Inkludering och exkludering i förskola och skola

Transkript

1 Inkludering och exkludering i förskola och skola Johanna Svahn PhD Student University of Uppsala Department of Education Visiting Adress: Sturegatan 4 BUFF, I-delen, 15hp Adress: Box 2109 SE Uppsala Phone: johanna.svahn@ped.uu.se

2 Föreläsningens upplägg: - Barndomsstudier - Inneslutning och uteslutning: barn relationer i skolan (Bliding & Ytterhus) - Rast - Skolmobbning som vardagspraktik (egen studie) - Information inför morgondagen

3 Barn som `human becomings Barndomsforskningen har länge varit upptagen av hur barn blir vuxna - Hur man blir `kurerad från sin barndom på bästa sätt - Barndom som något negativt och flyktigt - En vuxenstandard som måttstock för vuxenvarandet - Barn som en undergrupp till människa/ vuxen

4 Barn och barndom som begrepp - Barn finns i alla samhällen och alla bär med sig föreställningar om och erfarenheter av att vara barn - Barndom betyder inte samma sak i alla samhällen - Barndom som en social institution finns inte överallt

5 Ett nytt paradigm av barndomsstudier I - Barndom som en social konstruktion (James et al., 1998) - Erfarenheterna av att vara barn och uppfattningen om barn varierar socialt och historiskt - Barn som sociala aktörer - Barndom som tillräckligt viktig i sig själv - Barns rättigheter som samhällsmedborgare

6 Ett nytt paradigm att barndomsstudier II - Barn som `human beings - Individualiseringen av barn - Barn och barndom får en begreppsmässig självständighet. - Barns livsomständigheter synliggörs

7 Barndom situerat i tid och rum - Barndom som ett socialt, kulturellt och historiskt fenomen - Universalism och partikularism - Barndom i singularis: se till det som barn har gemensamt (generationsperspektiv) - Barn i pluralis: jämföra olika barndomar (Dimensioner som genus, etnicitet, kulturella skillnader etc.) - Kontinuitet och förändring - Barndom och rekonstruktion av samhället

8 Teoretiska utgångspunkter Bliding: - Sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2000) - Barn(s) perspektiv - Barnperspektiv: Retoriskt ideologiskt begrepp, syn på barn - Barns perspektiv: Barn som informanter och medskapare - Barnrättsperspektiv: Utgår mkt från FN:s barnkonvention

9 Barnperspektiv - Att verka i barns intresse - Att försöka fånga en kultur som är barnens - Uppmärksamma konsekvenser för barn av olika politiska beslut - Vilka erfarenheter ryms i de olika positioner som barn tillåts inta i ett samhälle? - Empiriskt material behöver inte innefatta barn

10 Barns perspektiv - Möjliggör att förstå och synliggöra barns perspektiv - Med barns perspektiv avses barnens erfarenheter, omvärldsuppfattning, intentioner och meningsskapande - Ambition om att säga något om barns liv och att göra barns röster hörda - Bygger på antagandet att det sker på barns villkor - Det som visar sig för barnen ska också visa sig för forskaren - Förutsättningen är att `hänga bland barn

11 Socialisation - Social reproduktion - Socialisation som en process där barnet tar över den värld av normer, regler, värderingar och handlingsmönster som redan finns tillgängliga i det samhälle som det föds in i - Socialisation utgår från vuxna - De tidiga årens socialisation betonas

12 Tolkande reproduktion - Barn omtolkar och medskapar det omgivande samhället för sina egna syften - Barns socialisation är därmed inte en passiv reproduktion av vuxnas kultur - Barn blir tillskrivna agentskap över sitt eget kulturella lärande - En pågående process - Socialisation sker även mellan barn (Corsaro, 2005)

13 Kamratgruppskultur - En separat barndomskultur hur kan den förklaras? En stabil uppsättningar aktiviteter, rutiner, artefakter, värderingar och ställningstaganden som barn produceras och delar i interaktion med jämnåriga (Corsaro & Eder, 1990) - De vardagliga kontexter inom vilka barn/ungdomar tillsammans skapar sina sociala liv - Analyser av kamratgruppskulturer avslöjar en social positionering av barn som individuellt och kollektivt lär sig att `göra kultur - Barn som deltagare i två kulturer: barns och vuxnas

14 Kamratgrupper och interaktion - Kamratgruppen ses som en viktig socialisationsagent - Tillgång till och försvarande av interaktionsutrymme - I kamratgruppsinteraktion produceras regler och normer lokala sociala och moraliska ordningar

15 Barn som sociala agenter - Barn är själva aktiva i konstruktionen av sina liv - Barn är inte passiva offer för sociala strukturer - Relationen mellan agentskap och den institutionella ordningen (Bliding: placering i klassrummet, åldersindelning, skoluppgifter etc.)

16 Skolan som en social arena - Bliding fokuserar på hur barn ordnar den sociala ordningen i skolan - Relationsarbete `doing relations - Att försöka skapa samhörighet och gemenskap med andra att ständigt arbeta med att etablera, förankra, upprätthålla och bryta upp (s. 22) - Barns ständiga pågåendeinteraktion i kamratgrupper

17 Relationsprojekt - Specifika sociala projekt där barn arbetar med relationer i vissa identifierade grupperingar med specifika inriktningar och målsättningar - Att etablera, förankra och upprätthålla relationer - Att bryta upp och avsluta relationer - Att utesluta och markera avstånd till andra - Inneslutande och uteslutande handlingar

18 Relationsprojekt II - Projekt = en process som är ständigt pågående och utgör en väsentlig del av vardagen - Pågår under raster OCH lektioner, parallellt och integrerat i olika aktiviteter - Det som sker i skolan påverkar det som sker utanför och vice versa

19 Sociokulturellt perspektiv - Hur individer organisationer och samhälle utvecklar, återskapar och håller aktuella kunskaper, färdigheter och sociala processer vid liv - Handlingar och aktiviteter medieras av redskap och andra människor i den aktuella situationen

20 Mediering - Människans tänkande och föreställningar om den sociala världen har växt fram genom (och är färgade av) den kultur, det språk och de föremål som vi lever i och omger oss med - Medierat handlande är att hantera verkligheten med hjälp av dessa redskap - Samspel mellan människor kan förstås som en grundläggande mekanism för mediering

21 Kulturella redskap - Språket - Skvallra och förtala - Retas, förlöjliga och förolämpa (Se även Evaldsson, 2005) - Fysiska redskap saker/ting, artefakter - t. ex. leksaker, pennvässaren etc. - Materiella ting, kläder m.m. Används för att skapa likhet och uttrycka gemenskap - Barnens relationsprojekt är tydligt köns och åldersbundna. Pojkar är kompisar och bästisar med pojkar och flickor med flickor

22 Kompisar och bästisar - Deltagarkategorier (Sacks, 1992) - Kategoriseringarna kan användas som redskap i barnens relationsprojekt - Bästisavtal, bästishjärtan - Kopplade till vissa handlingar och aktiviteter t.ex. sova över, berätta hemlisar, vara alltid tillsammans

23 Leken som en pendel med viss amplitud - Leken som såväl inkluderande som exkluderande - Inkluderar dem som kan uppfatta dynamiken och interagerar i linje med den - Exkluderar dem som inte lyckas uppfatta dynamiken

24 Social samvaro (Ytterhus, 2003) Socialt samspel, inklusion och exklusion - Tillhörighet: subjektiv och objektiv dimension - Samvaron viktigare än innehållet i leken - Sociala regler, förbud och resurser

25 Skolmobbning som vardagspraktik Övergripande syfte: - Att undersöka hur mobbning, såväl som skolpraktiker för att förebygga och motverka mobbning, genomförs i interaktion i skolan - Att belysa barns deltagande i aktiviteter inom: - Kamratgruppsinteraktion - Skolans mobbningsförebyggande arbete

26 Metodologiska utgångspunkter - Etnografisk studie (En klass i skolår 5, två kamratgrupper med tjejer) - Tillsammans med deltagande observation även videoinspelningar och intervjuer - Videofilmade de två flickgrupperna på skolgården under rasten när oftast inga andra vuxna var närvarande - Mikrofoner - Filmade även ART (Aggression Replacement Traning) moralträning och tjejgruppsverksamhet

27 Traditionell syn på mobbning - Den generella föreställningen om mobbning är djupt rotad i psykologin - Beskrivs ofta i termer av aggression - Utgår ofta från tanken om mobbare/offer - Förklaras ofta i termer av grupptryck barnen intar olika fasta roller Vi vet därmed lite om hur mobbningsprocesser uppkommer och upprätthålls över tid

28 Traditionell syn på mobbning II - Frågan kring hur mobbning ska förebyggas och motverkas är en omdebatterad fråga i relation till skolan - En mängd anti-mobbningsprogram har utvecklats under senare år för att användas i skolan - Utvärderingar av effekter är det som har undersökts Vi vet lite om hur barn skolans antimobbningsplaner hanteras av barnen i interaktion utanför klassrummet och hur kategoriseringar av mobbare och offer påverkar berörda barn

29 Inför morgondagens seminarier: - Bliding (avhandling) kap. 1, 2, 3 + valfritt empiriskt kapitel (dvs. kap. 5, 6, 7 eller 8) - Wrethander-Biding (hela boken) - Ytterhus (de som valt denna som valbar bok) FORMULERA DISKUSSIONSFRÅGOR UTIFRÅN DEN BOK SOM ÄR AKTUELL OCH TA MED TILL SEMINARIET!