Ämneslärarprogrammet mot grundskolan åk 7-9 Subject Teacher Education Program in grades 7-9 of the compulsory school

Transkript

1 1(9) Utbildningsplan Ämneslärarprogrammet mot grundskolan åk 7-9 Subject Teacher Education Program in grades 7-9 of the compulsory school Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 med huvudämnet idrott och hälsa 1. Basdata Nivå: Avancerad/Grund Programkod: GRLAR Fastställande: Utbildningsplanen är fastställd av Grundutbildningsnämnden senare reviderad , samt Ikraftträdande: Föreskrifterna i denna utbildningsplan gäller fr.o.m. läsåret 01/01. Omfattning: 70 högskolepoäng Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 70 högskolepoäng (hp). För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna (uvk) om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning (vfu) om 0 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng och ämnesstudier i tre undervisningsämnen. När två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik ingår i utbildningen omfattar examen ämnesstudier endast i dessa två undervisningsämnen (ges ej vid GIH)

2 (9) Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 90 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt i examen ingående ämne krävs minst 5 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 90 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna; läroplansteori och didaktik; vetenskapsteori och forskningsmetodik; utveckling, lärande och specialpedagogik; sociala relationer, konflikthantering och ledarskap; bedömning och betygsättning, och utvärdering och utvecklingsarbete. Vid GIH ges ämneslärarexamen för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 med huvudämnet idrott och hälsa omfattande 90 högskolepoäng. Ämne två och tre läses i samverkan med Stockholms universitet/annat lärosäte som har ämneslärarexamensrätt och omfattar högskolepoäng utifrån de möjligheter som ges utifrån fastställda ämneskombinationer. Fasta ämneskombinationer se SFS 010:5.. Innehåll och uppläggning Utbildningen består av följande kurser: Den utbildningsvetenskapliga kärnan (uvk), 60 högskolepoäng (hp) Skolans uppdrag och lärandets villkor I,5 hp grund Skolans uppdrag och lärandets villkor II,5 hp grund Skolans uppdrag och lärandets villkor III 15 hp avancerad Verksamhetsförlagd utbildning (vfu), 0 högskolepoäng (hp) Verksamhetsförlagd utbildning med ämnesdidaktik I Verksamhetsförlagd utbildning med ämnesdidaktik II Huvudämne: Idrott och hälsa, 90 högskolepoäng (hp) Idrott, didaktisk inriktning I Idrott, didaktisk inriktning II Idrott, didaktisk inriktning III, inkl självständigt arbete 15 hp grund 15 hp avancerad 0 hp grund 0 hp grund 0 hp avancerad

3 (9) Ämne två och tre, högskolepoäng läses vid Stockholms universitet/annat lärosäte med ämneslärarexamensrätt inkl självständigt arbete 90 hp grund Övergripande uppläggning av utbildningen Ämneslärarstudierna startar med två terminer som omfattar studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (uvk), ämnes- och ämnesdidaktiska studier i huvudämnet idrott och hälsa samt verksamhetsförlagd utbildning (vfu) Huvudämnet omfattar 90 högskolepoäng, Idrott, didaktisk inriktning I, 0 hp, Idrott, didaktisk inriktning II, 0 hp, och Idrott, didaktisk inriktning III, 0 hp inklusive ett självständigt arbete, 15 hp. Den första kursen ges termin 1 och. Den andra kursen läses termin och och den tredje kursen läses termin 8. Studier i ämne två och tre läses vid SU/annat lärosäte terminerna 5, 6 och 7 utifrån fastställda ämneskombinationer. Avslutande termin 9 omfattar studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan samt vfu. Denna ska genomföras på en grundskola, främst åk 7-9 och omfattar aktuella ämnen. Utbildningens upplägg framgår av utbildningsstrukturen i bil. 1 samt beskrivs kortfattat i tabell 1. Struktur för ämneslärarutbildningen inriktning årskurs 7-9, 70 hp beskrivs kortfattat nedan i tabell 1 (se även bilaga 1). Tabell 1. GIH:s utbildningsstruktur för ämneslärare inriktning åk 7-9 T1 T T T T5 T6 T7 T8 T9 Uvk Idrott Idrott Idrott ämne ämne ämne o Idrott uvk 15hp 15 hp 15 hp 15 hp 15 hp 0 hp 0 hp 0 hp 0 hp vfu 15 hp Idrott 15 hp uvk 7,5 vfu 7,5 uvk 7,5 hp vfu 7,5hp uvk 15 hp Inklusive självst arbete 15 hp Inklusive självst arbete 15 hp SU SU SU grundnivå avancerad nivå

4 (9) Vetenskaplig progression Ett viktigt inslag i utbildningen är studentens vetenskapliga skolning. Analogt med detta skall studenten inta ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt till kunskap och kunskapsutveckling. Utbildningen skall därför genomsyras av ett kritiskt tänkande, problematisering och ökad självständighet. Vidare skall studenten utveckla förmågan till analys, tolkning och reflektion. Den vetenskapliga progressionen betonas särskilt inom ämnesstudier, forskningsmetodik, uppsatsskrivande och projektarbeten. I utbildningen kommer studenterna i kontakt med GIH:s olika forskningsområden. Professionsprogression Professionsutbildningen vilar på progression inom ämnesstudier, verksamhetsförlagd utbildning och den utbildningsvetenskapliga kärnan där de successivt ökande kraven inom bland annat vfu utgör en viktig del. Studenten skall därtill förvärva insikter om den kroppsliga dimensionen i såväl lär- som kunskapsprocesser. Vidare skall studenten bli förtrogen med hur kroppen medverkar i processer där föreställningar om identitet, genus, etnicitet och livsstilar utvecklas. I yrkesrollen ingår även att kunna stimulera till och hitta metoder för att utveckla en positiv inställning till fysisk aktivitet och förståelse för hur val av livsstil påverkar framtida hälsa. I yrkesprogressionen ingår också att tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat för framtida utveckling i yrkesverksamheten. Målsättningen är även att förbereda studenten för ett demokratiskt och pedagogiskt ledarskap samt att utveckla ömsesidig respekt, tolerans och empati. Förutom att värdegrundsfrågor behandlas, flätas ämneskunskaper från kurser i huvudämnet och ämne två och tre samt den utbildningsvetenskapliga kärnan samman med den verksamhetsförlagda utbildningen. Detta utmynnar i att studenten utvecklar och formulerar en egen lärarfilosofi. Ämnesprogression Ämnesprogressionen inom huvudämnet breddas och fördjupas under utbildningens gång. Den didaktiska progressionen är ständigt närvarande i både teori och praktik. Ämnesstudierna genomsyras av gradvis fördjupad analys och reflektion. Inom området ingår även att erövra fördjupade kunskaper om hur omsorg om natur och miljö leder till en hållbar utveckling. Dessutom ges en fördjupning i kunskaper om mental och fysisk utveckling, mognad och tillväxt under barn- och ungdomsåren. Relation till arbetsmarknad och anställningsbarhet Examen från GIH värderas högt av arbetsgivarna och ger goda chanser till etablering på arbetsmarknaden. I enlighet med Högskoleverkets rapport från

5 5(9) 005: R: Etablering på arbetsmarknaden examinerade 001/0, likt rapporten 009:8 R Etableringen på arbetsmarknaden - examinerade 005/006, hävdar sig GIH:s studenter bäst bland landets alla universitet och högskolor. Relationen till fortsatta studier I ämneslärarutbildningen för grundskolans åk 7-9 uppfyller lärarstudenten kraven för examen på avancerad nivå. Under utbildningstiden ges information om möjligheten till fortsatta studier på master- och forskarnivå.. Mål för ämneslärarexamen För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 ska studenten: - visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, - visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, - visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, - visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, - visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, - visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och - visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. Färdighet och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten: - visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,

6 6(9) - visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, - visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, - visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, - visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, - visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, - visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, - visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, - visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, - visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, - visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och - visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten: - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, - visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Självständigt arbete (examensarbete) För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 0 högskolepoäng eller

7 7(9) minst två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen. Övrigt Av examensbeviset ska det framgå vilken studievariant studenten har fullgjort. Ämneslärarexamen vid GIH kan läsas med huvudämnet idrott och hälsa (90 hp) i kombination med ämne två och tre omfattande 90 högskolepoäng (dvs 5 hp vardera inkluderat ett självständigt arbete) alternativt utan denna kombination. Ämne två och tre läses i förekommande fall vid SU/annat lärosäte med erhållen ämneslärarexamensrätt. Examensbenämningen är: Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. Degree of Master of Science in Secondary Education. Även generell examen, kandidat eller magisterexamen, erhålls om kursfordringar uppnås. Magisterexamen uppnås efter godkända kursfordringar på avancerad nivå omfattande sammanlagt minst 60 hp (1 års heltidsstudier). Examen ska innefatta ett huvudområde med kurser på avancerad nivå omfattande minst 0 hp. I huvudområdet ska ingå ett självständigt examensarbete om minst 15 hp. Examensbenämningen är: Kandidatexamen i Idrott Degree of Bachelor of Science with a major in Sport Science. Magisterexamen i Idrott inriktning utbildningsvetenskap. Degree of Master of Science (60 credits) with a major in Sport Science with specialization in Educational Science.. Behörighet.1 Generella regler Behörig till lärarutbildningen vid GIH är den som dels uppfyller de villkor för grundläggande behörighet som anges i högskoleförordningen och som uppfyller fordringarna på särskild behörighet enligt områdesbehörighet 6c: Engelska B, Samhällskunskap A, Idrott och Hälsa B (eller motsvarande kunskaper), Matematik B, Naturkunskap B. (Naturkunskap B kan ersättas av Biologi A + Kemi A + Fysik A).

8 8(9) 5. Urval 5.1 Generella regler Om det finns fler behöriga sökande än utbildningsplatser sker ett urval. Vid urvalet kan samtidigt betyg, högskoleprov eller meriter från folkhögskola användas. En sökande kan ingå samtidigt i fler urvalsgrupper. Vid sidan av betygs- och provurvalen kan även reell kompetens användas som urvalsgrund. Detta prövas då från fall till fall. 5. Urval för andra ämne För ämnesstudier på annat lärosäte än GIH, gäller det lärosätets antagnings- och urvalsregler. Finns avtal mellan GIH och annat lärosäte för att läsa ämnesstudier med platsgaranti gäller antagnings- och urvalsregler enligt ordinarie uppflyttandekrav. Om urval måste ske görs det baserat på akademiska meriter från ämneslärarprogrammet, dvs. betygsmedelvärdet. 6. Övergångsregler Den student som söker senare del till Ämneslärarprogrammet enligt denna utbildningsplan och som på GIH är antagen till Lärarprogrammet enligt utbildningsplan gällande f o m 007, kan ges dispens från de särskilda behörighetskraven om de är högre än vad som då gällde. 7. Spärregler Särskilda förkunskaper för kurs inom programmet anges i respektive kursplan. 8. Avrådan Uppstår hos lärarna eller utbildningsledningen tveksamhet om en studerandes möjligheter att fullfölja utbildningen med godkänt resultat eller om dennes lämplighet att utöva läraryrket, bör den studerande avrådas från att fortsätta studierna inom programmet. Denna avrådan bör ske så tidigt som möjligt i samråd med utbildningsledningen, studievägledning och den studerande.

9 9(9) Bilaga 1 ÄMNESLÄRARPROGRAMMET INRIKTNING GRUNDSKOLAN ÅK 7-9, 70 hp T MODUL KURS (kursplan för respektive kurs) 1 1 UVK I (utbildningsvetenskapliga kärnan) Idrott I (huvudämnet) Idrott I UVK I 1 Idrott I Idrott I VFU I (idrott och hälsa) UVK I Idrott II (huvudämnet) Idrott II UVKII VFU I (idrott och hälsa) Idrott II Idrott II UVK II UVK II Ämne, 0hp Ämne, 0 hp Ämne och, 0hp inklusive självständigt arbete på grundläggande nivå, 15hp Idrott III (huvudämnet), 0 hp inklusive självständigt arbete på avancerad nivå, 15hp UVK III VFU II VFU II UVK III