lärare, 2:e prodekan, p.8-14 Polly Björk-Willén lärare, tjänstgörande ersättare, p.1-7, studerande (doktorand), p.5-16

Transkript

1 PROTOKOLL SUVp 13/7 Sida 1 av 4 Närvarande ledamöter Karin Mårdsjö Blume lärare, dekan, ordförande Thomas Östholm lärare, 1:e prodekan Andreas Fejes lärare, 2:e prodekan, p.8-14 Brith-Inger Aspgård lärare, p.7-16 Polly Björk-Willén lärare, tjänstgörande ersättare, p.1-7, Åsa Ridne allmänintressen Linnea Bodén studerande (doktorand), p.5-16 Mats Werme studerande Övriga närvarande Maria Arvidsson programansvarig utbildningsledare, p.1-6 Anderz Grunnesjö kanslichef Caroline Kelly fakultetskoordinator, KfU Roger Klinth universitetslektor, p.8 Lars Kåreklint utbildningsledare, p.8-9 Lars Lilieqvist facklig representant, OFR/S, p.3-16 Björn Pernerud institutionskoordinator, p.5 Monica Sandlund programansvarig utbildningsledare, p.5-16 Andrzej Szklarski facklig representant, Saco-S Ann-Kari Sundberg programansvarig utbildningsledare, p.5-16 Samuel Zethson controller, KfU, p.1-7, Ej närvarande ledamöter Maria Strääf Louise Malmström Tobias Karlsson lärare allmänintressen studerande 1. Utseende av justerare Utses Mats Werme att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. 2. Fastställande av föredragningslistan Beslutas att fastställa utsänd föredragningslista. Punkterna behandlas i följande ordning: 1-7, 15-16, Anmälningar och meddelanden Anmäles protokoll SUVp 13/6 samt delegationsbeslut SUVp 13/22. Informeras - om mötet mellan Karin Mårdsjö Blume, Andreas Fejes, studentrepresentanter, forskargrupp och ordförande i Universitetsstyrelsen Anna Ekström den 9 december - om ett inledande möte angående ansökan om rektorsutbildning

2 PROTOKOLL SUVp 13/7 Sida 2 av 4 - om att Utbildningsvetenskap och LiU varit framgångsrika när det gäller att erhålla externa forskningsmedel - om seminariet som anordnades av FuDo den 22 november om seriösa och oseriösa publiceringskanaler 4. Information från nämnderna och studentkåren Rapporteras om aktuella ärenden i Beredningsgruppen för kvalitetsarbete vid LiU, Biblioteksstyrelsen, Anställningsnämnderna, Forskarutbildnings- och docentnämnden, Grundutbildningsnämnden, Internationaliseringsnämnden, Ledningsgruppen för IKT-studion, Strategiskt råd för internationalisering, Strategigruppen för Lika villkor, Studenthälsan och CUL/Didacticum. Studenterna informerar om aktuella ärenden inom studentkåren. 5. Projekt om män i lärarutbildning Föredragande: Björn Pernerud Björn presenterar projektet Lärarutbildningen för män med engagemang för jämställdhet, som beviljades medel av Delegationen för jämställdhet i högskolan. Idékatalog från projektet är upplagd på %20l%C3%A4rarutbildningar%20-%20en%20id%C3%A9katalog.docx Resultat från projektet finns också publicerade i Venue: 6. Ansökan om övningsskolor information Föredragande: Anderz Grunnesjö, Marianne Jeppson Marianne ger en bakgrund. Remissförslag om övningsskolor kom i juli och LiU lämnade svar i augusti. Det är ännu inte klart hur ansökan ska utformas men vi ska förbereda oss då ansökningstiden kan bli kort. Ärendet kommer att tas upp i SUV och eventuellt kan det bli aktuellt med ett extra styrelsemöte, beroende på när ansökan ska vara inne. 7. Utredning om det framtida utbildnings- och forskningsutbudet och dess förläggning till Linköpings universitets skilda campus (FUF) nästa steg Föredragande: Karin Mårdsjö Blume Karin ger en lägesrapport. 8. Utredning om skolsamverkan Föredragande: Lars Kåreklint, Roger Klinth Lars och Roger presenterar uppdraget och utredningsarbetet. Utredningen ska presenteras för rektor efter nyår. Därefter tas beslut om fortsättning. 9. Förlängning av medel för utbildningsvetenskaplig forskning Föredragande: Lars Kåreklint

3 Dnr LiU PROTOKOLL SUVp 13/7 Sida 3 av 4 Lars presenterar förslaget. Styrelsen beslutar enligt diariehandling att samtliga fyra projekt tilldelas fortsatta medel. 10. Ändrad studiegång, Ämneslärarprogrammet - matematik Föredragande: Ann-Kari Sundberg Dnr LiU Ann-Kari presenterar förslaget. Mats Werme ger synpunkter ur studenternas perspektiv. Diskussion. Styrelsen beslutar uppdra åt Ann-Kari att tillsammans med Mats och andra representanter för lärare och studenter att diskutera frågan vidare och att återkomma till styrelsen i början av Utvärdering av internationell ingång inom Ämneslärarprogrammet Föredragande: Ann-Kari Sundberg Dnr LiU Ann-Kari presenterar förslaget. Styrelsen beslutar enligt diariehandling: - att Internationell ingång ska utvärderas och att arbetsgruppen ska återkomma med sin utvärdering senast vid SUVs sista ordinarie sammanträde på våren att inte anta till internationell ingång hösten att de 10 platser som tidigare avsatts för matematik med internationell ingång ska istället bli platser inom matematik och de 10 platser som tidigare avsatts för samhällskunskap med internationell ingång ska istället bli platser inom samhällskunskap hösten Arbetet bedrivs i nära samarbete med studenterna. 12. Rambeställning av kursen UK 8 Föredragande: Ann-Kari Sundberg, Monica Sandlund Dnr LiU Styrelsen beslutar fastställa rambeställningen enligt diariehandling. 13. Rambeställning av Avslutande VFU inom Ämneslärarprogrammet Föredragande: Ann-Kari Sundberg Dnr LiU Styrelsen beslutar fastställa rambeställningen enligt diariehandling. 14. Rambeställning av Avslutande VFU inom Grundlärarprogrammet F-3 och 4-6 Föredragande: Monica Sandlund Dnr LiU

4 PROTOKOLL SUVp 13/7 Sida 4 av 4 Styrelsen beslutar fastställa rambeställningen enligt diariehandling. 15. Ansvariga för ämnesdidaktiska kluster Föredragande: Thomas Östholm Dnr LiU Styrelsen beslutar enligt diariehandling om ansvariga för ämnesdidaktiska kluster. 16. Ledamot i LiUs Strategigrupp för lika villkor Föredragande: Karin Mårdsjö Blume Dnr LiU Styrelsen beslutar utse Susanne Kreitz-Sandberg, IBL. 17. Övrigt Inga övriga frågor. Vid protokollet Justeras Caroline Kelly Sekreterare Karin Mårdsjö Blume Ordförande Justeras Mats Werme Justeringsperson

5 BESLUT Dnr LiU (2) Beslut om anslag ur SUV:s forskningsresurs 2014 Inbjudan att ansöka om fortsatta medel ur SUV:s utbildningsvetenskapliga forskningsresurs för 2014 gick ut till de som tilldelats medel föregående år, då samtliga var nyinkomna ansökningar med möjlighet att söka för ett andra år. Information om fortsättningsansökningar gick ut den 4 november och sista dag att ansöka var den 27 november. Huvudansökanden ombads där att: Ansökan ska dels bestå av en kortfattad redovisning av projektet hitintills, dels en redogörelse av kommande projektår och kostnader vilket görs i bifogad blankett. Samtliga huvudsökande har skickat in ansökning om fortsatta medel. Då ansökningarna inför första året granskats av professorerna Lena Tibell och Gunnel Colnerud, gällande projektets relevans för lärarutbildning och vetenskapliga kvalité, har fokus främst inriktats mot om projekten fortlöper enligt plan. Denna granskning har genomförts av prodekan Andreas Fejes och utbildningsledare Lars Kåreklint. Samtliga projekt tilldelas fortsatta medel. Följande projekt tilldelas fortsatta medel: Att producera egna representationer av kemiska processer ett nytt sätt att lära kemi? Ett undervisningsprojekt på lärarutbildningen vid LiU Astrid Berg, ISV, 30 % Att vara handledare inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i lärarprogrammet Ann Sofi Wedin, IBL, 30% Fritidshemmet som en inkluderande praktik Helene Elvstrand och Maria Simonsson ISV, 40 % (20+20) Multimodala perspektiv på gymnasieelevers provskrivande i svenska text i kontext Suzanne Parmenius Swärd, IKK, 20% Att producera egna representationer av kemiska processer ett nytt sätt att lära kemi? Ett undervisningsprojekt på lärarutbildningen vid LiU Astrid Berg Under den gångna projekttiden har fyra föreläsningar designats, filmats och genomförts med Natin studenter på Lärarprogrammet. Det arbete som planeras inför det kommande året är transkription och analys av material samt att skriva minst två artiklar. Att vara handledare inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i lärarprogrammet Ann Sofi Wedin Under den gånga projekttiden har 20 intervjuer genomförts med handledare inom VFU. Det arbete som planeras inför det kommande året är transkription av intervjuer och analys av materialet. Analysarbetet kommer att inriktas mot en teorigenererande del och en utvärderande del, där den förra kommer ligga till grund för en artikel och den senare för en rapport. Fritidshemmet som en inkluderande praktik Helene Elvstrand och Maria Simonsson Under den gånga projekttiden har en systematisk litteratur och forskningsöversikt påbörjats. Fältkontakt och datainsamling har inletts på två fritidshem. Det arbete som planeras inför det kommande året är fortsatt datainsamling genom kvalitativa intervjuer som tillsammans med den systematiska litteraturstudien kommer att presenteras i en vardera vetenskaplig artikel.

6 2(2) Projektgruppen har under året förändrats. Maria Simonsson har ersatt Kristina Hellbergs och Helene Elvstrand är nu huvudsökande. Anledningen är att Kristina Hellberg har tjänstledigt för att arbeta på ett annat universitet. Förändringen har godkänts av prodekan Andreas Fejes. Multimodala perspektiv på gymnasieelevers provskrivande i svenska text i kontext Suzanne Parmenius Swärd Under den gångna projekttiden har en orientering av internationell forskning samt en datainsamling av 80 elevtexter genomförts samt strukturering och analys av insamlat data. En artikel i konferensvolymen KLÄM konferenstexter om lärande, ämnesdidaktik och mediabruk. Det arbete som planeras inför det kommande året är färdigställande av artikel, analys av insamlat material samt formulering av en forskningsansökan till VR. Beslut i detta ärende har fattats vid SUVs sammanträde I beslutet har deltagit undertecknad dekanus, ordförande, ledamöterna Thomas Östholm, Andreas Fejes, Brith Inger Aspgård, Linnea Bodén, Åsa Ridne och Mats Werme samt tjänstgörande ersättare Polly Björk Willén. Därutöver har närvarit kanslichef Anderz Grunnesjö, fakultetskoordinator Caroline Kelly, programansvariga utbildningsledare Monica Sandlund och Ann Kari Sundberg, fackliga representanter Lars Lilieqvist och Andrzej Szklarski samt utbildningsledare Lars Kåreklint, den sistnämnda föredragande. Karin Mårdsjö Blume Dekanus Lars Kåreklint Utbildningsledare Sändlista Astrid Berg, ISV Ann Sofi Wedin, IBL Helene Elvstrand, ISV Maria Simonsson, ISV Suzanne Parmenius Swärd, IKK Prefekter IBL, IKK, ISV Ekonomiansvariga IBL, IKK, ISV Maria Tideman Nilsson, KfU

7 BESLUT Dnr LiU (2) Utva rdering av Internationell inga ng inom A mnesla rarprogrammet Bakgrund Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan har vid antagningsåren 2011, 2012 och 2013 en internationell ingång med ingångsämne matematik samt samhällskunskap, med tio platser i vartdera ämnet. I LiU:s examensrättsansökan beskrevs internationell ingång på följande sätt: I gymnasielärarutbildningen erbjuds även en särskild internationell ingång. De som blir an-tagna till denna ingång genomför delar av sin utbildning utomlands, bland annat gäller det den termin som mobilitetsfönstret omfattar. De skall också genomföra sina examensarbeten uti-från en komparativ frågeställning och med empiri insamlad i annat land än Sverige. 1 Utvärdering När nu tredje kulle är antagen till internationell ingång är det dags att följa upp vad det har blivit av den här satsningen. Vad skiljer idag denna ingång från övriga på Ämneslärarprogrammet, hur uppfattar studenterna denna ingång, hur ser genomströmning och avhopp ut, vilka kostnader har vi för internationell ingång. Det handlar således om en utvärdering med såväl kvalitet som ekonomi i fokus. Arbetsgrupp Per-Olof Hansson, IEI (sammankallande) Martin Bengtsson, MAI Lena Örnestrand, KfU Tobias Jansson, IBL studeranderepresentant från StuFF Referensgrupp Ann-Kari Sundberg, programansvarig utbildningsledare för Ämneslärarprogrammet Anna Johnsson Harrie, samordnande programansvarig utbildningsledare Samuel Zethson, controller Thomas Östholm, prodekan för grundutbildning studeranderepresentant från StuFF 1 Examensrättsansökan för Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan, dnr LIU

8 Vi föreslår vidare att nya studenter inte antas till internationell ingång hösten Detta för att ge möjlighet att dra slutsatser av den utvärdering som nu ska göras och genomföra de eventuella förändringar som arbetsgruppen kan komma fram till innan en ny kull antas. I de planeringstal inför 2014 som SUV beslutade om i september i år fanns 10 platser för internationell ingång matematik och 10 platser för internationell ingång samhällskunskap. För att inte berörda institutioner ska få ändrade förutsättningar kan dessa platser istället ändras till vanliga platser i matematik respektive samhällskunskap med inriktning mot gymnasiet. De nya planeringstalen blir då enligt nedanstående tabell: Ingångsämne Matematik (inriktning gymnasiet) Samhällskunskap (inriktning gymnasiet) planeringstal 30 platser 30 platser Beslut Mot bakgrund av ovanstående beslutar Styrelsen för Utbildningsvetenskap: att Internationell ingång ska utvärderas enligt ovanstående och att arbetsgruppen ska återkomma med sin utvärdering senast vid SUV:s sista ordinarie sammanträde på våren att inte anta till internationell ingång hösten att de 10 platser som tidigare avsatts för matematik med internationell ingång ska istället bli platser inom matematik och de 10 platser som tidigare avsatts för samhällskunskap med internationell ingång ska istället bli platser inom samhällskunskap hösten Arbetet bedriv i nära samarbete med studenterna. Beslut i detta ärende har fattats vid SUVs sammanträde I beslutet har deltagit undertecknad dekanus, ordförande, ledamöterna Thomas Östholm, Andreas Fejes, Brith- Inger Aspgård, Linnea Bodén, Åsa Ridne och Mats Werme. Därutöver har närvarit kanslichef Anderz Grunnesjö, fakultetskoordinator Caroline Kelly, fackliga representanter Lars Lilieqvist och Andrzej Szklarski samt programansvariga utbildningsledare Monica Sandlund och Ann-Kari Sundberg, den sistnämnda föredragande. Karin Mårdsjö Blume Dekanus Ann-Kari Sundberg Programansvarig utbildningsledare Sändlista Arbets- och referensgruppen

9 BESLUT Dnr LiU Rambeställning av kursen, UK 8 Vetenskapsteori och metod inom Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet inriktningarna F 3 och 4 6 samt Ämneslärarprogrammet inriktningarna 7 9 och gymnasiet (budgetperioden ) Detta dokument ger en kortfattad beskrivning av centrala utgångspunkter i Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet som startade ht Vidare redovisas de krav som måste uppfyllas vid medverkan i genomförandet av utbildningarna. Avslutningsvis presenteras de institutioner som får ansvar för genomförandet av UK8 inom Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet inriktningarna F-3 och 4-6 samt Ämneslärarprogrammet inriktningarna 7-9 och gymnasiet. Grundläggande principer De idéer och pedagogiska överväganden som formar Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet har dels sin grund i politiska styrdokument och dels i erfarenheter och insikter från en lång tradition av arbete med lärar- och förskollärarutbildning vid Linköpings universitet. Därtill har lärdomar från arbetet med ansökningarna om examenstillstånd spelat en viktig roll. Samtidigt som utbildningens övergripande idéer behöver preciseras är det viktigt att understryka medverkande institutioners roll i det fortsatta utvecklingsarbetet. De kurser som bygger upp utbildningen formas till stor del av medverkande lärare i nära dialog med yrkespraktiken. På detta sätt präglas utbildningen av en nära samverkan mellan olika nivåer och aktörer. Vad är det då för idéer som utgör stommen i utbildningen? En akademisk professionsutbildning Utbildningen tar sin utgångspunkt i aktuell och relevant forskning i nära samspel med aktuell och beprövad yrkeserfarenhet. Kompetensmässigt vilar utbildningen på två ben: forskningsoch utbildningsmiljöer inom universitetet och förskole-/skolmiljöer i regionen. En ständig växelverkan mellan dessa miljöer präglar respektive program, vilket skapar goda förutsättningarna för den studerande att successivt utveckla sitt professionella kunnande.

10 Professionsanknytningen stärks bland annat genom de kursmentorer som medverkar i kursernas planering, genomförande och uppföljning. Kursmentorerna är verksamma lärare/förskollärare, utvalda utifrån särskild kompetens inom aktuellt ämne/område samt dokumenterad erfarenhet av undervisning och pedagogiskt arbete inom relevant verksamhetsområde. Samverkan Utbildningen utnyttjar LiU:s samlade kompetens samt uppmuntrar och skapar förutsättningar för samverkan mellan olika aktörer och miljöer. På detta sätt blir utbildningen hela universitetets angelägenhet och den studerande får tillgång till god kompetens inom samtliga ämnen och områden. Lärande Utbildningens mål är att maximera förutsättningarna för den studerandes lärande till lärare/förskollärare. En viktig förutsättning för detta är en aktiv dialog med de studerande i syfte att identifiera framgångsfaktorer såväl som svårigheter. Valet av arbetsformer vägleds av idéer om hur den studerandes lärande på bästa sätt kan stödjas och stimuleras, samt kännetecknas av höga förväntningar på de studerande genom tydliga krav, högt studietempo och markering av det egna ansvaret för studierna. Integration Utbildningen är organiserad på ett sätt som stöttar den studerandes möjlighet att aktivt sammanlänka centrala dimensioner i lärar-/förskollärararbetet, vilket underlättas genom en nära samverkan mellan utbildningens olika moment och delområden. Samverkan mellan den utbildningsvetenskapliga kärnan och ämnesstudierna är viktig för att säkra den successiva progressionen av centrala kunskaper, förmågor och färdigheter kopplade till utbildningarnas examensmål. Progression Utbildningarna är strukturerade på ett sätt som stöttar den studerandes utveckling av grundläggande kunskaper inom olika ämnen/områden för att sedan alltmer stimulera den studerandes förmåga att självständigt kunna hantera de uppgifter som ingår i läraryrket. Två programövergripande progressionsstråk pekas ut: didaktiskt kunnande och vetenskapligt kunnande. I det didaktiska progressionsstråket utvecklar den studerande sin förståelse av det pedagogiska arbetets förutsättningar samt förmågan att skapa goda betingelser för lärande. I det vetenskapliga progressionsstråket utvecklar den studerande ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt samt förmågan till egen kunskapsproduktion med hjälp av vetenskapliga metoder.

11 Utbildningens och UK kursernas organisering Värdinstitution, UK råd och programråd För att skapa tydligt fokus i ansvaret för UK-kurserna utses en värdinstitution. Valet av värdinstitution baseras på en analys av lärarkapacitet och forskningsmiljöer inom området och signalerar ett övergripande ansvar för utveckling och kvalitetssäkring. Värdinstitutionen har också ansvar för att organisera samverkan med annan/andra institution/er inom den aktuella kursen. Det praktiska ansvaret för utveckling och genomförande och uppföljning av de kurser som ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan kommer att ligga på kursansvarig vid värdinstitutionen. En UK-ansvarig finns för UK-kurserna inom Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet. I Grundlärar- respektive Ämneslärarprogrammets UK-råd leds av UK-ansvarig och i dessa deltar förutom de kursansvariga, kursmentor, didaktiker samt studeranderepresentant. När det gäller Förskollärarprogrammet är det Programrådet som tar ansvaret för den sista terminen av Förskollärarutbildningen där de ingående kurserna är UK8, avslutande VFU samt examensarbetet. Programrådet leds av programansvarig utbildningsledare och UK-ansvarig samt FP-ansvarig (ansvarig för de förskolepedagogiska kurserna) deltar också. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) I de aktuella kurserna UK 8 på Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet ingår ingen VFU. Förutsättningar och krav för medverkan Den institution som önskar utföra utbildningsuppdrag inom Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet måste ställa sig bakom utbildningarnas grundläggande idéer och i konstruktiv samverkan med programledningen och andra medverkande institutioner skapa goda förutsättningar för den studerande att uppnå utbildningens mål. Utgångspunkten är den ansökan om examenstillstånd som Linköpings universitet inlämnade till Högskoleverket juni 2010 och som beviljades i januari Denna ansökan har successivt kompletterats och reviderats genom beslut av (SUV). Även efter processen med examensrättsansökan har förändringar skett i programmens innehåll och uppläggning. Till exempel har SUV, efter dialog med inblandade parter, reviderat de olika studiegångar som är aktuella för programmen.

12 Mer detaljerade direktiv kring genomförandet av kurserna presenteras i dokumentet Preciserad beställning, som går ut till de institutioner som medverkar i programmens kurser. Här beskrivs också hur och när uppföljning av utbildningsuppdraget kommer att genomföras. Vilka kurser omfattar denna beställning? Beslutet om beställning av utbildningsuppdrag rör genomförandet av kursen 8 i den utbildningsvetenskapliga kärnan, Vetenskapsteori och metod i Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet inriktningarna F-3 och 4-6 samt Ämneslärarprogrammet inriktningarna 7-9 och gymnasiet under budgetåren Beslut om värdinstitution Det övergripande målet för beställningen av UK-kurser är att erbjuda högsta möjliga kvalitet för de studenter som går utbildningen. Av tabellen nedan framgår vilka institutioner som får uppdraget som värdinstitution för de kurser beställningen berör. Vägledande för beslutet om värdinstitution har varit dels de kompetenser som pekades ut i Högskoleverkets prövning av examenstillstånd för Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet, dels den under hösten 2013 genomförda kompetensinventeringen vid institutioner som samverkat kring den Utbildningsvetenskaplig kärnan (se vidare nedan): Vetenskaplig kompetens inom relevant ämne Yrkeserfarenhet inom relevant stadium/verksamhetsområde Erfarenhet av lärarutbildning inom relevant stadium/verksamhetsområde En viktig utgångspunkt har också varit att stötta en stark och nära relation mellan forskning och grundutbildning. Därför även har nedan följande punkter varit vägledande i val av värdinstitution och samarbetsinstitution: Närhet mellan grundutbildning och forskning/tillgänglighet för studenter Lärarutbildningsfokus i kurserna/engagemang Långsiktighet för att institutionerna ska kunna/våga satsa Under hösten 2013 genomfördes en uppdatering av inventering av kompetenser vid institutioner som samverkat kring den Utbildningsvetenskapliga kärnan. Det gäller Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) och Institutionen för Tema. Samtliga dessa tre institutioner har under

13 hösten 2013 redogjort för sina olika kompetenser vad gäller de olika lärandemålen i de preliminära kursplanerna. Samtliga tre institutioner har befunnits ha mycket god kompetens för att genomföra UK8 Vetenskapsteori och metod på de program som beställningen avser. När det gäller Grundlärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet så har i kompetensinventeringen också efterfrågats en ämnesdidaktisk kompetens eftersom UK8 ska knyta an till det ämnesdidaktiska examensarbetet. Här har samtliga tre institutioner, IBL, ISV och Tema, funnits ha kompetens knutet till vissa ämnesdidaktiska områden/kluster, men ingen av institutionerna har kompetens inom samtliga områden matematik, svenska, samhällsämnen, naturorienterande ämnen, praktisk-estetiska ämnen samt moderna språk. Då samtliga tre institutioner uppfyller kompetenskriterierna ovan bör samtliga tre institutioner vara delaktiga i att genomföra UK8 Vetenskapsteori och metod. För att fördela uppdraget mellan institutionerna har vi låtit närhetsprincipen vara styrande när vi har avgjort fördelningen mellan institutionerna. Då det finns god kompetens på båda campus är det inte försvarbart att kursbudgeten används till resor. I den avslutande delen av kursen UK8 Vetenskapsteori och metod ingår att studenten skriver ett PM inför sitt kommande examensarbete. För att detta PM ska fungera som en brygga över från teori- och metodkursen över till examensarbetet krävs ett visst samarbete mellan den/de institutioner som ansvarar för UK8 och de institutioner som ansvarar för examensarbetet inom respektive program. Därav finns det i samtliga tabeller nedan en kolumn för samarbetspartners utan procentsatser. De institutioner som nämns där är de som har del i beställningen av examensarbeten inom respektive program (som värdinstitution eller samarbetsinstitution) och som således är tänkta att bidra till slutfasen av UK8 och utformningen av PM inför examensarbetena. Utifrån ovanstående resonemang föreslås Styrelsen för Utbildningsvetenskap besluta om följande värdinstitutioner och samarbetsinstitutioner: Förskollärarprogrammet Värdinstitutioner och samarbetspartners för UK8 Vetenskapsteori och metod (9hp) inom Förskollärarprogrammet Kursen går på tidig hösttermin. Värdinstitution Samarbetsinstitution Samarbetsinstitutioner med procentsats utan procentsats ISV - IBL, Tema

14 Grundlärarprogrammet Värdinstitutioner och samarbetspartners för UK8 Vetenskapsteori och metod (9hp) inom Grundlärarprogrammet inriktningarna F-3 och 4-6, Kursen går på sen hösttermin. Inriktning Värdinstitution Samarbetsinstitution med procentsats F-3 IBL 60% ISV 40% Samarbetsinstitutioner utan procentsats* 4-6 IBL 80% Tema 20% IKK, ISAK, ISV *som ansvarar för examensarbeten Ämneslärarprogrammet Värdinstitutioner och samarbetspartners för UK8 Vetenskapsteori och metod (7,5hp) inom Ämneslärarprogrammet inriktningarna 7-9 och gymnasiet, Kursen går på tidig hösttermin för inriktning 7-9 och sen hösttermin för inriktning gymnasiet. Inriktning Värdinstitution Samarbetsinstitution med procentsats Samarbetspartners utan procentsats 7-9 Tema 80% IBL 20% Ämnesinstitutioner/ ämnesdidaktiska kluster Gymnasiet Tema 80% IBL 20% Ämnesinstitutioner/ ämnesdidaktiska kluster Värdinstitutionen åläggs att involvera kompetens som finns vid samarbetsinstitutionerna vid kursernas planering och genomförande i enlighet med examensrättsansökans formuleringar om att det är LiU:s samlade kompetens som ska användas i lärarprogrammens kurser. Detta görs lämpligast genom att alla berörda samarbetsinstitutioner med procentsats (i de fall sådana finns) finns representerade i kursteamet som gör översyn av kursplanerna och planerar kurserna. Utnyttjande av kursbudget Sedan beslut 2012 går medlen för UK-kurser odelat till de institutioner som är utsedda till värdinstitutioner för respektive kurs. På detta sätt blir det värdinstitutionens beräkningslogik som gäller. Fördelning av medel mellan medverkande institutioner sker således i enlighet med den kursbudget värdinstitutionen får sig tilldelad. Beslut i detta ärende har fattats vid SUVs sammanträde I beslutet har deltagit undertecknad dekanus, ordförande, ledamöterna Thomas Östholm, Andreas Fejes, Brith- Inger Aspgård, Linnea Bodén, Åsa Ridne och Mats Werme.

15 Därutöver har närvarit kanslichef Anderz Grunnesjö, fakultetskoordinator Caroline Kelly, fackliga representanter Lars Lilieqvist och Andrzej Szklarski samt programansvariga utbildningsledare Monica Sandlund och Ann-Kari Sundberg, de två sistnämnda föredragande. Karin Mårdsjö Blume Dekanus Ann-Kari Sundberg Programansvarig utbildningsledare Sändlista Prefekter IBL, ISV, Tema, IKK, ISAK

16 BESLUT Dnr LiU Rambesta llning ga llande avslutande verksamhetsfo rlagd utbildning inom A mnesla rarprogrammet inriktning 7 9 och inriktning gymnasiet Detta dokument ger en kortfattad beskrivning av centrala utgångspunkter i ämneslärarprogrammet, inriktning 7-9 och inriktning gymnasiet, som startade ht Vidare redovisas de krav som måste uppfyllas vid medverkan i genomförandet av utbildningen. Avslutningsvis redovisas de tankar som ligger till grunden för förslaget gällande värdinstitution för kurserna. Grundläggande principer för ämneslärarprogrammet De idéer och pedagogiska överväganden som formar ämneslärarprogrammet har dels sin grund i politiska styrdokument och dels i erfarenheter och insikter från en lång tradition av arbete med lärarutbildning vid Linköpings universitet. Därtill har lärdomar från arbetet med ansökningarna om examenstillstånd spelat en viktig roll. Samtidigt som utbildningens övergripande idéer behöver preciseras är det viktigt att understryka medverkande institutioners roll i det fortsatta utvecklingsarbetet. De kurser som bygger upp utbildningen formas till stor del av medverkande lärare i nära dialog med yrkespraktiken. På detta sätt präglas utbildningen av en nära samverkan mellan olika nivåer och aktörer. Vad är det då för idéer som utgör stommen i utbildningen? En akademisk professionsutbildning Utbildningen tar sin utgångspunkt i aktuell och relevant forskning i nära samspel med aktuell och beprövad yrkeserfarenhet. Kompetensmässigt vilar utbildningen på två ben: forskningsoch utbildningsmiljöer inom universitetet och skolmiljöer i regionen. En ständig växelverkan mellan dessa miljöer ska prägla respektive inriktningar inom ämneslärarprogrammet, vilket är

17 tänkt att skapa goda förutsättningarna för den studerande att successivt utveckla sitt professionella kunnande. Professionsanknytningen stärks bland annat genom de kursmentorer som medverkar i kursernas planering, genomförande och uppföljning. Kursmentorerna är verksamma lärare, utvalda utifrån särskild kompetens inom aktuellt ämne/område samt dokumenterad erfarenhet av undervisning och pedagogiskt arbete inom relevant verksamhetsområde. Lärande Valet av arbetsformer vägleds av idéer om hur den studerandes lärande på bästa sätt kan stödjas och stimuleras, samt kännetecknas av höga förväntningar på de studerande genom tydliga krav, högt studietempo och markering av det egna ansvaret för studierna. Samma förutsättningar och stöd ska erbjudas alla studenterna, oavsett inriktning och ämneskombination. Integration Utbildningen är organiserad på ett sätt som stöttar den studerandes möjlighet att aktivt sammanlänka centrala dimensioner i lärararbetet, vilket ska underlättas genom en nära samverkan mellan utbildningens olika moment och delområden. Samverkan mellan den utbildningsvetenskapliga kärnan och ämnesstudierna är viktig för att säkra den successiva progressionen av centrala kunskaper, förmågor och färdigheter kopplade till utbildningens examensmål. Progression Den avslutande VFU:n ska följa upp det två programövergripande progressionstråken som varit vägledande för studenternas utbildning till en alltmer självständig yrkesutövning inom läraryrket: didaktiskt kunnande och vetenskapligt kunnande. Det didaktiska progressionsstråket lägger grunden för den studerande att utveckla sin förståelse av det pedagogiska arbetets förutsättningar samt förmågan att skapa goda betingelser för lärande. Det vetenskapliga progressionsstråket syftar till att främja den studerandes utvecklande av ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt samt förmågan till egen kunskapsproduktion med hjälp av vetenskapliga metoder.

18 Utbildningens och UK kursernas organisering Värdinstitution och samverkan Det överordnade målet i ämneslärarutbildningen är att upprätthålla hög kvalitet i samtliga delar av utbildningen. För att skapa tydligt fokus i ansvaret för den avslutande verksamhetsförlagda utbildningen, VFU:n, utses en värdinstitution. Valet av värdinstitution baseras på innehavet av värdskap i merparten av UK-kurserna för båda inriktningarna 7-9 och gymnasiet inom Ämneslärarprogrammet. Institutionen får därmed ett övergripande ansvar för kvalitetssäkring av den avslutande verksamhetsförlagda utbildningens examination. I de fall relevanta samarbetspartners finns inom LiU har värdinstitutionen också ansvar för att organisera samverkan inom den verksamhetsförlagda utbildningens examination. Det praktiska ansvaret för utveckling och genomförande och uppföljning av de kurser som ingår ligger på kursansvarig vid värdinstitutionen. Inte minst handlar detta ansvar om att skapa en fungerande integration mellan ämnesstudier, ämnesdidaktiska studier och verksamhetsförlagd utbildning för att säkerställa examination. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Inom Ämneslärarprogrammet avsätts 30 högskolepoäng till verksamhetsförlagd utbildning. Ämne 1 och ämne 2 inom båda inriktningarna innehåller båda VFU-kurser motsvarande 7,5 hp vardera. Inriktningen mot årskurs 7-9 har ett tredje ämne med tillhörande VFU-kurs à 6 hp. Inom den utbildningsvetenskapliga kärnan finns två VFU-kurser: en kortare som äger rum under den första terminen à 1,5 hp samt en längre så kallad avslutande VFU då examensamålen för den verksamhetsförlagda utbildningen ska uppnås under respektive inriktnings sista termin. Inriktningen mot årskurs 7-9 har en avslutande VFU på 5 veckor à 7,5 hp medan inriktning mot gymnasieskolans avslutande VFU utgör 13,5 hp, vilket motsvarar 9 veckor. Förutsättningar och krav för medverkan i ämneslärarprogrammet Den institution som önskar utföra utbildningsuppdrag i ämneslärarprogrammet måste ställa sig bakom utbildningens grundläggande idéer och i konstruktiv samverkan med programledningen och andra medverkande institutioner skapa goda förutsättningar för den studerande att uppnå utbildningens mål. Utgångspunkten är den ansökan om examenstillstånd som Linköpings universitet inlämnade till Högskoleverket juni 2010 och som beviljades i januari 2011.

19 Vilka kurser omfattar denna beställning? Beställningen avser två kurser enligt nedanstående tabeller: Inriktning årskurs 7-9 Inriktning Kurskod Poäng (veckor) Tid för genomförande årskurs 7-9 9AVFU7 7,5 hp (5 v) Termin 9 hösttermin Kursen ges första gången för kull 11 under ht Denna beställning avser hösten 2015, 2016 och Inriktning gymnasiet Inriktning Kurskod Poäng (veckor) Tid för genomförande gymnasieskolan 9AVFU1 13,5 hp (9 v) Termin 10 - vårtermin Kursen ges första gången för kull 11 under vt Denna beställning avser våren 2016, 2017 och Denna beställning omfattar genomförande av kursen med utgångspunkt från den preliminära kursplan som ingick i LiU:s ansökan till HSV om examenstillstånd för ämneslärarprogrammet. Kursplanerna kommer dock att behöva modifieras inför kursstart för att kunna fungera som ett effektivt styrdokument. Mer detaljerade direktiv kring genomförandet av kursen presenteras inom kort i dokumentet Preciserad beställning, som går ut till värdinstitutionen. Här beskrivs också hur och när uppföljning av utbildningsuppdraget kommer att genomföras. Beslut om värdinstitution Det övergripande målet för beställningen av UK-kurser är att erbjuda högsta möjliga kvalitet för de studenter som går utbildningen. Av tabellen nedan framgår vilka institutioner som får uppdraget som värdinstitution för de kurser beställningen berör. Vägledande för beslutet om värdinstitution har varit dels de kompetenser som pekades ut i Högskoleverkets prövning av examenstillstånd för ämneslärarprogrammet. Kompetens inom det Utbildningsvetenskapliga området Vetenskaplig kompetens inom relevant område Allmändidaktisk kompetens Ämnesdidaktisk kompetens Yrkeserfarenhet inom relevant stadium/verksamhetsområde

20 Erfarenhet av lärarutbildning En viktig utgångspunkt har också varit att stötta en stark och nära relation mellan forskning och grundutbildning. Ovanstående kriterier uppfylls av Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL. IBL är även värdinstitution för merparten av UK-kurserna inom Ämneslärarprogrammet, inklusive den första introducerande VFU-kursen på programmets första termin. Inriktning Kurs Värdinstitution 7-9 Avslutande VFU, 9AVFU7 IBL gymnasiet Avslutande VFU, 9AVFU1 IBL Fördelning av medel Sedan beslut 2012 går medlen för UK-kurser odelat till den institution som är utsedd till värdinstitution för respektive kurs. På detta sätt blir det värdinstitutionens beräkningslogik som gäller vid omfördelning till eventuell samarbetsinstitution. Beslut i detta ärende har fattats vid SUVs sammanträde I beslutet har deltagit undertecknad dekanus, ordförande, ledamöterna Thomas Östholm, Andreas Fejes, Brith- Inger Aspgård, Linnea Bodén, Åsa Ridne och Mats Werme. Därutöver har närvarit kanslichef Anderz Grunnesjö, fakultetskoordinator Caroline Kelly, fackliga representanter Lars Lilieqvist och Andrzej Szklarski samt programansvariga utbildningsledare Monica Sandlund och Ann-Kari Sundberg, den sistnämnda föredragande. Karin Mårdsjö Blume Dekanus Ann-Kari Sundberg Programansvarig utbildningsledare Sändlista Prefekt IBL

21 BESLUT Dnr LiU RAMBESTÄLLNING (inför beslut av SUV ) Beställning av utbildningsuppdrag för Avslutande verksamhetsförlagd utbildning, VFU, 13,5 hp inom Grundlärarprogrammet, inriktning F 3 och inriktning 4 6. Detta dokument ger en kortfattad beskrivning av centrala utgångspunkter i grundlärarprogrammet, med inriktningarna F 3 och 4 6, som startade ht 11. Vidare redovisas de krav som måste uppfyllas vid medverkan i genomförandet av utbildningen. Avslutningsvis presenteras den institution som får ansvar för genomförandet av den avslutande verksamhetsförlagda utbildningen inom Grundlärarprogrammet. Beställningen avser budgetåren Under denna period gäller beställningen Grundlärarprogrammets inriktning 4 6 som ges vid campus Valla och Grundlärarprogrammets inriktning F 3 som ges vid campus Valla och campus Norrköping där VFU kurserna ska vara i alla väsentliga delar lika för studenterna oavsett antagningsort. Grundläggande principer för grundlärarutbildningen De idéer och pedagogiska överväganden som ska forma den nya grundlärarutbildningen har dels sin grund i politiska styrdokument dels i erfarenheter och insikter från en lång tradition av arbete med lärarutbildning vid Linköpings universitet. Därtill har lärdomar från arbetet med ansökningarna om examenstillstånd spelat en viktig roll. Samtidigt som utbildningens övergripande idéer behöver preciseras är det viktigt att understryka medverkande institutioners roll i det fortsatta utvecklingsarbetet. De kurser som bygger upp utbildningen formas till stor del av medverkande lärare utifrån deras ämnesmässiga och ämnesdidaktiska överväganden samt i nära dialog med yrkesverksamheten. På detta sätt präglas utbildningen av en nära samverkan mellan olika nivåer och aktörer. Vad är det då för idéer som utgör stommen i grundutbildningen? En akademisk professionsutbildning Utbildningen ska ta sin utgångspunkt i aktuell och relevant forskning i nära samspel med aktuell och beprövad yrkeserfarenhet. Kompetensmässigt vilar utbildningen på två ben: forsknings och utbildningsmiljöer inom universitetet och förskoleklass och skolmiljöer i regionen. En ständig växelverkan mellan dessa miljöer ska prägla utbildningen, vilket är tänkt att skapa goda förutsättningarna för den studerande att successivt utveckla sitt professionella kunnande. Professionsanknytningen stärks bland annat genom de kursmentorer som medverkar i kursernas planering, genomförande och uppföljning. Kursmentorerna är verksamma lärare, utvalda utifrån särskild kompetens inom aktuellt ämne/område samt dokumenterad erfarenhet av undervisning inom relevant

22 verksamhetsområde. Huvudområdet i Grundlärarprogrammet med inriktning mot F 3 och 4 6 är Didaktik varför de ämnesdidaktiska delarna i ämneskurserna har en självklar plats. För att stärka integrationen mellan olika kompetenser och delmoment inrättas ett Avslutande VFU råd, som har till uppgift att planera, genomföra och utvärdera kursen. I detta råd deltar ämnesdidaktiker, kursmentor och studeranderepresentant. Progression Den Avslutande VFU:n ska följa upp de två programövergripande progressionsstråken som varit vägledande för studenternas utbildning till en alltmer självständig yrkesutövning inom läraryrket: didaktiskt kunnande och vetenskapligt kunnande. Det didaktiska progressionsstråket lägger grunden för den studerande att utveckla sin förståelse av det pedagogiska arbetets sociala och politiska förutsättningar samt förmåga att skapa goda betingelser för lärande. Det vetenskapliga progressionsstråket syftar till att främja den studerandes utvecklande av ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt samt förmågan till egen kunskapsproduktion med hjälp av vetenskapliga metoder. Lärande Valet av arbetsformer vägleds av idéer om hur den studerandes lärande på bästa sätt kan stödjas och stimuleras, samt kännetecknas av höga förväntningar på de studerande genom tydliga krav, högt studietempo och markering av det egna ansvaret för studierna. Samma förutsättningar och stöd ska kunna erbjudas studenterna vid båda studieorterna. Utbildningens organisering Värdinstitution och samverkan Det överordnade målet i grundlärarutbildningen är att upprätthålla hög kvalitet i samtliga delar av utbildningen. För att skapa tydligt fokus i ansvaret för den avslutande verksamhetsförlagda utbildningen, VFU:n, utses en värdinstitution. Valet av värdinstitution baseras på innehavet av värdskap i merparten av UK kurserna för båda inriktningarna F 3 och 4 6 inom Grundlärarprogrammet. Institutionen får därmed ett övergripande ansvar för kvalitetssäkring av den avslutande verksamhetsförlagda utbildningens examination. I de fall relevanta samarbetspartners finns inom LiU har värdinstitutionen också ansvar för att organisera samverkan inom den verksamhetsförlagda utbildningens examination. Det praktiska ansvaret för utveckling och genomförande och uppföljning av de kurser som ingår ligger på kursansvarig vid värdinstitutionen. Inte minst handlar detta ansvar om att skapa en fungerande integration mellan ämnesstudier, ämnesdidaktiska studier och verksamhetsförlagd utbildning för att säkerställa examination. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) I den aktuella kursen ingår nio veckors verksamhetsförlagd utbildning. Förutsättningar och krav för medverkan i grundlärarutbildningarna. Den institution som önskar utföra utbildningsuppdrag i grundlärarutbildningen med inriktningarna F 3 och 4 6 måste ställa sig bakom utbildningens grundläggande idéer och i konstruktiv samverkan med programledningen, och andra medverkande institutioner, skapa goda förutsättningar för den studerande att uppnå utbildningens mål. Utgångspunkten är

23 den ansökan om examenstillstånd som Linköpings universitet inlämnade till Högskoleverket juni 2010 och som beviljades i december Vilka kurser omfattar denna beställning Kursen beställningen avser: Grundlärarprogrammet F 3 och 4 6 Avslutande verksamhetsförlagd utbildning, VFU, 13,5 hp Hur många studenter inbegrips i beställningen? I Norrköping antas för grundlärarprogrammets inriktning år F 3, ca 45 stycken studenter och i Linköping är motsvarande siffra ca 65. I Linköping antas för inriktningen 4 6, 56 stycken studenter. Studentantalen är svårberäknade och kommer därför att justeras inför varje budgetår. Tabell 1. Uppskattat studentantal för den aktuella kursen, grundlärarprogrammet F 3 i Linköping och Norrköping samt 4 6 i Linköping. Antagningsår Kursår F 3 Linköping F 3 Norrköping 4 6 Linköping Vilken kurs avses? Denna beställning omfattar genomförande av kursen med utgångspunkt från den preliminära kursplan som ingick i LiU:s ansökan till HSV om examenstillstånd för grundlärarutbildningen. Kursplanerna kommer dock att behöva modifieras inför kursstart för att kunna fungera som ett effektivt styrdokument. Mer detaljerade direktiv kring genomförandet av kursen presenteras inom kort i dokumentet Preciserad beställning, som går ut till värdinstitutionen. Här beskrivs också hur och när uppföljning av utbildningsuppdraget kommer att genomföras. Beslut om värdinstitution och samverkansinstitution Det övergripande målet för beställningen är att erbjuda högsta möjliga kvalitet för de studenter som går utbildningen. Av tabell 2 nedan framgår vilken institution som får uppdraget som värdinstitution för den kurs beställningen berör. Vägledande för beslutet om värdinstitution har varit de kompetenser som pekats ut i Högskoleverkets prövning av examenstillstånd för grundlärarutbildningen. Kompetens inom det Utbildningsvetenskapliga området Vetenskaplig kompetens inom relevant område Allmändidaktisk kompetens Ämnesdidaktisk kompetens Yrkeserfarenhet inom relevant stadium/verksamhetsområde

24 Erfarenhet av lärarutbildning En viktig utgångspunkt har också varit att stötta en stark och nära relation mellan forskning och grundutbildning. Ovanstående kriterier uppfyller institutionerna IBL och ISV där studenterna även har gått merparten av UK kurserna. Utvecklingsarbetet av kursen Avslutande verksamhetsförlagd utbildning 13,5 hp, kräver samverkan mellan IBL och ISV eftersom F 3 studenterna är antagna på båda campus. Utvecklingsarbetet gällande 4 6 inriktningen ansvarar IBL för. I vissa fall involverar samverkan med andra miljöer och i vissa andra kan det handla om enskilda personer med nyckelkompetenser för ämnet/området. Tabell 2 Värdinstitution och samarbetsinstitution Kurs Värdinstitution Relevant samarbetspartner F 3 Avslutande VFU IBL ISV 4 6 Avslutande VFU IBL Fördelning av medel Sedan beslut 2012 går medlen för UK kurser odelat till de institutioner som är utsedda till värdinstitutioner för respektive kurs. På detta sätt blir det värdinstitutionens beräkningslogik som gäller och fördelning av medel för F 3 studenterna sker enligt denna till samarbetsinstitution. För 4 6 studenterna görs ingen omfördelning från värdinstitutionen. Värdinstitutionen upprättar en kursbudget som avser examination av sociala och didaktiska förmågor hos varje student. Budgeten ska även inbegripa kursansvar samt övrig kursadministration. Om det sker förändringar tex utifrån nya examinationsförutsättningar kan budget modifieras. Detta sker i dialog med SUV och berörda institutioner. Beslut i detta ärende har fattats vid SUVs sammanträde I beslutet har deltagit undertecknad dekanus, ordförande, ledamöterna Thomas Östholm, Andreas Fejes, Brith Inger Aspgård, Linnea Bodén, Åsa Ridne och Mats Werme.

25 Därutöver har närvarit kanslichef Anderz Grunnesjö, fakultetskoordinator Caroline Kelly, fackliga representanter Lars Lilieqvist och Andrzej Szklarski samt programansvariga utbildningsledare Ann Kari Sundberg och Monica Sandlund, den sistnämnda föredragande. Karin Mårdsjö Blume Dekanus Monica Sandlund Programansvarig utbildningsledare Sändlista Prefekter IBL, ISV

26 BESLUT Dnr LiU (3) Ansvariga fo r a mnesdidaktiska kluster Bakgrund 2011 inrättades uppdragen som klusteransvarig för de olika ämnesdidaktiska klustren vid Linköpings universitet. Innehållet i uppdraget beskrivs i texten Ämnesdidaktiska kluster vid Linköpings universitet, vilken beslutades av (dnr LiU ) 1. Uppdragen som klusteransvariga ser för närvarande ut som följer: Ämnesdidaktiskt kluster Ingående ämne/ n Klusteransvarig Arvodering av uppdraget Matematik Matematik Joakim Samuelsson 10% Svenska Moderna språk SO NO/Tek Praktiskt/estetiskt Svenska, svenska som andra språk Engelska, franska, tyska, spanska Samhällskunskap, historia, religionskunskap, geografi, filosofi Kemi, biologi, fysik, naturkunskap, teknik Praktiskt/estetiska ämnen och stråk inom grundlärarutbildningen t ex idrott, musik och bild Trä och metall/textil slöjd inom Ämneslärarutbildningen inriktning 7 9. Suzanne Parmenius 10% Swärd Wolfgang Schmidt 10% Anna Johnsson Harrie Lars Björklund 15% Catarina Jeppsson 10% Ingår i befintlig tjänst Beslutet för 2011 gäller i två år och inför 2014 är det därför dags att se över uppdragets omfattning /protokoll / /mnesdidaktiskaklusterpdf.pdf

27 Hösten 2012 gjordes en avstämning av uppdraget med de klusteransvariga och då berördes bland annat omfattning av uppdragen. En klusteransvarig uttryckte att omfattningen var för generöst tilltagen, medan övriga menade att omfattningen var lagom under denna uppbyggnadsperiod. Under 2014 kommer uppdragen som klusteransvariga att förändras något. Allt fler kurser är nu i gång och det mest intensiva arbetet med kursplaner börjar trappas ner. Däremot kommer examensarbetena inom framförallt Grundlärar och Ämneslärarprogrammet att komma igång och där har klusteransvariga i uppdrag att medverka i utveckling och genomförande i samarbete med de ämnesansvariga. Omfattningen av uppdraget som klusteransvarig skiljer mellan de olika klustren, beroende på hur många ämnen, hur många olika program, hur många olika institutioner som berörs. Matematik Detta kluster omfattar endast ett ämne, men å andra sidan ett ämne som finns inom samtliga program. Ämnet finns i nuläget på två olika institutioner som båda finns på samma campus. Klusteransvarig har själv uttryckt att uppdraget är så litet att det inte behöver arvoderas. Svenska Detta kluster omfattar svenska (som i sin tur består av svenska språket och litteraturvetenskap) och svenska som andra språk. Svenska är ett stort och omfattande ämne inom Grundlärarprogrammet F 3 och 4 6 samt Ämneslärarprogrammet. Ämnet finns idag på två institutioner som båda finns på samma campus. Moderna språk Detta kluster omfattar fyra ämnen. Samtliga finns på en och samma institution. Engelska finns inom såväl Grundlärar som Ämneslärarprogrammet, men övriga finns endast på Ämneslärarprogrammet. Samhällsämnen Detta kluster omfattar fem ämnen. Fyra av dem finns på både Grundlärar och Ämneslärarprogrammet. Filosofi finns endast på Ämneslärarprogrammets inriktning mot gymnasiet. Det är sex institutioner som berörs och båda campus. Naturorienterande ämnen och teknik Detta kluster omfattar fem ämnen. Fyra av dem finns på både Grundlärar och Ämneslärarprogrammet. Naturkunskap finns endast på Ämneslärarprogrammets inriktning mot gymnasiet. Det är tre institutioner som berörs och båda campus. Praktiskt/estetiska ämnen Detta kluster omfattar slöjd inom Ämneslärarprogrammets inriktning 7 9 samt det valbara praktiskestetiska ämne i Grundlärarprogrammets inriktningar mot fritidshem respektive 4 6. Det finns vidare ett praktiskt estetiskt stråk inom grundlärarutbildningen. Ämnena finns på två institutioner och på båda campus. Beslut Mot bakgrund av ovanstående beslutar styrelsen att omfattningen av uppdragen som klusteransvariga justeras något för kommande tvåårsperiod.