Utredning av examensarbetets syfte och roll inom Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet vid Linköpings universitet

Transkript

1 Linköpings universitet ISV/TekNaD Jonas Hallström SUV, Utredning av examensarbetets syfte och roll inom Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet vid Linköpings universitet Vid OSU-mötet den 6 december 2011 togs beslut om att tillsätta en projektledare och en projektgrupp för att ta fram en generell modell för examensarbetet inom de nya lärarutbildningar som sjösattes vid Linköpings universitet hösten Vidare beslutades att arbetet bör resultera i en rapport där en gemensam policy för examensarbeten presenteras jämte specifika modeller för Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet (s. 2). Det är denna rapport som härmed överlämnas av undertecknad projektledare till Styrelsen för utbildningsvetenskap. En viktig utgångspunkt för projektet har varit den av OSU tidigare beslutade modell för examensarbeten från våren 2010, som beskrivs i ansökan om examensrätt och utbildningsplanerna för respektive program. Det är således viktigt att bygga på befintliga fungerande strukturer och inte uppfinna hjulet på nytt. Ett antal frågor som finns uppräknade i instruktionen för projektet i underlaget för OSU-beslutet december 2011 har väglett projektledaren under projektets gång: Vad är egentligen ett självständigt arbete? Hur definieras det och vilka formella krav ställs i examensordningen, av HSV osv? Hur vill vi inom lärarutbildningen vid LiU se på och definiera ett självständigt arbete? Hur vill vi definiera ett konsumtionsinriktat arbete? Hur skall det se ut? Vilka krav skall ställas på ett sådant arbete på grundläggande nivå? Hur vill vi definiera ett produktionsinriktat arbete? Hur skall det se ut? Vilka krav skall ställas på ett sådant arbete på avancerad nivå? Vilken skall relationen vara mellan en students konsumtionsarbete och produktionsarbete? Skall examensarbetet inom Förskollärarprogrammet respektive Grundlärarprogrammet inriktning fritidshem vara konsumtions- eller produktionsinriktat? Skall de studerande få välja? Vad innebär det att examensarbetena skall ha en ämnesdidaktisk inriktning? Vad är ämnesdidaktik i detta sammanhang? Skall examensarbetena skrivas enskilt eller i par? Om det blir aktuellt med pararbeten, hur skall individens insats examineras? Hur skall organisation och administration kring examensarbetena se ut; i övergripande nätverk, i relation till de ämnesdidaktiska klustren, inom respektive institution eller på annat sätt? Hur skall kursen UK 8 Vetenskapsteori och metod organiseras och hur skall den förbereda för examensarbetet? Hur skall man organisera och garantera handledningsresurser för ämnesdidaktiska examensarbeten? (s. 1-2). Denna rapport är upplagd så att i det följande gås var och en av dessa frågor igenom. Svaren på dessa frågor utgör, om man så vill, den generella modellen för examensarbeten inom utbildningsvetenskap vid LiU som efterfrågas i instruktionen och utgörs av ett antal konkreta förslag till Styrelsen för utbildningsvetenskap. Den generella modellen bryts sedan ner i specifika, konkreta modeller för varje program, eftersom det redan från början finns stora olikheter mellan de här 1

2 behandlade tre lärarprogrammen. Avslutningsvis sammanfattas de förslag som läggs fram i rapporten. Examensarbetet inom lärarutbildningarna vid LiU några centrala frågor Vad är självständigt arbete, konsumtionsarbete och produktionsarbete vid LiU? I Högskoleförordningen SFS 1993:100 anges följande om självständiga arbeten i alla högskoleutbildningar: För högskoleexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen. Inom lärarutbildningar är begreppet examensarbete inarbetat sedan många år och därför används det här. De självständiga arbetena ser olika ut beroende på utbildning och Högskoleverket lämnar viss frihet till det enskilda lärosätet att avgöra vad som ska utgöra ett självständigt arbete. Utgångspunkten för hur arbetena ska se ut är ändå till syvende och sist examensmålen i Högskoleförordningen: Bedömningen av de självständiga arbetena utgår från målen i examensbeskrivningen för utbildningen ( ). Denna examensbeskrivning har varje enskilt lärosäte sedan genom ansökan om och beviljande av examensrätt fått omvandla till en egen modell av denna utbildning. Dock finns examensbeskrivningen med i bakgrunden i nedanstående resonemang eftersom de modeller som föreslås för examensarbetena måste harmoniera med denna. LiU har anpassat sig till tidigare riktlinjer för självständiga arbeten som de framkommit både från HSV och den senaste lärarutbildningsutredningen (Examensarbetet inom den nya lärarutbildningen, HSV-rapport 2006:47; En hållbar lärarutbildning, SOU 2008:109, s ). I HSV-rapporten talas det om examensarbeten inriktade på forskningsproduktion och forskningskonsumtion, där det förra i huvudsak bygger på eget insamlat empiriskt material medan det andra utgörs av en forskningsöversikt inom ett ämne eller bredare kunskapsfält. Förslaget i denna utredning är att examensarbetena enligt 2011 års examensordning vid LiU behåller dessa två former (GUN, skrivelser, ; ). De produktions- och konsumtionsinriktade examensarbeten som funnits de senaste åren på Lärarprogrammet enligt 2001 års examensordning har utformats på ett sätt som väl överensstämmer med ovanstående, förutom att båda arbetena där legat på avancerad nivå. De ställningstaganden som togs i samband med utvecklingsarbetet av dessa examensarbeten, och som förankrades bland inriktningsansvariga, kommer därför att ligga till grund för distinktionen mellan produktions- och konsumtionsinriktat examensarbete även i den föreslagna organiseringen enligt 2011 års examensordning. I det produktionsinriktade arbetet ska studenterna samla data som belyser det valda problemet, tolka, analysera och diskutera materialet och presentera det hela i en uppsats (Kurshandledning för examensarbete på avancerad nivå, 2011, s. 5). Det handlar alltså om att producera kunskap genom en egen forskningsprocess. Det konsumtionsinriktade arbetet, däremot, granskar den tidigare forskningen inom ett forskningsområde. Det handlar alltså för studenterna om att lära sig att konsumera den forskning andra gjort i bemärkelsen att få en överblick, samla in artiklar, böcker m.m. inom ett specifikt forskningsområde samt sammanställa och analysera dessa. Det handlar om en bearbetning och analys med utgångspunkt från relevanta frågor. Det kan till exempel handla om hur ett fenomen har beforskats, vilka teorier och metoder som olika forskare har använt och vad det har fått för betydelse för deras resultat. Det kan också handla om hur olika forskare har tolkat och förstått en händelse, en utveckling, en process etc. eller vilka olika förklaringsmodeller som har använts för att förstå ett särskilt fenomen (Kurshandledning 2

3 för examensarbete på avancerad nivå, 2011, s. 5). Vad ett fenomen är varierar förstås från ämne till ämne, men kan handla om allt från elektrisk ström till demokrati till livsåskådning till design. Detta förslag innebär att studenterna inom Grundlärar- och Ämneslärarprogrammen skriver två självständiga arbeten om 15 hp vardera, och inte som Högskoleförordningen också tillåter ett om 30 hp. Studenterna börjar med konsumtionsarbetet på grundläggande nivå och går sedan vidare till produktionsarbetet på avancerad nivå, och arbetena skrivs i samma ämne i båda fallen och bör då ha samma handledare. Arbetena bygger alltså på varandra i den meningen att det forskningsområde som ringas in i konsumtionsarbetet också behandlas i produktionsarbetet. Det är emellertid centralt i detta upplägg att inte det konsumtionsinriktade arbetet blir en del av det efterkommande produktionsinriktade arbetet, utan utifrån alla insikter som gjorts om det aktuella forskningsområdet i konsumtionsarbetet skriver studenten i det produktionsinriktade arbetet ett nytt forskningsläge för att det verkligen ska bli ett eget unikt arbete (annars finns risk för att vissa arbeten kan bli väldigt lika varandra och fastna i Urkund). Undantag från ovanstående organisatoriska princip är Förskollärarprogrammet och Grundlärarprogrammet, inriktning fritidshem, där studenterna i det förra skriver ett produktionsarbete om 15 hp på avancerad nivå. Här är det pedagogiskt arbete med inriktning mot förskolepedagogik som är huvudområdet, och studenterna kommer att ha 105 hp som ämnesmässig grund när de inleder skrivandet av examensarbetet. Inom Grundlärarprogrammet inriktning fritidshem är tiden för kort för att hinna till avancerad nivå och därför skriver studenterna här ett produktionsarbete om 15 hp på grundläggande nivå. Frågan om valfrihet och om studenterna inte borde få välja vilket arbete de vill skriva är viktig att ta ställning till. Det finns dock flera saker som talar för att det bästa ändå är att styra upp examensarbetsskrivandet på ovanstående sätt. Ett grundläggande argument för att i Grundlärar- och Ämneslärarprogrammen tvinga studenterna att skriva båda dessa typer av arbeten i en tydlig ordning kommer ur en promemoria från Skolverket om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i undervisningen (Lindvert & Minten, 2012). Där talas om vikten av att lärare är insatta i den senaste forskningen, vilket indirekt då också gäller lärarutbildningen: Enskilda lärare har ansvar för att löpande hålla sig orienterade inom sitt ämnesområde. [...] Lärarutbildningen har ett ansvar för att utveckla blivande lärares förmåga att bedriva undervisning utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Nyutexaminerad lärares vetenskapliga förhållningssätt kan dock inte förväntas vara färdigutvecklat. Som yrkesverksam bör lärare ges stöd och vägledning från såväl mer erfarna kolleger som från relevant forskning (s. 1). Att med bakgrund av detta ge studenterna möjlighet att välja bort antingen konsumtionsarbetet eller produktionsarbetet förefaller orimligt; de behöver ha skrivit båda typerna av examensarbeten när de kommer ut i skolan och ska uppfylla de krav Skolverket ställer. Hur ska examensarbetet organiseras? En mer genomgripande ekonomisk analys av kostnaderna för examensarbetet och dess organisation ligger utanför detta projekts ramar, men eftersom examensarbetet hör till det dyraste inom en lärarutbildning på grund av den höga lärartätheten per student så föreslås att konsumtionsarbeten skrivs i par. Ett beslut har redan tagits i GUN där det fastslagits att det första examensarbetet i 3

4 Lärarprogrammet enligt 2001 års examensordning kan skrivas i par (GUN, skrivelse, ), och det finns indikationer från handledare inom olika ämnen på att kvaliteten hos examensarbeten i större utsträckning blivit högre när de skrivits i par. Här sker alltså den inskränkningen att det är konsumtionsarbetet som skrivs i par, även om det kan finnas särskilda skäl för att skriva ensam, t.ex. inom små ämnen där det finns för få studenter, att det är udda antal studenter, personliga skäl som långpendling etc. Men dessa är undantag; regeln är pararbete. Anledningen till att just konsumtionsarbetet skrivs i par är att studenterna kan hjälpas åt att ringa in och studera litteraturen inom ett forskningsfält, för att sedan i produktionsarbetet snäva in frågeställningen i ett eget projekt med eget insamlat empiriskt material. Här hänvisas till skrivningar om pararbetenas uppläggning som redan finns beslutade av GUN (GUN, skrivelser, ; ). En fråga som dock inte lösts på ett tillfredsställande sätt är den individuella examinationen i pararbeten; här har hittills enskilda institutioner gjort på mycket olika sätt. För att möjliggöra en rättssäker individuell examination ska, för det första, examinator kommunicera med handledaren för att säkerställa att samtliga författare har tagit aktiv del i skrivandet av arbetet. För det andra ska författarna i examensarbetets metoddel inkludera en kort självvärdering där det framgår hur varje persons insats har varit avseende 1) litteratursökningen, 2) analysen, 3) författandet samt 4) samarbetet mellan författarna (jfr. HU, Sjuksköterskeprogrammet i GUN, skrivelse, ). För det tredje ska varje författare vara beredd att enskilt försvara alla delar av arbetet. Både opponent och examinator har här befogenhet att ställa frågor kring arbetet till en enskild författare, utan att den andra författaren får möjlighet att bistå (jfr. Anvisningar gällande examination inom utbildningsvetenskap, 2010). Observera att inom Förskollärarprogrammet och Grundlärarprogrammet, inriktning fritidshem, finns enbart produktionsinriktade examensarbeten och dessa skrivs i normalfallet enskilt. Anledningen till detta är för det första att det är viktigt inom både förskola och fritidshem att kunna utvärdera och utveckla verksamheten genom att lära sig att dokumentera och denna förmåga kan tränas genom att skriva ett produktionsinriktat arbete. För det andra är det viktigt för statusen hos och möjligheterna för studenterna på dessa program att de ges reella möjligheter att komma in på en forskarutbildning genom att ha chansen att skriva ensam, även om det i båda dessa fall också krävs ytterligare högskolepoäng för behörighet. Dessutom är logiken i denna utredning att konsumtionsarbetet ska skrivas i par och då blir det också logiskt att i en utbildning med bara produktionsarbete så skrivs detta enskilt. När det gäller den ekonomiska struktureringen av examensarbetena går medel som vanligt ut till utsedda värdinstitutioner, som kommer tas beslut om under Dessa värdinstitutioner har också ansvar för utveckling av de examensarbetskurser som de är värdar för. Dock måste här ske en samordning inom varje program för att säkerställa att examensarbetet hanteras på ett liknande sätt över hela programmet. Som organisatoriskt nav för examensarbetet inom alla de nu utredda lärarutbildningarna har föreslagits ett Forum för examensarbetet inom lärarutbildningen vid Linköpings universitet i examensrättsansökan för Ämneslärarprogrammet. Forumet är i ansökan tänkt att ledas och organiseras av en programansvarig utbildningsledare i samarbete med klusteransvariga och lärare från varje institution som medverkar i lärarutbildningen. Till uppgifterna hör bl.a. att arbeta med kvalitetssäkring av examensarbetet, samordning av gemensamma föreläsningar för studenter, seminarier och workshops för handledare och examinatorer, 4

5 gemensamma stödinsatser samt handledarutbildning (Examensrättansökan för Ämneslärarprogrammet, inr Gymnasiet). Här föreslås i likhet med ansökan tre Fora för examensarbetet inom lärarutbildningarna vid Linköpings universitet, som leds och organiseras av programansvarig utbildningsledare för varje program i tätt samarbete med klusteransvariga, företrädare för värdinstitutionerna (ämnes- och områdesansvariga) och andra relevanta intressenter, så att behoven hos varje program tillgodoses. Här blir naturligtvis programansvariga centrala, men även klusteransvariga får en viktig roll. Klusteransvariga tar också ansvar för det som nu sköts av Nätverket för examensarbetet, nämligen kvalitetssäkring, metodstrimma och handledarstöd, i samarbete med ämnesansvariga. När det gäller hur forumet för Förskollärarprogrammet liksom inriktningen fritidshem inom forumet för Grundlärarprogrammet ska organiseras går det inte att ta ställning till nu. Detta måste utredas ytterligare under våren Vad är ämnesdidaktik i förhållande till examensarbeten i lärarprogrammen? Ämneslärarprogrammet har huvudområdet ämne med ämnesdidaktisk inriktning, medan Grundlärarprogrammet har huvudområdet didaktik, vilket göra att man behöver fundera över hur examensarbeten ska se ut i dessa två program i förhållande till ämnesdidaktiken. Inom Grundlärarprogrammet betonas nämligen även ämnen och ämnesdidaktik och examensarbetet ska skrivas i något ämne inom utbildningen (se Bilaga 2). Det förefaller föga fruktbart att här definiera ämnesdidaktik eftersom det inom olika utbildningsvetenskapliga forskningsfält däribland ämnesdidaktik relaterat till olika ämnen men också i allmändidaktiska och pedagogiska sammanhang förekommer en levande sådan diskussion och de ämnesdidaktiska examensarbetena vid LiU i någon mån ska spegla denna diskussion. Däremot behövs ett slags arbetsdefinition som kan vägleda organiseringen av examensarbetena, eftersom ämnesdidaktiken kommer att se lite olika ut beroende på program. Man kan tänka sig ämnesdidaktiken som en underavdelning av eller ett mellanting mellan ämnet och (allmän)didaktiken. Eftersom de nya lärarutbildningarna i hög grad kretsar kring skolans ämnen och det därmed är lärarutbildningarnas ämnen som i stor utsträckning ska ta hand om examensarbetena är det viktigt att se på ämnesdidaktiken i förhållande till dem. I andra änden av ett slags kontinuum har vi didaktiken; ämnesdidaktiken skulle därmed kunna definieras som olika frågeställningar i ett spänningsfält mellan ämne och didaktik (se figur): 5

6 I ämnesdidaktisk forskning finns en mängd centrala frågeställningar relaterade till bl.a. didaktikens vad? (innehåll), hur? (metod) och varför? (syfte) som befinner sig någonstans på detta kontinuum, antingen nära ämnet (innehåll, metod och syfte) eller didaktik (fr.a. metod och syfte) eller någonstans mittemellan. De forskare som sysslar med ämnesdidaktik kommer inte heller nödvändigtvis från ett specifikt ämne utan kan lika gärna ha sin forskningsbakgrund inom allmändidaktik och pedagogik. 1 Det är med andra ord möjligt att närma sig ämnesdidaktiken från olika håll och att anknyta till detta forskningsfält på olika sätt och ur olika perspektiv, ämnets såväl som didaktikens och pedagogikens. Det viktiga och centrala är att behandla didaktikens frågor i relation till ämnet och att kunna göra detta med ett brett anslag och många olika frågeställningar. Selander (2010) föreslår t.ex. att didaktik inte bara ska handla om vad, hur och varför, utan också var, när och med vem man ska bli undervisad samt med hjälp av vad, alltså med fokus på olika redskap. När det gäller Grundlärarutbildningen med huvudområdet didaktik får studenterna ihop väldigt få poäng i ett ämne innan det är dags för att skriva examensarbetet. Det är 4-6 som är det största problemet med att de har för lite ämneskunskaper med sig. När de ska skriva sitt första arbete där har de fått väldigt får poäng: i svenska, matematik och engelska minst 30 hp, men bara 7,5 hp i två av NO- eller SO-ämnena eller 15 hp i ett estetiskt ämne (bild, idrott eller musik), beroende på vad man väljer. I F-3 har de 30 hp i ämnena svenska och matematik, 30 hp NO/teknik och 30 hp SO. Så här vore det bra att kunna bygga examensarbetet både på ämneskunskaperna och de kurser studenterna genomgått inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, vilka kan hänföras till didaktik i något slags bred mening. Både UK-kurserna och ämneskurserna utgör då den ämnesmässiga grund som studenterna skriver sina arbeten utifrån. Här föreslås därmed att studenterna skriver examensarbetena i ett ämne med inriktning mot ämnesdidaktik. Det blir alltså primärt ämnesinstitutionerna som är ansvariga för examensarbetena inom Grundlärarutbildningen, men dessa bör sköta handledningen i samarbete med institutioner med allmändidaktisk kompetens som exempelvis IBL, ISV, IKK och Tema för att säkerställa den didaktiska inriktningen på arbetena. Ytterligare ett argument för en lite bredare tolkning av begreppet ämne i Grundlärarutbildningen är att målformuleringarna i Högskoleförordningen handlar om yrkesutövningen i första hand, jämfört med Ämneslärarutbildningen där ämnena är i fokus (se citat på s. 7). Av relevans för att skriva ett examensarbete i ämne med inriktning mot ämnesdidaktik där yrkesutövningen ska vara i fokus blir då mer än enbart de rena skolämnena, d.v.s. även de mer didaktiska UK-kurserna. När det gäller Ämneslärarprogrammet är det naturligt att det blir mer fokus på ämnena där men med tanke på huvudområdet finns det inga skäl att inte ha samma inriktning på examensarbetena även där, d.v.s. ämne med inriktning mot ämnesdidaktik. Det finns många sätt att undersöka ämnet med inriktning mot ämnesdidaktik som passar både om man har mycket och lite ämneskunskaper med sig. Examensarbetena i Grundlärarprogrammet behöver anpassas mer till en situation där man bara har ett fåtal poäng i ett ämne vilket gör en dragning mot didaktiken mer naturlig. Rent konkret kan man utgå från problematiker i UK-kurserna men skriva om dessa i relation till ett ämne. Exempel på ett arbete inom biologi med inriktning mot 1 Inom det ämnesdidaktiska forskningsfältet teknikens didaktik finns exempelvis forskare med ämnesbakgrund inom allt från ingenjörsvetenskap, fysik och teknikhistoria till pedagogik och didaktik. 6

7 didaktik skulle då kunna vara att man gör ett läroplansteoretiskt arbete med biologi som exempel (UK1). Om man vill skriva om bedömning (UK3) så kan man koppla det till innehållet i ett specifikt ämne, t.ex. religion. Man kan göra en lista över ämnen som passar F-3 och 4-6 vilka är anpassade efter ett visst mått av förkunskaper inom ämnet, vilket bör bli en central uppgift för de ämnesdidaktiska klusteransvariga att arbeta med. Hur skall kursen UK 8 Vetenskapsteori och metod organiseras? I HUT:en benämns den här kursen som Vetenskapsteori, forskningsmetodik och statistik. Det är i synnerhet tre moment som är tydligt framskrivna. För det första vetenskapsteori, där relationen mellan teori och empiri samt begreppet generaliserbarhet lyfts fram. För det andra statistik med betoning på deskriptiv statistik, statistisk inferens och statistiska samband. För det tredje en översikt över bredden av det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet (En hållbar lärarutbildning, SOU 2008:109, s ). I propositionen konkretiseras inte den ovanstående informationen från HUT:en utan det är i princip detta som finns att luta sig mot när det gäller utredningstexter. UK8 är dock i HUT:en en synnerligen smal kurs som bara fångar in en liten del av de möjliga metoder som kan komma att användas i examensarbetena. Det finns emellertid i de olika programmens mål i Högskoleförordningen mer information att tillgå för att kunna bestämma innehållet i kursen. I exempelvis Ämneslärarprogrammets målformuleringar skrivs att studenten skall: visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen... visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik (Högskoleförordningen SFS 1993:100, bilaga 2., Examensordning). Både Grundlärar- och Förskollärarprogrammen har liknande skrivningar, men avslutar med att kunskapsutvecklingen ska ske inom yrkesområdet istället för ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik (Ibid.). Kvalitativa forskningsmetoder ska alltså studenterna också ha kunskap om efter avslutad utbildning i samtliga lärarprogram, och det mest rimliga är förstås att de ingår i kursen Vetenskapsteori och metod (det var också tanken i examensrättsansökningarna). I det följande grundar således denna utredning sina resonemang i ovanstående mål från Högskoleförordningen samt de examensrättsansökningar som redan blivit godkända av HSV. Kursen UK8 ska inom Grundlärar- och Ämneslärarprogrammen läggas upp som en gemensam kurs för varje program liknande de övriga UK-kurserna. De moment som ska ingå är vetenskapsteori och kvantitativa och kvalitativa samhällsvetenskapliga metoder, vilka finns mer detaljerat beskrivna i de kursplaner som skickades in med examensrättsansökningarna (se kursplan för Vetenskapsteori och metod från examensrättsansökningar). Denna första del utgör en provkod. Den kompletteras också med ytterligare en del (och provkod) som ligger närmre det konkreta examensarbetet som ska skrivas och därmed är mer ämnesspecifik, vilken också utförs i samarbete mellan värdinstitutionen och berörda ämnesinstitutioner och stöttas av klusteransvariga. Samma grundidé gäller även 7

8 inriktning fritidshem och Förskollärarprogrammet, som i UK8 också har en allmän del och en del som är mer inriktad på det som studenten konkret ska skriva inom. Det är viktigt att påpeka att detta inte är den enda forskningsmetodiska skolning studenterna får i lärarprogrammen. De ämnesdidaktiska och vetenskapliga progressionskartorna som utarbetades i samband med examensrättsansökningarna preciserar också vetenskapsmetodiska kunskaper som studenterna ska tillgodogöra sig under utbildningarna (se examensrättsansökningar för de berörda programmen). Nedan följer en summering och schematisering av hur examensarbetet ska se ut i varje program: *** Examensarbetet i Ämneslärarprogrammet Ämneslärarprogrammet, 7-9: Ämneslärarprogrammet, Gymnasiet: 8

9 Examensarbetet i Grundlärarprogrammet Grundlärarprogrammet, F-3 Grundlärarprogrammet, 4-6 9

10 Inom Grundlärarprogrammet inriktning fritidshem föreslås att studenterna enbart skriver ett produktionsarbete på grundnivå eftersom de får samla in och bearbeta empiri, vilket tydligt kan kopplas till kravet om dokumentation i verksamheten och studenten därmed också får träning i detta. Konsumtionsarbetet kan visserligen förbereda för att kunna ta till sig ny forskning i förskoleverksamheten, men det finns en ganska omfattande forskningsöversikt även i produktionsarbetet: Examensarbetet i Förskollärarprogrammet 10

11 Inom Förskollärarprogrammet föreslås att studenterna enbart skriver ett produktionsarbete på avancerad nivå eftersom de får samla in och bearbeta empiri, vilket tydligt kan kopplas till kravet om dokumentation i verksamheten och studenten därmed också får träning i detta. Konsumtionsarbetet kan visserligen förbereda för att kunna ta till sig ny forskning i förskoleverksamheten, men det finns en ganska omfattande forskningsöversikt även i produktionsarbetet: Förslag i sammanfattning Nedan sammanfattas de förslag som läggs fram i rapporten och som SUV har att ta ställning till. Observera att förändringar i linje med förslagen också i flera fall kommer att innebära ändringar i utbildningsplanerna (se bilaga 1): Examensarbetena enligt 2011 års examensordning inom lärarutbildningarna vid LiU behåller de två formerna konsumtions- och produktionsinriktat examensarbete. Studenterna inom Grundlärar- och Ämneslärarprogrammen skriver två självständiga arbeten om 15 hp vardera. Studenterna börjar med konsumtionsarbetet på grundläggande nivå och går sedan vidare till produktionsarbetet på avancerad nivå, och arbetena skrivs båda inom samma ämne eller ämnesområde och med samma handledare. Det senare arbetet bör alltså bygga på det förra. Studenterna inom Förskollärarprogrammet skriver ett produktionsarbete om 15 hp på avancerad nivå. Inom Grundlärarprogrammet inriktning fritidshem är tiden för kort för att hinna till avancerad nivå och därför skriver studenterna här ett produktionsarbete om 15 hp på grundläggande nivå. Konsumtionsarbeten skrivs i normalfallet i par. För att möjliggöra en rättssäker individuell examination ska, för det första, examinator kommunicera med handledaren för att säkerställa att samtliga författare har tagit aktiv del i skrivandet av arbetet. För det andra ska 11

12 författarna i examensarbetets metoddel inkludera en kort självvärdering. För det tredje ska varje författare vara beredd att enskilt försvara alla delar av arbetet. Tre Fora för examensarbetet inom lärarutbildningarna vid Linköpings universitet bildas, ett för varje program. Dessa leds och organiseras av programansvarig utbildningsledare för varje program i tätt samarbete med klusteransvariga, företrädare för värdinstitutionerna (ämnesoch områdesansvariga) och andra relevanta intressenter, så att behoven hos varje program tillgodoses. Klusteransvariga tar också ansvar för det som nu sköts av Nätverket för examensarbetet, nämligen kvalitetssäkring, metodstrimma och handledarstöd, i samarbete med ämnesansvariga. Inom både Ämneslärar- och Grundlärarprogrammet skriver studenterna sina examensarbeten i ett ämne med inriktning mot ämnesdidaktik. Det blir alltså primärt ämnesinstitutionerna som är ansvariga för examensarbetena, men dessa sköter handledningen i samarbete med institutioner med allmändidaktisk kompetens. Inom Grundlärarprogrammet, inriktning fritidshem, skriver studenterna inom pedagogiskt arbete med inriktning mot fritidspedagogik och inom Förskollärarprogrammet inom pedagogiskt arbete med inriktning mot förskolepedagogik. Utbildningsvetenskaplig kärna, kurs åtta, ska inom Grundlärar- och Ämneslärarprogrammen läggas upp som en gemensam kurs för varje program liknande de övriga UK-kurserna. Moment som ingår är vetenskapsteori samt kvantitativa och kvalitativa samhällsvetenskapliga metoder och detta utgör en provkod. Denna första del kompletteras med ytterligare en del och provkod som ligger närmre det konkreta examensarbetets metodiska utformning och därmed är mer ämnesspecifik, vilken också utförs i samarbete mellan värdinstitutionen och berörda ämnesinstitutioner och stöttas av klusteransvariga. Samma grundidé gäller även inriktning fritidshem och Förskollärarprogrammet, som i UK8 också har en allmän del och en del som är mer inriktad på det som studenten konkret ska skriva inom. Exakt hur förslagen ska konkretiseras måste utredas av berörda parter under våren 2013, både vad det gäller Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet. Referenser Anvisningar gällande examination inom Utbildningsvetenskap, beslut Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap (OSU), LiU, , Dnr LiU 1055/ En hållbar lärarutbildning, SOU 2008:109. Examensarbetet inom den nya lärarutbildningen, HSV-rapport 2006:47. EXAMENSRÄTTSANSÖKAN FÖR ÄMNESLÄRAREXAMEN MED INRIKTNING MOT ÅRSKURS 7-9, Linköpings universitet, Dnr LIU ,

13 EXAMENSRÄTTSANSÖKAN FÖR ÄMNESLÄRAREXAMEN MED INRIKTNING MOT GYMNASIESKOLAN, Linköpings universitet, Dnr LIU , EXAMENSRÄTTSANSÖKAN FÖR GRUNDLÄRAREXAMEN MED INRIKTNING MOT FÖRSKOLEKLASS OCH ÅRSKURS 1-3, Linköpings universitet, Dnr LIU , EXAMENSRÄTTSANSÖKAN FÖR GRUNDLÄRAREXAMEN MED INRIKTNING MOT ÅRSKURS 4-6, Linköpings universitet, Dnr LIU , EXAMENSRÄTTSANSÖKAN FÖR GRUNDLÄRAREXAMEN MED INRIKTNING MOT FRITIDSHEM, Linköpings universitet, Dnr LIU , EXAMENSRÄTTSANSÖKAN FÖR FÖRSKOLLÄRAREXAMEN, Linköpings universitet, Dnr LIU , Grundutbildningsnämnden inom utbildningsvetenskap (GUN), LiU, skrivelser, ; Högskoleförordningen, SFS 1993:100. Högskoleverkets hemsida, om självständiga arbeten, Kurshandledning för examensarbete på avancerad nivå i Specialisering/Fördjupning, Lärarprogrammet vid Linköpings universitet, Lindvert, Jessica & Eva Minten, Promemoria om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, Skolverket, , Dnr 2012:1700. Planeringsprojekt för examensarbete i Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet, beslut Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap (OSU), LiU, , Dnr LiU Selander, Staffan Didaktik undervisning och lärande, i Ulf P. Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (red.), Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. 2:a uppl. Stockholm: Natur & kultur. Utbildningsplaner för Ämneslärarprogrammet, Grundlärarprogrammet och Förskollärarprogrammet, LiU,

14 Bilaga 1. Skrivningar om examensarbetet i examensrättansökningar och utbildningsplaner för de olika lärarprogrammen enligt 2011 års examensordning vid LiU. Examensarbetet i Ämneslärarprogrammet Organisering av examensarbetet Centrala aspekter i en forskningsbaserad högskoleutbildning är nyfikenhet, självständigt tänkande och ett undersökande och kritiskt reflekterande förhållningssätt. Examensarbetet utgör därför en central del av en akademisk professionsutbildning och en förutsättning för långsiktig utveckling av skolan och lärarprofessionen. Med utgångspunkt från HSVs rapport Examensarbetet inom den nya lärarutbildningen (rapport 2006:47) samt betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) genomförs två olika typer av examensarbeten inom ramen för lärarutbildningen vid Linköpings universitet: ett konsumtionsinriktat arbete respektive ett produktionsinriktat arbete. I betänkandet beskrivs ett konsumtionsinriktat vetenskapligt arbete som inriktat på sammanställning och analys av tidigare forskning, medan ett produktionsinriktat arbete i första hand går ut på att med hjälp av vetenskapliga metoder insamla och bearbeta ett empiriskt material. I de längre lärarutbildningarna, grundlärarutbildningen med inriktning F-3 och 4-6 samt ämneslärarutbildningen med inriktning mot 7-9 och Gy, genomför den studerande ett konsumtionsinriktat arbete (15 hp) på grundnivå och ett produktionsinriktat arbete (15 hp) på avancerad nivå. Genom det konsumtionsinriktade arbetet markeras vikten av att vara väl insatt i forskning som är relevant för läraryrket; det utgör också ett underlag för egna empiriska arbeten. I det produktionsinriktade arbetet använder de studerande sådana vetenskapliga arbetsprocesser som genererar ny kunskap, vilket bidrar till ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt. I de lärarutbildningar som endast innehåller 15 hp examensarbete, förskollärarutbildningen samt grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem, får den studerande möjlighet att välja vilken av dessa två typer av arbeten hon/han vill genomföra. Examensarbetet inom förskollärarutbildningen ligger på avancerad nivå medan arbetet inom inriktning fritidshem ligger på grundnivå. Examensarbetet inom lärarutbildningen genomförs, läggs fram och examineras vid den institution där handledaren hör hemma. Som övergripande organisatorisk ram för examensarbetet har ett institutionsövergripande forum inrättats, Forum för examensarbetet inom lärarutbildningen vid Linköpings universitet. Forum leds och organiseras av en programansvarig utbildningsledare vid Kansliet för utbildningsvetenskap. Övriga medlemmar är lärare från varje institution som medverkar i lärarutbildningen. Till Forums uppgifter hör att arbeta med kvalitetssäkring av examensarbetet, samordning av gemensamma föreläsningar för studenter, seminarier och workshops för handledare och examinatorer, gemensamma stödinsatser och handledarutbildning etcetera. Sedan 2005 har lärarutbildningen vid Linköpings universitet också ett samarbete kring examensarbetet med lärutbildningarna vid Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet. Samarbetets syfte är att utbyta idéer om organisation av examensarbetet, diskutera kvalitetskriterier samt läsa och bedöma varandras arbeten

15 Examensarbetet De båda examensarbeten som ingår i gymnasielärarutbildningen ger den studerande möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier, ämnesdidaktiska studier samt verksamhetsförlagda studier. Ett viktigt mål med arbetena är att ge den studerande goda förutsättningar att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till skolan som social och pedagogiska miljö, samt ge redskap för fortlöpande uppföljning och analys av den egna pedagogiska verksamheten. För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan utgör examensarbetena en del av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna och båda genomförs inom det ämne i studiegången som omfattar 120 högskolepoäng. Arbetena har en ämnesdidaktisk inriktning och är innehållsmässigt relaterade till varandra. Det första arbetet (15 hp) genomförs på grundnivå och är inriktat på sammanställning och analys av tidigare forskning (forskningskonsumtion) medan det andra arbetet (15 hp) genomförs på avancerad nivå och handlar om insamling, bearbetning och analys av ett empiriskt material (forskningsproduktion). Genom att de båda arbetena har olika karaktär får den studerande möjlighet att bredda sitt vetenskapliga kunnande. Det konsumtionsinriktade arbetet markerar vikten av att kunna förhålla sig till för läraryrket relevant forskning, medan det produktionsinriktade arbetet ger inblick i de vetenskapliga processer som formar kunskap. Inför termin åtta skall den studerande som läser mot gymnasieskolan välja vilket ämne som hon/han avser att fördjupa till 120 hp-nivån och därmed vilket ämne som hon/han skall skriva de två examensarbetena inom. Det första examensarbetet (forskningskonsumtion) skrivs under utbildningens fjärde år och det andra examensarbetet (forskningsproduktion) skrivs under utbildningens sista termin (om svenska och samhällskunskap kombineras förlängs utbildningen med en termins teoristudier). Examensarbetena genomförs individuellt men kan också genomföras i par, om de utformas och presenteras på ett sätt som gör det möjligt att identifiera och examinera individuella insatser. Utdrag ur examensrättansökan Ämneslärarprogrammet, inr Gymnasiet Examensarbetet De båda examensarbeten som ingår i inriktning 7-9 ger den studerande möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier, ämnesdidaktiska studier samt verksamhetsförlagda studier. Ett viktigt mål med arbetena är att ge den studerande goda förutsättningar att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till skolan som social och pedagogiska miljö, samt ge redskap för fortlöpande uppföljning och analys av den egna pedagogiska verksamheten. För ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7-9 utgör examensarbetena en del av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna och båda genomförs inom det ämne i studiegången som omfattar 90 högskolepoäng. Arbetena har en ämnesdidaktisk inriktning och är innehållsmässigt relaterade till varandra. Det första arbetet (15 hp) genomförs på grundnivå och är inriktat på sammanställning och analys av tidigare forskning (forskningskonsumtion) medan det andra arbetet 15

16 (15 hp) genomförs på avancerad nivå och handlar om insamling, bearbetning och analys av ett empiriskt material (forskningsproduktion). Genom att de båda arbetena har olika karaktär får den studerande möjlighet att bredda sitt vetenskapliga kunnande. Det konsumtionsinriktade arbetet markerar vikten av att kunna förhålla sig till för läraryrket relevant forskning, medan det produktionsinriktade arbetet ger inblick i de vetenskapliga processer som formar kunskap. För inriktning 7-9 utgör examensarbetena en del av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna och båda genomförs inom det ämne i studiegången som omfattar 90 högskolepoäng. Arbetena har en ämnesdidaktisk inriktning och är innehållsmässigt relaterade till varandra. Det första arbetet (15 hp) genomförs på grundnivå och är inriktat på sammanställning och analys av tidigare forskning (forskningskonsumtion) medan det andra arbetet (15 hp) genomförs på avancerad nivå och handlar om insamling, bearbetning och analys av ett empiriskt material (forskningsproduktion). Genom att de båda arbetena har olika karaktär får den studerande möjlighet att bredda sitt vetenskapliga kunnande. Det konsumtionsinriktade arbetet markerar vikten av att kunna förhålla sig till för läraryrket relevant forskning, medan det produktionsinriktade arbetet ger inblick i de vetenskapliga processer som formar kunskap. Inför termin sex skall den studerande välja vilket ämne som hon/han avser att fördjupa till 90 hpnivån och därmed vilket ämne som hon/han skall skriva de två examensarbetena inom. Det första examensarbetet (forskningskonsumtion) skrivs under utbildningens tredje år och det andra examensarbetet (forskningsproduktion) skrivs under utbildningens sista termin. Examensarbetena genomförs individuellt men kan också genomföras i par, om de utformas och presenteras på ett sätt som gör det möjligt att identifiera och examinera individuella insatser. Utdrag ur examensrättansökan Ämneslärarprogrammet, inr Examensarbete/självständigt arbete Examensarbetet ger den studerande möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier, ämnesdidaktiska studier samt verksamhetsförlagda studier. Ett viktigt mål med arbetet är att ge den studerande goda förutsättningar att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till skolan som social och pedagogiska miljö, samt ge redskap för fortlöpande uppföljning och analys av den egna verksamheten. För ämneslärarexamen, inriktning 7-9 (270 högskolepoäng) och Gy (300/330 högskolepoäng), skall den studerande inom ramen för de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 30 högskolepoäng. Studerande inom inriktning 7-9 genomför examensarbetet inom det ämne i studiegången som omfattar 90 högskolepoäng medan studerande inom inriktning Gy genomför examensarbetet inom det ämne i studiegången som omfattar 120 högskolepoäng. Examensarbetet har en ämnesdidaktisk inriktning och genomförs i två separerade men innehållsmässigt relaterade arbeten. Det första arbetet (15 hp) genomförs på grundnivå och är inriktat på sammanställning och analys av tidigare forskning (forskningskonsumtion) medan det andra arbetet (15 hp) genomförs på avancerad nivå och handlar om insamling, bearbetning och 16

17 analys ett empiriskt material (forskningsproduktion). Genom att de båda arbetena har olika karaktär får den studerande möjlighet att bredda sitt vetenskapliga kunnande. Det konsumtionsinriktade arbetet markerar vikten av att kunna förhålla sig till för läraryrket relevant forskning, medan det produktionsinriktade arbetet ger inblick i de vetenskapliga processer som formar kunskap. Inför termin 6 skall den studerande som läser mot inriktning 7-9 välja vilket ämne som hon/han avser att fördjupa till 90 hp-nivån och därmed vilket ämne som hon/han skall skriva de två examensarbetena inom. Det första examensarbetet (forskningskonsumtion) skrivs under utbildningens sjätte termin och det andra examensarbetet (forskningsproduktion) skrivs under utbildningens sista termin. Inför termin 8 skall den studerande som läser mot gymnasieskolan välja vilket ämne som hon/han avser att fördjupa till 120 hp-nivån och därmed vilket ämne som hon/han skall skriva de två examensarbetena inom. Det första examensarbetet (forskningskonsumtion) skrivs under utbildningens fjärde år och det andra examensarbetet (forskningsproduktion) skrivs under utbildningens sista termin (om svenska och samhällskunskap kombineras förlängs utbildningen med en termins teoristudier). Ett examensarbete genomförs individuellt men kan också genomföras i par, om det utförs och presenteras på ett sätt som gör det möjligt att identifiera och examinera individuella insatser. Utdrag ur utbildningsplan, Ämneslärarprogrammet Examensarbetet i Grundlärarprogrammet Examensarbetet De båda examensarbeten som ingår i inriktning F-3 ger den studerande möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier, ämnesdidaktiska studier samt verksamhetsförlagda studier. Ett viktigt mål med arbetena är att ge den studerande goda förutsättningar att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till skolan som social och pedagogiska miljö, samt ge redskap för fortlöpande uppföljning och analys av den egna pedagogiska verksamheten. De båda examensarbetena utgör en del av utbildningens ämnes- och ämnesdidaktiska studier. De har en ämnesdidaktisk inriktning och genomförs i två separerade men innehållsmässigt relaterade arbeten. Det första arbetet (15 hp) genomförs på grundnivå (termin 6) och är inriktat på sammanställning och analys av tidigare forskning (forskningskonsumtion) medan det andra arbetet (15 hp) genomförs på avancerad nivå (termin 8) och handlar om insamling, bearbetning och analys ett empiriskt material (forskningsproduktion). Genom att de båda arbetena har olika karaktär får den studerande möjlighet att bredda sitt vetenskapliga kunnande. Det konsumtionsinriktade arbetet markerar vikten av att kunna förhålla sig till för läraryrket relevant forskning, medan det produktionsinriktade arbetet ger inblick i de vetenskapliga processer som formar kunskap. 17

18 Inom inriktning F-3 genomförs examensarbetena individuellt men kan också genomföras i par, om det utförs och presenteras på ett sätt som gör det möjligt att identifiera och examinera individuella insatser. Utdrag ur examensrättsansökan Grundlärarprogrammet, inr F-3 Examensarbetet De båda examensarbeten som ingår i inriktning 4-6 ger den studerande möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier, ämnesdidaktiska studier samt verksamhetsförlagda studier. Ett viktigt mål med arbetena är att ge den studerande goda förutsättningar att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till skolan som social och pedagogiska miljö, samt ge redskap för fortlöpande uppföljning och analys av den egna pedagogiska verksamheten. De båda examensarbetena utgör en del av utbildningens ämnes- och ämnesdidaktiska studier. De har en ämnesdidaktisk inriktning och genomförs i två separerade men innehållsmässigt relaterade arbeten. Det första arbetet (15 hp) genomförs på grundnivå (termin 6) och är inriktat på sammanställning och analys av tidigare forskning (forskningskonsumtion) medan det andra arbetet (15 hp) genomförs på avancerad nivå (termin 8) och handlar om insamling, bearbetning och analys ett empiriskt material (forskningsproduktion). Genom att de båda arbetena har olika karaktär får den studerande möjlighet att bredda sitt vetenskapliga kunnande. Det konsumtionsinriktade arbetet markerar vikten av att kunna förhålla sig till för läraryrket relevant forskning, medan det produktionsinriktade arbetet ger inblick i de vetenskapliga processer som formar kunskap. Inom inriktning 4-6 genomförs examensarbetena individuellt men kan också genomföras i par, om det utförs och presenteras på ett sätt som gör det möjligt att identifiera och examinera individuella insatser. Utdrag ur examensrättsansökan Grundlärarprogrammet, inr 4-6 Självständigt arbete (examensarbete) För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom respektive inriktning. Utdrag ur utbildningsplan Grundlärarprogrammet Examensarbetet i Grundlärarprogrammet, inriktning Fritidshem Examensarbetet 18

19 Examensarbetet ger den studerande möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar. Ett viktigt mål med arbetet är att ge den studerande goda förutsättningar att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till fritidshemmet och skolan som sociala och pedagogiska miljöer, samt ge redskap för fortlöpande uppföljning och analys av den egna verksamheten och det egna kunnandet och kompetensen. Examensarbetet för grundlärare med inriktning mot fritidshem omfattar 15 hp och genomförs som ett sammanhållet arbete på grundnivå (termin 6). Arbetet kan antingen bestå av insamling, bearbetning och analys ett empiriskt material (forskningsproduktion) eller genom en sammanställning och analys av tidigare forskning (forskningskonsumtion). Inom inriktningen mot fritidshem relaterar examensarbetet till det fritidspedagogiska området och ger den studerande möjlighet att utveckla och fördjupa sitt kunnande inom centrala delar av detta område. Inom grundlärarutbildningen genomförs examensarbetet individuellt men kan också genomföras i par, om det utförs och presenteras på ett sätt som gör det möjligt att identifiera och exa-minera individuella insatser. Utdrag ur examensrättsansökan Grundlärarprogrammet med inr mot Fritidshem För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska området. Utdrag ur utbildningsplan Grundlärarprogrammet med inr mot Fritidshem Examensarbetet i Förskollärarprogrammet Examensarbetet Examensarbetet ger den studerande möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar. Ett viktigt mål med arbetet är att ge den studerande goda förutsättningar att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till förskolan som social och pedagogiska miljö, samt ge redskap för fortlöpande uppföljning och analys av den egna verksamheten och det egna kunnandet och kompetensen. För förskollärarexamen om 210 högskolepoäng skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 högskolepoäng på avancerad nivå inom det förskolepedagogiska området. Examensarbetet kan antingen bestå av insamling, bearbetning och analys av ett empiriskt material (forskningsproduktion) eller genom en sammanställning och analys av tidigare forskning (forskningskonsumtion). Ett examensarbete genomförs individuellt men kan också genomföras i par, om det utförs och presenteras på ett sätt som gör det möjligt att identifiera och examinera individuella insatser. Utdrag ur examensrättsansökan Förskollärarprogrammet 19

20 Självständigt arbete (examensarbete) För förskollärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom det förskolepedagogiska området. Utdrag ur utbildningsplan Förskollärarprogrammet 20

21 Bilaga 2. Examensarbetet i Grundlärarprogrammet, enligt Högskoleförordningen Grundlärarexamen ges med tre inriktningar. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 13 och grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 46 avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng. För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kursplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne.... För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 13 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik. För svenska och matematik krävs minst 30 högskolepoäng i vardera ämne och för engelska krävs minst 15 högskolepoäng. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 46 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska och ett valbart fördjupningsområde. För svenska, engelska och matematik krävs minst 30 högskolepoäng i vardera ämnet. Därutöver krävs 30 högskolepoäng i något av de av studenten valbara områdena: 1. naturorienterande ämnen och teknik, 2. samhällsorienterande ämnen, eller 3. ett eller två praktiska eller estetiska ämnen.... För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 13 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 46 ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom respektive inriktning. Utdrag ur Högskoleförordningen SFS 1993:100, kap