Innehållsförteckning. 1 Den individuella rapporten... 1

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. 1 Den individuella rapporten... 1"

Transkript

1 Innehållsförteckning 1 Den individuella rapporten Inledning Bakgrund Teori Berger & Luckmann Goffman Diskussion Referenser... 5

2 1 Den individuella rapporten 1.1 Inledning Syftet med denna rapport är att med hjälp av teorier och begrepp kring socialisation och identitet beskriva den process där gruppen växte fram under arbetet i MOO:n eller utifrån tidigare erfarenheter inom virtuella miljöer. Detta ska diskuteras och problematiseras utifrån mina erfarenheter med hjälp av de villkor i den virtuella miljön som råder för socialisation och identitetsutveckling. 1.2 Bakgrund Under kursen Digital Socialisation Virtuell Identitet har vi under några veckor verkat i den digitala miljön MOO. MOO är en plats där man kan skapa världar i form av rum och saker. Hela tanken är att vi ska ha en möjlighet att se identitetsskapandet från dess början och hur den utvecklar sig. För att uppnå detta blev vi indelade i grupper och fick egna alias som var hemliga. När alla förberedelser var klara var dags att sätta igång med det första gruppmötet med de gruppmedlemmar man hade blivit tilldelad. Mötena flöt på och vår uppgift var att skapa en plats med inspiration av en verklig form av miljö. Vi bestämde oss för att göra en lounge bar vid namn e-lounge. En ypperlig plats för många människor att socialisera och träffas på. Slutuppgiften gick ut på att skriva en rapport där vi beskriver denna plats och berättade om de människor som befann sig där. Även den rapporten likt denna utgick ifrån termer och teorier av socialisation och identitetsutveckling. 1.3 Teori Berger & Luckmann Socialisation förekommer när en individ introduceras in i en ny del av världen den befinner sig i. Beger & Luckmann (1999) talar om två olika sorters socialisation, den primära och den sekundära. Den primära socialisationen äger rum under våra barndomsår och formar oss som en av medlemmarna i det samhälle vi existerar i, den är också den viktigaste socialisationen. Anledningen 1

3 till att den är i synnerhet den viktigare är att den sekundära socialisationens strukturer följer och måste efterlikna den primära. Alltså kan vi aldrig undkomma att för alltid påverkas av vår barndom, den är för alltid en viktig byggsten i framtida socialisationer. Den sekundära tar vid efter den primära och tar de nu redan socialiserade individerna vidare mot nya institutioner i den objektiva världen vi figurerar i. Dessa institutioner som Berger & Luckmann (1999) talar om är subkulturer i världen som har sitt eget förvärvande av kunskap och språk. Koden för dessa är alltid olika och vi socialiseras sekundärt in i envar av dessa institutioner vi stöter på i våra liv. Det betyder att varje institution kräver vissa saker av individerna som är med i dess socialisering. Den kräver att individen ska kunna legitimera sig med hjälp av ritualer eller symboler och en gemensam identifikation med andra individer. Det som händer när individer socialiserar i denna subkultur är att den institutionella kontexten uppfattas. Vi spelar olika roller av jaget och väljer själva vilka som ska vara med och är relevanta för olika situationer. Värt att notera här är att dessa institutioner inte kräver av individen att den har en emotionell identifikation med den signifikante andre för att kunna socialiseras in i den nya institutionen. Denna signifikante andre har barnet till hjälp av att ledsagas in i samhället. Det behöver helt enkelt någon som kan vägleda och gagna barnet att kunna socialisera och utveckla sin identitet. Därför internaliseras barnet in i den signifikante andres värld. Utöver att barnet får någon som stöd som kan förmedla välden så bidrar den signifikante andre till att barnet kan identifiera sig själv. Barnets identifikation med denna signifikante andre kommer leda till att barnet tar över attityder och roller som det själv kan identifiera sig med i världen. Denna värld är också den ända världen som existerar för barnet. Från att vi alltså har skolats in i samhället av den signifikante andre och dennes värld så tar den sekundära socialisationen oss vidare in i subjektiva verkligheter som vi har modifierat från det att vi befann oss i den primära socialisationen. Dessa bevaras nu för att upprätthålla individens identitet tillsammans med den signifikante andre och kören som är individerna runtomkring. Vi skapar alltså och upprätthåller de subjektiva verkligheterna gemensamt genom samtalsapparaten Goffman Interaktion definieras på det här sättet: individernas ömsesidiga inflytande på varandras handlingar och sätt att fungera när de befinner sig i varandras omedelbara fysiska närvaro (sid: 23 Goffman, 2000). Ett framträdande är all den aktivitet som aktören visar upp under en period av kontinuerlig närvaro inför en speciell grupp av observatörer, den såkallade publiken. En aktör är samma sak som en individ. När en aktör framträder inför andra aktörer återger denna medvetet eller omedvetet en definition av situationen i vilken hans jaguppfattning ingår som en viktig del (Goffman, 2000). De framträdanden som nu sker mellan aktören och publiken är en roll som är specifik 2

4 för den här situationen men som inte utesluter att det är roller som visas vid andra tillfällen också. Rollen som en aktör tillägnar sig förväntas tas på alvar. När en aktör spelar samma roll inför samma publik vid flera tillfällen uppstår ett socialt samband. Hur passiv en roll än kan verka så kommer de alla på ett effektivt sätt återge en definition av situationen genom deras respons på aktören genom deras handlande gentemot denne (Goffman 2000). Goffman (2000) talar om en social roll, med det menar han att den engagerar en eller flera roller som var och en kan visas upp av aktören vid olika tillfällen inför en likartad eller rent av samma publik flera gånger. Aktören har även en såkallad fasad, vilket fungerar som den expressiva utrustningen som används både avsiktligt och oavsiktligt av aktören under framträdandet. Inramningsfasaden för ett framträdande är exempelvis en plats eller möbler. I den personliga fasaden inkluderar vi saker som ålder, kläder och hållning. Vissa är långvariga och andra korta, såsom ansiktsuttryck, som är en kortvarig teckenförmedlare. Vi förväntar oss att fasaden hänger samman med den roll vi indikerar att ha i ett framträdande (Goffman, 2000). En aktör som kommer i kontakt med andra aktörer försöka skaffa sig upplysningar om den andre eller att tillämpa de tidigare upplysningarna aktören redan har för att kunna definiera situationen och göra det möjligt att på förväg veta hur omgivningen förväntar sig att aktören ska bete sig. Under ett samtal blir många informationskällor disponibla, dessa kan kallas teckenaktiviteter. Två teckenkanaler är oerhört väsentliga för aktörens förmåga att skapa intryck, det uttryck som sänds ut och det som överförs, även kallat give expression och give off expression. Give expression är de verbala symbolerna och deras ersättningsmedel, och den information som aktören lärt sig att koppla till dessa symboler. Give off expression omfattar aktiviteter och de utförs på grunder som ligger utanför den information som överförs. Slutsatserna om den andra aktören kommer alltså att variera beroende på alla de faktorer och information som inhämtats eller redan funnits. Medan aktörerna befinner sig i den omedelbara fysiska närvaron kommer de att sannolikt finna sig i att ta den andres ord på allvar. Det gör att utbytets värde inte helt kan fastställas förrän de har avlägsnat sig från varandra (Goffman, 2000). Allt detta som beskriver en aktörs framträdande i de främre regionerna där aktören ger intryck och ser till att dennes aktivitet i regionen upprätthålls av normer. Den bakre regionen är en plats där man kan utforma de inslag i framträdandet och får det att uttrycka någonting utöver själva framträdandet. Aktören befinner sig i de bakre regionerna när denne är ensamma. Då har aktören lagt ifrån sig sin fasad och klivit ur sin roll. Det krävs också att aktören känner sig säker på att ingen ur publiken kan tränga sig in i den bakre regionen för att kunna befinna sig där. För ett team är de bakre regionerna en plats där de kan gå igenom sitt framträdande och där mindre uttrycksfulla medlemmar tränas upp eller skiljs från framträdandet. Enligt Goffman (2000) så är ett team en samling individer som måste prestera ett intimt samarbete för att kunna bevara en given projicerad definition av situationen. Ett team är en gruppering i relation till en interaktion eller en serie av interaktioner under vilka den relevanta definitionen av situationen upprätthålls. Teammedlemmar hålls samman av ett band som ingen i publiken har 3

5 del i. För att bevara en viss definition av en situation och göra teamets framträdande effektivt så måste omfattningen och karaktären av samarbetet döljas likt ett hemligt sällskap. Man är inte medlem i ett team pga. något annat än samarbetet och därför är det så viktigt. Goffman (2000) skriver på flera ställen om att kunskap om alla dessa begrepp kan användas till att bedra och styra andra individer, samt att manövrera andras uppfattningar om en själv. Det förekommer förstås även omedvetet utan kunskap om dessa termer. 1.4 Diskussion När ett möte sker talar Goffman om att aktören kommer att skaffa sig upplysningar och tar till erfarenheter för att kunna definiera situationen. Face-toface har en mängd olika teckenaktiviteter för att kunna ta in information. Om vi tar samma teori och stoppas in den i det första mötet i en digital miljö ser vi att antalet teckenförmedlare minskar, ansiktsutryck är ett exempel. Det är problematiskt för hur vi nu i denna relativt nya miljö nu ska kunna läsa av och definiera situationen för att kunna spela rätt roll och för att kunna veta hur personen på andra sidan skärmen förväntas att reagera. Jag tror personligen att det kan vara en av orsakerna och grunderna till att människor ofta upplevs mer arroganta och ärliga i vad de säger på Internet. Mina erfarenheter av socialisation i digitala miljöer säger att detta är ett återkommande fenomen. Jag tror att det problemet uppstår från två håll. Dels för att den ena aktören inte får tillräckligt med information för att kunna definiera situationen rätt och blir därför överraskad av vad publiken ger för respons i framträdandet, och dels för att samme aktör också med brist på information inte heller vet hur denne ska uppträda för att uppfattas som den tilltänkta rollen. Båda dessa gör att aktören uppfattar publiken som arrogant och kommer även själv ha en roll innehållande arrogans. Utifrån Berger & Luckmann däremot när jag tillämpar teorier om hur en institution skapas, som får ses som motsvarigheten till Goffman teorier om när aktören möter publiken, ser jag inget hinder i en virtuell miljö kontra face-to-face. Det viktiga är de subkulturella ritualerna, koderna och kontexten. Det perspektiv vi istället måste se detta ur är den primära och sekundära socialisationen. Om vi vänder på det och tänker oss att den primära helt skulle figurera i en virtuell miljö och inte innehålla face-to-face och att du sedan sekundär socialiserade i en institution där du använder face-to-face, då skulle du förmodligen stöta på exakt samma besvär som du idag gör under en sekundär socialisation på Internet idag. Det hela grundar sig alltså helt enkelt i att dagens virtuella miljö inte alls överrensstämmer med den primära socialisationen och eftersom vår primära socialisation sker i face-to-face kan aldrig de virtuella världarna ersätta det pga. att den sekundära alltid har den primära med sig i grunden. Därför blir detta nya sätt att socialisera på problematiskt. 4

6 Likheterna mellan dessa två sätt att se problematik i virtuella miljöer är att subkulturen eller framträdandet skapas och utvecklas med och från alla inblandade. De är också överrens om att socialisation och identitet hänger samman. I en virtuell miljö där socialisationen varken följer den primära socialisationen eller har de informationskanaler som aktören behöver för att kunna styra sitt eget framträdande eller förstå publiken är det dömt att bli problematiskt Eftersom att samtalsapparaten är nödvändig för upprätthållandet av den subjektiva verkligheten och för att ett team är en gruppering där definitionen av situationen upprätthålls är det viktigt att träffas ofta och samtala om rätt saker. För att relatera till arbetet i MOO:n med hjälp av Berger & Luckmann vill jag säga att vi hade tydliga koder redan från början. Vi hade en stark symbol i form av ett namn på gruppen och redan från dag ett formades ett språk och varje medlem kunde legitimera sig medhjälp av sitt alias. Hela bygget har varit vår symbol och där kan ingen inkräkta på det vi gör tillsammans. Om jag ser tillbaka på det genom Goffmans ögon ser jag varje del som vi ansvarade för som våra bakre regioner där man alltid jobbade ensam och prövade sig fram i arbetet för att sedan spendera tid tillsammans med teamet i entrérummet. Där hade vi vår givna projicerad definition av situationen som var att skapa denna plats och skriva rapporten. Avslutande vill jag bara ta med en tanke om en lösning, en indikation på att framtiden redan är här och att någon redan har skrivit om det, dynamik. Turkle skriver att datorkulturen innehåller socialisation. Barnet interagerar med ett program, lär sig hur man lär sig vad spelet kan göra, blir van med assimilering av information om struktur och strategi genom interagering med ett dynamiskt manus. När ett spel är bemästrat betänks hur barnet kan generalisera strategier till andra spel. 1.5 Referenser Berger, P. L. & Luckmann, T. (1999) Kunskapssociologi. AB Wahlström & Widstrand Goffman, E. (2000) Jaget och maskerna. Stockholm: Norstedts Turkle, S. (2005) The Second Self: Computers and the Human Spirit. Massachusetts: MIT Press 5

Erving Goffmans socialpsykologi

Erving Goffmans socialpsykologi Goffman Erving Goffmans socialpsykologi Mjukdatasociolog, Goffman använder mjuka data av typen tidningsartiklar, skönlitteratur, filmer... 1 Goffmans bok Jaget och maskerna en storsäljare, där presenterar

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Innehåll: Barn och barndom som begrepp Barndomshistoria Socialisation Barn som sociala aktörer

Läs mer

Onlinehjälp i form av chatt

Onlinehjälp i form av chatt Onlinehjälp i form av chatt En uppsats om att hjälpa ungdomar i den virtuella världen Maria Metsar Pamela Ling Sociologiska institutionen Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p VT 2012 Handledare: Lina Eklund

Läs mer

Grupper, roller och normer

Grupper, roller och normer Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Kommunikation och Interaktion

Kommunikation och Interaktion Kommunikation och Interaktion Innehåll Kommunikation Vad är Kommunikation? Kommunikationsmodeller Interaktion Vad är interaktion? Interaktionsmodeller Vad är kommunikation? Överföring av information från

Läs mer

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN Värmlands Museum visar Japanska Träsnitt Under utställningen Bilder från den förbiflytande världen, där ett 50 tal träsnitt visas, vill vi berätta om konstnärerna,

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015 Kunskapsskolan Västerås Gäller tom 31 augusti 15 1 Den 1 januari 2009 infördes Diskrimineringslagen och 14:e kapitlet skollagen. Där finns

Läs mer

PSYKOLOGISKA TYPER. Introduktion till. och TEAM SERIEN: INTRODUKTION TILL PSYKOLOGISKA TYPER SVENSK UTGÅVA

PSYKOLOGISKA TYPER. Introduktion till. och TEAM SERIEN: INTRODUKTION TILL PSYKOLOGISKA TYPER SVENSK UTGÅVA SERIEN: INTRODUKTION TILL PSYKOLOGISKA TYPER Introduktion till PSYKOLOGISKA TYPER och TEAM SVENSK UTGÅVA ELIZABETH HIRSH KATHERINE W. HIRSH SANDRA KREBS HIRSH Inledning Syftet med Introduktion till Psykologiska

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Identitetsskapande utifrån flera kulturer

Identitetsskapande utifrån flera kulturer Identitetsskapande utifrån flera kulturer En studie om individers upplevelse att leva med tre kulturer Elisabet Nashed Sociologiska Institutionen Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p. Vt 2012 Handledare:

Läs mer

Riktig konst versus hantverk

Riktig konst versus hantverk Föregångare Koder Konventioner Ideal Efterföljare R.G. Collingwood (1889-1943) KONSTNÄR Avsikter Kunskap Förväntningar VERK Innehåll Utförande PUBLIK Intressen Kunskap Förväntningar Ett klassiskt definitionsförsök

Läs mer

Koder Konventioner Ideal. VERK Innehåll Utförande

Koder Konventioner Ideal. VERK Innehåll Utförande Föregångare Koder Konventioner Ideal Efterföljare KONSTNÄR Avsikter Kunskap Förväntningar VERK Innehåll Utförande PUBLIK Intressen Kunskap Förväntningar R.G. Collingwood (1889-1943) Ett klassiskt definitionsförsök

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM

BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM INNEHÅLLSFÖRTECKNING inledning... 3 SCRUM... 3 Bakgrund... 3 Faser... 3 Ramverket... 3 Nordscrum... 4 StudentProjekt...

Läs mer

AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER

AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER Innehållsförteckning 1. MÅL... 3 2. HÄLSA OCH SÄKERHET... 3 3. RELATIONEN TILL MEDARBETAREN... 3 4. AFFÄRSMETODER... 4 5. RESPEKT FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 4 6. SOCIALT ANSVAR...

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Det önskvärda barnet. Anette Emilson

Det önskvärda barnet. Anette Emilson Det önskvärda barnet Anette Emilson Syftet är att vinna kunskap om fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan de värden som medvetet eller omedvetet kommuniceras

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

Det yttre Det inre Interaktion. Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell. Skinner Piaget Vygotskij

Det yttre Det inre Interaktion. Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell. Skinner Piaget Vygotskij Det yttre Det inre Interaktion Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell Skinner Piaget Vygotskij Läroplaners växelspel mellan kunskaper, färdigheter och värderingar förändras. elev underordnad lärostoff

Läs mer

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att

Läs mer

Nätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet

Nätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet Nätkulturer identitet och gemenskaper Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet unga och nätet Varför är det mest vuxna som talar om

Läs mer

Föräldrar eller vänner?

Föräldrar eller vänner? Sociologiska institutionen Föräldrar eller vänner? Socialisationsagenters roll i frigörelseprocessen. Författare: Shpresa Isufi Pasoma Uppsats SOC 464, 61-80p Vårterminen, 2003 Handledare: Anna-Lisa Lindén

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

VÄRLDEN BEHÖVER FLER MEDVETET VÄRDERINGSDRIVNA INDIVIDER.

VÄRLDEN BEHÖVER FLER MEDVETET VÄRDERINGSDRIVNA INDIVIDER. VÄRLDEN BEHÖVER FLER MEDVETET VÄRDERINGSDRIVNA INDIVIDER. Vad söker vi? Alumni Involverade från föregående år stöttar som mentorer åt årets två team. Mottagningsteam Kontinuer Jobbar för att skapa en heldag

Läs mer

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION ÖVERSIKT 1. Verbal kommunikation 2. Effektiv kommunikation Definition Muntlig kommunikationinnebärkommunikationvia

Läs mer

Vår varumärkesstrategi

Vår varumärkesstrategi Vår varumärkesstrategi En fördjupning i den varumärkesutveckling som ligger till grund för vår gemensamma identitet. 02 välkommen! Det här är en fördjupning i hur arbetet med att ta fram en ny identitet

Läs mer

CHILD PROTECTION POLICY BARNHEM THAI-SWEDISH FOUNDATIOn

CHILD PROTECTION POLICY BARNHEM THAI-SWEDISH FOUNDATIOn CHILD PROTECTION POLICY BARNHEM THAI-SWEDISH FOUNDATIOn 1. Policy and procedures 2. Utbildning 3. Rekrytering av personal och volontärer 3. Uppföranderegler för personal och volontärer 3. Regler för besök

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

Mellanchef att klämmas mellan arbetstagarnas och arbetsgivarnas förväntningar Pejla in press och stress med både lek och allvar, så att man känner igen något man kunde ändra på och bestämmer hur och vad

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Medicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv

Medicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv Utvecklingsstörning Medicinskt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som effekt av sjukdomar och skador Socialt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som resultat av samhälleliga hinder och

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Studiehandledning. Pedagogisk introduktionskurs 15 hp Introductory course in Education 15 ECTS Ht-11 Kursansvarig Gunilla Petersson.

Studiehandledning. Pedagogisk introduktionskurs 15 hp Introductory course in Education 15 ECTS Ht-11 Kursansvarig Gunilla Petersson. 1(5) Institutionen för pedagogik och didaktik 2011-08-11 Studiehandledning Pedagogisk introduktionskurs 15 hp Introductory course in Education 15 ECTS Ht-11 Kursansvarig Gunilla Petersson Kursens syfte

Läs mer

VÄRLDEN BEHÖVER FLER MEDVETET VÄRDERINGSDRIVNA INDIVIDER.

VÄRLDEN BEHÖVER FLER MEDVETET VÄRDERINGSDRIVNA INDIVIDER. VÄRLDEN BEHÖVER FLER MEDVETET VÄRDERINGSDRIVNA INDIVIDER. Vad söker vi? Alumni Involverade från föregående år stöttar som mentorer åt årets två team. Projektteam Kontinuer Jobbar målfokuserat för att skapa

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Semantik och pragmatik (Serie 3) Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1112 Socialpsykologi: Introduktion till studier av samhället och sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies of society

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Eftersom det är kring.se vi främst diskuterar är det viktigt att vi kommer ihåg vad IIS är och varför de existerar.

Eftersom det är kring.se vi främst diskuterar är det viktigt att vi kommer ihåg vad IIS är och varför de existerar. Manuskript Internetdagarna 2006 Stefan Görling 1. Introbild Forskare KTH. Forskar kring innovation & entreprenörsskap. I samband med att jag studerade omoraliska entreprenörer på nätet, som tjänade pengar

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Programmera Lego Mindstormsrobotar

Programmera Lego Mindstormsrobotar KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Programmera Lego Mindstormsrobotar En introduktion till programmering Oskar Rosén 28/08-12 oros@kth.se Introduktion i datateknik (II1310) Sammanfattning Denna laboration gav

Läs mer

Etnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida

Etnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida Etnologin från ca 1970 Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida Större intresse för interaktionism, strukturalism och poststrukturalism Upp till kamp i Båtskärsnäs (Daun 1969),

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

MÄNNISKANS LIVSCYKEL

MÄNNISKANS LIVSCYKEL MÄNNISKANS LIVSCYKEL Livscykelpsykologi Elämänkaaripsykologia Life-span psychology vill förklara människans utveckling som en helhet, ej koncentrera sig på utvecklingsskeden - helheten mer än summan av

Läs mer

Sammanfattning Kvarnby IK Nya Blå Tråden. Kvarnby IK mål, vision och värdegrunder

Sammanfattning Kvarnby IK Nya Blå Tråden. Kvarnby IK mål, vision och värdegrunder Sammanfattning Kvarnby IK Nya Blå Tråden Nedan följer en kort summering av Kvarnby IKs Nya Blå Tråden. Under innehållsförteckningen i den totala Blå Tråden kan du se var du kan läsa mer om varje område.

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt. Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016

Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt. Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016 Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016 Svenska social- och kommunalhögskolan / Anna Henning-Lindblom 27.4.2016 1 Frågor som

Läs mer

Peter Berger. The Sacred Canopy

Peter Berger. The Sacred Canopy Peter Berger The Sacred Canopy Peter Berger & Thomas Luckmann Utkom, 1966 Utkom, 1967 Viktiga inspirationskällor Den mänskliga existensen Externalisering Människan ger mening och struktur åt en värld

Läs mer

Vad utmärker ett bra användargränssnitt?

Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Att kommunicera med användarna Feedback och Pliancy Excise kontra Flow GUI = Graphic User Interface GUI = Graphic User Interface GUIn, eller grafiska gränssnitt

Läs mer

Inkludering och exkludering i förskola och skola

Inkludering och exkludering i förskola och skola Inkludering och exkludering i förskola och skola Johanna Svahn PhD Student University of Uppsala Department of Education Visiting Adress: Sturegatan 4 BUFF, I-delen, 15hp Adress: Box 2109 SE-750 02 Uppsala

Läs mer

ORDNINGSREGLER OCH FÖRVÄNTNINGAR LÄSÅRET

ORDNINGSREGLER OCH FÖRVÄNTNINGAR LÄSÅRET ORDNINGSREGLER OCH FÖRVÄNTNINGAR LÄSÅRET 2016-17 På Karlskrona språkskola önskar vi tillsammans med våra elever och deras vårdnadshavare samarbeta, för att bidra till en uppväxtmiljö som skapar fungerande

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Mobbning i skolan. Robert Thornberg

Mobbning i skolan. Robert Thornberg Mobbning i skolan Robert Thornberg Vad är mobbning? Olweus klassiska definition: En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

DANSKE TORPARE Notat. Fritidshusägarnas gränshinder förslag på lösningar. Köpenhamn i juni 2012

DANSKE TORPARE Notat. Fritidshusägarnas gränshinder förslag på lösningar. Köpenhamn i juni 2012 DANSKE TORPARE Notat Köpenhamn i juni 2012 Fritidshusägarnas gränshinder förslag på lösningar Det finns cirka 11 700 danskar registrerade som ägare till fritidshus i Sverige. I delar av södra Sverige utgör

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

En grupp. varandra. gruppen, normer

En grupp. varandra. gruppen, normer En grupp en samling individer som står i dynamiskt samspel med varandra - Ett eller flera gemensamma syften med sin existens - Mer eller mindre uttalad organisation där olika deltagare fyller olika funktioner

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING för Pedersöre kommuns förskolor, daghem och gruppfamiljedaghem 2011 Handlingsplan mot mobbning Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) ska kommunen eller enheterna

Läs mer

Två sidor av samma historia

Två sidor av samma historia Sökandet efter sanningen Mats Arvidson, doktorand i musikvetenskap [Historien skrivs alltid] av segraren. När två kulturer drabbar samman utplånas förloraren, och vinnaren skriver historieböckerna böcker

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut.

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut. Om skaparen Tomas vet exakt vad han pratar om eftersom allt han förmedlar är självupplevt. Å ena sidan Mr Destruktiv med droger, slagsmål, mobbing och självhat i bagaget. Å andra sidan en stark vilja att

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Barn- och ungdomsidrott

Barn- och ungdomsidrott Idrott för alla Barn- och ungdomsidrott Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare, tränare, föreningsaktiva samt aktörer

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Från kriminell gängmedlem till samhällsmedborgare

Från kriminell gängmedlem till samhällsmedborgare Från kriminell gängmedlem till samhällsmedborgare - Arbetet kring identitetsskapande vid Livsstilshuset på Styrsö Charlotta Karlsson Caroline Magnusson Sara Sjöberg Abstract Livsstilshuset beläget i Göteborgs

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Kvinnliga lärares yrkesroll

Kvinnliga lärares yrkesroll Kvinnliga lärares yrkesroll En kvalitativ studie om fem lärares syn på sin yrkesroll och vilka emotioner de upplever i den. Alicia Romero Sociologiska Institutionen Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p.

Läs mer

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador GRAFISK MANUAL Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador Vikten av att ha grafiska riktlinjer I Insikt/Utsikt ryms en mängd olika aktörer såsom myndigheter och frivilligorganisationer.

Läs mer