Hälsa på lika villkor?

Transkript

1 Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland hbt-personer Niklas Roth, Gunnel Boström och Karin Nykvist statens folkhälsoinstitut

2 Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland HBT-personer Niklas Roth, Gunnel Boström och Karin Nykvist statens folkhälsoinstitut

3 statens folkhälsoinstitut 6:8 issn: isbn: redaktör: gunnel boström omslagsfotografi: nordic photos; arnaldur halldorsson, palmi gudmundsson, sören colbring grafisk produktion: ab typoform tryck: elanders gotab ab, stockholm, 6

4 Innehåll Förord Sammanfattning 6 Summary 9 Inledning 12 Metod 12 Enkätundersökningar 12 Nationella folkhälsoenkäten 12 Webbenkät riktad till hbt-personer 13 Representativitet 13 Definition av begrepp 14 Sexuell läggning 14 Könsidentitet och könsuttryck 14 Gruppindelningar 16 Material 17 Avgränsning av materialet 17 Beskrivning av material 17 Beskrivning av redovisningsgrupper 21 Hälsa 22 Självskattad hälsa 22 Sammanfattning 22 Självskattad hälsa 22 Psykisk hälsa 2 Sammanfattning 2 Självskattat psykiskt välbefinnande (GHQ12) 26 Ängslan, oro eller ångest 28 Stress Sömnsvårigheter 31 Självmordstankar/Självmordsförsök 33 Fysisk hälsa 38 Sammanfattning 38 Värk 38 Långvarig sjukdom 42 Övervikt, fetma 43 Vårdkontakter 46 Sammanfattning 46 Vårdkontakt 46

5 Levnadsvanor Sammanfattning Tobaksanvändning 1 Rökning 1 Snusning 4 Alkohol 6 Narkotikaanvändning 8 Fysisk aktivitet 62 Utsatthet 66 Sammanfattning 66 Otrygghet och rädsla 66 Rädsla för överfall, rån eller annat ofredande 66 Rädsla för våld eller trakasserier på grund av sexuell läggning eller könsidentitet/könsuttryck 69 Utsatthet för kränkande behandling/bemötande 7 Utsatthet för hot, våld och trakasserier 72 Utsatthet för hot om våld 72 Utsatthet för våld 72 Utsatthet för trakasserier eller våld på grund av sexuell läggning eller könsidentitet/könsuttryck 73 Utsatthet för diskriminering 77 Social förankring 79 Sammanfattning 79 Tillit 8 Emotionellt stöd 83 Praktiskt stöd 86 Deltagande 88 Förtroende för det omgivande samhället 9 Öppenhet 94 Sammanfattning 94 Öppenhet i uppväxtfamiljen, bland vänner, i skolan och arbetslivet 94 Öppenhet i uppväxtfamiljen/familjen 96 Öppenhet bland vänner 98 Öppenhet i skolan/arbetsliv 99

6 hälsa på lika villkor? Förord Statens folkhälsoinstitut (FHI) fick i november 3 regeringens uppdrag att undersöka och analysera hälsosituationen för homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer). Återrapporteringen av regeringsuppdraget bygger huvudsakligen på två undersökningar genomförda av FHI: den nationella folkhälsoenkäten och en Internetbaserad webbenkät. Resultaten från dessa undersökningar redovisades i bilaga 2 i återrapporteringen av regeringsuppdraget i december. Föreliggande rapport är en utveckling av den då redovisade bilagan Hälsa på lika villkor? hälsa och livsvillkor bland hbt-personer. Stockholm, juni 6 gunnar ågren generaldirektör

7 6 hälsa på lika villkor? Sammanfattning Sammanfattningsvis kan konstateras att en övervägande del av hbt-personerna hade en god hälsa. Det var dock en betydligt större andel med sämre hälsa bland hbt-personer än i den övriga befolkningen. Speciellt den psykiska hälsan var betydligt sämre. Skillnaderna i hälsa var också stor inom gruppen hbt-personer. Transpersoner hade nästan genomgående den sämsta hälsan, följt av bisexuella och homosexuella. Självskattad hälsa. Det var lika vanligt att rapportera ett bra hälsotillstånd bland homo- och/eller bisexuella män som bland män i övriga befolkningen. Det fanns dock stora skillnaden bland kvinnor. Bra hälsa var betydligt vanligare bland kvinnor i övriga befolkningen (72 procent) än bland homooch/eller bisexuella kvinnor (6 procent). Framför allt rapporterade homo- och/eller bisexuella kvinnor i åldrarna 4 64 år samt män i åldrarna år i större utsträckning dålig hälsa än övriga befolkningen. och transpersoner hade sämre allmänt hälsotillstånd än homosexuella personer. Psykisk hälsa. En mycket större andel av homo- och/eller bisexuella personer hade nedsatt psykiskt välbefinnande än i övriga befolkningen. och transpersoner hade sämre psykiskt välbefinnande än homosexuella (4, 4 respektive 31 procent), framför allt de yngre, år. Ängslan, oro eller ångest var mycket vanligare bland homo- och/eller bisexuella personer, framför allt bland kvinnor, än i övriga befolkningen. Svår ängslan, oro eller ångest var vanligare bland bisexuella och transpersoner än bland homosexuella (, 26 respektive 13 procent). Största andelen med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest fanns bland unga transpersoner (44 procent). Homosexuella personer med vissa heterosexuella inslag och heterosexuella personer med homosexuella inslag hade ängslan, oro eller ångest i större utsträckning än bisexuella personer. Att känna sig stressad var mycket vanligare bland homo- och/eller bisexuella personer i åldrarna år och 4 64 år än i övriga befolkningen. En större andel bland homo- och/eller bisexuella personer, framför allt kvinnor, än i övriga befolkningen uppgav att de hade svåra sömnsvårigheter. Transpersoner hade svåra sömnsvårigheter i större utsträckning än homosexuella. Självmordstankar/självmordsförsök. Det var mycket vanligare att ha övervägt eller att ha försökt ta sitt liv bland homo- och/eller bisexuella personer än i övriga befolkningen, särskilt i åldrarna år. Det var nästan lika vanligt att ha övervägt eller försökt ta sitt liv bland homo-, bisexuella och transpersoner. Att överväga eller försöka ta sitt liv var vanligare bland homo- och bisexuella personer med kort utbildning och bland dem som var födda i annat land än Sverige än i övriga befolkningen. Transpersoner med kort utbildning hade i större utsträckning försökt ta sina liv än dem med lång. Fysisk hälsa. Homo- och/eller bisexuella kvinnor hade svår värk i större utsträckning än kvinnor i övriga befolkningen. Det var vanligare bland bisexuella män i åldrarna 4 64 år än bland homosexuella män att ha svår värk. Svår värk var vanligare bland homo- och bisexuella män, kvinnor som hade kort utbildning samt bland homo- och bisexuella personer som inte levde i storstad än bland dem med lång utbildning respektive dem som levde i storstad. Transpersoner med lång utbildning hade svår värk i mindre omfattning än dem med kort och mellanlång utbildning. Att lida av någon långvarig sjukdom var vanligare bland homo- och/eller bisexuella personer än i övriga befolkningen. Långvarig sjukdom var vanligare bland transpersoner än bland bisexuella. Homo- och/eller bisexuella personer var överviktiga eller hade fetma i mindre utsträckning än befolkningen i övrigt. Bland homo- och/eller bisexuella personer var det mindre vanligt med övervikt och fetma bland dem med lång utbildning eller de som levde i mindre städer, på mindre orter eller landsbygd än bland dem med kort utbildning eller de som bodde i storstäder.

8 hälsa på lika villkor? 7 Vårdutnyttjande. Det var vanligare bland homo- och/eller bisexuella än i den övriga befolkningen att ha haft olika former av vårdkontakt. Bland homo- och/eller bisexuella kvinnor var det vanligare att ha haft kontakt med psykolog, sjukgymnast eller varit inlagd på sjukhus än bland kvinnor i övriga befolkningen. Bland homo- och/eller bisexuella män var det vanligare att ha besökt läkare på sjukhus än bland män i övriga befolkningen. Transpersoner hade träffat psykolog i större utsträckning än homo- och bisexuella personer och det var vanligare bland transpersoner att ha träffat kurator än bland homosexuella personer. Tobaksvanor. Det var vanligare bland homo- och/eller bisexuella personer att röka dagligen än i övriga befolkningen, framför allt bland män i åldrarna 44 år och kvinnor i åldrarna 4 64 år. Det var framför allt homo- och bisexuella personer med kort utbildning och de som inte var föreningsaktiva som rökte dagligen. Det var mindre vanligt bland homo- och/eller bisexuella män i åldrarna år att snusa dagligen än bland unga män i övriga befolkningen. Homo- och/eller bisexuella kvinnor i åldrarna 64 år snusade däremot dagligen i större utsträckning än kvinnor i motsvarande åldrar i övriga befolkningen. Homosexuella kvinnor i åldrarna år snusade dagligen i större utsträckning än bisexuella kvinnor samt homo- och bisexuella män. Homo- och bisexuella personer med kort utbildning snusade dagligen i större utsträckning än dem med mellanlång eller lång utbildning. Alkoholvanor. Bland homo- och/eller bisexuella personer fanns en större andel personer som inte nyttjade alkohol alls, samtidigt som det fanns en större andel än i övriga befolkningen som var riskkonsumenter. Bland yngre kvinnor, framför allt homo- och/eller bisexuella, var riskkonsumtionen betydligt mer utbredd än bland övriga unga kvinnor. Riskkonsumtion var också vanligare bland bisexuella personer som levde i storstad och homosexuella personer som inte var föreningsaktiva än bland dem som inte levde i storstad eller var föreningsaktiva. Narkotika. Att använda cannabis var vanligare bland homo- och/eller bisexuella personer, framför allt yngre, än i övriga befolkningen. Bland yngre bisexuella personer var det mycket vanligare att använda cannabis än bland yngre homosexuella. Att använda annan narkotika än cannabis var vanligare bland homosexuella personer som levde i storstad och bland dem som inte var föreningsaktiva än bland dem som inte levde i storstad respektive var föreningsaktiva. Bland transpersoner var det vanligare att använda annan narkotika än cannabis bland dem som levde i storstad än bland dem som inte levde i storstad. Fysisk aktivitet. Homo- och/eller bisexuella kvinnor i åldrarna och 4 64 år samt homooch /eller bisexuella män i åldrarna 44 år hade mer stillasittande fritid än personer i övriga befolkningen. Det var vanligare att homo- och bisexuella personer med kort utbildning hade stillasittande fritid än bland dem med lång utbildning. Transpersoner motionerade eller tränade regelbundet i mycket mindre utsträckning än homo- och bisexuella personer. Utsatthet. Utsatthet för hot och våld var vanligare bland homo- och/eller bisexuella personer, framför allt unga män, än i den övriga befolkningen. Att ha varit utsatt för trakasserier eller våld på grund av sexuell läggning någon gång i livet var vanligare bland homosexuella än bland bisexuella personer, men det var ingen skillnad i utsatthet under det senaste året. Homosexuella personer med vissa heterosexuella inslag hade varit utsatta för trakasserier eller våld på grund av sexuell läggning i större omfattning än bisexuella personer. Att ha blivit diskriminerad på grund av sin sexuella läggning eller könsuttryck/könsidentitet var lika vanligt bland homo- och bisexuella samt transpersoner. Tillit. Brist på tillit till andra personer var vanligare bland homo- och/eller bisexuella män i åldrarna 44 år och kvinnor i åldrarna samt 4 64 år än bland personer i den övriga befolkningen. Det var framför allt vanligare bland bisexuella än bland homosexuella och bland personer med kort utbildning än bland dem med lång att sakna tillit till andra. Brist på tillit var också vanligare bland homosexuella personer som var födda i annat land än Sverige samt bland dem som inte var förenings-

9 8 hälsa på lika villkor? aktiva och bland bisexuella personer som levde i mindre städer, på mindre orter eller landsbygd. Det var vanligare bland transpersoner att sakna tillit till andra människor än bland homosexuella personer. Emotionellt stöd. Det var vanligare att sakna emotionellt stöd bland homo- och/eller bisexuella personer än i övriga befolkningen, framför allt bland bisexuella män. Det var vanligare bland homo- och bisexuella med kort utbildning och bland bisexuella personer som inte levde i storstad och de som inte var föreningsaktiva att sakna emotionellt stöd än bland dem med lång utbildning respektive de som bodde i storstad eller var föreningsaktiva. Heterosexuella personer med vissa homosexuella inslag saknade emotionellt stöd i större utsträckning än bisexuella och homosexuella med vissa heterosexuella inslag. Det var vanligare bland transpersoner att sakna emotionellt stöd än bland homosexuella personer. Praktiskt stöd. Bland homo- och/eller bisexuella kvinnor i åldrarna 4 64 år var det vanligare att sakna praktiskt stöd än bland kvinnor i den övriga befolkningen. Det var vanligare bland bisexuella män än bland homosexuella att inte ha tillgång till praktiskt stöd. Det var också vanligare att sakna praktiskt stöd bland homosexuella personer som var födda i annat land än Sverige och bland bisexuella personer som levde i mindre städer, på mindre orter eller landsbygd än bland dem födda i Sverige respektive dem som levde i storstad. Transpersoner saknade praktiskt stöd i större omfattning än bisexuella personer. Deltagande. Det var vanligare bland homo- och/eller bisexuella kvinnor i åldrarna 4 64 år att ha ett lågt socialt deltagande (inte delta i sociala aktiviteter eller evenemang) än bland kvinnor i övriga befolkningen. Lågt socialt deltagande var också vanligare bland homo- och bisexuella personer som inte var föreningsaktiva eller hade kort utbildning än bland föreningsaktiva och dem med lång utbildning. Lågt socialt deltagande var också vanligare bland bisexuella som levde i mindre stad, på mindre ort eller landsbygd än bland dem som levde i storstad. Förtroende för det omgivande samhället. Homo- och/eller bisexuella personer hade mindre förtroende för försäkringskassan än övriga befolkningen. Homo- och/eller bisexuella män hade även mindre förtroende för arbetsförmedlingen än män i övriga befolkningen. Förtroendet för riksdagen var större bland homo- och/eller bisexuella personer och bland kvinnor var förtroendet större för kommunpolitiker än i övriga befolkningen. En större andel bisexuella män än homosexuella kvinnor och män hade mindre förtroende för polis och socialtjänst. Förtroendet för samhällsinstitutioner var mindre bland dem med kort utbildning och bland dem som inte var föreningsaktiva än bland dem med lång utbildning och bland de föreningsaktiva. Det var vanligare bland heterosexuella personer med vissa homosexuella inslag att ha litet förtroende för polis, riksdagen, kommunpolitiker och fackföreningar än bland bisexuella personer. Det var vanligare bland transpersoner att ha litet förtroende för sjukvården, socialtjänsten, domstolar, riksdagen, landstingspolitiker och kommunpolitiker än bland homosexuella personer. Förtroendet för samhällsinstitutioner var mindre bland transpersoner som inte var föreningsaktiva eller var födda i annat land än Sverige än bland dem som var föreningsaktiva eller födda i Sverige. Öppenhet. Totalt var bisexuella män mindre öppna med sin sexuella läggning än homosexuella personer samt bisexuella kvinnor. män var mindre öppna i uppväxtfamiljen, bland vänner och i skolan eller arbetslivet och öppenheten minskade kraftigt med åldern. Transpersoner var i mindre utsträckning öppna med sin könsidentitet/sitt könsuttryck än homosexuella personer med sin sexuella läggning i familjen, bland vänner och i skolan/arbetsliv. Transpersoner som var födda på 197-talet var även mindre öppna i familjen med sin könsidentitet/sitt könsuttryck än bisexuella personer i samma generation. Öppenhet med könsidentitet/könsuttryck var dessutom mindre utbrett bland transpersonerna i generationerna -, 6- och 7- än bland bisexuella personer i dessa generationer.

10 hälsa på lika villkor? 9 Summary In conclusion, we can ascertain that the vast majority of LGBT persons (lesbian, gay, bisexual and transgender persons) are in good health. A significantly larger proportion of LGBT persons were in poorer health than the rest of the population, however. Mental health in particular was significantly worse. The differences in health were also considerable among LGBT persons. Almost without exception, transsexuals had the worst health, followed by bisexuals and lesbian/gay persons. Self-rated health. Reports of good health were just as common among gay and/or bisexual men as among men in the rest of the population. There were substantial differences among women, however. Good health was significantly more common among women in the rest of the population (72 per cent) than among lesbian and/or bisexual women (6 per cent). More lesbian and/or bisexual women in the 4 64 age group and gay/bisexual men in the age group reported poor health than the rest of the population. Bisexuals and transsexuals had poorer general health than lesbian/gay persons. Mental health. A much greater proportion of lesbian/gay and/or bisexual persons had impaired mental well-being than in the rest of the population. Bisexuals and transsexuals had poorer mental well-being than lesbian/gay persons (4, 4 and 31 per cent respectively), especially in the age group. Anxiety, worry and anguish were more common among lesbian/gay and/or bisexual persons, especially among women, than in the rest of the population. Severe anxiety, worry or anguish was more common among bisexuals and transsexuals than among lesbian/gay persons (, 26 and 13 per cent respectively). The largest proportion with serious problems with anxiety, worry or anguish could be found among young transsexuals (44 per cent). Lesbian/gay persons with certain heterosexual tendencies and heterosexuals with certain lesbian/gay tendencies felt more anxiety, worry or anguish than bisexual persons. Stress was much more common among lesbian/gay and/or bisexual persons aged years and 4 64 years than in the rest of the population. A larger proportion of homosexual and/or bisexual persons, especially women, than in the rest of the population said that they had severe sleeping difficulties. More transsexuals than homosexuals had severe sleeping difficulties. Suicidal tendencies, attempted suicide. Suicidal tendencies and attempted suicide were much more common among lesbian/gay persons and/or bisexuals than in the rest of the population, especially in the age group. Suicidal tendencies and attempted suicide were almost as common among lesbian/ gay, bisexual and transgender persons. Suicidal tendencies or attempted suicide were more common among low-educated lesbian/gay and bisexual persons and among those who were born in a country other than Sweden than in the rest of the population. More low-educated than highly educated transsexuals had attempted suicide. Physical health. Lesbian and/or bisexual women had more severe pain than women in the rest of the population. Having severe pain was more common among bisexual men aged 4 64 years than among gay men. Severe pain was more common among gay men and among low-educated bisexual men and women and among lesbian/gay and bisexual persons who did not live in big cities than among the highly educated and those who lived in big cities. Highly educated transsexuals had less severe pain than those with a short and moderately long education. Suffering long-term illness was more common among lesbian/gay and bisexual persons than in the rest of the population. Long-term illness was more common among transsexuals than among bisexuals. Fewer lesbian/gay and/or bisexual persons were overweight or obese than the rest of the population. Among lesbian/gay and/or bisexual persons, overweight and obesity were less common among the highly educated or those who lived in smaller cities, towns or in rural areas than among the loweducated or those who lived in big cities.

11 hälsa på lika villkor? Healthcare consumption. Having various types of contact with the health service was more common among lesbian/gay persons and/or bisexuals than in the rest of the population. It was more common among lesbian and/or bisexual women to have contact with psychologists, physiotherapists or be admitted to hospital than among women in the rest of the population. It was more common among gay and/or bisexual men to visit a doctor at hospital than among men in the rest of the population. Transsexuals had met psychologists to a greater extent than lesbian/gay and bisexual persons had and it was more common for transsexuals than for lesbian/gay persons to meet a social worker. Tobacco habits. It was more common for lesbian/gay and/or bisexual persons to be daily smokers than in the rest of the population, especially among men aged 44 years and women aged 4 64 years. It was especially low-educated lesbian/gay and bisexual persons and those who were not active in clubs and associations who smoked on a daily basis. It was less common for gay and/or bisexual men aged years to use oral smokeless tobacco (OST) daily than for young men in the rest of the population. On the other hand, lesbian and/or bisexual women aged 64 years used OST daily to a greater extent than women of the same age in the rest of the population. Lesbian women aged years used OST daily to a greater extent than bisexual women and gay and bisexual men. Low-educated lesbian/gay and bisexual persons used OST daily to a greater extent than those with a moderately long or long education. Alcohol habits. A greater proportion of lesbian/gay and/or bisexual persons did not use alcohol at all, although more of them were high-risk consumers than in the rest of the population. Among younger women, and especially among lesbians and/or bisexuals, high-risk consumption was considerably more widely spread than among other young women. High-risk consumption was also more common among bisexuals who lived in big cities and lesbian/gay persons who were not active in clubs and associations than among those who didn't live in big cities or were active in clubs and associations. Illicit drugs. Using cannabis was more common among lesbian/gay and/or bisexual persons, especially younger people, than in the rest of the population. The use of cannabis was much more common among younger bisexual persons than among younger lesbian/gay persons. The use of drugs other than cannabis was more common among lesbian/gay persons who lived in big cities and among those who were not active in clubs and associations than among those who did not live in big cities or were active in clubs and associations respectively. Among transsexuals, it was more common among those who lived in big cities to use drugs other than cannabis than among those who did not live in big cities. Physical activity. Lesbian and/or bisexual women aged and 4 64 years and gay and/or bisexual men aged 44 years had a more sedentary leisure time than people in the rest of the population. It was more common for low-educated lesbian/gay and bisexual persons to have a more sedentary leisure time than for those who were highly educated. Transsexuals took regular exercise or trained regularly to a much less extent than lesbian/gay and bisexual persons. Vulnerability. Lesbian/gay and/or bisexual persons, especially young men, were more vulnerable to threatening behaviour and violence than the rest of the population. Being vulnerable to harassment or violence because of their sexual orientation at some point during their lives was more common among lesbian/gay persons than among bisexual persons, but there was no difference as regards being vulnerable to such harassment or violence during the last twelve months. Lesbian/gay persons with certain heterosexual tendencies had been more vulnerable to harassment or violence because of their sexual orientation than bisexual persons. Being discriminated due to sexual orientation or sexual expression/gender identity was as common among lesbian/gay, bisexual and transsexual persons. Trust. Lack of trust in other people was more common among gay and bisexual men aged 44 years and lesbian women aged and 4 64 years than among people in the rest of the population. Lacking trust in others was above all more common among bisexuals than among lesbian/gay persons and among low-educated persons than among highly educated persons. A lack of trust was also more common among foreign-born lesbian/gay persons and among those who were not active in clubs and

12 hälsa på lika villkor? 11 associations and among bisexual persons living in smaller cities, towns or in rural areas. Lacking trust in other people was more common among transsexuals than among lesbian/gay persons. Emotional support. Lacking emotional support was more common among lesbian/gay and/or bisexual persons than in the rest of the population, especially among bisexual men. It was more common for low-educated lesbian/gay persons and bisexuals and for bisexuals not living in big cities and those who were not active in clubs and associations to lack emotional support than for the highly educated and those who lived in big cities and were active in clubs and associations respectively. Heterosexual persons with certain lesbian/gay tendencies lacked emotional support to a greater extent than bisexuals and lesbian/gay persons with certain heterosexual tendencies. It was more common for transsexuals than for lesbian/gay persons to lack emotional support. Practical support. It was more common for lesbian and/or bisexual women aged 4 64 years than for women in the rest of the population to lack practical support. It was more common for bisexual men than for gay men to not have access to practical support. It was also more common for foreign-born lesbian/gay persons and bisexual persons living in smaller cities, towns and rural areas to lack practical support than for those born in Sweden and those living in big cities respectively. Transsexuals lacked practical support to a greater degree than bisexual persons. Participation. It was more common for lesbian and/or bisexual women aged 4 64 years to have low social participation (lack of participation in social activities or events) than for women in the rest of the population. Low social participation was also more common among lesbian/gay and bisexual persons who were not active in clubs and associations or who were low-educated than among those who were active in clubs and associations and those who were highly educated. Low social participation was also more common among bisexuals living in smaller cities, towns or rural areas than among those living in big cities. Trust in the surrounding community. Lesbian/gay and/or bisexual persons had less trust in the social insurance office than the rest of the population. Gay and bisexual men also had less trust in public employment agencies than men in the rest of the population. Trust in the Riksdag (national parliament) was greater among lesbian/gay and/or bisexual persons and trust in local politicians was greater among women than in the rest of the population. A larger proportion of bisexual men than lesbian women and gay men had less trust in the police and social services. Trust in social institutions was less among the low-educated and among those who were not active in clubs and associations than among the highly educated and among those who were active in clubs and associations. It was more common for heterosexual persons with certain lesbian/gay tendencies to have little trust in the police, the Riksdag, local politicians and trade unions than for bisexual persons. It was more common for transsexuals to have little trust in the health service, social services, the justice system, the Riksdag, county council politicians and local politicians than for lesbian/gay persons. Trust in social institutions was less among transsexuals who were not active in clubs and associations or were born outside Sweden than among those who were active in clubs and associations or born in Sweden. Openness. In total, bisexual men were less open about their sexual orientation than lesbian/gay persons and bisexual women. Bisexual men were less open with the family in which they grew up, among friends and in school or working life and their openness diminished substantial with age. Transsexual persons were less open about their sexual identity/their sexual expression than lesbian/ gay persons about their sexual orientations with their families, among friends and in school/working life. Transsexuals born in the 197s were even less open with the family about their sexual identity/sexual expression than bisexual persons of the same generation. Furthermore, openness about sexual identity/sexual expression was less widespread among transsexuals born in the 19s, 6s and 7s than among bisexuals of the same generation.

13 12 hälsa på lika villkor? Inledning Enligt propositionen Mål för folkhälsan (prop. 2/3:3) är det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Mot bakgrunden av att kunskapen om hälsosituationen bland homo- och bisexuella samt transpersoner (hbt-personer) är begränsad i Sverige har regeringen gett Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att undersöka och analysera hälsosituationen hos dessa grupper samt föreslå åtgärder. För att undersöka och analysera hälsosituationen har Statens folkhälsoinstitut initierat och genomfört ett flertal kvalitativa och kvantitativa delstudier 1. Föreliggande rapport är en utveckling av bilaga 2 i rapporteringen av hbt-uppdraget och syftar till att kvantitativt beskriva hälsosituationen för hbt-grupperna. Metod Enkätundersökningar En av svårigheterna med att undersöka hbt-personer är att få ett representativt urval. Vanligtvis nås personer i undersökningar med detta syfte via hbt-organisationer, vilket då inte blir representativt för hbt-populationen. Ett sätt att tillnärmelsevis få ett representativt urval är att kunna urskilja dessa grupper i befolkningsundersökningar som görs på slumpmässiga urval. Det krävs mycket stora urval för att få statistiskt jämförbara data för homo- och bisexuella i relation till övriga befolkningen. Nationella folkhälsoenkäten gjorde det möjligt att få ett någorlunda stort underlag. Vi bedömde att den kunskap som en befolkningsundersökning kunde ge var unik och viktig men inte tillräcklig för hbt-uppdraget. Därför ansåg vi att en undersökning riktad till hbt-populationen också behövdes. Denna motiverades framför allt av att vi inte kunde få kunskap om transpersoners levnadsförhållanden genom befolkningsenkäten. Transpersoner är en population som är både svårdefinierad och svår att nå. Vi gjorde bedömningen att en webbenkät kunde vara en möjlig väg att nå dessa grupper. En webbenkät hade dessutom den fördelen att vi samtidigt kunde få med homo- och bisexuella i samma undersökning som transpersoner. Ytterligare en fördel med den riktade undersökningen var att vi skulle få ett större antal homo- och bisexuella som underlag för de statistiska analyserna. Detta kunde också möjliggöra fördjupade statistiska analyser av ungdomsgruppen, vilket var i enlighet med regeringsuppdraget. Undersökningen genomfördes således dels genom en fråga om sexuell läggning i den nationella folkhälsoenkäten, dels genom en webbenkät riktad till hbt-personer. nationella folkhälsoenkäten Nationella folkhälsoenkäten har genomförts åren 4 och och kommer att göras regelbundet för att följa upp folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Undersökningen görs i samarbete med landsting/regioner och genomförs med hjälp av Statistiska centralbyrån. Den nationella folkhälsoenkäten innehåller ett 7-tal frågor om fysisk och psykisk hälsa, vårdkontakt och läkemedelsanvändning. Andra frågor gäller levnadsvanor fysisk aktivitet, kost, rökning, 1 Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation. Återrapportering av regeringsuppdrag att undersöka och analysera hälsosituationen bland hbt-personer. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut;. Rapport A :19.

14 hälsa på lika villkor? 13 snusning, alkohol och spel. Enkäten innehåller också frågor om ekonomiska förhållanden, om arbete och sysselsättning, hem och hushåll, trygghet samt sociala relationer. I undersökningen inkluderades för första gången en fråga om sexuell läggning, vilket gjorde det möjligt att jämföra homo- och bisexuella kvinnors och mäns livsvillkor med övriga befolkningens. År skickades enkäten ut till sammanlagt 64 slumpvis utvalda personer i åldern år. I undersökningen deltog region Västra Götaland, landstingen i Dalarna, Blekinge, Kalmar och Jönköping med tilläggsurval för sina regioner. Datainsamlingen genomfördes mellan april och i början av juni. Svarsfrekvensen var 63 procent. Totalt svarade cirka 4 personer. Hur de svarande fördelade sig efter olika sexuella läggningar och representativiteten beskrivs under rubriken Beskrivning av material på sidan 17. I den nationella folkhälsoenkäten kan dock inte transpersoner identifieras, utan dessa undersöks specifikt i webbenkäten riktad till hbt-personer. webbenkät riktad till hbt-personer Den Internetbaserade enkäten fanns under april och maj tillgänglig på webbplatser som besöks av målgrupperna. Syftet med webbenkäten var dels att nå transpersoner vars situation vi inte kunde beskriva genom den generella befolkningsenkäten, dels att få kunskap om områden som är specifika för just hbt-personer. I webbenkäten ställdes samma frågor om hälsa, levnadsvanor och sociala relation som i den generella befolkningsenkäten samt en mängd specifikt riktade frågor till homo- och bisexuella respektive transpersoner, exempelvis frågor om trakasserier, diskriminering och öppenhet. Enkäten lades ut på webbplatser tillhörande QX, Corky, RFSL, RFSL Ungdom, HomO, NTG- Fritt Fram, FPE-S, Gaystudenterna, Club Golden Ladies och distribuerades dessutom via e-postlistor enligt snöbollsmetoden. Urvalspopulationen var således alla de som besökte ovanstående webbsidor under april och maj månad,. Enkätsvaren sammanställdes elektroniskt i webbverktyget Easy research. Totalt inkom svar. Efter det att svarsfilen rensats från oseriösa svar, dubbletter och personer som endast svarat på en enda fråga i formuläret återstod 3 63 svar. representativitet Vi är väl medvetna om att det är mycket svårt att studera hbt-personers levnadsförhållanden och göra anspråk på att resultaten är representativa. Genom att kunna identifiera homo- och bisexuella personer i en befolkningsundersökning har dock denna möjlighet förbättrats. Bortfallet är med stor sannolikhet större bland hbt-personer än i övriga befolkningen. Det interna bortfallet på frågan om sexuell läggning var också större än för övriga frågor. Det får nog ändå bedömas som ett framsteg att kunna beskriva homo- och bisexuellas hälsa och livsvillkor i en undersökning som riktar sig till hela befolkningen. För att också inkludera transpersoner kompletterades befolkningsundersökningen med en webbenkät. De olika metoder som vi valde mellan bedömdes alla medföra problem med representativitet. I webbenkäten begränsades vårt urval till personer som besöker vissa webbplatser, vilket gjorde att urvalet begränsades till dem som hade tillgång till uppkopplade datorer. Denna begränsning av urvalet betyder att man, i webbenkäten, fångat upp fler yngre personer än äldre och att den socioekonomiska fördelningen inte speglar de faktiska förhållandena i hbt-populationerna. Andra nackdelar med webbenkät som läggs ut på vissa hemsidor är bland annat brist på kontroll över populationen, om svaren är seriösa och om samma person har svarat fler gånger. Det är viktigt att hela tiden vara medveten om dessa brister och inte övertolka de resultat som presenteras. I rapporten behandlades de två enkäterna separat. Orsaken till detta var att de två undersökningarna fångade upp olika delar av populationen. Den nationella folkhälsoundersökningen fångade upp större andel äldre än yngre personer och större andel personer med kort utbildning. I webbenkäten var förhållandet det omvända (se Beskrivning av material på sidan 17).

15 14 hälsa på lika villkor? Definition av begrepp sexuell läggning Begreppet sexuell läggning definieras utifrån att det tar sikte på en individs känslomässiga relationer, erotiska fantasier och fysiska sexuella aktivitet riktade mot det motsatta könet, samma kön eller båda könen 2. I den så kallade SEDA-utredningen (SOU 1997:17) förordades att begreppet sexuell läggning ska användas som en lagteknisk, övergripande term för hetero-, homo- och bisexualitet. Det finns en stor mängd andra sexuella inriktningar eller orienteringar bland såväl hetero-, homo- och bisexuella som inte definieras i lagtexter eller är direkt olagliga, vilka inte behandlas i denna undersökning. Eftersom det ibland i artiklar och i vardagssamtal sätts likhetstecken mellan homosexuell och man eller bög, bör här förtydligas att begreppet homosexuell innefattar såväl homosexuella kvinnor som män, med andra ord både lesbiska/flator och bögar. Sexuell läggning har inte med könsidentitet eller könsuttryck att göra och transpersoner kan definiera sig såväl hetero-, bi-, som homosexuella. Analyserna som redovisas för homo- och bisexuella utifrån webbenkäturvalet baseras på homo- och bisexuella som inte är transpersoner och transpersonerna oavsett läggning redovisas särskilt. Ett skäl till detta är att homo- och bisexuella kvinnor respektive män analyseras och redovisas separat så långt materialet tillåter och en sådan dikotom könsuppdelning blir missvisande för många transpersoner. I både webbenkäten och den nationella folkhälsoenkäten identifieras homo- och bisexuella genom en fråga där svarspersonerna själva definierar sig som homo-, bi-, heterosexuell, homosexuell med vissa heterosexuella inslag (homo-hetero) eller heterosexuell med vissa homosexuella inslag (hetero-homo). könsidentitet och könsuttryck Transperson är ett paraplybegrepp som innefattar en mängd olika begrepp och definitioner. RFSL:s beskrivning av begreppet är att Transpersoner är individer vars könsidentitet och eller könsidentitetsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födseln. Att vara transperson är inte i sig en typ av könsidentitet utan ett sätt att förhålla sig till könsidentiteter. 3 Till detta följer också att definitionen som transperson inte behöver innebära en gruppidentitet utan det finns många olika sätt att vara transperson. Bland dem som definierar sig som transpersoner återfinns därför personer med mycket stora olikheter i livssituation och eventuell problematik som kan uppstå i samband med personens könsidentitet och/eller könsuttryck. I webbenkäten identifieras transpersoner genom en fråga där individerna själva definierar huruvida de beskriver sig som transpersoner. Bland dem som identifierade sig som transpersoner fanns dock en del som poängterade att de egentligen inte definierade sig inom ramen för transpersonsbegreppet, men ändå tyckte att frågorna på vissa sätt hade med dem att göra. Några av dessa personer definierade sig exempelvis som före detta transsexuella och inte som transperson utan som kvinna eller man. Andra ville egentligen inte definiera sig som transperson av mer politiska skäl eller var motståndare mot själva begreppet. Begrepp för transpersoner Frågan om respondenten beskrev sig som transperson åtföljdes av en öppen fråga om hur respondenten ville beskriva sig som transperson. De vanligaste begreppen som användes var transvestit (TV), transsexuell (TS), transgenderist/transgender (TG), crossdresser (CD), drag queen och drag king (DragQ/K) samt intergender (IG). Förkortningarna MtF respektive FtM betyder male-to-female respektive female-to-male och är ett vanligt sätt att klargöra vilket kön personen har/hade biologiskt och vilket kön som personen känner sig ha. Begreppen MtF och FtM användes dels som ett klargörande av sig själv som transsexuell, transvestit, transgenderist eller crossdresser, dels också enskilt som begrepp. 2 SOU 1:39, kap 8. Begreppet sexuell läggning. 3

16 hälsa på lika villkor? Tabell 3.1. Begrepp som användes för att beskriva sig som transperson och antal personer som använt respektive begrepp. Begrepp Antal Transsexuell (TS) 3 TS FtM 12 TS MtF 9 Före detta TS eller Post-op 7 Transgenderist, transgender (TG) 28 TG FtM 1 TG MtF 2 Intergender (IG) Transvestit, transa (TV) 83 TV FtM 4 TV MtF Mellan TV eller TG och TS FtM 14 MtF 7 Crossdresser (CD) 28 CD MtF 2 Drag queen 8 Drag king 12 Drag 1 Transperson 4 Androgyn 2 Könsöverskridare 2 She-male 2 Transgenus 1 Crisscross 2 Boychick 1 Både och eller ingetdera 3 Vill ej etikettera sig 4 Osäker, vet ej 11 Annat (ospecifikt) 8

17 16 hälsa på lika villkor? Det var relativt vanligt att de svarande använde två eller flera av begreppen i sin beskrivning, exempelvis TG och TV, TS eller TG, TG och DragQ/K, TG och androgyn, transperson eller androgyn, CD och TV, CD och TG, IG och DragQ/K. I sammanställningen i tabell 3.1 redovisas inte alla olika varianter av begreppssammanslagningar, utan i de fall där personen använt flera begrepp redovisas det begrepp som personen skrivit först. gden av olika begrepp som används och mängden varianter av sammanslagningar av begrepp visar på en överlappning och att det inte riktigt finns några tydligt avgränsade gruppindelningar eller gruppidentiteter inom transpersonsbegreppet. Trots att gränserna mellan begreppen som används är flytande och överlappande, så återfinns tendenser av särskiljande drag i de olika begreppsgrupperna vad gäller könsbyte eller viljan att ändra det biologiska könet och könsidentiteten. Det var 7 personer som uppgav att de genomgått könsbyte. Av dessa var det 17 personer som inte identifierade sig som transpersoner. 114 personer uppgav att de skulle vilja göra könsbyte och av dessa var det som inte identifierade sig som transpersoner. Detta innebar att 23 procent av dem som ville eller hade genomgått könsbyte föll utanför gruppen transpersoner. gruppindelningar Nationella folkhälsoenkäten. I det nationella urvalet beskrivs homo- och bisexuella personer, de som definierat sig som inte enbart heterosexuella och övriga befolkningen. De som var osäkra på sin sexuella läggning ingår inte i analyserna på grund av att de inte går att definiera som någon specifik sexuell läggning. Över hälften av dessa tillhörde åldersgruppen över 6 år, vilket kan bero på osäkerhet om vad begreppen betyder eller innebär. Webbenkäten. I de fall då resultaten delas upp efter två eller fler bakgrundsfaktorer (exempelvis sexuell läggning, kön, ålder, utbildning) grupperas de som svarat att de är homosexuella i en homosexuell grupp och de som svarat att de är bisexuella, homosexuella med vissa heterosexuella inslag eller heterosexuella med vissa homosexuella inslag i en bisexuell grupp. Vid beskrivning av jämförelser mellan sexuell läggning och endast en bakgrundsfaktor beskrivs homosexuella som ovan, medan bisexuella, homosexuella med vissa heterosexuella inslag och heterosexuella med vissa homosexuella inslag presenteras för sig. I samtliga av ovanstående grupper har transpersoner exkluderats och utgör en egen redovisningsgrupp.

18 hälsa på lika villkor? 17 Material avgränsning av materialet Urvalet i den nationella folkhälsoenkäten omfattade åldrarna år. Det visade sig att endast 8 personer som var 6 år och äldre hade svarat att de hade homo- eller bisexuell läggning. Även i webbenkäten var det ett fåtal, 31 personer i dessa åldrar, vilket antagligen berodde på metoden. Vi har därför valt att enbart analysera och presentera resultat gällande personer år. beskrivning av material Nationella folkhälsoenkäten och webbenkäten Enligt nationella folkhälsoenkäten hade personer i åldern år besvarat enkätfrågan om sexuell läggning. Det interna bortfallet på frågan om sexuell läggning omfattade 1 28 personer och dessutom togs de som svarat osäker (2 personer) också bort. Totalt var det 648 personer (drygt 2 procent) som inte definierade sig som enbart heterosexuella. Den största gruppen bland dem som inte var enbart heterosexuella var hetero-homo (4 personer) sedan följde bisexuella (221 personer), homosexuella (99 personer) samt homo-hetero (24 personer). Enligt webbenkäten hade 3 14 personer besvarat frågan om sexuell läggning. Dessutom hade 374 personer uppgivit att de var transpersoner. Totalt bestod materialet av personer, 37 procent kvinnor och 63 procent män. Det var 19 personer som inte hade uppgivit biologiskt kön (varav 8 var transpersoner). Den största gruppen bland dem som inte var transpersoner var homosexuella (1 821 personer), sedan följde bisexuella (6 personer), homo-hetero (331 personer) samt hetero-homo (122 personer). Kön. Här jämförs kvinnor och män som deltagit i nationella folkhälsoenkäten med dem som svarat på webbenkäten och inte uppgivit att de är transpersoner (tabell 3.2). Tabell 3.2. Andel (procent) kvinnor och män med olika sexuell läggning, år enligt nationella folkhälsoenkäten (n = personer) respektive webbenkäten (n = 3 14 personer). Kön Homosexuell Bisexuell Homo- Hetero- Hetero- Totalt hetero homo sexuell antal Nationella folkhälsoenkäten Totalt Webbenkäten Totalt 3 3 Det var färre män (46 procent) än kvinnor (4 procent) som svarade på nationella folkhälsoenkäten. Av dessa uppgav,7 procent att de var homosexuella,,8 procent bisexuella,,1 procent homosexuella med vissa heterosexuella inslag, 1,4 procent heterosexuella med vissa homosexuella inslag samt 97 procent heterosexuella. Fördelningen mellan kvinnor och män bland homo- och bisexuella personer var lika i nationella enkäten och webbenkäten. För grupperna homo-hetero och hetero-homo skilde sig fördelningen mellan kvinnor och män betydligt mellan de två undersökningarna (tabell 3.2).

19 18 hälsa på lika villkor? Det var fler män (63 procent) än kvinnor (37 procent) som svarat på webbenkäten. Av dem som inte uppgivit att de var transpersoner angav 61 procent att de var homosexuella, 21 procent bisexuella, 11 procent homosexuella med vissa heterosexuella inslag, 4 procent heterosexuella med vissa homosexuella inslag samt 4 procent heterosexuella. Ålder. I den nationella enkäten var 2 procent av kvinnorna och 26 procent av männen i åldern år, 33 procent av kvinnorna och männen 44 år och 42 respektive 41 procent i åldern 4 64 år (tabell 3.3). Tabell 3.3. Andel kvinnor och män med olika sexuell läggning efter ålder, år, enligt nationella folkhälsoenkäten (n = personer). Kön Homosexuell Bisexuell Homo- Hetero- Hetero- Totalt hetero homo sexuell år år år Totalt år år år Totalt 1 1 I webbenkäten återfanns bland dem som inte identifierades som transpersoner 66 procent av kvinnorna och 43 procent av männen i åldersintervallet år, 27 procent av kvinnorna och 4 procent av männen i åldern 44 år och 7 respektive 17 procent i åldern 4 64 år (tabell 3.4). Skillnaden i åldersfördelning mellan de svarande i nationella enkäten och i webbenkäten beror troligen till viss del på att unga personer är mer vana vid Internetanvändning. Tabell 3.4. Andel kvinnor och män med olika sexuell läggning efter ålder, år, enligt webbenkäten (n = 3 3 personer). Kön Homosexuell Bisexuell Homo- Hetero- Hetero- Totalt hetero homo sexuell år år år Totalt år år år Totalt

20 hälsa på lika villkor? 19 Utbildning. Andelen personer med lång utbildning var betydligt större bland dem som deltog i webbenkäten än bland deltagarna i nationella folkhälsoenkäten (tabell 3.). Tabell 3.. Andel kvinnor och män med olika sexuell läggning efter utbildningens längd, år, enligt nationella folkhälsoenkäten (n = personer) respektive webbenkäten (n = 3 14 personer). Kön Homosexuell Bisexuell Homo- Hetero- Hetero- Totalt Totalt hetero homo sexuell antal Nationella folkhälsoenkäten Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Totalt Webbenkäten Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Totalt De personer som uppgivit att de är homo- eller bisexuella, homosexuella med heterosexuella inslag eller heterosexuella med homosexuella inslag har i betydligt större utsträckning kort utbildning i nationella folkhälsoenkäten jämfört med i webbenkäten. Sysselsättning. Det var en större andel personer som yrkesarbetade och en mindre andel som studerade bland de svarande i folkhälsoenkäten än bland dem i webbenkäten (tabell 3.6). Tabell 3.6. Andel kvinnor och män med olika sexuell läggning efter sysselsättning, år, enligt nationella folkhälsoenkäten (n = personer) respektive webbenkäten (n = 3 14 personer). Kön Homosexuell Bisexuell Homo- Hetero- Hetero- Totalt Totalt hetero homo sexuell antalnationella Nationella folkhälsoenkäten Yrkesarbetar Arbetslös Sjukskriven (> 3 mån) 9 2, Förtidspensionerad 3, Studerar Webbenkäten Yrkesarbetar Arbetslös Sjukskriven (> 3 mån) Förtidspensionerad Studerar

21 hälsa på lika villkor? Födelseland. Det var ungefär lika vanligt att vara född i Sverige, i övriga Norden, i övriga Europa eller utanför Europa enligt båda undersökningarna (tabell 3.7). Tabell 3.7. Andel kvinnor och män med olika sexuell läggning efter födelseland, år, enligt nationella folkhälsoenkäten (n = personer) respektive webbenkäten (n = 3 14 personer). Kön Homosexuell Bisexuell Homo- Hetero- Hetero- Totalt Totalt hetero homo sexuell antal Nationella folkhälsoenkäten Sverige Övriga Norden Övriga Europa Utanför Europa Webbenkäten Sverige Övriga Norden Övriga Europa Utanför Europa Bland homo-, bisexuella, homosexuella med heterosexuella inslag eller heterosexuella med homosexuella inslag var det vanligare att vara född i Sverige bland dem som besvarat webbenkäten än bland dem som besvarat folkhälsoenkäten. Webbenkäten Resultaten från webbenkäten presenteras för några grupper som inte finns tillgängliga i folkhälsoenkäten och dessa gruppers fördelning redovisas i tabellerna nedan. Boendeort. Över hälften av dem som svarat på webbenkäten bodde i storstadsområdena Stockholm, Göteborg eller Malmö och en femtedel bodde i större städer (tabell 3.8). Tabell 3.8. Andel kvinnor och män med olika sexuell läggning efter födelseland, år, enligt webbenkäten (n = 3 14 personer). Kön Homosexuell Bisexuell Homo- Hetero- Hetero- Totalt Totalt hetero homo sexuell antal Webbenkäten Storstad Större stad Medelstor stad Liten stad Glesbygd