna svävade i ovisshet in i det sista. Läckor till media lyste med sin frånvaro. te xt: anders ljungberg illustration: Gunvor ekström foto: Håkan Nordström När Försäkringskassan nu stöps om görs det med de försäkrades, kundernas, bästa för ögonen. Att hitta någon inom Försäkringskassan som inte delar synen att verksamheten ska utvecklas för de försäkrades bästa eller att en förändring är nödvändig går troligen inte. Det betyder dock inte att perspektiven på vad som nu sker inte skiljer sig mellan toppen på Försäkringskassepyramiden och dess bas. Dagens Socialförsäkring åkte till Västernorrland för att känna av stämningarna och försöka få en bild av det stora arbete som nu krävs för att visionerna ska bli verklighet. Inga förhoppningar i Sollefteå Här i Sollefteå hade vi inga förhoppningar. Men vi undrade lite när Inger Landberg, informationschef i länet, dök upp på informationsmöte. Innebar hennes närvaro goda eller dåliga nyheter, säger Gudrun Harlestedt, rehabiliteringssamordnare med många år på Försäkringskassan. Beskedet blev att Försäkringskassans närvaro kommer att öka i Sollefteå. Här ska nu ett lokalt försäkringscenter byggas upp. Det kändes som en vinst. Oväntat men egentligen logiskt. Vårt läge i inlandet har säkert spelat in men jag hoppas också att våra resultat haft betydelse, säger Gudrun Harlestedt. Men Förändringen betyder att förutsättningar skapas för en professionalisering av arbetet, säger säger Ann-Christin Munther, förändringsledare. känslorna är lite blandade. Det är bra för mig och för många andra i Sollefteå och Kramfors som får chansen att jobba kvar men det finns kollegor som arbetar med ärendeslag som nu flyttas som får det besvärligt. Vill gärna fortsätta Inger Hedins tid inom Försäkringskassan är betydligt kortare än Gudrun Harlestedts. Hon är relativt nyexaminerad från rehabiliteringsutbildningen vid Mittuniversitetet och har arbetat som utredare och samordnare sedan oktober förra året. Hon har en tillfällig anställning till juni men får nog vara kvar till november. Och hon vill gärna fortsätta inom Försäkringskassan. Nu finns chansen till fast jobb här, säger hon. Jag har sex mil hit så hade jobben flyttats från Sollefteå hade jag inte kunnat följa med. Men hon vill ha besked. Så länge ovisshet råder tittar hon självfallet efter andra jobb. Bosse Lundgren är ansvarig för ohälsoprocessen i området Kramfors, Sollefteå, Junsele och Ramsele. Dessutom är han chef för den till Kramfors sedan en tid länskoncentrerade hanteringen av bostadsbidragen. En verksamhet som nu ska flytta vidare till de nationella försäkringscentren, varav ett ska byggas upp i Sundsvall. Han välkomnar den förändring som nu sker inom Försäkringskassan, tycker att den ligger i tiden. Här i Västernorrland fick vi skäppan full, mer verksamhet än vad de flesta trodde, säger han och berättar att jublet var påtagligt inte bara i Sollefteå utan även i Kramfors som ligger inom rimligt pendlingsavstånd. Ur min synvinkel är det bättre att få personalgruppen samlad. Men det blir mer resande för personalen, både till jobbet och till de bokade mötena. Men han vill varna för risken för tapp i produktionen och att det talas för lite om det. Hur många kommer då att arbeta på det lokala försäkringscentret i Sollefteå? Ingen vet ännu. Under de närmaste veckorna ska länens direktörer diskutera storleken på de olika enheterna med huvudkontoret. Bosse Lundgren pekar på några frågor som måste klaras ut. Hur blir det med administrativt stöd? Och hur många beslutsfattare, för den nya beslutsordningen utan socialförsäkringsnämnder, kommer det att krävas? Samt frågan om geografin. Visserligen har generaldirektören lagt diskussionen om ändrad regionindelning på is men i Sollefteå framhåller de jag talar med att de flesta boende i Ragunda kommun, på andra sidan länsgränsen till Jämtland, har betydligt närmare till Sollefteå än till Östersund. De boende i norra Hälsingland har, som någon påpekade i ett samtal på annat håll i länet, närmare till Sundsvall än till Gävle. Inte för rättvisans skull Försäkringskassekartan ritas inte om för att sprida arbetstillfällen rättvist över landet. Allt görs med målet att rätta till bristerna med dagens sätt att organisera verksamheten. Det är de försäkrades, kundernas, bästa som fått styra. Men det hindrar förstås inte att grupper av anställda, kontor och hela kommuner kan känna sig som vinnare. I Sollefteå är glädjen förstås påtaglig, inte bara bland de inom personalen som får möjlighet till fortsatt jobb på hemorten Fortsättning på nästa sida dagens socialförsäkring Maj

18 Personalen tänker alltid på kunden. Jag undrar om ledningen vet det, säger Anita Lindgren, områdeschef i Örnsköldsvik. Vi hade tagit för givet att vi skulle få behålla arbetsskadeförsäkringen och underhållsstödet. Att det inte blir så är en enorm besvikelse och det känns sorgligt. Fortsättning från föregående sida utan i hela kommunen med kommunalrådet i spetsen. Sollefteå är ju liksom så många andra inlandskommuner hårt drabbad tidigare. Också här har man blivit av med regementen. Ö-vik hade hoppats på nationellt center I Örnsköldsvik är situationen annorlunda. Visserligen placeras även här ett lokalt försäkringscenter men man hade hoppats på ett nationellt center. Och blev det inte så hoppades de på ett i Umeå, snart på bekvämt pendlingsavstånd när Botniabanan är klar. Det blev varken eller. Områdeschefen Anita Lindgren räknar med att det kan bli aktuellt med kanske en halvering av styrkan som idag är omkring 90 personer. Hon är chef för ett kontor som nu dräneras på arbetsuppgifter. Naturligtvis är det inget hon gläds åt. Trots det menar hon att förändringarna i princip är riktiga. Koncentration av handläggningen ger ofta bra resultat, till exempel som vi gjort med bostadsbidragen som idag endast handläggs i Kramfors. Vi har uppnått mycket goda resultat och med färre medarbetare, säger Anita Lindgren. Men vi hade tagit för givet att vi skulle få behålla arbetsskadeförsäkringen och underhållsstödet. Att det inte blir så är en enorm besvikelse och det känns sorgligt. I en korridor i Örnsköldsvik möter jag en av de tre handläggarna av underhållstöd. Avveckling fanns inte i tankevärlden Ett helt vansinnigt beslut. Vet de inte vad vi gör och hur kunderna vill ha det? Det här fanns inte i min tankevärld, jag trodde verksamheten skulle ligga nära kunderna, säger hon och tillägger att hon är övertygad om att det inte finns en enda handläggare av underhållsstöd som tycker att detta är ett bra beslut. Att underhållsstödet försvinner från länen innebär en oerhörd kompetensförlust. För Anita Lindgren och andra chefer inom Försäkringskassan väntar nu omställningssamtalen. Det blir en dialog om kompetens där medarbetarnas och chefens uppfattning ska mötas. Det gäller att vi är tydliga och att vi haft en bra kompetensdialog tidigare, framhåller hon. Hon och personalen ska hantera en stor besvikelse samtidigt som omställningen och produktionen ska klaras. Det måste gå. Det finns en stor ambition kvar hos personalen, ett stort ansvar för kunden, trots dessa besked. Alla är medvetna om att jobbet är viktigt. Man lämnar inte kunden i sticket. Tänker alltid på kunden Personalen tänker alltid på kunden. Jag undrar om ledningen vet det. Under en paus i länsledningens möte i Härnösand träffar jag Ann-Christin Munther, försäkringschef och förändringsledare i länet. Hon berättar om känslan på kvällen den 29 mars då en mindre krets i varje län informerades om den nya kartan. Då kunde vi pusta ut. Ur ett länsperspektiv har vi här i Västernorrland klarat oss bra, säger hon. Vårt fokus i ledningen låg först på att hantera den besvikelse vi visste skulle komma efter beskedet. Nu flyttas fokus till risken för svackor i produktionen. Att hålla produktionen uppe blir en jätteutmaning för våra enhetschefer samtidigt som de ska klara av att driva på förändringen och hålla entusiasmen vid liv. För det blir inte lätt när den stora omflytten runt landet ska klaras av. Vi förändringsledare förespråkar att ett ärendeslag i taget flyttas när de nationella försäkringscentren byggs upp. Allt i förändringsarbetet tycks inte gå i takt. Den på is lagda regionfrågan är en sådan fråga. Länskontoren och dess personal en annan. Där har personalen nyligen fått sina tjänster men efter 2008 vet ingen hur det blir med länskontoren. Kanske gör personalen där klokast i att se om sina egna hus och börja konkurrera om tjänster på de olika centren eller söka sig vidare. Ann-Christin Munther är liksom många andra jag talar med i länet i grunden positiv till förändringen. Den behövs. Försäkringskassan har inte fullt ut klarat sitt åtagande. Och den koncentration av handläggningen som förändringen innebär betyder att vi skapar möjlighet för en nödvändig professionalisering av arbetet. Men hon ser också frågetecken. Kommer ärendehanteringssystemen och andra tekniska lösningar hinna utvecklas? De måste det. Det är en trovärdighetsfråga för hela Försäkringskassan. 18 dagens socialförsäkring Maj 2007

19 Camilla Eriksson, Örnsköldsviks arbetsskadeavdelning: Vi får gilla läget Sedan ett år arbetar åtta personer på arbetsskadeenheten i Örnsköldsvik. Nu riskerar de att skingras för vinden. Hur reagerade handläggarna på beskedet att Örebro och Stockholm blir de arbetsplatser som ligger närmast om man vill fortsatta att arbeta med arbetsskadelagstiftningen? Kopplade upp sig mot Platsbanken En handläggare jag möter tre trappor upp, där arbetsskadeenheten är inrymd, på kontoret i Örnsköldsvik ger en del av svaret. Hon berättar att hon och flera av kollegorna direkt efter informationen gick in på sina rum, slog på datorn och kopplade upp sig mot Platsbanken. Fast hon skulle gärna jobba kvar inom Försäkringskassan. Undrar om någon har tänkt på att vi snabbt kan bli av med kompetens och vilka konsekvenserna blir, säger Camilla Eriksson, föredragande i arbetsskadeärenden och sjuk- och aktivitetsersättning i Örnsköldsvik. Enheten har haft ett jobbigt år sedan länskoncentrationen genomfördes, de goda resultaten har låtit dröja. Tills nu. Från och med maj räknar de med att klara målet för handläggningstiden. Men problemen beror inte på handläggarna, säger Camilla Eriksson. Det är strukturen runt dem som inte fungerat tillfredsställande. Men nu har vi löst det och fått in resultatglädjen. Alla vill ha individuella mål och nu kommer också resultaten. Och vad händer nu? Alla här är akademiker, jurister eller socionomer. Några har flyttat hit till Örnsköldsvik för att arbeta med arbetsskadorna. Det är knappast troligt att de vill, eller kan, vara kvar. Men vi får gilla läget. Vi är överens om att fortsätta göra ett bra jobb. För de försäkrades skull förstås men också för vår egen yrkesstolthets skull. De hoppades på fortsatt arbetsskadehandläggning i Örnsköldsvik eller åtminstone i Umeå. Det blev varken eller och snart har det sista ärendet handlagts på enheten. Nu riskerar den samlade erfarenheten och kompetensen att skingras för vinden. Hyfsad hänsyn till inlandet har tagits Lars Andersson är länsdirektör i Västernorrland. Det är hans ansvar att se till att länet klarar sitt uppdrag samtidigt som den stora förändringen genomförs. Han är övertygad om att det kommer att gå bra. Lars Andersson litar på sin personal. Förändring är inget nytt. Han exemplifierar med handläggningen av aktivitetsstödet som nyligen koncentrerats till Östersund. I länet sköttes det Lars Andersson, länsdirektör av personal på Sollefteåkontoret. De var mycket professionella, stödde de nya i Östersund samtidigt som de skötte sina ärenden till the bitter end. Samma erfarenhet finns från flytten av olika administrativa arbetsuppgifter till det nya Gemensam service, också det i Östersund. Ur ett länsperspektiv tycker han att Västernorrland klarat sig bra. Det har tagits en hyfsad hänsyn till inlandet. Det är glädjande. Och jag bedömer att vi inte blir färre än 350. Den kommande organisationsförändringen har, naturligtvis, väckt intresse också utanför Försäkringskassan. För Försäkringskassan handlar det om att finna vägar för att klara uppdraget. Men för politiker och medier så har snarast frågan om arbetstillfällen stått i centrum. Påtryckningarna mot huvudkontoret i Stockholm har varit många. Har länsdirektören kunnat påverka? Jag har varit med och varit informerad under omställningsresan. Men när vi kom till att den nya kartan skulle ritas kände även jag mig utanför. Men jag skrev till programmet och berättade om vårt läns möjligheter. Om vad vi kunde härbergera här. Om restider mellan olika orter med mera. Det var ingen som förbjöd mig att tycka till. Och kanske hade det betydelse. dagens socialförsäkring Maj

20 PROBLEMLÖSARNA Under vinjetten PROBLEM LÖSARNA publicerar vi varje månad frågor som vi fått från personal i Försäkringskassan. Frågorna kan komma från en person men de kan också vara flera personers berättelser som vävts samman till en frågeställning. Oavsett bakgrunden så ändrar redaktionen alltid detaljer för att det inte ska vara möjligt att identifiera de inblandade personerna. Handledning underlättar Susanne är enhetschef på ett större försäkringskontor. Förändringar hör till vardagen. Det kommer nya medarbetare, andra byter arbetsuppgifter. Visserligen finns introduktionsstöd av olika slag för nyanställda, och det brukar alltid ordna sig så att någon kan vara handledare. Men det är mycket som känns oklart, tycker hon. Vilken kompetens bör handledaren ha? Vilka uppgifter och vilket ansvar? Finns det olika sätt att förhålla sig som handledare? Och vilka är det egentligen som bör få handledning? Hon tror inte att behovet av bra handledning kommer att minska framöver snarare tvärtom. Många medarbetare i Försäkringskassan kommer att få nya arbetsuppgifter, och det kommer också nya medarbetare. Ill: helena halvarsson Skriv till oss om ditt problem! Ta kontakt med oss på redaktionen om du har ett problem du tycker vi ska ta upp. Redaktionen Dagens Socialförsäkring Stockholm Sammanställt av Eva Lindén Två strategier vid handledning l Den föreskrivande strategin innebär att handledaren talar om för medarbetaren vad hon bör göra eller tänka på. Å ena sidan får medarbetaren hjälp, å andra sidan kanske det begränsar henne i att själv söka kunskap och fundera över situationen. l Den reflekterande strategin innebär att handledaren stimulerar medarbetaren att själv tänka efter, reflektera över sitt handlande och kanske kritiskt ifrågasätta. Den reflekterande strategin bör vara utgångspunkten, men självklart behövs också den föreskrivande. Tid och intresse avgörande Handledning är en viktig del i en introduktion och grundutbildning, ibland till och med avgörande, säger Lotta Thörnblad på kompetensforum.om vi är beredda att avsätta den tid och de resurser som varje individ behöver så vinner alla på det. I princip bör varje nyanställd få en handledare. Även en medarbetare som byter sakområde bör ha rätt att få en handledare. Lotta Thörnblad Kompetensutvecklare, Kompetensforum Även om handledaren ska handleda flera personer, enskilt eller i grupp, är det viktigt att ha en relation till var och en. Men för att handledningen ska fungera bra behöver man vara överens om vad som ska gälla, poängterar hon. Grundläggande är bland annat att ansvarsfördelningen är tydlig. Det är närmaste chef som utser handledaren, och det är hans eller hennes uppgift att tillsammans med handledaren dra upp riktlinjerna för vad som ska gälla. Däremot är det inte lämpligt att chefen är handledare. Handledarskap och chefskap är två olika saker. Den som ska vara handledare måste förstås vara lämplig för uppdraget och intresserad. Att övertala en motvillig person att ställa upp är inte någon bra utgångspunkt. En handledare måste vara bra på 20 dagens socialförsäkring Maj 2007

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

5. Remiss från Socialdepartementet om "Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng"

5. Remiss från Socialdepartementet om Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng Ärende som behandlas direkt i kommunstyrelsen: 5. Remiss från Socialdepartementet om "Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng" Bilaga KS 2012/145/1-2 Bilaga KS 2012/145/1

Läs mer

Försäkringskassans verksamhetsstrategi

Försäkringskassans verksamhetsstrategi Strategi 1 (12) Försäkringskassans verksamhetsstrategi Inledning Socialförsäkringarna är samhällets grundläggande ekonomiska trygghetssystem. Försäkringskassans roll är att rättssäkert och effektivt administrera

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster

Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster 1 (6) 2008-05-30 Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster Uppdraget Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM) har i regleringsbreven för 2008 fått i uppdrag

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Försäkringskassans personregister

Försäkringskassans personregister Försäkringskassans personregister Din rätt till information Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Plan för jämställdhetsintegrering

Plan för jämställdhetsintegrering 1 (8) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Plan för jämställdhetsintegrering Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att ta

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

TÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista pensionsfrågor ålderspension premiepension inkomstrelaterad pension förtidspension allmänna pensionssystemet förvärvsarbetande kärlkramp sjukbidrag

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 08:36 Diarienr: 08/2104 Diarienr Lf: Arbetsgivarpolitik: Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Externmedverkan: Vårdnadsbidrag

Läs mer

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING. # 2 28 FEBRUARI 2007 tidningen för dig i Försäkringskassan. Temasidor. Henriette Johansson. dalarnas röst

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING. # 2 28 FEBRUARI 2007 tidningen för dig i Försäkringskassan. Temasidor. Henriette Johansson. dalarnas röst DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 2 28 FEBRUARI 2007 tidningen för dig i Försäkringskassan FEL OCH RÄTT SÄTT ATT GE ETT NEJ Temasidor NYA FÖRSÄK RINGSKASSAN TAR FORM KONSTEN ATT HÅLLA ÅNGAN UPPE Henriette Johansson

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 A2013/178/A Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Betänkandet Förändrad assistanserättning en översyn av ersättningssystemet (SOU 2014:9)

Betänkandet Förändrad assistanserättning en översyn av ersättningssystemet (SOU 2014:9) REGERINGSKANSLIET Remiss 2014-03-21 S2014/1703/FST Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Inger Laudon Telefon 08-405 42 58 Betänkandet Förändrad assistanserättning en översyn av ersättningssystemet

Läs mer

Dagersättning sjukförmåner

Dagersättning sjukförmåner Dagersättning sjukförmåner Referensår 2005 SF0201 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialförsäkring A.2 Statistikområde Stöd vid sjukdom och handikapp A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning?

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning? Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år FK 4089-B_Fa I vissa fall kan du få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt tolv år. Det gäller om barnet har en sjukdom

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa 2014:30 Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/253 4.1 Kommunalarbetarnas

Läs mer

Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51)

Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51) REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2011-10-07 2011-111 Socialdepartementet 133 33 Stockholm Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51) (S2011/5725/FST) Sammanfattning

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

HEJ sid 5. SÅ FUNKAR DET sid 9. SÅ HÄR NÅR DU OSS sid 17

HEJ sid 5. SÅ FUNKAR DET sid 9. SÅ HÄR NÅR DU OSS sid 17 HEJ sid 5 Vad gör vi? sid 6 Vad krävs av dig? sid 7 SÅ FUNKAR DET sid 9 Välj väg sid 10-12 Kassakort sid 13 Utbetalning sid 13 Vår e-tjänst Mina sidor (www.sekosakassa.se) sid 15 E-legitimation/BankID/Mobilt

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 2302 Birger Jarls torg 13 08-700 38 00 08-14 98 89 103 17 STOCKHOLM

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 2302 Birger Jarls torg 13 08-700 38 00 08-14 98 89 103 17 STOCKHOLM REMISSYTTRANDE Sida 1 (5) 2007-03-13 AdmD 2-2007 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Ny pension Ny administration (SOU 2006:111) Sammanfattning Kammarrätten avstyrker förslaget om bildandet

Läs mer

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 1 (7) Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 2 (7) Förord Riktlinjerna för översättningar syftar till att alla som tillhör den svenska socialförsäkringen ska förstå sina rättigheter och skyldigheter.

Läs mer

Nyttodimension (3) Ange nyttonivå (1-5) för respektive dimension. Effektivare. Medborgare. Företagare. Medarbetare. förvaltning

Nyttodimension (3) Ange nyttonivå (1-5) för respektive dimension. Effektivare. Medborgare. Företagare. Medarbetare. förvaltning Myndighet (0a): e-post kontaktperson (0b): Filnamn enligt principen: myndighetsnamnyymmdd Område (1) Ange område, se listan i rosa området till höger eller för muspekaren över denna ruta Samverkan Samverkan

Läs mer

VÄLFÄRDEN. Så bygger Norge. Jobbklädsel FÅR MAN SE UT HUR SOM HELST? Intervjun EN SPIKRAK KARRIÄR FÖR ELISABETH

VÄLFÄRDEN. Så bygger Norge. Jobbklädsel FÅR MAN SE UT HUR SOM HELST? Intervjun EN SPIKRAK KARRIÄR FÖR ELISABETH DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 6 24 AUGUSTI 2007 tidningen för dig i Försäkringskassan Jobbklädsel FÅR MAN SE UT HUR SOM HELST? Intervjun EN SPIKRAK KARRIÄR FÖR ELISABETH HR-stödet UNDRAR DU NÅGOT? HÄR FINNS

Läs mer

Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)

Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) 1 (8) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) Försäkringskassan har genom remiss den 27 oktober 2008 anmodats att yttra sig över betänkandet.

Läs mer

Nio svar om din pension

Nio svar om din pension Sida 1 av 7 Katrin Westling Palm, generaldirektör för Pensionsmyndigheten där Bo Könberg är ordförande. Bild: Scanpix Förstora bild» Nio svar om din pension Publicerad: 11 juli 2009, 01:15 Senast uppdaterad:

Läs mer

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd?

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd? Bilstöd Du som har en funktionsnedsättning som ger dig stora svårigheter att förflytta dig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer kan få bilstöd. Även du som har barn med funktionsnedsättning

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Mårtensson/Strömgren/LE Till Socialdepartementet SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST. SKYDD OCH ANPASSNING

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan för service och kommunikation

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan för service och kommunikation 2013:12 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan för service och kommunikation Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/343

Läs mer

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen Februar 2015 Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning

Läs mer

Myten om långtidssjukskrivna

Myten om långtidssjukskrivna ARBETARRÖRELSENS TANKESMEDJA SNABBANALYS nr 4 augusti 2010 Myten om långtidssjukskrivna Anne-Marie Lindgren granskar effekterna av alliansregeringens försämringar i sjukförsäkringen. Hon hänvisar till

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa 2013:16 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/190

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron 1 Sveriges Kommuner och Landsting O~ d' ~'\\_"l, f-j ~ 1 1",,- ;..(" (;:"v~v Ek.-...J.STYRELSENS BESLUT NR 17 2008 12-12 Vårt cnr 0810184 Avd lör vård och omsorg Anna Ostbom Landst ingsstyrelsema/regionstyreiscrna

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa 2013:36 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/446 4.1 Arbetslöshetskassan Alfa

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering Sammanfattning Integrationspolitikens övergripande mål är ett samhälle där alla har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. År 2006 infördes ett nytt system för uppföljning och analys av integrationspolitikens

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Medlemsinfo för ST inom Försäkringskassan

Medlemsinfo för ST inom Försäkringskassan Medlemsinfo för ST inom Försäkringskassan Innehåll: - Avtal 2013 - Aktuella frågor för förhandling och samverkan - Summering av Hänt i veckan - Interna aktiviteter på gång - Mejladress till förbundet AVTAL

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus

Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus Social Insurance Report Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus år 2010 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Analys och prognos Carin Wolf 010-116 94

Läs mer