Infrastruktur transporter

Transkript

1 Infrastruktur transporter Buller från järnvägsoch vägtrafik Seminarium

2 Buller från infrastruktur DISPOSITION Buller från rangering Lågfrekvent buller från diesellok Lågfrekvent buller från tunga vägfordon Sammanfattning

3 Pilotstudie - Buller från rangering Indata för beräkning av buller från tågtrafik finns sedan länge. Fortfarande saknas dock indata för att beräkna buller från stillastående tåg eller tågaktiviteter på t.ex. bangårdar. Detta buller kan vara mycket störande speciellt då det ofta pågår nattetid. Dieseldrivna lok och motorvagnar används fortfarande på många platser i landet. Anledningen är att vissa bandelar eller industrispår inte är elektrifierade. Dieselmotorerna är ofta stora och lågvarviga varför de avger mycket lågfrekvent buller. Detta buller sprider sig över stora avstånd och tränger lättare in i hus än buller som har sin tyngdpunkt högre upp i frekvensregistret.

4 Pilotstudie - Buller från rangering Bangårdar och rangerbangårdar Godståg Vagndepåer Persontåg Terminaler Godståg Truckar, hjullastare, lastbilar

5 Pilotstudie - Buller från rangering Vagnspassager genom spiralbromsar Sammanstötning vid vagnskjuts Tomgångsbuller från diesellok Fläktbuller från ellok och motorvagnar Gnissel vid växel- och kurvpassager Gnissel vid bromsning Slag i koppel samt slagljud vid växelpassager Tryckluftspys vid in- och urkoppling vagnsbromsar Mekaniska ljud och tryckluftspys vid bromsprovning Långtidsmätning rangerbuller

6 Pilotstudie - Buller från rangering Buller från vagnskjuts uppstår då en rullande vagn stöter samman med en stillastående vagn

7 Pilotstudie - Buller från rangering Rangordning maxnivåer vagnsskjuts

8 Pilotstudie - Buller från rangering Frekvensspektrum vagnskjuts

9 Pilotstudie - Buller från rangering Vagnskjuts Vagnhastighet Buffert dynamiskt beteende Primär ljudutstrålning via vagnssidor, rambalkar osv Sekundära källor (skrammel) Direktivitet

10 Pilotstudie - Buller från rangering Spiralbromsar Ett repetitivt klockklangslikt buller uppstår från varje hjul då det är i kontakt med spiralbromsen.

11 Pilotstudie - Buller från rangering Rangordning maximalnivåer spiralbromsar

12 Pilotstudie - Buller från rangering Frekvensspektrum spiralbromsar

13 Pilotstudie Buller från rangering Ljudutbredning spiralbroms Anslag axiellt mot hjulsidan vid cylinderns rotationsstopp Vagnhastigheten och cylinderklackens utförande avgörande för ljudeffekten Påtaglig spridning i ljudnivå mellan mätningarna Tydliga direktivitetstendenser

14 Pilotstudie Buller från rangering Bulleremission från diesellok T44, T43, TMZ, Z70 på tomgång

15 Pilotstudie Buller från rangering Ljudeffektspektrum från diesellok på tomgång

16 Pilotstudie Buller från rangering Diesellok på tomgång

17 Pilotstudie Buller från rangering Bulleremission från kylfläktar på ellok X2 och Rc2s samt elmotorvagn X40

18 Pilotstudie Buller från rangering Ljudeffektspektrum från kylfäktar på ellok och elmotorvagn

19 Pilotstudie Buller från rangering Jämförelse mellan tomgångsbuller från diesellok och fläktbuller från ellok

20 Pilotstudie Buller från rangering Åtgärder Bullerreducerande åtgärder: - Åtgärder vid ljudkällan - Åtgärder mellan ljudkälla och bostaden - Åtgärder i bostaden

21 Pilotstudie Buller från rangering Exempel på ombyggda T43 och T44 diesellok samt modernt TRAXX diesellok

22 Pilotstudie Buller från rangering Skillnad i bullernivå från dieselok på tomgång Tomgångsbullret från ett moderniserat tungt diesellok Td med 4-taktsmotor är ca 10 dba lägre än tomgångsbullret från ett tungt diesellok T44 med 2-taktsmotor

23 Pilotstudie Buller från rangering Frekvensspektrum diesellok tomgång uppmätta enligt ISO 3095 på 7,5 m avstånd

24 Pilotstudie - Rangerbuller Modernt diesellok TRAXX loket är ett exempel på ett modernt multifunktionellt lok som har 4st mindre 4-takts dieselmotorer. Motorerna kopplas automatiskt in efter effektbehovet t.ex. 1 motor vid rangering och tomgång samt alla 4 motorerna som draglok av ett tungt godståg

25 Pilotstudie Buller från rangering Åtgärder ÅTGÄRD MELLAN KÄLLA OCH BOSTAD - BULLERSKÄRM Att bygga bullerskärmar är en vanlig åtgärd då det gäller att reducera buller från järnvägs- och vägtrafik. Att reducera ett uttalat lågfrekvent buller från tunga diesellok på tomgång med en bullerskärm är dock inte en realistisk åtgärd. För att en sådan bullerskärm skall ha en märkbar effekt så krävs orimligt höga höjder i storleksordningen på minst 8-10 m.

26 Pilotstudie Buller från rangering Åtgärder ÅTGÄRDER VID BOSTADEN Vid fasadåtgärder räcker det ofta med komplettering eller byte av fönster för att uppnå godtagbart resultat, men i vissa fall kan även byggnadens väggkonstruktion behöva ses över. För ett uttalat lågfrekvent buller så krävs ännu bättre fönster- och vägkonstruktioner för att bullerriktvärdena skall innehållas

27 Buller från tung vägtrafik

28 Buller från tung trafik Buller från tung vägtrafik upplevs ofta mer störande inomhus då det normalt innehåller mer lågfrekvent buller än det som kommer från personbilar. Exempel på sådana störkällor kan vara: - Långtradartrafik som förekommer ofta under hela dygnet på större vägar - Täta lastbilstransporter dagtid från t.ex. grustäkter och byggarbetsplatser - Regelbunden busstrafik i tätorter under stor del av dygnet med varierande stopptider vid hållplatser

29 Buller från tung trafik Lågfrekvent buller från fordon av olika slag tränger lätt in i bostäder än allmänbuller från t.ex fläktar då husfasaderna (vägg- och fönsterkonstruktioner) normalt inte är dimensionerade för riktigt låga frekvenser < 100 Hz. Det är dyrbarare att ta höjd för en god reduktion i det låga frekvensområdet. Det krävs ofta både tjockare och tyngre fasadkonstruktioner med t.ex. 4-glasfönster för att man skall få en bra reduktion långt ner i frekvens.

30 Tack för visat intresse!