Industrikompetens i Väst IKIV

Transkript

1 Utvärderingsdokument Industrikompetens i Väst IKIV hos Göteborgs Tekniska College Status: Jungmansgatan 33A, Göteborg 1

2 Innehåll 1. Sammanfattning Projektets bakgrund och syfte Intressenter Metodbeskrivning Projektansats Målsättningar och indikatorer Resurser/medel Aktiviteter Riskanalys Utvärderingen Slutsatser, resultat och rekommendationer

3 1. Sammanfattning Hur har projektet arbetat? Projektet arbetar med utbildning av anställda inom fordonsindustrin. Utbildningarna har vanligen en längd på 2-5 dagar och genomförs om möjligt i Göteborgs Tekniska Colleges lokaler i anslutning till Volvo Personvagnars fabrik i Torslanda. Även kortare seminarier om ca 2 timmar på teman som jämställdhet och mångfald har lockat många deltagare. Hur har projektet lyckats? Projektet har hittills haft över kursdeltagare (varav unika) vilket mycket väl överträffar målsättningarna om deltagare. Andelen kollektivanställda är dock relativt låg och behöver ökas. Deltagarna har i allmänhet varit mycket nöjda med utbildningarna. 97 % av deltagarna skulle rekommendera kursen till en arbetskamrat. 2. Projektets bakgrund och syfte Bakgrund Göteborgs Tekniska College (i fortsättningen GTC) har av Europeiska socialfonden (ESF) beviljats projektet IKIV. Projektperioden är Projektets ska erbjuda nödvändig kompetensutveckling för 3000 personer där merparten är produktionspersonal med behov att tillgodogöra sig grundläggande kompetenser. Total budget är 28,1 miljoner kronor. Projektet ingick i den grupp av sk varselprojekt som beviljades av ESF i då Finanskrisens verkningar blev tydliga i början av Projektansökan, som skrevs 2009, uttrycker i huvudsak följande behovs - och problembild. Den globala lågkonjunkturen och finanskrisen har slagit mycket hårt mot de anställda inom fordonsindustrin och dess underleverantörer i västra Sverige med bl a stora varsel och uppsägningar som följd. Det finns därför behov av flexibla och kostnadseffektiva former för kompetensutveckling i samverkan med flera aktörer. Fordonsindustrin står idag inför ett stort och avgörande globalt paradigmskifte inom teknik beträffande nya former av framdrivning och nya miljövänliga drivmedel. Här kommer omställningsförmågan att vara avgörande för hur både individers, företags och regioners kompetens kommer att kunna hävda sig i framtiden. 3

4 Behovet av ny kompetens inom teknik, organisation och ledarskap för att i en allt hårdare global konkurrenssituation, kunna utveckla och bygga produkter med mindre miljöpåverkan i en effektiv produktionsorganisation, har skapat nya akuta och oförutsedda kompetensbrister. Detta har också lett till att de individer som finns kvar i företagen efter genomförda uppsägningar, eller kommer tillbaka efter långtidssjukskrivning, i många fall får ett radikalt ändrat arbetsinnehåll med helt nya kompetenskrav. Det finns därför ett stort antal individer som behöver stärka sin kompetens och ställning på arbetsmarknaden för att på sikt inte riskera hamna i arbetslöshet. Det finns också individer som inte har de grundläggande kunskaper som behövs för att kunna tillgodogöra sig denna kompetensutveckling, och därmed behöver stöd för att bli anställningsbara på befintlig arbetsplats eller i annan verksamhet. Det finns ett identifierat behov av aktiva åtgärder för att öka förståelsen och vikten av mångfald. Detta innebär att vi behöver arbeta mer med medvetenheten kring attityder, beteenden och värderingar för att skapa en inkluderande arbetsmiljö där individer kan växa och utvecklas. Ytterligare en dimension är att intresset för utbildningar inom naturvetenskap och teknik, samt industrins attraktionskraft, under en längre tid varit svag och den situation som industrin i regionen nu befinner sig i har förvärrat detta. Konsekvenserna blir bl a svårigheter att rekrytera rätt kompetens samt att öka mångfalden inom dessa organisationer då rekryteringsbasen av anställningsbara med lämplig kompetens har blivit allt mindre. Utifrån detta stora samlade behov avser projektet att stärka deltagande individers kompetens inom fem kompetensområden som samverkansaktörerna gemensamt prioriterat. Dessa kompetenser är generella och stärker individens anställningsbarhet på flera företag. -Effektiva produktionssystem -El och elektronik -Mångfald och jämställdhet -Övrigt (Nya teknikområden, organisation och ledarskap). -Grundläggande kompetens i kärnämnen. Projektets syfte Syftet med projektet är: att stärka deltagarnas kompetens inom angivna områden för att kunna möta den situation och omställning som beskrivs under rubriken bakgrund. Detta bidrar till att individernas konkurrenskraft och anställningsbarhet stärks, såväl på den industriella som på den generella arbetsmarknaden. att stärka mångfald/jämställdhetsarbetet genom att öka medvetenheten och förståelsen för kulturella och individuella olikheter och skapa förutsättningar för 4

5 en inkluderande arbetsmiljö där individer kan växa och utvecklas. På så sätt stärks både den egna och företagets konkurrenskraft. att stärka företagens konkurrenskraft genom att individen kan hantera ett bredare arbetsinnehåll och uppdatera sin kompetens att skapa strukturer för fortsatt kostnadseffektiva kompetensutvecklingsaktiviteter i samverkan. Projektet ska bilda en långsiktig grund för en kostnadseffektivt och integrerat samarbete kring vuxnas lärande inom regionen, även efter projektets avslutande, samt stärka den västsvenska industrins konkurrenskraft och närvaro i regionen. Genom att vi gemensamt uppnår tillräckligt många deltagare så kan kompetensutveckling göras tillgänglig även för individer i företag som på egen hand inte skulle ha råd att erbjuda detta. 3. Intressenter Intressenterna består i projektet av följande huvudgrupper: A. Målgrupp deltagare Anställda inom verkstadsindustrin där en majoritet är kollektivanställda och arbetar produktionsnära. Följande företag deltar: Volvo Personvagnar AB, AB Volvo med deltagande dotterbolag, Johnson Controls Sweden AB, Consat, Hiflex Dunlop AB, Europé, IAC, Eliasson och Lunds Mekaniska Verkstad, Bomek Verkstad, Corema AB, Nolato Plast Österbergs Förpackningsmaskiner, Novus Interiör, Havd AB, A Karlssons Modellsnickeri AB, Metso Power AB, Plastal. Brose Sweden AB, Delphi Automotive systems. Göteborgs tekniska college. B. Beslutsfattare/Finansiär medfinansiär Projektet finansieras av Svenska ESF- rådet Medfinansiering sker av företag genom kontanta medel och i form av tid för lärarinsatser. C. Samverkansaktörer Utbildningsanordnare Västra Götalandsregionen Andra finansierade ESF projekt Nätverket inom Teknik College Vuxenutbildningsförvaltningar och nämnder Dotterbolag till medverkande företag inom andra EU länder Arbetsförmedlingar Branschorganisationer. 5

6 Volvo AB Ca 50 Utbildningsleverantörer IKIV projektet 16 Underleverantörer fordonsind Göteborgs Tekniska College Volvo Personvagnar AB Figur: Huvudintressenter i IKIV-projektet 4. Metodbeskrivning Projektansats Projektplanen realiseras genom att man tillskapar organisatoriska förutsättningar, vilket beskrives under struktur. Arbetssättet sammanfattas under process och de valda arbetsuppgifterna beskrivs som aktiviteter. Tillsammans beskriver dessa aspekter den ansats projektet valt. Struktur De flesta utbildningsinsatser genomförs i GTCs lokaler alldeles i anslutning till VCC fabrikerna i Torslanda. Lokalerna är väl anpassade för de flesta aktuella utbildningar. 6

7 Projektgruppen består av en projektledare på heltid, en administrativ koordinator som samordnar projektets aktiviteter, en ekonom som genomför redovisningar och ekonomiska slutrapporter samt en assisterande person. Till gruppen har också knutits företagsrepresentanter dessa deltar i ledning och styrning av projektet. De är sammanhållande länk mellan industriföretagen och projektet. Process Metoden för att nå syfte och mål är att utifrån en kompetensplan erbjuda deltagaraktiva kurser och seminarier till anställda. Kursutbudet har varit brett och övergripande, målgruppen har därmed haft möjlighet att tillgodose många kompetensbehov. Vanligen har det handlat om korta kurser, 2-5 dagar men också större specialseminarier på olika teman t ex mångfald, jämställdhet - härskartekniker. Processen beskrivs i nedanstående skiss. 1. Förstudie Kompetensplan Kontra aff.plan 2. Intresseanmälan Kundorderstyrd 7. Projektadmin Redovisning ESF Medfinansiering 3. Upphandling utbildningar 6. Utvärdering Återkoppling revidering kompetensplan 4. Registrering bokningar beläggning 5. Genomförande Utbildning Kursadmin. Figur: Projektets process, flöde Samverkan har också varit en del av metoden. De deltagande företagen har samverkat inom projektet. IKIV har dessutom samverkat med liknande projekt via nätverket Samkraft 1 och 2 som är en grupp av flera liknande ESF projekt. Detta 7

8 har lett till ett bättre utbud, bättre kvalitet och att kostnader för utbildningar kunnat hållas nere. Aktiviteter Beskrivs i kapitel 7 samt i LFA matrisen bilaga Målsättningar och indikatorer Projektets övergripande syfte Stärkt kompetens och konkurrenskraft för ca 3000 deltagande individer genom slutförd utbildning inom olika områden. 50 % av de utbildade bör vara kollektivanställda 90% av deltagarna ska vara godkända i de slutprov/tester som mäter kunskapsinhämtningen inom respektive område. Minst 75% av alla aktiviteter ska vara genomförda i samverkan med deltagare från flera olika företag och aktörer. Aktiviteterna ska genomföras till 20% lägre kostnad jämfört med om respektive företag anordnat/köpt in på egen hand. Alla utbildare ska genomgå en mångfaldsutbildning. 90% av de chefer som genomgått mångfaldsutbildning ska uppleva att utbildningen gett dem ökade möjlighet att verka för en arbetsmiljö där individer kan växa och utvecklas. Utbildningen ska vara upplevelsebaserad och ge en djupare insikt som berör och medvetandegör det egna beteendemönstret. Konceptet bygger på kreativitet i samverkan. Mångfald och inkluderande förhållningssätt (utbildare, facilitatorer chefer och kommunikatörer), 1300 Volvo PV AB Volvo personer 95% av kursdeltagarna nöjda med utbildningsaktiviteterna. 95% av kursdeltagarna nöjda med effekten av utbildningsaktiviteten. Förväntade effekter av projektet är stärkt konkurrenskraft, kompetens och anställningsbarhet hos deltagande individer. Detta leder i sin tur till ökad produktivitet, effektivitet och konkurrenskraft hos deltagande företag. Med ett ökat fokus på mångfald och jämställdhet ska vi på ett effektivt sätt kunna åtgärda de negativa effekter som genomförda uppsägningar haft inom våra respektive organisationer. Utfallet redovisas i LFA matrisen se bilaga 1. 8

9 6. Resurser/medel Lokaler Huvudsakligen har GTCs kurslokaler använts. De är funktionella och framförallt geografiskt nära många deltagares arbetsplatser. Projektorganisation Administrationen Projektet leds av GTC. Bolaget är ett icke vinstdrivande bolag som ägs tillsammans med Göteborgs Kommun. GTC s mål är att vara en resurs för kompetensutveckling för regionen och Volvobolagen inom den industriellt tekniska sektorn. Ägarfördelning Göteborgs Kommun 49%, Volvo Personvagnar 25,5% och AB Volvo 25,5%. Genom GTC kan denna samverkan åstadkommas. Det skulle vara praktiskt omöjligt att genomföra ett samverkansprojekt av denna omfattning om ett av deltagande bolag haft genomförande ansvar. För att nå projektets mål har en företagsrepresenterad styrgrupp upprättas för att strategiskt styra projektet och ge direktiv till projektgruppen. Projektgruppen leds av en projektledare med erfarenheter från industrin och en bred branschkunskap. För att på ett kostnadseffektivt sätt kunna hantera utbildningsmängden som finns i projektet har Volvobolagen och övriga deltagande företag valt att använda sig av GTC s resurser som projektägare, utbildningsadministratör och i bland som kursutförare. Syftet har varit att använda sig av redan befintliga ekonomi, IT teknik och andra resurser på GTC. Organisationen bedöms vara väl förtrogen med att driva olika projekt och utbildningar. Projektgruppen består av en projektledare på heltid, en administrativ koordinator som samordnar projektets aktiviteter, en ekonom som genomför redovisningar och ekonomiska slutrapporter samt en projektadministratör. Till gruppen har också knutits företagsrepresentanter dessa deltar i ledning och styrning av projektet. De är sammanhållande länk mellan industriföretagen och projektet. En av representanterna kommer att vara den som är ansvarig för mångfald och jämställdhet inom ett av företagen. Projektledare, projektkoordinator och projektadministratör träffas dagligen. Delar av projektgrupp träffar ekonom, VD och styrgruppsordförande 1 gång/ månad för en övergripande avstämning. Styrgrupp Samverkanspartner finns representerade i "Industrikompetens i Väst:s" styrgrupp, som tar strategiska beslut och övergripande ekonomiska beslut Styrgruppen kontrollerar att projektet följer budget och mål. Fattar beslut om prioriterade utbildningsområden och dess innehåll. 9

10 I styrgruppen finns en representant från vardera AB Volvo, Volvo Personvagnar och en person som representerar övriga industriföretag. Referensgrupp Under projektets har resultatet och planeringen redovisats för en bredare grupp av intressenter. I dessa referensträffar har företag, fackliga och andra offentliga representanter deltagit. Referensträffar 2 ggr per år. Ekonomiska medel Projektet har disponerat tillräckliga medel för att driva projektet. Kostnader för kurser och utbildningslokaler har blivit lägre än beräknat vilket gjort det möjligt att arrangera mer utbildning än vad som ursprungligen planerats. Projektets totala budget: Utfall per Aktiviteter mot målgrupp (utbildning): Övrigt (adm, spridning, uppföljning, investeringar bilar/datorer Total: 28,1 Mkr 15,2 Mkr 4,9 Mkr 20,1 Mkr 7. Aktiviteter Projektet haft följande huvudaktiviteter: Utbildning. En lista på utförda utbildningar återfinns i LFA matrisen. Bilaga 1. För att möta målsättningarna kring jämställdhet, mångfald och tillgänglighet för funktionshindrade har seminarier på olika teman hållits, t ex 2 seminarier kring härskartekniker och genusfrågor, transvestiten Claes-Sara har hållit 9 uppmärksammade seminarier kring mångfalds/ jämställdhet/genusfrågor. Mångfaldsfrågorna har även täckts in i utbildningarna Kinas språk & kultur samt affärskultur. Nätverkande IKIV deltager aktivt i Samkrafts möten och konferenser. Samkraft är ursprungligen ett nätverk av projekt som handlar om kompetensutveckling inom teknikbranschen och den tillverkande industrin, de flesta med koppling till fordonsindustrin. Under 2011 har även projekt från andra branscher anslutit. Samtliga projekt är finansierade av Europeiska socialfonden. Spridning & påverkan Spridning har skett genom nätverket samkraft och hemsidan samt nyhetsbrev. Inför varje större seminarie beskrivs projektet medels ett bildspel som rullar 15 min innan start. Störst spridnings/påverkanseffekt bedöms ändå projektet ha inom Volvoföretagen där man kan se ett ökat intresse för samordnade kompetenssatsningar av detta slag. Ett exempel är att GTC gått in med 10

11 ytterligare 2 ansökningar till ESF speciellt riktade mot produktionspersonal och arbetslösa. 8. Riskanalys Projektet har i ansökan angivit följande riskanalys Risk Ökad produktion minskar möjligheten för tid till kompetensutveckling. Samverkanspartner hoppar av Rätt kompetens saknas hos utbildare Ytterligare nedskärning. Tänkta projektdeltagare ej anställda längre Krockar med projekt som har angränsande syften och mål Projektet når inte anställda kvinnor Fördröjt ekonomiflöde från ESF Utebliven samordning av utbildningsaktiviteter Aktiviteter motsvarar inte behov Otydligt budskap för deltagande företag och projektdeltagare Ledning av projektet fungerar otillfredsställande Ständiga förändringar av förutsättningar hos medverkande företag. Bristande förkunskaper hos deltagare Åtgärd Flexibla starter samverkan med flera företag. Kontinuerlig dialog, justerad utbildningsplan. Planering i god tid, nätverk Justerad utbildningsplan Samverkan och dialog med övriga aktörer. Ex Västkraft Särskilt styra och organisera mot målgruppen Upphandling med senare betalning. Tydlig projekt och kommunikationsstrategi för att säkerhetsställa samordning. Ständig uppföljning och kompetenskartläggning Tydlig information på flera olika sätt. möten, foldrar, hemsida, nyhetsbrev, bokningssystem Kvalitetsmässig rekrytering av projektledare och tillsättning av projektgrupp. Tydlig styrning och uppföljning från styrgruppen. Flexibel och bred samverkan. Tät uppföljning Tydlighet förkunskaper, i vissa fall förkunskapstest 11

12 Låg motivation hos deltagare Om väsentlig ökad orderingång inträder under projekttiden Ett eller flera företag flyttar, läggs ner eller köps upp Oklara regler om vilka företag som har rätt till ESF stödd kompetensutveckling Information, kommunikation, med deltagare och deras närmaste chef Ansökan om förlängning av tidsplanen kan göras Ständig utvärdering och förändring av projektet under gång. Målgruppen större än antal som kommer att få kompetensutveckling. Det finns en kö av projektdeltagare. Ständig dialog och nätverkande för att följa och klargöra regler. Utvärderarens analys av de angivna riskerna i projektet Riskhanteringen som den angivits i projektansökan kan kompletteras. Parametrar som t ex tidsplanering, upphandlingsrutiner, ekonomi, målgrupp och beroende av nyckelpersoner är viktigt att få med. Projektet konkurrerar om målgruppens uppmärksamhet med många andra intressen. Hög efterfrågan har gjort att produktionspersonal har varit svåra att nå. Följande frågor är intressanta: Har det funnits rätt utbildning för denna målgrupp? Med rätt innehåll? Har produktionspersonalen fått rätt info som var anpassad till dem att förstå? Skulle det varit möjligt att anpassa utbildningen till rådande arbetstider? 9. Utvärderingen Utvärderingsansats För att upprätthålla och utveckla kvalitén på projektet, liksom för att öka lärandet och undvika misstag har utvärderare engagerats. Utvärderingen är processinriktad och fungerar som stöd till det pågående projektet, den är fristående och utgår från egen faktainsamling samt från projektets egenutvärdering. En poäng med processinriktad och lärande utvärdering är att projektdeltagarnas omedelbara erfarenheter i och i anknytning till projekten, som inte alltid förutsetts som centrala i projektplaneringen, bättre kan tillvaratas och prövas. På detta sätt kan innovativa aspekter beaktas och tillvaratas, och i många fall direkt återföras till en förändrad projektstruktur. 12

13 Ansatsen beskrivs utifrån valda metodologiska utgångspunkter och projektets genomförande och resultat, som analyseras huvudsakligen med data som sammanställts från projektets egna presentationer. Materialet kompletteras med data som insamlats direkt genom survey-metoder av utvärderarna. Utvärderingsprocess I Tillväxtverkets vägledning för utvärdering av strukturfonderna anges viktiga arbetsuppgifter för följeforskning/utvärdering. Exempel på dessa är att: löpande dokumentera hur projektarbetet fortskrider deltaga vid viktiga aktiviteter och möten i projekten samarbeta med projektledaren i projektet, ge synpunkter och vara stöd och bollplank ( mentorskap ) på förfrågan från förvaltningsmyndighet och Partnerskapen kunna lämna redogörelser för utvärderingens fortskridande hålla sig uppdaterad och informera sig om utvärderingen i andra projekt i programmet att självständigt återföra gjorda erfarenheter i projektet, men även i övrigt i form av deltagande i offentlig diskussion, lärkonferenser och seminarier Utvärderarna har mött uppgiften genom förberedande studier av grundläggande problemuppfattning bakom projektet, och genomgång av programdokumenten. Under inledande möten med projektgruppen gjordes genomgång av begreppet lärande utvärdering, och formerna för projektsamarbete beslutades, liksom för annat nätverkssamarbete för snabba kontakter i framtiden Under därpå följande möten gjordes förnyade bedömningar av projektutvecklingen. Relevans och inriktningskriterierna för utvärderingen spelade störst roll inledningsvis. Sedan starten av utvärderingen har följande huvudaktiviteter genomförts: Intervjuer nyckelpersoner Besök utbildningar och workshops Deltagande i styrgrupps/projektgruppsmöten. Medverkan i effektstudie Val av grundläggande analysmodell (PDM) Vi utgår från en preliminär grafisk projektdesignmodell - PDM (motsvarar vad som i engelskspråkig diskussion om evalueringsmetodologi brukar betecknas som PDM, Program Design Matrix). PDM anger den funktionella strukturen för upplägget, såsom det uppfattas av värderaren. 13

14 Figur PDM för IKIV projektet, Förstudie 1. Kompetensplan Kontra aff.plan 2. Intresse Kundorderstyrd anmälan 7. Projektadm Redovisning ESF medfinansiering Näverkande individer,företag,projekt 3. Upphandling utbildning 6. Utvärdering Återkoppling revidering kompetensplan Kundnytta Ökad anställbarhet 5. Genomförande Utbildning Kursadmin. 4. Registrering bokningssystem beläggning Omedelbart infinner sig frågorna: Hur uppdateras kompetensplanen? Hur återkopplas kompetensinsatsen till affärs/verksamhetsutveckling i företagen? Hur arbetar företag strategiskt med kompetensförsörjning? Metoder, återkoppling? Hur kvalitetssäkras leverantörerna? Modellen samt ovanstående frågorna kommer diskuteras och utvecklas ytterligare framöver tillsammans med styr/projektgrupp. 14

15 Centrala frågeställningar Vilka huvudsakliga områden har utvecklats med hjälp av projektet? Projektet har tillgodosett behov av kompetensutveckling på en lång rad områden t ex produktionsteknik, IT-kunnande, förhandling, mångfald, jämställdhet, asiatisk kultur, kinesiska. Det har i huvudsak rört sig om kortare utbildningar och fristående seminarier. Vilka är de egentliga grundläggande orsakerna till utvecklingsbehovet? Den globala finanskrisen som pågått sedan 2009 gjorde att fordonsindustrin i Västsverige ställdes inför omfattande utmaningar. Ett stort antal anställda sades upp från sina jobb. En möjlighet att mildra effekterna och öka individernas möjlighet till omställning var kompetensutveckling med hjälp av IKIV. Har projektet kunnat avvärja hot om uppsägningar? Effektutvärdering som redovisas nedan antyder att detta skett om än i begränsad omfattning. Det är givetvis svårt att bedöma om kortare utbildningar av den typen som erbjuds av IKIV har någon större motverkan mot konjunktursvängningens effekter. Vilka konsekvenser uppstår om utvecklingssatsningen inte lyckas? Övergripande: försämrad konkurrenskraft, lägre servicegrad, färre kunder, sämre lönsamhet. På individnivå: föråldrade kunskaper, lägre anställningsbarhet, minskad motivation. Vem drabbas om satsningen ej lyckats? Vem äger problemet? Företag och medarbetare primärt men även andra intressenter som kommun och arbetsförmedling om fler blir arbetslösa. Har förutsättningar ändrats sen projektansökan skrevs? Finanskrisen drabbade Sverige och världen innan projektstart. Lågkonjunkturen fortsatte under 2010 men mildrades första halvan av Produktionen i de flesta företag återgick till det normala och i flera fall har ökade den. Detta har gjort att utbildningar inte kunnat genomföras i samma omfattning som tänkt framförallt vad gäller produktionspersonal. Under hösten 2011 har finanskrisen återigen eskalerat med minskad efterfrågan so följd varför fler öppningar borde kunna ges för produktionspersonal i stället för att verkställa uppsägningar. Hur har projektet hanterat sin ekonomi? Resultatuppföljning och redovisning av medfinansiering har komplicerat projektet. i princip är projektet uppdelat i 3 fickor en för Volvo AB företagen och en för Volvo Personvagnar AB (dessa medfinansierar med egna medel pga statsstödsreglerna) och en för övriga företag (100 % ESF stöd). Det har gått åt mycket administrativ tid för att hantera detta i synnerhet som personvagnar medfinansierar på avdelningsnivå. Enligt våra bedömningar har ekonomihanteringen skötts på ett smidigt och bra sätt. Problem som dykt upp har hanterats och lösts. Några upphandlingsfrågor 15

16 har granskats och retts ut tillsammans med ESF. Projektet har redovisat och kunnat få ut sina pengar relativt snabbt och problemfritt. 10. Slutsatser, resultat och rekommendationer Hur bedömer vi att projektet lyckats? Vi bedömer att projektet hittills har varit väldigt lyckat. Deltagarna, samarbetsparterna och projektägaren är i allmänhet klart nöjda. Projektet har kommit igång på rekordtid och levererat från första månaden. Kvantitativa mål som t ex antalet deltagare har överträffats rejält. Antal deltagande produktionspersonal ligger dock under målet. Projektet bedöms redan ha påbörjat implementering till andra kommande verksamheter vilket vi tror kommer att utveckla GTC och kompetensförsörjningen inom fordonsindustrin ytterligare. Detta blir särskilt tydligt i de 2 nya projekt som nyligen sökts som speciellt riktas mot målgrupperna produktionspersonal och arbetslösa. Nedan följer ytterligare resultat och rekommendationer: Aktiviteter och kursutbud Det har varit ett brett utbud (se bilaga 1), målgruppen har haft möjlighet att finna lämplig kompetensutveckling. Projektet har haft en väldigt snabb start och levererade utbildning redan från första månaden. Utvärderarens rekommendation/kommentar Vi bedömer att utbildningarna varit väl anpassade efter deltagarnas behov, de har höjt kunskapsnivån hos deltagarna och motivationen att fortsätta med annan utbildning. Den snabba starten i projektet är berömvärd. De flesta projekt tar flera månader på sig att komma igång i synnerhet om de måste göra offentliga upphandlingar. Vi rekommenderar projektet att fortsätta i samma spår. Arbeta dessutom på hur projektets resultat ska kunna tas om hand i ordinarie verksamhet, t ex utveckling av uppdragsutbildningen. Deltagarnas betyg Deltagarna ger höga betyg på genomgångna kurser. 97 % av deltagarna skulle rekommendera kursen till en arbetskamrat. Det samlade betygssnittet är över 4 på en 5 gradig skala. I de kurser vi besökt har kursledarna varit mycket engagerande och kunniga, de har lagt upp sina kurser på ett personligt sätt och undervisningen har anpassats till de närvarande individerna och varit deltagaraktiva. Deltagare bedöms ha varit väl motiverade. Följande deltagarcitat är hämtade från IKIV projektets hemsida speglar entusiasmen. Det är en fantastisk kurs! Jätteintressant och inte alls tröttsamt trots att kursen är fyra dagar! Föreläsaren går igenom allt från grundläggande atomer till olika material och kopplar sedan till Volvos bagagelucka från

17 Första gången jag hörde talas om IKIV-projektet var via min chef och jag blev verkligen imponerad över det stora utbud av kurser som erbjuds. Jag har tidigare gått en retorikkurs på två dagar och skulle garanterat vilja fortsätta gå utbildningar inom IKIV, gärna geometri. "Jag skulle kunna tänka mig att gå fler kurser via projekt IKIV, gärna liknande denna. Om maskiner och robotar, för att försöka bli Maskinskötare." Samverkan Samverkan har skapats mellan företagen i projektet men också med företag som deltagit i andra liknande projekt. Deltagarna har lärt känna varandra genom utbildningar och deltagande i olika nätverk. Även projektledningen har samverkat med andra liknande projekt via projektnätverket Samkraft. Utvärderarens rekommendation/kommentar Det är bra när deltagare, företag och projekt samverkar, utbyter metoder samt erfarenheter. Samverkan för att få bättre priser och beläggning ger dessutom direkta ekonomiska fördelar. Förhoppningsvis bidrar detta till fortsatt nätverkande och spridning av projektets resultat. Vi rekommenderar projektet att reflektera över följande frågeställningar: Hur skapa ännu mer nätverkande? Hur sprida projektets ännu mer än som gjorts? Hur mycket ekonomiska fördelar har det blivit i detta projekt? Jämställdhet ca 27 % av projektdeltagarna är kvinnor. Projektet har haft flera seminarier kring genus och jämställdhetsfrågor t ex härskartekniker och Claes-Sara. Utvärderarens rekommendation/kommentar De deltagande företagen bedöms ha en könsfördelning som understiger utfallet i projektet (företagen bedöms ligga kring ca 20 %). Vi rekommenderar: Kvinnor är i minoritet och kan behöva stärkas. Skapa kvinnliga egna nätverk? Erbjud nätverkande med andra kvinnliga nätverk? Mer inbjudna föreläsare för just kvinnor för att skapa ett speciellt intresse? Bjud in andra kvinnor till dessa arrangemang. Skapa ett kvinnligt råd för konsultation. Tillgänglighet för personer med funktionshinder I projektansökan anges flera viktiga aspekter på detta tema nämligen: - Fysisk tillgänglighet - Kommunikativ tillgänglighet. - Informativ tillgänglighet - Utbildning i tillgänglighet I vår förstudie har vi konstaterat att företagen har olika syn och förutsättningar på arbetsplatsers och lärandets anpassning till medarbetaren. Vi kommer därför, med hjälp av processtöd för Tillgänglighet anordna utbildning/konferens för 17

18 deltagande företags ledningspersonal, arbetsmiljöansvariga och skyddsombud för ökad medvetenhet. Projektet har haft en särskild mångfaldsutbildning riktad mot leverantörer av utbildning, olika typer av mångfald och tillgänglighet har belysts. Utvärderarens rekommendation/kommentar Det är bra med utbildning av leverantörer för att säkerställa att temat tillgänglighet får en tydlig framtoning i utbildningarna, det har vi inte noterat tidigare i ESF projekt. Vi rekommenderar en ökad satsning på detta område. I socialfondssammanhang handlar det vanligen om funktionshindrades tillgänglighet till arbetsmarknaden, så frågan är: Hur kan företagen öka funktionshindrade möjlighet att få jobb, vilken kompetens bör tillföras som gör skillnad? Vi rekommenderar: Dokumentera mångfaldsutbildningen. Hur ser den ut? Kan den ritas i en bild o d? Vad var bra i den? Hur kan en satsning på att öka funktionshindrades möjlighet att få jobb se ut? Gör en uppställning på kompetensen som kan göra skillnad. Produktionspersonal Projektet har hittills nått relativt få av produktionspersonalen. Deras andel av samtliga anställda bedöms ligga på % i företagen. I projektet har hittills ca 16 % varit produktionspersonal. Utvärderarens rekommendation/kommentar Antalet deltagare från produktionen bör öka. Dessa är sannolikt relativt lågutbildade och i behov av mer kompetens för att öka sin anställbarhet. Det kan visserligen vara svårt att få loss produktionspersonal i synnerhet som produktionen går på högvarv, det gäller att vara kreativ men också planera långt i förväg. Projektet har t ex haft idéer om att utnyttja skiftövergångar och andra tillfälliga produktionsstopp. Kanske kan ett planerat jobbrotationsprojekt för arbetslösa avlasta produktionen så att produktionspersonal kan få utbildning. Vi rekommenderar: Fundera på hur mer produktionspersonal kan deltaga. Distansstudier kan vara något. Läscirklar något annat. Praktiska övningar ett tredje sätt. Hemläxor ett fjärde. Diskussionsövningar för kafferasten ett femte. Lunchseminarium på en förlängd lunch ytterligare en. Eller frukostseminarium på samma sätt. Gör gemensamma utbildningar på inarbetade dagar. Effekter Projektet har under våren 2011 utfört en undersökning, en enkät med deltagare, 3-6 månader efter avslutad kurs, för att se vilka effekter projektet haft. En andra omgång planeras under de närmaste månaderna. Nedan följer några av resultaten. 482 personer besvarade enkäten. Bortfallet var relativt stort ca 70 % men kan ändå vara acceptabelt i denna typ av undersökning där man frågar så lång tid efter genomförande. 18

19 Fråga 8 I vilken utsträckning anser du att utbildningsaktiviteten levde upp till dina förväntningar. 78 % svarar de 2 högsta betygen till stor del/helt och hållet Fråga 9 I vilken utsträckning anser du att din kompetens ökat som en följd av utbildningsaktiviteten? 81 % svarar de 2 högsta betygen till stor del/helt och hållet Fråga 10 Anser du att du fått fördjupade eller breddade arbetsuppgifter efter utbildningsaktiviteten? 31 % svarar de 2 högsta betygen till stor del/helt och hållet. Ytterligare 15 % svarar till liten del. Kommentar: Med tanke på att det handlar om kortkurser känns detta som ett mycket bra resultat Fråga 11 Anser du att du genom utbildningsaktiviteten kunnat avvärja hot om varsel eller uppsägning? 6,5 % svarar till stor del/helt och hållet. Ytterligare 9 % svarar till liten del. Kommentar: Frågan är central om man ser till bakomliggande orsak/behov med hela projektet. Frågan ju dock inte helt lätt att besvara vilket våra telefonintervjuer bekräftar. Det är således lite svårt att bedöma värdet men för ca 30 pers verkar ändå aktiviteten ha gjort skillnad. Fråga 13 I vilken utsträckning anser du att utbildningen tagit upp frågor om mångfald som du senare fick nytta av? 56 % svarar någon av de 3 högsta betygen till viss del/stor del/helt och hållet. Kommentar: Med tanke på att det handlar om ett 2 timmars seminarie så får vi vara nöjda. Nedan följer grafiska presentationer av 3 frågor. 9. I vilken utsträckning anser du att din kompetens ökat som en följd av utbildningsaktiviteten? % Inte alls 14 3% Till liten del 65 13% Till viss del % Till stor del % 19

20 10. Anser du att du har fått fördjupade eller breddade arbetsuppgifter efter utbildningsaktiviteten? % Inte alls % Till liten del 75 15% Till viss del % Till stor del 50 10% 11. Anser du att du genom utbildningsaktiviteten kunnat avvärja hot om varsel eller uppsägning? % Inte alls % Till liten del 46 9% Till viss del 27 5% Till stor del 6 1% Vi har även gjort en rundringning till utbildningsansvariga och chefer i organisationer som skickat deltagare. Nedan följer ett urval av kommentarer från intervjupersonerna. Starka sidor Mycket trevliga medarbetare, lätt att ha att göra med, mycket informativa / De har hjälpt oss att hitta rätt leverantörer. IKIV är proffsiga / Samarbetet har fungerat 100 % / Vissa utbildningar är jättedyra som vi annars inte skulle ha genomfört / Hela projektet bra/ Att möjliggöra fler utbildningar. / Projektet har ökat kompetensen på ett bra sätt. / IKIV har inte behövt följa LOU vilket varit en stor fördel. Om man jämför med te x Västkraft som tog väldigt lång tid på sig med upphandlingar / Resultatet har varit väldigt bra. Ikiv har varit väldigt flexibla och kunnat dra igång väldigt snabbt / Det har varit enkelt att beställa. De har varit flexibla med utbildningsuppläggen t ex kvällar. / Det har varit svårt att engagera producerande personal. Bra dialog hur man kan lägga utbildningarna. / Det kan vara så att våren 2010 kan uppsägningsbeslut ha påverkats därför att vi kunnat utbilda / IKIV var snabba i starten. Vi har haft en bra partssamverkan./ IF metall är väldigt nöjda med projektet, det funkar bra / Timingen var perfekt / Medarbetare är väldigt positiva / IKIV är en möjliggörare / /Väldigt positivt projekt / Mycket positivt i lågkonjunktur då behövs utbildning / De var kanon timing/ Det har varit väldigt smidigt/ Ännu bättre än förväntningar. Vi har byggt en väldigt bra relation med IKIV/ Vi är väldigt nöjda med utbildningarna. De vi har beställt själva är vi 100 % nöjda med / Deltagarna har kunnat få fördjupade eller breddade 20

21 arbetsuppgifter efter utbildningsaktiviteten. Deltagaren träffar sin chef och utvärderar kunskap och arbetsuppgifter efter genomförd utbildning./ Svårt att bedöma om vi genom utbildningsaktiviteterna kunnat avvärja hot om varsel eller uppsägning/ Projektet har haft en tydlig effekt eftersom vi annars fått strunta i många utbildningar. Vi hade halkat efter på många av de senaste verktygen utan IKIV / Bra med löpande återkoppling, lärande utvärdering och att ni ringer runt på det här viset Utvecklingsområden / svaga sidor Svårt att hitta något i början. I början var det lite svårstartat. / Man måste planera upp till 3 mån i förväg / IKIV förväntar sig kursstart inom 2 veckor efter utannonsering, vi behöver mer tid för att kunna skicka folk. De var lite för snabba ibland / Kollektivanställda underrepresenterade. 'Vi har tagit initiativ så att kollektivanställda fått utbildning / Det är mycket administration. Ansökan, lärarlöner, behovsutbildningar då Volvo medfinansierar med lärarlöner/ De öppna kurserna har vi ibland fått gissa sig till vad innehållet var. Kundorderstyrd metod identifierar kompetensbehov Projektet har använt en relativt unik metod för att fånga upp vilka aktuella behov som funnits. Via projektets hemsida har företagen kunnat anmäla intresse för viss utbildning via särskilt förfrågningsformulär. Först när tillräckligt många anmält intresse så har utbildningen upphandlats och startats. Det traditionella är ju annars att man först upphandlar och går ut med erbjudande om viss kurs därefter anmäler sig deltagarna och om tillräckligt intresse finns så startar kursen. Utvärderarens rekommendation/kommentar: Metoden för att fånga upp behov är enkel och mycket bra. Hur kan den spridas vidare? Kan den förfinas i en modell, eller i en bild? Implementering Vad händer efter att projektet är slut 2012? Metoder som kan implementeras, tas över och betalas av ordinarie verksamhet efter att projekt är slut är av särskilt intresse. En plan för implementering i ordinarie verksamheter hos GTC och hos samverkansparter är bra att ta fram snarast. Hur kan GTC utveckla sin verksamhet? Rita gärna upp ett exempel i form av trappa, mindmap, fiskben o d GTC har under hösten 2011 ansökt om 2 nya ESF projekt för att utveckla projektets metoder vidare? Det handlar om att kombinera ett kompetensprojekt för anställda med ett projekt för arbetslösa i samverkan med Arbetsförmedlingen. Ett intressant upplägg som får extra kraft av att GTC delägs av Volvo bolagen som ju är stora arbetsgivare som vet vilka kompetenser som behövs. Jämför med tidigare ESF program ( ), insatsområdet för jobbrotation, hade svårt att lyckas tack vare att man inte nådde arbetsgivarna. 21

22 Volvo Pentas motorfabrik i Vara har deltagit med produktionspersonal i projektet det blev så lyckat så man satsade egna pengar, stängde fabriken en halvdag och hade mångfaldsutbildning (Claes-Sara). Volvo lastvagnar gjorde på likartat sätt. Kritiska framgångsfaktorer i projektet vad är kritiskt för att projektet ska lyckas? Vi har på samma sätt som i processen för balanserat styrkort identifierat några faktorer som vi tror är/har varit kritiska för att projektet ska lyckas uppfylla sina syften och mål. Förstudiearbete och andra förberedelser innan projektstart. Snabb start av projektet. Redan första månaden levererade projektet utbildning. Utvärderarna kan intyga att detta inte är så vanligt. Hur kan det komma sig och hur kan den lärdomen spridas? Aktuella behov fångas upp via hemsidan / intresseanmälan. När efterfrågan är tillräckligt stor arrangeras kursen. Detta har lett till ett tydligt efterfrågestyrt genomförande. En aktiv projektledning och serviceinriktad personal har skapat en positiv image kring projektet. Samverkan mellan de olika intressenterna. Koll på ekonomi och upphandlingar, gör man rätt från början så undviker man många problem. Framförhållning vad gäller produktionspersonalens deltagande. Kan en modell skapas? Kreativt tänkande vad gäller funktionshindrades tillgänglighet till arbetsmarknaden. Gör en skrift för andra i form av rekommendationer! Allmänna rekommendationer När kompetensutveckling tillförs en organisation följer också att verksamheten förändras vare sig man vill eller inte. Det är därför viktigt att integrera kompetenssatsningar med affärs - och verksamhetsutveckling så att förändring sker i rätt riktning. Följande citat ur från en av Socialfondens utlysningar i Västsverige under 2010 belyser frågan ytterligare Fokus i utvecklingsarbetet bör inte enbart ligga på den enskilde medarbetaren och dennes förmåga att utföra sina arbetsuppgifter utan också på utveckling och förändring av verksamheten. Samtidigt som den enskilde medarbetaren ska kunna utveckla sin förmåga att utföra sina arbetsuppgifter, behövs möjligheter för medarbetarna att samarbeta och utbyta erfarenheter samt möjligheter att reflektera 22

23 över sitt eget arbete. Det räcker således inte med att tillföra kompetens till vissa personer. Göteborg Bengt Lofter IKIV-projektets utvärderare Swedegroup International Consultants AB Jungmansgatan 33A Göteborg Mobil: Tel: E-post: Hemsida: 23