Hälsa på lika villkor? Självskattad hälsa hos HBHO*-personer i Mellansverige 2012

Transkript

1 Hälsa på lika villkor? Självskattad hälsa hos HBHO*-personer i Mellansverige 12 *homo-,bi- och heterosexuella och personer som är osäkra på

2 En ögonöppnare i skrivandet av denna rapport har varit att utgångspunkten för vårt sätt att se på oss själva, vår kunskap om oss själva och vår omgivning är heteronormativ. En grundläggande förutsättning blir därför att öka kunskapen om och förståelsen för hur detta påverkar oss på olika sätt och vilka konsekvenser det får när vi möter varandra. En normkritisk ansats innebär att vilja se detta och att vilja vara med och bidra till en förändring där varje människa har den okränkbara rättigheten att vara sig själv, definiera sig själv och bli respektfullt bemött som den den är. 2 2

3 Förord Öppna Örebro län för ett hbt-vänligt landsting. I oktober antogs landstingets hbt-program. Det övergripande målet är att alla ska behandlas likvärdigt oberoende av könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning. För att uppnå syftet och uppfylla programmets intentioner behöver hbt-perspektivet finnas med i planering och beslutsfattande och vara synligt i vår information och kommunikation. Det kanske allra viktigaste är att vårt bemötande upplevs respektfullt och inkluderande och att den vård och det stöd vi erbjuder ges med god kunskap om hbtpersoners livsvillkor och livssituation. Därför har denna rapport kommit till. Tanken är att den ska vara en kunskapskälla och användas som underlag för fortsatta diskussioner och kunskapsutveckling samt spridas till våra beslutsfattare och samverkansparter. Förhoppningen är också att den kan vara en utgångspunkt i det fortsatta arbetet med insatser och åtgärder anpassade till och utformade tillsammans med och utifrån målgruppens behov och situation. Vi har använt data från den nationella befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor? 12. Undersökningen sker i samverkan med landstingen i Uppsala, Sörmland, Västmanland och Örebro. Tillsammans hoppas vi kunna arbeta vidare med att förverkliga målet om ett hbt-vänligt landsting. Jihad Menhem Landstingsråd och Ordförande i nämnden för folkhälsa Örebro läns landsting Thomas Falk Chef Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting 3 3

4 Syfte Uppdraget att ta fram denna rapport kom till för att beskriva hälsosituationen hos hbt- personer i vår region. Tanken är att använda resultatet som diskussionsunderlag och utgångspunkt för fortsatta insatser och åtgärder. Dessa anpassas till och utformas utifrån målgruppens behov och situation.

5 Bakgrund En god och jämlik hälsa på lika villkor En god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen är det övergripande folkhälsomålet. I folkhälsoplanen, En god och jämlik hälsa i Örebro län 12 1, beskrivs hur den goda och jämlika hälsan ska främjas genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Planen utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas på åtgärder för alla människors rätt till goda livsvillkor, hälsa och livskvalitet. Planen är gemensam för hela länet och belyser vad landstinget tillsammans med kommunerna prioriterar under åren För att kunna följa upp om de åtgärder och insatser som genomförs har avsedd effekt bör man mäta och analysera hälsotillståndet i befolkningen. Det är även viktigt att beskriva ojämlikheten i hälsa och på vilket sätt olika grupper är särskilt utsatta för att kunna åtgärda denna ojämlikhet. Kunskapen om hbt-personers, homo- bi och trans-personers, hälsosituation har varit begränsad. Mot denna bakgrund gav regeringen Folkhälsoinstitutet (FHI) i uppdrag att undersöka och analysera målgruppens hälsa och lämna förslag till åtgärder. I undersökningarna Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland hbt-personer samt Vem får man vara i vårt samhälle - om transpersoners psykosociala situation och psykiska hälsa ser vi att en övervägande del av målgruppen har en god hälsa. Det är dock en betydligt större andel av homosexuella, bisexuella och transpersoner som har en sämre hälsa än befolkningen i sin helhet. Folkhälsoinstitutet har utifrån dessa undersökningar dragit slutsatsen att det råder en tydlig ojämlikhet i hälsa mellan hbt-personer och övriga befolkningen och också gett förslag för att åtgärda detta. Med anledning av detta har vi valt att använda data från befolkningsundersökningen, Hälsa på lika villkor? 12, för att undersöka hur hälsosituationen ser ut för hbt-gruppen i vår region. Ett hbt-vänligt landsting Denna rapport har tillkommit som en del av landstingets hbtarbete som har sin utgångspunkt i det hbt-program som antogs, Hbt-program på väg mot ett hbt-vänligt landsting. Grunden för detta är alla människors lika värde och rättigheter. Som landsting, vårdgivare och arbetsgivare har vi ett ansvar att bidra till ett öppet och inkluderande klimat för medborgare, patienter och deras anhöriga samt för anställda i landstinget. Förverkligandet av hbt-programmet ska därför vara en naturlig del av landstingets arbete med folkhälso-, kvalitets-, arbetsmiljö-, personal-, ledarskap-, utbildnings-, jämställdhets-, mångfalds-, och likabehandlingsfrågor. Syftet med hbt-programmet är att skapa ett gemensamt förhållningssätt för att kunna behandla alla likvärdigt oberoende av könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning. Viktiga framgångsfaktorer för detta är en ökad kunskap och medvetenhet om hbt-personers livsvillkor och livssituation, vidsynthet för att kunna tänka utanför det heteronormativa mönstret samt öppenhet för att kunna och våga se möjligheter i våra olikheter. För att uppnå syftet och uppfylla programmets intentioner ska vi göra hbt-perspektivet synligt i planer, strategier och beslut. Det ska även vara synligt när vi informerar och kommunicerar med både medborgare och olika patient- och personalgrupper. Det kanske allra viktigaste är att vårt bemötande ska upplevas respektfullt och inkluderande och den vård och det stöd vi erbjuder ska ges med god kunskap om hbt-personers livsvillkor och livssituation. Att ha en god och väl underbyggd kunskap om hur hälsosituationen ser ut blir därför en grundläggande förutsättning och utgångspunkt.

6 Beskrivning av materialet I denna rapport vill vi beskriva hälsan, framförallt med fokus på det psykiska och sociala välbefinnandet, hos hbt-personer varför vi använt variabeln sexuell läggning som utgångspunkt. Det finns flera metodologiska problem vid statistiska studier av homosexuella, bisexuella och transpersoner som beror på att det är små andelar av totalpopulationen i Sverige som i enkäter uppger sig ha en annan sexuell läggning än heterosexuell. I den nationella folkhälsoenkäten från uppgav drygt två procent att de hade en ickeheterosexuell läggning. Det gör det svårt att bryta ned resultat på olika bakgrundsfaktorer. Vart tog transpersonerna vägen? Den statistik som presenteras i denna rapport är kategoriserad utifrån uppgiven sexuell läggning. Vi redovisar alltså resultat för homo-, bi- och heterosexuella personer samt personer som är osäkra på. Vår avsikt var att även undersöka hur de som uppgett könsidentitet och könsuttryck som orsak till kränkande behandling svarat på de frågor som vi tittat på, för att även få en bild av hur de upplever sin hälsa. Antalet personer som svarat på frågan var få, varför vi avstått från att undersöka detta. För mer kunskap om transpersoners psykosociala situation och psykiska hälsa hänvisas till Folkhälsoinstitutets Vem får man vara i vårt samhälle?. Det är värt att notera att det sannolikt skulle vara fler transpersoner som svarar om man ställer frågor om könsidentitet och könsuttryck och har andra svarsalternativ på frågan om kön. Om val av frågor De undersökningar som gjorts tidigare visar att ojämlikheten i hälsa mellan hbt-personer och övriga befolkningen i stor utsträckning handlar om det psykiska och sociala välbefinnandet samt om riskbruk av alkohol, droger och tobak. Hbt-personer utsätts i högre grad för kränkande behandling och bemötande samt våld och hot om våld och uppger större otrygghet, avsaknad av emotionellt stöd och brist på tillit till andra människor. I denna rapport beskrivs hälsoläget bland homosexuella, bisexuella och personer som är osäkra på sin sexuella läggning i vår region. Syftet är att få en bild av situationen och hitta eventuella likheter och skillnader jämfört med tidigare undersökningar. Här tar vi upp variabler som det allmänna hälsotillståndet, det psykiska välbefinnandet, dagligrökning och riskkonsumtion av alkohol samt sociala relationer, trygghet, utsatthet och förtroende för omgivning av samhälle. Om undersökningen Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökningar i samarbete mellan landstingen i Uppsala (C), Sörmland (D), Västmanland (U) och Örebro (T) genomförs vart fjärde år sedan år. Undersökningen 12 är en del av den nationella undersökningen Hälsa på lika villkor?. Den ger information om befolkningens livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och kontakter med vården. En enkät har skickats till cirka 63 8 slumpmässigt utvalda personer i åldern år i CDUT-regionen. Dessa personer representerar befolkningen i 39 kommuner med drygt 9 invånare i den åldersgruppen. Svarsfrekvensen i undersökningen var 1 procent. Totalt har personer besvarat frågeformuläret. Om bakgrund till frågorna Självskattad hälsa bygger på frågan Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?. De svarande kunde välja mellan svarsalternativen: mycket bra, bra, någorlunda, dåligt samt mycket dåligt. De som svarat mycket bra eller bra allmänt hälsotillstånd, bedömdes i analysen ha ett bra allmänt hälsotillstånd och de som svarat att de hade dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd, bedömdes i analysen ha ett dåligt allmänt hälsotillstånd. För att beskriva psykisk hälsa och välbefinnande används det validerade frågeinstrumentet GHQ12 (General Health Questionnaire) som består av 12 frågor. Frågorna avser mäta psykiska reaktioner på påfrestningar. De frågor som ställs är om man de senaste veckorna kunnat koncentrera sig på allt man gjort, om man haft svårt att sova p.g.a. oro, om man upplevt att man gjort nytta, om man kunnat fatta beslut i olika frågor, om man ständigt känt sig spänd, om man inte kunnat klara av sina problem, om man känt att man kunnat uppskatta det man gjort, om man kunnat ta itu med sina problem, om man känt sig olycklig och nedstämd, om man förlorat tron på sig själv, tyckt att man varit värdelös eller om man känt sig någorlunda lycklig. De svarande har även fått svara på om de haft självmordstankar eller försökt ta sitt liv. 6 6

7 Centrala begrepp Sexuell läggning Bisexualitet att kunna bli förälskad i och/eller sexuellt attraherad av personer oavsett kön. Heterosexualitet att kunna bli förälskad i och/eller sexuellt attraherad av personer av motsatt kön än det som man själv identifierar sig med. Homosexualitet att kunna bli förälskad i och/eller sexuellt attraherad av personer av samma kön som man själv identifierar sig med. Vi har även valt att ta med frågor om rökning och alkoholkonsumtion. När det gäller rökning är det dagligrökare som vi tittat på. För alkohol används måttet riskkonsumtion som bygger på frågeinstrumentet AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test). Detta har utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO) i syfte att identifiera personer vars alkoholkonsumtion kan skada deras hälsa. En annan fråga identifierar berusningsdrickande. För att beskriva det sociala välbefinnandet har vi använt frågor om trygghet och sociala relationer. Frågorna om trygghet handlar om, om hurvida man har avstått från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad och om man har utsatts för våld och hot. För att beskriva sociala relationer har vi tittat på frågor som handlar om, om man har blivit behandlad på ett sätt som gjort att man känt sig kränkt och vad man tror är orsaken till detta, om man har någon att anförtro sig åt och att dela sina innersta känslor med och om man kan få hjälp av någon om man har praktiska problem eller är sjuk. För att beskriva ekonomiskt utrymme har man tillfrågats om huruvida man kan skaffa fram femtontusen kronor på en vecka i en oförutsedd situation. Dessutom ställs frågor om vilken tillit man har för personer i sin omgivning genom att fråga om man tycker att man kan lita på de flesta människor och det omgivande samhället med frågor om huruvida man har förtroende för institutionerna; sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg, skola, polis, socialtjänst. Slutligen ställs frågor om förtroendet för politiker i kommun, landsting och region. Könsidentitet Könsidentitet handlar om det kön man själv definierar sig som. Vanligen identifierar man sig med det kön man föds med, men det gäller inte alla. Kön kan i korthet sägas bestå av olika delar där biologiskt kön, socialt kön och mentalt kön ingår. Summan av dessa variabler avgör en persons könsidentitet som beskriver hur just den människan uppfattar sig själv. Könsuttryck Kläder, kroppsspråk, frisyr, smink, accessoarer och annat som används för att ge uttryck åt det sociala könet. Transperson Ett samlingsbegrepp som vanligtvis avser individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerades för dem vid födseln. Heteronormativitet Att tänka heteronormativt innebär att utgå från att alla är heterosexuella, att alla är det kön som de ser ut att vara och att alla trivs i den kropp som de föds i. Det vill säga att uppfatta heterosexualitet och traditionella könsroller och könsidentiteter som normala, givna och förväntade och annat som avvikande och därmed riskera att exkludera och i vissa fall diskriminera personer som bryter mot normen. Sexuell hälsa Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande i relation till sexualitet. Det handlar inte enbart om frånvaro av sjukdom, handikapp eller svaghet. Sexuell hälsa förutsätter en främjande och respektfull inställning till sexualitet och sexuella relationer, och möjliggörande av säkra och lustfyllda sexuella erfarenheter utan tvång, diskriminering och våld.

8 Resultat Om de som svarat I enkäten Hälsa på lika villkor? 12 har personer i CDUTregionen besvarat enkätfrågan om sexuell läggning (96 ) har svarat att de är heterosexuella, 9 personer (knappt 2 ) har svarat att de är osäkra på, 37 personer (drygt 1 ) har svarat att de är bisexuella och 16 personer (, ) att de är homosexuella. Om kön Det är personer som svarat på frågan om vilket kön man har , (46 ) har svarat att de är män och ( ) att de är kvinnor. 18 personer har inte besvarat denna fråga. Diagrammen i rapporten presenteras för samtliga oavsett om de svarat på frågan om kön. När det finns könsskillnader redovisas dessa i anslutning till varje fråga. Om ålder Åldersfördelningen skiljer sig något åt mellan grupperna med olika sexuell läggning. Andelen som är år är klart högre i gruppen med bisexuella. Den gruppen är även störst bland homosexuella och osäkra. Den största gruppen bland heterosexuella är personer 4 64 år. Bland osäkra är gruppen 6 84 år näst störst, vilket inte är fallet bland grupperna med annan sexuell läggning. Den skiftande åldersfördelningen återspeglas även i medelåldern som är 39 år bland bisexuella, 4 år bland homosexuella samt 4 år bland osäkra på och heterosexuella. Då materialet tyvärr är för litet för att ta hänsyn till skillnader i åldersfördelning mellan grupper med olika sexuell läggning bör man ändå ha detta i åtanke när man läser rapporten Bisexuell Bisexuell Homosexuell Homosexuell Osäker på Osäker på Om relationsstatus Att bo med en partner har visat sig vara en skyddsfaktor för såväl den allmänna som den psykiska hälsan. Det är vanligast bland heterosexuella att bo med en partner och minst vanligt bland homosexuella och de som är osäkra på. Om diagrammen Samtliga diagram anger procent och skalorna i diagrammen är antingen upp till eller 6 procent. Under varje fråga redovisas inledningsvis hur alla i regionen svarat. Därefter redovisas hur man svarat beroende av vilken sexuell läggning man angett. Diagrammen visar kvinnor och män ihop. Allmänt hälsotillstånd Hur människor upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsa. Det finns tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. På frågan Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? har procent svarat att de bedömer sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt. Av de som uppgett att de är osäkra på och av de bisexuella är det 8 procent, av de homosexuella är det 7 procent och av de heterosexuella är det procent som svarat att de bedömer sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt. I gruppen homosexuella är det vanligare att män uppgett ett dåligt eller mycket dåligt allmäntillstånd. Bland bisexuella är detta vanligare bland kvinnor Andel som bedömer sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt

9 Psykisk hälsa och välbefinnande Psykisk ohälsa ses som ett folkhälsoproblem både i Sverige och internationellt med långtgående konsekvenser för både den enskilda individen och samhället. Bland invånarna i regionen har de flesta ett gott psykiskt välbefinnande. Det är dock betydligt vanligare med ett lågt psykiskt välbefinnande bland de som uppgett att de är homo- eller bisexuella och bland de som är osäkra på. Kvinnor har i större utsträckning ett lågt psykiskt välbefinnande i samtliga grupper utom i gruppen homosexuella. 6 Andel som har ett lågt psykiskt välbefinnande. På frågan Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? har 31 procent svarat att de har lätta till svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Det är en betydligt större andel av de som uppgett att de är osäkra på och bland de som är homo- och bisexuella som svarat att de har besvär av ängslan, oro eller ångest. Kvinnor uppger i större utsträckning än män besvär av ängslan, oro eller ångest i samtliga grupper utom bland homosexuella där dessa besvär är något vanligare bland män. 6 Andel som uppger att de har lätta till svåra besvära av ängslan, oro eller ångest En god sömn är central för hälsan bl.a. för att sömnen är livsnödvändig för kroppslig och mental återhämtning. På frågan Har du sömnsvårigheter? har 32 procent svarat ja. Av de homosexuella har 46 procent svarat att de har sömnsvårigheter, av de som är osäkra på är det 41 procent, av de bisexuella 39 procent och av de heterosexuella är det 31 procent. Det finns ingen större könsskillnad bland homosexuella och bland de som är osäkra på. Bland hetero- och bisexuella är sömnsvårigheter vanligare bland kvinnor. Hur man reagerar på stress är olika mellan enskilda individer och det finns även skillnader mellan olika åldersgrupper och kön. På frågan Känner du dig för närvarande stressad? svarar 13 procent ganska mycket eller väldigt mycket. Av de bisexuella har 23 procent svarat att de känner sig ganska mycket eller väldigt mycket stressade, av de som är osäkra på är det 22 procent, av de homosexuella är det 18 procent och av de heterosexuella är det 12 procent. Det är vanligare i samtliga grupper att kvinnorna känner sig stressade utom bland de homosexuella där det är fler män än kvinnor som svarat att de känner sig stressade. 6 Andel som uppger att de har sömnsvårigheter. Andel som uppger att de känner sig stressade

10 Självmordstankar och självmordsförsök På frågan Har du under de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv? har sex procent svarat ja. Det är en betydligt större andel av de bi- och homosexuella och av de som är osäkra på som övervägt att ta sitt liv. Bland de homosexuella är det betydligt vanligare bland män att ha övervägt att ta sitt liv och bland de bisexuella och osäkra är det något vanligare bland kvinnor. En procent av alla har svarat ja på frågan Har du under de senaste 12 månaderna försökt ta ditt liv? Det är procent som svarat ja bland homosexuella och bland de som är osäkra på sin läggning. Av de som är bisexuella är det 4 procent och av de heterosexuella är det 1 procent. Bland de homosexuella är det betydligt vanligare bland män att ha övervägt att ta sitt liv och bland de bisexuella och osäkra är det något vanligare bland kvinnor. Andel som allvarligt övervägt att ta sitt liv de senaste 12 månaderna. Alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige sen i mitten av nittiotalet. Globalt rankas alkohol som den tredje riskfaktorn för ohälsa. Sju procent av alla som svarat har riskabla alkoholvanor. Av de bisexuella har 14 procent riskabla alkoholvanor, av de homosexuella 12 procent, av de som uppgett att de är osäkra på är det 8 procent och av de heterosexuella är det 7 procent. Det är lika vanligt med riskabla alkoholvanor bland heterosexuella män och kvinnor. I de övriga grupperna är det vanligare att kvinnor har riskabla alkoholvanor än att män har det. Alkoholförgiftning och skador på grund av olycksfall och våld hänger nära samman med berusningsdrickande. Dessutom orsakar alkohol stora sociala problem även för dem som inte dricker. 12 procent har druckit sig berusad minst två gånger i månaden de senaste 12 månaderna. Av de bisexuella är andelen dubbelt så stor, av de som uppgett att de är osäkra på är det 16 procent, av de homosexuella 13 procent och av de heterosexuella är det 12 procent. Berusningsdrickandet är vanligare bland män än bland kvinnor. Bland homosexuella finns ingen större skillnad mellan könen Andel som har riskabla alkoholvanor Rökning Rökning är fortfarande en av de största folkhälsoriskerna i Sverige även om det minskat betydligt sedan åttiotalet. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av rökning. På frågan Röker du dagligen? har 12 procent svarat ja. Av de som är bisexuella är det 21 procent som röker dagligen, av de homosexuella 1 procent, av de som uppgett att de är osäkra på är det 12 procent och av de heterosexuella är det 11 procent som röker dagligen. Bland de heterosexuella är det ingen större skillnad på dagligrökning bland män och kvinnor. Bland bi- och homosexuella är det betydligt vanligare bland män och bland de osäkra är det något fler män som är dagligrökare. Andel som röker dagligen

11 Hot, våld och kränkande behandling Våld är ett folkhälsoproblem som får långtgående konsekvenser för hälsan. Att utsättas för kränkande behandling och diskriminering påverkar också hälsan negativt. På frågan Händer det att du avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad? har 21 procent svarat ja. Av de som uppgett att de är osäkra på sin läggning är det 33 procent, av de bisexuella 29 procent, av de homosexuella 22 procent och av de heterosexuella är det 21 procent. Kvinnor i alla grupper avstår i betydligt större utsträckning från att gå ut ensamma av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. På frågan Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld? har tre procent svarat ja. En betydligt större andel av de bisexuella, nästan var tionde person, har blivit utsatt för våld under det senaste året. Även bland de som uppgett att de är osäkra på och bland de homosexuella är andelen större. I gruppen homosexuella är andelen män som blivit utsatta för våld betydligt större än andelen kvinnor. 2 Andel som utsatts för fysiskt våld under det senaste året. 6 4 Andel som avstår från att gå ut ensamma av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad På frågan Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot eller hotelser om våld så att du blivit rädd? har fyra procent svarat ja. Dubbelt så hög andel bland de bi- och homosexuella och bland de som uppgett att de är osäkra på har blivit utsatta för hot eller hotelser om våld så att de blivit rädda. Kvinnor uppger i större utsträckning rädsla på grund av hot och hot om våld bland bi- och homosexuella och bland de som är osäkra. På frågan Har du under de senaste tre månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt? har 19 procent av alla svarat ja. Av de homosexuella och bisexuella är det 34 procent som blivit behandlade eller bemötta på ett sätt så att de känt sig kränkta, av de som uppgett att de är osäkra på är det 28 procent och av de heterosexuella är det 18 procent. I samtliga grupper är det vanligare att kvinnor blivit behandlade eller bemötta på ett sätt så att de känt sig kränkta. Alla som svarat ja har också fått ange en eller flera orsaker till detta. Den vanligaste anledningen som man uppgett som orsak är ålder och därefter kön och utseende. Funktionsnedsättning och etnisk tillhörighet uppges också. Ett fåtal personer har även uppgett hudfärg, könsidentiet eller uttryck och sexuell läggning. Bland de som är osäkra på är kön den vanligaste orsaken, bland de som är homosexuella har nästan hälften angett just sexuell läggning som orsak till att de upplevt sig kränkta. Andel som utsatts för hot eller hotelser om våld så att de blivit rädda. 6 Andel som blivit behandlade eller bemötta på ett sätt så att de känt sig kränkta

12 Sociala relationer Sociala relationer har en hälsofrämjande effekt. Att man har ett socialt nätverk som kan ge stöd och att man finns i ett socialt sammanhang där man känner tillit till personer i sin omgivning och det omgivande samhället, bidrar till en bättre hälsa. Välintegrerade individer har en ökad kapacitet att återhämta sig från sjukdom. Studier har även visat att integrerade individer med starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa. Emotionellt stöd På frågan Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt? har 11 procent svarat nej. 32 procent av de som är osäkra på, 16 procent av de homosexuella, 14 procent av de bisexuella och 11 procent av de heterosexuella har svarat att de inte har någon att dela sina innersta känslor med. Bland män i alla grupper är det vanligare att inte ha någon att dela sina innersta känslor med. 6 Andel som inte har någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt. Tillit till andra människor På frågan Tycker du i allmänhet att man kan lita på de flesta människor? har 26 procent svarat för det mesta inte eller aldrig. Av de som uppgett att de är osäkra på är det 48 procent som svarat för det mesta inte eller aldrig, av de homosexuella 34 procent, av de bisexuella 42 procent och av de heterosexuella är det 26 procent. Bland homosexuella och de som är osäkra på är det en större andel kvinnor än män som svarat för det mesta inte eller aldrig Andel som inte tycker att de kan lita på de flesta i sin omgivning Praktiskt stöd På frågan Kan du få hjälp av någon/några personer om du har praktiska problem eller är sjuk? har procent svarat att de för de mesta inte eller aldrig kan få hjälp om de har praktiska problem eller är sjuka. 17 procent av de som uppgett att de är osäkra på, 12 procent av de homosexuella, 8 procent av de bisexuella och procent av de heterosexuella har svarat att de för de mesta inte eller aldrig kan få hjälp om de har praktiska problem eller är sjuka. Det är något vanligare bland män att för det mesta inte eller aldrig kunna få hjälp om de har praktiska problem eller är sjuka. 2 Andel som inte kan få hjälp om man har praktiska problem eller är sjuk. 11 Ekonomi Dålig ekonomi påverkar hälsan negativt. På frågan Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram 1 kronor, skulle du klara det? har 21 procent svarat nej. Av de som är osäkra på har 42 procent svarat nej, av de bisexuella är det 39 procent, av de homosexuella är det 29 procent och av de heterosexuella är det procent. 6 4 Andel som inte kan skaffa fram 1 kronor på en vecka, om de skulle hamna i en oförutsedd situation

13 Förtroende för samhällets institutioner På frågan Vilket förtroende har du för sjukvården? har 26 procent svarat inte särskilt stort eller inget alls. Av de homosexuella är det 34 procent som svarat inte särskilt stort eller inget alls, av de som uppgett att de är osäkra på är det 31 procent, av de bisexuella 28 procent och av de heterosexuella är det 26 procent som svarat att de inte har särskilt stort eller inget förtroende alls. Det är vanligare att inte ha särskilt stort förtroende eller att helt sakna förtroende för sjukvården bland homosexuella män, bisexuella kvinnor och bland kvinnor som är osäkra på Andel som inte har särskilt stort eller inget förtroende alls för sjukvården På frågan Vilket förtroende har du för socialtjänsten? har 39 procent svarat inte särskilt stort eller inget förtroende alls. Av de bisexuella är det 47 procent, av de homosexuella är det 42 procent, av de osäkra är det 4 procent och av de heterosexuella är det 39 procent som svarat inte särskilt stort eller inget förtroende alls. Könsskillnader är små i samtliga grupper. Det är vanligare bland män att sakna förtroende bland hetero- och bisexuella medan det är vanligare bland kvinnor i gruppen homosexuella och bland de som är osäkra på. Även för frågor om förtroendet för äldreomsorg, skola och barnomsorg ser vi ett liknande mönster; d.v.s. att det är något vanligare bland bi- och homosexuella och de som är osäkra på sin läggning att sakna förtroende för dessa samhällsinstitutioner. 6 4 Andel som inte har särskilt stort eller inget förtroende alls för socialtjänsten På frågan Vilket förtroende har du för polisen? har 27 procent svarat inte särskilt stort eller inget förtroende alls. Av de som är bisexuella är det 33 procent, av de homosexuella är det procent och av de som är osäkra på och av de heterosexuella är det 27 procent som svarat att de inte har särskilt stort eller inget förtroende alls. Det är vanligare att män inte har särskilt stort förtroende eller helt saknar förtroende för polisen i alla grupper utom bland de som är osäkra på, där man inte ser någon större könsskillnad Andel som inte har särskilt stort eller inget förtroende alls för polisen Förtroendet för kommun- landstings- och regionpolitiker På frågan Vilket förtroende har du för politikerna i ditt landsting/ region? har 1 procent svarat att de inte har särskilt stort eller helt saknar förtroende för sina politiker. Av de homosexuella är det 2 procent, av de heterosexuella är det 1 procent, av de bisexuella är det 49 procent och av de som är osäkra på är det 44 procent. Det är något vanligare bland män i samtliga grupper att sakna förtroende för politiker i landsting och region utom i gruppen homosexuella där fler kvinnor uppger detta. På frågan Vilket förtroende har du för politikerna i din kommun? syns ett liknande mönster utifrån sexuell läggning. Det är dock något vanligare bland män att sakna förtroende bland heterooch bisexuella medan det är något vanligare bland kvinnor i gruppen homosexuella och bland de som är osäkra på. 6 4 Andel som inte har särskilt stort eller inget förtroende för politiker i sitt landsting/region

14 Sammanfattande diskussion Utgångspunkten för uppdraget att ta fram denna rapport var att beskriva hur hälsan ser ut bland hbt-personer i vår region. Utifrån tidigare studier fanns en medvetenhet om svårigheterna att få ett representativt urval. Tanken om att beskriva transpersoners hälsa, genom att titta på hur de transpersoner som uppgett sig ha blivit behandlade och bemötta på ett kränkande sätt mår, fick vi tidigt släppa på grund av att numerären var alldeles för liten. Därför redovisas resultatet för hetero- homo och bisexuella samt för de som svarat att de är osäkra på. Resultaten ligger i linje med tidigare undersökningar som gjorts. Det är fortsatt viktigt att framhålla att de allra flesta i de här grupperna mår bra. Det ska inte betraktas som en riskfaktor i sig att ha en sexuell läggning eller könsidentitet som inte motsvarar normen. Detta kan inte nog understrykas. Genom att ensidigt fokusera på ohälsa och riskfaktorer riskerar man att skapa föreställningar som motverkar snarare än möjliggör de förutsättningar som måste finnas för att man ska kunna bli begriplig som den man definierar sig som och accepterad och inkluderad som just denne. Samtidigt visar resultatet att det bland bi- och homosexuella och personer som är osäkra på finns en större andel personer med ett sämre psykiskt och socialt välbefinnande än hos den övriga befolkningen. Denna skillnad syns i samtliga av de frågor som vi valt att titta på. Det är nödvändigt att utveckla kunskapen om varför det är så och vad vi behöver åstadkomma för att förändra det. Det blir därför också viktigt att fortsatt fokusera på de faktorer som främjar den psykiska hälsan och förebygger ohälsan och att motverka exkludering och diskriminering. Är resultaten tillförlitliga? Utifrån tidigare befolkningsstudier som gjorts vet vi att många olika faktorer såsom ålder, kön, boende, socioekonomi, etnicitet samverkar och påverkar varandra. Vi vet att vi med hänsyn tagen till samtliga dessa faktorer skulle få en mer fördjupad och nyanserad bild. Dessa resultat visar endast hur de olika frågorna påverkats av vilken sexuell läggning man har. Vid tolkningen av resultaten har vi endast kontrollerat om det finns skillnader mellan män och kvinnor. Materialet är för litet för att ta hänsyn till andra faktorer då skillnader mellan grupperna med olika sexuell läggning tolkas. Detta bör man ha i åtanke när man läser rapporten. Det är en ögonblicksbild av situationen i vår region år 12 och det är viktigt att inte dra alltför långtgående slutsatser av resultatet. I tidigare undersökningar har vi sett att resultaten från CDUT-regionen stämmer väl överens med hur det ser ut i vårt län. Det finns ingen anledning att anta att det ser annorlunda ut i detta material. Likheter och skillnader och 12 Vilka likheter och skillnader ser vi mellan FHI:s resultat från och resultaten i vårt material? Det är inte möjligt att jämföra materialen fråga för fråga, då frågorna och svarsalternativen inte är helt identiska. Däremot kan man se vilka resultat som ger en liknande bild och på vilket sätt de skiljer sig åt. I FHI:s rapport är det lika vanligt att ha ett bra hälsotillstånd bland homo- och/eller bisexuella män som bland män i övriga befolkningen medan det fanns stora skillnader bland kvinnor. I vårt material är det en högre andel som har ett sämre allmäntillstånd bland bi- och homosexuella och bland de som är osäkra på. I samtliga grupper är den självskattade hälsan något bättre bland män utom bland de homosexuella. I båda materialen var andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande dubbelt så stor bland homo- och/eller bisexuella personer som i övriga befolkningen. I vår region finns det i samtliga grupper även en könsskillnad då kvinnor mår sämre än män utom bland de homosexuella där männen mår sämre. Även i vår region hade en större andel bland homo- och/eller bisexuella personer än i den övriga befolkningen besvärats av svår ängslan, oro eller ångest. I vårt material fanns det dock en skillnad i gruppen homosexuella där det var en större andel män än kvinnor. Det var också betydligt vanligare bland homo- och/eller bisexuella personer att vara mycket stressade än i övriga befolkningen. Även här fanns en skillnad i gruppen homosexuella där det var en större andel män än kvinnor. I FHI:s rapport uppgav en större andel bland homo- och/eller bisexuella personer, framför allt kvinnor, än i den övriga befolkningen, att de hade svåra sömnbesvär. Även i vårt material är det bi- och heterosexuella kvinnor som i större utsträckning uppger sömnsvårigheter. I båda materialen var det betydligt vanligare att någon gång övervägt att ta sitt liv bland homo- och/eller bisexuella personer än i övriga befolkningen. Det gäller även för de som är osäkra på 14 14

15 Jag är hemligt bi för att jag är rädd för vad vänner ska säga, och rädd för att de ska mobba mig och frysa ut mig så jag inte har någon att umgås med. Citat från Hälsa på lika villkor? 12. En skillnad finns dock även här i vårt material bland de homosexuella männen där en något större andel någon gång övervägt att ta sitt liv. I båda materialen var det vanligare bland homo- och bisexuella män än bland kvinnor att röka dagligen. Det gäller även för de som är osäkra på. Att vara riskkonsument av alkohol var vanligare bland homooch/eller bisexuella personer än i övriga befolkningen. Bland homo- och/eller bisexuella kvinnor var andelen riskkonsumenter av alkohol betydligt större än bland kvinnor i den övriga befolkningen i båda materialen. Gruppen osäker på skiljer sig dock inte från övriga befolkningen i vårt material. Att ha blivit utsatt för hot och våld var vanligare bland homooch/eller bisexuella personer än i den övriga befolkningen. I vårt material är det en mindre skillnad bland homo- och heterosexuella medan det är en större andel bland de bisexuella och osäkra som blivit utsatta för hot och hot om våld. Både i FHI:s rapport och i vårt material var det mycket vanligare bland homo- och/eller bisexuella personer att ha avstått från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller ofredad på annat sätt än i övriga befolkningen. Det var också betydligt vanligare bland kvinnor än bland män i alla grupper. I båda materialen är det mycket vanligare bland homo- och/ eller bisexuella personer att ha utsatts för kränkande behandling eller bemötande än i övriga befolkningen. Detta gällde även gruppen osäkra i vårt län. I vårt material var det dessutom vanligare bland kvinnor i samtliga grupper. I FHI:s rapport var brist på tillit till andra personer vanligare bland homo- och/eller bisexuella män i åldrarna 44 år och kvinnor i åldrarna samt 4 64 år än bland personer i den övriga befolkningen. Det var vanligare bland bisexuella personer att inte lita på andra människor än bland homosexuella. Så ser det ut även i vårt material. I vårt material har nästan hälften av de som är osäkra på uppgett brist på tillit till andra. I FHI:s material framkom inga större skillnader vad gäller förtroendet för samhällets institutioner. I vårt material fanns en del smärre skillnader. Det var vanligare med ett bristande förtroende för samhälleliga institutioner bland bi- och homosexuella och osäkra personer, medan det inte fanns några större skillnader när det gällde förtroende för politiker. I FHI:s material fanns även frågor om hur öppen man är med sin sexuella läggning. De visade att bisexuella män var mindre öppna med sin sexuella läggning än homosexuella personer och bisexuella kvinnor. De bisexuella männen var mindre öppna i uppväxtfamiljen, bland vänner och i skolan/arbetsliv och öppenheten minskade kraftigt med personens ålder på alla tre arenorna. I vårt material har denna fråga inte ställts. Våra resultat visar att homosexuella män i större utsträckning bedömer sitt hälsotillstånd som dåligt och att de även har ett sämre psykiskt välbefinnande. I våra resultat har dessutom en större andel homosexuella män svarat att de besväras av ängslan, oro, ångest och stress och även i större utsträckning haft självmordstankar. Vad detta beror på är oklart och behöver studeras närmare. Man har tidigare sett att det hos män i gles- och avfolkningsbygder, med dålig socioekonomi och låg utbildningsnivå, finns en större ohälsa. Är det möjligen så att det finns ett samband mellan dessa variabler, ålder, huruvida man är öppen och har tillgång till ett socialt kontaktnät, i det vi ser hos gruppen homosexuella män i vårt material? Är det så att det lokala könskontraktet, d.v.s. hur man får vara och uttrycka sig som man och kvinna och konsekvenserna av att bryta mot detta, skiljer sig i en liten landsortskommun med delvis andra spelregler än i storstäder och universitetsorter, och att detta återspeglas i det vi ser hos gruppen homosexuella män i vårt material? Vi kan också konstatera att en stor ohälsa finns i gruppen osäker på. Det behövs en fördjupad analys av vilka de osäkra är och vad deras ohälsa beror på. Något som i sig är en svårighet. Att man är osäker på innebär också med största sannolikhet att man inte är öppen med det och därmed kanske inte beredd att prata om det, vilket gör det svårt att beskriva gruppen och kunna utveckla kunskapen. Det blir viktigt att hitta alternativa metoder för detta. Det är nödvändigt att ha kunskapen om vad det kan tänkas innebära för att kunna koppla det till både mer generella insatser i form av ett aktivt diskriminerings- och normkritisk arbete, men också riktade insatser till de grupper som är i behov av detta. 1 1

16 Risk- och skyddsfaktorer I länets strategier för sexuell hälsa och ANDT (alkohol, narkotika, doping och tobak) identifieras både strategier, preventionsgrupper, arenor och aktörer i arbetet med HIV/STI-prevention och ANDT, varför detta inte närmare beskrivs här. I vår egen fokusrapport om ungas psykiska ohälsa, Tonåringars psykiska hälsa, ser vi att familjen och boendeförhållanden är viktiga skyddsfaktorer. Vilken etnisk bakgrund man har och vilken utbildning och sysselsättning föräldrarna har påverkar också välbefinnandet. Ytterligare en aspekt är hur relationen till föräldrarna ser ut. Även kontakterna med kamrater och trivseln i skolan är viktiga precis som man ser samband mellan vuxnas arbetstrivsel och hälsa. Kränkningar, mobbing och diskriminering bidrar till en sämre hälsa. I Liv och hälsa i Mellansverige 12 har motion, goda kostvanor, tillgång till personligt stöd, att känna sig trygg och känna tillit till andra människor, förtroende för sin omgivning, utbildning och goda ekonomiska förhållanden använts som exempel på skyddande faktorer som visat sig vara goda indikatorer för hälsan. Att röka dagligen, att dricka sig berusad minst två gånger per månad, att ha svårt att klara löpande utgifter och att bli nedlåtande behandlad, har använts som riskfaktorer. Ju fler skyddsfaktorer man har desto bättre hälsa har man. Det finns starka samband mellan antalet skyddsfaktorer och hälsa och riskfaktorer och ohälsa. I Ungdomsstyrelsens undersökning Hon Hen Han en analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner och även i studien Homo- och bisexuella ungdomars tankar och upplevelser av suicidhandlingar en studie av riskfaktorer och skyddande faktorer ser vi att flertalet av de hbt-ungdomar som mår dåligt saknar viktiga skyddsfaktorer, som en familj som förstår och inkluderar, tillit till och förtroende för omgivning och samhälle. De är i större utsträckning utsatta för våld och kränkande behandling. I rapporten ser man att familjens förståelse, accepterande och stöd har en central betydelse, så även att ha vänner som man kan anförtro sig åt och känna sig trygg med, men också andra vuxna. Att ha tillgång till trygga och säkra miljöer där man kan visa vem man är och leva som den man är, samt att de professionella man möter har hbtkunskap, är skyddande faktorer. Resultaten visar att en större andel i vårt material saknar dessa skyddande faktorer. Det behövs fördjupade studier om risk- och skyddsfaktorers betydelse utifrån ett hbt-perspektiv. Att komma ut men till vad? I dessa rapporter lyfts behovet och vikten av att under de identitetsskapande åren bli bekräftad och sedd. Under komma-ut-processen behöver man mötas av förståelse och bli begriplig för sig själv och omgivningen i stället för att exkluderas och diskrimineras på grund av den man är. Ökad kunskap kring identitetsskapande processer och vilken betydelse det har för ungdomarna själva hur de upplever att de blir bemötta och behandlade utifrån sin identitet och i mötet med skola och det omgivande samhället och vad de själva efterfrågar och tror är viktiga förutsättningar i denna process är fortsatta utvecklingsområden. Den kunskap som redan finns behöver bli en integrerad del i skolundervisning och kompetensutveckling för yrkesgrupper som möter ungdomar i sitt arbete. I FHI:s rapport framgår också att en stor andel hbt-personer är öppna med. Att fortsätta utveckla kunskap om vad som främjar öppenhet och vad som är viktiga faktorer i kommaut-processen för den som ska komma ut, men också vilka förutsättningar som behöver finnas i den omgivning som man kommer ut till, är viktigt i det fortsatta arbetet. I rapporten ser man att huruvida man är öppen med är något som har förändrats över tid och att det finns en betydligt större andel äldre, främst män, som inte är öppna. Vi behöver veta mer om denna grupp och hur olika samband kring hälsa och ohälsa ser ut. Detta blir ett viktigt perspektiv att lyfta in i arbetet med äldrefrågor och i formandet av vård och omsorg för målgruppen

17 Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökningar i samarbete mellan landstingen i Uppsala (C), Sörmland (D), Västmanland (U) och Örebro (T) genomförs vart fjärde år sedan år. Undersökningen 12 är en del av den nationella undersökningen Hälsa på lika villkor?. Den ger information om befolkningens livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och kontakter med vården. En enkät har skickats till cirka 63 8 slumpmässigt utvalda personer i åldern år i CDUT-regionen. Dessa personer representerar befolkningen i 39 kommuner med drygt 9 invånare i den åldersgruppen. Svarsfrekvensen i undersökningen var 1 procent. Totalt har personer besvarat frågeformuläret. På landstingens hemsidor finns mer information om undersökningen Hälsa på lika villkor?. Här finns även länkar till tidigare rapporter och vetenskapliga publikationer som bygger på befolkningsundersökningarna Liv & hälsa, 4 och 8.

18 Vad behöver vi göra? Fortsatt arbete Med anledning av resultaten är det angeläget att främja den psykiska hälsan genom att stärka skyddsfaktorer och att förebygga den psykiska ohälsan genom att minska riskfaktorer samt att motverka diskriminering och våld. Vi behöver arbeta vidare med att uppfylla målen i landstingets hbt-program: hbt-perspektivet ska vara synligt i strategier, planer och beslut. landstingets information, kommunikation och bemötande i vården ska upplevas inkluderande och respektfullt. vård, service och stöd erbjuds utifrån en god kunskap om hbt-personers livsvillkor och situation. Spridning Ett första steg för att sprida resultaten i denna rapport är genom workshops på Stockholms och Örebros Pridefestivaler 13. Syftet är att tillsammans med målgrupperna problematisera och diskutera tänkbara orsaker bakom resultaten, att hitta konstruktiva lösningar för framtida utvecklingsarbete. Dokumentationen från dessa tillfällen är tänkta att bli en del av det fortsatta arbetet och också en del i återrapportering till politiker. Ökad kunskap kunskapen om hbt-personers hälsa och livsvillkor behöver utvecklas och fördjupas genom fortsatt forskning och kunskapsutveckling. frågor om könsidentitet och könsuttryck och andra svarsalternativ på enkätfrågor om kön behöver utvecklas. fördjupade studier om risk- och skyddsfaktorers betydelse utifrån ett hbt-perspektiv. kunskapen behöver spridas och finnas tillgänglig för allmänhet, politiker, tjänstemän och personal som i sitt arbete möter hbt-personer. kunskapen behöver öka genom fortsatta utbildningsinsatser, både generella och riktade till särskilda yrkesgrupper. Mötesplatser Tillsammans behöver vi också skapa fler trygga och säkra mötesplatser för hbt-personer så att unga hbt-personer får förebilder och ges tillfällen till erfarenhetsutbyte. Detta bör ske i samverkan och dialog med intresseorganisationer och målgruppens representanter

19 Lästips Arenor för fortsatt arbete Med arena i folkhälsoarbetet menas de platser där en grupp av människor samlas och träffas och har gemensamma intressen och därigenom också kan nås och påverkas till ett mer hälsosamt liv. Exempel på arenor är förskolan, skolan, bostadsområdet, arbetsplatsen, hälso- och sjukvården, fritidsmiljöer och föreningsliv. Utifrån resultaten och de utvecklingsområden som lyfts fram är det viktigt att göra hbt-perspektivet synligt på olika arenor. Några exempel är: att i förskola och skola prata om kön och könsidentitet och hur olika typer av familjer kan se ut. att det i skol- och fritidsmiljön, inom elevhälsan och i skolans mångfalds- och diskrimineringsarbete, finns en normkritisk ansats och ett tydligt hbt-perspektiv. att det finns kunskap om vad det innebär att komma ut och att de förutsättningar som krävs för att den som kommer ut blir väl mottagen som den är finns på samtliga arenor. att det i föräldrastödjande verksamhet, på barna- och mödravårdsmottagningar finns kunskap om beredskap för att möta olika typer av familjer. att man när man behöver tillgång till samhällets service och stöd möts av professionella med hbt-kompetens. att det på arbetsplatsen finns ett öppet och inkluderande klimat som främjar en hbt-vänlig arbetsmiljö och att företagshälsovården har hbt-kompetens. att det på samtliga arenor genomförs kraftfulla insatser mot diskriminering och homofobi. att det inom hälso- och sjukvårdens verksamheter finns god kunskap om hbt-personers hälsa och livsvillkor. att fortsätta hbt-certifiera fler enheter och sprida goda exempel från de enheter som i dag är certifierade. att kunskap om äldre hbt-personer finns inom äldrevård och omsorg. att utveckla våra sociala medier och bredda perspektivet från att i dag främst ha information utifrån riskgrupper, till en mer främjande ansats kring hbt och hälsa. att fortsatt utveckla samverkan med ideella sektorn och frivilligorganisationer såsom RFSL för att hitta gemensamma strategier och arenor. Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland HBT-personer. FHI 6:8 Vem får man vara i vårt samhälle? Om transpersoners psykosociala situation och psykiska hälsa. FHI 8:2 Hon hen han En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. Ungdomsstyrelsen :2 Homo- och bisexuella ungdomars tankar och upplevelser av suicidhandlingar en studie av riskfaktorer och skyddande faktorer Karolinska institutet, Annelie Svensson Jag ska inte behöva outa mig själv varje gång jag har ett samtal Rapport om bemötande av lhbtq-personer i Västra Götalandsregionen. Rättighetskommitténs kansli Andra rapporter Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål 12-1 I folkhälsoplanen beskrivs de folkhälsopolitiska mål och de områden som vi behöver arbeta med för att uppnå det övergripande målet om en god och jämlik hälsa. Liv och hälsa i Mellansverige 12 Är den rapport som vi använt som underlag till denna rapport här kan man läsa mer om hälsan hos hela befolkningen i CDUT och mer om hur hälsan är fördelad och om risk och skyddsfaktorers betydelse för hälsan. Handlingsplan för HIV/STI-prevention och sexuell hälsa i Örebro län 12-1 Den sexuella hälsan har en central betydelse i detta sammanhang. Landstingets och centrala aktörers arbete beskrivs närmare i denna strategi. Länsstrategi för ANDT-förebyggande arbete i Örebro län 13-1 Länets strategi för förebyggande arbete kring alkohol, narkotika, dopning och tobak. Jämställdhetsstrategi 12-1 Hur vi ser på, diskuterar och dagligen gör/uttrycker kön (genus) är ett centralt perspektiv även för hbt-området. Målen för detta arbete beskrivs i landstingets jämställdhetsstrategi. HBT-program för Örebro läns landsting Anger de mål och aktiviteter som landstinget ska arbeta med för ett hbt-vänligt landsting.