GRUNDLÄRARPROGRAM M ET, INRIKTNING FRITIDSHEM. Preciserad beställning för kursen: Examensarbete, 15 hp

Transkript

1 Dnr LiU GRUNDLÄRARPROGRAM M ET, INRIKTNING FRITIDSHEM Preciserad beställning för kursen: Examensarbete, 15 hp Uppdraget att genomföra kurser inom det inom det fritidspedagogiska området innebär att Styrdokument Kurserna utformas och genomförs i samklang med de styrdokument som beslutats av LiU centralt och Styrelsen för utbildningsvetenskap för kurser inom grundlärarprogrammet (till exempel utbildningsplan, anvisningar gällande examination, progressionsdokumentet för grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem, LiU:s kvalitetsplan för grundutbildning). Examensarbetet är ett så kallat produktionsarbete och skrivs på grundläggande nivå. En mer ingående beskrivning av examensarbeteskursen inom grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem ges i bifogad bilaga Organisering och uppläggning av examensarbete inom Grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem (bilaga 1). Kursplanerna utformas med tydligt fokus på det aktuella verksamhetsområdet. Studiehandledning tillhandahålls där kursens innehåll, uppläggning, betygskriterier, olika delmoment, examinationsformer etc. presenteras. De skriftliga kursinformationen innehåller tydliga regler vad gäller fusk och plagiat i samband med presentation av examination. Innehåll Kursen utformas med utgångspunkt från det beslut om studiegång (se bilaga 2) och kursinnehåll som fastslagits av styrelsen och beskrivs i examensrättsansökningarna. Kursen anpassas till det progressionsdokument (se bilaga 3) som gäller för grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Didaktisk och vetenskaplig progression synliggörs i kursplanernas lärandemål och följs därigenom upp i examinerande moment. IKT används som ett pedagogiskt redskap med fokus på produktion, presentation, dokumentation och kommunikation. Lisam (eller motsvarande) används som lärplattform i kursen.

2 Arbets- och examinationsformer Kursen präglas av studentaktiva arbetsformer. Kursen kännetecknas av tydliga och relevanta kravnivåer. Examinationsformer är pedagogiskt motiverade, bidrar till att upprätthålla tydliga kravnivåer. Varje examination ska ske individuellt. Det gäller såväl själva arbetet som respondentskap och opponentskap och oavsett om själv arbetet är skrivit i enskilt eller i par. Examensarbetet skrivs i normalfallet enskilt, se vidare bilaga Organisering och uppläggning av examensarbete inom Grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem (bilaga 1). Bemanning Bemanningen av kurserna utgår från kursens innehåll och inriktning. För att leva upp till målet om en akademisk professionsutbildning med tydlig forskningsgrund och hög yrkesrelevans bör i första hand examensarbetet handledas av lärare med forskningserfarenhet inom pedagogiskt arbete med inriktning mot fritidshem. Det långsiktiga målet är att 100 procent av undervisningen genomförs av disputerade lärare inom för kursen relevanta kunskapsområden. Ledning Värdinstitutionen har ett övergripande ansvar för utveckling och kvalitetssäkring av kursen, och för att organisera samverkan med samarbetspartners. Utveckling av examensarbetskursen sker i FriP-råd som består av ämnesansvarig för det fritidspedagogiska området, kursmentorer samt studeranderepresentanter. Kursen leds av en kursansvarig, disputerad lärare. Värdinstitutionen tillhandahåller studievägledning samt studieadministration för den aktuella kursen. Stöd och samverkan Kursledningen och medverkande lärare inom området/ ämnet samverkar aktivt med programansvarig och andra kanslifunktioner (t.ex. studievägledare) i genomförande och uppföljning av kursen. 2

3 Kursledningen samverkar med olika typer av stödfunktioner inom Grundlärarprogrammet och vid LiU centralt för att stötta den enskilde studenten (t. ex. språkverkstad). Utvecklings- och kvalitetsarbete FriP-rådet samverkar med programledningen vad gäller utvecklingsarbete och kvalitetsarbete (t.ex. åtgärdsprogram kopplade till Nöjd student index). Kursledningen använder det universitetsgemensamma kursvärderingssystemet KURT och andra utvärderingsmodeller efter kursen, samt analyserar svaren och i dialog med studenterna utvecklar kursens utformning och innehåll. Kursledningen samverkar kontinuerligt med studenter kring planering, genomförande och uppföljning av kursen. Ekonomi och utvecklingsarbete Medel utgår i enlighet med Utbildnignsvetenskaps särskilda prislapp för examensarbete. Tilldelade medel till värdinstitution varierar eftersom de utgår ifrån det antal studenter per år som ska skriva examensarbete. Värdinstitutionen, ansvarar för de samlade kursmedlen och därmed gäller värdinstitutionens beräkningsmodell vid eventuell samverkan med andra institutioner. Utvecklingsarbetet för den nya kursen genomförs utifrån de direktiv som ges av programansvarig och de ekonomiska ramar som upprättas i dialog mellan programansvarig och medverkande institutioner. Direktiv och ekonomiska ramar preciseras inför varje ny fas i utvecklingsarbetet, till exempel då kursen vidarutvecklas. Information och webbsidor Värdinstitutionen samverkar med kansliet för utbildningsvetenskap och programansvarig kring informationsspridning om examensarbeteskursen och utbildningen. Informationen ska rikta sig till såväl studenter, lärare, handledare som presumtiva studenter. Värdinstitutionen skapar en kurshemsida utifrån direktiv från och i dialog med webbansvarig inom kansliet för utbildningsvetenskap. Uppföljning och utvärdering Värdinstitutionen medverkar till uppföljning och utvärdering av utbildningsuppdraget i relation till den preciserade beställningen. På basis av uppföljning och utvärdering kommer beslut om värdinstitution att förnyas eller omprövas efter tre år, räknat från första gången kursen ges. 3

4 Beslut i detta ärende har fattats vid Grundutbildningsnämndens sammanträde I beslutet har deltagit undertecknad ordförande, ledamöterna Helena Öström Haugum, Catarina Jeppsson, Agneta Johansson, Tatiana Jak Peterson, Joakim Samuelsson, Michael Tholander, Åsa Ridne, Alexandra Holmström, Mats Werme och Jonatan Wilczkowski. Därutöver har närvarit fakultetskoordinator Caroline Kelly, sekreterare, samordnande programansvarig utbildningsledare Anna Johnsson Harrie och programansvariga utbildningsledare Monica Sandlund, Ann-Kari Sundberg och Ragnhild Löfgren, den sistnämnda föredragande. Thomas Östholm Ordförande Ragnhild Löfgren Programansvarig utbildningsledare för Grundlärarprogrammet Sändlista: prefekter inom utbildningsvetenskap för vidarebefordran till berörda klusteransvariga och ämnesansvariga 4

5 Rambeställning av utbildningsuppdrag inom Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem vid Linköpings universitet Detta dokument ger en kortfattad beskrivning av centrala utgångspunkter i det Grundlärarprogram med inriktning mot fritidshem som startade ht Vidare redovisas de krav som måste uppfyllas vid medverkan i genomförandet av utbildningen. Avslutningsvis presenteras de institutioner som får ansvar för genomförandet av Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Beställning gäller resterande kurser inom Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem, budgetåret 2013 samt vt Grundläggande principer för Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem De idéer och pedagogiska överväganden som formar den nya Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem har dels sin grund i politiska styrdokument dels i erfarenheter och insikter från en lång tradition av arbete med lärar- och fritidspedagogutbildning vid Linköpings universitet. Därtill har lärdomar från arbetet med ansökningarna om examenstillstånd spelat en viktig roll. Samtidigt som utbildningens övergripande idéer behöver preciseras är det viktigt att understryka medverkande institutioners roll i det fortsatta utvecklingsarbetet. De kurser som bygger upp utbildningen formas till stor del av medverkande lärare utifrån deras ämnesmässiga och pedagogiska överväganden samt i nära dialog med yrkespraktiken. På detta sätt präglas utbildningen av en nära samverkan mellan olika nivåer och aktörer. Vad är det då för idéer som utgör stommen i Grundlärarprogrammet? En akademisk professionsutbildning Utbildningen tar sin utgångspunkt i aktuell och relevant forskning i nära samspel med aktuell och beprövad yrkeserfarenhet. Kompetensmässigt vilar utbildningen på två ben: forskningsoch utbildningsmiljöer inom universitetet och fritidshems- och skolmiljöer i regionen. En ständig växelverkan och interaktion mellan dessa miljöer präglar utbildningen, vilket skapar goda förutsättningarna för den studerande att successivt utveckla sitt professionella kunnande. Professionsanknytningen stärks bland annat genom de kursmentorer som medverkar i kursernas planering, genomförande och uppföljning. Kursmentorerna är verksamma inom fritidshem och skola med dokumenterad erfarenhet av arbete i fritidshemmet och skolans verksamhet. 5

6 Huvudområde i Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem är Pedagogiskt arbete inriktning fritidspedagogik. I Grundlärarprogrammet ingår även ett praktiskt-estetiskt undervisningsämne samt kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan. För att stärka integrationen mellan olika kompetenser och delmoment har det inrättats ett särskilt UK/FriP-råd, vilket har till uppgift att planera, genomföra och följa upp de olika kurserna som ingår huvudområdet respektive den utbildningsvetenskapliga kärnan samt det praktiskt-estetiska ämnesblock som ingår i utbildningen. I UK/FriP-rådet deltar kursansvariga för de delkurser som ingår inom såväl huvudområdet som den utbildningsvetenskapliga kärnan. I UK/FriP-rådet ingår även en kursmentor som är verksam inom båda områdena. Lärande Utbildningens mål är att optimera förutsättningarna för den studerandes lärande till lärare. En viktig förutsättning för detta är en aktiv dialog med de studerande i syfte att identifiera framgångsfaktorer såväl som svårigheter. Valet av arbetsformer vägleds av idéer om hur den studerandes lärande på bästa sätt kan stödjas och stimuleras, samt kännetecknas av höga förväntningar på de studerande genom tydliga krav, högt studietempo och markering av det egna ansvaret för studierna. Progression Utbildningen är strukturerad på ett sätt som stöttar den studerandes utveckling av grundläggande kunskaper inom olika områden och ämnen för att sedan alltmer stimulera den studerandes förmåga att självständigt kunna hantera de uppgifter som ingår i läraryrket. Två programövergripande progressionsstråk pekas ut: didaktiskt kunnande och vetenskapligt kunnande. I det didaktiska progressionsstråket utvecklar den studerande sin förståelse av det pedagogiska arbetets sociala och politiska förutsättningar samt förmågan att skapa goda betingelser för lärande. I det vetenskapliga progressionsstråket utvecklar den studerande ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt samt förmågan till egen kunskapsproduktion med hjälp av vetenskapliga metoder. Samverkan Utbildningen utnyttjar LiU:s samlade kompetens samt uppmuntrar och skapar förutsättningar för samverkan mellan olika aktörer och miljöer. På detta sätt blir utbildningen hela universitetets angelägenhet och den studerande får tillgång till god kompetens inom samtliga ämnen och områden. Utbildningens organisering Värdinstitution För att skapa tydligt fokus i ansvaret för utbildningens huvudområde, den utbildningsvetenskapliga kärnan och de praktiskt-estetiska ämnena utses värdinstitutioner. Valet av värdinstitution baseras på en analys av lärarkapacitet och forskningsmiljöer inom området/ämnet och signalerar ett övergripande ansvar för utveckling och kvalitetssäkring av 6

7 området/ämnet. I de fall relevanta samarbetspartners finns inom LiU har värdinstitutionen också ansvar för att organisera samverkan inom området/ämnet. Det praktiska ansvaret för utveckling och genomförande och uppföljning av de kurser som ingår i utbildningen kommer dock att ligga på ovan nämnda UK/FriP-råd som etablerats. Inte minst handlar detta ansvar om att skapa en fungerande integration mellan utbildningens olika delar: mellan studier inom huvudområdet, den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier, ämnesdidaktiska studier och verksamhetsförlagd utbildning. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Verksamhetsförlagd utbildning ska planeras och organiseras i linje med den övergripande tanken om verksamhetsförlagd utbildning som en integrerad del av studierna. Den del av kursen som utgör VFU genomförs i skola och fritidshem. Förberedelser inför och uppföljning av VFU bör ske på campusförlagd tid. Det antal veckor VFU den studerande ska genomföra i huvudområdet respektive ämnesområdet framgår av aktuella studiegångar (bilaga 1). Innan utlägget av VFU-veckor fastställs måste UK/FriP-rådet (se ovan) för huvudområdet föra diskussioner med VFU-organisationen. Ämnesdidaktiska kluster De ämnesdidaktiska inslag som sker inom ramen för studierna inom ett ämnesområde ska vara föremål för ämnesövergripande samverkan inom ramen för så kallade ämnesdidaktiska kluster. Följande kluster skrevs fram i ansökan om examensrätt för Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem: Praktisk-estetiska ämnen Ämnesdidaktiska kluster handlar om samverkan mellan ämnen i syfte att säkra den akademiska nivån på ämnesdidaktiken inom de praktiskt-estetiska ämnesområdena i Grundlärarlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Förutsättningar och krav för medverkan i Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem Den institution som önskar utföra utbildningsuppdrag i Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem måste ställa sig bakom utbildningens grundläggande idéer och i konstruktiv samverkan med programledningen och andra medverkande institutioner skapa goda förutsättningar för den studerande att uppnå utbildningens mål. Utgångspunkten är den ansökan om examenstillstånd som Linköpings universitet inlämnade till Högskoleverket juni 2010 och som beviljades i januari Denna ansökan har successivt kompletterats och reviderats genom beslut av Styrelsen för utbildningsvetenskap. Till exempel har styrelsen, efter dialog med inblandade parter, reviderat de olika studiegångar som är aktuella för Grundlärarprogrammet. Aktuella studiegångar redovisas i bilaga 1. 7

8 Hur många studenter inbegrips i beställningen? I Norrköping antogs för Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem ca 42 stycken studenter ht2011. Planeringstalet var 35 studenter. Vid vt2012 fanns 37 studenter registrerade på utbildningen. Vi gissar på ett bortfall med ca 4 studenter/termin framöver vilket resulterar till ett studentantal om ca 34 studenter ht2013 och ca 30 studenter vt2014. Vilka områden och ämnen avses? Beslut om beställning av utbildningsuppdrag rör kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, UK5-8, fritidspedagogik; FriP4, Frip5 (VFU) samt examensarbete. UK5, Bedömning och uppföljning för utveckling och lärande, 7,5hp UK6, Specialpedagogik, 7.5 hp UK7, Skolutveckling och utvärdering, 7,5 hp UK8, Vetenskapsteori och metod, 7,5 hp Fritidspedagogik 4, (FriP4), Barn kultur och samhälle, 15 hp Fritidspedagogik 5, (FriP5), VFU, 13,5 hp Examensarbete, 15 hp. Utgångspunkten är de preliminära kursplaner som ingick i LiU:s ansökan till HSV om examenstillstånd för Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Värdinstitution Det övergripande målet för beställningen är att erbjuda högsta möjliga kvalitet för de studenter som går utbildningen. Studentens maximala utbyte av sin utbildning är den ledstjärna som står i fokus. Att vara värdinstitution innebär att det finns en stark undervisningsmiljö såväl som en stark forskningsmiljö vid institutionen. Det är värdinstitutionens ansvar också att skapa samarbete med andra institutioner och miljöer. På detta sätt blir utbildningen hela universitetets angelägenhet och den studerande får tillgång till god kompetens inom samtliga ämnen/områden. Att vara värdinstitution innebär också ansvar för kursadministration samt beräkningsgrunder för ersättning för olika undervisningsmoment. Vägledande för beslutet om värdinstitution har varit de kompetenser, som pekats ut i Högskoleverkets prövning av examenstillstånd för Grundlärarprogrammet. Områdes- eller ämneskompetens Vetenskaplig kompetens inom relevant område/ämne 8

9 Didaktisk kompetens Yrkeserfarenhet inom relevant stadium/verksamhetsområde Erfarenhet av lärarutbildning Det är också av stor vikt att det är fråga om en stark miljö med en nära relation mellan grundutbildning och forskning. Av tabellen nedan framgår vilka institutioner som får uppdraget som värdinstitution för de ämnen/områden beställningen berör. Samverkande institutioner Samverkan mellan värdinstitution och samverkande institution/er ska ske i alla led och innebär ett gemensamt arbete kring: Planering Genomförande och bemanning Utvärdering Arbetet kring kurserna sker därmed i nära samarbete mellan kursansvarig som utses av värdinstitution och medverkande lärare vid samverkande institution/er. Representanter för de samverkande institutionerna ska delta i UK/FriP/ämnesråden för de aktuella kurserna. För att möjliggöra att de studerande får tillgång till flera perspektiv och aktuell forskning inom centrala områden i kursen/kurserna skall värdinstitution och samverkande institution/er gemensamt arbeta för att samverkan även sker med andra institutioner eller miljöer inom LiU. 9

10 Tabell. 1. Ämne, värdinstitution samt samarbetsinstitutioner för Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Kurser Värdinstitution Samarbetsinstitutioner Vt-13 Utbildningsvetenskaplig kärna 5, Bedömning och uppföljning för utveckling och lärande, 7,5hp ISV IBL Vt-13 Utbildningsvetenskaplig kärna 6, Specialpedagogik, 7.5 hp Fritidspedagogik 4, Barn kultur och samhälle, 15 hp IBL ISV ISV Tema Ht-13 Utbildningsvetenskaplig kärna 7, Skolutveckling och utvärdering, 7,5 hp ISV IBL Fritidspedagogik 5, verksamhetsförlagd utbildning, 13,5 hp (ht13+vt14) ISV Vt-14 Utbildningsvetenskaplig kärna 8, Vetenskapsteori och metod, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp ISV ISV Beslut kring samverkan sker vid senare tillfälle. 10

11 Komplettering av RAM beställning för kursen Examensarbete, 15 hp, för Grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem. Beslut taget av SUV I beslutet som togs av Styrelsen för utbildningsvetenskap ( Dnr LiU ) anges att Beslut om samverkan sker vid senare tillfälle (s. 6), för kursen Examensarbete, 15 hp, som ges inom Grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem. Värdinstitution är Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV, enligt tidigare beslut och samarbetsinstitutioner föreslås bli Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL, samt Institutionen för Tema. Tabell 1. Ämne, värdinstitution samt samarbetsinstitutioner för Grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem. Vt-14 Värdinstitution Samarbetsinstitutioner Examensarbete, 15 hp ISV IBL, Tema 11

12 Bilaga 1. Organisering och uppla ggning av examensarbete inom Grundla rarprogrammet med inriktning fritidshem I Utredning av examensarbetets syfte och roll inom Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet vid Linköpings universitet (Dnr LiU ) beskrivs examensarbetena inom Grundlärarprogrammet, för inriktning fritidshem på följande sätt: Inom Grundlärarprogrammet inriktning fritidshem skriver studenterna sitt examensarbete inom huvudområdet pedagogiskt arbete med inriktning mot fritidspedagogik. De skriver ett produktionsarbete på grundnivå där de får samla in och bearbeta empiri, vilket tydligt kan kopplas till kravet om dokumentation i verksamheten och studenten får därmed också får träning i detta. Normen är att examensarbetet skrivs individuellt, men möjlighet till undantag kan ges vid särskilda skäl. När det gäller beviljande av särskilda skäl är detta upp till kursansvarig att avgöra i samråd med berörd/-a student/-er. Examination All examination är individuell, så även på examensarbeten som skrivits i par. Frågan om examination av pararbeten behandlas i Utredning av examensarbetets syfte och roll inom Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet vid Linköpings universitet (Dnr LiU ) och preciseras nedan ytterligare. Även om normen för examensarbeten för 12

13 grundlärare med inriktning fritidshem är individuella arbeten så bör nedanstående punkter beaktas vid de undantag då parabeten genomförs. För att säkerställa en individuell examination ska följande delar uppfyllas: 1. Examinator ansvarar för att kommunicera med handledaren för att säkerställa att samtliga författare har tagit aktiv del i skrivandet av arbetet. 2. Författarna ska skriva en självvärdering som inkluderas i examensarbetets metoddel alternativt ett separat reflektionsdokument som bifogas till examensarbetet. Oavsett om det inkluderas i arbetet eller bifogas ska det här framgå hur varje persons insats har varit avseende 1) litteratursökningen, 2) analysen, 3) författandet samt 4) samarbetet mellan författarna (jfr. HU, Sjuksköterskeprogrammet i GUN, skrivelse, ). 3. För det tredje ska varje författare enskilt kunna försvara alla delar av arbetet. Både opponent och examinator bör ställa frågor kring arbetet till varje enskild författare, utan att den andra författaren får möjlighet att bistå. Detta genomförs enklast genom att författare X får lämna seminariet för en stund då opponent och examinator kan ställa frågor till författare Y och att författarna sedan byter plats då opponent och examinator ställer frågor till författare X. Enligt beslut i Styrelsen för Utbildningsvetenskap ( ) ska studenter även genomföra en populärvetenskaplig presentation av sitt examensarbete för personal på en skola/förskola/fritidshem. Lämpligen görs detta på en enhet där studenten tidigare har genomfört VFU, exempelvis den längre avslutande VFU-perioden. Presentationen kan genomföras muntligt vid t ex ett arbetslagsmöte eller skriftligt t ex på en poster som sätts upp i skolans personalutrymme eller en text på intranätet. Examensarbetet måste vara godkänt för framläggning innan den populärvetenskapliga presentationen genomförs (men själva seminariet behöver inte ha ägt rum).denna redovisning blir ett obligatoriskt moment och en provkod läggs in för detta moment (se typ-kursplanen). En särskild blankett fylls i på skolan där det intygas att presentation är genomförd. Studenternas val av uppsatsområde FriP-rådet uppmanas att till studenterna presentera områden som är lämpliga att skriva examensarbeten i. I detta arbete tas med fördel hänsyn till den handledningskompetens som finns att tillgå för respektive område samt eventuella forskningsprojekt som studenternas arbeten kan knytas till. Examensarbetenas genomförande Värdinstitutionen rekommenderas att lägga upp examensarbetskurserna som reguljära kurser innehållande schemaläggning och kursinstruktioner, med fasta tidpunkter för när olika delmoment inom kursen ska vara klara och presenteras (projektplan, praktiskt genomförande, preliminär första version av arbetet, datum för framläggning av arbetet etc..). Detta som stöd både för studenter och för inblandade parter från kursgivande institution så att examensarbetet blir färdigt inom utsatt tid. Här kan med fördel även grupphandledning och peer review användas för att inom befintliga ekonomiska ramar få ut så mycket stöd till studenten som möjligt. 13

14 Ekonomi När det gäller examensarbetskursen inom grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem kommer en gemensam prislapp för ersättning till institutionerna att gälla. Denna prislapp gäller per student och prestation på 15 hp.. Grundlärare med inriktning fritidshem gör, till skillnad från övriga inriktningar inom grundlärarprogrammet, endast ett examensarbete och det skrivs individuellt. Detta gör att värdinstitutionen inte kan omfördela medel mellan kurser där examensarbete skrivs i par och där de skrivs enskilt. För att kompensera detta får grundlärare med inriktning fritidshem en något högre prislapp för examensarbetet än övriga inriktningar på grundlärarprogrammet. Organisation för examensarbete inom Grundlärarprogrammet Det åligger värdinstitutionen att försäkra sig om tillgång på handledare och examinatorer. Värdinstitutionerna uppmanas att tänka på att tillvarata LiU:s samlade kompetens och gärna anlita såväl handledare som examinatorer från andra institutioner inom LiU. Något nytt Nätverk för examensarbetet inom Grundlärarprogrammet kommer inte att inrättas. Programmötet för Fritidspedagogik, ämnes- och UK-ansvariga, som leds av programansvarig utbildningsledare, blir det forum där programgemensamma frågor vad gäller examensarbetena hanteras. Den organisatoriska skissen kommer således att se ut på följande sätt: Organisering examensarbeten inom Grundlärarprogrammet inriktning Fritidshem Grundlärarprogrammet Programmöte (Fri, F-3, 4-6) Programansvarig utbildningsledare (ordf) Frip-ansvarig UK-ansvariga Ämnesansvariga Vid behov: klusteransvariga Ansvar för likvärdighet och kvalitet mellan olika ämnen/områden. 14

15 Värdinstitutionen Värdinstitutionens ansvar i samarbete med ev samarbetsinstitutioner Juridiskt ansvarig, Organiserar och genomför handledning Organiserar, genomför och rapporterar examination Studiehandledning Ansvar för likvärdighet och kvalitet inom sitt ämne. Områdesrådet/Fp-rådet Frip-ansvarig Kursansvariga, inkl kursansvarig för ex-arbetskurserna Kursteam/kursaktiva Kursansvarig Handledare Examinatorer 15

16 Presentation av examensarbete Ifylles av studenten: Studentens namn: Kurs: Titel på presentationen: Presentationsform (muntlig, poster etc): Skola/Förskola/Fritidshem där presentationen genomförts: Datum då presentationen genomfördes/överlämnades: Ifylles på skolan/förskolan/fritidshemmet av t ex lärare eller rektor. Härmed intygas att denna presentation har genomförts enligt uppgifterna ovan: Datum: Namnunderskrift: Namnförtydligande: Befattning: Kontaktuppgifter (telefon, e-post): 16

17 17

18 Bilaga 2. 18

19 19

20 20

21 Bilaga 3. Progressionskarta: didaktisk progression inom grundlärarutbildningen, inriktning Fritidshem Utbildnings-filosofi och kunskaps-organisering Styrdokument och stoffurval G1 grundläggande nivå G2 fortsättningsnivå G3 fördjupningsnivå Kärnan: kunna redogöra för olika synsätt på kunskap och hur kunskap har organiserats inom fritidshemmets ram Fritidspedagogik: kunna redogöra för fritidshemmets framväxt som pedagogiskt område Kärnan: kunna redogöra för fritidshemmets politiska styrning och styrdokument, samt fritidshemmet som samhällsinstitution Fritidspedagogik: kunna redogöra för fritidspedagogikens centrala begrepp Kärnan: kunna diskutera fritidshemmets verksamheter utifrån perspektiv på elevers olikheter Fritidspedagogik/ämnesdidaktik: kunna relatera fritidshemmets framväxt till samhälleliga påverkans- och styrningsfaktorer Kärnan: kunna diskutera frågor om bedömning och betygsättning utifrån skolans och fritidshemmets styrdokument Fritidspedagogik/Ämnesdidaktik: kunna argumentera för val av stoff och lärandeformer i relation till fritidshemmets pedagogiska verksamhet Fritidspedagogik/Ämnesdidaktik: kunna analysera konsekvenser av olika traditioner inom det fritidspedagogiska området, dess innehåll och former Kärnan: kunna medverka i utveckling av fritidshemmets pedagogiska verksamhet utifrån styrdokument samt kunna förhålla sig till utvärderingar av fritidshemmets verksamhet Fritidspedagogik/Ämnesdidaktik: kunna medverka i utveckling av fritidshemmets pedagogiska verksamhet med utgångspunkt från centrala och lokala styrdokument samt självständigt kunna konkretisera kursplanernas innehåll i den pedagogiska verksamheten Kunskap och lärande Kärnan: kunna redogöra för teorier om hur barn lär, organiserar och använder kunskap Fritidspedagogik: kunna redogöra för olika teorier om och perspektiv på kunskap och lärande inom fritidshemmet Kärnan: kunna analysera lärande hos barn i behov av särskilt stöd Fritidspedagogik/Ämnesdidaktik: kunna relatera olika teorier om och perspektiv på kunskap och lärande till olika delar av fritidshemmets pedagogiska innehåll och planera verksamheten utifrån detta Ämnesdidaktik: självständigt kunna analysera och organisera miljöer för lärande med utgångspunkt från såväl forsknings- som erfarenhetsbaserad kunskap om lärande inom det fritidspedagogiska området Barns skilda förutsättningar Kärnan: kunna redogöra för hur sociala kategorier som genus, klass och etnicitet är verksamma i pedagogiska sammanhang Fritidspedagogik: kunna redogöra för hur fritidshemmets lärmiljö kan hanteras i relation till exempelvis genus, klass, etnicitet och normalitet/avvikelse Kärnan: kunna identifiera och analysera hur fritidshemmets och skolans innehåll och verksamhetsformer bidrar till elevers svårigheter Fritidpedagogik/Ämnesdidaktik: kunna diskutera konsekvenserna av verksamhetens innehåll i relation till exempelvis genus, klass, etnicitet och normalitet/avvikelse Fritidspedagogik/Ämnesdidaktik: kunna identifiera, analysera och hantera barns olika förutsättningar i fritidshemmets och skolans verksamhet med utgångspunkt från forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap Ledarskap och konflikthantering Kärnan: kunna redogöra för grunderna i att leda pedagogisk verksamhet utifrån olika teorier och yrkesetiska aspekter. Kunna beskriva konflikter, kränkningar och mobbning i den pedagogiska verksamheten Kärnan: kunna diskutera fritidspedagogens ledarskap i relation till barns olika behov och förutsättningar Fritidspedagogik/Ämnesdidaktik: kunna diskutera fritidspedagogen som ledare i olika situationer i den pedagogiska verksamheten Kärnan: kunna analysera relationen mellan pedagogiskt ledarskap och skolutveckling Fritidspedagogik/Ämnesdidaktik: kunna analysera det egna pedagogiska ledarskapet samt visa den flexibilitet och lyhördhet som kännetecknar ett professionellt ledarskap Kommunikation och interaktion Fritidspedagogik: kunna diskutera fritidspedagogens funktion som pedagogisk ledare i relation till lärande, utveckling och omsorg Kärnan: kunna redogöra för interaktion och kommunikation i den pedagogiska verksamheten utifrån allmändidaktiska perspektiv. Kunna redogöra för kommunikation och interaktion i den pedagogiska verksamheten i relation till fritidspedagogens ledarskap samt elevers samspel Kärnan: kunna diskutera mönster för kommunikation och interaktion i den pedagogiska verksamheten i relation till elevers olika behov och förutsättningar Fritidspedagogik/Ämnesdidaktik: kunna välja, motivera och tillämpa relevanta kommunikationsformer i olika pedagogiska verksamheter Ämnesdidaktik: på ett självständigt och professionellt sätt kunna kommunicera fritidshemmets innehåll. Kunna samarbeta med olika aktörer inom den pedagogiska verksamheten Fritidspedagogik: kunna pröva och redogöra för olika kommunikationsformer relevanta för fritidshemmets pedagogik Planering och uppföljning av Kärnan: kunna redogöra för grundläggande didaktiska begrepp Fritidspedagogik/Ämnesdidaktik: kunna planera, leda och följa upp mindre ämnes- Kärnan: kunna jämföra och kritiskt förhålla sig till olika metoder för utvärdering av verksamheten 21

22 verksamhet Bedömning och betygsättning och modeller, samt kunna planera och genomföra avgränsade pedagogiska aktiviteter Fritidspedagogik: kunna planera, genomföra och diskutera enskilda verksamhetsmoment och verksamhetsområden Kärnan: kunna diskutera generella teorier om bedömning och betygsättning Fritidspedagogik/Ämnesdidaktik: under en begränsad tid kunna ta helhetsansvar för planering, ledning och utvärdering av fritidshemmets verksamhet samt kunna diskutera utveckling av densamma Fritidspedagogik/Ämnesdidaktik: kunna analysera och argumentera för olika typer av observation och dokumentation av barns lärande och utveckling samt visa förmåga att kommunicera denna dokumentation med kollegor och vårdnadshavare Självinsikt och självutveckling Fritidspedagogik: visa självinsikt och lyhördhet för konstruktiv kritik i den pedagogiska verksamheten Fritidspedagogik/Ämnesdidaktik: kunna reflektera över och diskutera egna insatser samt utifrån konstruktiv kritik dra slutsatser och förändra sitt agerande Fritidspedagogik/Ämnesdidaktik: visa förmåga att utifrån forsknings- och erfarenhets-baserad kunskap, egen reflektion och andras synpunkter utvecklas vidare och anta nya utmaningar i yrkesrollen Progressionskarta: vetenskaplig progression 1 Problem-formulering 2 Tidigare forskning 3 Empirisk bearbetning 4 Metodiskt kunnande 5 Formalia-hantering, textproduktion G1 grundläggande nivå G2 - fortsättningsnivå G3 - fördjupningsnivå 1 ha förmåga att formulera enklare problemställningar som grund för vetenskapligt arbete 2 ha förmåga att tillgodogöra sig och redovisa resultat från forskning med relevans för professionen 4 ha grundläggande kunskap om centrala forskningsmetoder 1 kunna formulera relevanta problemställningar som grund för vetenskapligt arbete inom det aktuella området 2 ha förmåga att söka, jämföra och kritiskt granska forskning med relevans för ett specifikt område och i relation till professionen 3 ha förmåga att med utgångspunkt från enklare problemställningar samla in, bearbeta och analysera empiriskt material 4 ha fördjupad kunskap om och kunna på en grundläggande nivå tillämpa forskningsmetoder inom det aktuella området 1-7 förmåga att självständigt planera, genomföra och presentera en empirisk studie där nödvändiga delar finns med och bildar en konsistent helhet. Förmåga att självständigt söka och sammanställa forskning med relevans för den egna problemställningen. Förmåga att skriftligt och muntligt presentera och argumentera för egna val, avgränsningar, perspektiv, analyser och resultat på ett vetenskapligt godtagbart sätt. Förmåga att jämföra olika perspektiv och forskningsresultat, samt att relatera dessa till de egna resultaten. Förmåga att genomföra och presentera en kritisk granskning av ett vetenskapligt arbete 6 Etisk medvetenhet 7 Teoretiskt kunnande 5 ha grundläggande kunskaper om vad som kännetecknar en vetenskaplig text, formalia, samt hur forskningsresultat kommuniceras 6 ha grundläggande kunskap om och förståelse för forskningsetiska principer och resonemang 7 ha kunskap om fritidspedagogiken vetenskapliga traditioner 5 kunna producera en enklare text med vetenskaplig karaktär med utvecklad formaliahantering 6 utifrån kunskap om forskningsetiska principer kunna granska och konstruktivt kommentera vetenskapliga arbeten 7 ha kunskap om hur valet av perspektiv påverkar författares och forskares framställning 22