FÖRSKOLLÄRARPROGRAM M ET

Transkript

1 Dnr LiU FÖRSKOLLÄRARPROGRAM M ET Preciserad beställning för kurs 5-7 inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, budgetperioden Uppdraget att genomföra kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan innebär att Styrdokument kurserna utformas och genomförs i samklang med de styrdokument som beslutats av LiU centralt och Styrelsen för utbildningsvetenskap (inklusive Grundutbildningsnämnden) för kurser inom förskollärarprogrammet (till exempel utbildningsplan, anvisningar gällande examination, progressionsdokumentet för förskollärarutbildningen, LiU:s kvalitetsplan för grundutbildning). kursplanerna för de kurser som genomförs under våren 2014 fastställs senast den 13 september slutliga litteraturlistor och provkoder för de olika kurserna läggs in i kursplan senast den 15 oktober. en studiehandledning tillhandahålls där kursens innehåll, uppläggning, kursuppgifter, examinationsformer, betygskriterier etcetera presenteras. Beskrivningen av hur kursen examineras innehåller tydlig information om fusk och plagiat. Innehåll kurserna utformas med utgångspunkt från det beslut om studiegångar (se bilaga 1) och kursinnehåll som fastslagits av Styrelsen för utbildningsvetenskap och beskrivs i examensrättsansökningarna. kurserna anpassas till det progressionsdokument (se bilaga 2) som gäller för förskollärarprogrammet. Didaktisk och vetenskaplig progression synliggörs i kursplanernas lärandemål och följs därigenom upp i examinerande moment. kurserna utformas med tydligt fokus mot verksamhetsområdet förskola. I detta arbete är kursmentorn en viktig resurs. IKT används som ett pedagogiskt redskap med fokus på produktion, presentation, dokumentation och kommunikation. Digital lärplattform används i kurserna.

2 vid utformning av kurserna ska följande perspektiv beaktas: internationalisering, genus och utomhuspedagogik. Dessa synliggörs i kursplanerna i form av lärandemål, kursinnehåll, arbetsformer eller val av litteratur. Genus och utomhuspedagogik: UK 5 Internationalisering: UK 6 Arbets- och examinationsformer kurserna präglas av studentaktiva och studentcentrerade arbetsformer. Målsättningen är att studenten upplever att kursen kräver heltidsstudier, dvs. 40 h/ arbetsvecka. kurserna kännetecknas av tydliga och relevanta kravnivåer. examinationsformer är pedagogiskt motiverade, bidrar till att upprätthålla tydliga kravnivåer samt varierar mellan de olika kurserna. den skriftliga kursinformationen, i form av studiehandledning, innehåller tydliga förväntningar på studentens självstudietid/ gruppstudier. Studiehandledningen innehåller även tydliga regler vad gäller fusk och plagiat i samband med presentation av examination....akademiskt stöd med fokus på studentens språkutveckling ingår i kurserna som ett led i den vetenskapliga progressionen. Bemanning bemanningen av kurserna utgår från kursens innehåll och inriktning. För att leva upp till målet om en akademisk professionsutbildning med tydlig forskningsgrund och hög yrkesrelevans bör lärare med forskningserfarenhet inom de aktuella kunskapsområdena, samt egen erfarenhet av aktuellt verksamhetsområde, prioriteras....kursmentor samverkar med kursledning och övriga lärare kring kursernas förberedelse, genomförande och uppföljning. Kursmentorn rekryteras av kansliet för utbildningsvetenskap. minst 50 procent av undervisningen (exklusive den undervisning som eventuellt genomförs av kursmentor) genomförs av disputerade lärare inom relevanta kunskapsområden. Ledning värdinstitutionen har ett övergripande ansvar för utveckling och kvalitetssäkring av kurserna, och för att, i förekommande fall, organisera samverkan med de övriga institutioner som deltar. utveckling av och samordning mellan de kurser som ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan sker i ett så kallat UK-råd som består av kursansvariga lärare, kursmentor samt

3 studeranderepresentant. Till exempel verkar UK-råden för kontinuitet och samordning vad gäller progression. den institution som har värdskap för majoriteten av kurserna utser, i samråd med programledningen, en av de kursansvariga lärarna i UK-rådet till ordförande och sammankallande UK-ansvarig för förskollär arprogrammet. UK-ansvarig representerar UK-rådet i de programmöten som programledningen organiserar. För det särskilda uppdraget som UKansvarig utgår ersättning från programmet. kurserna leds av kursansvariga lärare vilka utses av värdinstitutionen. Vid samverkan mellan olika institutioner sker en dialog mellan institutionerna om hur kursansvar ska fördelas i de ingående kurserna. V erksamhetsförlagd utbildning i de aktuella kurserna UK 5, 6 och 7 ingår ingen VFU. VFU-platsen bör utnyttjas som en resurs för att stärka verksamhetsperspektivet i kurserna, dock utan att ta handledarens tid i anspråk. Stöd och samverkan samverkan mellan värdinstitutionen och samarbetsinstitution/ er genomförs i alla led: planering, genomförande, bemanning samt utvärdering. representant för biblioteket inbjuds minst en gång per år till UK-rådet för att diskutera samverkansfrågor och hur bibliotekets personal och resurser kan användas i olika kursmoment. kursledningen samverkar med olika typer av stödfunktioner inom förskollärarprogrammet och vid LiU centralt för att stötta den enskilde studenten (t.ex. språkverkstad). Utvecklings- och kvalitetsarbete UK-rådet samverkar med programledningen vad gäller utvecklingsarbete och kvalitetsarbete (t.ex. åtgärdsprogram kopplade till Nöjd student index). kursledningen använder det universitetsgemensamma kursvärderingssystemet KURT och andra utvärderingsmodeller efter varje kurs, samt analyserar svaren och i dialog med studenterna utvecklar kursernas utformning och innehåll. Ekonomi och utvecklingsarbete värdinstitutionen får de samlade kursmedlen och därmed gäller värdinstitutionens modell i beräkning av timtilldelning.

4 utvecklingsarbetet för de nya kurserna genomförs utifrån de direktiv som ges av programansvarig och de ekonomiska ramar som upprättats i dialog mellan programansvarig och medverkande institutioner. Information och webbsidor värdinstitutionen samverkar med kansliet för utbildningsvetenskap och programledningen kring informationsspridning om UK-kurserna och utbildningen i stort. Informationen ska rikta sig till såväl studenter, lärare, handledare som presumtiva studenter. värdinstitutionen skapar en kurshemsida utifrån direktiv från och i dialog med webbansvarig inom Kansliet för utbildningsvetenskap. Schema, studiehandledning, kursplan (inkl. litteraturlista) finns tillgängligt på hemsidan senast två veckor innan kursstart. Uppföljning och utvärdering värdinstitutionen medverkar till uppföljning och utvärdering av utbildningsuppdraget i relation till den preciserade beställningen. På basis av uppföljning och utvärdering kan beslut om värdinstitution komma att förnyas eller omprövas efter tre år, räknat från första gången kurserna ges.

5 Beslut i detta ärende har fattats vid Grundutbildningsnämndens sammanträde I beslutet har deltagit undertecknad ordförande, ledamöterna Helena Öström Haugum, Catarina Jeppsson, Agneta Johansson, Tatiana Jak Peterson, Joakim Samuelsson, Michael Tholander, Åsa Ridne, Alexandra Holmström, Mats Werme och Jonatan Wilczkowski. Därutöver har närvarit fakultetskoordinator Caroline Kelly, sekreterare och programansvarig utbildningsledare Mia Thorell, den sistnämnda föredragande. Thomas Östholm Ordförande Mia Thorell Programansvarig utbildningsledare för Förskollärarprogrammet Sändlista: prefekter inom utbildningsvetenskap för vidarebefordran till berörda klusteransvariga och ämnesansvariga

6 Bilaga 1 Studiega ng fo r fo rskolla rarprogrammet

7 Bilaga 2 RAMBESTÄLLNING (inför beslut av SUV ) Beställning av kurserna, UK 5 Sociala relationer och förskollärares ledarskap, UK 6 Specialpedagogik samt UK 7 Utvärdering och förskoleutveckling inom Förskollärarprogrammet (budgetperioden ) Detta dokument ger en kortfattad beskrivning av centrala utgångspunkter i den förskollärarutbildning, som startade ht Vidare redovisas de krav som måste uppfyllas vid medverkan i genomförandet av utbildningen. Avslutningsvis presenteras den institution som får ansvar för genomförandet av UK-kurserna 5-7 inom förskollärarutbildningen. Grundläggande principer för förskollärarutbildningen De idéer och pedagogiska överväganden som formar det nya förskollärarprogrammet har dels sin grund i politiska styrdokument och dels i erfarenheter och insikter från en lång tradition av arbete med lärarutbildning vid Linköpings universitet. Därtill har lärdomar från arbetet med ansökningarna om examenstillstånd spelat en viktig roll. Samtidigt som utbildningens övergripande idéer behöver preciseras är det viktigt att understryka medverkande institutioners roll i det fortsatta utvecklingsarbetet. De kurser som bygger upp utbildningen formas till stor del av medverkande lärare i nära dialog med yrkespraktiken. På detta sätt präglas utbildningen av en nära samverkan mellan olika nivåer och aktörer. Vad är det då för idéer som utgör stommen i förskollärarutbildningen? En akademisk professionsutbildning Utbildningen tar sin utgångspunkt i aktuell och relevant forskning i nära samspel med aktuell och beprövad yrkeserfarenhet. Kompetensmässigt vilar utbildningen på två ben: forskningsoch utbildningsmiljöer inom universitetet och förskolemiljöer i regionen. En ständig

8 växelverkan mellan dessa miljöer präglar utbildningen, vilket skapar goda förutsättningarna för den studerande att successivt utveckla sitt professionella kunnande. Professionsanknytningen stärks bland annat genom de kursmentorer som medverkar i kursernas planering, genomförande och uppföljning. Kursmentorerna är verksamma förskollärare med dokumenterad erfarenhet av arbete i förskolans verksamhet. Samverkan Utbildningen utnyttjar LiU:s samlade kompetens samt uppmuntrar och skapar förutsättningar för samverkan mellan olika aktörer och miljöer. På detta sätt blir utbildningen hela universitetets angelägenhet och den studerande får tillgång till god kompetens inom samtliga ämnen och områden. Lärande Utbildningens mål är att maximera förutsättningarna för den studerandes lärande till förskollärare. En viktig förutsättning för detta är en aktiv dialog med de studerande i syfte att identifiera framgångsfaktorer såväl som svårigheter. Valet av arbetsformer vägleds av idéer om hur den studerandes lärande på bästa sätt kan stödjas och stimuleras, samt kännetecknas av höga förväntningar på de studerande genom tydliga krav, högt studietempo och markering av det egna ansvaret för studierna. Integration Utbildningen är organiserad på ett sätt som stöttar den studerandes möjlighet att aktivt sammanlänka centrala dimensioner i förskollärararbetet, vilket underlättas genom en nära samverkan mellan utbildningens olika moment och delområden. Samverkan mellan den utbildningsvetenskapliga kärnan och studierna inom huvudområdet och ämnen är viktig för att säkra den successiva progressionen av centrala kunskaper, förmågor och färdigheter kopplade till utbildningens examensmål. Progression Utbildningen är strukturerad på ett sätt som stöttar den studerandes utveckling av grundläggande kunskaper inom huvudområdet/ämnen för att sedan alltmer stimulera den studerandes förmåga att självständigt kunna hantera de uppgifter som ingår i

9 förskolläraryrket. Två programövergripande progressionsstråk pekas ut: didaktiskt kunnande och vetenskapligt kunnande. I det didaktiska progressionsstråket utvecklar den studerande sin förståelse av det pedagogiska arbetets sociala och politiska förutsättningar samt förmågan att skapa goda betingelser för lärande. I det vetenskapliga progressionsstråket utvecklar den studerande ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt samt förmågan till egen kunskapsproduktion med hjälp av vetenskapliga metoder. Utbildningens och UK -kursernas organisering Värdinstitution och UK-råd För att skapa tydligt fokus i ansvaret för UK-kurserna utses en värdinstitution. Valet av värdinstitution baseras på en analys av lärarkapacitet och forskningsmiljöer inom området och signalerar ett övergripande ansvar för utveckling och kvalitetssäkring. Under hösten 2012 genomfördes en uppdatering av inventering av kompetenser vid institutioner som samverkat kring den Utbildningsvetenskapliga kärnan (se bilaga 1). Värdinstitutionen har också ansvar för att organisera samverkan med annan/andra institution/er inom den aktuella kursen. Det praktiska ansvaret för utveckling och genomförande och uppföljning av de kurser som ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan kommer att ligga på kursansvarig vid värdinstitutionen. Kursansvarig för kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan samlas i det UK-råd som etablerats inom förskollärarprogrammet. I UK-rådet deltar förutom de kursansvariga, kursmentor samt studeranderepresentant. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) I de aktuella UK-kurserna UK 5, 6, 7 ingår ingen VFU. Förutsättningar och krav för medverkan i förskollärarutbildningen Den institution som önskar utföra utbildningsuppdrag i förskollärarprogrammet måste ställa sig bakom utbildningens grundläggande idéer och i konstruktiv samverkan med programledningen och andra medverkande institutioner skapa goda förutsättningar för den studerande att uppnå utbildningens mål. Utgångspunkten är den ansökan om

10 examenstillstånd som Linköpings universitet inlämnade till Högskoleverket juni 2010 och som beviljades i januari Denna ansökan har successivt kompletterats och reviderats genom beslut av Styrelsen för utbildningsvetenskap (SUV). Mer detaljerade direktiv kring genomförandet av kurserna presenteras i dokumentet Preciserad beställning, som går ut till de institutioner som medverkar i grundlärarutbildningen. Här beskrivs också hur och när uppföljning av utbildningsuppdraget kommer att genomföras. Vilka kurser omfattar denna beställning? Beslutet om beställning av utbildningsuppdrag rör genomförandet av UK- kurserna 5-7 i den utbildningsvetenskapliga kärnan i förskollärarutbildningen under budgetåren Beslut om värdinstitution Det övergripande målet för beställningen av UK-kurser är att erbjuda högsta möjliga kvalitet för de studenter som går utbildningen. Av tabellen nedan framgår vilka institutioner som får uppdraget som värdinstitution för de kurser beställningen berör. Vägledande för beslutet om värdinstitution har varit de kompetenser som pekades ut i Högskoleverkets prövning av examenstillstånd för grundlärarprogrammet. Vetenskaplig kompetens inom relevant ämne Yrkeserfarenhet inom relevant stadium/verksamhetsområde Erfarenhet av lärarutbildning inom relevant stadium/verksamhetsområde En viktig utgångspunkt har också varit att stötta en stark och nära relation mellan forskning och grundutbildning. Därför även har nedan följande punkter varit vägledande i val av värdinstitution och samarbetsinstitution Närhet mellan grundutbildning och forskning/tillgänglighet för studenter Lärarutbildningsfokus i kurserna/engagemang Långsiktighet för att institutionerna ska kunna/våga satsa Utvecklingsarbetet inför examensrättsansökan 2010 speglade vilka miljöer vid LiU som har kompetens inom de UK-kurser som ingår i förskollärarprogrammet. En aktiv samverkan

11 mellan dessa miljöer bildade utgångspunkt under höstterminen 2011 när kurserna 1-4 i den utbildningsvetenskapliga kärnan genomfördes för första gången. Inför beställningen av UKkurserna 5-7 har en ny inventering genomförts (se bilaga 1). Den visar att tre institutioner, IBL, ISV och Tema har kompetens inom de områden som är framskrivna i kurserna 5-7. Samtliga tre institutioner anser sig också ha möjlighet att fungera som värdinstitution: IBL för UK 5 och UK6, ISV för UK5-7 och Tema för UK5 och UK7. En analys visar att det vid LiU finns kompetens inom för förskolan viktiga områden, dock finns inte tillräcklig kompetens, något som fått konsekvenser i genomförandet av kurser inom förskollärarutbildningen. Utifrån ett kvalitetsperspektiv behövs en förstärkning av kompetens inom det förskolepedagogiska området. En långsiktig förstärkning torde vara att arbeta för ett sammanhållet program i betydelsen att en och samma institution blir värdinstitution för de flesta kurser som ges inom förskollärarutbildningen i kombination med tydligt angivna samarbetsinstitutioner för att studenterna ska få ta del av den expertkunskap som finns vid LiU. Beslut om värdinstitution och procentuell fördelning mellan medverkande institutioner gäller för budget under perioden Tabell 1. Värdinstitutioner och samarbetspartners för UK-kurserna 5-7 i förskollärarprogrammet. Kurs VT 2014,15,16 Värdinstitution Samarbetspartners UK5 Sociala relationer och förskollärares ledarskap (7,5 hp) UK6 Specialpedagogik (7,5 hp) UK7 Utvärdering och förskoleutveckling (7,5 hp) ISV 50% IBL 25%, Tema 25% ISV 50% IBL 50% ISV 75% IBL 25% Tabell 2. Uppskattat studentantal för aktuella kurser. Antagningsår Kursår Studentantal

12 Fördelning av medel Sedan beslut 2012 går medlen för UK- kurser odelat till de institutioner som är utsedda till värdinstitutioner för respektive kurs. På detta sätt blir det värdinstitutionens beräkningslogik som gäller. Värdinstitutionen upprättar en kursbudget enligt de procenttal som anges i tabell 1. Fördelningen gäller hur undervisningstid, kursansvar samt övrig kursadministration fördelas till medverkande institution. Om det sker förändringar t ex utifrån personella förutsättningar kan procenttalen modifieras. Detta sker i dialog med SUV och berörda institutioner.

13 Bilaga 3 Inför kommande rambeställning av kurserna UK5, 6, 7 en idé om ett sammanhållet program Principer för beslut om värdinstitution enligt rambeställningen för UK1-4 i Förskollärarprogrammet: Det övergripande målet för beställningen av UK-kurser är att erbjuda högsta möjliga kvalitet för de studenter som går utbildningen. Av tabellen nedan framgår vilka institutioner som får uppdraget som värdinstitution för de kurser beställningen berör. Vägledande för beslutet om värdinstitution har varit de kompetenser som pekades ut i Högskoleverkets prövning av examenstillstånd för Förskollärarprogrammet. Vetenskaplig kompetens inom relevant ämne Yrkeserfarenhet inom förskolans verksamhetsområde Erfarenhet av lärarutbildning inom förskolans verksamhetsområde En viktig utgångspunkt har också varit att stötta en stark och nära relation mellan forskning och grundutbildning. I den lärarutbildning som startade höstterminen 2011 är utvecklingen av en stark och tydlig läraridentitet ett viktigt inslag. Redan från studiernas början riktas studenternas fokus mot det verksamhetsområde utbildningen ger examen. Samtidigt som studenterna läser kurser som ger generell lärarkunskap (utbildningsvetenskapliga kärnankurser) fokuseras det som är respektive lärarkategoris exklusiva yrkeskompetens. För studenter på Förskollärarprogrammet innebär det att ha goda kunskaper om yngre barns (1-5-åringar) utveckling och lärande och en förmåga att skapa förutsättningar för varje barns allsidiga lärande genom att förena omsorg, utveckling och lärande till en helhet. Det här kräver att studenterna i varje kurs under utbildningen möter lärare med ovanstående kompetenser och erfarenheter. En kompetensinventering gällande kurserna UK5 Sociala relationer och förskollärares ledarskap, UK6 Specialpedagogik och UK7 Utvärdering och förskoleutveckling visar att kompetens i enlighet med ovanstående principer finns vid institutionerna IBL, ISV och Tema. I samband med kompetensinventeringen framfördes önskemål om att institutionerna skulle ange vilka möjligheter att fungera som värdinstitution de anser sig ha. Avseende uppdraget som värdinstitution visar inventeringen följande: IBL anser sig ha förutsättningar att fungera som värdinstitution för UK6. ISV anser sig ha förutsättningar att fungera som värdinstitution för UK5, UK6 samt UK7. Tema anser sig ha förutsättningar att fungera som värdinstitution för UK5 och UK7. Om man tittar mer i detalj på den kompetens som finns vid de tre ovan angivna institutionerna framstår följande bild: Tabell 1. UK5 Kompetens, inklusive förskollärarexamen

14 Institution Professor Lektor Adjunkt Doktorand ISV 1 5 (3 med 4 1 fsklärex) IBL 1 12 (1 med 1 fsklärex) Tema Vid samtliga institutioner finns vetenskaplig kompetens. IBL och ISV har även kompetens i betydelsen yrkeserfarenhet inom förskolans verksamhetsområde. Tabell 2. UK6 Kompetens, inklusive förskollärarexamen Institution Professor Lektor Adjunkt Doktorand ISV 3 3 (1 med fsklärex) IBL 1 17 (1 med 2 fsklärex) Tema 1 1 Vid samtliga institutioner finns vetenskaplig kompetens. IBL och ISV har även kompetens i betydelsen yrkeserfarenhet inom förskolans verksamhetsområde. Tabell 3. UK7 Kompetens, inklusive förskollärarexamen Institution Professor Lektor Adjunkt Doktorand ISV 4 (3 med 4 (1 med 1 fsklärex) fsklärex) IBL 2 13 (1 med 3 5 fsklärex) Tema 3 1 Vid samtliga institutioner finns vetenskaplig kompetens. IBL och ISV har även kompetens i betydelsen yrkeserfarenhet inom förskolans verksamhetsområde. För att få en bild av hur den kompetens som finns vid LiU används i genomförandet av kurser på Förskollärarprogrammet, gjordes en inventering av vilken kompetens utsedda kursansvariga har. Basen för inventeringen är kurser år 1 och år 2 eftersom där finns idag utsedda kursansvariga. Kurserna år 1 och år 2 har fördelats mellan två värdinstitutioner, IBL och ISV. Tema finns därför inte med i nedanstående tabeller. Tabell 4. Kursansvarigas kompetens IBL Kurs Professor Lektor/docent/foass Adjunkt Doktorand Matematiklärande 2 (lärarexamen?) Barns språkutv. 2 2 (lärarexamen)

15 Utsedda kursansvariga vid IBL uppfyller principen om erfarenhet av lärarutbildning inom relevant verksamhetsområde. Tabell 5. Kursansvarigas kompetens ISV Kurs Professor Lektor/docent/foass Adjunkt Doktorand UK1 1 (fsklärarexamen) UK2 1 (fsklärarexamen) UK3 1 (fsklärarexamen) 1 (lärarexamen) UK4 1 FP1 2 (varav 1 fsklärarexamen) FP2 1 (lärarexamen) 1 (fsklärarexamen FP3 2 (lärarexamen) Te/Na 1 (lärarexamen) 1 (lärarexamen) Barns språkutv. 1 1 (lärarexamen?) 1 (lärarexamen) Utsedda kursansvariga vid ISV uppfyller samtliga tre tidigare beskrivna principer. Utifrån en analys av genomförandet av kurser under första läsåret kan konstateras att det vid Linköpings universitet idag finns brist på lärare med kunskaper om och erfarenheter av förskolans uppdrag och av förskollärarutbildning. Det finns idag ett stort söktryck till förskollärarutbildningen. Bedömningen är att intresset för att söka till förskollärarutbildningen kommer att vara fortsatt högt under ytterligare några år. I takt med att ungdomskullarna blir mindre, minskar troligen söktrycket även till förskollärarutbildningen. För att Linköpings universitet ska stå sig i konkurrensen, krävs därför en rejäl satsning på lärarsidan, dels genom nyrekrytering, dels genom kompetensutveckling. För långsiktighetens skull krävs också en profilering; om en institution vet att den kommer att få uppdraget som värdinstitution utifrån ett profileringsuppdrag skapas förutsättningar för att våga rekrytera. Kompetensinventeringen visar att ISV är den institution som har den mest allsidiga kompetensen när det gäller förskolan: Där finns kompetens inom förskolepedagogik, förskolans didaktik, forskning om och i förskolan samt erfarenhet av förskollärarutbildning. IBL och Tema har god kompetens när det gäller områdena för kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan men kompetensen omfattar framförallt skolan inklusive förskoleklassen, dess verksamheter och aktörer. Utifrån ovanstående föreslås ISV som värdinstitution för UK5, UK6 samt UK7. Vid IBL finns omfattande kompetens inom det specialpedagogiska området. Trots det föreslår vi att ISV är värdinstitution även för UK6. Argumentet är att förskollärarutbildningen är förlagd till Campus Norrköping och med en kursansvarig från ISV ökar möjligheten till ett dagligt möte mellan studenter och kursansvarig. Som samarbetsinstitutioner föreslås IBL och Tema. Vi har i programledning och ledningsgrupper diskuterat betydelsen av att involvera nya aktörer i lärarutbildningen. Ett hinder i det kan vara kriteriet om erfarenhet av att tidigare ha arbetat med lärarutbildningskurser. Eftersom målet är att studenterna under sin utbildning ska få ta del av LiU:s samlade kompetens inom ett område, blir det viktigt att arbeta med

16 inskolning av andra aktörer/medarbetare. Med utgångspunkt i ovanstående blir förslaget om fördelning av utbildningsuppdragen för kurserna UK 5-7 följande: Tabell 6. Samarbetsfördelning uttryckt i procent Kurs Värdinstitution Samarbetsinstitution UK5 ISV 50% IBL 25%, Tema 25% UK6 ISV 50% IBL 50% UK7 ISV 75% IBL 25% Programansvariga utbildningsledare för Förskollärarprogrammet Mia Thorell och Karin Stolpe