- Hur fungerar den? Processen för försörjningsstöd och arbetsrehabilitering i Järfälla kommun. Maj 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "- Hur fungerar den? Processen för försörjningsstöd och arbetsrehabilitering i Järfälla kommun. Maj 2013"

Transkript

1 Processen för försörjningsstöd och arbetsrehabilitering i Järfälla kommun - Hur fungerar den? Maj 2013 Mats Carlström Mattias Norling Patrik Lidström Roland Lexén

2 INLEDNING 4 BAKGRUND 4 UPPDRAG 4 METOD 5 ARBETSLÖSHET OCH FÖRSÖRJNINGSSTÖD I JÄRFÄLLA KOMMUN 6 BESKRIVNING AV PROCESSEN 8 ÖVERGRIPANDE NULÄGE 8 KUNDTJÄNSTEN ÄR FÖRSTA MOTTAGNINGSFUNKTION 8 JOBBC INITIALT KONTROLL OCH HJÄLP ATT KOMMA IGÅNG 9 FÖRSÖRJNINGSSTÖD 10 JOBBC 10 ANALYS 12 UPPDRAGET FRÅN IFO TILL JOBBC 12 MÅLGRUPPER 12 UPPFÖLJNING AV RESULTAT 13 INSATSER SOM ERBJUDS 13 SAMVERKAN 14 REKOMMENDATIONER 15 PROCESSEN KRING KLIENTEN 16 JOBBCENTERS UPPDRAG 17 BILAGA 1 - VAD GÖR ANDRA? OMVÄRLDSPERSPEKTIVET 19 ARBETSMARKNADSPROJEKT 19 NÄRINGSLIVSSAMVERKAN 28 BILAGA

3 RESULTAT AV WORKSHOP ANGÅENDE GENOMLYSNING PÅ TEMAT:PROCESSEN FÖR FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH ARBETSREHABILITERING I JÄRFÄLLA KOMMUN - HUR FUNGERAR DEN? 33 BILAGA 3 FLÖDESSCHEMA GRÖNA/SPRÅKSVAGA. 39 3

4 Inledning Bakgrund Socialdirektören i Järfälla kommun beställde av Public Partner en genomlysning rörande Ändamålsenlighet i försörjnings- och arbetsrehabiliteringsprocessen i Järfälla kommun. Förvaltningschefen gav konsultstödet i uppdrag att undersöka ändamålsenligheten i försörjningsstödsprocessen samt i nära samarbete med aktörerna kartlägga dagens arbete samt att fokusera på och identifiera förbättringsmöjligheter. Denna inriktning på uppdraget innebär i sig att rapporten inte lyfter fram delar och strukturer som idag är fungerande. Uppdrag Meningen med uppdraget var att identifiera dagens process per målgrupp och att analysera hur matchning och flexibilitet säkerställs kring målgrupperna i försörjningsstödsprocessen. Meningen är även att identifiera behov och möjligheter kring förändrad inriktning för olika funktioner inom processen. Målet var att skapa underlag för att stärka genomströmningen i försörjningsstödsprocessen och ta fram verktyg för att kunna fatta rationella beslut om volym och produktivitetskrav för olika insatser inom den valda processen. Med uppdraget följde ett antal frågeställningar vilka konsultstödet bads att fokusera på. Dessa var: Vilka insatser sker idag kring olika målgrupper? Hur sker dokumentation kring klienterna i processen i sin helhet? Hur är gränssnittet gentemot andra aktörer? Vilka bedömningar sker kring individerna på jobbcenter? Vad anser målgrupperna om dagens insatser? Vilka parametrar ska förvaltningsledningen respektiver verksamhetsledningen löpande använda sig av för att säkerställa en effektiv verksamhet? Titta speciellt på ungdomsperspektivet! 4

5 Metod Intervjuer har genomförts med individer och grupper i form av personal och chefer som arbetar med samverkansmodellen. Det har varit personal/chefer vid försörjningsstödsgruppen, ungdomsslussen, Jobbcentrum (JobbC), Svenska för invandrare (SFI), programchef, JFB, samordnare, kundtjänst och stabsresurser beträffande ekonomi och verksamhetsstyrning. Dessutom har intervjuer/samtal genomförts med ett antal deltagare/klienter som är föremål för såväl försörjningsstöd som JobbC:s insatser. Parallellt med intervjuer har en omvärldspaning skett av andra aktörers arbete kring de målgrupper som berörts av försörjningsstöds- och arbetsrehabiliteringsprocessen. Intervjuer har legat till grund för att identifiera hur den faktiska processen ser ut idag och hur den tillämpas. Den bilden har prövats vid ett antal återkopplingar till personer i ledande ställning (socialdirektör och socialnämndens ordförande). Bärande kännetecken för utvärderingen har varit att identifiera dagens förmåga i försörjningsstöds- och arbetsrehabiliteringsprocessen, samt att ge förslag på förändringar/förbättringar för att förbättra effekter kring olika målgrupper ska genomföras. Detta steg har inte minst åstadkommits genom att de bilder som jobbats fram blivit föremål för ett arbetsseminarium med ett 15-tal medarbetare och chefer från försörjningsstöd och Jobb-center. Vid arbetsseminariet har bilderna varit grunden för att identifiera behov och förändra inriktningen hos olika funktioner i processen för försörjningsstöd. Resultatet av seminariet mynnade ut i att två arbetsgrupper bildades i syfte att så snart som möjligt återkomma med förslag till relevanta åtgärder. I bilaga till denna rapport återfinns en sammanställning av de förslag dessa arbetsgrupper åstadkommit. 5

6 Arbetslöshet och försörjningsstöd i Järfälla kommun Arbetslösheten i Järfälla kommun är idag förhållandevis hög jämfört med övriga kommuner i Stockholmsregionen. Järfälla tillhör de kommuner med högst andel arbetslösa. I figuren nedan visas utvecklingen av arbetslösheten i Järfälla och den i Stockholms län under åren ,0 7,0 6,0 5,0 Järfälla 4,0 3,0 Stockholms län 2,0 1,0 0, Figur 1. Arbetslöshet (procent) Järfälla kommun och Stockholms län I Järfälla kommun har arbetslösheten under de här jämförda åren ökat från 4 procent till 7,6 procent. Under samma period har arbetslösheten i medeltal i Stockholmskommunerna ökat från 3 till 5,6 procent. Kurvorna följer varandra genom åren vilket tyder på att utvecklingen i Järfälla inte skiljer sig på något markant sätt från Stockholms län i övrigt, snarare borde det handla om strukturella skillnader sett till befolkningens förutsättningar att få jobb. 6

7 Antal arbetslösa Antal biståndshushåll Kostnad utbetalt ekonomiskt bistånd kr/inv Figur 2. Arbetslösa, biståndshushåll och utbetalt bistånd Järfälla kommun Ser vi till utvecklingen av ekonomiskt bistånd och arbetslöshet i kommunen över en längre period (se figur ovan) kan vi konstatera att antalet arbetslösa idag är lika många som Andelen arbetslösa är dock lägre eftersom befolkningen ökat med ungefär personer under denna tidsperiod. Intressant att notera är att antalet biståndshushåll inte ökat i samma omfattning som antalet arbetslösa. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd var stycken år 1996 och stycken år Även om kurvorna för ekonomiskt bistånd och antal arbetslösa följer varandra någorlunda så har gapet ökat genom åren. Kostnaden för ekonomiskt bistånd fördelat på antalet invånare har också minskat från 1996 till

8 Beskrivning av processen Övergripande nuläge I dagsläget finns många frågeställningar kring vem som egentligen äger processen för de som söker försörjningsstöd och som på något sätt behöver prövas gentemot arbetsmarknaden. Hur och på vilket sätt ska insatser göras för att klienten skall närma sig en position av självförsörjande. I bilden som presenteras för oss framförs även frågor om hur processen ska utvärderas, hur ledningen vet att de fattar beslut så att processen stöds och hur kontakterna med näringslivet underhålls. På grund av de ovan nämnda oklarheterna är processen som beskrivs nedan relativt lös i kanterna. Vissa delar, som exempelvis mottagningsfunktionen, är tydliga och beskrivs på likartade sätt av de intervjuade. Andra delar är mer otydliga. Som utgångspunkt för arbetsmarknadsinriktade insatser vid JobbC finns ett Avtal om arbetsmarknadsinriktade insatser där JobbC (Järfälla Stöd och Behandling) är utförare och Individ- och familjeomsorgen är beställare. Avtalet reglerar några av de områden som är relevanta för processen men har också flera luckor som gör processen otydlig. Kundtjänsten är första mottagningsfunktion Den första kontakten för en person som ansöker om försörjningsstöd sker hos kundtjänst. Klienten blir informerad om att denne nästföljande måndag skall uppsöka Jobbcentrum (JobbC) för att där kontrollera ett antal uppgifter. I och med första kontakten lägger kundtjänst upp ett vad man skulle kunna kalla grovärende i Procapita. Detta blir synligt hos försörjningsstöd. Parallellt skickas personnummer och namn till JobbC. Ibland kan kundtjänst göra bedömning att personen som söker inte är aktuell för försörjningsstöd i Järfälla (t. ex att personen är boende i annan kommun), då försöker kundtjänst att hänvisa vidare till rätt adress. Klienten får också vetskap att om att denne kommer att bli kallad på besök hos försörjningsstödsgruppen inom 2-3 veckor. 8

9 JobbC initialt kontroll och hjälp att komma igång När en klient ansökt om försörjningsstöd skall denne första måndagen efter kontakt med kundtjänst uppsöka JobbC för inskrivning. I samband med inskrivningen får klienten skriva på ett medgivande att kommunen får kontrollera att personen är aktualiserad på AF. Detta innebär att sekretessen mellan kommunen och AF till viss del bryts. Klienten förväntas att vara på JobbC en timme om dagen, fyra dagar i veckan. Systemet fyller minst tre funktioner: Som kontroll huruvida personen står till arbetsmarknadens förfogande, Som hjälp till den sökande att komma igång att aktivt söka arbete Som grund till förutsättningar för aktivt samarbete med Arbetsförmedlingen (AF). Systemet har visat sig effektivt och upplevelsen från de vi har intervjuat är att den fungerar avskräckande för personer som exempelvis arbetar svart. Insatsen är även prövad juridiskt, infinner sig inte klienten på JobbC kan socialsekreteraren avslå ansökan om försörjningsstöd då klienten inte står till arbetsmarknadens förfogande. JobbC har införskaffat modulen Arbetsmarknad och introduktion till ärendehanteringssystemet Procapita. I denna finns komponenterna: Kartläggning Kartläggning dokumentation Anordnare Praktikplatser Projektplatser Tid Viss typ av dokumentation uppges ske, dock saknas systematik hur dokumentation sker emellan JobbC och försörjningsstödshandläggare i syftet att säkra rättssäkerhet och effektivitet i insatser och handläggning. 9

10 Försörjningsstöd Två till tre veckor efter kontakten med kundtjänst sker första besöket på försörjningsstöd för bedömning om rätten till bistånd. I vissa fall villkoras biståndet. Ett sådant villkor kan innebära att handläggaren skriver remiss till JobbC. Tanken är att varje sådan remiss skall följas av ett trepartssamtal med socialsekreterare, samordnare på JobbC och klient. Remissen kan till exempel gälla beställning av: arbetsförmågebedömning, praktik, eller stöd till klienten att snabbt komma i arbete (skaffa fram ett jobb). I remissen framgår på vilket sätt återkoppling av processen på JobbC skall ske. JobbC När remissen är utfärdad kommer klienten tillbaka till JobbC för vidare behandling. JobbC erbjuder IFO en sysselsättningsgaranti. Med andra ord, alla som kommer till JobbC får något att göra. Kvalitet eller innehåll i denna är emellertid inte definierad. De insatser som beskrivs av JobbC är att de kan hjälpa till med att få fram praktikplatser, Offentligt Skyddade Anställningar (OSA)för vissa målgrupper, arbetsförmågebedömningar i JobbC:s egna verksamheter eller hos externa aktörer. JobbC:s representanter beskriver att de har ett tämligen nära samarbete med AF och att de ser det som en viktig uppgift att vara up to date med vilka insatser AF har att erbjuda. Utfallet av detta beskrivs till exempel med att JobbC kan erbjuda personer i den så kallade FAS 3 sysselsättning på JobbC. Arbetsförmedlingen är idag en ingång till JobbCenter vid sidan av försörjningsstöd. På JobbC har personalen kategoriserat klienterna utifrån ett färgschema i relation till närheten till den reguljära arbetsmarknaden. Utifrån denna kategorisering försöker de sedan matcha sina insatser så långt möjligt är. Grönt = Job Ready, Gult = osäkerhet råder kring arbetsförmåga och rött = långt ifrån arbetsmarknaden. 10

11 De beställningar som sker är inte alltid definierade med en rimlig förväntan. På JobbC upplever man inte heller att man till alla delar har förmåga att svara upp emot förväntan i form av få personer i arbete. En intervjuad beskriver det såhär: När klienten kommer till oss för fjärde eller femte gången med en remiss där vi ska fixa en praktikplats, så börjar man ju fundera om det kanske skulle vara läge att pröva något annat. Exakt hur lång tid en klient kan vara föremål för JobbC:s insatser går inte att beskriva. Det kan handla om några veckor till år. Beroende på vilken typ av behov klienten har. Det här kan i vissa situationer leda till inlåsningseffekter för personer i sysselsättning. Personalen på JobbC beskriver ett fall: Ibland har vi fixat praktik åt någon. Då har det visat sig att de under tiden de varit i vår sysselsättning har klienten börjat räkna det som sitt jobb. Otryggheten på praktikplatsen blir för stor och de längtar tillbaka till JobbC, avbryter praktiken och vill vara hos oss istället. 11

12 Analys Uppdraget från IFO till JobbC Avtalet mellan JobbC och IFO är i grunden en inaktuell produkt och har inte omarbetats på lång tid och innehåller därför en del felaktigheter, exempelvis när det gäller frågan om samarbetspartners för JobbC. Avtalet innehåller inte alla delar som borde finnas och delar av det som regleras i avtalet har vad vi förstått från intervjuer inte utförts. Som vi ser det är flera av bristerna i verksamheten vid JobbC knutna till det otydliga avtalet. Framför allt ser vi dessa brister: Otydlighet när det gäller målgrupper Inga fastställda mål vad gäller antal deltagare Inga fastställda mål vad gäller utfall av verksamheten Till dessa nämnda brister ska då också tilläggas att avtalet inte följs när det gäller vissa centrala delar. Exempelvis anges i avtalet att JobbC ska följa upp sina insatser och återrapportera till socialsekreterarna, något som idag inte görs i något större omfattning. Ett annat exempel är att den sysselsättningsgaranti som omnämns är en icke relevant insats enligt de intervjuade. Målgrupper De personer som skrivs in vid JobbC kategoriseras i tre grupper beroende på hur nära arbetsmarknaden de står. Samtidigt saknas det vid enheten en samlad bild över utvecklingen för de olika målgrupperna. Det finns inga mål relaterade till genomströmning. Vi kan se var individerna kommer ifrån (IFO eller AF), men inte vilka aktiviteter de gör eller hur stor andel av de olika grupperna som går ut i arbete. Med tydligare målbilder kopplade till genomströmning borde också fokus kunna förskjutas från sysselsättningsåtgärder åt andra organisationer till coachning för individer. En del individer återkommer gång efter gång till JobbC för att de inte får fäste på arbetsmarknaden. Detta är i sig en varningssignal om att någonting i verksamheten inte riktigt 12

13 fungerar. Vi har i intervjuerna fått beskrivet för oss att vissa delar av den tänkta samordningen mellan IFO och JobbC saknas. Det gäller framför allt återkopplingen kring de individer som deltagit i insatser vid JobbC men också de trepartssamtal som ska genomföras vid inskrivningen. De deltagare vi intervjuat lägger till ytterligare brister: någon individuell handlingsplan är det ingen av dem som känner till, aktiviteterna upplevs som passiviserande och ingen upplever sig ha en fungerande kontakt med AF. Uppföljning av resultat Vid intervjuer har det framgått att det idag inte finns någon egentlig uppföljning eller analys kring vare sig försörjningsstöd eller arbetsmarknadsinsatser. Det görs med andra ord inte någon uppföljning av det avtal som upprättats. I dagsläget finns det varken ett ordentligt system som stödjer denna uppföljning eller någon beställning från programchef till staben för att utföra denna. Från försörjningsstöd har vi fått statistik över antalet hushåll/individer med olika orsakskoder. Det finns också en sammanställning per månad som sammanställts utifrån inrapporteringen till Socialstyrelsen/SCB. Vid intervjuer framkommer det att den sammanställning och uppföljning som görs inte är tillräcklig för att kunna analysera målgrupper och effekter. Det finns en otillräcklig koppling till myndighetssidan/programchefen i dessa frågor. För att underlätta remittering till och återkoppling från JobbC bör möjligheterna kring gemensamma kategoriseringar av arbetslösa undersökas. Insatser som erbjuds När det gäller arbetslösa personer med försörjningsstöd finns det från IFO:s sida ett missnöje med insatserna från JobbC. Missnöjet gäller de insatser som görs vid JobbC som inte anses tillräckliga, exempelvis har det varit svårt att få kvalificerade bedömningar av arbetsförmåga hos individer där de varit osäkra själva. Återkopplingen kring de personer som deltar i aktiviteter vid JobbC brister också, det finns ingen återkoppling alls i skriftlig form. En konsekvens är att IFO- försörjningsstöd själva har gjort enskilda insatser kring långliggare i 13

14 projektform, med goda resultat, hellre än att hänvisa dessa till detta helt utan att involvera funktionerna inom JobbC. Ett av JobbC:s uppdrag är att genomföra arbetsförmågebedömningar. Det som sagts i intervjuer är att mångt och mycket av den bedömningen som sker i dag fokuserar på klientens förmåga att komma på utsatta tider och att göra det klienten blir ombedd att göra. En annan del i bedömningen går att tillskriva då klienten får någon typ av praktikplats. Skulle vi hårdra det så innebär detta egentligen bara att externa ögon får möjlighet att se det som i dagsläget blir synligt på JobbC. Annica Carlsson (2007) beskriver i sin skrift: Metoder för arbetsförmågebedömning en inventering en rad olika kriterier för att arbetförmågebedömningen skall kunna kallas så. Carlsson belyser problematiken med en avsaknad systematiserad metod kring att genomföra arbetsförmågebedömningar. Vidare menar Carlsson att närvarokontroll inte som ensam faktor säger speciellt mycket om klientens arbetsförmåga. Hon påtalar vikten av att klientens arbetsförmåga sker i relation till arbetskrav ur ett flerdimensionellt perspektiv. Grundläggande faktorer i detta är enligt henne: Arbetsförmåga bedöms i samtliga metoder och resultatet visar att det finns tre sätt på vilket detta görs, i simulerade arbetsuppgifter, i reell miljö och med självskattning. Samverkan Vi har kunnat konstatera att det finns en otillräcklig koppling mellan JobbC och IFO i Järfälla kommun. I de intervjuer vi genomfört med personer från andra verksamheter har en liknande bild framträtt. Med Lärcenter/SFI finns idag visst samarbete på handläggarnivå, men någon strukturell samverkan som stödjer ett gemensamt ansvarstagande för personer med otillräckliga svenskakunskaper finns inte. SFI har dessutom en egen praktiksamordnare och använder sig inte av JobbC:s insatser här. Hos de deltagare vi intervjuat saknas kunskaper om 14

15 Lärcenters/SFI:s verksamhet. Den vägledare för vuxenutbildning som finns vid Lärcenter är det bara en av de intervjuade som känner till. Att bistå individer i deras resa mot arbetsmarknaden underlättas av ett bra kontaktnät. För såväl ungdomar som nyanlända är avsaknaden av nätverk och kontakter en grundläggande orsak till svårigheterna att få jobb. Goda förbindelser med potentiella arbetsgivare, såväl offentliga som privata, är en förutsättning för framgång. Det finns vid JobbC idag upparbetade näringslivskontakter. Men vad vi förstått finns det inga återkommande kontakter mellan verksamheten och kommunens övriga näringslivsarbete. Det finns inte heller något register över potentiella arbetsgivare. Rekommendationer Det är en betydande andel av försörjningsstödstagarna som kommer till JobbC för att ta del av insatser därifrån. JobbC har också insatser för personer inskrivna vid AF, exempelvis genom Fas 2 och 3. Att ha tydliga och väl inarbetade processer för att på bästa sätt hjälpa dessa personer är avgörande för verksamhetens nytta i kommunorganisationen. Men en tydlig process ska framför allt vara till nytta för individerna som skrivs in på JobbC. Verksamheten bör ha som primära uppgift att bistå arbetslösa personer på deras väg mot arbetsmarknaden. Vi kan se att det idag ligger ett för stort fokus på att utföra sysselsättningsåtgärder på uppdrag från AF Detta på bekostnad av arbetsmarknadsinriktade åtgäder som rehabilitering, utredning och coachning. Den tänkta samordningen mellan IFO och JobbC saknas idag. Det gäller framför allt återkopplingen kring de individer som deltagit i insatser vid JobbC men också de trepartssamtal som ska genomföras vid inskrivningen. De deltagare vi intervjuat lägger till ytterligare brister: någon individuell handlingsplan är det ingen av dem som känner till, aktiviteterna upplevs som passiviserande och ingen upplever sig ha en fungerande kontakt med AF. Här finns viktiga pusselbitar för att förhindra rundgång i systemet. Men minst lika 15

16 viktigt är den fokusförändring som beskrivs ovan. Verksamheten bör inte ha som mål att skapa sysselsättning på uppdrag av andra organisationer, den ska vara till för individer som saknar arbete. Vi ser att det är framför allt inom två områden som processen gällande arbetsmarknadsinsatser för försörjningsstödstagare bör utvecklas. Det gäller för det första processen som helhet. För det andra anser vi att såväl uppdraget som analys av arbetsmarknadsinsatser är otydlig och irrelevant, hela JobbCenters uppdrag behöver förtydligas. Processen kring klienten - Den första kontakten med klienterna, incheckningen, fungerar i stort enligt vår bedömning som avsett. En av effekterna med denna incheckning där klienterna direkt skrivs in på JobbC är att en del av de sökande vänder i dörren. - Dokumentationen kring individerna bör utvecklas. Framför allt måste den gemensamma dokumentationen mellan IFO och JobbC utvecklas, såväl när det gäller inskrivning som uppföljning och återremittering. Det ska enligt gällande avtal genomföras såväl trepartssamtal som individuppföljning, något som idag inte görs. - Vi har konstaterat att det inte finns någon tydlig ägare av huvudprocessen när det gäller klienterna som uppbär försörjningsstöd. Här bör gränssnittet mellan IFO och JobbC tydliggöras. - En klient en handlingsplan för klientens skull. Ett sådant förfarande kommer att omöjliggöra skrivningar i beställningen som sysselsättningsgaranti. Förvisso kan sysselsättning vara ett led i arbetsförmågebedömning, i vissa fall utifrån möjligheten att villkora (SoL 4:2) bistånd. Samtidigt skall ju detta ske i syfte att föra klienten närmre den reguljära arbetsmarknaden och självförsörjning. Sysselsättning för sysselsättningen skull saknar som vi kan se det lagstöd men leder framför allt inte till utveckling hos individen och inte heller till förkortade bidragsperioder. - Dokumentationsrutinerna för JobbCenter måste utvecklas och dockas in i ett gemensamt tänk kring dokumentation. - Aktörernas roll gentemot AF bör tydliggöras. Vi föreslår att försörjningsstöd ska vara vägen in till JobbCenter alla andra vägar stängs för att trygga målbild, fokus och resultat. För JobbC så ska AF vara en viktig part för att hitta effektivaste lösningar kring 16

17 individen. Det handlar också om att säkerställa att suboptimering inte uppstår kring individen inte minst genom att målbilden varierar mellan IFO och AF. - Upphör med reda sysselsättningsåtgärder åt AF. Det riskerar leda till bristande fokus på individens utveckling och fokus på det som är mindre viktigt utifrån det kommunala uppdraget. - I de insatser som görs för deltagarna ställer vi oss frågande till om det idag är ett tillräckligt fokus på att få deltagarna att närma sig arbetsmarknaden. Vi har i samtal med såväl deltagare som personal fått bilder av en verksamhet som riskerar att leda till inlåsningseffekter. - Jobbcenters olika uppdrag bör tydliggöras: daglig verksamhet, OSA m.m. för sig och arbetsmarknadsinsatser för sig. - Kompetensen när det gäller att göra arbetsförmågebedömningar behöver stärkas. Här bör det finnas möjligheter till samarbete med andra kommunala enheter och andra myndigheter, exempelvis AF och Landstinget. JobbCenters uppdrag - Till att börja med kan vi konstatera att beställarrollen är eftersatt. Det finns idag inte tillräckligt tydliga avtal för de tjänster som ska levereras när det gäller arbetsmarknadsinsatser. JobbC jobbar utifrån ett avtal där sysselsättningsgaranti erbjuds, utan krav på effekter beträffande resultat. Beställarrollen uppbärs av programchef IFO, det är uppbenbart att arbetsmarknadsinsatser och försörjningsstöd inom varit i fokus för beställarrollen. Här bör programchefrollen förtydligas. - I det avtal som finns upprättat mellan IFO och JobbC saknas det beskrivningar av vilket resultat som förväntas av JobbC. Det finns i avtalet ett antal skrivningar om hur verksamheten ska följas upp och analyseras. I dagsläget görs endast en uppföljning av antalet individer som deltar i insatser och hur många som går vidare till utbildning eller arbete. - Avtalet behöver också uppdateras när det gäller exempelvis samarbetspartners och vokabulär som beskriver processen. Exempelvis finns det i dagsläget inte någon sysselsättningsgaranti vilket omnämns i avtalet. - Arbetet med att analysera insatser per målgrupp och individ är eftersatt, även här saknas en tydlig processägare för denna process. Avsaknaden av strukturerat individualiserat arbete som riktas ut från JobbC kan verka emot socialtjänstlagens intentioner om att verka för att varje invånare är självförsörjande. 17

18 - Lägg fokus på de individer som uppbär försörjningsstöd för att om möjligt påverka de ökande utbetalningarna genom att få fler individer till jobb. Man bör utifrån detta ifrågasätt och troligen också upphöra med att göra uppdrag till AF då det riskerar att bli kontraproduktivt genom att inlåsningseffekter uppstår. - Analysera målgrupperna tydligare. Vilka klienter har vi att jobba med och vilka insatser kräver dessa? - Egenreginämnden bör överväga att säkra JSB:s och JobbCenters förmåga till planering, uppföljning och utveckling av verksamheten. Idag saknas en ändamålsenlig verksamhetsstyrning för att säkerställa sin roll som långsiktig och framgångsrik partner gentemot sin beställare. 18

19 Bilaga 1 - Vad gör andra? omvärldsperspektivet Arbetsmarknadsprojekt För att få en bild av vad som händer i andra kommuner lyfter vi här fram ett axplock av arbetsmarknadsinsatser i olika kommuner. De redovisade projekten och verksamheterna är exempel på hur det kan se ut. Vi har inte valt efter några särskilda kriterier annat än att vi tycker det är intressanta projekt. I våra kommentarer diskuterar vi däremot för- och nackdelar med de olika sätten att arbeta. Sigtuna, kvalitetshöjande resursjobb Syfte Att minska antalet personer som är arbetslösa och uppbär försörjningsstöd genom kommunala kvalitetshöjande resursjobb. Modell Samtliga förvaltningar i kommunen har fått i uppgift att ta fram resursplatser som kan erbjudas arbetssökande med försörjningsstöd. Villkoren är reglerade i kollektivavtal i samråd med fackliga organisationer. Tanken är att de kvalitetshöjande resursjobben ska ge tillräckliga meriter för att personerna sen ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Kommunen räknar också med att minska kostnaderna för försörjningsstöd antingen genom att deltagarna går ut i jobb eller kvalificerar sig för A-kassan. Målgrupp Arbetslösa som uppbär försörjningsstöd. Bland ungdomar erbjuds även de som inte har försörjningsstöd insatser.

20 Södertälje, F50 Syfte Kommunövergripande kraftsamling med syfte att skapa tillfälligt utrymme för att kunna prova nya arbetssätt och utveckla nya arbetsmetoder för att få fler av Södertälje kommuns medborgare att lämna försörjningsstöd. De arbetssätt och metoder som ger goda resultat kommer efter projektet att övergå i ordinarie verksamhet. Modell Uppdraget är att vara en länk mellan arbetsliv och deltagare och göra matchningen så smidig som möjligt. En central del i arbetet är att söka upp arbetsgivare som behöver arbetskraft, i huvudsak i lågtröskeljobb. Projektet utgår från arbetsgivarnas behov och försöker matcha deltagarna till dessa. Deltagarna är i projektet under 6 månader. I projektet arbetar 24 stycken kompetensmäklare som har till uppgift att få ut personer i arbete. Bakgrunden på dessa kompetensmäklare är lite annorlunda än i traditionell arbetsmarknadsverksamhet. Enligt intervjuad projektledare är det exempelvis många som är tidigare säljare eller kommer från anställningar vid rekryteringsföretag. De har med andra ord en annan utgångspunkt än exempelvis en socionom. På frågan vad som har varit svårigheter i projektet uppger projektledaren att det kanske ibland funnits lite för höga förväntningar från företag på att de ska kunna få personer med lönebidrag, något som inte projektet kan bestämma eftersom det är AF som beslutar om detta. Det har också visat sig att flera av deltagarna behöver mer coachning under tiden de är på en arbetsplats. Man är så tacksam att bara ha fått ett arbete att man kanske blir lite för försiktig på arbetsplatserna. Målgrupp Under projektperioden ska 1200 personer tagit del av F50s nya arbetssätt. 20

21 Målgruppen är personer i åldrarna år som uppbär försörjningsstöd och har arbetsförmåga. Projektet prioriterar personer som erhöll PUT (permanent uppehållstillstånd) 2007, 2008, 2009 och som idag uppbär försörjningsstöd samt står till arbetsmarknadens förfogande. Solna Syfte Att via goda kontakter med näringslivet, en god kännedom om varje persons kompetens och arbetslivserfarenhet och med hjälp av ytterligare insatser hitta vägen tillbaka till arbetslivet. Modell Vägarna in till arbetsmarknadsavdelningen är via Arbetsförmedlingen eller försörjningsstödsenheten. Huvudsakligen hänvisas deltagare till AME från försörjningsstöd, men av ungefär 150 platser per år kan en del erbjudas AF i mån av plats. Vid första kontakten ges en introduktionsdag där den arbetslöse får information om verksamheten och vad som erbjuds. Därefter fortsätter planeringen med individuella samtal där olika lösningar diskuteras. Täta kontakter på individuell basis är grunden i arbetet. Planering för fortsättningen görs tillsammans med deltagaren. Beroende på behov finns sen ett urval av insatser att ta del av: Information om arbetslivet söka jobb, anställningsintervjuer m.m. Datakurs/dataträning Samhällsinformation/studiebesök Utbildning (vuxenutbildningen eller annan utförare) En viktig del av modellen är det breda nätverket av företags- och förvaltningskontakter. Genom ett stort nätverk med företag och kommunala förvaltningar upprätthålls möjligheter till praktik- och arbetsplatser. Nätverket underhålls och utvecklas med hjälp av företagsbesök, frukostmöten och återkoppling. Genom detta nätverk möjliggörs en bättre matchning mellan arbetsmarknad och deltagare. I detta sammanhang framhåller intervjuad enhetschef det som 21

22 viktigt att 3 av de 5 anställda vid enheten jobbar 50 procent med individuell coachning och 50 procent som näringslivssamordnare. De blir så att säga gränsgångare som upprätthåller kontakt med såväl företagare som deltagare. Uppskattningsvis företag är det som enheten har löpande kontakt med. Målgrupper Alla som söker försörjningsstöd erbjuds aktivt stöd att hitta vägar ut på arbetsmarknaden. Via försörjningsstödets behovsutredning fastställs vilka av deltagarna som är aktuella för Arbetsmarknadsavdelningen. Om mottagningsenheten vid försörjningsstöd bedömer att den behovssökande står tillräckligt nära arbetsmarknaden remitteras han/hon till Arbetsmarknadsavdelningen. Den sökande garanteras enligt modellen sysselsättning eller praktik inom 14 dagar. Karlshamn, Navigatorporten Syfte Syftet är att arbeta med ungdomar år med någon form av psykosocial problematik och stärka dessa tillräckligt för att de ska närma sig eller komma ut på arbetsmarknaden. Modell För att bygga upp ungdomarnas självförtroende och utvärdera hur nära arbetsmarknaden de står får varje ungdom en coach. Coachen och deltagaren går sedan igenom de behov och mål som bör sättas upp. Därefter går deltagaren vidare till antingen praktik eller en av två verksamheter som i dagsläget drivs av kommunen. I dessa verksamheter ges en möjlighet till arbetsträning, men också en möjlighet till observation av arbetsförmågan. Ungdomarna deltar i projektet under den tid det bedöms relevant. 22

23 Samverkan sker med ett flertal parter. Förutom försörjningsstöd, arbetsmarknadsenheten och arbetsförmedlingen deltar: Försäkringskassan, gymnasieskola, Rehabiliteringen vid Landstinget samt ett urval av frivilligorganisationer med särskild kunskap om målgruppen. Målgrupp Ungdomar med psykosocial problematik, oftast diagnostiserade inom autismspektrat. De hänvisas till projektet via en remissgrupp med representanter från bla IFO, AF och Försäkringskassan. Malmö, Handlingsplan I Malmö stad finns sedan en tid tillbaka en Handlingsplan för ökad delaktighet och fler Malmöbor i arbete, som också fungerar som budget för arbetsmarknadsområdet. Denna handlingsplan uppdateras årligen och lägger fast såväl de övergripande prioriteringarna för respektive år som exempelvis målgrupper och organisatorisk struktur. Handlingsplanens huvudpunkter: Avsatta resurser Prioriterade områden Målgrupper Effektmål Metoder Utvecklingsbehov Ett av områdena som ska prioriteras särskilt under 2012 är att kommunen skall bli bättre på att använda sig av sociala klausuler i upphandlingar för att ge arbetstillfällen till arbetslösa Malmöbor. Arbetet med detta pågår i dagsläget och förslag till nya riktlinjer finns under framtagande. 23

24 Vid samtal med personer involverade i arbetet med handlingsplanen framkommer det att det fortfarande finns en del bitar som är under utveckling. Exempelvis framhåller den intervjuade att uppföljningssystemet för att mäta måluppfyllelsen behöver bli bättre. Vidare behöver målen brytas ned för respektive enhet och enskilda medarbetare. Målen måste också bättre avspegla flödet av deltagare i verksamheterna. En insats som framhålls som ett lyckat exempel är dock SEF Unga. Verksamheten har varit projektbaserad och riktat sig till unga arbetslösa år. Genom att erbjuda dessa unga kvalificerade jobb i Malmö stads förvaltningar eller bolag har projektet lyckats få ett gott resultat. Många av de unga har gått vidare till andra anställningar, även utanför kommunen. Tanken under 2012 är att utvidga denna metod till att omfatta även andra arbetslösa. Stockholms stad, Etablering Stockholm Syfte Att korta nyanländas väg till jobb. I Stockholms län är resultatet bättre än i övriga landet och cirka 40 procent av de nyanlända flyktingarna har fått ett arbete inom två år. Modell I projektet Etablering Stockholm har tre metoder arbetats fram som alla tar sikte på att förbättra nyanländas möjligheter att få ett jobb i Sverige. Matchning från dag 1 strategisk kartläggning och tätare samarbete Skräddarsy språkutbildning för dem med kort eller ingen utbildning komplement till ordinarie SFI-undervisning Bygga nätverk och kontakter i samverkan med Röda Korset En viktig del av modellen har varit att kvalitetssäkra processerna. Dubbelarbete och upprepade aktiviteter för den nyanlände ska undvikas genom en bättre samordning. Insatserna ska genomföras med större systematik, följas upp och bedömas mer enhetligt. Till hjälp har 24

25 det funnits manualer med gemensamma checklistor och underlag för bedömning. Det har också varit fokus på deltagarnas befintliga kompetenser snarare än brister. Projektet har uppvisat goda resultat, bland annat har 60 procent av deltagarna gått vidare till jobb eller studier sex månader efter projektstart. Målgrupp Målgruppen är nyanlända, det vill säga personer som haft uppehållstillstånd i mindre än 36 månader i Sverige. Totalt 1204 nyanlända har ingått i projektet under tre år. Enköping, L4U Syfte Att genom modellen med matchning skapa möjligheter för arbetssökande, särskilt ungdomar, att komma ut på den riktiga arbetsmarknaden. Vidare att minimera slöseri med resurser och tid (lean) för de arbetssökande i jakten på arbete och framför allt för företagen i deras jakt på kompetent arbetskraft. Modell Deltagarna (unga 18-24) börjar projektet med en veckas personinsiktsutbildning, därefter vidtar en praktikperiod på 21 veckor. Under denna praktikperiod är ungdomen på tre stycken olika arbetsplatser. Varje måndag är det en träff med samtliga deltagare dit det ofta kommer inbjudna företagare som berättar om sin syn på arbete och behov av arbetskraft. Huvudpunkten i projektet är att se vilka rekryteringsbehov företagen har. När projektledaren kontaktar företagen frågar han i första hand vilka rekryteringsbehov de har. Därefter kommer frågan om de vill ta emot en praktikant. Poängen med detta är att bara välja företag som de facto har ett rekryteringsbehov och inte dem som i huvudsak har behov av en praktikant. Målgrupp 25

26 Arbetssökande, framför allt ungdomar som står nära arbetsmarknaden. Det har varit en viss brist på deltagare under perioden. Våra kommentarer I flera av de ovan redovisade insatserna är huvudsyftet att få försörjningsstödstagare ut i arbete. Prioriterade målgrupper är ungdomar och nyanlända. Om vi skulle ställa upp insatserna på en skala där de jämförs utifrån hur nära deltagarna står arbetsmarknaden blir det tydligt att de sinsemellan är väldigt olika. Medan Sigtuna satsat på att få alla försörjningsstödstagare ut i kvalitetshöjande resursjobb har exempelvis Enköping L4U valt att rikta sig till arbetslösa ungdomar inskrivna på AF. Det är också en skillnad i arbetsmetoder. Medan några av insatserna har ett större fokus på stärkande aktiviteter i form av utbildning och/eller socialt stöd är det andra som i huvudsak satsar på att få deltagarna till praktik eller arbete så snabbt som möjligt. Det talas ibland om jobbaktivering eller resursaktivering vilket beskriver grundläggande skillnader i aktiveringsmetoderna. En översiktlig analys visar att de projekt som jobbar med ungdomar som står nära arbetsmarknaden också uppvisar goda resultat. Många av ungdomarna kommer ut i jobb. Samtidigt är detta kanske inte så förvånande eftersom just arbetslösa unga är en heterogen grupp, där många har goda förutsättningar att få jobb förutsatt att de får in en fot på arbetsmarknaden. Här uppstår som vi ser det ett problem när det gäller avgränsningen gentemot andra verksamheter. Vilket uppdrag har arbetsmarknadsenheterna? Hur görs avgränsningen gentemot AF:s uppdrag? Vilka undanträngningseffekter har satsningar på praktik för unga? De insatser som tar sikte på gruppen nyanlända eller invandrare med försörjningsstöd arbetar i stort sett på samma sätt som ungdomsinsatserna. Vi ser hur de exempel vi lyft fram från Stockholm och Södertälje båda arbetar med kompetensmatchning kartläggning av såväl de arbetslösas som företagens behov. Stockholm stads projekt har också uppmärksammat behovet av socialt kapital i form av kontaktgrupper för nyanlända. Forskning har visat på att 26

27 just det sociala kapitalet samvarierar med arbetslöshet avsaknad av socialt kapital ger ökad risk för arbetslöshet. 1 I Stockholmsexemplet samarbetar man med Röda Korset. Malmö Stad har en liknande verksamhet som drivs av kommunen. Sigtunas satsning på att anställa alla försörjningsstödstagare sticker i vår exempelsamling ut som en insats med en lite annan utgångspunkt än de övriga. Huvudsyftet tycks här vara att ge personerna en arbetslivserfarenhet, och att föra över kostnaderna till Arbetsförmedlingen. Om syftet är att utarbeta metoder för att få de arbetslösa att närma sig arbetsmarknaden måste arbetssättet vara gemensamt på alla de arbetsplatser/förvaltningar i kommunen som involveras. Även Karlshamns kommun erbjuder de arbetslösa insatser i verksamheter som kommunen har ordnat. Skillnaden mot Sigtuna är att fokus här ligger på att utreda och utveckla arbetsförmågan hos individer som bedöms stå långt från arbetsmarknaden. Ett stort fokus ligger också på den sociala rehabiliteringen, att göra ungdomarna anställningsbara helt enkelt. Solna stads arbetsmarknadsmodell har som en central del det stora nätverket med företag och förvaltningar där deltagarna kan erbjudas praktik eller jobb. I detta går det att se gemensamma drag med insatserna i Södertälje och Enköping. Skillnaden är dock att detta är ett långsiktigt arbete där kontakterna byggts upp och upprätthållits under en lång tid. Som vi ser det är också de kompetenshöjande insatserna mer framträdande i Solna än i de andra exemplen. Strukturen och metoderna har också en framträdande roll i Solna. Viktiga frågor att ställa sig i insatser för arbetslösa: Hur hanteras balansen mellan jobbaktivering eller resursaktivering? Vilka insatser behövs för vilka målgrupper? Vilka externa aktörer behöver vi ha kontakt med? (företag, frivilligorganisationer) 1 Håkansson, Peter, Ungdomsarbetslösheten om övergångsregimer, institutionell förändring och socialt kapital. Lunds universitet

28 Vilka ska vara våra uppdragsgivare? (varifrån kommer deltagarna) Näringslivssamverkan Jobba i Västerås Bakgrund och syfte I Västerås arbetar kommunen tillsammans med organisationen Jobba I Västerås (JIV). JIV drivs som en ekonomisk förening och har ett 35-tal medlemmar vars anställda utgör halva Västerås arbetsmarknad. Visionen är att skapa Sveriges bästa lokala arbetsmarknad genom att gemensamt mellan parterna arbeta med kompetensförsörjningsfrågorna. Jobba i Västerås är nationell partner i arbetsmarknadsfrågor och driver Västerås bästa medflyttarakademi. Bland projekten märks satsningen YOU (Yrkesorientering för unga), Arbetsmarknadskunskap och ECC (Energy Competence Center som syftar till att positionera Västerås-regionen som ett världsledande energikompetenscentrum). Jobba i Västerås tar med sig näringslivet ut på alla skolor i Västmanland för att inspirera barn, ungdomar att förstå hur de kan bli en del av framtidens arbetsmarknad. Målet är att möta barn och ungdomar under tre år. Syftet är att hjälpa unga tidigt att förstå och bejaka arbetsmarknadens spelregler. Ambitionen är att bidra till att förse den starka arbetsmarknaden i Västerås med ingenjörer som efterfrågas i industrin. Unga Jobb - Dalarna Bakgrund och syfte I Dalarna står idag fler än ungdomar utanför arbetsmarknaden. Detta i kombination med det kommande behovet av ny arbetskraft som uppstår när 40-talisterna går i pension gör att man måste söka nya samverkansformer. Företagarna måste marknadsföra sig som attraktiva arbetsgivare för att behålla de unga i Dalarna. I projektet uppmanas företagare att skapa praktikplatser för att ge arbetslivserfarenhet åt unga. För många kan detta vara skillnaden 28

29 mellan fortsatt arbetslöshet och att bli mer anställningsbar. Företagarna uppmanas att ta emot en praktikant: Ta emot en praktikant du också! Projektet Unga Jobb Dalarna engagerar flera olika organisationer i arbetet med att få fram fler praktikplatser. Beyond Skiing 2015 har hittills varit känt som ett attraktivt företagsnätverk inför VM i Falun 2015 och det är under gemensam flagg med Swedbank, Sparbankerna i Dalarna, Sparbanksstiftelsen Dalarna, Region Dalarna och Arbetsförmedlingen, man tar ett viktigt initiativ för att bidra till en kraftfull och framtida samhällsutveckling i Dalarna. Swedbanks satsning på Unga Jobb i Sverige har sedan starten 2009/2010 engagerat över ungdomar med mycket goda resultat. Att Swedbank väljer att ta en aktiv position i frågan beror dels på att ungdomsarbetslösheten är ett problem som engagerar dels på att det handlar om bankens förmåga att locka till sig arbetskraft. Äntligen Jobb en satsning för att minska utanförskapet Bakgrund och syfte Att hitta ett jobb på den svenska arbetsmarknaden kan vara svårt, även om den arbetssökande är välutbildad och har erfarenhet. I Sverige bor utlandsfödda akademiker och siffran ökar med mellan och personer varje år. Flest personer med högre utbildning återfinns inom ekonomi och teknik. Idag går ungefär utlandsfödda akademiker arbetslösa i Sverige. Av de som har jobb är det många som inte arbetar inom det område de är utbildade. Swedbank träffar dagligen tusentals företag och deras ägare. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för Sverige och för företagen är att öka sysselsättningen i de grupper som idag står utanför arbetsmarknaden. I nära samarbete med Arbetsförmedlingen har Swedbank erbjudit jobbsökande, utlandsfödda personer med relevant kompetens 6 månaders praktik på 14 bankkontor i södra Sverige. 60 procent av praktikanterna har innan utgången av sin praktikperiod blivit erbjudna någon form av anställning. Under praktiken har samtliga fått utbildningar, validering, språkträning, egna arbetsuppgifter och kassa- och kundtjänstarbete. 29

30 I en utvärdering av initiativet nämner samtliga praktikanter språkutveckling som den absolut mest positiva aspekten. Många säger även att de fått lära sig om de normer som finns i det svenska samhället genom kundkontakten. Man har känt sig välkommen och accepterad på ett sätt många inte känt sedan de först kom till Sverige. Arvika Näringslivscentrum Bakgrund och syfte Arvika näringslivscentrum ägs av Arvika kommun, Westra Wermlands Sparbank, LO i Arvika och Eda, Företagarna i Arvika och IUC Westra Wermland. Uppdraget är att höja utbildningsnivån, tillväxten och företagsamheten i kommunen. Inledningsvis fick föreningen stöd av offentliga medel, bl.a. genom strukturfondsmedel men är idag självfinansierad. Finansieringen får föreningen främst genom att sälja utbildningar, konferenser och arbeta med fastighets och företagsutveckling. Föreningen har arbetat med många olika projekt och sökt medel för att inledningsvis bedriva sin verksamhet. Det har skapat mycket kunskap om var det finns pengar att söka och hur dessa skall administreras. Denna kunskap säljer föreningen till andra vilket också bidrar till inkomster. Förutom att hjälpa andra deltar och leder föreningen många projekt, både nationella och internationella, främst inom näringslivs och kompetensutvecklingsområdet. När Volvo i Arvika varslade hälften av sina anställda kunde föreningen erbjuda olika typer av stöd till de varslade, bl.a. korta utbildningar för de som ville omskola sig till ett annat yrke. Allt under samma tak i Hylte Bakgrund och syfte Sedan ett par år tillbaka finns frågor om arbetsmarknad, näringsliv, vuxenutbildning, folkhälsa och socialtjänst samlade under ett tak. Det har bland annat lett till att företagen inte känner sig nerringda av kommunen lika ofta som tidigare. Målgruppstänket innebär i Hylte kommun vuxna i arbetsför ålder. Det handlar om att på olika sätt och med individanpassade insatser stärka den enskilde så att den så småningom kommer i sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. Oavsett vad personen ifråga behöver stöd eller hjälp med så ligger det på samma enhet på kommunen. Det blir ett helhetstänk kring varje individ. Kommunen har också en ny policy kring bemötandefrågor. Den säger att rätt bemötande är väldigt viktigt. Istället för att utgå från den enskilde tjänstemannens profession utgår man från 30

31 behovet hos den man möter; vad behöver individen eller företaget just nu? Alldeles oavsett vad det handlar om. Utifrån frågeställningen eller uppgiften agerar sedan den kommunanställde. Detta innebär konkret att vid ett företagsbesök tas alla frågor kommunen har upp och företagen kan även initiera sina frågor och behov. Den kommunanställda tar sedan med frågorna tillbaka och de tas upp i kommunens näringslivsgrupp som träffas var 14:e dag. På det sättet får kommunen en bättre helhetsbild av läget hos respektive företag och har även lättare att förstå deras behov. Det gör bland annat att det blir lättare att placera rätt praktikant på rättställe. Det är därför viktigt att veta vad näringslivet efterfrågar hela tiden, för den enskilda praktikanten eller nyanställde ska ju komma rätt på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Men, framförallt så vill kommunen bygga långsiktiga relationer med näringslivet vilket också underlättas av den nya organisationen. Ett resultat av det nya sättet att arbeta är just att kommunen upplever att de har fått bättre ingångar i företagen och därmed även har lättare att placera praktikanter. Våra kommentarer Fler arbetstillfällen på arbetsmarknaden skapas i nya och växande företag och organisationer. För att de som inte kommit in på arbetsmarknaden eller blivit arbetslösa ska kunna ges möjlighet att ta plats på arbetsmarknaden behöver vi bli bättre på att arbeta över sektorsgränserna. När sju av tio personer får jobb genom kontakter behöver de som är arbetslösa få hjälp att komma i kontakt med potentiella arbetsgivare. För de som vill ta steget ut i eget företagande är mentorskap ett viktigt stöd. Det finns starka komparativa fördelar att arbeta tillsammans eftersom den demografiska situationen kommer att skapa arbetskraftsbrist på de flesta håll i landet. 1,6 miljoner personer beräknas lämna arbetslivet mellan 2010 och Det är drygt fler åldersavgångar än under perioden För första gången i modern tid blir antalet nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden lägre än åldersavgångarna på riksplanet. I enbart ca 10 procent av landets kommuner (28 st) kommer det fram till år 2025 att vara fler som tillförs arbetskraften än som träder ur den. Förutseende arbetsgivare, såväl privata som offentliga, väljer redan nu att sätta ljuset på hur den framtida kompetensförsörjningen ska klaras av. Enligt Tillväxtanalys (Regionernas arbetskraftsförsörjning, Tillväxtanalys, 2010:06) finns det framförallt fem insatser man bör satsa på: - Senare utträde från arbetsmarkanden - Anställa personal med annan kompetens och kompetensutveckla denna grupp - Öka inpendlingen - Öka inflyttningen - Öka invandringen 31

32 Kommunernas kanske skarpaste verktyg i verktygslådan för att stimulera näringslivsutveckling inom framförallt tjänstesektorn är att öppna upp för alternativa driftsformer av kommunens verksamhet. Detta är på sina håll en politiskt laddad fråga men i takt med att allt fler kommuner väljer denna väg har den politiska sprängkraften minskat. Den största nyttan i ett sysselsättningsperspektiv är att företag eller andra organisationsformer som utför kommunal tjänster kan också agera på en marknad utöver sitt uppdrag gentemot kommunen och sälja sina tjänster till enskilda eller företag. I ett verksamhetsutvecklingsperspektiv kan alternativa utförare innovera och utveckla välfärdsproduktionen, något som kommer att behöva ske för att det framtida välfärdsuppdraget ska kunna lösas. Sammanfattningsvis kan man konstatera att frågan är så komplex till sin natur att kommunerna eller Arbetsförmedlingen inte själva kan lösa denna fråga utan samverkan med andra aktörer. Offentliga aktörers utmaning är att få näringslivet att bidra, men att det måste få ske på näringslivets villkor, annars ställer de inte upp. Frågan kring att få företag att engagera sig i arbetslöshetsfrågan rymmer en stor potential men kräver att man förstår och respekterar företagens logik. Unga Jobb är ett gott exempel på samverkan mellan företag, myndighet och kommuner. Det finns utrymme för fler sådana exempel. 32

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Kvalitetssäkrade verktyg

Kvalitetssäkrade verktyg Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Resursjobb Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Bakgrund Låg utbildningsnivå Stor inflyttning Hög andel invånare som är utrikesfödda Regionens bästa arbetsmarknad men Svårigheter/utmaningar

Läs mer

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad Juli 2013 JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad JobbMalmö JobbMalmö är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad. Genom olika arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Dnr: Kon 2015/41 Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Maja Jansson 2015-04-07 2015-04-07 1 (9) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3.

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Syfte: att skapa bättre förutsättningar för samarbete över verksamhetsgränser i form

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

FRÅN NYANLÄND TILL NYANSTÄLLD Om Stockholms stads arbete för att korta etableringstiden

FRÅN NYANLÄND TILL NYANSTÄLLD Om Stockholms stads arbete för att korta etableringstiden 2 Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 5 Målgruppen... 6 Etablering Stockholm ett projekt som visar vägen... 7 Kvalitetssäkrade verktyg... 8 Effektiv matchning från dag 1... 9 Resultat... 9 Erfarenheter

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Insatser för att bli självförsörjande

Insatser för att bli självförsörjande Revisionsrapport Insatser för att bli självförsörjande Marks kommun Lena Brönnert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 2.1 Organisation... 3 3 Uppdrag, revisonsfråga

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Motion om arbetsmarknadspolitiken

Motion om arbetsmarknadspolitiken 2007-10-29 238 509 Kommunstyrelsen 2008-10-13 218 380 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 196 476 Dnr 07.677-008 oktkf54 Motion om arbetsmarknadspolitiken Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Arbetsmarknaden & arbetslösheten Om globala utmaningar och lokala lösningar på arbetsmarknaden Norrköping den 15

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar

Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar Kommunstyrelseförvaltningen Kansliavdelningen Sid 1 (5) Ärendenummer: 2015.0092.023-1 Handläggare: Susanne Wallgren 2015-05-26 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-4-16 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Mars 21 E-post

Läs mer

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen i siffror 11 000 anställda 321 kontor Kundtjänst besvarade 1 060 000 telefonsamtal senaste året Arbetsformedlingen.se

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-3- Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Februari 21 E-post

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av kommunens arbete mot ungdomsarbetslöshet. Klippans kommun

Revisionsrapport. Granskning av kommunens arbete mot ungdomsarbetslöshet. Klippans kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete mot ungdomsarbetslöshet Adrian Göransson revisionskonsult Klippans kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och syfte... 1 1.2. Revisionsfråga

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

3 milj arder. till vilken nytta? En rapport från Trelleborgs kommun Arbetsmarknadsförvaltningen

3 milj arder. till vilken nytta? En rapport från Trelleborgs kommun Arbetsmarknadsförvaltningen 3 milj arder till vilken nytta? En rapport från Trelleborgs kommun Arbetsmarknadsförvaltningen Inledning 93 procent av Sveriges kommuner finansierar med egna medel någon form av enhet/avdelning eller förvaltning

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Norsjö kommuns arbetsmarknadsprojekt 2011-07-01 2014-06-30

Norsjö kommuns arbetsmarknadsprojekt 2011-07-01 2014-06-30 Norsjö kommuns arbetsmarknadsprojekt 2011-07-01 2014-06-30 Arbetsmarknadsprojektet startade oktober 2011 med syfte att kommunen skulle skapa visstidsanställningar under en treårsperiod (2011-07-01 2014-06-30)

Läs mer

SPRÅNGBRÄDAN PROJEKTLEDARE: SOFIA GUSTAFSSON FRÅN AF: MALIN JOHANNESSON. Västra Göteborg

SPRÅNGBRÄDAN PROJEKTLEDARE: SOFIA GUSTAFSSON FRÅN AF: MALIN JOHANNESSON. Västra Göteborg SPRÅNGBRÄDAN PROJEKTLEDARE: SOFIA GUSTAFSSON FRÅN AF: MALIN JOHANNESSON Västra Göteborg Föredragets upplägg Bakgrunden till Språngbrädan Genomgång av hur verksamheten är upplagd Samverkan med Arbetsförmedlingen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum

Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum Handläggare: Eric Andersson, Arbetsmarknadsenheten, AME Socialnämnden Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum Organisation Jobbcentrum ingår i Socialnämndens Arbetsmarknadsenhet. Arbetsmarknadsenheten hör till

Läs mer

2006-05-02. \\homeserver\torber01$\mina dokument\lunulägesbeskrivning\upplands-bro\upplands bro knut kartläggn 2 omarb version.doc

2006-05-02. \\homeserver\torber01$\mina dokument\lunulägesbeskrivning\upplands-bro\upplands bro knut kartläggn 2 omarb version.doc 2006-05-02 \\homeserver\torber01$\mina dokument\lunulägesbeskrivning\upplands-bro\upplands bro knut kartläggn 2 omarb version.doc EKONOMI Förhållningssätt Ser på klienten som vuxna individer med eget ansvar

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

Hållbar upphandling med sociala hänsyn

Hållbar upphandling med sociala hänsyn Hållbar upphandling med sociala hänsyn Charlotta Karlsson-Andersson, förvaltningschef, Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Göran Lunander, Futurum Fastigheter och Annelie Sundqvist, Örebrobostäder

Läs mer

Det kommunala informationsansvaret

Det kommunala informationsansvaret www.pwc.se Revisionsrapport Johan Cöster Det kommunala informationsansvaret Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning och bakgrund...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Ung i Ängelholm EN VAG IN. FORSLAG från projekt till mötesplats

Ung i Ängelholm EN VAG IN. FORSLAG från projekt till mötesplats Ung i Ängelholm EN VAG IN FORSLAG från projekt till mötesplats INNEHÅLL FÖRORD BAKGRUND - Ung i Ängelholm PROJEKTSPÅR - Program för unga arbetssökande - Näringslivsengagemang - Entreprenörskap - Samverkan

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Norrköping den 10 april 2014

Norrköping den 10 april 2014 Norrköping den 10 april 2014 Lena Lago, projektledare Mattias Ingeberg, operativ ledare 1 Att lyckas med ett effektivt integrationsarbete 2 Vår framgång 74% i arbete genom ett branschspår i ett nära samarbete

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

Kallelse med föredragningslista

Kallelse med föredragningslista Tomelilla kommun Familjenämndens utskott för gymnasie-, vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsfrågor Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: torsdagen den 5 februari 2015 kl. 08.00 Plats: Svea Hund i

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Unga arbetslösa. Från utanförskap till anställningsbara. Arbetsmarknaden. förändras gör du? Inbjudan till konferens i Stockholm den 22-23 augusti 2011

Unga arbetslösa. Från utanförskap till anställningsbara. Arbetsmarknaden. förändras gör du? Inbjudan till konferens i Stockholm den 22-23 augusti 2011 Unga arbetslösa Inbjudan till konferens i Stockholm den 22-23 augusti 2011 KEY NOTE SPEAKER Ordförande, Riksdagens arbetsmarknadsutskott Tomas Tobé (m) PRAKTIKFALL FRÅN Jobba i Västerås Björn Nordén Temagruppen

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Projektplan VäxtKraft

Projektplan VäxtKraft Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan

Läs mer

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi Nämndens text till årsredovisning År: 2012 Period: December Nämnd: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens uppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Fler jobb i Västerås med växande företag

Fler jobb i Västerås med växande företag Fler jobb i Västerås med växande företag Västeråsmoderaternas jobb- och näringslivsprogram för 2014-2018 1 Inledning Detta är Västeråsmoderaternas program för att fler västeråsare ska ha ett arbete. Företag

Läs mer