Grön Flagg-rapport Byleskolan 4 dec 2015

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Byleskolan 4 dec 2015

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :24: Det verkar som om n kommt n "mljötänket" det kan v lätt konstatera när v läser er rapport. N har en kreatv och nsprerande rapport med mycket vlja att göra världen tll en bättre plats som att eleverna vll ordna skräpplocknng ytterlgare en gång per år. Har n nfört det? Er rapport är så full av entusasm och energ och det har vart så rolgt att läsa den. Det ska gå att ändra nyckeltalen när som helst. Hör av er tll oss om n får något problem med rapporterngen så hjälps v åt att lösa detta. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda skolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd eller elevråd Lgr11 Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/termn Övrgt att tllägga: V har träffats 3 gånger/termn. Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och vart organserat? Hur har rådet nått ut tll resten av skolan? 1 representant från varje klass har träffats på dessa möten. De tar med sg frågor eller förslag från sn klass vlka v tar upp gemensamt på mötet och dskuterar, det v nte vet svar på tar v reda på tlls nästa möte, alternatvt malar ut tll klasslärarna. Efter våra möten återberättar representaterna nformatonen sna klasser och redogör för ev uppgfter klassen ska genomföra. V ser alltd tll att de får med sg en fråga/uppgft tll sn klass vlket även är något som representanterna själva har önskat att de ska få. V malar alltd ut protokoll tll all personal skolan och även materal tll de uppgfter som skall genomföras klasserna/på frtds. På våra möten dskuterar v även ämnen som rör det aktuella temat v arbetar med, tex belysnng, batterer osv som har med konsumton att göra. Vad v kan ha för aktvteter för att få fler engagerade är tll ex klädbytardagar, gåtävlngar, skräpplockardagar där hela skolan deltar, dessa dskuteras på våra möten, även hur v får föräldrar långsktgt engagerade. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar på era utvecklngsområden. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och med arbetet med utvecklngsområdena. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det tänkt som en start och en rktlnje som sedan kan utvecklas och förändras under arbetets gång beroende på elevernas och personalens ntressen, frågor och déer. Beskrv hur detta har skett och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Konsumton Medvetenhet Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har anordnat en klädbytardag där barn/personal fck ta med sg urväxta kläder/skor hemfrån. Dessa samlade v vår drottshall på stora bord där storlekar stod angvna. De lämnade n det de hade med sg och fck ta motsvarande antal plagg med sg därfrån om de httade nåt passande. Det v tar med oss tll nästa klädbytardag är att v även kommer att sälja plagg för en mndre summa så även de som nte lämnat n något kan bdra. Modevsnng av kvarglömda kläder på vår vårvernssage. Mycket uppskattat av föräldrar och elever. I år 5 har v arbetat med HSR "Rädda havet" sagor som ett projekt på en NO lekton. V började med att kolla på en flm om hur mkroplast förstör våra hav/vatten och de problem det medför. Därefter fck de använda sn egen fantas och skrva sagor om vad man kan göra för att motarbeta denna utvecklng. Det har vart rktgt rolgt att se hur engagerade de vart och vlka kreatva lösnngar de har på att lösa problemet. Sagorna vsades upp på vårvernssagen så att alla fck ta del av dem. De skckades även n tll HSR som nspraton tll andra skolor. Skräpplockardagar. Hela skolan engagerades att städa skolan och närområdet under våren och hösten. V var noga med att skräpet sorterades och hamnade rätt återvnnng. Informaton från Sörab som hanterar sopåtervnnng för skolan. De kom tll vår skola och föreläste för personal/barn angående detta. V har tagt fram förslag på hur man kan återvnna gamla kläder, tex genom att vrka av klädremsor, göra larver/snögubbar av kvarglömda strumpor mm. Det här var mycket uppskattat och v kommer fortsätta med det. Eleverna fck ta med sg gamla kläder hemfrån varpå v även engagerade föräldrarna detta arbete. Även dessa fna skapelser vsades upp på vår vårvernssage. V återanvänder olka materal vår verksamhet. V använde kartonger tll att bygga olka saker som de fck htta på själva. På våren planterade v olka saker gamla mjölkkartonger, där v kunde följa växtens utvecklng och sköta om dem. Skrdskobytardag. Personal och föräldrar fck lämna n urväxta skrdskor. I samband med vår julvernssage kunde man sedan byta sna gamla skrdskor mot ett par passande storlek. V har efter elevernas önskan ökat medvetenheten krng komposterng bland personalen. All personal på skolan ska hjälpas åt att kompostera tex fruktavfall från samlngar/mellanmål. V ordnade så det fanns hnkar med lock att hämta. V har även satt n en återvnnngshnk personalrummet för matavfall och plastförpacknngar. Processen dessa har växt fram genom att eleverna haft frågor eller förslag som v tagt upp på våra möten. Tllsammans har v sen dskuterat vad man kan göra av det, hur v kan arbeta med detta utfrån temat konsumton. Dessa deer har v malat ut tll klasserna som sn tur fått branstorma och återkoppla sna tankar tll oss, därefter har GrönFlagg rådet tagt fram de slutgltga uppgfterna. V har försökt få fram aktvteter där alla engageras- personal, elever och föräldrar för att

3 öka medvetenheten. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Eleverna görs delaktga genom att varje klass har en representant tll Grön flaggrådet. De tar med sg frågor eller förslag från sn klass vlka v tar upp gemensamt på mötet och dskuterar. Det v nte har svar på tar v reda på tll nästa möte, alternatvt malar v ut det tll klasslärarna. Efter våra möten delger representanterna nformatonen sna klasser och redogör för eventuella uppgfter klassen ska genomföra. V ser alltd tll att de får med sg en fråga/uppgft tll sn klass vlket även är något som representanterna själva har önskat att de ska få. V malar alltd ut protokoll tll all personal skolan och berättar vlket materal som behövs tll de uppgfter som skall genomföras klasserna/på frtds. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4 Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Konsumton Belysnng och batterer Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har undersökt vlken typ av ljuskällor v har på skolan och dskuterat för- och nackdelar med dessa. Efterhand byter v ut ljuskällorna på skolan tll mer mljövänlga alternatv. Flera av skolans utrymmen har belysnng som är sensorstyrd. V har tagt del av materalet Batterskolan och eleverna har gjort en batterspanng hemma. De uppgfter v fck n dskuterades klassen. Eleverna fck spekulera krng vlka alternatv det fnns. V har även arbetat med ett materal från batternsamlngen.se. Det materalet gav barnen förståelse för vlka saker som nnehåller ett batter och vkten av att dessa lämnas tll återvnnng. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Utvecklngsområdet belysnng väcktes ur frågor som eleverna tog med sg tll Grön flaggrådet. Eleverna görs delaktga genom att varje klass har en representant tll Grön flaggrådet. De tar med sg frågor eller förslag från sn klass vlka v tar upp gemensamt på mötet och dskuterar, det v nte vet svar på tar v reda på tlls nästa möte, alternatvt malar ut tll klasslärarna. Efter våra möten återberättar representaterna nformatonen sna klasser och redogör för ev uppgfter klassen ska genomföra. V ser alltd tll att de får med sg en fråga/uppgft tll sn klass vlket även är något som representanterna själva har önskat att de ska få. V malar alltd ut protokoll tll all personal skolan och även materal tll de uppgfter som skall genomföras klasserna/på frtds. Eleverna fck även ökad nskt vår vardaglga energanvändnng genom materalet från batterskolan. Även föräldrarna engarerades denna uppgft. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

5 Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3

6 Tema Ttel Konsumton Mnskad klmatpåverkan a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har arbetat för att öka komposterngen av mat/fruktavfall genom att uppmuntra personalen att hämta ut hnkar med lock att slänga avfallet. Genom att ha lock på kärlen kan man faktskt samla på sg en hel veckas avfall och sedan ta med sg klassvärdarna och tllsammans gå tll vårt återvnnngsrum. V har ställt n återvnnngskärl personalrummet, både för matavfall och plastförpacknngar. Den som är ansvarg för renhållnng av personalrummet har även ansvar för att dessa avfall kommer ut tll återvnnngsrummet. Rektor engagerades genom att hon köpte n dessa återvnnngskärl. V har anordnat Gåtävlng och "vandrande skolbuss". I gåtävlngen dokumenterade v vlka elever som tagt sg tll skolan genom att gå, cykla eller åka bl. Dokumentatonen användes för dskussoner klassen för ökad medvetenhet. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Klassrepresentanterna har tagt med sg frågan om v ska ha tll exempel gåtävlng och skräpplocknng, vlket klasserna sedan har röstat ja tll. På Grön flaggmötena har v sedan utvärderat och återgen har skolans elever gjorts delaktga genom att rösta om v ska fortsätta detta tll VT-16. Vandrande skolbussar är något som rektor och Grön flagg-gruppen nformerar barn och föräldrar om vd skolstart. En klass tog ntatv tll att samla n kläder tll flyktngar som de därefter åkte och lämnade tll en organsaton som förmedlade detta. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp. c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lgr11) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll elevernas utvecklande av värden och kunskaper. Det synlggör också elevernas möjlghet tll ansvar och nflytande över utbldnngen. Utdragen är ctat från skolans uppdrag samt mål som anger nrktnngen på skolans arbete. De ctat n valde handlngsplanen är förtryckta med möjlghet för er att lägga tll och ta bort. a. Ämnesövergrpande arbete Enlgt läroplanen ska läraren organsera och genomföra arbetet så att eleven får möjlgheter tll ämnesfördjupnng,

7 överblck och sammanhang, samt får möjlghet att arbeta ämnesövergrpande. Vlket/vlka skolämne(n) har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Bolog Geograf Idrott och hälsa Kem Matematk Samhällskunskap Slöjd Övrga/andra ämnen: b. Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen understryker vkten av att all undervsnng ska anlägga fyra övergrpande perspektv samt bdra tll att eleverna utvecklar ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Vlket/vlka övergrpande perspektv och/eller förhållnngssätt har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Ett hstorskt perspektv Ett mljöperspektv Ett nternatonellt perspektv Ett etskt perspektv c. Kap 2. Övergrpande mål och rktlnjer Vlket/vlka mål har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Normer och värden, kap 2.1: Skolans mål är att varje elev; vsar respekt för och omsorg om såväl närmljön som mljön ett vdare perspektv. Kunskaper, kap 2.2: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola; kan använda sg av matematskt tänkande för vdare studer och vardagslvet, kan använda sg av ett krtskt tänkande och självständgt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etska överväganden, har fått kunskaper om förutsättnngarna för en god mljö och en hållbar utvecklng, har fått kunskaper om och förståelse för den egna lvsstlens betydelse för hälsan, mljön och samhället, Elevernas ansvar och nflytande, kap 2.3: Skolans mål är att varje elev; tar ett personlgt ansvar för sna studer och sn arbetsmljö, har kunskap om demokratns prncper och utvecklar sn förmåga att arbeta demokratska former. Övrga mål, rktlnjer, förmågor och/eller centralt nnehåll som Grön Flagg-arbetet har nkluderat: Skolan och omvärlden Lgr11 Att arbeta med Grön Flagg nnebär att samverka med omvärlden. Arbetet med hållbar utvecklng kan bdra tll att skolor utbyter erfarenheter med andra aktörer nom närngslv, organsatoner och kommun. Enlgt läroplanen ska verksamheten samverka med arbetslvet och närsamhället och eleverna ska utveckla ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Har n genom ert Grön Flagg-arbete samverkat med någon av följande aktörer? Poltker Kommunen Andra för-, grund- och/eller gymnaseskolor som också har Grön Flagg Annan/andra aktör(er) och/eller övrgt att tllägga: Berätta gärna hur n samverkat med aktören/aktörerna: Studebesök från en skola en annan kommun som stod begrepp att börja stt mljöarbete nom Grön Flagg. V tog emot dem och berättade och svarade på frågor från elever och lärare. De tyckte att de fck mycket nspraton från oss vlket var rolgt! Några av våra elever gjorde ett bra jobb och berättade en hel del om hur v arbetar på skolan och på våra Grön flaggmöten. SVT: V fck vara med ett flmnslag som handlade om Skräpplockardagar. Några klasser vsade genom att plocka skräp anslutnng tll skolan, och flmteamet ntervjuade ett antal elever och ställde mljöarbetsrelaterade frågor. Eleverna var stolta att v fck vara med, och det var dessutom bra reklam för att v arbetar mljömedvetet på vår skola.

8 Synlggörande Lgr11 En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet. Detta kan göras genom en anslagstavla på skolan, nformaton ett nyhetsbrev eller genom att nformera allmänheten. Vad har n gjort på er skola för att vsa upp ert Grön Flaggarbete? Vlken/vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? Anslagstavla eller motsvarande på skolan Nyhetsbrev Informaton på föräldramöten Andra aktvteter och/eller övrgt att tllägga: Uppföljnng, utvärderng och utvecklng Lgr11 För att Grön Flagg ska utveckla er verksamhet behöver n följa upp, analysera och utvärdera ert arbete förhållande tll de natonella målen och kunskapskraven. Samtala och reflektera Grön Flagg-rådet, personalgruppen och klasserna hur n har upplevt arbetet. Dskutera och analysera resultaten, gärna med hjälp av tdgare erfarenheter, ltteratur och forsknng för att utveckla lärandet för hållbar utvecklng på er skola. Utvärderngen hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden Grön Flagg samt kan användas skolans kvaltetsarbete. a. Uppföljnng Reflektoner från eleverna, hur har de upplevt arbetet? Att de lärt sg en hel del om mljöarbete och att v haft rolga aktvteter. De har särsklt framhållt Skräpplockardagarna, Gåtävlngen och Klädbytaraktvteten som gvande. Någon klass tyckte att v gärna skulle ordna skräpplocknng ytterlgare en gång per år. En klass kom tydlgt håg hur lärorkt det var då v arbetade med kvckslver. Några berättade om åtgärder de vdtagt för att mnska konsumtonen av rtpapper samt hur de nu tänker extra på att slänga mndre mat än tdgare. En klass reflekterade krng konsekvenser av det ökade elevantalet det senaste året- fler blar omlopp på parkerngen samt mer nedskräpnng och omkrng skolan. Reflektoner från personalen, hur tolkar n det n sett och upplevt? Att v har nått ut med vår nformaton va protokoll och representanternas antecknngar från mötena. Informatonen har upplevts som tydlg och tllräcklg. Någon ansåg att representanten ofta hade mycket att berätta efter mötena vlket genererade bra dskussoner klassen. Även förväntat engagemang har enlgt många lärare vart på en lagom nvå. b. Utvärderng Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? V märker hur engagerade eleverna är mljöarbetet och att det är mycket lätt att få deér tll olka aktvteter och frågor tll klasserna. Begränsnngen är endast tden v har tll vårt förfogande. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån elevernas och personalens reflektoner? V kommer förmodlgen att fortsätta mljöarbetet på vår skola ungefär samma omfattnng som tdgare, då personalen uttryckt att nuvarande nvå är tllräcklg för att de ska hnna med att genomföra våra aktvteter och engagera sg och sna elever. Eftersom sprdnngen bland representanterna är stor åldersmässgt (7-12 år) får mötena och nformatonen de ska vdarebefordra nte vara för krävande och omfattande. d. Frvllg återkopplng tll Håll Sverge Rent Hur har n upplevt arbetet med de olka delarna Grön Flagg? Betygsätt från 1 tll 6, där 1 är betyget "nte bra" och 6 är betyget "mycket bra". 4 5 Arbetet med de hållbara nyckeltalen Arbetet med Grön Flagg-rådet/elevrådet

9 Att arbeta med teman Att arbeta med utvecklngsområden Att koppla Grön Flagg-arbetet tll läroplanen Arbetet med att få alla på skolan delaktga Arbetet med dokumentatonen tll Grön Flagg Vårdnadshavarnas delaktghet och engagemang Egna kommentarer eller övrgt att tllägga: Grön-flagg råden väldgt gvande men bland svårt att få tden att räcka tll att hnna förbereda sg ordentlgt nför mötena. V har uppskattat den långa peroden v har fått arbeta med våra utvecklngsområden så att v har hunnt göra aktvteter flera gånger och däremellan hunnt utvärdera och se vad v kunnat förbättra. Hade vart bra att kunna ändra lte nyckeltalen under peroden eftersom allt nte stämmer nu jämfört med när v påbörjade denna perod.