Presentation av mig. Två studier. Syfte och forskningsfrågor. Kerstin Pettersson Biträdande lektor, Stockholms universitet
|
|
- Elias Lindqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Algoritmiska, intuitiva oh formella asekter av matematiken i dynamiskt samsel En studie av hur studenter nyttjar sina begresufattningar inom matematisk analys Kerstin Pettersson Biträdande lektor, Stokholms universitet (välj Dotoral Dissertations) Presentation av mig Gymnasielärare i matematik oh fysik Högskolan i Skövde Forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning Disuterade 2008 i Göteborg Två studier Intervjuer av ingenjörsstudenter om begreen gränsvärde oh integral Observation av hur en gru matematikstudenter arbetar med ett roblem (funktioner oh derivata) Artiklar i avhandlingen Artikel 1 Pettersson, K., & Sheja, M. (2008). Algorithmi ontexts and learning otentiality: A ase study of students understanding of alulus. International Journal of Mathematial Eduation in Siene and Tehnology, 39(6), Artikel 2 Sheja, M., & Pettersson, K. (in ress). Transformation and ontextualisation: onetualising students onetual understandings of threshold onets in alulus. Higher Eduation. Artikel 3 Pettersson, K. (2008). Växelverkan mellan intuitiva idéer oh formella resonemang - En fallstudie av universitetsstudenters arbete med en analysugift. Nordi Studies in Mathematis Eduation, 13(1), Syfte oh forskningsfrågor Att studera universitets- oh högskolestudenters begresufattningar inom matematisk analys så som de kommer till uttryk i deras arbete med ett matematiskt material. Hur kontextualiserar studenter begre inom matematisk analys? Vilken dynamik finns mellan olika kontextualiseringar? Kontext: Den kognitiva struktur som aktualiseras hos individen i den ukomna situationen Intuition En slags kognition som ger möjlighet till en omedelbar ufattning där alla delar ufattas direkt oh tillåter resonemang utan att man behöver vila å det formella (Fishbein, 1987) Formella resonemang Logiska slutledningar som vilar å formella definitioner oh satser Algoritmisk kunska Kunska om räkneregler oh roedurer. Inkluderar även studenters förmåga att beskriva oh använda dessa regler oh roedurer
2 Intentionell analys intentionalitet ett grundantagande systematisering av tolkande verksamhet försöker svara å varför individen agerade å visst sätt en modell för agerandet Sammanvägning av kognitiva oh diskursiva asekter Handlingsresurser Kometensorienterade: Diskursivt orienterade: förmågor, föreställningar, önskningar intention ufattningar om normer, skyldigheter, möjligheter handling (efter Halldén, Haglund & Strömdahl, 2007, s. 29) Intentionell förklaring genom en raktisk inferens Premiss 1: Premiss 2: P vill/önskar/avser att åstadkomma x. P tror att han kan åstakomma x genom att göra y. Slutsats: Därför; P gör y. (efter Halldén, 2001, s. 10) Intervjustudien Samarbete med Max Sheja 20 studenter å ingenjörsutbildning Har läst en kurs i matematisk analys Skriftligt förklara innebörden i begreen gränsvärde oh integral Skatta sin egen förståelse Intervjuer med fyra av studenterna Förklara så klart oh tydligt som möjligt innebörden i det matematiska begreet GRÄNSVÄRDE (Använd gärna figurer men beskriv i ord vad de föreställer.) Skatta din förståelse för begreen Hur bra tyker du själv att du förstår innebörden i begreet GRÄNSVÄRDE? Hur bra tyker du själv att du förstår innebörden i begreet INTEGRAL? Förklara så klart oh tydligt som möjligt innebörden i det matematiska begreet INTEGRAL (Använd gärna figurer men beskriv i ord vad de föreställer.) Inte alls bra Mindre bra Varken bra eller dåligt Ganska bra Myket bra
3 Teorier om begresutvekling: Conet image Conetual hange - rovisorisk förståelse byts mot mer vetenskalig (Vosinadou, 1994) Differentiering mellan kontexter - att lära sig välja en förklaring lämlig i situationen (Halldén, 1999) Tall oh Vinner, 1981 den kognitiva struktur som är assoierad med ett begre Består av individens tolkningar oh förståelse av begreet Conet image Innefattar alla egenskaer oh roesser som individen förkniar med begreet Innefattar även mentala bilder t.ex. figurer oh grafer som förknias med begreet Byggs u suessivt genom individens möte med begreet Conet image Innefattar intuitiva idéer om begreet om individen har sådana Innefattar begreets formella definition förutsatt att individen kan denna Innefattar även individens tolkning av definitionen Olika delar av individens onet image aktualiseras i olika sammanhang Proess objekt Aktion, Proess, Objekt, Shema (Dubinsky, 1991) Övergång från roess till objekt - reifikation (Sfard, 1991) Proet (Grey & Tall, 1994) Konetuella oh roedurella kunskaer Hiebert (1986) skiljer å två tyer av kunska Konetuell kunska - rik å kolingar - utgör en sammanhängande väv av kunska Proedurell kunska - kunskaer om regler oh roedurer
4 Relationell oh instrumentell förståelse Skem (1976) skiljer å två tyer av förståelse Instrumentell förståelse - vet hur något ska göras - individen har endast roedurella kunskaer Relationell förståelse - vet både vad som ska göras oh varför - individen har både konetuella oh roedurella kunskaer Alternativ definition av Star (2005) Konetuell kunska - kunska om begre oh rinier Proedurell kunska - kunska om regler oh roedurer Båda kunskastyerna kan vara djua eller svaga: Dju roedurell kunska = rik oh väl sammanhängande kunska om roedurer Svag konetuell kunska = ytlig oh osammanhängande kunska om begre oh rinier Modell för utvekling av roedurell oh konetuell kunska (efter Baroody, Johnson & Feil, 2007, s. 124) Modell för utvekling av roedurell oh konetuell kunska (efter Baroody, Johnson & Feil, 2007, s. 124) Kunskasmängd B A E. Svaga roedurella oh konetuella kunskaer utan kolingar dem emellan. C D. Viss roedurell kunska oh svag konetuell kunska med få oh svaga kolingar dem emellan. E D C. Relativt dju roedurell kunska oh relativt svag konetuell kunska med viss koling dem emellan. B. Djua roedurella oh relativt djua konetuella kunskaer som är kolade till varandra. = roedurella kunskaer = konetuella kunskaer Antal kolingar A. Djua roedurella oh konetuella kunskaer som är fullt integrerade. Missufattning eller försteg? Myket forskning visar å att elever/studenter har andra ufattningar än de förväntade En del forskare menar att dessa föreställningar utgör försteg (ex. Sierinska, 1992; Tall, 1992) Intressant att studera den otential som ufattningarna har Tröskelbegre Meyer & Land, 2003 Begre som kan fungera som en ortal till ett tidigare onåbart sätt att tänka Karakteriseras av att vara transformativa, integrativa oh irreversibla Exemel: Gränsvärde
5 Forskning om gränsvärde Gränsvärde ses som barriär eller sista term i en roess Fokuserar å rörelsen mot gränsvärdet Kolas till diskontinuitetsunkter Svårt steg att se gränsvärde som objekt Inte så användbart Algebraiska maniulationer (Artigue, 2001; Cornu, 1991; Juter, 2006) Forskning om integral Integraler ufattas som en roedur Algebraiska lösningsmetoder favoriseras före geometriska Ufattning om förändringshastighet behövs för att kola sambandet integral area genom huvudsatsen Ufattar inte integralen som gränsvärde utan ser integralen som en aroximation Problematisk övergång från intuitivt areabegre till formell hantering av integralbegreet (Artigue, 2001; Orton, 1983) Studenternas skriftliga svar Bedömdes med kriterier baserade å tidigare forskning Utvekling från roess via objekt till roet Formell hantering ett strävansmål Integral både som area oh derivatans omvändning Kriterier för bedömning Gränsvärde: 0. Innehåller inget med relevans för det matematiska begreet 1. Bygger endast å enstaka exemel 2. Utryker gränsvärde som en roess 3. Uttryker gränsvärde som ett objekt 4. Anger gränsvärde både som roess oh objekt 5. Inkluderar formell behandling, t.ex. definitionen i någon form Integral: 0. Innehåller inget med relevans för det matematiska begreet 1. Bygger endast å enstaka exemel 2. Anger en av asekterna omvänd derivata resektive area 3. Anger båda asekterna omvänd derivata resektive area eller anger både area oh areaberäkning genom indelning i stalar. 4. Anger båda asekterna area oh omvänd derivata samt antyder definitionen (Riemannsumma/gränsvärde) 5. Inkluderar formell behandling, t.ex. integralens definition. Studenternas förståelse bedömd utgående från de skriftliga utsagorna Bedömning Gränsvärde [1] Integral [2] [1] En av studenterna besvarade inte frågan. [2 ] En av studenterna besvarade inte frågan. Studenternas egen skattning av sin förståelse Skattning Inte alls bra Mindre bra Varken bra eller dålig Ganska bra Myket bra Gränsvärde Integral Studenters uttalanden i intervjuerna jag försöker förstå hur man löser saker oh ting jag går inte runt oh grubblar över varför det är si eller så... det här med definitioner brukar jag inte lära mig utantill, tyvärr.
6 Algoritmisk kontext talar om hur begreen används oerationerna definierande egenskaer roedurella kunskaer funktionellt för studenterna I: Alla integraler är de areaberäkningar, oh alla areaberäkningar är de integraler? Phili: Nej. [ ] Phili: Det är ju när integralen om man till exemel eller ja i oh för sig. Om man har en Om du har ett sånt här hörn eller nånting fast i oh för sig kan du ju då räkna ut för det där oh räkna olika areor oh sen lägga iho dom. Nu måste jag fundera om man kan göra det å alla integraler, det har jag aldrig tänkt å Algoritmisk begresufattning - försteg till en mer fullödig förståelse? Hur tas begreen u i läroböker? studenterna har kunskaer utanför algoritmisk kontext studenterna skiljer å algoritmisk kontext oh begreslig I kursböker för gymnasiet? I kurslitteratur för högskolan? rovoerande frågor startar ihokoling Johan Lithner, Umeå universitet Undersökning av ugifter i läroböker för universitetskurs ( tre alulus-böker) 70% kan lösas genom att söka i texten efter metod 20% kräver lokalt kreativt resonemang 10% kräver kreativt resonemang (märkta som svåra) Studie av studenter som arbetade med ugifterna 95% en satsning å ytlig jämförelse 5% en satsning å lokalt kreativt resonemang
7 Jeser Boesen (2006) Jämförelse mellan nationella rov oh rov konstruerade av lärarna själva Egna roven innehåller mer imitativa resonemang Vilken ty av kunska vill vi att eleverna ska ha? Hur kan vi skaa lärsituationer så vi stödjer detta lärande? Problemlösningsstudien gruer av studenter arbetat med en utmanande ugift studenter från ett matematikrogram har läst nästan ett år matematik Ugiften: Låt f vara en funktion definierad å hela R. a) Hur många nollställen kan funktionen högst ha om för alla x gäller att f ( x) 0? b) Om istället f ( x) 0, vad gäller då för antalet nollställen till funktionen? ( ) ) Om vi istället har f n ( x) 0, vad kan då sägas om antalet nollställen till funktionen? Använd induktion för att bevisa ert åstående. Forskning om elevers ufattningar av funktionsbegreet Funktioner kan ufattas å flera olika sätt: en oeration som från ett tal ger ett annat tal en korresondens mellan två variabler en formel ett algebraiskt uttryk en graf (Vinner & Dreyfus, 1989) Forskning om elevers ufattningar av funktionsbegreet Svårt att överföra förståelse från en tolkning av funktionsbegreet till en annan. Algebraisk hantering favoriseras. Utnyttjar inte visualisering så myket. (Eisenberg, 1991)
8 Forskning om elevers ufattningar av funktionsbegreet Vanlig ufattning att kräva att - funktionen ges genom en formel - formeln innefattar en variabel (Ferrini-Mundy, 1994) Funktioner introdueras ofta som roess. Övergång till objektifierad form svår. (Sfard, 1991; Hansson, 2006) Forskning om elevers ufattning av derivata Derivata som tangent vanligaste förklaringsmodellen Tangentens ekvation förväxlas ibland med derivatan Derivatan blandas iho med funktionens värde i tangeringsunkten Proedurella kunskaer dominerar Svårt att relatera de algebraiska metoderna till grafiska tolkningar (Artigue, 1991; Amit&Vinner, 1990; Orton, 1983; Tall, 1992; Ferrini-Mundy&Graham, 1994) Forskning om elevers ufattning av derivata Svårt att förstå gränsroessen Ufattning att derivata ges av algebraisk maniulation gör att gränsvärdet ulevs onödigt Ugifterna kan lösas utan definitionen Svårigheter att kola gränsvärdet i definitionen till gränsroessen som ger tangenten (gränsvärdet av sekanternas lutning) (Tall, 1992; Hähkiöniemi, 2006; Zandieh, 1999) Forskning om elevers ufattning av derivata Många undervisningsförsök har gjorts där grafritare eller datarogram använts för att introduera oh bearbeta begreet De konetuella kunskaerna förbättras med dessa metoder Tidskrävande oh arbetsamt för eleverna Viss försämring av formella kunskaer (Asiala et al, 1997; Habre&Abboud, 2006; Tall, 1996) Forskning om elevers ufattning av derivata Sammanfattning: Flera konetuella svårigheter kolade till derivata-begreet Elevers sätt att förhålla sig till svårigheterna verkar vara att fokusera å roedurella kunskaer Studenternas arbete Formulerar korrekt hyotes Har god kunska om induktionsbevis Har svårt att hitta assa in i mönster Om derivatan har m nollställen så kan funktionen ha högst m+1 nollställen Om :te derivatan har högst m nollställen så har (-1)-derivatan högst m+1 nollställen Om :te derivatan är skild från noll så har funktionen högst nollställen
9 Diana:Men fortfarande, hur kan vi visa det? Vi kan derivera den där liksom, så får vi den där ( ) (ekar i Carls antekningar å f n ( x) 0 ( + 1) resektive f n ( x) 0 ) Carl: Mm. Diana:Ja. Carl: Ja, reis. Carl: Oh så, antingen är det färdigt eller så är det jättesvårt. (skratt) Beth: Ja, vi har väl rinien hur det liksom ska fungera Diana: Om den är skild från noll, vad innebär det då för derivatan? Oh om funktionen är skild från noll, vad innebär det då? om derivatan? Carl: Nej, just det Diana: Det säger ju ingenting, eller liksom, det säger ju Carl: Nej det säger ju inte någonting Beth: Nej, det kunde högst vara ett nollställe, men den kanske inte har något nollställe liksom, oh derivatan ändå Diana: Nej. Alex: Men, men... Alex: Det säger väl visst någonting, om en funktion är Diana: Nej. Alex: skild från noll då säger det att, då korsar den inte Beth: Nej, den korsar inte. Alex: Den korsar inte. Oh då måste den vara antingen växande eller avtagande. Diana: Den kan väl gå så här? (ritar) x-axeln kan ju alltid ligga under, det säger ju ingenting, funktionen kan ju hoa oh ha sig lite hur som helst här. Intuitiva idéer oh formaliseringskrav Har oh använder intuitiva idéer för funktion oh derivata Ställer stora krav å formalisering av sina idéer Väl förtrogna med mall för induktionsbevis oh vidhåller denna kraftigt Växlar mellan intuitiva idéer oh formella resonemang Växlingar för att få stöd oh kontrollera idéer för att få nya utgångsunkter för att reduera komlexitet för att driva roblemlösningsroessen Provoerande åståenden från grumedlemmar ger växlingar Slutsatser från studierna Algoritmisk kontext dominerande å inledande kurser Matematikstudenter kan utnyttja en formell kontext där intuitiva idéer utgör viktiga inslag Provoerande frågor initierar kontextväxlingar Förståelse av tröskelbegreen kräver växlingar? Kerstin Pettersson Institutionen för matematikämnets oh naturvetenskasämnenas didaktik Stokholms universitet kerstin.ettersson@mnd.su.se Avhandlingen i df finns å (välj Dotoral Dissertations)
Artiklar i avhandlingen
Algoritmiska, intuitiva och formella aspekter av matematiken i dynamiskt samspel En studie av hur studenter nyttjar sina begreppsuppfattningar inom matematisk analys www.math.chalmers.se/math/research/preprints
Läs merKan du det här? o o. o o o o. Derivera potensfunktioner, exponentialfunktioner och summor av funktioner. Använda dig av derivatan i problemlösning.
Kan du det här? o o o o o o Vad innebär det att x går mot noll? Vad händer då x går mot oändligheten? Vad betyder sekant, tangent och ändringskvot och vad har dessa begrepp med derivatan att göra? Derivera
Läs merBedömningsanvisningar
Bedömningsanvisningar NpMab ht 01 Eempel på ett godtagbart svar anges inom parentes. Till en del uppgifter är bedömda elevlösningar bifogade för att ange nivån på bedömningen. Om bedömda elevlösningar
Läs merFör elever i gymnasieskolan är det inte uppenbart hur derivata relaterar
Thomas Lingefjärd, Djamshid Farahani & Güner Ahmet En motorcykels färd kopplad till derivata Gymnasieelevers erfarenhet av upplevda hastighetsförändringar ligger till grund för arbete med begreppet derivata.
Läs merTillfällen att utveckla fördjupad förståelse en bristvara?
Modul: Undervisa matematik utifrån förmågorna Del 5: Resonemangsförmåga Tillfällen att utveckla fördjupad förståelse en bristvara? Örjan Hansson, Högskolan Kristianstad Matematiklärande är en komplex process
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merM0038M Differentialkalkyl, Lekt 16, H15
M0038M Differentialkalkyl, Lekt 16, H15 Staffan Lundberg Luleå Tekniska Universitet Staffan Lundberg M0038M H15 1/ 25 Repetition Lekt 15 Femte och trettioförsta elementet i en aritmetisk talföljd är 7
Läs merMatematik C (MA1203)
Matematik C (MA103) 100 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Mål och betygskriterier Ma C (MA103) Matematik 03-08- Betygskriterier enligt Skolverket Kriterier för betyget Godkänd Eleven
Läs merTisdag v. 2. Speglingar, translationer och skalningar
1 Tisdag v 2 Speglingar, translationer och skalningar Ofta i matematik och i matematiska kurser är det så att man måste kunna några grundläggande exempel utantill och man måste kunna några regler som säger
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas, såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merLösningsförslag till Tentamen: Matematiska metoder för ekonomer
Matematiska Institutionen Tentamensskrivning STOKHOLMS UNIVERSITET kurskod: MM Eaminator: Åsa Ericsson 5-- Lösningsförslag till Tentamen: Matematiska metoder för ekonomer aril 5, kl 9:-: (a) Vi använder
Läs merVardagssituationer och algebraiska formler
Modul: Algebra Del 7: Kommunikation i algebraklassrummet Vardagssituationer och algebraiska formler Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Jörgen Fors, Linnéuniversitetet En viktig del av algebran
Läs merEkvationer & Funktioner Ekvationer
Ekvationer & Funktioner Ekvationer Ekvationstyp : Ekvationer av första graden När vi löser ekvationer av första graden använder vi oss av de fyra grundläggande räknesätten för att beräkna x. Vid minus
Läs merG VG MVG Programspecifika mål och kriterier
Betygskriterier Matematik C MA10 100p Respektive programmål gäller över kurskriterierna MA10 är en nationell kurs oc skolverkets kurs- oc betygskriterier finns på ttp://www.skolverket.se/ Detta är vår
Läs merNpMa3c Muntligt delprov Del A ht 2012
Till eleven - Information inför det muntliga delprovet Du kommer att få en uppgift som du ska lösa skriftligt och sedan ska du presentera din lösning muntligt. Om du behöver får du ta hjälp av dina klasskamrater
Läs mer6. Samband mellan derivata och monotonitet
34 6 SAMBAND MELLAN DERIVATA OCH MONOTONITET 6. Samband mellan derivata och monotonitet Antag att funktionen f är deriverbar på ]a,b[. Vi vet att derivatan f ( 0 ) i 0 ]a,b[ är riktningskoefficienten för
Läs mermotiveringar. Lämna tydliga svar. 1 (arcsin x) 2 dx: (0.6)
TENTAMENSSKRIVNING LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK ENDIMENSIONELL ANALYS B (FMAA5)/A3 (FMAA) 74 kl. 83 Inga hjälmedel är tillåtna. För att du skall kunna erhålla full oäng skall dina lösningar vara läsvärda
Läs merMatematik 3c Kap 2 Förändringshastighet och derivator
Matematik 3c Kap 2 Förändringshastighet och derivator Inledning Konkretisering av ämnesplan (länk) http://www.ioprog.se/public_html/ämnesplan_matematik/struktur_äm nesplan_matematik/struktur_ämnesplan_matematik.html
Läs merMatematik i Gy11. 110912 Susanne Gennow
Matematik i Gy11 110912 Susanne Gennow Var finns matematik? Bakgrund Nationella utredning 2003 PISA 2009 TIMSS Advanced 2008 Skolinspektionens rapporter Samband och förändring åk 1 3 Olika proportionella
Läs merMatematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev
Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Med anledning av de nya kursplanerna har Strävorna reviderats. Formen, en matris med rutor, är densamma men istället för att som tidigare anknyta till mål att sträva
Läs merLäsanvisningar till kapitel 6 i Naturlig matematik. Avsnitt 6.6 ingår inte.
Läsanvisningar till kapitel 6 i Naturlig matematik Avsnitt 6.6 ingår inte. Avsnitt 6.1 Detta avsnitt illustrerar hur sekanten övergår i en tangent genom att den ena skärningspunkten rör sig mot den andra.
Läs mer6 Derivata och grafer
6 Derivata och grafer 6.1 Dagens Teori När vi plottar funktionen f(x) = x + 1x 99x 8 med hjälp av dosan kan man få olika resultat beroende på vilka intervall man valt. 00000 100000-00 -100 100 00-100000
Läs merHEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT
Matematik HEM KURSER SKRIV UT MA200 - Matematik A 110 poäng inrättad 1994-07 SKOLFS: 1994:9 et för kursen är att ge de matematiska kunskaper som krävs för att ta ställning i vardagliga situationer i privatliv
Läs merFunktionsstudier med derivata
Funktionsstudier med derivata Derivatan ett kraftfullt verktyg för att studera och tolka funktioner Det här avsnittet handlar om att man kan använda derivatan till att bestämma en funktions egenskaper
Läs merMatematik D (MA1204)
Matematik D (MA104) 100 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Betygskriterier enligt Skolverket Kriterier för betyget Godkänd Eleven använder lämpliga matematiska begrepp, metoder och
Läs merPlanering för kurs C i Matematik
Planering för kurs C i Matematik Läromedel: Holmström/Smedhamre, Matematik från A till E, kurs C Antal timmar: 85 (70 + 15) I nedanstående planeringsförslag tänker vi oss att C-kursen studeras på 85 klocktimmar.
Läs merBedömningsanvisningar
Bedömningsanvisningar Exempel på ett godtagbart svar anges inom parentes. Till en del uppgifter är bedömda elevlösningar bifogade för att ange nivån på bedömningen. Om bedömda elevlösningar finns i materialet
Läs merFri programvara i skolan datoralgebraprogrammet Maxima
Per Jönsson & Thomas Lingefjärd Fri programvara i skolan datoralgebraprogrammet Maxima I takt med att priserna sjunker utrustar allt fler skolor sina elever med små bärbara datorer. Detta innebär nya och
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik D Kurskod Ma 104 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Muntligt prov Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Övrigt Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik D t.ex.
Läs merNpMa3c vt Kravgränser
Kravgränser Provet består av ett muntligt delprov (Del A) och tre skriftliga delprov (Del B, Del C och Del D). Tillsammans kan de ge 66 poäng varav 25 E-, 24 C- och 17 A-poäng. Observera att kravgränserna
Läs merMathias Norqvist - Umeå universitet SPELAR DET NÅGON ROLL VILKA UPPGIFTER ELEVERNA TRÄNAR MED?
Mathias Norqvist - Umeå universitet SPELAR DET NÅGON ROLL VILKA UPPGIFTER ELEVERNA TRÄNAR MED? 1 En situation från ett klassrum E: Blir x 3 x 5 = 2x 15? L: Nej, x 3 x 5 blir x 8. E: Jaha, då förstår jag!
Läs merMatematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000
2011-12-21 Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 Kurs 1a och 2a i Gy 2011 jämfört med kurs A och B i Gy 2000 Poängomfattningen har ökat från 150 poäng
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Matematik 4 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT04 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 4 Skriftligt prov (4h) Muntligt prov Bifogas Provet består av två delar.
Läs merAtt utveckla elevers begreppsförmåga
Matematik Gymnasieskolan Modul: Högskoleförberedande matematikundervisning Del 3: Att utveckla elevers begreppsförmåga Att utveckla elevers begreppsförmåga Kerstin Pettersson, Stockholms universitet och
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merDD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?
DD1350 Logik för dataloger Fö 1 - Introduktion Vad är logik? Vetenskapen som studerar hur man bör resoneraoch dra slutsatser utifrån givna påståenden (=utsagor, satser). 1 Aristoteles (384-322 f.kr) Logik
Läs merSF1625 Envariabelanalys
Modul 4: Tillämpningar av derivata Institutionen för matematik KTH 22-23 september 2015 Översikt över några viktiga derivatatillämningar 1. Förändringstakt. Derivata mäter förändringstakt, till exemel
Läs merUppgift Endast svar krävs. Uppgift Fullständiga lösningar krävs. 120 minuter för Del B och Del C tillsammans.
NpMab ht 01 Del B Del C Provtid Hjälpmedel Uppgift 1-10. Endast svar krävs. Uppgift 11-16. Fullständiga lösningar krävs. 10 minuter för Del B och Del C tillsammans. Formelblad och linjal. Kravgränser Provet
Läs merUppgift Endast svar krävs. Uppgift Fullständiga lösningar krävs. 120 minuter för Del B och Del C tillsammans. Formelblad och linjal.
NpMa3c ht 01 Del B Del C Provtid Hjälpmedel Uppgift 1-10. Endast svar krävs. Uppgift 11-16. Fullständiga lösningar krävs. 10 minuter för Del B och Del C tillsammans. Formelblad och linjal. Kravgränser
Läs merLösningsförslag till Tentamen: Matematiska metoder för ekonomer
Matematiska Institutionen Tentamensskrivning STOCKHOLMS UNIVERSITET kurskod: MM Eaminator: Åsa Ericsson 4-5-7 Lösningsförslag till Tentamen: Matematiska metoder för ekonomer 7 maj 4, kl. 9:-4:. (a) Integralen
Läs merLokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 4. Samband och förändring Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera
Läs merBedömningsanvisningar
Bedömningsanvisningar Exempel på ett godtagbart svar anges inom parentes. Till en del uppgifter är bedömda elevlösningar bifogade för att ange nivån på bedömningen. Om bedömda elevlösningar finns i materialet
Läs merÖvningshäfte 2: Induktion och rekursion
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2017 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 2: Induktion och rekursion Övning D Syftet är att öva förmågan att utgående från enkla samband, aritmetiska och geometriska,
Läs merSamspel mellan intuitiva idéer och formella bevis
Licentiatuppsats Samspel mellan intuitiva idéer och formella bevis En fallstudie av universitetsstudenters arbete med en analysuppgift Kerstin Pettersson CHALMERS GÖTEBORG UNIVERSITY Matematiska Vetenskaper
Läs merKravgränser. Provet består av Del B, Del C, Del D samt en muntlig del och ger totalt 63 poäng varav 24 E-, 21 C- och 18 A-poäng.
Kravgränser Provet består av Del B, Del C, Del D samt en muntlig del och ger totalt 63 poäng varav 24 E-, 21 C- och 18 A-poäng. Kravgräns för provbetyget E: 17 poäng D: 25 poäng varav 7 poäng på minst
Läs merVilka typer av matematiska resonemang (ut)värderas i skolmatematiken?
Vilka typer av matematiska resonemang (ut)värderas i skolmatematiken? - En analys av svenska gymnasieprov Mattebron.se En mötesplats för gymnasielärare och högskolelärare i matematik Göteborg 4 maj 2007
Läs merNpMa2b Muntlig del vt 2012
Till eleven - Information inför den muntliga provdelen Du kommer att få en uppgift som du ska lösa skriftligt och sedan ska du presentera din lösning muntligt. Om du behöver får du ta hjälp av dina klasskamrater
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C HÖSTEN 2009
Anvisningar Provtid Hjälpmedel Provmaterialet Provet Poäng och betygsgränser NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C HÖSTEN 2009 240 minuter för Del I och Del II tillsammans. Vi rekommenderar att du använder
Läs merSkriv ditt namn, födelsedatum och gymnasieprogram på alla papper du lämnar in.
NpMa3c ht 2012 Del B Del C Provtid Hjälpmedel Kravgränser Endast svar krävs Skriv ditt namn, födelsedatum och gymnasieprogram på alla papper du lämnar in. NpMa3c ht 2012 Del B:Endast svar krävs 1. x x
Läs merMA 1202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs.
MA 202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs. Deltagaren skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för tillämpningar och vald studieinriktning
Läs merLösningar till tentamen TEN1 i Envariabelanalys I (TNIU 22)
Krzysztof Marciniak, ITN Linköings universitet tfn 0-36 33 0 krzma@itn.liu.se Lösningar till tentamen TEN i Envariabelanalys I (TNIU ) för BI 0--4 kl. 08.00 3.00. Enligt den geometriska betydelsen av derivatan
Läs merMatematik 3c Kap 3 Kurvor, derivator och integraler
Matematik 3c Kap 3 Kurvor, derivator och integraler Inledning Konkretisering av ämnesplan (länk) http://www.ioprog.se/public_html/ämnesplan_matematik/struktur_äm nesplan_matematik/struktur_ämnesplan_matematik.html
Läs merFörkortning och förlängning av rationella uttryck (s. 29 Origo 3b)
1 Print 1 Algebraiska 2 Variabler 1 Algebraiska 3 Input 1 Algebraiska 4 For 1 Algebraiska uttryck, Rationella uttryck Förkortning och förlängning av rationella uttryck (s. 29 Origo 3b) Eleverna kan träna
Läs merInstitutionen för matematik och datavetenskap Karlstads universitet. GeoGebra. ett digitalt verktyg för framtidens matematikundervisning
Karlstads GeoGebrainstitut Institutionen för matematik och datavetenskap Karlstads universitet Mats Brunström Maria Fahlgren GeoGebra ett digitalt verktyg för framtidens matematikundervisning Invigning
Läs merStudenters förhållningssätt till lärande i en nätbaserad överbryggande matematikkurs
Studenters förhållningssätt till lärande i en nätbaserad överbryggande matematikkurs tikk Presentation vid Nationellt möte Mattebron Stockholms universitet 2012 11 12 Presentation ti av mig Gymnasielärare
Läs merVälkommen till MVE340 Matematik B för Sjöingenjörer. Kursinnehåll i stora drag. Kurslitteratur MVE Carl-Henrik Fant MV, Chalmers 1
Välkommen till MVE340 Matematik B för Sjöingenjörer Carl-Henrik Fant E-post: carl-henrik.fant@chalmers.se Tel: 772 35 57 Kontor: L3037 i matematikhuset, Johanneberg Kursinnehåll i stora drag Funktioner
Läs merPlanering Matematik II Period 3 VT Räkna själv! Gör detta före räkneövningen P1. 7, 17, 21, 37 P3. 29, 35, 39 P4. 1, 3, 7 P5.
Avsnitt 1, Inledning ( Adams P1,P3,P4, P5) Genomgång och repetition av grundläggande begrepp. Funktion, definitionsmängd, värdemängd. Intervall. Olikheter. Absolutbelopp. Styckvis definierade funktioner.
Läs merSekant och tangent Om man drar en rät linje genom två punkter på en kurva får man en sekant. (Den gröna linjen i figuren).
Derivata Sekant oc tangent Om man drar en rät linje genom två punkter på en kurva får man en sekant. (Den gröna linjen i figuren). I figuren ovan finns även en tangent inritad. Som nästa ska vi titta på
Läs merDERIVATA. = lim. x n 2 h h n. 2
DERIVATA Läs avsnitten 6.-6.5. Lös övningarna 6.cd, 6.2, 6.3bdf, 6.4abc, 6.5bcd, 6.6bcd, 6.7, 6.9 oc 6.. Läsanvisningar Allmänt gäller som vanligt att bevisen inte ingår i kursen, men det är mycket nyttigt
Läs mer1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf Grundskole- / Gymnasieförordningen
Olika styrdokument har olika dignitet 1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf 94 3. Grundskole- / Gymnasieförordningen Riksdagen Regeringen Utskott SOU Departement (utbildnings-) Statliga verk (Skolverket)
Läs merSF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF165 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 15-4-7 DEL A 1. Låt f(x) = arcsin x + 1 x. A. Bestäm definitionsmängden till funktionen f. B. Bestäm funktionens största och minsta värde. (Om du har
Läs merFaktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter
Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2016 Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter Ersättning för behörighetskursen Engelska B En del utbildningar anger Engelska B
Läs merBetygskriterier Matematik E MA1205 50p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna
Betygskriterier Matematik E MA105 50p Respektive programmål gäller över kurskriterierna MA105 är en nationell kurs och skolverkets kurs- och betygskriterier finns på http://www3.skolverket.se/ Detta är
Läs merSkolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik
Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet
Läs merKURSPLAN Matematik för åk 7-9, 31-45 hp, 15 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Matematik för åk 7-9, 31-45 hp, 15 högskolepoäng Mathematics for Teachers, 31-45 credits, 15 credits Kurskod: LM2K12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: Ht 2012 Version:
Läs merSF1625 Envariabelanalys
Föreläsning 5 Institutionen för matematik KTH 5 september 2017 Hur mycket behöver man jobba? Vi har ett gemensamt ansvar: Jag visar vad som behöver göras Men det är ni som måste göra det Viktigt faktum:
Läs merGeoGebra i matematikundervisningen - Inspirationsdagar för gymnasielärare. Karlstads universitet 19-20 april. Liten introduktionsguide för nybörjare
GeoGebra i matematikundervisningen - Inspirationsdagar för gymnasielärare 19-20 april Liten introduktionsguide för nybörjare GeoGebra 0 Introduktionsövningar till GeoGebra När man startar GeoGebra är det
Läs merDynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?
Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? På SMDF:s årsmöte 24 jan 2003 höll Sveriges första professor i matematikdidaktik, Rudolf Strässer, ett föredrag rubricerat Learning Geometry in Secondary Schools.
Läs merMATEMATIK GU. LLMA60 MATEMATIK FÖR LÄRARE, GYMNASIET Analys, ht 2014. Block 5, översikt
MATEMATIK GU H4 LLMA6 MATEMATIK FÖR LÄRARE, GYMNASIET Analys, ht 24 I block 5 ingår följande avsnitt i Stewart: Kapitel 2, utom avsnitt 2.4 och 2.6; kapitel 4. Block 5, översikt Första delen av block 5
Läs merErik Östergren lärarutbildningen, 5hp HT 2015
Kurslitteratur Matematik ett kärnämne (Nämnaren Tema) Diverse artiklar All kurslitteratur kommer att finnas tillgänglig på Studentportalen. Kurshemsida http://studentportalen.uu.se Undervisning 20 lektionstillfällen.
Läs merBedömningsanvisningar
Bedömningsanvisningar Exempel på ett godtagbart svar anges inom parentes. Till en del uppgifter är bedömda elevlösningar bifogade för att ange nivån på bedömningen. Om bedömda elevlösningar finns i materialet
Läs merSvar till vissa uppgifter från första veckan.
Svar till vissa uppgifter från första veckan. Svar till kortuppgifter F:. Ja! Förhoppningsvis så ser man direkt att g fx) är ett polynom. Vidare så gäller det att g fα) = gfα)) = gβ) = 0. Använd faktorsatsen!
Läs merInstuderingsfrågor i Funktionsteori
Instuderingsfrågor i Funktionsteori Anvisningar. Avsikten med dessa instuderingsfrågor är att ge Dig möjlighet att fortlöpande kontrollera att Du någorlunda behärskar kursens teori. Om Du märker att Du
Läs mer4. Vad kan man multiplicera x med om man vill öka värdet med 15 %?
Axel Weüdelskolan/Komvux Matematik/Sibe 1. Förenkla x 1 1 1 1 1 x 2. Förenkla 5 3. Beräkna värdet av a 2 b om a = -3 och b = 2 4. Vad kan man multiplicera x med om man vill öka värdet med 15 %? 5. Vilket
Läs merNågra historiska ekvationer
Några historiska ekvationer av Seo Nurmi, 01 Inledning Jag sammanfattar här lösningarna till algebraiska andra-, tredje- och fjärdegrads ekvationer. Det här är ganska tidig matematisk historia, för de
Läs merDOP-matematik Copyright Tord Persson. Gränsvärden. Uppgift nr 10 Förenkla bråket h (5 + h) h. Uppgift nr 11 Förenkla bråket 8h + h² h
DOP-matematik Copyrigt Tord Persson Gränsvärden Uppgift nr 1 f(x) x². Gör denna värdetabell komplett genom att i tur oc ordning ersätta x i funktionen med de olika talen / uttrycken i tabellen. Första
Läs merBedömning för lärande. Andreia Balan 2012
Bedömning för lärande Andreia Balan 2012 Dagens föreläsning 1. Faktorer som har störst effekt på elevernas prestationer 2. Bedömning för lärande 3. En fallstudie i matematik Hur kan så mycket forskning
Läs mer1 Att läsa matematik.
1 Att läsa matematik. Precis som vid all annan läsning som betyder något skall matematik läsas aktivt. Detta innebär olika saker för olika personer. För en del kanske det betyder att visualisera de idéer
Läs merTolkning av strävansmål i Matematik A Skolinspektionens kvalitetsgranskning
Tolkning av strävansmål i Matematik A Skolinspektionens kvalitetsgranskning Tomas Bergqvist Umeå Forskningscentrum för Matematikdidaktik Matematiska - Strävansmål - Processmål - Kompetensmål - Förmågemål
Läs merRapport av genomförd lesson study av en lektion med temat geometri i gymnasiets A-kurs
Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat geometri i gymnasiets A-kurs Förberedelser Geometri visade sig vara det svåraste området att planera utifrån tanken om en progression genom skolans
Läs merMATEMATIK 3.5 MATEMATIK
TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs merBedömningsanvisningar
Bedömningsanvisningar Exempel på ett godtagbart svar anges inom parentes. Till en del uppgifter är bedömda elevlösningar bifogade för att ange nivån på bedömningen. Om bedömda elevlösningar finns i materialet
Läs merKey Mathematical concepts in the transition from secondary to university
Key Mathematical concepts in the transition from secondary to university ICME 12 Survey Team 4 Hoda Ashjari hoda.ashjari@liu.se Matematiska institutionen ICME12 Seoul juli 2012 The International Congress
Läs merLokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 3. Ekvationer och geometri. Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera
Läs merProblem med stenplattor
Rolf Hedrén, Eva Taflin & Kerstin Hagland Problem med stenplattor Författarna har under flera år bedrivit ett forskningsprojekt med syfte att ta reda på hur lärare och elever tänker om lektioner kring
Läs merTangenter till tredjegradsfunktioner
Tangenter till tredjegradsfunktioner I bilden intill ser du grafen av en tredjegradsfunktion som har tre nollställen nämligen x = 2, x = 1 och x = -1. Om man ritar en tangent till funktionsgrafen kommer
Läs merMatematik 5 Kap 3 Derivator och Integraler
Matematik 5 Kap 3 Derivator och Integraler Inledning I kap 4 Differentialekvationer behövs derivator (och integraler) och i kap 5 Omfångsrika problemsituationer finns intressanta problem med användning
Läs merBetygskriterier Matematik D MA p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna
Betygskriterier Matematik D MA04 00p Respektive programmål gäller över kurskriterierna MA04 är en nationell kurs och skolverkets kurs- och betygskriterier finns på http://www3.skolverket.se/ Detta är vår
Läs merMatematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar
Kursprov, vårterminen 2012 Matematik Bedömningsanvisningar för samtliga skriftliga provdelar 1a Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merMatematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering
Matematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering Kursboken innehåller uppgifter på tre nivåer, a, b och c, i stigande svårighetsgrad. Efter varje kapitel finns en bra sammanfattning,
Läs mer7. Max 0/1/1. Korrekt kombinerad ekvation och påstående i minst två fall med korrekt svar
7. Max 0/1/1 Korrekt kombinerad ekvation och påstående i minst två fall med korrekt svar +1 C PL +1 A PL 8. Max 0/1/1 a) Korrekt svar (Alternativ E: 5 y 3 ) +1 C B b) Godtagbart svar (0) +1 A B 9. Max
Läs merAbsolut möjligt. Problemet. per-eskil persson
per-eskil persson Absolut möjligt Absolutbelopp nämns inte i kursplanerna för gymnasiet, samtidigt som förkunskaper kring dem efterfrågas av högskolan. Med utgångspunkt i en kurs för lärarstudenter konstruerades
Läs merNpMaD ht 2000. Anvisningar. Grafritande räknare och Formler till nationellt prov i matematik kurs C, D och E.
NpMaD ht 000 Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen fram till utgången av december 010. Anvisningar
Läs merMATEMATIK- OCH FYSIKDIDAKTISKA ASPEKTER
MATEMATIK- OCH FYSIKDIDAKTISKA ASPEKTER Xantcha 2013 2014 Examination. För godkänt betyg i kursen krävs: Samtliga skriftliga inlämningsuppgifter. Närvaro och aktivt deltagande under lektionerna. Frånvaro
Läs merKurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600
Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper
Läs merpolynomfunktioner potensfunktioner exponentialfunktioner
Vi ar lärt oss derivera en funktion, främst polynom, med jälp av derivatans definition. Vi ar funnit denna teknik ganska krävande. Desto trevligare blir det då att konstatera att det finns enkla deriveringsregler,
Läs mer2 Derivator. 2.1 Dagens Teori. Figur 2.1: I figuren ser vi grafen till funktionen. f(x) = x
Derivator.1 Dagens Teori Figur.1: I figuren ser vi grafen till funktionen f(x) = x 3 + Inritad finns dels en sekant, som skär kurvan i punkterna ( 1, 7 3 finns en tangent som tangerar kurvan i (, 10 3
Läs merInledning...3. Kravgränser...21. Provsammanställning...22
Innehåll Inledning...3 Bedömningsanvisningar...3 Allmänna bedömningsanvisningar...3 Bedömningsanvisningar Del I...4 Bedömningsanvisningar Del II...5 Bedömningsanvisningar uppgift 11 (Max 5/6)...12 Kravgränser...21
Läs merMa7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.
Ma7-Per: Algebra Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Läs mer