Utbildningsplan. Lärarprogrammet Teacher Education Program. 1. Basdata

Transkript

1 1(11) Utbildningsplan Lärarprogrammet Teacher Education Program 1. Basdata Nivå: Grund eller Avancerad Programkod: LALÄR Fastställande: Utbildningsplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden och senare reviderad Ikraftträdande: Föreskrifterna i denna utbildningsplan gäller fr.o.m. läsåret 2010/2011. Omfattning: högskolepoäng (hp) Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde och krav på omfattning av studier på avancerad nivå. Lärarexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om dels 210 hp (grundnivå) dels 240, 270, 300 eller 330 hp (avancerad nivå). För en lärarexamen på avancerad nivå krävs att utbildningen omfattar minst 60 hp på avancerad nivå. I annat fall avläggs examen på grundnivå. Utbildningen skall omfatta följande tre integrerade områden, som kan innehålla kurser på såväl grundnivå som avancerad nivå: ett allmänt utbildningsområde om 90 hp innefattande tvärvetenskapliga studier, en eller flera inriktningar om minst 60 hp mot ett ämne eller ämnesområde och en specialisering om minst 30 hp. Av det allmänna utbildningsområdet skall minst 15 hp vara verksamhetsförlagda. Minst 15 hp per inriktning skall också vara verksamhetsförlagda. Vid GIH ges examen för undervisning i grundskolans tidigare år på 210 hp (grundnivå) respektive 240 hp (avancerad nivå). På avancerad nivå krävs kurser som omfattar minst 60 hp på avancerad nivå.

2 2(11) För undervisning i grundskolans senare år och i gymnasieskolan krävs 270 hp inklusive en respektive två fördjupning(ar) om minst 90 hp i relevant(a) ämne(n) eller ämnesområde(n). För examen på avancerad nivå krävs kurser som omfattar minst 60 hp på avancerad nivå. För undervisning i svenska respektive samhällskunskap i grundskolans senare år krävs minst 90 hp och i gymnasieskolan minst 120 hp i ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. I GIH:s lärarprogram erbjuds tre olika inriktningsämnen: huvudämnet Idrott didaktisk inriktning, Folkhälsa, inriktning fysisk aktivitet och Tränarskap inriktning skolans specialidrott. De studenter på lärarprogrammet som läser 90 hp i minst två av dessa inriktningsämnen, sammanlagt minst 270 hp, erhåller Lärarexamen för äldre åldrar och gymnasiet. Även generell examen, kandidat- eller magisterexamen, erhålls om kursfordringar uppnås. Kandidatexamen uppnås efter avslutade kurser om sammanlagt 180 hp (3år). Examen ska innefatta ett huvudområde med fördjupade studier om minst 90 hp. I huvudområdet ska ingå ett självständigt arbete om minst 15 hp. Benämningen är kandidatexamen i Idrott. Magisterexamen uppnås efter godkända kursfordringar på avancerad nivå omfattande sammanlagt minst 60 hp (1 års heltidsstudier). Examen ska innefatta ett huvudområde med kurser på avancerad nivå omfattande minst 30 hp. I huvudområdet ska ingå ett självständigt examensarbete om minst 15 hp. Benämningen är magisterexamen i Idrott inriktning utbildningsvetenskap. Följande översättning till engelska språket av ovannämnda examensbenämningar skall införas på examensbeviset: Bachelor of Science with a major in Sport Science, Master of Science (60 credits) with a major in Sport Science with a specialization in Educational Science. 2. Innehåll och uppläggning Utbildningen består av följande kurser: Det allmänna utbildningsområdet (AUO) 90 hp Perspektiv på kunskap och skola, AUO I Strategiskt lärarskap, AUO II Den utvärderande och forskande läraren, AUO III 30 hp avancerad

3 3(11) Inriktningsstudier i Idrott, 90 hp Idrott didaktisk inriktning I Idrott didaktisk inriktning II Idrott didaktisk inriktning III 30 hp avancerad För antagna före 2008 benämns de tre kurserna i Idrott didaktisk inriktning grundkurs, fortsättningskurs och påbyggnadskurs. Inriktningsstudier i Folkhälsa, inriktning fysisk aktivitet, 60 hp Folkhälsa I, inriktning fysisk aktivitet Folkhälsa II, inriktning fysisk aktivitet Inriktningsstudier i Tränarskap, inriktning skolans specialidrott, 60hp Förkunskapskrav: minst tre års dokumenterad erfarenhet som ledare/tränare eller minst tre års dokumenterad erfarenhet som elitaktiv. Tränarskap I Tränarskap II Inriktningsstudier i annat ämne/ämnesområde Inriktningsstudier i andra ämnen/ämnesområden än ovan nämnda kan läsas vid annan högskola/universitet. Specialiseringskurser Specialiseringskurser om minst 30 hp kan utgöras antingen av bredd- eller fördjupningskurser. Exempel på specialiseringskurser är: Folkhälsa III, inriktning fysisk aktivitet, (fördjupn.spec.) Tränarskap III, inr skolans specialidrott (fördjupn.spec.) Läs-, skriv- och matematiklärande för de yngre åldrarna Forskningsmetodik Examensarbete Didaktik och verksamhetsförlagd utbildning I Didaktik och verksamhetsförlagd utbildning II 7,5 hp grund 7,5 hp grund 15 hp grund 7,5 hp grund 7,5 hp grund Övergripande uppläggning av utbildningen De två första åren är gemensamma oavsett om studenten läser 210 hp eller minst 270 hp. GIH:s lärarprogram är en väl sammanhållen utbildning där de tre utbildningsområdena är väl integrerade. Det allmänna utbildningsområdet 90 hp

4 4(11) fördelas på tre terminer: initialt, i mitten och i slutet av utbildningen, och utgörs av 45 hp generellt AUO och 45 hp ämnesrelaterat AUO. Var och en av de tre terminerna innehåller 15 hp generellt och 15 hp ämnesrelaterat AUO samt verksamhetsförlagd utbildning. Studierna påbörjas med en AUO-termin. Inriktningsstudierna (huvudämnet idrott) omfattar 90 hp (Idrott didaktisk inriktning I, 30 hp, Idrott didaktisk inriktning II, 30 hp samt Idrott didaktisk inriktning III, 30 hp). De två första kurserna ges termin 2 och 3. Den tredje kursen (Idrott didaktisk inriktning III, 30 hp) läses termin 6 för dem som läser lärarexamen 210 hp för de yngre skolåren samt termin 8 för de som läser lärarexamen med minst 270 hp. Det andra inriktningsämnet vid GIH, Folkhälsa inriktning fysisk aktivitet respektive Tränarskap inriktning skolans specialidrott läses terminerna 5 och 6. Termin 7 erbjuds dels Folkhälsa III, inriktning fysisk aktivitet, 30 hp dels Tränarskap, inriktning skolans specialidrott III, 30 hp som specialiseringskurser med fördjupning. Möjlighet finns att läsa ett annat inriktningsämne vid annat lärosäte under motsvarande terminer. För studenter som väljer att läsa för lärarexamen 210 hp erbjuds specialiseringskurser med såväl djup som bredd. Utbildningens upplägg framgår av utbildningsstrukturen i bilaga 1. Strukturen för GIH:s 270 hp-utbildning (eller mer beroende på studentens val av andra ämne) för studenter antagna fr. o. m beskrivs nedan. Tabell 1. GIH:s utbildningsstruktur för lärare med examen mot grundskolans senare år och gymnasiet (se även bilaga 1) T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 T9 AUO1 Idrott Idrott AUO2 Inr. 2 Inr. 2 S (Inr. 2/ Idrott AUO3 alt.) huvudämne Ex arbete 15 hp huvudämne Ex arbete 15 hp Vetenskaplig progression Ett viktigt inslag i utbildningen är studentens vetenskapliga skolning. Analogt med detta skall studenten inta ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt till kunskap och kunskapsutveckling. Utbildningen skall därför genomsyras av ett kritiskt tänkande, problematisering och ökad självständighet. Vidare skall studenten utveckla förmågan till analys, tolkning och reflektion. Den vetenskapliga progressionen betonas särskilt inom forskningsmetodik, uppsatsskrivande och projektarbeten. I utbildningen kommer studenterna i kontakt med GIH:s olika forskningsområden.

5 5(11) Professionsprogression Professionsutbildningen vilar på progression såväl inom inriktningsstudier som i AUO där de successivt ökande kraven inom vfu utgör en viktig del. Studenten skall därtill förvärva insikter om den kroppsliga dimensionen i såväl lär- som kunskapsprocess. Vidare skall studenten bli förtrogen med hur kroppen medverkar i processer där föreställningar om identitet, genus, etnicitet och livsstilar utvecklas. I yrkesrollen ingår även att kunna stimulera till och hitta metoder för att utveckla en positiv inställning till fysisk aktivitet och förståelse för hur val av livsstil påverkar framtida hälsa. I yrkesprogressionen ingår också att tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat för framtida utveckling i yrkesverksamheten. Målsättningen är även att förbereda studenten för ett demokratiskt och pedagogiskt ledarskap samt att utveckla ömsesidig respekt, tolerans och empati. Förutom att värdegrundsfrågor behandlas, flätas ämneskunskaper från kurser i idrott och AUO samman med den verksamhetsförlagda utbildningen. Detta utmynnar i att studenten utvecklar och formulerar en egen lärarfilosofi. För de studenter som väljer att studera Folkhälsa, inriktning fysisk aktivitet gäller även att utbildningen skall förbereda studenten för arbete med att förebygga ohälsa och att bibehålla god hälsa. Studenten skall vidare under utbildningen fortlöpande göras medveten om vikten av att tillämpa och utvärdera ett hälsofrämjande ledarskap inom olika sektorer i samhället. Därtill skall studenten bli förtrogen med det ömsesidiga sambandet mellan en individs hälsa samt arbetsgruppers och organisationers funktion, produktivitet och lönsamhet, både på kort och på lång sikt. Genom den verksamhetsförlagda utbildningen med undervisning/projekt i skolan i hälsorelaterade ämnen/områden förstärks yrkesprofessionen ytterligare. Slutligen blir studenten förtrogen med att planera och genomföra individuell hälsorådgivning enskilt och i grupp. I de projektarbeten som förekommer inom utbildningen kommer studenten i kontakt med folkhälsoarbete inom olika samhällssektorer. För de studenter som väljer att studera Tränarskap, inriktning skolans specialidrott gäller att utbildningen förbereder studenten för arbete med unga elitaktiva idrottsutövare inom en eller flera idrotter med fokus på att utveckla hela människan. Studenten ska bli förtrogen med träningslärans principer och grundläggande idrottsmedicinska kunskaper. Därutöver via ett humanistiskt/samhällsvetenskapligt perspektiv leda fram till specifika kopplingar till den kommande professionen som lärare i specialidrott i ungdomsskolan men även som tränare inom idrottsrörelsen. Ämnesprogression

6 6(11) Ämnesprogression inom idrott didaktisk inriktning breddas och fördjupas under utbildningens gång. Den didaktiska progressionen är ständigt närvarande i både teori och praktik. Ämnesstudierna genomsyras av gradvis fördjupad analys och reflektion. Inom området ingår även att erövra fördjupade kunskaper om hur omsorg om natur och miljö leder till en hållbar utveckling. Dessutom ges en fördjupning i kunskaper om mental och fysisk utveckling, mognad och tillväxt under barn och ungdomsåren. För de studenter som väljer att studera Folkhälsa, inriktning fysisk aktivitet, gäller även att ämnesprogressionen består såväl av breddning som fördjupning gällande kunskaper i folkhälsoarbete samt hälsans fördelning i befolkningen inklusive epidemiologi. Breddning och fördjupning sker med skolan som arena och aktör i det praktiska folkhälsoarbetet med pedagogiska aspekter utifrån ett folkhälsoperspektiv. Andra samhällssektorer som inkluderas på olika sätt i ämnets progression är företag, statliga instanser, kommuner samt hälso- och sjukvård. För de studenter som väljer att studera Tränarskap, inriktning skolans specialidrott, gäller även att ämnesprogressionen består av såväl breddning som fördjupning gällande kunskaper inom idrottsmedicin, träningslära som organisation och ledarskap inom idrottsrörelsen. Pedagogiska aspekter på såväl idrottsrörelsens arenor som skolans specialidrottsundervisning problematiseras. Relation till arbetsmarknad och anställningsbarhet Examen från GIH värderas högt av arbetsgivarna och ger goda chanser till etablering på arbetsmarknaden. I enlighet med Högskoleverkets rapport från 2005:42 R: Etablering på arbetsmarknaden examinerade 2001/02, likt rapporten 2009:28 R Etableringen på arbetsmarknaden - examinerade 2005/2006, hävdar sig GIH:s studenter bäst bland landets alla universitet och högskolor. För de studenter som väljer att studera Folkhälsa, inriktning fysisk aktivitet gäller även att arbetsmarknaden ligger öppen inom såväl näringsliv som offentlig sektor. Arbetsuppgifterna kan vara av mycket skiftande slag eftersom studenten är förberedd att arbeta med såväl hälsoplanering på samhällsnivå som individuell hälsorådgivning. Ofta kommer de att tillsammans med andra personalkategorier formulera, utveckla och genomföra hälsorelaterade projekt på de aktuella arbetsplatserna. Kreativitet, samarbetsförmåga samt goda kunskaper inom området hälsa och fysisk aktivitet kommer där att vara viktiga arbetsredskap. För de studenter som väljer att studera Tränarskap, inriktning skolans specialidrott, gäller att arbetsmarknaden ligger öppen såväl inom de gymnasieskolor (RIG, REG och lokala) med specialidrott och grundskolor med olika idrottsprofiler som idrottsrörelsen som kvalificerad tränare, utbildare och utvecklare.

7 7(11) Relationen till fortsatta studier I lärarutbildningen för grundskolans tidigare år (210 hp) uppfyller lärarstudenterna kraven för en grundläggande kandidatexamen i Idrott. I lärarutbildningen för grundskolans senare år och gymnasieskolan uppfyller lärarstudenten kraven för magisterexamen i Idrott, inriktning utbildningsvetenskap, för fortsatta studier på avancerad nivå/forskarutbildning. För fortsatta studier mot forskarutbildning informeras om möjligheter till detta vid de lärosäten som GIH samverkar med för licentiat- eller doktorsexamen. 3. Förväntade studieresultat För lärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förverkliga skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Kunskap och förståelse För lärarexamen skall studenten, - visa sådan kunskap i ämnen eller ämnesområden som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, inbegripet kunskap om ämnets eller ämnesområdets vetenskapliga grund, och om relevanta metoder inom verksamheten samt insikt om aktuella forskningsfrågor, - visa kunskap om lärande och undervisning, - visa kunskap om läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling, och - visa kunskap om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten och vid presentation av ämnesstoffet. För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i grundskolans tidigare år skall studenten dessutom - visa mycket god kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning. För undervisning i grundskolan och i gymnasieskolan skall studenten dessutom - visa mycket god kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt god kunskap i betygssättning.

8 8(11) Färdighet och förmåga För lärarexamen skall studenten - visa förmåga att omsätta kunskaper i ämnen eller inom ämnesområden och om lärande och undervisning som krävs för den verksamhet som utbildningen avser så att alla barn och elever lär och utvecklas, - visa förmåga att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund, - visa förmåga att förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, - visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet och delta i ledningen av denna, - visa förmåga att analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare, - visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och inse betydelsen av olika mediers roll för denna, och - visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen eller ämnesområden. För lärarexamen på avancerad nivå omfattande 240, 270, 300 eller 330 hp skall studenten dessutom - visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat. Värderingsförmåga och förhållningssätt För lärarexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, elever och deras vårdnadshavare, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

9 9(11) Självständigt arbete (examensarbete) För lärarexamen om 210 hp skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. För lärarexamen om 240, 270, 300 och 330 hp skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp eller två sådana arbeten om vardera minst 15 hp. Övrigt Av examensbeviset skall det framgå vilka inriktningar och specialiseringar som studenten har fullgjort och för vilken undervisning eller verksamhet utbildningen är avsedd. 4. Förkunskaper Behörig att antas till lärarutbildningen är den som dels uppfyller de villkor för grundläggande behörighet som anges i 7 kap. 1-6 högskoleförordningen, dels har kunskaper i vissa ämnen enligt områdesbehörighet 17: Samhällskunskap A, Matematik B, Naturkunskap B samt Idrott och Hälsa A Naturkunskap B kan ersättas av Kemi A, Fysik A och Biologi A. 5. Urval Om det finns fler behöriga sökande än utbildningsplatser sker ett urval. Vid urvalet används både betyg och högskoleprov. En sökande kan ingå i båda urvalsgrupperna samtidigt och i flera av undergrupperna. Vid sidan av betygs- och provurvalen kan även särskilda skäl användas som urvalsgrund. Skälen prövas från fall till fall. Urval till inriktningsstudier i Folkhälsa, inriktning fysisk aktivitet. Vid fler sökande än platstillgång tillämpas följande urval: - antal högskolepoäng på GIH - betygsnivå på avslutade kurser vid GIH (antal G och VG) Urval till inriktningsstudier i Tränarskap, inriktning skolans specialidrott. Vid fler sökande än platstillgång tillämpas följande urval: - antal högskolepoäng på GIH - betygsnivå på avslutade kurser vid GIH (antal G och VG)

10 10(11) 6. Övergångsregler Ikraftträdande och övergångsbestämmelser (6 kap. 17 HF) Denna utbildningsplan gäller från och med höstterminen Den som påbörjade utbildningen höstterminen 2004, 2005 eller 2006 har rätt att slutföra utbildningen i enlighet med den utbildningsplan som fastställdes Den som påbörjade utbildningen höstterminen 2007 har rätt att slutföra utbildningen i enlighet med den utbildningsplan som fastställdes Studenter som antogs hösten 2004, 2005, 2006 och 2007 (210 hp) kan efter komplettering med kurs på avancerad nivå ta ut lärarexamen på avancerad nivå. 7. Spärregler Särskilda förkunskaper för kurs inom programmet anges i respektive kursplan. 8. Avrådan Om en student lider av psykisk störning, missbrukar alkohol eller narkotika, eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet, och om det till följd härav bedöms föreligga en påtaglig risk att studenten kan komma att skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen, får studenten avskiljas från utbildningen. Frågor om avskiljande prövas efter skriftlig anmälan från GIH:s rektor.

11 11(11) Bilaga 1 termin Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht hp kurser AUO I (1) I (1) grundkurs fort kurs AUO S ex.arbete grund nivå I (1) påbyggn avancerad nivå AUO Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht I(2) I(2) S I(2) I(1) AUO S S AÄ AÄ ex arbete grund nivå avanc nivå ex arbete avanc nivå