Bild 1. Bild 2 Del 1 Historiskt och teoretiskt perspektiv i relation till dokumentationsarbete

Transkript

1 Bild 1 Dokumentation som pedagogiskt verktyg och förhållningssätt Bild 2 Del 1 Historiskt och teoretiskt perspektiv i relation till dokumentationsarbete Del 2 Verktyg, Organisation och Etiskt förhållningssätt Del 3 Reflektion och Analys Framåtsyftning Egna reflektioner kring dagen Genomgång av texter och uppgift till nästa gång. Avslutning kl.16 Kaffe ca kl Lunch kl Kaffe kl Bild 3 Samtala tillsammans kring era reflektioner och insikter Vilka olika former av dokumentation/utvärderingsmetoder? Hur väl ger den insamlade informationen stöd för utveckling och förändring av verksamheten? Hur stämmer dessa överens med läroplanens intentioner och värderingar?

2 Bild 4 För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras (Läroplan för förskolan,lpfö 98, Reviderad 2011, s. 14) Bild 5 Vi behöver kunskap om - vad som är bästa möjliga villkor för lärande - varje enskilt barns erfarenheter, kunnande, delaktighet, inflytande och intresse, - när barnen upplever verksamheten som intressent och meningsfull - hur barns utforskande, frågor, erfarenheter, engagemang kan tas till vara Bild 6 Från omsorg till lärande TIMMS och PISA

3 Bild 7 Dagens barndom karakteriseras av ökad bedömning och dokumentation från tidig ålder, med bland annat portfolio, pedagogisk dokumentation, utvärderingar, observationer, individuella utvecklingsplaner och tester. Dokumentations- och bedömningspraktiker kan å ena sidan synliggöra och förstärka, å andra sidan försvaga och begränsa olika aktörer såsom barn, lärare och föräldrar (Vallberg Roth & Månsson, 2010, s. 229) Bild 8 Historiskt och teoretiskt perspektiv på dokumentationsarbete Bild 9

4 Bild 10 Varje tid och samhälle fostrar och utbildar sina barn efter sitt samhälles behov. Bild 11 Bild 12 Vilken typ av samhälle lever vi i idag? Hur kommer framtiden att se ut vad kommer att krävas av morgondagens barn? Vad tänker jag om förskolans roll och min roll som lärare?

5 Bild 13 Hur har vi använt oss av dokumentation och observation tidigare inom förskola och skola? Vilken betydelse har- och vilka konsekvenser får synen på barnet, kunskap och lärande för hur och vad vi observerar och dokumenterar? Bild 14 Stadieteorier och mognadstrappor Bild 15 Dåtidens och Utvecklingspsykologins fokus Jämförelser med normal utvecklingsfas, mognad, nivå utifrån ålder. Var befinner du dig lille vän? Vad kan vi åtgärda här? Det som ska läras, just vid den utvecklingsfasen, står i centrum för pedagogiken, även mycket fokus på den metod som är lämplig. Kunskapsreproduktion.

6 Bild 16 Fokus för nutidens sociokulturella och social-konstruktionistiska perspektiv på lärande Bild 17 Dokumentera processer och relationen mellan fenomenen (det som ska läras/utforskas) och det kompetenta barnet. D v s processen av meningsskapande och förståelse. Barnen som aktiva subjekt mer än objekt Hur kan barnen vara aktiva i dokumentationsarbetet? Bild 18 Vilken syn på barn, kunskap och lärande står bakom detta sätt att se på, och använda dokumentation?

7 Bild 19 I ett sociokulturellt perspektiv är kunskap ofta resultat av kamp och engagemang och kan beskrivas ha en varm och het karaktär. Kunskap är knuten till argumentation och handling i sociala sammanhang, som resultat av aktiva försök att se, förstå och hantera världen på ett visst sätt. (Roger Säljö, 2003, s. 26) Bild 20 Några aspekter som har stor betydelse för barns lärande: Den pedagogiska relationen Barns möjlighet till inflytande Hur tid, rum och material erbjuds och används Hur aktiviteterna organiseras Hur olika gruppkonstellationer nyttjas Lärares attityd till, och kunskap om, t e x naturvetenskap För att få syn på hur detta fungerar i den egna verksamheten behöver lärare i förskolan bli bättre på att dokumentera, följa upp och utvärdera i relation till målen. Bild 21 Vad kan dokumentation vara? Varför arbeta med dokumentation? Hur blir den pedagogisk?

8 Bild 22 Syftet med dokumentation, uppföljning och utvärdering enl. Skolverket Förbättra förutsättningarna för att alla barn lär, utvecklas, känner sig trygga och har roligt i förskolan Bild 23 Utveckla bra arbetsprocesser Effektivt kunna bedöma kvaliteten Identifiera vilka åtgärder som behövs för att upprätthålla och förbättra kvaliteten Utvärderingsmetoderna ska omfatta läroplanens värderingar och intentioner Bild 24 Hur använder vi dokumentationer egentligen?! Till att Placera Konstatera Bekräfta Ta reda på Se det som först inte syns Utveckla Utmana

9 Bild 25 Pedagogisk dokumentation beskriver en process och processens innehåll Dahlberg, Moss & Pence, 2002 Bild 26 Pedagogisk dokumentation är ett hjälpmedel att reflektera över det pedagogiska arbetet Dahlberg, Moss & Pence, 2002 Bild 27 Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation Lenz Taguchi, 1997/2005, s 15

10 Bild 28 Kommunikation föder tänkande en läroprocess som problematiserar det förgivettagna Att tänka utanför ramarna är ett riskfyllt företag Bild 29 Del 2 Verktyg, organisation och etiskt förhållningssätt. Bild 30 Det värderande ögat foto videofilm anteckningar loggbok IUP.. observationer barnintervjuer ljudupptagningar teckningar estetiska uttryck En observation eller dokumentation är ingen sann redogörelse?!

11 Bild 31 Vems perspektiv kommer till uttryck? Bild 32 Maktperspektiv Barns perspektiv Bild 33 Ett etiskt perspektiv

12 Bild 34 Mitt subjektiva öga och öra Komplettering av sinnesintryck Bild 35 Principen om figur och bakgrund Bild 36 Närhetsprincipen

13 Bild 37 Likhetsprincipen Bild 38 Hur kan man bli en bättre observatör/ dokumentatör/ loggare/ analytiker? Bli medveten om sig själv inför uppgiften Förberedelser; Vem? Vad? När? Hur? Hur kan jag dokumentera så att min subjektiva tolkning av situationen i observationsögonblicket inte tar överhand? Hur kan jag strukturera dokumentationen innan den utförs för enklare bearbetning sedan. Bild 39 Vi ska träna detta med film, papper och penna Ostrukturerad dokumentation Strukturerad dokumentation Spaltdokumentation Genom att växla från VAD barnen gör som i sig innebär en direkt tolkning av situationen ur mitt perspektiv till; Hur barnen gör Vad barnen säger Min reflektion

14 Bild 40 Växla fokus Vi kan använda olika glasögon eller filter relationen till material, vad de ser på, vad de rör vid, tillgängligt material, egna reflektioner genus, socialt samspel, språk/begrepp, fysik, matematik, miljön/platsen, osv Bild 41 Hur upplevde du att det var att skriva loggbok? Hinder? Möjligheter? Bild 42 Loggbok: Vad kan man lära sig genom loggbok Vad man redan vet ett medvetandegörande Vad man känner inte hotfullt, skriver bara för mig själv Vad man gör och hur man gör från rutin och vana till medveten handling, från att reagera till att agera. Att göra erfarenheterna tillgängliga för analys Varför man handlar som man gör vardagsteori

15 Bild 43 Del 3 Reflektion, Analys och Framåtsyftning Bild 44 Hur skiljer sig reflektion från andra typer av tänkande? Vad tänker du att reflektion på din arbetsplats ska leda till? Bild 45 Donald Schön ( ) filosof reflection-in-action reflection-on-action

16 Bild 46 John Dewey ( ) Reflektionen hänger samman med observation. Genom observationen får man fram fakta/data. Detta är det material som ska tolkas/förklaras. Utifrån tolkningen blir olika idéer/lösningar klara. Data och idéer drivs framåt av observationer och slutsatser och syftar framåt mot det som är möjligt, bortom det faktiska till det möjliga. Tänkande på ett lärande sätt!! (Brusling & Strömqvist, 2007, s. 17) (Dewey, How we think, 1933) Bild 47 Reflektion enl. Dewey kännetecknas av; Reflektion är en meningsskapande process som leder till lärande utifrån en erfarenhet till en annan erfarenhet. Reflektion är ett rigoröst, systematiskt, disciplinerat sätt att tänka som har sina rötter i det vetenskapliga utforskandet Reflektion måste ske i gemenskap, i interaktion med andra Reflektion kräver en positiv inställning/tilltro till egen och andras personliga och intellektuella kapacitet Bild 48 Vad skiljer sig mest från det vi trodde oss veta? Att analysera en dokumentation Vilka mönster framträder? Vad avviker? Varför? Vilka frågor återkommer? Vad behövs för att lärandet ska vidgas?

17 Bild 49 Titta djupare, från nya vinklar, ta tillbaka materialet till barnen & föräldrarna. Koppla till teorier, styrdokument och tidigare forskning för att förstå vad det är vi ser Bild 50 Varje pedagogisk handling har avsiktliga och oavsiktliga effekter (Nording Hultman, 2004, s.199) Bild 51 Referenser och litteraturtips: Bjervås, Lise-Lott (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumenation som bedömningspraktik i förskola. Göteborgs Universitet Björndal, Cato R P. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber Clark, A., Kjörholt, A. T., & Moss, P. (2005). Beyond listening: children's perspectives on early childhood services. Bristol: Policy Press. Colliander, Marie-Anne; Stråhle, Lena; Wehner-Godeé, Cristina (2011) (red.) Om värden och omvärlden. Pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia. Stockholms universitets förlag. Dahlberg, Gunilla & Moss & Pence (2002) Från kvalitet till meningsskapande. Stockholm: HLS förlag. Dysthe, O. (Ed.). (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), Johansson, E. (2005). Möten för lärande: pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan Stockholm: Skolverket Lenz Taguchi, H. (1997). Varför pedagogisk dokumentation? : om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm: HLS. Lindgren, Anne-Li. & Sparrman, Anna. (2003). Om att bli dokumenterad. Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige, 1-2(8), Markström, A.-M. (2007). Att förstå förskolan : vardagslivets institutionella ansikten. Lund: Studentlitteratur. Persson, S. (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Skolverket Svenning, Bente. (2009). Hva fortelles om meg? Barns rettigheter og muligheter til medvirkning i barnehagers bruk av dokumentasjon. Cappelen Akade-misk Förlag. Svensk upplaga: Vad berättas om mig? Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid ( 2009). Barns lärande. Fokus i kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber Skolverket (2010) Perspektiv på barndom och barns lärande. En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. Stockholm: Skolverket Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98: reviderad Stockholm: Skolverket Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken : ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Utbildningsdeprtementet (2010) Den nya skollagen: för kunskap, valfrihet, och trygghet: SFS 2010:800. Stockholm: Riksdagens tryckeriexpedition Vallberg Roth, Ann-Christine. (2010a). Att stödja och styra barns lärande tidig bedömning och dokumentation. I: Perspektiv på barn-dom och barns lärande: en kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. (s ). Stockholm: Skolverket. Vallberg Roth & Månsson (2010) Dokumentation och bedömning i förskolan. I Riddersporre & Person (red.) (2010) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur Whener-Godeé, Christina ( 2011). Lyssnandets och seendets villkor. Pedagogisk dokumentation DVD-bok. Stockholm universitets förlag.