- Hur fungerar den? Processen för försörjningsstöd och arbetsrehabilitering i Järfälla kommun. Maj 2013
|
|
- Barbro Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Processen för försörjningsstöd och arbetsrehabilitering i Järfälla kommun - Hur fungerar den? Maj 2013 Mats Carlström Mattias Norling Patrik Lidström Roland Lexén
2 INLEDNING 4 BAKGRUND 4 UPPDRAG 4 METOD 5 ARBETSLÖSHET OCH FÖRSÖRJNINGSSTÖD I JÄRFÄLLA KOMMUN 6 BESKRIVNING AV PROCESSEN 8 ÖVERGRIPANDE NULÄGE 8 KUNDTJÄNSTEN ÄR FÖRSTA MOTTAGNINGSFUNKTION 8 JOBBC INITIALT KONTROLL OCH HJÄLP ATT KOMMA IGÅNG 9 FÖRSÖRJNINGSSTÖD 10 JOBBC 10 ANALYS 12 UPPDRAGET FRÅN IFO TILL JOBBC 12 MÅLGRUPPER 12 UPPFÖLJNING AV RESULTAT 13 INSATSER SOM ERBJUDS 13 SAMVERKAN 14 REKOMMENDATIONER 15 PROCESSEN KRING KLIENTEN 16 JOBBCENTERS UPPDRAG 17 BILAGA 1 - VAD GÖR ANDRA? OMVÄRLDSPERSPEKTIVET 19 ARBETSMARKNADSPROJEKT 19 NÄRINGSLIVSSAMVERKAN 28 BILAGA
3 RESULTAT AV WORKSHOP ANGÅENDE GENOMLYSNING PÅ TEMAT:PROCESSEN FÖR FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH ARBETSREHABILITERING I JÄRFÄLLA KOMMUN - HUR FUNGERAR DEN? 33 BILAGA 3 FLÖDESSCHEMA GRÖNA/SPRÅKSVAGA. 39 3
4 Inledning Bakgrund Socialdirektören i Järfälla kommun beställde av Public Partner en genomlysning rörande Ändamålsenlighet i försörjnings- och arbetsrehabiliteringsprocessen i Järfälla kommun. Förvaltningschefen gav konsultstödet i uppdrag att undersöka ändamålsenligheten i försörjningsstödsprocessen samt i nära samarbete med aktörerna kartlägga dagens arbete samt att fokusera på och identifiera förbättringsmöjligheter. Denna inriktning på uppdraget innebär i sig att rapporten inte lyfter fram delar och strukturer som idag är fungerande. Uppdrag Meningen med uppdraget var att identifiera dagens process per målgrupp och att analysera hur matchning och flexibilitet säkerställs kring målgrupperna i försörjningsstödsprocessen. Meningen är även att identifiera behov och möjligheter kring förändrad inriktning för olika funktioner inom processen. Målet var att skapa underlag för att stärka genomströmningen i försörjningsstödsprocessen och ta fram verktyg för att kunna fatta rationella beslut om volym och produktivitetskrav för olika insatser inom den valda processen. Med uppdraget följde ett antal frågeställningar vilka konsultstödet bads att fokusera på. Dessa var: Vilka insatser sker idag kring olika målgrupper? Hur sker dokumentation kring klienterna i processen i sin helhet? Hur är gränssnittet gentemot andra aktörer? Vilka bedömningar sker kring individerna på jobbcenter? Vad anser målgrupperna om dagens insatser? Vilka parametrar ska förvaltningsledningen respektiver verksamhetsledningen löpande använda sig av för att säkerställa en effektiv verksamhet? Titta speciellt på ungdomsperspektivet! 4
5 Metod Intervjuer har genomförts med individer och grupper i form av personal och chefer som arbetar med samverkansmodellen. Det har varit personal/chefer vid försörjningsstödsgruppen, ungdomsslussen, Jobbcentrum (JobbC), Svenska för invandrare (SFI), programchef, JFB, samordnare, kundtjänst och stabsresurser beträffande ekonomi och verksamhetsstyrning. Dessutom har intervjuer/samtal genomförts med ett antal deltagare/klienter som är föremål för såväl försörjningsstöd som JobbC:s insatser. Parallellt med intervjuer har en omvärldspaning skett av andra aktörers arbete kring de målgrupper som berörts av försörjningsstöds- och arbetsrehabiliteringsprocessen. Intervjuer har legat till grund för att identifiera hur den faktiska processen ser ut idag och hur den tillämpas. Den bilden har prövats vid ett antal återkopplingar till personer i ledande ställning (socialdirektör och socialnämndens ordförande). Bärande kännetecken för utvärderingen har varit att identifiera dagens förmåga i försörjningsstöds- och arbetsrehabiliteringsprocessen, samt att ge förslag på förändringar/förbättringar för att förbättra effekter kring olika målgrupper ska genomföras. Detta steg har inte minst åstadkommits genom att de bilder som jobbats fram blivit föremål för ett arbetsseminarium med ett 15-tal medarbetare och chefer från försörjningsstöd och Jobb-center. Vid arbetsseminariet har bilderna varit grunden för att identifiera behov och förändra inriktningen hos olika funktioner i processen för försörjningsstöd. Resultatet av seminariet mynnade ut i att två arbetsgrupper bildades i syfte att så snart som möjligt återkomma med förslag till relevanta åtgärder. I bilaga till denna rapport återfinns en sammanställning av de förslag dessa arbetsgrupper åstadkommit. 5
6 Arbetslöshet och försörjningsstöd i Järfälla kommun Arbetslösheten i Järfälla kommun är idag förhållandevis hög jämfört med övriga kommuner i Stockholmsregionen. Järfälla tillhör de kommuner med högst andel arbetslösa. I figuren nedan visas utvecklingen av arbetslösheten i Järfälla och den i Stockholms län under åren ,0 7,0 6,0 5,0 Järfälla 4,0 3,0 Stockholms län 2,0 1,0 0, Figur 1. Arbetslöshet (procent) Järfälla kommun och Stockholms län I Järfälla kommun har arbetslösheten under de här jämförda åren ökat från 4 procent till 7,6 procent. Under samma period har arbetslösheten i medeltal i Stockholmskommunerna ökat från 3 till 5,6 procent. Kurvorna följer varandra genom åren vilket tyder på att utvecklingen i Järfälla inte skiljer sig på något markant sätt från Stockholms län i övrigt, snarare borde det handla om strukturella skillnader sett till befolkningens förutsättningar att få jobb. 6
7 Antal arbetslösa Antal biståndshushåll Kostnad utbetalt ekonomiskt bistånd kr/inv Figur 2. Arbetslösa, biståndshushåll och utbetalt bistånd Järfälla kommun Ser vi till utvecklingen av ekonomiskt bistånd och arbetslöshet i kommunen över en längre period (se figur ovan) kan vi konstatera att antalet arbetslösa idag är lika många som Andelen arbetslösa är dock lägre eftersom befolkningen ökat med ungefär personer under denna tidsperiod. Intressant att notera är att antalet biståndshushåll inte ökat i samma omfattning som antalet arbetslösa. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd var stycken år 1996 och stycken år Även om kurvorna för ekonomiskt bistånd och antal arbetslösa följer varandra någorlunda så har gapet ökat genom åren. Kostnaden för ekonomiskt bistånd fördelat på antalet invånare har också minskat från 1996 till
8 Beskrivning av processen Övergripande nuläge I dagsläget finns många frågeställningar kring vem som egentligen äger processen för de som söker försörjningsstöd och som på något sätt behöver prövas gentemot arbetsmarknaden. Hur och på vilket sätt ska insatser göras för att klienten skall närma sig en position av självförsörjande. I bilden som presenteras för oss framförs även frågor om hur processen ska utvärderas, hur ledningen vet att de fattar beslut så att processen stöds och hur kontakterna med näringslivet underhålls. På grund av de ovan nämnda oklarheterna är processen som beskrivs nedan relativt lös i kanterna. Vissa delar, som exempelvis mottagningsfunktionen, är tydliga och beskrivs på likartade sätt av de intervjuade. Andra delar är mer otydliga. Som utgångspunkt för arbetsmarknadsinriktade insatser vid JobbC finns ett Avtal om arbetsmarknadsinriktade insatser där JobbC (Järfälla Stöd och Behandling) är utförare och Individ- och familjeomsorgen är beställare. Avtalet reglerar några av de områden som är relevanta för processen men har också flera luckor som gör processen otydlig. Kundtjänsten är första mottagningsfunktion Den första kontakten för en person som ansöker om försörjningsstöd sker hos kundtjänst. Klienten blir informerad om att denne nästföljande måndag skall uppsöka Jobbcentrum (JobbC) för att där kontrollera ett antal uppgifter. I och med första kontakten lägger kundtjänst upp ett vad man skulle kunna kalla grovärende i Procapita. Detta blir synligt hos försörjningsstöd. Parallellt skickas personnummer och namn till JobbC. Ibland kan kundtjänst göra bedömning att personen som söker inte är aktuell för försörjningsstöd i Järfälla (t. ex att personen är boende i annan kommun), då försöker kundtjänst att hänvisa vidare till rätt adress. Klienten får också vetskap att om att denne kommer att bli kallad på besök hos försörjningsstödsgruppen inom 2-3 veckor. 8
9 JobbC initialt kontroll och hjälp att komma igång När en klient ansökt om försörjningsstöd skall denne första måndagen efter kontakt med kundtjänst uppsöka JobbC för inskrivning. I samband med inskrivningen får klienten skriva på ett medgivande att kommunen får kontrollera att personen är aktualiserad på AF. Detta innebär att sekretessen mellan kommunen och AF till viss del bryts. Klienten förväntas att vara på JobbC en timme om dagen, fyra dagar i veckan. Systemet fyller minst tre funktioner: Som kontroll huruvida personen står till arbetsmarknadens förfogande, Som hjälp till den sökande att komma igång att aktivt söka arbete Som grund till förutsättningar för aktivt samarbete med Arbetsförmedlingen (AF). Systemet har visat sig effektivt och upplevelsen från de vi har intervjuat är att den fungerar avskräckande för personer som exempelvis arbetar svart. Insatsen är även prövad juridiskt, infinner sig inte klienten på JobbC kan socialsekreteraren avslå ansökan om försörjningsstöd då klienten inte står till arbetsmarknadens förfogande. JobbC har införskaffat modulen Arbetsmarknad och introduktion till ärendehanteringssystemet Procapita. I denna finns komponenterna: Kartläggning Kartläggning dokumentation Anordnare Praktikplatser Projektplatser Tid Viss typ av dokumentation uppges ske, dock saknas systematik hur dokumentation sker emellan JobbC och försörjningsstödshandläggare i syftet att säkra rättssäkerhet och effektivitet i insatser och handläggning. 9
10 Försörjningsstöd Två till tre veckor efter kontakten med kundtjänst sker första besöket på försörjningsstöd för bedömning om rätten till bistånd. I vissa fall villkoras biståndet. Ett sådant villkor kan innebära att handläggaren skriver remiss till JobbC. Tanken är att varje sådan remiss skall följas av ett trepartssamtal med socialsekreterare, samordnare på JobbC och klient. Remissen kan till exempel gälla beställning av: arbetsförmågebedömning, praktik, eller stöd till klienten att snabbt komma i arbete (skaffa fram ett jobb). I remissen framgår på vilket sätt återkoppling av processen på JobbC skall ske. JobbC När remissen är utfärdad kommer klienten tillbaka till JobbC för vidare behandling. JobbC erbjuder IFO en sysselsättningsgaranti. Med andra ord, alla som kommer till JobbC får något att göra. Kvalitet eller innehåll i denna är emellertid inte definierad. De insatser som beskrivs av JobbC är att de kan hjälpa till med att få fram praktikplatser, Offentligt Skyddade Anställningar (OSA)för vissa målgrupper, arbetsförmågebedömningar i JobbC:s egna verksamheter eller hos externa aktörer. JobbC:s representanter beskriver att de har ett tämligen nära samarbete med AF och att de ser det som en viktig uppgift att vara up to date med vilka insatser AF har att erbjuda. Utfallet av detta beskrivs till exempel med att JobbC kan erbjuda personer i den så kallade FAS 3 sysselsättning på JobbC. Arbetsförmedlingen är idag en ingång till JobbCenter vid sidan av försörjningsstöd. På JobbC har personalen kategoriserat klienterna utifrån ett färgschema i relation till närheten till den reguljära arbetsmarknaden. Utifrån denna kategorisering försöker de sedan matcha sina insatser så långt möjligt är. Grönt = Job Ready, Gult = osäkerhet råder kring arbetsförmåga och rött = långt ifrån arbetsmarknaden. 10
11 De beställningar som sker är inte alltid definierade med en rimlig förväntan. På JobbC upplever man inte heller att man till alla delar har förmåga att svara upp emot förväntan i form av få personer i arbete. En intervjuad beskriver det såhär: När klienten kommer till oss för fjärde eller femte gången med en remiss där vi ska fixa en praktikplats, så börjar man ju fundera om det kanske skulle vara läge att pröva något annat. Exakt hur lång tid en klient kan vara föremål för JobbC:s insatser går inte att beskriva. Det kan handla om några veckor till år. Beroende på vilken typ av behov klienten har. Det här kan i vissa situationer leda till inlåsningseffekter för personer i sysselsättning. Personalen på JobbC beskriver ett fall: Ibland har vi fixat praktik åt någon. Då har det visat sig att de under tiden de varit i vår sysselsättning har klienten börjat räkna det som sitt jobb. Otryggheten på praktikplatsen blir för stor och de längtar tillbaka till JobbC, avbryter praktiken och vill vara hos oss istället. 11
12 Analys Uppdraget från IFO till JobbC Avtalet mellan JobbC och IFO är i grunden en inaktuell produkt och har inte omarbetats på lång tid och innehåller därför en del felaktigheter, exempelvis när det gäller frågan om samarbetspartners för JobbC. Avtalet innehåller inte alla delar som borde finnas och delar av det som regleras i avtalet har vad vi förstått från intervjuer inte utförts. Som vi ser det är flera av bristerna i verksamheten vid JobbC knutna till det otydliga avtalet. Framför allt ser vi dessa brister: Otydlighet när det gäller målgrupper Inga fastställda mål vad gäller antal deltagare Inga fastställda mål vad gäller utfall av verksamheten Till dessa nämnda brister ska då också tilläggas att avtalet inte följs när det gäller vissa centrala delar. Exempelvis anges i avtalet att JobbC ska följa upp sina insatser och återrapportera till socialsekreterarna, något som idag inte görs i något större omfattning. Ett annat exempel är att den sysselsättningsgaranti som omnämns är en icke relevant insats enligt de intervjuade. Målgrupper De personer som skrivs in vid JobbC kategoriseras i tre grupper beroende på hur nära arbetsmarknaden de står. Samtidigt saknas det vid enheten en samlad bild över utvecklingen för de olika målgrupperna. Det finns inga mål relaterade till genomströmning. Vi kan se var individerna kommer ifrån (IFO eller AF), men inte vilka aktiviteter de gör eller hur stor andel av de olika grupperna som går ut i arbete. Med tydligare målbilder kopplade till genomströmning borde också fokus kunna förskjutas från sysselsättningsåtgärder åt andra organisationer till coachning för individer. En del individer återkommer gång efter gång till JobbC för att de inte får fäste på arbetsmarknaden. Detta är i sig en varningssignal om att någonting i verksamheten inte riktigt 12
13 fungerar. Vi har i intervjuerna fått beskrivet för oss att vissa delar av den tänkta samordningen mellan IFO och JobbC saknas. Det gäller framför allt återkopplingen kring de individer som deltagit i insatser vid JobbC men också de trepartssamtal som ska genomföras vid inskrivningen. De deltagare vi intervjuat lägger till ytterligare brister: någon individuell handlingsplan är det ingen av dem som känner till, aktiviteterna upplevs som passiviserande och ingen upplever sig ha en fungerande kontakt med AF. Uppföljning av resultat Vid intervjuer har det framgått att det idag inte finns någon egentlig uppföljning eller analys kring vare sig försörjningsstöd eller arbetsmarknadsinsatser. Det görs med andra ord inte någon uppföljning av det avtal som upprättats. I dagsläget finns det varken ett ordentligt system som stödjer denna uppföljning eller någon beställning från programchef till staben för att utföra denna. Från försörjningsstöd har vi fått statistik över antalet hushåll/individer med olika orsakskoder. Det finns också en sammanställning per månad som sammanställts utifrån inrapporteringen till Socialstyrelsen/SCB. Vid intervjuer framkommer det att den sammanställning och uppföljning som görs inte är tillräcklig för att kunna analysera målgrupper och effekter. Det finns en otillräcklig koppling till myndighetssidan/programchefen i dessa frågor. För att underlätta remittering till och återkoppling från JobbC bör möjligheterna kring gemensamma kategoriseringar av arbetslösa undersökas. Insatser som erbjuds När det gäller arbetslösa personer med försörjningsstöd finns det från IFO:s sida ett missnöje med insatserna från JobbC. Missnöjet gäller de insatser som görs vid JobbC som inte anses tillräckliga, exempelvis har det varit svårt att få kvalificerade bedömningar av arbetsförmåga hos individer där de varit osäkra själva. Återkopplingen kring de personer som deltar i aktiviteter vid JobbC brister också, det finns ingen återkoppling alls i skriftlig form. En konsekvens är att IFO- försörjningsstöd själva har gjort enskilda insatser kring långliggare i 13
14 projektform, med goda resultat, hellre än att hänvisa dessa till detta helt utan att involvera funktionerna inom JobbC. Ett av JobbC:s uppdrag är att genomföra arbetsförmågebedömningar. Det som sagts i intervjuer är att mångt och mycket av den bedömningen som sker i dag fokuserar på klientens förmåga att komma på utsatta tider och att göra det klienten blir ombedd att göra. En annan del i bedömningen går att tillskriva då klienten får någon typ av praktikplats. Skulle vi hårdra det så innebär detta egentligen bara att externa ögon får möjlighet att se det som i dagsläget blir synligt på JobbC. Annica Carlsson (2007) beskriver i sin skrift: Metoder för arbetsförmågebedömning en inventering en rad olika kriterier för att arbetförmågebedömningen skall kunna kallas så. Carlsson belyser problematiken med en avsaknad systematiserad metod kring att genomföra arbetsförmågebedömningar. Vidare menar Carlsson att närvarokontroll inte som ensam faktor säger speciellt mycket om klientens arbetsförmåga. Hon påtalar vikten av att klientens arbetsförmåga sker i relation till arbetskrav ur ett flerdimensionellt perspektiv. Grundläggande faktorer i detta är enligt henne: Arbetsförmåga bedöms i samtliga metoder och resultatet visar att det finns tre sätt på vilket detta görs, i simulerade arbetsuppgifter, i reell miljö och med självskattning. Samverkan Vi har kunnat konstatera att det finns en otillräcklig koppling mellan JobbC och IFO i Järfälla kommun. I de intervjuer vi genomfört med personer från andra verksamheter har en liknande bild framträtt. Med Lärcenter/SFI finns idag visst samarbete på handläggarnivå, men någon strukturell samverkan som stödjer ett gemensamt ansvarstagande för personer med otillräckliga svenskakunskaper finns inte. SFI har dessutom en egen praktiksamordnare och använder sig inte av JobbC:s insatser här. Hos de deltagare vi intervjuat saknas kunskaper om 14
15 Lärcenters/SFI:s verksamhet. Den vägledare för vuxenutbildning som finns vid Lärcenter är det bara en av de intervjuade som känner till. Att bistå individer i deras resa mot arbetsmarknaden underlättas av ett bra kontaktnät. För såväl ungdomar som nyanlända är avsaknaden av nätverk och kontakter en grundläggande orsak till svårigheterna att få jobb. Goda förbindelser med potentiella arbetsgivare, såväl offentliga som privata, är en förutsättning för framgång. Det finns vid JobbC idag upparbetade näringslivskontakter. Men vad vi förstått finns det inga återkommande kontakter mellan verksamheten och kommunens övriga näringslivsarbete. Det finns inte heller något register över potentiella arbetsgivare. Rekommendationer Det är en betydande andel av försörjningsstödstagarna som kommer till JobbC för att ta del av insatser därifrån. JobbC har också insatser för personer inskrivna vid AF, exempelvis genom Fas 2 och 3. Att ha tydliga och väl inarbetade processer för att på bästa sätt hjälpa dessa personer är avgörande för verksamhetens nytta i kommunorganisationen. Men en tydlig process ska framför allt vara till nytta för individerna som skrivs in på JobbC. Verksamheten bör ha som primära uppgift att bistå arbetslösa personer på deras väg mot arbetsmarknaden. Vi kan se att det idag ligger ett för stort fokus på att utföra sysselsättningsåtgärder på uppdrag från AF Detta på bekostnad av arbetsmarknadsinriktade åtgäder som rehabilitering, utredning och coachning. Den tänkta samordningen mellan IFO och JobbC saknas idag. Det gäller framför allt återkopplingen kring de individer som deltagit i insatser vid JobbC men också de trepartssamtal som ska genomföras vid inskrivningen. De deltagare vi intervjuat lägger till ytterligare brister: någon individuell handlingsplan är det ingen av dem som känner till, aktiviteterna upplevs som passiviserande och ingen upplever sig ha en fungerande kontakt med AF. Här finns viktiga pusselbitar för att förhindra rundgång i systemet. Men minst lika 15
16 viktigt är den fokusförändring som beskrivs ovan. Verksamheten bör inte ha som mål att skapa sysselsättning på uppdrag av andra organisationer, den ska vara till för individer som saknar arbete. Vi ser att det är framför allt inom två områden som processen gällande arbetsmarknadsinsatser för försörjningsstödstagare bör utvecklas. Det gäller för det första processen som helhet. För det andra anser vi att såväl uppdraget som analys av arbetsmarknadsinsatser är otydlig och irrelevant, hela JobbCenters uppdrag behöver förtydligas. Processen kring klienten - Den första kontakten med klienterna, incheckningen, fungerar i stort enligt vår bedömning som avsett. En av effekterna med denna incheckning där klienterna direkt skrivs in på JobbC är att en del av de sökande vänder i dörren. - Dokumentationen kring individerna bör utvecklas. Framför allt måste den gemensamma dokumentationen mellan IFO och JobbC utvecklas, såväl när det gäller inskrivning som uppföljning och återremittering. Det ska enligt gällande avtal genomföras såväl trepartssamtal som individuppföljning, något som idag inte görs. - Vi har konstaterat att det inte finns någon tydlig ägare av huvudprocessen när det gäller klienterna som uppbär försörjningsstöd. Här bör gränssnittet mellan IFO och JobbC tydliggöras. - En klient en handlingsplan för klientens skull. Ett sådant förfarande kommer att omöjliggöra skrivningar i beställningen som sysselsättningsgaranti. Förvisso kan sysselsättning vara ett led i arbetsförmågebedömning, i vissa fall utifrån möjligheten att villkora (SoL 4:2) bistånd. Samtidigt skall ju detta ske i syfte att föra klienten närmre den reguljära arbetsmarknaden och självförsörjning. Sysselsättning för sysselsättningen skull saknar som vi kan se det lagstöd men leder framför allt inte till utveckling hos individen och inte heller till förkortade bidragsperioder. - Dokumentationsrutinerna för JobbCenter måste utvecklas och dockas in i ett gemensamt tänk kring dokumentation. - Aktörernas roll gentemot AF bör tydliggöras. Vi föreslår att försörjningsstöd ska vara vägen in till JobbCenter alla andra vägar stängs för att trygga målbild, fokus och resultat. För JobbC så ska AF vara en viktig part för att hitta effektivaste lösningar kring 16
17 individen. Det handlar också om att säkerställa att suboptimering inte uppstår kring individen inte minst genom att målbilden varierar mellan IFO och AF. - Upphör med reda sysselsättningsåtgärder åt AF. Det riskerar leda till bristande fokus på individens utveckling och fokus på det som är mindre viktigt utifrån det kommunala uppdraget. - I de insatser som görs för deltagarna ställer vi oss frågande till om det idag är ett tillräckligt fokus på att få deltagarna att närma sig arbetsmarknaden. Vi har i samtal med såväl deltagare som personal fått bilder av en verksamhet som riskerar att leda till inlåsningseffekter. - Jobbcenters olika uppdrag bör tydliggöras: daglig verksamhet, OSA m.m. för sig och arbetsmarknadsinsatser för sig. - Kompetensen när det gäller att göra arbetsförmågebedömningar behöver stärkas. Här bör det finnas möjligheter till samarbete med andra kommunala enheter och andra myndigheter, exempelvis AF och Landstinget. JobbCenters uppdrag - Till att börja med kan vi konstatera att beställarrollen är eftersatt. Det finns idag inte tillräckligt tydliga avtal för de tjänster som ska levereras när det gäller arbetsmarknadsinsatser. JobbC jobbar utifrån ett avtal där sysselsättningsgaranti erbjuds, utan krav på effekter beträffande resultat. Beställarrollen uppbärs av programchef IFO, det är uppbenbart att arbetsmarknadsinsatser och försörjningsstöd inom varit i fokus för beställarrollen. Här bör programchefrollen förtydligas. - I det avtal som finns upprättat mellan IFO och JobbC saknas det beskrivningar av vilket resultat som förväntas av JobbC. Det finns i avtalet ett antal skrivningar om hur verksamheten ska följas upp och analyseras. I dagsläget görs endast en uppföljning av antalet individer som deltar i insatser och hur många som går vidare till utbildning eller arbete. - Avtalet behöver också uppdateras när det gäller exempelvis samarbetspartners och vokabulär som beskriver processen. Exempelvis finns det i dagsläget inte någon sysselsättningsgaranti vilket omnämns i avtalet. - Arbetet med att analysera insatser per målgrupp och individ är eftersatt, även här saknas en tydlig processägare för denna process. Avsaknaden av strukturerat individualiserat arbete som riktas ut från JobbC kan verka emot socialtjänstlagens intentioner om att verka för att varje invånare är självförsörjande. 17
18 - Lägg fokus på de individer som uppbär försörjningsstöd för att om möjligt påverka de ökande utbetalningarna genom att få fler individer till jobb. Man bör utifrån detta ifrågasätt och troligen också upphöra med att göra uppdrag till AF då det riskerar att bli kontraproduktivt genom att inlåsningseffekter uppstår. - Analysera målgrupperna tydligare. Vilka klienter har vi att jobba med och vilka insatser kräver dessa? - Egenreginämnden bör överväga att säkra JSB:s och JobbCenters förmåga till planering, uppföljning och utveckling av verksamheten. Idag saknas en ändamålsenlig verksamhetsstyrning för att säkerställa sin roll som långsiktig och framgångsrik partner gentemot sin beställare. 18
19 Bilaga 1 - Vad gör andra? omvärldsperspektivet Arbetsmarknadsprojekt För att få en bild av vad som händer i andra kommuner lyfter vi här fram ett axplock av arbetsmarknadsinsatser i olika kommuner. De redovisade projekten och verksamheterna är exempel på hur det kan se ut. Vi har inte valt efter några särskilda kriterier annat än att vi tycker det är intressanta projekt. I våra kommentarer diskuterar vi däremot för- och nackdelar med de olika sätten att arbeta. Sigtuna, kvalitetshöjande resursjobb Syfte Att minska antalet personer som är arbetslösa och uppbär försörjningsstöd genom kommunala kvalitetshöjande resursjobb. Modell Samtliga förvaltningar i kommunen har fått i uppgift att ta fram resursplatser som kan erbjudas arbetssökande med försörjningsstöd. Villkoren är reglerade i kollektivavtal i samråd med fackliga organisationer. Tanken är att de kvalitetshöjande resursjobben ska ge tillräckliga meriter för att personerna sen ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Kommunen räknar också med att minska kostnaderna för försörjningsstöd antingen genom att deltagarna går ut i jobb eller kvalificerar sig för A-kassan. Målgrupp Arbetslösa som uppbär försörjningsstöd. Bland ungdomar erbjuds även de som inte har försörjningsstöd insatser.
20 Södertälje, F50 Syfte Kommunövergripande kraftsamling med syfte att skapa tillfälligt utrymme för att kunna prova nya arbetssätt och utveckla nya arbetsmetoder för att få fler av Södertälje kommuns medborgare att lämna försörjningsstöd. De arbetssätt och metoder som ger goda resultat kommer efter projektet att övergå i ordinarie verksamhet. Modell Uppdraget är att vara en länk mellan arbetsliv och deltagare och göra matchningen så smidig som möjligt. En central del i arbetet är att söka upp arbetsgivare som behöver arbetskraft, i huvudsak i lågtröskeljobb. Projektet utgår från arbetsgivarnas behov och försöker matcha deltagarna till dessa. Deltagarna är i projektet under 6 månader. I projektet arbetar 24 stycken kompetensmäklare som har till uppgift att få ut personer i arbete. Bakgrunden på dessa kompetensmäklare är lite annorlunda än i traditionell arbetsmarknadsverksamhet. Enligt intervjuad projektledare är det exempelvis många som är tidigare säljare eller kommer från anställningar vid rekryteringsföretag. De har med andra ord en annan utgångspunkt än exempelvis en socionom. På frågan vad som har varit svårigheter i projektet uppger projektledaren att det kanske ibland funnits lite för höga förväntningar från företag på att de ska kunna få personer med lönebidrag, något som inte projektet kan bestämma eftersom det är AF som beslutar om detta. Det har också visat sig att flera av deltagarna behöver mer coachning under tiden de är på en arbetsplats. Man är så tacksam att bara ha fått ett arbete att man kanske blir lite för försiktig på arbetsplatserna. Målgrupp Under projektperioden ska 1200 personer tagit del av F50s nya arbetssätt. 20
21 Målgruppen är personer i åldrarna år som uppbär försörjningsstöd och har arbetsförmåga. Projektet prioriterar personer som erhöll PUT (permanent uppehållstillstånd) 2007, 2008, 2009 och som idag uppbär försörjningsstöd samt står till arbetsmarknadens förfogande. Solna Syfte Att via goda kontakter med näringslivet, en god kännedom om varje persons kompetens och arbetslivserfarenhet och med hjälp av ytterligare insatser hitta vägen tillbaka till arbetslivet. Modell Vägarna in till arbetsmarknadsavdelningen är via Arbetsförmedlingen eller försörjningsstödsenheten. Huvudsakligen hänvisas deltagare till AME från försörjningsstöd, men av ungefär 150 platser per år kan en del erbjudas AF i mån av plats. Vid första kontakten ges en introduktionsdag där den arbetslöse får information om verksamheten och vad som erbjuds. Därefter fortsätter planeringen med individuella samtal där olika lösningar diskuteras. Täta kontakter på individuell basis är grunden i arbetet. Planering för fortsättningen görs tillsammans med deltagaren. Beroende på behov finns sen ett urval av insatser att ta del av: Information om arbetslivet söka jobb, anställningsintervjuer m.m. Datakurs/dataträning Samhällsinformation/studiebesök Utbildning (vuxenutbildningen eller annan utförare) En viktig del av modellen är det breda nätverket av företags- och förvaltningskontakter. Genom ett stort nätverk med företag och kommunala förvaltningar upprätthålls möjligheter till praktik- och arbetsplatser. Nätverket underhålls och utvecklas med hjälp av företagsbesök, frukostmöten och återkoppling. Genom detta nätverk möjliggörs en bättre matchning mellan arbetsmarknad och deltagare. I detta sammanhang framhåller intervjuad enhetschef det som 21
22 viktigt att 3 av de 5 anställda vid enheten jobbar 50 procent med individuell coachning och 50 procent som näringslivssamordnare. De blir så att säga gränsgångare som upprätthåller kontakt med såväl företagare som deltagare. Uppskattningsvis företag är det som enheten har löpande kontakt med. Målgrupper Alla som söker försörjningsstöd erbjuds aktivt stöd att hitta vägar ut på arbetsmarknaden. Via försörjningsstödets behovsutredning fastställs vilka av deltagarna som är aktuella för Arbetsmarknadsavdelningen. Om mottagningsenheten vid försörjningsstöd bedömer att den behovssökande står tillräckligt nära arbetsmarknaden remitteras han/hon till Arbetsmarknadsavdelningen. Den sökande garanteras enligt modellen sysselsättning eller praktik inom 14 dagar. Karlshamn, Navigatorporten Syfte Syftet är att arbeta med ungdomar år med någon form av psykosocial problematik och stärka dessa tillräckligt för att de ska närma sig eller komma ut på arbetsmarknaden. Modell För att bygga upp ungdomarnas självförtroende och utvärdera hur nära arbetsmarknaden de står får varje ungdom en coach. Coachen och deltagaren går sedan igenom de behov och mål som bör sättas upp. Därefter går deltagaren vidare till antingen praktik eller en av två verksamheter som i dagsläget drivs av kommunen. I dessa verksamheter ges en möjlighet till arbetsträning, men också en möjlighet till observation av arbetsförmågan. Ungdomarna deltar i projektet under den tid det bedöms relevant. 22
23 Samverkan sker med ett flertal parter. Förutom försörjningsstöd, arbetsmarknadsenheten och arbetsförmedlingen deltar: Försäkringskassan, gymnasieskola, Rehabiliteringen vid Landstinget samt ett urval av frivilligorganisationer med särskild kunskap om målgruppen. Målgrupp Ungdomar med psykosocial problematik, oftast diagnostiserade inom autismspektrat. De hänvisas till projektet via en remissgrupp med representanter från bla IFO, AF och Försäkringskassan. Malmö, Handlingsplan I Malmö stad finns sedan en tid tillbaka en Handlingsplan för ökad delaktighet och fler Malmöbor i arbete, som också fungerar som budget för arbetsmarknadsområdet. Denna handlingsplan uppdateras årligen och lägger fast såväl de övergripande prioriteringarna för respektive år som exempelvis målgrupper och organisatorisk struktur. Handlingsplanens huvudpunkter: Avsatta resurser Prioriterade områden Målgrupper Effektmål Metoder Utvecklingsbehov Ett av områdena som ska prioriteras särskilt under 2012 är att kommunen skall bli bättre på att använda sig av sociala klausuler i upphandlingar för att ge arbetstillfällen till arbetslösa Malmöbor. Arbetet med detta pågår i dagsläget och förslag till nya riktlinjer finns under framtagande. 23
24 Vid samtal med personer involverade i arbetet med handlingsplanen framkommer det att det fortfarande finns en del bitar som är under utveckling. Exempelvis framhåller den intervjuade att uppföljningssystemet för att mäta måluppfyllelsen behöver bli bättre. Vidare behöver målen brytas ned för respektive enhet och enskilda medarbetare. Målen måste också bättre avspegla flödet av deltagare i verksamheterna. En insats som framhålls som ett lyckat exempel är dock SEF Unga. Verksamheten har varit projektbaserad och riktat sig till unga arbetslösa år. Genom att erbjuda dessa unga kvalificerade jobb i Malmö stads förvaltningar eller bolag har projektet lyckats få ett gott resultat. Många av de unga har gått vidare till andra anställningar, även utanför kommunen. Tanken under 2012 är att utvidga denna metod till att omfatta även andra arbetslösa. Stockholms stad, Etablering Stockholm Syfte Att korta nyanländas väg till jobb. I Stockholms län är resultatet bättre än i övriga landet och cirka 40 procent av de nyanlända flyktingarna har fått ett arbete inom två år. Modell I projektet Etablering Stockholm har tre metoder arbetats fram som alla tar sikte på att förbättra nyanländas möjligheter att få ett jobb i Sverige. Matchning från dag 1 strategisk kartläggning och tätare samarbete Skräddarsy språkutbildning för dem med kort eller ingen utbildning komplement till ordinarie SFI-undervisning Bygga nätverk och kontakter i samverkan med Röda Korset En viktig del av modellen har varit att kvalitetssäkra processerna. Dubbelarbete och upprepade aktiviteter för den nyanlände ska undvikas genom en bättre samordning. Insatserna ska genomföras med större systematik, följas upp och bedömas mer enhetligt. Till hjälp har 24
25 det funnits manualer med gemensamma checklistor och underlag för bedömning. Det har också varit fokus på deltagarnas befintliga kompetenser snarare än brister. Projektet har uppvisat goda resultat, bland annat har 60 procent av deltagarna gått vidare till jobb eller studier sex månader efter projektstart. Målgrupp Målgruppen är nyanlända, det vill säga personer som haft uppehållstillstånd i mindre än 36 månader i Sverige. Totalt 1204 nyanlända har ingått i projektet under tre år. Enköping, L4U Syfte Att genom modellen med matchning skapa möjligheter för arbetssökande, särskilt ungdomar, att komma ut på den riktiga arbetsmarknaden. Vidare att minimera slöseri med resurser och tid (lean) för de arbetssökande i jakten på arbete och framför allt för företagen i deras jakt på kompetent arbetskraft. Modell Deltagarna (unga 18-24) börjar projektet med en veckas personinsiktsutbildning, därefter vidtar en praktikperiod på 21 veckor. Under denna praktikperiod är ungdomen på tre stycken olika arbetsplatser. Varje måndag är det en träff med samtliga deltagare dit det ofta kommer inbjudna företagare som berättar om sin syn på arbete och behov av arbetskraft. Huvudpunkten i projektet är att se vilka rekryteringsbehov företagen har. När projektledaren kontaktar företagen frågar han i första hand vilka rekryteringsbehov de har. Därefter kommer frågan om de vill ta emot en praktikant. Poängen med detta är att bara välja företag som de facto har ett rekryteringsbehov och inte dem som i huvudsak har behov av en praktikant. Målgrupp 25
26 Arbetssökande, framför allt ungdomar som står nära arbetsmarknaden. Det har varit en viss brist på deltagare under perioden. Våra kommentarer I flera av de ovan redovisade insatserna är huvudsyftet att få försörjningsstödstagare ut i arbete. Prioriterade målgrupper är ungdomar och nyanlända. Om vi skulle ställa upp insatserna på en skala där de jämförs utifrån hur nära deltagarna står arbetsmarknaden blir det tydligt att de sinsemellan är väldigt olika. Medan Sigtuna satsat på att få alla försörjningsstödstagare ut i kvalitetshöjande resursjobb har exempelvis Enköping L4U valt att rikta sig till arbetslösa ungdomar inskrivna på AF. Det är också en skillnad i arbetsmetoder. Medan några av insatserna har ett större fokus på stärkande aktiviteter i form av utbildning och/eller socialt stöd är det andra som i huvudsak satsar på att få deltagarna till praktik eller arbete så snabbt som möjligt. Det talas ibland om jobbaktivering eller resursaktivering vilket beskriver grundläggande skillnader i aktiveringsmetoderna. En översiktlig analys visar att de projekt som jobbar med ungdomar som står nära arbetsmarknaden också uppvisar goda resultat. Många av ungdomarna kommer ut i jobb. Samtidigt är detta kanske inte så förvånande eftersom just arbetslösa unga är en heterogen grupp, där många har goda förutsättningar att få jobb förutsatt att de får in en fot på arbetsmarknaden. Här uppstår som vi ser det ett problem när det gäller avgränsningen gentemot andra verksamheter. Vilket uppdrag har arbetsmarknadsenheterna? Hur görs avgränsningen gentemot AF:s uppdrag? Vilka undanträngningseffekter har satsningar på praktik för unga? De insatser som tar sikte på gruppen nyanlända eller invandrare med försörjningsstöd arbetar i stort sett på samma sätt som ungdomsinsatserna. Vi ser hur de exempel vi lyft fram från Stockholm och Södertälje båda arbetar med kompetensmatchning kartläggning av såväl de arbetslösas som företagens behov. Stockholm stads projekt har också uppmärksammat behovet av socialt kapital i form av kontaktgrupper för nyanlända. Forskning har visat på att 26
27 just det sociala kapitalet samvarierar med arbetslöshet avsaknad av socialt kapital ger ökad risk för arbetslöshet. 1 I Stockholmsexemplet samarbetar man med Röda Korset. Malmö Stad har en liknande verksamhet som drivs av kommunen. Sigtunas satsning på att anställa alla försörjningsstödstagare sticker i vår exempelsamling ut som en insats med en lite annan utgångspunkt än de övriga. Huvudsyftet tycks här vara att ge personerna en arbetslivserfarenhet, och att föra över kostnaderna till Arbetsförmedlingen. Om syftet är att utarbeta metoder för att få de arbetslösa att närma sig arbetsmarknaden måste arbetssättet vara gemensamt på alla de arbetsplatser/förvaltningar i kommunen som involveras. Även Karlshamns kommun erbjuder de arbetslösa insatser i verksamheter som kommunen har ordnat. Skillnaden mot Sigtuna är att fokus här ligger på att utreda och utveckla arbetsförmågan hos individer som bedöms stå långt från arbetsmarknaden. Ett stort fokus ligger också på den sociala rehabiliteringen, att göra ungdomarna anställningsbara helt enkelt. Solna stads arbetsmarknadsmodell har som en central del det stora nätverket med företag och förvaltningar där deltagarna kan erbjudas praktik eller jobb. I detta går det att se gemensamma drag med insatserna i Södertälje och Enköping. Skillnaden är dock att detta är ett långsiktigt arbete där kontakterna byggts upp och upprätthållits under en lång tid. Som vi ser det är också de kompetenshöjande insatserna mer framträdande i Solna än i de andra exemplen. Strukturen och metoderna har också en framträdande roll i Solna. Viktiga frågor att ställa sig i insatser för arbetslösa: Hur hanteras balansen mellan jobbaktivering eller resursaktivering? Vilka insatser behövs för vilka målgrupper? Vilka externa aktörer behöver vi ha kontakt med? (företag, frivilligorganisationer) 1 Håkansson, Peter, Ungdomsarbetslösheten om övergångsregimer, institutionell förändring och socialt kapital. Lunds universitet
28 Vilka ska vara våra uppdragsgivare? (varifrån kommer deltagarna) Näringslivssamverkan Jobba i Västerås Bakgrund och syfte I Västerås arbetar kommunen tillsammans med organisationen Jobba I Västerås (JIV). JIV drivs som en ekonomisk förening och har ett 35-tal medlemmar vars anställda utgör halva Västerås arbetsmarknad. Visionen är att skapa Sveriges bästa lokala arbetsmarknad genom att gemensamt mellan parterna arbeta med kompetensförsörjningsfrågorna. Jobba i Västerås är nationell partner i arbetsmarknadsfrågor och driver Västerås bästa medflyttarakademi. Bland projekten märks satsningen YOU (Yrkesorientering för unga), Arbetsmarknadskunskap och ECC (Energy Competence Center som syftar till att positionera Västerås-regionen som ett världsledande energikompetenscentrum). Jobba i Västerås tar med sig näringslivet ut på alla skolor i Västmanland för att inspirera barn, ungdomar att förstå hur de kan bli en del av framtidens arbetsmarknad. Målet är att möta barn och ungdomar under tre år. Syftet är att hjälpa unga tidigt att förstå och bejaka arbetsmarknadens spelregler. Ambitionen är att bidra till att förse den starka arbetsmarknaden i Västerås med ingenjörer som efterfrågas i industrin. Unga Jobb - Dalarna Bakgrund och syfte I Dalarna står idag fler än ungdomar utanför arbetsmarknaden. Detta i kombination med det kommande behovet av ny arbetskraft som uppstår när 40-talisterna går i pension gör att man måste söka nya samverkansformer. Företagarna måste marknadsföra sig som attraktiva arbetsgivare för att behålla de unga i Dalarna. I projektet uppmanas företagare att skapa praktikplatser för att ge arbetslivserfarenhet åt unga. För många kan detta vara skillnaden 28
29 mellan fortsatt arbetslöshet och att bli mer anställningsbar. Företagarna uppmanas att ta emot en praktikant: Ta emot en praktikant du också! Projektet Unga Jobb Dalarna engagerar flera olika organisationer i arbetet med att få fram fler praktikplatser. Beyond Skiing 2015 har hittills varit känt som ett attraktivt företagsnätverk inför VM i Falun 2015 och det är under gemensam flagg med Swedbank, Sparbankerna i Dalarna, Sparbanksstiftelsen Dalarna, Region Dalarna och Arbetsförmedlingen, man tar ett viktigt initiativ för att bidra till en kraftfull och framtida samhällsutveckling i Dalarna. Swedbanks satsning på Unga Jobb i Sverige har sedan starten 2009/2010 engagerat över ungdomar med mycket goda resultat. Att Swedbank väljer att ta en aktiv position i frågan beror dels på att ungdomsarbetslösheten är ett problem som engagerar dels på att det handlar om bankens förmåga att locka till sig arbetskraft. Äntligen Jobb en satsning för att minska utanförskapet Bakgrund och syfte Att hitta ett jobb på den svenska arbetsmarknaden kan vara svårt, även om den arbetssökande är välutbildad och har erfarenhet. I Sverige bor utlandsfödda akademiker och siffran ökar med mellan och personer varje år. Flest personer med högre utbildning återfinns inom ekonomi och teknik. Idag går ungefär utlandsfödda akademiker arbetslösa i Sverige. Av de som har jobb är det många som inte arbetar inom det område de är utbildade. Swedbank träffar dagligen tusentals företag och deras ägare. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för Sverige och för företagen är att öka sysselsättningen i de grupper som idag står utanför arbetsmarknaden. I nära samarbete med Arbetsförmedlingen har Swedbank erbjudit jobbsökande, utlandsfödda personer med relevant kompetens 6 månaders praktik på 14 bankkontor i södra Sverige. 60 procent av praktikanterna har innan utgången av sin praktikperiod blivit erbjudna någon form av anställning. Under praktiken har samtliga fått utbildningar, validering, språkträning, egna arbetsuppgifter och kassa- och kundtjänstarbete. 29
30 I en utvärdering av initiativet nämner samtliga praktikanter språkutveckling som den absolut mest positiva aspekten. Många säger även att de fått lära sig om de normer som finns i det svenska samhället genom kundkontakten. Man har känt sig välkommen och accepterad på ett sätt många inte känt sedan de först kom till Sverige. Arvika Näringslivscentrum Bakgrund och syfte Arvika näringslivscentrum ägs av Arvika kommun, Westra Wermlands Sparbank, LO i Arvika och Eda, Företagarna i Arvika och IUC Westra Wermland. Uppdraget är att höja utbildningsnivån, tillväxten och företagsamheten i kommunen. Inledningsvis fick föreningen stöd av offentliga medel, bl.a. genom strukturfondsmedel men är idag självfinansierad. Finansieringen får föreningen främst genom att sälja utbildningar, konferenser och arbeta med fastighets och företagsutveckling. Föreningen har arbetat med många olika projekt och sökt medel för att inledningsvis bedriva sin verksamhet. Det har skapat mycket kunskap om var det finns pengar att söka och hur dessa skall administreras. Denna kunskap säljer föreningen till andra vilket också bidrar till inkomster. Förutom att hjälpa andra deltar och leder föreningen många projekt, både nationella och internationella, främst inom näringslivs och kompetensutvecklingsområdet. När Volvo i Arvika varslade hälften av sina anställda kunde föreningen erbjuda olika typer av stöd till de varslade, bl.a. korta utbildningar för de som ville omskola sig till ett annat yrke. Allt under samma tak i Hylte Bakgrund och syfte Sedan ett par år tillbaka finns frågor om arbetsmarknad, näringsliv, vuxenutbildning, folkhälsa och socialtjänst samlade under ett tak. Det har bland annat lett till att företagen inte känner sig nerringda av kommunen lika ofta som tidigare. Målgruppstänket innebär i Hylte kommun vuxna i arbetsför ålder. Det handlar om att på olika sätt och med individanpassade insatser stärka den enskilde så att den så småningom kommer i sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. Oavsett vad personen ifråga behöver stöd eller hjälp med så ligger det på samma enhet på kommunen. Det blir ett helhetstänk kring varje individ. Kommunen har också en ny policy kring bemötandefrågor. Den säger att rätt bemötande är väldigt viktigt. Istället för att utgå från den enskilde tjänstemannens profession utgår man från 30
31 behovet hos den man möter; vad behöver individen eller företaget just nu? Alldeles oavsett vad det handlar om. Utifrån frågeställningen eller uppgiften agerar sedan den kommunanställde. Detta innebär konkret att vid ett företagsbesök tas alla frågor kommunen har upp och företagen kan även initiera sina frågor och behov. Den kommunanställda tar sedan med frågorna tillbaka och de tas upp i kommunens näringslivsgrupp som träffas var 14:e dag. På det sättet får kommunen en bättre helhetsbild av läget hos respektive företag och har även lättare att förstå deras behov. Det gör bland annat att det blir lättare att placera rätt praktikant på rättställe. Det är därför viktigt att veta vad näringslivet efterfrågar hela tiden, för den enskilda praktikanten eller nyanställde ska ju komma rätt på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Men, framförallt så vill kommunen bygga långsiktiga relationer med näringslivet vilket också underlättas av den nya organisationen. Ett resultat av det nya sättet att arbeta är just att kommunen upplever att de har fått bättre ingångar i företagen och därmed även har lättare att placera praktikanter. Våra kommentarer Fler arbetstillfällen på arbetsmarknaden skapas i nya och växande företag och organisationer. För att de som inte kommit in på arbetsmarknaden eller blivit arbetslösa ska kunna ges möjlighet att ta plats på arbetsmarknaden behöver vi bli bättre på att arbeta över sektorsgränserna. När sju av tio personer får jobb genom kontakter behöver de som är arbetslösa få hjälp att komma i kontakt med potentiella arbetsgivare. För de som vill ta steget ut i eget företagande är mentorskap ett viktigt stöd. Det finns starka komparativa fördelar att arbeta tillsammans eftersom den demografiska situationen kommer att skapa arbetskraftsbrist på de flesta håll i landet. 1,6 miljoner personer beräknas lämna arbetslivet mellan 2010 och Det är drygt fler åldersavgångar än under perioden För första gången i modern tid blir antalet nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden lägre än åldersavgångarna på riksplanet. I enbart ca 10 procent av landets kommuner (28 st) kommer det fram till år 2025 att vara fler som tillförs arbetskraften än som träder ur den. Förutseende arbetsgivare, såväl privata som offentliga, väljer redan nu att sätta ljuset på hur den framtida kompetensförsörjningen ska klaras av. Enligt Tillväxtanalys (Regionernas arbetskraftsförsörjning, Tillväxtanalys, 2010:06) finns det framförallt fem insatser man bör satsa på: - Senare utträde från arbetsmarkanden - Anställa personal med annan kompetens och kompetensutveckla denna grupp - Öka inpendlingen - Öka inflyttningen - Öka invandringen 31
32 Kommunernas kanske skarpaste verktyg i verktygslådan för att stimulera näringslivsutveckling inom framförallt tjänstesektorn är att öppna upp för alternativa driftsformer av kommunens verksamhet. Detta är på sina håll en politiskt laddad fråga men i takt med att allt fler kommuner väljer denna väg har den politiska sprängkraften minskat. Den största nyttan i ett sysselsättningsperspektiv är att företag eller andra organisationsformer som utför kommunal tjänster kan också agera på en marknad utöver sitt uppdrag gentemot kommunen och sälja sina tjänster till enskilda eller företag. I ett verksamhetsutvecklingsperspektiv kan alternativa utförare innovera och utveckla välfärdsproduktionen, något som kommer att behöva ske för att det framtida välfärdsuppdraget ska kunna lösas. Sammanfattningsvis kan man konstatera att frågan är så komplex till sin natur att kommunerna eller Arbetsförmedlingen inte själva kan lösa denna fråga utan samverkan med andra aktörer. Offentliga aktörers utmaning är att få näringslivet att bidra, men att det måste få ske på näringslivets villkor, annars ställer de inte upp. Frågan kring att få företag att engagera sig i arbetslöshetsfrågan rymmer en stor potential men kräver att man förstår och respekterar företagens logik. Unga Jobb är ett gott exempel på samverkan mellan företag, myndighet och kommuner. Det finns utrymme för fler sådana exempel. 32
Åtgärder för arbetslösa bidragstagare
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare
Läs merAtt stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad
Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för
Läs mer7. Rapport avseende åtgärder för långtidsarbetslösa inom stadsdelen Förslag till beslut
Arbete och Bistånd Avdelningen för Individ- och familjeomsorg Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (7) 2004-02-19 Handläggare: Agneta Mejbert-Carlsson Tfn: 508 03 154 Spånga-Tensta
Läs merNär det gäller SFI har staden som mål att minst 30 % av de studerande ska uppnå godkänt betyg i SFI inom ett år.
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-03-19 SID 1 (5) 2009-02-12 Handläggare: Karin Eriksson Bech Telefon: 08 508 25 468 Till Socialtjänst- och
Läs merLokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun
101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval
Läs merArbetsmarknads- och integrationsplan
Arbetsmarknads- och integrationsplan 2019 2022 Antagen av: Kommunstyrelsen, 2018-11-28 126 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Martin Andaloussi, Näringsliv-, arbetsmarknad- och integrationschef
Läs merFörstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.
Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger
Läs merUppföljning - Insatser för att bli självförsörjande
www.pwc.se Revisionsrapport Lena Brönnert Cert. kommunal revisor Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande Marks kommun Uppföljning - insatser för att bli självförsörjande Innehåll 1. Sammanfattning...
Läs merVerksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en
Läs merHandlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet
Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom
Läs merÅmåls kommun. Kommunala aktivitetsansvaret KAA Studiecoach Jobbcentrum... 3
Brev Lokal överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Åmåls kommun i Åmåls kommun Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Åmåls kommun och Arbetsförmedlingen i Åmål har identifierat verksamheter samt behov
Läs merJobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta
Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,
Läs merDokumentation från erfarenhetsutbyte mellan arbetsmarknadsenheterna
Dokumentation från erfarenhetsutbyte mellan arbetsmarknadsenheterna 1 juni, 2007 i Sunnan, Solna Underlag inför dagen: Beskrivningar av insatser i respektive kommun, sammanställt av projektledarna. Be
Läs mer2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011
2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren
Läs merArbetsförmedlingen Bryggan kan anvisa vuxna arbetssökande med försörjningsstöd samt ungdomar (16-24 år) till parallella insatser på JobbMalmö.
Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Innerstaden i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen Bryggan och Malmö stad
Läs merÅtgärder mot ungdomsarbetslöshet
Revisionssrapport Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet Krokoms kommun Kjell Pettersson Cert. kommunal revisor, Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Revisionsfråga och kontrollmål 1 1.3 Metod
Läs merYttrande över remiss av motion (2017:74) om jobbtorg och nyföretagande
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2018-03-01 Handläggare Albin Lindström Telefon: 08-508 47 998 Till Arbetsmarknadsnämnden den 13 mars 2018 Ärende
Läs merUPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA
Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,
Läs merDeltagare i samverkan
SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till
Läs merAntal elever behöriga till gymnasieskolan (siris skolverket)
Målgrupp bilaga 1 Surahammars kommun och Arbetsförmedlingen i Surahammar/Hallstahammar har gemensamt gjort kartläggningar (2015) för att få ett grepp om målgruppens storlek samt att försöka kartlägga vilka
Läs merMottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Läs merAnställningsbar i tid
Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.
Läs merLokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad
Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö
Läs merDatum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29
Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Förvaltning, handläggare, telefon Peter Berglund Adressat Individ- och omsorgsnämnden Aktuell fråga 1. Ställningstagande till implementering och samordning projekten 16-24
Läs merBilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition
Af 00008_1.0_(2015-12-10, AF2000) Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Version 1.0 Fotograf: Werner Nystrand 1 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund till överenskommelsens innehåll... 2 1.2 Målgrupper
Läs merANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN
2016-06-02 1 (8) ANSÖKAN TILL FINSAM LEKEBERG OCH ÖREBRO ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: 2016-06-02 Benämning Samordnad förvaltningsövergripande
Läs merLokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Söder i Malmö stad
Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Söder i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö
Läs merTommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.
Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att
Läs merMötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013
Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar
Läs merRemiss av förslag om inrättande av jobbtorg i Stockholm
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING DNR 004-352/07 SID 1 (5) 2007-07-12 Handläggare: Anders Anagrius Telefon: 508 03 427 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Remiss av förslag om inrättande av jobbtorg i Stockholm
Läs merTjänsteskrivelse Utredningsuppdrag angående arbetsmarknadsenheten
EMELIE HALLIN SID 1/5 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag angående arbetsmarknadsenheten Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen.
Läs merInsteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet
2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen
Läs merAtt stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210
Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Syfte: att skapa bättre förutsättningar för samarbete över verksamhetsgränser i form
Läs merLeva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:
Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.
Läs merUPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA
Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,
Läs merGemensamma taget, GT
Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar
Läs merProjekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden
Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur
Läs merUngdomsprojekt i praktiken
Ungdomsprojekt 2013 200 i praktiken Projektbeskrivning, Matchning för arbetspraktik till arbetslösa ungdomar och till funktionshindrade ungdomar med särskilda behov i Vaggeryds kommun. 2(7) Bakgrund Ungdomsarbetslösheten
Läs merAnsökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb
2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund
Läs merAnalys av kostnadsutvecklingen vad gäller försörjningsstöd
Planeringsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Gunilla Schedin Tfn: 508 09 015 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-04-04 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Analys av kostnadsutvecklingen vad
Läs merRiktlinje för hantering av ett hållbart arbetsmarknadsåtagande
Riktlinje för hantering av ett hållbart arbetsmarknadsåtagande Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen 2016-05-02, 237 Status: Antaget Giltighetstid: Gäller tillsvidare Linköpings kommun linkoping.se
Läs merAnsökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun
1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har
Läs merLokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Öster i Malmö stad
Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Öster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö
Läs merVerksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3 Innehållsförteckning Inledning...2 Organisering...2 Huvudsakliga metoder och verktyg...3 Ansvarsfördelning...4 Budget och resurser...5 Uppföljning...6 1
Läs merUnderlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203
Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och
Läs merFler i arbete, snabbare etablering och minskade kostnader i försörjningsstöd
Tjänsteskrivelse 1 (5) Anne Hallberg 2018-05-22 Dnr KS 2018-510 Kommunstyrelsen Fler i arbete, snabbare etablering och minskade kostnader i försörjningsstöd Förslag till beslut 1. Utreda och återkomma
Läs merMåldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning,
Måldokument för utskottet för Arbete och Försörjning, 2007 2010 Kommunfullmäktige antog 2006-12-18 Mål för Eslövs kommun 2007 2010. Dessa skall, som en grund, vara styrande för såväl utskottet som förvaltningen
Läs merRiktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser
Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Riktlinjer för arbetsmarknadsenhetens insatser Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd
Läs merVi rustar människor för arbete/studier
Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.
Läs merDialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj
Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj Samverkan mellan kommun och Arbetsförmedlingen i Skåne Paul Andersson Arbetsförmedlingens grunduppdraginstruktionen för Arbetsförmedlingen Förordning (2007:1030)
Läs mer1(8) Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiska insatser. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Sektionschef AME Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning...4 Inledning...4 Lagstiftning
Läs merBILAGA 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan
1(5) BILAGA 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Organisering och samverkan Den samverkande kommunen och Arbetsförmedlingen ska kartlägga alla unga 16-24 år som inte studerar eller arbetar i önskad
Läs merPROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR
PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan
Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden
Läs merDel 1: Insatser för arbetslösa ungdomar och invandrare i Katrineholm
Vår handläggare FÖRSLAG 1 (6) Datum Vår beteckning Helene Björkqvist 2010-04-07 Förvaltningschef Ert datum Er beteckning Del 1: Insatser för arbetslösa ungdomar och invandrare i Katrineholm Bakgrund Viadidaktnämnden
Läs merUppdrag gränsdragning av arbetsmarknadsinsatser och försörjningsstöd
UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2013-08-20 Socialnämnden 161 Uppdrag gränsdragning av arbetsmarknadsinsatser och försörjningsstöd Dnr SN 2013/0448 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad 2013-08-09 Slutrapport
Läs merUtvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008
Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2008 Enhetssplan för Arbetscentrum 2008 Syfte Arbetscentrum består av två enheter, Invandrar/SFI-enheten, Arbetsmarknadsenheten. Arbetscentrum arbete syftar
Läs merSvar på revisionsrapport Granskning av social- och arbetsmarknadsnämndens insatser för att motverka ekonomiskt utanförskap
2018-04-11 1 (6) Social- och arbetsmarknadsnämnden Svar på revisionsrapport Granskning av social- och arbetsmarknadsnämndens insatser för att motverka ekonomiskt utanförskap Beslutsunderlag Rapport Granskning
Läs merVälkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning
22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990
Läs merRiktlinje för hantering av ett hållbart arbetsmarknadsåtagande
Riktlinje för hantering av ett hållbart arbetsmarknadsåtagande Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen 2017-05-02 237 Status: reviderad ks 2018-11-13 415 Giltighetstid: Gäller tillsvidare Linköpings
Läs merLernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare
Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL
Läs merOrdförande har ordet
Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker
Läs merTrepartsamverkan Irja Tiainen
Trepartsamverkan Irja Tiainen Irja.Tiainen@Kommunal.se Arbetsmarknadsansvarig Kommunal Trollhättan Vänerväst 1 Regelbundna möten. Detta ställer krav på regelbundna möten med Arbetsförmedlingen, arbetsgivaren
Läs merArbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa
20140903 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 6mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2014-07-31 Projekt för matchning
Läs merMotion om arbetsmarknadspolitiken
2007-10-29 238 509 Kommunstyrelsen 2008-10-13 218 380 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 196 476 Dnr 07.677-008 oktkf54 Motion om arbetsmarknadspolitiken Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,
Läs merKvalitetssäkrade verktyg
Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering
Läs merLokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete
Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet SWECO STRATEGY Innehåll 1. Beskrivning av befintlig verksamhet...
Läs merRevidering av Lokal överenskommelse mellan Hofors kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten
2016-12-21 Revidering av Lokal överenskommelse mellan Hofors kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten Vi vill med denna revidering beskriva hur arbetet med DUA har
Läs merHagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors
Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering
Läs merSvar på motion (SD) angående integration av nyanlända
2018-06-19 Kommunstyrelsen Handläggare: Malin Frisk Svar på motion (SD) angående integration av nyanlända Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Sammanfattning
Läs merAnsökan om medel för en förlängning av Gemensamma Taget 2008:
Ansökan om medel för en förlängning av Gemensamma Taget 2008: Gemensamma Taget startade hösten 2006 och enligt den ursprungliga ansökan var tanken att projektet skulle löpa över tre år, men medel beviljades
Läs merHela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen
Hela Familjen Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Individ- och familjeomsorgen Bakgrund v Ökat antal hushåll med försörjningsstöd v Långvarigt biståndsmottagande v Hög andel barn
Läs merResursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb
Resursjobb Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Bakgrund Låg utbildningsnivå Stor inflyttning Hög andel invånare som är utrikesfödda Regionens bästa arbetsmarknad men Svårigheter/utmaningar
Läs merBilaga 3. Verksamhet i samverkan. mm/194 säffle/rev ök 2016/bilaga 3 (2016).
1(9) Bilaga 3 Verksamhet i samverkan http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/kommunmapp mm/194 säffle/rev ök 2016/bilaga 3 (2016).docx SÄFFLE KOMMUN Postadress Säffle kommun 661 80 Säffle Besöksadress Kanaltorget
Läs merFORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.
FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun
Läs merJobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad
Juli 2013 JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad JobbMalmö JobbMalmö är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad. Genom olika arbetsmarknadsinsatser
Läs merProjekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se
Läs merPositionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna
POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både
Läs merABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12
Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete KPMG 12 november Tommy Nyberg 2014-11-03 Antal sidor:12 Tranås Kommun Granskning av socialnämnden försörjningsstöd 2014-11-03 Innehåll
Läs merVerksamhet i samverkan
2015-11-24 1 (9) BILAGA 3 Verksamhet i samverkan Lokal överenskommelse mellan Falköpings kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten 2 (9) I bilaga 3 görs en beskrivning
Läs merKompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015
Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges
Läs merUppföljning av utbildningen Svenska för företagare
Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro
Läs merGenomförandeprocessen
1 Genomförandeprocessen Utifrån syftet att se hur genomförandet av projektet fungerar: Projektets målgrupp/deltagare Arbetsgivare Samverkansparter: handläggare, kontaktpersoner m fl Sammanlagt 30 intervjuer
Läs merMotion om kommunala traineetjänster för bättre integration
2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla
Läs merArbetsmarknadsenheten
Arbetsmarknadsenheten Bakgrund Fakta Strategi 2019 Hässleholm, 2018-11-15 Den här lägesrapporten är främst avsedd för politiker och tjänstemän inom Hässleholms kommun som vill få en enkel översikt av vad
Läs merVälfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser
Dnr: Kon 2015/41 Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Maja Jansson 2015-04-07 2015-04-07 1 (9) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3.
Läs merFörsäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag
POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag
Läs merUnderlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund
1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning
Läs merREDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1
Bilaga 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Befintlig verksamhet Befintlig verksamhet/samarbete
Läs merVad gör de 1 år senare?
Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete
Läs merDUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN
DUA Nyanlända Lund 16 24 år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Uppdraget...3 1.2 Styrning, uppföljning och målsättningar...3 1.2.1 Styrning... 3 1.2.2 Uppföljning...
Läs merLokal modell Örkelljunga kommun
Lokal modell Örkelljunga kommun» En kartläggning och en analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet Bilderna nedan visar kompetensförsörjningsbehovet i Örkelljunga. Arbetsförmedlingens prognosundersökning,
Läs merSilvie Jalmsell, sektionschef unga vuxna Arlandaregionen Arbetsförmedlingen
KONTAKTUPPGIFTER Hanna Bäck Enhetschef Vägval Ungdom 08-590 973 39 Hanna.back@upplandsvasby.se BEHÖRIGA FÖRETRÄDARE Upplands Väsby, 2015-12-31 Mathias Bohman, Kommunstyrelsens ordförande Upplands Väsby
Läs merRedovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/
2017-08-29 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/135-701 Bakgrund I december 2016 beslutade Socialnämnden
Läs merBilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,
2018-05-02 Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga, 2018-2020 Ånge kommun och Arbetsförmedlingen Ånge 2018-05-02 Bilaga 1: Kartläggningen av målgruppen bygger
Läs merEtablering genom sysselsättning mars 2016 Processansökan
Etablering genom sysselsättning mars 2016 Processansökan 1. Utgångspunkter Processansökan tar avstamp i den förstudie som gjordes under januari och februari 2016. I förstudien intervjuades nyckelpersoner
Läs merUppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Läs merSvar interpellation från Mohamad Hassan (L) om försörjningsstöd
ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Svar interpellation från Mohamad Hassan (L) om försörjningsstöd Mohamad Hassan (L) har väckt en interpellation om försörjningsstödet i kommunen mot bakgrund av att utbetalt ekonomiskt
Läs merAvsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration
Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande
Läs merArbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa
20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning
Läs mer