Generell examen och huvudomra den fo r Fo rskolla rar, Grundla rar och A mnesla rarprogrammet

Transkript

1 BESLUT Dnr LiU , LiU , LiU Generell examen och huvudomra den fo r Fo rskolla rar, Grundla rar och A mnesla rarprogrammet 1. Bakgrund Vad är ett huvudområde? Enligt Universitetskanslerämbetets begreppsmanual avser begreppet huvudområde huvudsakligt område för utbildningen och tillämpas enligt examensordningen för generella och konstnärliga examina. 1 I utbildningsvetenskaps hanteringsordning för inrättande av huvudområde står: Med huvudområde menas av universitetet fastställt område med möjlighet till studier på grundläggande och avancerad nivå inklusive självständigt arbete, som krävs för kandidat-, magister- och masterexamen. 2 Det bör poängteras att huvudområden inom Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet således inte rör studenternas yrkesexamen. Frågan om huvudområde är kopplad till möjligheten att ta ut en generell examen utöver yrkesexamen. Nationell bakgrund Utredning om ny lärarutbildning 2008 I betänkandet En hållbar lärarutbildning 2008 föreslås att alla lärarstudenter ska få dubbla examina: en yrkesexamen och en generell examen. Argumentet för en generell examen är främst att stärka den akademiska kopplingen och rekrytera fler lärare till forskarutbildning. För att kunna erhålla en generell examen är huvudområdet viktigt inom de olika utbildningarna. I utredningen ges frågan om huvudområden för de olika lärarutbildningarna relativt stort utrymme och olika huvudområden för de olika utbildningarna föreslås. 3 Proposition om ny lärarutbildning mars2008.pdf (min kursivering) 2 LiU , beslut i OSU SOU 2008:109 Styrelsen för utbildningsvetenskap

2 I regeringens proposition Bäst i klassen en ny lärarutbildning 4 som följde på utredningen fanns dock inte förslaget om dubbla examina kvar. Enligt sammanfattningen av remissutlåtandena som finns i propositionen har några lärosäten ställt sig positiva till dubbla examina, medan andra och däribland LiU- varit negativa. I propositionen står: Utvecklingen under senare år har visat att det blivit allt vanligare att yrkesprogram har ett innehåll och ett upplägg som innebär att kraven inte bara för yrkesexamen utan även för en generell examen uppfylls. För att ett lärosäte ska utfärda en generell examen gäller i dag att studenten måste ansöka om detta. När det gäller generella examina på avancerad nivå ställs dock krav i högskoleförordningen (1993:100) på tidigare avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Regeringen anser att det finns flera skäl till att inte utfärda en generell examen vid utfärdandet av en yrkesexamen. För det första finns det en uppenbar risk för missförstånd hos t.ex. arbetsgivare och utländska aktörer så länge examensbevisen och ingående kurser inte granskas och jämförs. För det andra kan utfärdande av en generell examen tillsammans med yrkesexamen ses som ett uttryck för att yrkesexamen i sig inte skulle ha samma status som den generella examen, eller att tydligheten i nivåplacering inte skulle vara densamma för yrkesexamen. Avslutningsvis, och kanske allvarligast, är att tydligheten i den svenska examensstrukturen undergrävs om lärosäten regelmässigt utfärdar både en yrkesexamen och en generell examen på grundval av samma utbildningsprogram. Till följd av att regeringen inte föreslår dubbla examina nämns ordet huvudområde överhuvudtaget inte i propositionen. Behörighet till forskarutbildning Behövs då en generell examen för att få behörighet till forskarutbildning? Behörighet till olika forskarutbildningar sköts av det lärosäte som har utbildningen. Något allmängiltigt svar på denna fråga går således inte att ge. Den grundläggande behörigheten regleras dock i Högskoleförordningens 39 : 39 Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Förordning (2010:1064). 5 I den grundläggande behörigheten i Högskoleförordningen skiljs således inte mellan en yrkesexamen eller en generell examen. 4 Proposition 2009/10: Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Hogskoleforordning _sfs /?bet=1993:100#K7 2

3 Generella examina De två generella examina som skulle kunna vara aktuella för de olika lärarutbildningarna är kandidatexamen samt magisterexamen. Dessa två regleras i Högskoleförordningen. För kandidatexamen gäller följande omfattning av utbildningen enligt Högskoleförordningens bilaga 2: Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. 6 För magisterexamen gäller följande omfattning av utbildningen enligt Högskoleförordningens bilaga 2: Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. 7 Dessa generella examina utvärderas av Universitetskanslersämbetet enligt samma modell som yrkesexamina, det vill säga att det är de självständiga arbetena som är i fokus. De mål som finns för kandidat- respektive magisterexamen framgår av bilaga 1 och 2 nedan. Lokalt Linköpings universitet Beslut om huvudområden 6 Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Hogskoleforordning _sfs /?bet=1993:100#K7 7 Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Hogskoleforordning _sfs /?bet=1993:100#K7 3

4 tog dåvarande Områdesstyrelsen för Utbildningsvetenskap beslut om huvudområden för Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet 8 : 8 Dnr LiU

5 Tabell 1. Tillämpning av huvudområde enligt beslut Program/ inriktning Förskola, fritidshem Grundlärare F-3, 4-6 Ämneslärarutbildning Huvudområde Pedagogiskt arbete Didaktik Ämne med didaktisk inriktning I samma beslut gavs programansvariga i uppdrag att föreslå rektor att didaktik, svenska och samhällskunskap ska inrättas som huvudområden. Vid dags dato har beslut om inrättande av huvudområdet didaktik fattats av rektor. En text som beskriver detta huvudområde skrevs i samband med detta av dåvarande prodekan med ansvar för forskning och forskarutbildning Gunnel Colnerud. Denna text återfinns nedan i bilaga 3. Däremot finns inga huvudområden inrättade när det gäller ämnena svenska och samhällskunskap. Lokala tillämpningsregler avseende generella examina Linköpings universitet har lokal tillämpningsregler för de generella examina. För kandidatexamen gäller följande: Högst 45 högskolepoäng, varav högst 22,5 högskolepoäng i huvudområdet, får avse kurser på avancerad nivå. Det självständiga arbetet får inte inkluderas i dessa poäng. 9 För magisterexamen gäller: Minst 45 högskolepoäng (inklusive fördjupning inom det huvudsakliga området) av det totala antalet poäng som en magisterexamen omfattar (60 högskolepoäng) skall avse kurser på avancerad nivå. Med fördjupning inom huvudområdet för en magisterexamen avses följande: Samtliga kurser (inklusive det självständiga arbetet) som ingår i en generell magisterexamen och som avser fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen (totalt minst 30 högskolepoäng) skall avse kurser på avancerad nivå. 10 Inrättande av huvudområden och inriktningar I utbildningsvetenskaps hanteringsordning för inrättande av huvudområde redogörs för hur ett huvudområde kan inrättas. Det är rektor som fattar beslut i en sådan fråga och det är Styrelsen för Utbildningsvetenskap som först tar ställning i frågan. 11 Av LiU:.s dokument Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina framgår vilka huvudområden som LiU har på olika examensnivåer. Här framgår inte några inriktningar på 9 Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina, Dnr LiU Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina, Dnr LiU LiU , beslut i OSU

6 huvudområden. 12 Men inom Utbildningsvetenskap finns t ex didaktik med inriktning mot utomhuspedagogik. Enligt OSU:s beslut om huvudområde för ämneslärarprogrammet ska detta vara ämne med didaktisk inriktning. 13 Det framgår dock inte i Utbildningsvetenskaps hanteringsordning vad som gäller för att inrätta en inriktning. 14 När det gäller utvärdering av en inriktning så gäller följande enligt muntlig information från UKÄ: Inriktningar på huvudområdet är något som UK-ämbetet inte beaktar i samband med utvärderingar. Olika inriktningar inom ett huvudområde och deras (ev olika) förutsättningar får lärosätet beskriva inom det utrymme som självvärderingen medger. Klassificering av kurser så att de ingår i ett huvudområde Enligt muntliga uppgifter från planeringsdirektör Lars Rydberg och Agneta Dryselius vid examensenheten gäller följande för klassificering av kurser på LiU: Vanliga läskurser kan ha ett eller flera huvudområden alternativt vara helt utan huvudområde. Självständiga arbeten (examensarbeten) kan vara utan huvudområde eller ha ett huvudområde. Självständiga arbeten får dock aldrig ha fler än ett huvudområde. (Med motiveringen att inte samma arbete ska kunna användas till mer än en generell examen.) 2. Förskollärarprogrammet vid LiU Mot den bakgrund som beskrivits ovan ser läget ut som följer för Förskollärarprogrammet vid LiU. Förskollärarprogrammet Antal poäng: Yrkesexamen Beslutat huvudområde: 210 hp grundläggande nivå pedagogiskt arbete 12 Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina, Dnr LiU Dnr LiU LiU , beslut i OSU

7 Utbildningen omfattar: Innehåll Antal poäng Varav hp på AV-nivå på LiU Utbildningsvetenskaplig 60hp 9 hp kärna VFU 30 hp 6 hp Förskolepedagogiska 105 hp området Examensarbete inom 15 hp 15 hp förskolepedagogiskt område Summa 210 hp 30 hp Möjlig generell examina och behörighet till forskarutbildning Om samtliga kurser klassas som tillhörande huvudområdet pedagogiskt arbete uppfyller studenterna här de nationella kraven på en kandidatexamen. Men eftersom examensarbetet ligger på avancerad nivå så kan detta enligt LiU:s lokala tillämpningsregler inte användas till en kandidatexamen. Studenterna når således inte upp till en magisternivå, men är överkvalificerade för en kandidatexamen. Detta problem skulle kunna åtgärdas om examensarbetet förlades på grundläggande nivå istället, vilket i så fall skulle kräva ett beslut i Styrelsen för Utbildningsvetenskap. Studenter som har läst på Förskollärarprogrammet uppfyller inte kraven för grundläggande behörighet för forskarutbildning då Förskollärarexamen är på grundläggande nivå. Deras utbildning omfattar 210 hp och det krävs 240 hp för forskarutbildningsbehörighet och minst 60 hp på avancerad nivå. Frågan är då vad som gagnar förskollärarstudenter som vill söka sig vidare till forskarutbildning bäst: En Förskollärarexamen och generell kandidatexamen i pedagogiskt arbete med ett självständigt arbete på grundläggande nivå. Här får studenten med sig 15 hp på AV-nivå och behöver således läsa till 45 hp på avancerad nivå för att nå generell behörighet till forskarutbildning. En Förskolärarexamen och ett självständigt arbete på avancerad nivå. Här har studenten 30 hp på AV-nivå inom Förskollärarprogrammet och behöver läsa till ytterligare 30 hp på avancerad nivå för att nå generell behörighet till forskarutbildning. I och med huvudområdet pedagogiskt arbete kan förskollärare läsa vidare inom detta område. 7

8 3. Grundlärarprogrammet inriktning fritidshem Mot den bakgrund som beskrivits ovan ser läget ut som följer för Grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem vid LiU. Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem Antal poäng: 180 hp Yrkesexamen Beslutat huvudområde: grundläggande nivå pedagogiskt arbete Innehåll Antal poäng samtliga G-nivå Utbildningsvetenskaplig 60 hp kärna Fritidspedagogiska 45 hp området Praktisk estetiskt ämne 30 hp VFU 30 hp Examensarbete inom 15 hp Fritidspedagogiska området Summa 180 hp Möjlig generell examina och behörighet till forskarutbildning Om minst 90 hp av kurserna klassas inom huvudområdet Pedagogiskt arbete skulle studenterna här kunna ta ut en kandidatexamen i pedagogiskt arbete. De är dock inte behöriga till någon forskarutbildning, men skulle kunna bygga vidare inom ramen för pedagogiskt arbete för att uppnå behörighet. 4. Grundlärarprogrammet inriktning F 3 Mot den bakgrund som beskrivits ovan ser läget ut som följer för Grundlärarprogrammet med inriktning mot F-3 vid LiU. Grundlärarprogrammet med inriktning mot F-3 Antal poäng: 240 hp Yrkesexamen Beslutat huvudområde: avancerad nivå didaktik 8

9 Utbildningen omfattar Innehåll Antal poäng Varav hp på AV-nivå på LiU Utbildningsvetenskaplig 60 hp 16,5 hp kärna Svenska Matematik 30 hp (4,5hp) 30hp (4,5hp) Engelska 15hp 15 hp SO NO/tek VFU (utöver den ämnesrelaterade VFU:n) Examensarbete inom ämnen som studeras i inriktningen hp (3hp) 30 hp (3hp) 15 hp 13,5 hp 30 hp 15 hp summa 240 hp 60 hp Möjlig generell examina och behörighet till forskarutbildning Här skulle studenterna kunna uppfylla kraven för en magisterexamen i didaktik, men det förutsätter att examensarbetet får huvudområde didaktik. Problemet här är det lokala beslutet om bara ett huvudområde på det självständiga arbetet. I kraven för yrkesexamen står att det självständiga arbete ska vara inom ett ämne, vilket inför en utvärdering av yrkesexamen skulle tala för att vi låter dessa två kurser ha samma huvudområde som ämnet (där sådant finns). Men det omöjliggör en generell examina för studenterna. Om vi skulle låta examensarbetet ha huvudområde didaktik, kan vi få problem med hur examensarbetena ska inriktas. Om de blir alltför allmändidaktisk inriktade (för att klara en utvärdering i didaktik) riskerar de att inte vara tillräckligt ämnesanknutna för att klara en utvärdering av yrkesexamen. 15 Formulering från Högskoleförordningen. Examensarbete måste vara i ämnet när det gäller yrkesexamen 9

10 5. Grundlärarprogrammet inriktning 4 6 Mot den bakgrund som beskrivits ovan ser läget ut som följer för Grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4-6 vid LiU. Grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4-6 Antal poäng: 240 hp Yrkesexamen Beslutat huvudområde: avancerad nivå didaktik Utbildningen omfattar Innehåll Antal poäng Varav hp på AV-nivå på LiU Utbildningsvetenskaplig 60 hp 16,5 hp kärna Svenska Matematik Engelska 36 hp (6 hp) 34,5 hp (4,5 hp) 34,5 hp (4,5 hp) Valbart SO 30 hp 15 hp Valbart NO/tek 30 hp 15 hp Valbart 30 hp 15 hp praktisk/estetiskt ämne VFU (utöver den ämnesrelaterade VFU:n) 15 hp 13,5 hp Examensarbete inom ämnen som studeras i inriktningen hp 15 hp Summa 240 hp 60 hp Möjlig generell examina och behörighet till forskarutbildning Här är situationen densamma som för inriktning F-3 ovan. Studenterna skulle kunna uppfylla kraven för en magisterexamen i didaktik, men det förutsätter att examensarbetet får huvudområde didaktik. 16 Formulering från Högskoleförordningen. Examensarbete måste vara i ämnet när det gäller yrkesexamen 10

11 Problemet här är det lokala beslutet om bara ett huvudområde på det självständiga arbetet. I kraven för yrkesexamen står att det självständiga arbete ska vara inom ett ämne, vilket inför en utvärdering av yrkesexamen skulle tala för att vi låter dessa två kurser ha samma huvudområde som ämnet (där sådant finns). Men det omöjliggör en generell examina för studenterna. Om vi skulle låta examensarbetet ha huvudområde didaktik, kan vi få problem med hur examensarbetena ska inriktas. Om de blir alltför allmändidaktisk inriktade (för att klara en utvärdering i didaktik) riskerar de att inte vara tillräckligt ämnesanknutna för att klara en utvärdering av yrkesexamen. 6. Ämneslärarprogrammet inriktning 7 9 Mot den bakgrund som beskrivits ovan ser läget ut som följer för Ämneslärarprogrammet med inriktning mot årskurs 7-9 vid LiU. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot årskurs 7-9 Antal poäng: 270 hp Yrkesexamen Beslutat huvudområde: avancerad nivå Ämne med didaktisk inriktning Utbildningen omfattar Innehåll Antal poäng AV-nivå på LiU Utbildningsvetenskaplig 60 hp 16,5 hp kärna Ämne 1 60 hp (7,5hp) Ämne 2 60 hp (7,5hp) Ämne 3 45 hp 15 hp VFU(utöver 15 hp 13,5 hp ämnesrelaterade) Examensarbete inom 30 hp 15 hp ämne 1 eller 2 summa 270 hp 60 hp Möjlig generell examina och behörighet till forskarutbildning Studenterna uppfyller här de nationella kraven för en kandidatexamen i det ämne som de gör sitt examensarbete inom, under förutsättning att här finns ett inrättat huvudområde. Men för att komma upp i 90 hp i ämnet måste båda examensarbetena räknas in och då faller studenterna på 11

12 den lokala tillämpningsregelen att de för en kandidatexamen inte får ha ett självständigt arbete på avancerad nivå. Dessa studenter blir (liksom förskollärarstudenterna) i läget att de inte når upp till en magisterexamen, men de är överkvalificerade för en kandidatexamen. 7. Ämneslärarprogrammet inriktning gymnasiet Mot den bakgrund som beskrivits ovan ser läget ut som följer för Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasiet vid LiU. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasiet Antal poäng: 300 hp (330 hp vid kombinationen svenska och samhällskunskap) Yrkesexamen avancerad nivå Beslutat huvudområde: Ämne med didaktisk inriktning Utbildningen omfattar Innehåll Antal poäng AV-nivå på LiU Utbildningsvetenskaplig 60 hp 16,5 hp kärna Ämne 1 90 hp (7,5hp) 7,5 hp (-) Ämne 2 90 hp (7,5hp) 7,5 hp (-) VFU 15 hp 13,5 hp Examensarbete inom 30 hp 15 hp ämne 1 eller 2 summa 300 hp 60 hp Möjlig generell examina och behörighet till forskarutbildning Här uppfyller studenterna såväl de nationella kraven som de lokala tillämpningsreglerna för en kandidatexamen inom det ämne som de har skrivit sitt examensarbete inom. De kommer upp i tillräckligt många poäng inom huvudområdet utan att behöva räkna in sitt andra examensarbete. Men de uppfyller inte kraven för en magisterexamen eftersom de inte uppfyller den lokala tillämpningsregeln om att ha minst 30 hp i huvudområdet på avancerad nivå (de har 22,5 hp i huvudområdet på avancerad nivå). 12

13 För att studenterna ska kunna ta ut en kandidatexamen förutsätter det dock att ämnet som de har gjort sitt examensarbete i finns som inrättat huvudområde. I nuläget ser det ut som följer 17 : Ämne/ Ämnesområde Huvudområde på LiU (kandidat- respektive magisterexamen) Biologi Biologi (K & M) Engelska Engelska (K & M) Filosofi Praktisk filosofi (K & M) Teoretisk filosofi (K & M) Franska Franska (K & M) Fysik Fysik (K & M) Geografi Huvudområde saknas Historia Historia (K & M) Kemi Kemi (K & M) Matematik Matematik (K & M) Naturkunskap Religionskunskap Samhällskunskap Huvudområde saknas Huvudområde saknas Huvudområde saknas Spanska Spanska (K & M) Svenska Svenska som andra språk Teknik Textilslöjd Trä- och metallslöjd Huvudområde saknas Huvudområde saknas Teknikens didaktik (M)* Huvudområde saknas Huvudområde saknas Tyska Tyska (K & M) Det är således fler ämnen än svenska och samhällskunskap som saknar huvudområde. Om nya huvudområden inrättas måste det först göras en bedömning om att dessa ämnen kan hålla för en utvärdering från UKÄ. 17 Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina, Dnr LiU

14 Någon didaktisk inriktning på någon av ovanstående huvudområden finns inte beslut så vitt vi har kunnat hitta. När det gäller behörighet till forskarutbildning så uppfyller dessa studenter den grundläggande behörigheten i och med sin yrkesexamen på avancerad nivå omfattande hp. En kandidatexamen på grundläggande nivå ger däremot inte någon behörighet till forskarutbildning, utan en sådan skulle behöva byggas vidare på. 8. Summering En summering av läget för de olika programmen och inriktningarna ser ut på följande sätt: Program Beslutat huvudområde för Möjlig generell examen en generell examen i SUV Förskollärarprogrammet Pedagogiskt arbete Om examensarbetet är på avancerad nivå - ingen Om examensarbetet är på grundläggande nivå - kandidatexamen Grundlärarprogrammet med Pedagogiskt arbete Kandidatexamen inriktning fritidshem Grundlärarprogrammet med inriktning F-3 Didaktik Nu är examensarbetena i ämnena därmed har de inte möjlighet till någon generell examen Grundlärarprogrammet med inriktning 4-6 Ämneslärarprogrammet med inriktning 7-9 Ämneslärarprogrammet med inriktning gymnasiet Didaktik Ämne med didaktisk inriktning Ämne med didaktisk inriktning Nu är examensarbetena i ämnena därmed har de inte möjlighet till någon generell examen Ingen Kandidat examen för vissa beroende på om ämnet finns som huvudområde Från programansvarigas sida vill vi prioritera yrkesexamen före generell examen. Uppmaningen att inte utfärda dubbla examina som finns i propositionen om 2011:års lärarutbildning är mycket tydlig. Vi vill därför prioritera studenternas yrkesexamen, men om det därutöver finns studenter som vill ta ut även en generell examen där så är möjligt, kan de naturligtvis själva välja att göra detta. 14

15 9. Beslut Mot bakgrund av ovanstående beslutar Styrelsen för Utbildningsvetenskap följande: Programansvariga har inte ett uppdrag från styrelsen att verka för att svenska och samhällskunskap ska inrättas som huvudområden. Om ämnesföreträdare för något eller några av de ämnen som finns inom Ämneslärarprogrammet, och som inte är huvudområden idag, önskar att deras ämnen inrättas som huvudområden, får dessa ämnesföreträdare vända sig till Styrelsen för utbildningsvetenskap. Frågan om Förskollärarprogrammets examensarbete ska ligga på grundläggande eller avancerad nivå bör utredas vidare. Detta uppdrag ges till programansvarig utbildningsledare Karin Stolpe, som ska rapportera i frågan senast vid styrelsens sista ordinarie sammanträde våren Beslut i detta ärende har fattats vid SUVs sammanträde I beslutet har deltagit undertecknad dekanus, ordförande, ledamöterna Thomas Östholm, Joakim Samuelsson, Louise Malmström, Åsa Ridne, Linnea Bodén, Tobias Karlsson och Mats Werme samt tjänstgörande ersättare Polly Björk-Willén, Lars Björklund, Lotta Holme och Catarina Jeppsson. Därutöver har närvarit ersättare Elisabeth Eriksson, fackliga representant Andrzej Szklarski, fakultetskoordinator Caroline Kelly, utbildningskoordinator Kerstin Levin, controller Samuel Zethson och samordnande programansvarig utbildningsledare Anna Johnsson Harrie, den sistnämnda föredragande. Karin Mårdsjö Blume Dekanus Anna Johnsson Harrie Samordnande programansvarig utbildningsledare 15

16 BILAGA 1 Högskoleförordningens bilaga 2 om generella examina Kandidatexamen Kandidatexamen Omfattning Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Mål Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 16

17 BILAGA 2 Högskoleförordningens bilaga 2 om generella examina Magisterexamen GENERELLA EXAMINA Magisterexamen Omfattning Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Mål Kunskap och förståelse För magisterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För magisterexamen skall studenten - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För magisterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Självständigt arbete (examensarbete) 17

18 För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För magisterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 18

19 BILAGA 3 HUVUDOMRÅDET DIDAKTIK (text från Gunnel Colnerud) Beskrivning av ämnet ämnets karaktäristik Didaktik är en klassisk benämning på läran om undervisningens handhavande samt dess vetenskapliga kunskapsbas. Teorier, metoder och traditioner har främst hämtats från beteendevetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Fokus för didaktiken ligger på elevers lärande och kunskapsutveckling samt på lärarens insatser för att skapa bästa möjliga villkor för detta lärande. Centrala frågor rör elevers inlärning och motivation, lärares professionella planering och genomförande av undervisning samt urval av kunskapsinnehåll. Vidare är värdefrågor och normfrågor centrala inom didaktiken, dvs skolans fostran och värdepåverkan. Didaktik i generell mening har historiskt gått under beteckningen undervisningslära och är allmänt inriktad på undervisnings och inlärningssituationer. Den har till uppgift att mot bakgrund av kultur och samhällsanalys samt analys av elevens villkor, identifiera och välja ut undervisningens innehåll och metoder. I ämnesdidaktiken är didaktiken knuten till ett bestämt skolämne eller ämnesområde och är ett redskap för att belysa problem rörande urvalet av innehåll och genomförandet av undervisning i detta ämne. Didaktiken beskrivs ofta med hjälp av tre frågor: Vad som skall undervisas om och läras in, hur undervisningen bör gå till samt i vilket syfte eller varför något skall undervisas och läras in. Dessa tre grundläggande frågor öppnar för att omfattande utbildningsinnehåll inom huvudområdet didaktik. Huvudområdet vid LiU Huvudområdet didaktik tar sin utgångspunkt i tre kunskapsområden: pedagogik, pedagogiskt arbete och ämnesdidaktik. Fokus ligger på kunskap om teorier och metoder för lärares professionella praktik. Området integrerar teoretisk förståelse för och tillämpad kunskap om framför allt lärares undervisning, elevers lärande liksom om lärares och elevers samspel inom skolan som institution. Pedagogik, pedagogiskt arbete och ämnesdidaktik bidrar med olika innehåll till didaktiken. Pedagogik omfattar teorier om utveckling, lärande och fostran och utför tillämpad forskning om undervisningens praktik. Pedagogiskt arbete studerar lärares och skolledares arbete. Ett viktigt studieobjekt är relationen mellan pedagogens arbete och lärprocesserna samt klassrumsinteraktion. Vidare behandlas frågor som rör vad som utgör undervisningens innehåll, hur det förmedlas och varför. Ämnesdidaktik fokuserar teorier om undervisning i ett visst ämne. Den behandlar frågor om hur ett visst kunskapsinnehåll väljs ut, lärs in och vilka krav som därmed ställs på undervisningen. Vidare innefattar ämnesdidaktiken frågor om val av läromedel, utvärdering och bedömning. Som ämnesbeteckning har didaktik använts, och används, på många lärosäten för såväl grundutbildningsnivå som forskarutbildningsnivå. På LiU bärs didaktiken upp av a) pedagogikämnets två forskningsmiljöer inriktade mot skola respektive vuxnas lärande med för närvarande sammanlagt sex professorer. Redan på 1980 talet inrättades en av dessa professurer i Pedagogik med inriktning mot didaktik samt en allmän studieplan för forskarutbildning i 19

20 Pedagogik med ämnesdidaktisk inriktning, b) pedagogiskt arbete, ett tvärvetenskapligt ämne förlagt till fyra institutioner och leds av tre professorer, varav en professur är inriktad mot didaktik och kunskapsbildning och c) ämnesdidaktiska forskningsmiljöer i matematik, naturvetenskap, teknik och samhällsämnenas didaktik med, för närvarande, två professorer. Dessa starka forskningsmiljöer bidrar, som nämnts ovan, på olika sätt och utifrån olika perspektiv. Studier inom det didaktiska området utgörs framför allt av tillämpad empirisk forskning, där såväl kvantitativa som kvalitativa forskningsmetoder används. 20