FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Transkript

1 BESLUT Dnr LiU FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET Preciserad beställning för kurs 8 inom den utbildningsvetenskapliga kärnan 1, budgetperioden Uppdraget att genomföra kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan innebär att Styrdokument kursen utformas och genomförs i samklang med de styrdokument som beslutats av LiU centralt och Styrelsen för utbildningsvetenskap (inklusive Grundutbildningsnämnden) för kurser inom förskollärarprogrammet (till exempel utbildningsplan, anvisningar gällande examination, progressionsdokumentet för förskollärarutbildningen, LiU:s kvalitetsplan för grundutbildning). En mer ingående beskrivning av kursen och dess relation till övriga kurser under termin 7 återfinns i bifogad bilaga Organisering och uppläggning av Utbildningsvetenskaplig kärna 8, Vetenskapsteori och metod inom Förskollärarprogrammet (Bilaga 1). kursplanen utformas med tydligt fokus på det aktuella verksamhetsområdet. en studiehandledning tillhandahålls där kursens innehåll, uppläggning, kursuppgifter, examinationsformer, betygskriterier etcetera presenteras. Innehåll kursen utformas med utgångspunkt från det beslut om studiegång (Bilaga 2) och kursinnehåll som fastslagits av Styrelsen för utbildningsvetenskap och beskrivs i examensrättsansökningarna. kursen anpassas till det progressionsdokument (Bilaga 4) som gäller för Förskollärarprogrammet. Didaktisk och vetenskaplig progression synliggörs i kursplanens lärandemål och följs därigenom upp i examinerande moment. IKT används som ett pedagogiskt redskap med fokus på produktion, presentation, dokumentation och kommunikation. Lisam (eller motsvarande) används som digital lärplattform i kursen. 1 Denna preciserade beställning bygger på den rambeställning vad gäller utbildningsuppdrag som Styrelsen för utbildningsvetenskap fastställdes 10 december 2013 (Bilaga 3).

2 Arbets- och examinationsformer kursen präglas av studentaktiva och studentcentrerade arbetsformer. Målsättningen är att studenten upplever att kursen kräver heltidsstudier, dvs. 40 h/arbetsvecka. kursen kännetecknas av tydliga och relevanta kravnivåer. examinationsformer är pedagogiskt motiverade och bidrar till att upprätthålla tydliga kravnivåer. den skriftliga kursinformationen, i form av studiehandledning, innehåller tydliga förväntningar på studentens självstudietid/gruppstudier. Studiehandledningen innehåller även tydliga regler vad gäller fusk och plagiat i samband med presentation av examination. Bemanning bemanningen av kursen utgår från kursens innehåll och inriktning. För att leva upp till målet om en akademisk professionsutbildning med tydlig forskningsgrund och hög yrkesrelevans bör lärare med forskningserfarenhet inom de aktuella kunskapsområdena och forskningsmetoderna, samt egen erfarenhet av aktuellt verksamhetsområde, prioriteras. minst 50 procent av undervisningen genomförs av disputerade lärare inom relevanta kunskapsområden. Ledning värdinstitutionen har ett övergripande ansvar för utveckling och kvalitetssäkring av kurserna och för att organisera samverkan med de övriga institutioner som deltar. utveckling av och samordning mellan de kurser som ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan sker i ett så kallat UK-råd som består av kursansvariga lärare, kursmentor samt studeranderepresentant. Till exempel verkar UK-rådet för kontinuitet och samordning vad gäller progression. den institution som har värdskap för majoriteten av UK-kurserna utser, i samråd med programledningen, en av de kursansvariga lärarna i UK-rådet till ordförande och sammankallande UK-ansvarig för förskollärarprogrammet. UK-ansvarig representerar UK-rådet i de programmöten som programledningen organiserar. För det särskilda uppdraget som UKansvarig utgår ersättning från programmet. kursen leds av kursansvarig, disputerad lärare vilken utses av värdinstitutionen. 2

3 Verksamhetsförlagd utbildning i den aktuella kursen UK 8 ingår ingen VFU. Däremot följer kursen Avslutande verksamhetsförlagd utbildning direkt efter UK 8, varför det är angeläget att en dialog mellan kursansvariga för UK 8, Avslutande verksamhetsförlagd utbildning samt Examensarbete äger rum för att länka samman den avslutande terminen på Förskollärarprogrammet (se vidare Bilaga 1). Stöd och samverkan samverkan mellan värdinstitutionen och samarbetsinstitution/er genomförs i alla led: planering, genomförande, bemanning samt utvärdering. representant för biblioteket inbjuds minst en gång per år till UK-rådet för att diskutera samverkansfrågor och hur bibliotekets personal och resurser kan användas i olika kursmoment. i samråd med bibliotekets representant inbjuda till litteratursökningsgenomgångar i form av en sökverkstad eller motsvarande. kursledningen samverkar med olika typer av stödfunktioner inom förskollärarprogrammet och vid LiU centralt för att stötta den enskilde studenten (t.ex. språkverkstad). Utvecklings- och kvalitetsarbete UK-rådet samverkar med programledningen vad gäller utvecklingsarbete och kvalitetsarbete (t.ex. åtgärdsprogram kopplade till Nöjd student index). kursledningen använder det universitetsgemensamma kursvärderingssystemet KURT och andra utvärderingsmodeller efter varje kurs, samt analyserar svaren och i dialog med studenterna utvecklar kursernas utformning och innehåll. Ekonomi och utvecklingsarbete värdinstitutionen får de samlade kursmedlen och därmed gäller värdinstitutionens modell i beräkning av timtilldelning. utvecklingsarbetet för de nya kurserna genomförs utifrån de direktiv som ges av programansvarig och de ekonomiska ramar som upprättats i dialog mellan programansvarig och medverkande institutioner. 3

4 Information och webbsidor värdinstitutionen samverkar med kansliet för utbildningsvetenskap och programledningen kring informationsspridning om UK-kurserna och utbildningen i stort. Informationen ska rikta sig till såväl studenter, lärare, handledare som presumtiva studenter. värdinstitutionen skapar en kurshemsida utifrån direktiv från och i dialog med webbansvarig inom Kansliet för utbildningsvetenskap. Schema, studiehandledning, kursplan (inkl. litteraturlista) finns tillgängligt på hemsidan senast två veckor innan kursstart. Uppföljning och utvärdering värdinstitutionen medverkar till uppföljning och utvärdering av utbildningsuppdraget i relation till den preciserade beställningen. På basis av uppföljning och utvärdering kan beslut om värdinstitution komma att förnyas eller omprövas efter tre år, räknat från första gången kurserna ges. Beslut i detta ärende har fattats av Grundutbildningsnämnden I beslutet har deltagit undertecknad ordförande, ledamöterna Helena Öström Haugum, Catarina Jeppsson, Agneta Johansson, Martin Nelzén, Mats Werme och Emil Wigge. Därutöver har närvarit fakultetskoordinator Caroline Kelly och utbildningsledare Helena Loborg samt programansvariga utbildningsledare Monica Sandlund och Karin Stolpe, den sistnämnda föredragande. Thomas Östholm Ordförande Karin Stolpe Programansvarig utbildningsledare Sändlista Prefekter IBL, ISV, Tema 4

5 Bilaga 1 Organisering och uppla ggning av utbildningsvetenskaplig ka rna 8, Vetenskapsteori och metod inom Fo rskolla rarprogrammet Utbildningsvetenskaplig kärna 8 Vetenskapsteori och metod utgör tillsammans med Avslutande verksamhetsförlagd utbildning och Examensarbetet den sista terminen (termin 7) på Förskollärarprogrammet. För att få ett flöde för studenterna under den sista terminen är det angeläget att dessa kurser ses som en helhet. I Utredning av examensarbetet syfte och roll inom Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet vid Linköpings universitet (Dnr LiU ) beskrivs, förutom examensarbetets roll, även organiseringen av Utbildningsvetenskaplig kärna 8 Vetenskapsteori och metod. De moment som ska ingå i kursen är vetenskapsteori och kvantitativa och kvalitativa samhällsvetenskapliga metoder, som kan ses som en mer allmän del och bör ha en egen provkod. Den andra delen av kursen ligger närmare det konkreta examensarbetet som ska skrivas och är därmed inriktad mot det område som studenten konkret ska skriva om. Denna, mer konkreta del av kursen, bör också ha en egen provkod. Studenterna bör, för att uppfylla kriterier för denna provkod, formulera ett PM. Där beskriver studenten sin design för en forskningsstudie för att så fort som möjligt när examensarbeteskursen startar kunna komma igång med det praktiska arbetet. Redan under UK8 bör det således framgå vilket område studenten ska skriva inom (inom ramen för Pedagogiskt arbete med inriktning mot förskolepedagogik) så att kontakter med handledare kan tas. Handledning Det är önskvärt att studenterna redan under UK8 grupperas utifrån tänkta uppsatsområden (se vidare under Studenternas val av uppsatsområde i Organisering och uppläggning av examensarbete inom Förskollärarprogrammet). Dessutom vore det eftersträvansvärt om dessa grupperingar leds av lärare som sedermera kan fungera som handledare under examensarbetet, så att studenterna redan under UK8 etablerar en kontakt med sin handledare. Genom denna organisering kan studenterna under UK8 på ett konkret sätt planera sitt examensarbete i relation till vetenskapsteori, där så är möjligt. Detta blir också ett sätt på vilket handledaren får en tidig insyn i studentens planeringsarbete. Forskningsetik Inom ramen för UK8 bör forskningsetik läsas. Denna del utgör förberedelse som det missiv som ska finnas formulerat innan empiri samlas in. Missivet ska färdigställas i samförstånd med handledaren 5

6 för Examensarbetet. Beroende på val av metod kommer de etiska övervägandena se olika ut, men bör ändå lyftas fram som en central del i forskningsprocessen. Empiriinsamling Empiriinsamlingen som görs som en del av examensarbetet kan med fördel påbörjas redan under den Avslutande verksamhetsförlagda utbildningen. Här blir det dock centralt att i första hand ska fokus ligga på VFU. Organisation och ledning Värdinstitutionen uppmuntras till ett nära samarbete mellan kursansvariga för kurserna den sista terminen på Förskollärarutbildningen, UK8, Avslutande VFU och Examensarbete för att säkerställa att studenterna upplever en helhet under denna termin. Programrådet, bestående av programansvarig utbildningsledare, FP ansvariga, UK ansvarig och studeranderepresentanter (och vid behov kursmentorer), är det forum där programgemensamma frågor vad gäller den avslutande terminen hanteras. Här sker också utvecklingen av kursplanerna för den sista terminen i samråd med de kursansvariga för de aktuella kurserna. Värdinstitutionen är juridiskt ansvarig för kursen UK8 och organiserar och schemalägger kursen. Dessutom ansvarar värdinstitutionen för studiehandledning, kurshemsidor och bemanning av kursen. 6

7 Bilaga 2 Studiega ng fo r Fo rskolla rarprogrammet Figur 1. Studiegång för studenter antagna 2011 och 2012 Figur 2. Studiegång för studenter antagna

8 Bilaga 3 Rambeställning av kursen, UK 8 Vetenskapsteori och metod inom Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet inriktningarna F 3 och 4 6 samt Ämneslärarprogrammet inriktningarna 7 9 och gymnasiet (budgetperioden ) Detta dokument ger en kortfattad beskrivning av centrala utgångspunkter i Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet som startade ht Vidare redovisas de krav som måste uppfyllas vid medverkan i genomförandet av utbildningarna. Avslutningsvis presenteras de institutioner som får ansvar för genomförandet av UK8 inom Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet inriktningarna F-3 och 4-6 samt Ämneslärarprogrammet inriktningarna 7-9 och gymnasiet. Grundläggande principer De idéer och pedagogiska överväganden som formar Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet har dels sin grund i politiska styrdokument och dels i erfarenheter och insikter från en lång tradition av arbete med lärar- och förskollärarutbildning vid Linköpings universitet. Därtill har lärdomar från arbetet med ansökningarna om examenstillstånd spelat en viktig roll. Samtidigt som utbildningens övergripande idéer behöver preciseras är det viktigt att understryka medverkande institutioners roll i det fortsatta utvecklingsarbetet. De kurser som bygger upp utbildningen formas till stor del av medverkande lärare i nära dialog med yrkespraktiken. På detta sätt präglas utbildningen av en nära samverkan mellan olika nivåer och aktörer. Vad är det då för idéer som utgör stommen i utbildningen? En akademisk professionsutbildning Utbildningen tar sin utgångspunkt i aktuell och relevant forskning i nära samspel med aktuell och beprövad yrkeserfarenhet. Kompetensmässigt vilar utbildningen på två ben: forskningsoch utbildningsmiljöer inom universitetet och förskole-/skolmiljöer i regionen. En ständig växelverkan mellan dessa miljöer präglar respektive program, vilket skapar goda förutsättningarna för den studerande att successivt utveckla sitt professionella kunnande. Professionsanknytningen stärks bland annat genom de kursmentorer som medverkar i kursernas planering, genomförande och uppföljning. Kursmentorerna är verksamma lärare/förskollärare, 8

9 utvalda utifrån särskild kompetens inom aktuellt ämne/område samt dokumenterad erfarenhet av undervisning och pedagogiskt arbete inom relevant verksamhetsområde. Samverkan Utbildningen utnyttjar LiU:s samlade kompetens samt uppmuntrar och skapar förutsättningar för samverkan mellan olika aktörer och miljöer. På detta sätt blir utbildningen hela universitetets angelägenhet och den studerande får tillgång till god kompetens inom samtliga ämnen och områden. Lärande Utbildningens mål är att maximera förutsättningarna för den studerandes lärande till lärare/förskollärare. En viktig förutsättning för detta är en aktiv dialog med de studerande i syfte att identifiera framgångsfaktorer såväl som svårigheter. Valet av arbetsformer vägleds av idéer om hur den studerandes lärande på bästa sätt kan stödjas och stimuleras, samt kännetecknas av höga förväntningar på de studerande genom tydliga krav, högt studietempo och markering av det egna ansvaret för studierna. Integration Utbildningen är organiserad på ett sätt som stöttar den studerandes möjlighet att aktivt sammanlänka centrala dimensioner i lärar-/förskollärararbetet, vilket underlättas genom en nära samverkan mellan utbildningens olika moment och delområden. Samverkan mellan den utbildningsvetenskapliga kärnan och ämnesstudierna är viktig för att säkra den successiva progressionen av centrala kunskaper, förmågor och färdigheter kopplade till utbildningarnas examensmål. Progression Utbildningarna är strukturerade på ett sätt som stöttar den studerandes utveckling av grundläggande kunskaper inom olika ämnen/områden för att sedan alltmer stimulera den studerandes förmåga att självständigt kunna hantera de uppgifter som ingår i läraryrket. Två programövergripande progressionsstråk pekas ut: didaktiskt kunnande och vetenskapligt kunnande. I det didaktiska progressionsstråket utvecklar den studerande sin förståelse av det pedagogiska arbetets förutsättningar samt förmågan att skapa goda betingelser för lärande. I det vetenskapliga progressionsstråket utvecklar den studerande ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt samt förmågan till egen kunskapsproduktion med hjälp av vetenskapliga metoder. 9

10 Utbildningens och UK kursernas organisering Värdinstitution, UK råd och programråd För att skapa tydligt fokus i ansvaret för UK-kurserna utses en värdinstitution. Valet av värdinstitution baseras på en analys av lärarkapacitet och forskningsmiljöer inom området och signalerar ett övergripande ansvar för utveckling och kvalitetssäkring. Värdinstitutionen har också ansvar för att organisera samverkan med annan/andra institution/er inom den aktuella kursen. Det praktiska ansvaret för utveckling och genomförande och uppföljning av de kurser som ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan kommer att ligga på kursansvarig vid värdinstitutionen. En UK-ansvarig finns för UK-kurserna inom Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet. I Grundlärar- respektive Ämneslärarprogrammets UK-råd leds av UK-ansvarig och i dessa deltar förutom de kursansvariga, kursmentor, didaktiker samt studeranderepresentant. När det gäller Förskollärarprogrammet är det Programrådet som tar ansvaret för den sista terminen av Förskollärarutbildningen där de ingående kurserna är UK8, avslutande VFU samt examensarbetet. Programrådet leds av programansvarig utbildningsledare och UK-ansvarig samt FP-ansvarig (ansvarig för de förskolepedagogiska kurserna) deltar också. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) I de aktuella kurserna UK 8 på Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet ingår ingen VFU. Förutsättningar och krav för medverkan Den institution som önskar utföra utbildningsuppdrag inom Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet måste ställa sig bakom utbildningarnas grundläggande idéer och i konstruktiv samverkan med programledningen och andra medverkande institutioner skapa goda förutsättningar för den studerande att uppnå utbildningens mål. Utgångspunkten är den ansökan om examenstillstånd som Linköpings universitet inlämnade till Högskoleverket juni 2010 och som beviljades i januari Denna ansökan har successivt kompletterats och reviderats genom beslut av Styrelsen för utbildningsvetenskap (SUV). Även efter processen med examensrättsansökan har förändringar skett i programmens innehåll och uppläggning. Till exempel har SUV, efter dialog med inblandade parter, reviderat de olika studiegångar som är aktuella för programmen. 10

11 Mer detaljerade direktiv kring genomförandet av kurserna presenteras i dokumentet Preciserad beställning, som går ut till de institutioner som medverkar i programmens kurser. Här beskrivs också hur och när uppföljning av utbildningsuppdraget kommer att genomföras. Vilka kurser omfattar denna beställning? Beslutet om beställning av utbildningsuppdrag rör genomförandet av kursen 8 i den utbildningsvetenskapliga kärnan, Vetenskapsteori och metod i Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet inriktningarna F-3 och 4-6 samt Ämneslärarprogrammet inriktningarna 7-9 och gymnasiet under budgetåren Beslut om värdinstitution Det övergripande målet för beställningen av UK-kurser är att erbjuda högsta möjliga kvalitet för de studenter som går utbildningen. Av tabellen nedan framgår vilka institutioner som får uppdraget som värdinstitution för de kurser beställningen berör. Vägledande för beslutet om värdinstitution har varit dels de kompetenser som pekades ut i Högskoleverkets prövning av examenstillstånd för Förskollärar-, Grundlärar- och Ämneslärarprogrammet, dels den under hösten 2013 genomförda kompetensinventeringen vid institutioner som samverkat kring den Utbildningsvetenskaplig kärnan (se vidare nedan): Vetenskaplig kompetens inom relevant ämne Yrkeserfarenhet inom relevant stadium/verksamhetsområde Erfarenhet av lärarutbildning inom relevant stadium/verksamhetsområde En viktig utgångspunkt har också varit att stötta en stark och nära relation mellan forskning och grundutbildning. Därför även har nedan följande punkter varit vägledande i val av värdinstitution och samarbetsinstitution: Närhet mellan grundutbildning och forskning/tillgänglighet för studenter Lärarutbildningsfokus i kurserna/engagemang Långsiktighet för att institutionerna ska kunna/våga satsa Under hösten 2013 genomfördes en uppdatering av inventering av kompetenser vid institutioner som samverkat kring den Utbildningsvetenskapliga kärnan. Det gäller Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) och Institutionen för Tema. Samtliga dessa tre institutioner har under 11

12 hösten 2013 redogjort för sina olika kompetenser vad gäller de olika lärandemålen i de preliminära kursplanerna. Samtliga tre institutioner har befunnits ha mycket god kompetens för att genomföra UK8 Vetenskapsteori och metod på de program som beställningen avser. När det gäller Grundlärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet så har i kompetensinventeringen också efterfrågats en ämnesdidaktisk kompetens eftersom UK8 ska knyta an till det ämnesdidaktiska examensarbetet. Här har samtliga tre institutioner, IBL, ISV och Tema, funnits ha kompetens knutet till vissa ämnesdidaktiska områden/kluster, men ingen av institutionerna har kompetens inom samtliga områden matematik, svenska, samhällsämnen, naturorienterande ämnen, praktisk-estetiska ämnen samt moderna språk. Då samtliga tre institutioner uppfyller kompetenskriterierna ovan bör samtliga tre institutioner vara delaktiga i att genomföra UK8 Vetenskapsteori och metod. För att fördela uppdraget mellan institutionerna har vi låtit närhetsprincipen vara styrande när vi har avgjort fördelningen mellan institutionerna. Då det finns god kompetens på båda campus är det inte försvarbart att kursbudgeten används till resor. I den avslutande delen av kursen UK8 Vetenskapsteori och metod ingår att studenten skriver ett PM inför sitt kommande examensarbete. För att detta PM ska fungera som en brygga över från teori- och metodkursen över till examensarbetet krävs ett visst samarbete mellan den/de institutioner som ansvarar för UK8 och de institutioner som ansvarar för examensarbetet inom respektive program. Därav finns det i samtliga tabeller nedan en kolumn för samarbetspartners utan procentsatser. De institutioner som nämns där är de som har del i beställningen av examensarbeten inom respektive program (som värdinstitution eller samarbetsinstitution) och som således är tänkta att bidra till slutfasen av UK8 och utformningen av PM inför examensarbetena. Utifrån ovanstående resonemang föreslås Styrelsen för Utbildningsvetenskap besluta om följande värdinstitutioner och samarbetsinstitutioner: Förskollärarprogrammet Värdinstitutioner och samarbetspartners för UK8 Vetenskapsteori och metod (9hp) inom Förskollärarprogrammet Kursen går på tidig hösttermin. Värdinstitution Samarbetsinstitution med procentsats Samarbetsinstitutioner utan procentsats ISV - IBL, Tema 12

13 Grundlärarprogrammet Värdinstitutioner och samarbetspartners för UK8 Vetenskapsteori och metod (9hp) inom Grundlärarprogrammet inriktningarna F-3 och 4-6, Kursen går på sen hösttermin. Inriktning Värdinstitution Samarbetsinstitution med procentsats Samarbetsinstitutioner utan procentsats* F-3 IBL 60% ISV 40% 4-6 IBL 80% Tema 20% IKK, ISAK, ISV *som ansvarar för examensarbeten Ämneslärarprogrammet Värdinstitutioner och samarbetspartners för UK8 Vetenskapsteori och metod (7,5hp) inom Ämneslärarprogrammet inriktningarna 7-9 och gymnasiet, Kursen går på tidig hösttermin för inriktning 7-9 och sen hösttermin för inriktning gymnasiet. Inriktning Värdinstitution Samarbetsinstitution med procentsats Samarbetspartners utan procentsats 7-9 Tema 80% IBL 20% Ämnesinstitutioner/ ämnesdidaktiska kluster Gymnasiet Tema 80% IBL 20% Ämnesinstitutioner/ ämnesdidaktiska kluster Värdinstitutionen åläggs att involvera kompetens som finns vid samarbetsinstitutionerna vid kursernas planering och genomförande i enlighet med examensrättsansökans formuleringar om att det är LiU:s samlade kompetens som ska användas i lärarprogrammens kurser. Detta görs lämpligast genom att alla berörda samarbetsinstitutioner med procentsats (i de fall sådana finns) finns representerade i kursteamet som gör översyn av kursplanerna och planerar kurserna. 13

14 Utnyttjande av kursbudget Sedan beslut 2012 går medlen för UK-kurser odelat till de institutioner som är utsedda till värdinstitutioner för respektive kurs. På detta sätt blir det värdinstitutionens beräkningslogik som gäller. Fördelning av medel mellan medverkande institutioner sker således i enlighet med den kursbudget värdinstitutionen får sig tilldelad. 14

15 Bilaga 4: Progressionskarta: didaktisk progression inom förskollärarutbildningen G1 grundläggande nivå G2 fortsättningsnivå G3 fördjupningsnivå Av avancerad nivå Utbildnings filosofi och kunskapsorganisering kunna redogöra för olika synsätt på kunskap och hur kunskap har organiserats inom förskolans ram kunna redogöra för förskolans framväxt som pedagogiskt område kunna analysera konsekvenser av olika traditioner inom det förskolepedagogiska området, dess innehåll och former kunna problematisera konsekvenserna av olika former av samhällelig styrning av förskoleverksamhetens innehåll och pedagogiska diskurser Styrdokument och stoffurval kunna redogöra för förskolans politiska styrning och styrdokument, samt förskolan som samhällsinstitution, kunna redogöra för förskolepedagogikens olika delar och centrala begrepp med utgångspunkt i centrala styrdokument kunna argumentera för val av stoff och lärandeformer i relation till ämnes olika delar och centrala begrepp kunna argumentera för val av stoff och lärandeformer i relation till förskolepedagogikens olika delar och centrala begrepp kunna medverka i utveckling av förskolans pedagogiska verksamhet utifrån styrdokument samt kunna kritiskt granska utvärderingar av förskolans verksamhet kunna medverka i utveckling av förskolans pedagogiska verksamhet med utgångspunkt från centrala och lokala styrdokument samt självständigt kunna konkretisera och kritiskt förhålla sig till kursplanernas innehåll i den pedagogiska verksamheten Kunskap och lärande kunna redogöra för teorier om hur barn lär, organiserar och använder kunskap, kunna relatera olika teorier om och perspektiv på kunskap och lärande till olika delar av förskolans pedagogiska innehåll och planera verksamheten utifrån detta kunna analysera lärande hos barn i behov av särskilt stöd kunna analysera förutsättningar för lärande i olika sammanhang självständigt kunna organisera miljöer för lärande med utgångspunkt från såväl forskningssom erfarenhetsbaserad kunskap 15

16 kunna redogöra för olika teorier om och perspektiv på kunskap och lärande inom förskolan, utifrån teorier och erfarenhetsbaserad kunskap om lärandet inom det förskolepedagogiska området Barns skilda förutsättningar kunna redogöra för hur sociala kategorier som genus, klass och etnicitet är verksamma i pedagogiska sammanhang kunna redogöra för hur förskolans lärmiljö kan hanteras i relation till exempelvis genus, klass, etnicitet och normalitet/avvikelse kunna diskutera konsekvenserna av verksamhetens innehåll i relation till exempelvis genus, klass, etnicitet och normalitet/avvikelse kunna identifiera och analysera hur förskolans innehåll och verksamhetsformer bidrar till barns svårigheter kunna hantera verksamhetens innehåll i relation till barns olika förutsättningar kunna identifiera, analysera och hantera makt relationer och barns olika förutsättningar i förskolans verksamhet med utgångspunkt från forsknings och erfarenhetsbaserad kunskap Ledarskap och konflikthantering kunna redogöra för grunderna i att leda pedagogisk verksamhet kunna redogöra för förskolläraren som pedagogisk ledare i relation till lärande, utveckling och omsorg kunna relatera förskollärarens roll som ledare i olika situationer i den pedagogiska verksamheten kunna analysera förskollärarens ledarskap utifrån olika teorier och yrkesetiska aspekter; kunna identifiera, analysera och ha en beredskap för att hantera konflikter, kränkningar och mobbning i den pedagogiska verksamheten kunna analysera det egna pedagogiska ledarskapet med utgångspunkt i forsknings och erfarenhetsbaserad kunskap samt visa den flexibilitet och lyhördhet som kännetecknar ett professionellt ledarskap kunna analysera sin egen roll som pedagogisk ledare i verksamheten för barn såväl som i det kollegiala sammanhanget Kommunikation och interaktion kunna redogöra för interaktion och kommunikation i den pedagogiska verksamheten utifrån allmändidaktiska perspektiv kunna välja, motivera och tillämpa relevanta kommunikationsformer med hänsyn till barns olika förutsättningar kunna analysera mönster för kommunikation och interaktion i den pedagogiska verksamheten i kunna på ett professionellt och självständigt sätt kommunicera förskolans innehåll och samarbeta 16

17 kunna redogöra för olika kommunikationsformer relevanta för förskolans pedagogik relation till förskollärares ledarskap samt barns samspel och olikheter kunna kombinera och relatera olika kommunikationsformer till barns olika förutsättningar samt kunna analysera mönster för interaktion och samspel i den pedagogiska verksamheten med olika aktörer inom den pedagogiska verksamheten Planering och uppföljning av verksamhet kunna redogöra för grundläggande didaktiska begrepp och modeller, samt kunna planera och genomföra avgränsade pedagogiska aktiviteter Ämnesdidaktik: kunna planera, genomföra och diskutera enskilda verksamhetsmoment kunna planera, leda och följa upp mindre verksamhetsområden kunna analysera det pedagogiska ledarskapets betydelse för verksamheten kunna planera, leda samt utforma och genomföra utvärdering av olika områden i verksamheten kunna jämföra och kritiskt förhålla sig till olika metoder för utvärdering av verksamheten kunna ta ett helhetsansvar för planering, ledning och utvärdering av förskolans verksamhet samt bidra till utveckling av densamma Pedagogiskt material och lärmiljöer kunna redogöra för olika typer av pedagogiska material och diskutera deras användbarhet i förskolans verksamhet kunna analysera och jämföra pedagogiska material kunna argumentera för val av pedagogiska material och kunna analysera konsekvenserna av dessa val kunna använda och kritiskt förhålla sig till olika typer av pedagogiska material utifrån en medveten pedagogisk strategi Observation och dokumentation kunna redogöra för generella teorier om bedömning och utvärdering kunna argumentera för val av olika typer av observation och dokumentation av barns lärande och utveckling kunna observera, dokumentera, analysera och kommunicera barns lärande och utveckling självständigt kunna observera, dokumentera och analysera barns lärande och utveckling samt visa förmåga att kommunicera denna dokumentation med vårdnadshavare Självinsikt och självutveckling kunna visa självinsikt, empatisk förmåga och lyhördhet för kunna visa förmåga att reflektera över egna insatser, samt att utifrån visa förmåga att ge och ta konstruktiv kritik och att med visa förmåga att utifrån forskningsoch erfarenhetsbaserad kunskap, 17

18 konstruktiv kritik i den pedagogiska verksamheten det och konstruktiv kritik från andra dra slutsatser och förändra sitt agerande utgångspunkt från det utvecklas i yrkesrollen egen reflektion och andras synpunkter utvecklas vidare och anta nya utmaningar i yrkesrollen Progressionskarta: vetenskaplig progression inom förskollärarutbildningen (OBS: kommer att revideras inom kort) G1 grundläggande nivå G2 fortsättningsnivå G3 fördjupningsnivå Av avancerad nivå 1)Problemformulering 1) ha förmåga att formulera enklare problemställningar som grund för vetenskapligt arbete 1) kunna formulera relevanta problemställningar som grund för vetenskapligt arbete inom det aktuella ämnesområdet 1 5) kunna planera, genomföra och presentera en litteraturstudie som uppfyller grundläggande krav på vetenskapligt arbete 1 5) ha förmåga att självständigt planera, genomföra och presentera en empirisk studie där alla nödvändiga delar finns med och bildar en konsistent helhet, samt ha förmåga att skriftligt och muntligt presentera och argumentera för egna val, avgränsningar, perspektiv, analyser och resultat på ett vetenskapligt godtagbart sätt 2) Empirisk bearbetning 2) ha förmåga att insamla, bearbeta och kommunicera ett begränsat empiriskt material 2) ha förmåga att med utgångspunkt från enklare problemställningar samla in, bearbeta och analysera empiriskt material 3) Metodiskt kunnande 3) ha grundläggande kunskap om centrala forskningsmetoder 3) ha fördjupad kunskap om och kunna på en grundläggande nivå tillämpa forskningsmetoder inom det aktuella ämnesområdet 18

19 4) Formaliahantering, textproduktion 4) ha grundläggande kunskaper om vad som kännetecknar en vetenskaplig text, formalia, samt hur forskningsresultat kommuniceras 4) kunna producera en enklare text med vetenskaplig karaktär med utvecklad formaliahantering 5) Etisk medvetenhet 5) ha grundläggande kunskap om och förståelse för forskningsetiska principer och resonemang 5) utifrån kunskap om forskningsetiska principer kunna granska och konstruktivt kommentera vetenskapliga arbeten 6) Tidigare forskning 6) ha förmåga att tillgodogöra sig och redovisa resultat från forskning med relevans för professionen 6) ha förmåga att söka och sammanställa forskning med relevans för ett specifikt ämnesdidaktiskt område 6) ha förmåga att självständigt söka, jämföra och kritiskt granska forskning med relevans för ett specifikt område och i relation till professionen 6) ha förmåga att genomföra och presentera en kritisk granskning av ett vetenskapligt arbete, samt ha förmåga att självständigt använda forskning för att problematisera och utveckla den egna verksamheten och professionen 7) Teoretiskt kunnande 7) ha grundläggande kunskap om hur valet av perspektiv påverkar författares och forskares framställning 7) ha kunskap om ämnets och ämnesdidaktikens vetenskapliga traditioner 7) ha förmåga att förstå, visa och förklara hur valet av (teoretiskt) perspektiv påverkar forskarens arbetsprocess, analys och resultat 7) ha förmåga att jämföra olika teorier, perspektiv och forskningsresultat, samt att bedöma och tillämpa dessa i relation till egna undersökningar och den egna yrkesverksamheten 19